EU HAR BIDRAGIT TILL MYCKET SEDAN STARTEN: VI HAR HAFT ÖVER ETT HALVT ÅRHUNDRADE AV FRED, STABILITET OCH VÄLSTÅND. VI HAR FÅTT HÖGRE LEVNADSSTANDARD, VÄRLDENS STÖRSTA INRE MARKNAD OCH DEN GEMENSAMMA VALUTAN EURON. SÅ VAD HÄNDER NU? I DETTA KAPITEL FÅR DU LÄRA DIG MER OM VAD EU GÖR FÖR ATT TA ITU MED DAGENS UTMANINGAR OCH VILKA EU:s FRÄMSTA PRIORITERINGAR ÄR FÖR DE KOMMANDE ÅREN.

VAD STÅR PÅ EU:s DAGORDNING?

Vi lever i en tid med många utmaningar. Klimatförändringarna, förlust av biologisk mångfald och miljöskador hotar Europa och världen. Samtidigt omvandlar ny digital teknik vårt sätt att leva, arbeta och göra affärer. Den nya digitala tekniken innebär nya möjligheter, men även nya risker. Utöver detta har den globala covid-19-pandemin, som drabbade Europa 2020–2021, och Rysslands invasion av Ukraina 2022 vänt upp och ner på våra liv. Pandemin har visat hur snabbt världen kan störtas in i en kris, och hur viktigt det är att EU är redo att möta nya utmaningar samtidigt som man hanterar befintliga problem.

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillträdde 2019 presenterade hon sex övergripande ambitioner för EU de kommande åren. Det handlar bland annat om att leda omställningen till en frisk planet och en ny digital värld och stärka EU:s roll som världsledare. EU har tagit fram en återhämtningsplan för att göra EU grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt efter pandemin samt ge de unga många möjligheter. Den här återhämtningsplanen kallas NextGenerationEU. I det här kapitlet berättar vi vad EU gör inom varje prioritetsområde för att förverkliga dessa mål.

”Vi kan inte ersätta den förlorade tid som pandemin har tagit från de unga, men vi kan bygga upp något bättre och mer rättvist, för och med dem. Vi måste agera nu, och unga måste spela en central roll i denna förändring.”

Läs mer om EU:s prioriteringar: ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024_sv

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, vid invigningen av konferensen om Europas framtid den 9 maj 2021 i Strasbourg, Frankrike.

En ung person i samtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

EU:s solidaritet med Ukraina

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en storskalig invasion och ett anfallskrig mot Ukraina.

EU agerade snabbt som svar på invasionen. De 27 EU-länderna och deras partnerländer runt om i världen fördömde det oprovocerade och oberättigade anfallskriget. Länderna agerade snabbt och kraftfullt med hjälp av kännbara sanktioner för att isolera Ryssland ekonomiskt och minska landets förmåga att föra krig.

EU samarbetade också med Ukrainas grannländer för att stödja dem när de ger skydd åt människor som flyr kriget.

I juni 2022 beviljades Ukraina kandidatstatus, vilket ger landet möjlighet att bli medlem i EU.

Välkomna dem som flyr från Ukraina

Många ukrainare har flytt från sitt land för att söka skydd i EU. Unionen har gett dem stöd på många olika sätt, bland annat hjälp vid gränsen, tillgång till hälso- och sjukvårdssystem, skydd av barn och tillgång till utbildning, jobb, medicinsk vård och bostad.

Mer information om hur EU-länderna välkomnar flyktingar från Ukraina.

VISSTE DU DETTA?

Uppskattningsvis 5,7 miljoner ukrainska barn i skolåldern har påverkats av Rysslands oberättigade anfall, och tusentals skolor och inrättningar har skadats. För dessa barn är det väldigt viktigt att få tillgång till utbildning på ett säkert sätt, eftersom det ger dem en känsla av normalitet och är grundläggande för deras trygghet och framtid. Under 2022 anslog EU 100 miljoner euro för återuppbyggnad av skadade ukrainska skolor och donerade 14 miljoner euro för inköp och leverans av skolbussar för ukrainska barn. Europeiska kommissionen anordnade också en solidaritetskampanj och uppmanade offentliga och privata företag att donera skolbussar till Ukraina.

