ISSN 1831-5380
Översiktskarta | Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Vanliga frågor | Kontakt | Skriv ut sidan

Bilaga C Övrigt

Bilaga C innehåller ofta förekommande namn, titlar, begrepp och företeelser och rekommenderade skrivsätt.

Tillägg (T) och ändringar (Ä) sedan pappersutgåvan 2011
18.7.2015 Ä Europaparlamentet
7.3.2018 T Nuts 3-områden
15.2.2017 Ä generaldirektorat, kommittéer
17.5.2016 Ä fonder
18.11.2015 Ä fonder
26.3.2015 Ä Europaparlamentet
14.2.2013 Ä dokument, EESK/ESK
16.1.2012 Ä dokument
associering Använd associering i sammansatta ord som ”associeringsavtal” och ”associeringsråd”, undvik ”association” i dessa sammanhang.
bilagor Vid hänvisningar används romerska siffror om inte den bilaga det hänvisas till har arabiska siffror.
CE-märkning Symbolen för Europeiska gemenskaperna har utformats utifrån den latinska benämningen på EG, Communitas Europea (jfr Celex nedan). Produkter försedda med CE-märket uppfyller vissa EU-krav. Tidigare hade man nationella beteck­ningar för märket, på svenska kallades det EG-märket, på engelska EC-mark osv. Detta ändrades år 1993 då den gemensamma beteckningen CE-märkning, CE-marking osv. infördes.
databaser

Nedan följer ett urval av databaser med dessas huvudsakliga inriktning.

— Abel innehållsförteckning till serierna L och C samma dag som EUT publiceras
— Agrep innehållsförteckning över jordbruksrelaterade forskningsprojekt i EU
— APC kommissionens beredande dokument, en överblick över förslag och meddelanden
— Bach harmoniserad företagsredovisning, statistiska uppgifter
— CCL-train användarstöd för sökning på databasen Echo
— Celex datoriserat interinstitutionellt dokumentationssystem för gemenskapslagstiftning (Communitatis Europeae Lex)
— Comext handeln inom och utom Europeiska unionen, statistik
— CORDIS information om forskning och utveckling
— Ecdin fakta om kemiska produkter som kan påverka miljön
— Echo News förteckning över Echos nyhetsbrev och I’m News
— Eclas kommissionens centralbiblioteks litteraturförteckning
— Emire nationell arbetslagstiftning och industriella relationer
— Epistel parlamentets pressinformationssystem
— Epoque parlamentets frågesystem och dokument
— Eurhistar europeiska historiska arkiv
— Euristote akademisk forskning om europeisk integration
— Eurocron ekonomisk och social statistik för EU-länderna
— Eurofarm statistik över jordbruksföretags struktur (cd-rom)
— Eurolib-per gemensam katalog över tidskrifter
— HTCOR högtemperaturskorrosion
— HTM högtemperaturämnen
— I&T Magazine industri-, telekommunikations-, och informationsmarknad
— I’m Guide information om tillgängliga databaser, cd-rom m.m.
— Iate termer, förkortningar m.m., med förklaringar
— Info 92 inre marknaden och dess sociala dimension
— Iuclid klassificering och utvärdering av befintliga ämnen
— New Cronos makroekonomisk statistik
— Oil oljebulletin med priser, utkommer varje vecka
— Ovide Europaparlamentets interna informations- och kommunikationsservice
— Panorama panorama över industrin i EU (cd-rom)
— Rapid pressmeddelanden och annan EU-information
— Regio Eurostats databas för regional statistik
— Rem miljöövervakning av radioaktivitet
— Scad gemenskapens system för tillgång till dokument
— Sesame projekt inom energisektorn
— Ted anbudsinfordringar för offentlig upphandling av varor och tjänster
— Thesauri bibliografiska uppgifter för informationssökning
— Tide tekniskt initiativ för handikappade och äldre
Anm.:
CORDIS ska skrivas versalt enligt krav från företaget Cordis.
dokument Hänvisningar till kommissionens dokument daterade fr.o.m. 27 januari 2012 skrivs på följande sätt:
COM(2012) 558 final av den 7 november 2012
JOIN(2012) 558 final av den 7 november 2012
SEC(2012) 558 final av den 7 november 2012
SWD(2012) 558 final av den 7 november 2012

För hänvisningar till äldre kommissionsdokument gäller följande:

de svenska översättningarna ”KOM”, ”SEK” och ”slutlig” används,
t.o.m. 1997 anges årtalet med två siffror, fr.o.m. 1998 med fyra:
KOM(97) 558 slutlig av den 7 november 1997
KOM(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011
SEK(97) 558 slutlig av den 7 november 1997
SEK(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

Hänvisningar till EESK:s och ReK:s dokument:

CES 1132/99 (före 2000)
CES 871/2002 (fr.o.m. 2000 t.o.m. 2002)
CESE 1394/2003 (fr.o.m. 2003)
CdR 267/2008
e- ”Elektronisk”, förled i sammansättningar, t.ex. e-post, e-brevlåda, e-adress, e-tidning. Skrivs med bindestreck. Som verbuttryck rekommenderas skicka, sända (med/via) e-post eller e-posta.
EESK/ESK Se dokument.
enhet I löpande text rekommenderas sammansättning eller prepositionsuttryck, t.ex. Publikationsenheten respektive Enheten för publikationer. Sammansättning föredras om inte ordlängd eller rytm gör det lämpligt att i stället välja en konstruktion med prepositionsattribut.
Euro Info Centre Använd euroinfocenter, euroinfocentrer om företeelsen, Euro Info Centre som namn eller i adresser (se även Info Point Europe).
euromediterran Bör ej användas; sammansättningar med Europa–Medelhavs- eller omskrivningar med t.ex. prepositionsattribut rekommenderas.
Europaparlamentet

Politiska grupper:

— PPE Europeiska folkpartiets grupp
— S&D gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet
gruppen Renew Europe
— Verts/ALE gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen
— ID gruppen Identitet och demokrati
— ECR gruppen Europeiska konservativa och reformister
— GUE/NGL gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster
— NI grupplösa ledamöter
Anm.:
Ändringar av denna lista kan förekomma. För senaste uppgifter se Europaparlamentets webbplats.
Europeiska unionen

Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 bestod den Europeiska unionen av tre pelare:

Europeiska gemenskaperna (första pelaren):
Europeiska gemenskapen, EG
(Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG; upphörde den 24 juli 2002)
Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom
gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) (andra pelaren)
polissamarbete och straffrättsligt samarbete (tidigare ”rättsliga och inrikes frågor”; förkortningen RIF kvarstår) (tredje pelaren)
fonder

Nedan följer några av de vanligast förekommande fonderna, med i förekommande fall kortform och förkortning:

strukturfonderna:
Europeiska regionala utvecklingsfonden, regionalfonden (Eruf)
Europeiska socialfonden, socialfonden (ESF)
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
Sammanhållningsfonden (med versalt s)
Europeiska fiskerifonden (EFF)
Europeiska utvecklingsfonden (EUF), t.ex. nionde Europeiska utvecklingsfonden
Europeiska unionens solidaritetsfond, solidaritetsfonden
fördrag

Nedan följer en uppräkning av de viktigaste fördragen, med långform och kortformer samt datum för undertecknande. Vid sidan av dessa finns ett antal fördrag, t.ex. Brysselfördraget, Fusionsfördraget och Grönlandsfördraget (utan bindestreck):

fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen:
EKSG-fördraget, eller Kol- och stålfördraget, undertecknat i Paris den 18 april 1951
fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen:
EEG-fördraget, eller Romfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957
fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:
Euratomfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:
EG-fördraget, eller Romfördraget, det av Unionsfördraget ändrade EEG-fördraget
fördraget om Europeiska unionen:
EU-fördraget, Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget, undertecknat i Maastricht den 7 februari 1992
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:
EUF-fördraget (nytt namn på EG-fördraget), undertecknat i Lissabon den 13 december 2007
förtroendepakt Jacques Santers program har på svenska titeln Insatser för sysselsättningen i Europa. En förtroendepakt.
gemenskapsorgan Tidigare använt om de av EU:s byråer vars verksamhetsområde ligger inom EU:s tidigare första pelare (se Europeiska unionen). En sammanställning över Europeiska unionens institutioner, organ, interinstitutionella tjänsteavdelningar och byråer finns i punkt 9.5.
generaldirektorat

Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. Förkortas GD. Prepositionsuttrycket Generaldirektoratet för … rekommenderas.