Barn välkomnar nya ukrainska klasskamrater till en skola i Italien.

Flera barn välkomnar ukrainska elever till klassen genom att vifta med ukrainska flaggor.

Finansiering av EU:s återhämtning

EU har för avsikt att reparera de ekonomiska och sociala skador som pandemin orsakat genom att investera i projekt och initiativ för att göra EU friskare, grönare, mer digitalt och bättre rustat för att hantera framtida utmaningar. För att främja återhämtningen använder EU sin långtidsbudget för 2021–2027 tillsammans med en särskild återhämtningsplan som kallas NextGenerationEU. Sammantaget satsar EU drygt 2 biljoner euro (2 018 miljarder euro) på återhämtningen.

Merparten av finansieringen från NextGenerationEU ska användas för ekonomiskt stöd till EU-länderna för att hjälpa dem att komma ur krisen miljövänligare, mer digitala och starkare. EU vill därför investera i områden som berör alla i EU, till exempel snabbare internetuppkoppling, ren energi och transport, utbildning och mer energieffektiva byggnader.

Läs mer i avsnittet ”En ekonomi för människor”.

Läs mer här: ec.europa.eu/info/strategy/recovery-plan-europe_sv

Läs om ditt lands återhämtningsplaner: europa.eu/!wYRggt

Infografik över EU:s utgifter från 2021 till 2027.

EU:s utgifter 2021–2027: Det samlade beloppet på 2 018 miljarder euro består av den sjuåriga EU-budgeten på 1 211 miljarder euro plus 807 miljarder euro från NextGenerationEU, det vill säga återhämtningspaketet efter covid-19

Solidaritet i handling

EU-länderna har visat verklig solidaritet genom att hjälpa varandra under covid-19-pandemin. Sjukhus runtom i EU tog till exempel in patienter från andra medlemsländer och skickade sjukvårdspersonal för att hjälpa sina grannländer. EU samordnade även leveranser av skyddsutrustning där det behövdes mest och gjorde gemensamma inköp av vaccin.

EU arbetar även för att se till att säkra vaccin når alla hörn i världen: kommissionen och EU-länderna är ledande givare till Covax, ett globalt initiativ som ska trygga en jämlik tillgång till covid-19-vaccin. De stöder även vaccinationskampanjer i partnerländer.

Läs mer om europeisk solidaritet i handling: europa.eu/!cbX64p

Läs mer om vad EU gör för att hantera covid-19-krisen: europa.eu/!np73Pb

En leverans av medicinsk utrustning från RescEU-reserven i Prag, Tjeckien, den 24 oktober 2020.

Två män monterar en medicinteknisk produkt på en lastplattform. Bredvid dem står en kartong med EU-flaggan på.

Den europeiska gröna given

Klimatförändringarna är en av de största utmaningar som mänskligheten står inför i dag. En miljon av de åtta miljoner arterna på jorden riskerar att försvinna. Skogar och oceaner förorenas och förstörs. Det är inte förvånande att de unga, som är oroade för tillståndet hos den planet som de kommer att ärva, har varit tongivande i kraven på fler och kraftfullare klimatåtgärder.

EU går i spetsen för de globala insatserna för att bekämpa klimatförändringarna. EU spelade en huvudroll för att få det avgörande, globala klimatavtalet i hamn i Paris 2015. EU är nu fast beslutet att bli världens första klimatneutrala region senast 2050 – där vi inte producerar mer växthusgaser än vad vi kan ta upp.

Den europeiska gröna given är en handlingsplan för att nå det målet och ställa om EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Det handlar bland annat om långtgående minskningar av växthusgasutsläppen, investeringar i grön teknik och om att skydda vår naturmiljö. Det handlar också om att klara av de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna genom att göra samhällena mer resilienta.

VISSTE DU DETTA?

EU:s mål att bli klimatneutralt senast 2050 har skrivits i sten, tack vare den första europeiska klimatlagen någonsin. Klimatlagen innebär även att EU:s mellanliggande mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer blir en rättslig skyldighet. EU har också inlett arbetet med att fastställa ett mål för 2040, och ett offentligt samråd anordnades under våren 2023.

Hur ska EU:s gröna giv genomföras?

För att uppfylla EU:s klimatlöften krävs åtgärder på alla områden – från industri, energi och transport till livsmedelsproduktion, jordbruk och byggnadsarbete. Det handlar bland annat om att öka användningen av ren energi, minska föroreningarna, göra våra byggnader mer energieffektiva och införa renare transportmedel med de bränslen och den infrastruktur som behövs. I juli 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag med ett batteri av åtgärder för att EU ska kunna nå sitt klimatmål för 2030. Åtgärderna handlar bland annat om att

  • öka andelen förnybar energi i EU:s energimix till 42,5–45 %,
  • minska utsläppen från byggnader och väg- och sjötransporter genom att låta dessa sektorer ingå i utsläppshandelssystemet,
  • sätta upp mer långtgående mål för att minska utsläppen av koldioxid från nya bilar och lätta nyttofordon,
  • återställa EU:s skogar, jordar, våtmarker och torvmarker så att de kan ta upp och lagra koldioxid.

EU kommer att tillhandahålla ekonomiskt stöd till de medlemsländer som har de största problemen för att se till att inga människor eller regioner hamnar på efterkälken. För att förstärka sitt åtagande anslår EU minst 30 % av sina utgifter mellan 2021 och 2027 till klimatrelaterade initiativ.

Produkter som säljs i EU ska utformas så att de håller längre och är enklare att återvända, reparera och återvinna. De ska också innehålla så mycket återvunnet material som möjligt. Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som är en av hörnstenarna i den gröna given, ska göra hållbara produkter till normen i EU.

Ett stapeldiagram som visar EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och 2050.

EU har åtagit sig att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. EU:s långsiktiga strategi är att uppnå nettonollutsläpp senast 2050.

Läs mer om kommissionens förslag om hur EU:s gröna giv ska genomföras: europa.eu/!kNtBxd

Med anledning av de svåra tider och de störningar på den globala energimarknaden som orsakats av Rysslands invasion av Ukraina utarbetade kommissionen REPowerEU, för att hjälpa till att

  • spara energi
  • producera ren energi
  • diversifiera vår energiförsörjning

Den stöds av ekonomiska och rättsliga åtgärder för att bygga upp en ny energiinfrastruktur och ett nytt energisystem i Europa.

Läs mer om REPowerEU

play videoTitta på filmen audiovisual.ec.europa.eu/en/video/I-225403

UPPGIFT 17 DEN GRÖNA UTMANINGEN

Finns det något ni kan göra i er klass eller skola för att bidra till att skapa ett grönare Europa? Din lärare kan hitta inspiration till klassdiskussioner i lärarhandlingen om den gröna utmaningen nedan. Diskutera era idéer i smågrupper.

Lärarhandledningen om den gröna utmaningen: europa.eu/!xkwkR8

VISSTE DU DETTA?

Byggnader står för 40 % av EU:s energikonsumtion och 36 % av EU:s energirelaterade koldioxidutsläpp. De goda nyheterna är att fram till 2030 kan 35 miljoner byggnader i EU renoveras, vilket kommer att minska utsläppen väsentligt och skapa 160 000 nya jobb i byggsektorn.

VISSTE DU DETTA?

Produktion och användning av energi står för 75 % av EU:s utsläpp. Energibesparingar med hjälp av energieffektivitetsåtgärder och en kraftig ökning av användningen av förnybar energi kommer direkt att minska utsläppen, luftföroreningarna och beroendet av fossila bränslen.

Lär dig mer om energi med våra korta videofilmer: europa.eu/learning-corner/eu-energy-policy_sv

Skyltar som visar ett Natura 2000-område i utkanten av en skog.

Natura 2000-områden är indikerande över hela Europa.

Leda den globala kampen mot klimatförändringar

Klimatförändringarna är ett globalt problem som EU inte kan lösa på egen hand. EU arbetar med andra länder och regioner i världen för att nå Parisavtalets mål. Parisavtalet ställer upp målet att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”långt under två grader” över förindustriell nivå och att försöka begränsa den till 1,5 grader. Länderna möts varje år vid FN:s klimatkonferens (som även kallas COP – partskonferensen) för att diskutera framstegen.