1.
Kommissionens generaldirektorat, se punkt 9.6
2.

Parlamentets generaldirektorat (de tidigare sifferbeteckningarna har tagits bort):

Generaldirektoratet för parlamentets ledning – PRES
Generaldirektoratet för EU-intern politik – IPOL
Generaldirektoratet för EU-extern politik – EXPO
Generaldirektoratet för kommunikation – COMM
Generaldirektoratet för personal – PERS
Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik – INLO
Generaldirektoratet för översättning – TRAD
Generaldirektoratet för tolkning och konferenser – INTE
Generaldirektoratet för ekonomi – FINS
Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd – ITEC
Rättstjänsten
3.

Rådets generaldirektorat anges med versala bokstäver:

A
Administration – Protokoll
B
Jordbruk – Fiske
C
Inre marknaden – Tullunionen – Industripolitik – Telekommunikationer – Informationssamhället
D
Forskning – Energi – Transporter
E
Ekonomiska yttre förbindelser – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)
F
Förbindelser med Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén; institutionella frågor – budget och tjänsteföreskrifter – information – PR
G
Ekonomiska och finansiella frågor – Ekonomiska och monetära unionen (EMU)
H
Rättsliga och inrikes frågor
I
Miljö- och konsumentskydd – civilskydd – hälsofrågor – livsmedelslagstiftning
J
Socialpolitik – Sysselsättning – Dialog mellan arbetsmarknadens parter – Regionalpolitik samt ekonomisk och social sammanhållning – Utbildning och ungdom – Kultur – Audiovisuella medier
grönbok

Kommissionens överväganden och förslag till program inom ett politikområde. ”Grönbok” skrivs

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har antagit en grönbok om konkurrens.

Kommissionen har diskuterat grönboken om framtidens bullerpolitik.

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:
Kommissionen har gett ut Grönbok om innovation.
vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:
Energi för framtiden – Förnybara energikällor – Grönbok för en gemenskapsstrategi
Info Point Europe Använd euroinfoställe, euroinfoställen om företeelsen, Info Point Europe (eller de olika medlemsländernas varianter på namnet) som namn eller i adresser.
informationsteknik Använd hellre det fullständiga uttrycket informationsteknik än förkortningen ”IT”, och inte ”informationsteknologi” om inte läran om informationsteknik åsyftas.
inre marknaden Vid sammansättningar rekommenderas skrivsättet inremarknadsrådet, inremarknadsprogrammet, inremarknadslagstiftningen osv.
internet Skrivs med gemen begynnelsebokstav.
KOM KOM-dokument: se dokument.
kommittéer

Kommittéer som har ställning som ständiga EU-organ:

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Europeiska regionkommittén

Gemensamma EES-kommittén

Exempel på kommissionens rådgivande kommittéer, förvaltnings- och tillsynskommittéer samt kommittéer för säkerhetsåtgärder:

Rådgivande kommittén för transporter
Ständiga veterinärkommittén
Tillsynskommittén för gemenskapssystemet för tilldelning av miljömärket
konventioner

Nedan följer några av de viktigaste konventionerna i EU-sammanhang. Observera att sammanskrivning utan bindestreck rekommenderas:

Brysselkonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU:s medlemsländer
Dublinkonventionen: om samordning av asylansökningar inom EU
Lomékonventionen: handels- och biståndsavtal mellan EU och AVS-länderna
Luganokonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU och Efta och inom Efta
ledamot av kommissionen Uttrycket bör användas i formella sammanhang. I löpande text, ej lagstiftning, kan kommissionär eller kommissionsledamot användas.
multimedie- Ordet medium böjs: ett medium, mediet, flera medier, medierna och som förled medie-. Två exempel: multimedieteknik, inte multimediateknik; multimediesystem, inte multimediasystem.
Nuts 3-områden

Ursprungliga och svenska namn på Nuts 3-områden för ett begränsat antal medlemsländer (komplement till förteckningen över Nuts 1- och Nuts 2-områden i Bilaga A10):

Land Nuts-2 Nuts 3
-kod
Namn på landets språk Namn på svenska
Bulgarien Nordvästra Bulgarien BG311 Видин Vidin
BG312 Монтана Montana
BG313 Враца Vratsa
BG314 Плевен Pleven
BG315 Ловеч Lovetj
Norra mellersta Bulgarien BG321 Велико Търново Veliko Tarnovo
BG322 Габрово Gabrovo
BG323 Русе Ruse
BG324 Разград Razgrad
BG325 Силистра Silistra
Nordöstra Bulgarien BG331 Варна Varna
BG332 Добрич Dobritj
BG333 Шумен Sjumen
BG334 Търговище Targovisjte
Sydöstra Bulgarien BG341 Бургас Burgas
BG342 Сливен Sliven
BG343 Ямбол Jambol
BG344 Стара Загора Stara Zagora
Sydvästra Bulgarien BG411 София (столица) Sofia (huvudstad)
BG412 София Sofia
BG413 Благоевград Blagoevgrad
BG414 Перник Pernik
BG415 Кюстендил Kjustendil
Södra mellersta Bulgarien BG421 Пловдив Plovdiv
BG422 Хасково Chaskovo
BG423 Пазарджик Pazardzjik
BG424 Смолян Smoljan
BG425 Кърджали Kardzjali
Tjeckien Prag CZ010 Hlavní město Praha (*) Prag
Mellersta Böhmen CZ020 Středočeský kraj (*) Mellersta Böhmen
Sydvästra Tjeckien CZ031 Jihočeský kraj Södra Böhmen
CZ032 Plzeňský kraj Plzeň
Nordvästra Tjeckien CZ041 Karlovarský kraj Karlovy Vary
CZ042 Ústecký kraj Ústí nad Labem
Nordöstra Tjeckien CZ051 Liberecký kraj Liberec
CZ052 Královéhradecký kraj Hradec Králové
CZ053 Pardubický kraj Pardubice
Sydöstra Tjeckien CZ063 Kraj Vysočina Vysočina
CZ064 Jihomoravský kraj Södra Mähren
Mellersta Mähren CZ071 Olomoucký kraj Olomouc
CZ072 Zlínský kraj Zlín
Mähren-Schlesien CZ080 Moravskoslezský kraj (*) Mähren-Schlesien
Estland Estland EE001 Põhja-Eesti Norra Estland
EE004 Lääne-Eesti Västra Estland
EE006 Kesk-Eesti Mellersta Estland
EE007 Kirde-Eesti Nordöstra Estland
EE008 Lõuna-Eesti Södra Estland
Kroatien Kroatiens kustland HR031 Primorsko-goranska županija Primorje-Gorski kotar
HR032 Ličko-senjska županija Lika-Senj
HR033 Zadarska županija Zadar
HR034 Šibensko-kninska županija Šibenik-Knin
HR035 Splitsko-dalmatinska županija Split-Dalmatien
HR036 Istarska županija Istrien
HR037 Dubrovačko-neretvanska županija Dubrovnik-Neretva
Kroatiens inland HR041 Grad Zagreb Zagreb (stad)
HR042 Zagrebačka županija Zagreb (distrikt)
HR043 Krapinsko-zagorska županija Krapina-Zagorje
HR044 Varaždinska županija Varaždin
HR045 Koprivničko-križevačka županija Koprivnica-Križevci
HR046 Međimurska županija Medjimurje
HR047 Bjelovarsko-bilogorska županija Bjelovar-Bilogora
HR048 Virovitičko-podravska županija Virovitica-Podravina
HR049 Požeško-slavonska županija Požega-Slavonien
HR04A Brodsko-posavska županija Brod-Posavina
HR04B Osječko-baranjska županija Osijek-Baranja
HR04C Vukovarsko-srijemska županija Vukovar-Srijem
HR04D Karlovačka županija Karlovac
HR04E Sisačko-moslavačka županija Sisak-Moslavina
Lettland Lettland LV003 Kurzeme Kurland
LV005 Latgale Lettgallen
LV006 Rīga Riga
LV007 Pierīga Pierīga
LV008 Vidzeme Livland
LV009 Zemgale Semgallen
Litauen Huvudstadsregionen LT011 Vilniaus apskritis (*) Vilnius
Vidurio ir vakarų Lietuvos regionas LT021 Alytaus apskritis Alytus
LT022 Kauno apskritis Kaunas
LT023 Klaipėdos apskritis Klaipėda
LT024 Marijampolės apskritis Marijampolė
LT025 Panevėžio apskritis Panevėžys
LT026 Šiaulių apskritis Šiauliai
LT027 Tauragės apskritis Tauragė
LT028 Telšių apskritis Telšiai
LT029 Utenos apskritis Utena
Malta Malta MT001 Malta Malta
MT002 Gozo and Comino/Għawdex u Kemmuna Gozo och Comino
Slovenien Östra Slovenien SI031 Pomurska Pomurska
SI032 Podravska Podravska
SI033 Koroška Koroška
SI034 Savinjska Savinjska
SI035 Zasavska Zasavska
SI036 Posavska Posavska
SI037 Jugovzhodna Slovenija Sydöstra Slovenien
SI038 Primorsko-notranjska Primorsko-notranjska
Västra Slovenien SI041 Osrednjeslovenska Mellersta Slovenien
SI042 Gorenjska Gorenjska
SI043 Goriška Goriška
SI044 Obalno-kraška Obalno-kraška
Slovakien Västra Slovakien SK021 Trnavský kraj Trnava
SK022 Trenčianský kraj Trenčin
SK023 Nitrianský kraj Nitra
Mellersta Slovakien SK031 Žilinský kraj Žilina
SK032 Banskobystrický kraj Banská Bystrica
Östra Slovakien SK041 Prešovský kraj Prešov
SK042 Košický kraj Košice
Sverige Stockholm SE110 Stockholms län (*) Stockholms län (*)
Östra Mellansverige SE121 Uppsala län Uppsala län
SE122 Södermanlands län Södermanlands län
SE123 Östergötlands län Östergötlands län
SE124 Örebro län Örebro län
SE125 Västmanlands län Västmanlands län
Småland med öarna SE211 Jönköpings län Jönköpings län
SE212 Kronobergs län Kronobergs län
SE213 Kalmar län Kalmar län
SE214 Gotlands län Gotlands län
Sydsverige SE221 Blekinge län Blekinge län
SE224 Skåne län Skåne län
Västsverige SE231 Hallands län Hallands län
SE232 Västra Götalands län Västra Götalands län
Norra Mellansverige SE311 Värmlands län Värmlands län
SE312 Dalarnas län Dalarnas län
SE313 Gävleborgs län Gävleborgs län
Mellersta Norrland SE321 Västernorrlands län Västernorrlands län
SE322 Jämtlands län Jämtlands län
Övre Norrland SE331 Västerbottens län Västerbottens län
SE332 Norrbottens län Norrbottens län
(*)
Nuts 2-nivån för området har samma geografiska utbredning, men en annan beteckning på språket ifråga.
ombudsmannen Europeiska ombudsmannen. Använd inte EU-ombudsmannen. Se även punkt 9.5.1.
ordförandeskap använd ej uttrycket ”ordförandeskapet för Europeiska unionen” (rättsligt fel), utan i stället ”ordförandeskapet för Europeiska unionens råd” eller ”ordförandeskapet för Europeiska rådet”, allt efter omständigheterna
Anm.:
Emellertid, om en talare använder detta uttryck under t.ex. en föredragning (medvetet eller ej), finns det naturligtvis anledning att respektera originalcitatet.
pappersstorlek

standardstorlekar:

A4: 21 × 29,7 cm
B5: 17,6 × 25 cm
C5: 16,2 × 22,9 cm
A5: 14,8 × 21,cm
A6: 10,5 × 14,8 cm.
Versalhöjd i millimeter (H 6 = bokstaven H i sex punkters grad):
H 6 = 1,50 H 10 = 2,50 H 14 = 3,50 H 18 = 4,50 H 24 = 6,00
H 7 = 1,75 H 11 = 2,75 H 15 = 3,75 H 19 = 4,75 H 26 = 6,50
H 8 = 2,00 H 12 = 3,00 H 16 = 4,00 H 20 = 5,00 H 28 = 7,00
H 9 = 2,25 H 13 = 3,25 H 17 = 4,25 H 22 = 5,50
partenariat Använd partnerskap, t.ex. AVS–EU-partnerskap.
rådskonstellationer

Följande skrivsätt används när det hänvisas till ett möte i en rådskonstellation:

utan angivande av ordningstal för mötet, som punkt på en dagordning eller i ett protokoll:
rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5 maj 1996
med angivande av ordningstal för mötet, t.ex. i rubrik i meddelande (CM), pressmeddelande, dagordning och protokoll:
1382:a mötet i rådet (jordbruk och fiske)

I övriga fall kan man välja fritt mellan rådets möte (transport, telekommunikation och energi) och möte i rådet (transport, telekommunikation och energi).

Det finns för närvarande tio olika rådskonstellationer:

1.
rådet (allmänna frågor)
2.
rådet (utrikes frågor)
3.
rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
4.
rådet (rättsliga och inrikes frågor)
5.
rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
6.
rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor)
7.
rådet (transport, telekommunikation och energi)
8.
rådet (jordbruk och fiske)
9.
rådet (miljö)
10.
rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)
Anm.:
Ibland använder källspråket ofullständiga, parenteslösa rådsbeteckningar, t.ex. om bara särskilda frågor ska behandlas vid ett visst rådsmöte. I sådana fall kan kortformer användas, t.ex.:
1.
allmänna rådet
2.
utrikesrådet
3.
Ekofinrådet
4.
RIF-rådet
5.
sysselsättningsrådet, hälso- och sjukvårdsrådet, konsumentrådet
6.
konkurrenskraftsrådet, inremarknadsrådet, industrirådet, forskningsrådet
7.
transportrådet, telerådet, energirådet
8.
jordbruksrådet, fiskerådet
9.
miljörådet
10.
utbildningsrådet, rådet för ungdomsfrågor, kulturrådet
Observera att de olika råden stavas med liten begynnelsebokstav, med undantag av Ekofinrådet och RIF-rådet.

Mer information om rådskonstellationerna finns på rådets webbplats.

SEK SEC/SEK-dokument: se dokument.
snabel-a Tecknet @, ett ringomgärdat a, som förekommer i e-postadresser. Tecknet avser ett vanligt latinskt a plus ett d omvandlat till en halvcirkel (av latinets ad) och läses ut snabel-a, inte ”at”.
vitbok

Kommissionens politiska program för ett visst sakområde. Vitböcker kan innehålla kommissionens kommande lagförslag. ”Vitbok” skrivs

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har publicerat en vitbok om unionens energipolitik.

Kommissionen har följt upp vitboken om flygledningstjänst.

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:
Massmedierna har uppmärksammat vitboken Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning
vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:
Vitbok om utbildning – Lära och lära ut – På väg mot kunskapssamhället
webb Webb, www, World Wide Web är en funktion på internet eller på ett intranät som medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad information i form av text, bild och ljud. Använd gärna www eller webb (i bestämd form webben), med små bokstäver, i stället för det långa World Wide Web. Som förled i sammansättningar är webb bäst, t.ex. webbläsare, webbsida, webbadress, webbhotell, webbplats, webbmästare osv.
Till början av sidan
Föregående sidaNästa sida