Bevara och återställa natur

Naturen är vår viktigaste bundsförvant i kampen mot klimatförändringar och sjukdomsutbrott. Den livsväv vi är beroende av hotas dock av ohållbara mänskliga aktiviteter. Att göra naturen frisk igen är en viktig del av EU:s gröna giv. EU planerar därför bland annat att utöka nätverket av skyddade områden på land och till havs (Natura 2000-nätverket), plantera miljarder träd och främja hållbara jordbruksmetoder. EU arbetar även för att se till att den mat vi äter är hälsosam och prisvärd och produceras på ett miljövänligt sätt. Några av åtgärderna ska minska användningen av skadliga bekämpningsmedel och öka det ekologiska jordbruket.

Läs mer om EU:s strategi för biologisk mångfald 2030: europa.eu/!4QXvD3

VISSTE DU DETTA?

EU och EU-länderna är tillsammans världens största givare av klimatfinansiering. Under 2021 bidrog de med över 23 miljarder euro för att stödja utvecklingsländerna i deras insatser för att hantera klimatförändringen.

På webbplatsen ”Vår planet, vår framtid” kan du lära dig mer om klimatförändringar: europa.eu/learning-corner/our-planet-our-future_sv

Läs mer om EU:s gröna giv: europa.eu/!NH98TW

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

Covid-19-pandemin har kraftigt påskyndat EU:s omställning till en digital värld. Den digitala tekniken hjälpte oss att hålla kontakten med vänner och familj, fungerade som klassrum för skolorna och höll igång företagens verksamhet. Den har nu blivit en väsentlig del av våra liv. Men alla har inte samma tillgång till tekniken eller de färdigheter som behövs för att utnyttja alla dess fördelar.

EU siktar på att göra de kommande tio åren till ett digitalt decennium. EU arbetar för att se till att den digitala omställningen fungerar för alla, inte bara för några få. Det handlar till exempel om att se till att alla har tillgång till höghastighetsinternet och har de färdigheter som krävs för att utnyttja fördelarna med den digitala världen. Samtidigt kommer ny teknik, som artificiell intelligens, som omvandlar vår värld. Den innebär många fördelar, men ger även upphov till nya farhågor. EU siktar på att leda utvecklingen av nya globala normer för att se till att EU:s invånare kan lita på vad den nya tekniken har att erbjuda.

Den digitala omställningen och smartare användning av ny teknik kommer även att vara avgörande för att hjälpa EU att bli klimatneutralt till 2050 och nå målen i EU:s gröna giv.

Förverkliga EU:s digitala decennium

I mars 2021 lade EU-kommissionen fram en vision för EU:s digitala omställning till 2030, tillsammans med en rad konkreta mål och en plan för att se till att målen förverkligas. Målen gäller fyra viktiga områden: en teknikkunnig kontinent med en befolkning med digital kompetens och en högkvalificerad digital yrkeskår, förstklassiga, tillförlitliga och säkra digitala infrastrukturer, en stor andel digitaliserade företag och moderna offentliga tjänster som svarar mot samhällets behov. Det första programmet för ett digitalt Europa någonsin, med en budget på 7,5 miljarder euro för perioden 2021–2027, kommer att finansiera projekt inom viktiga områden som artificiell intelligens, superdatorer, it-säkerhet och avancerade färdigheter. Som ett led i EU:s återhämtningsplan måste EU-länderna investera minst 20 % av de pengar som de får från fonden NextGenerationEU i digitala initiativ.

EU har bland annat satt upp följande mål för den digitala omställningen till 2030:

Kompetens, infrastruktur, näringsliv, offentlig service.
  • Minst 80 % av alla vuxna har grundläggande digitala färdigheter.
  • Det finns 20 miljoner it-specialister och fler kvinnor jobbar i digitala yrken.
  • Alla hushåll i EU täcks av ett gigabitnät och alla befolkade områden har 5G-täckning.
  • EU har sin första kvantdator.
  • Tre av fyra företag använder molntjänster.
  • Alla viktiga offentliga tjänster är tillgängliga på nätet.
  • Alla invånare har tillgång till sina e-patientjournaler.
  • 80 % av medborgarna använder en digital id-lösning.

Läs mer om de digitala målen för 2030: europa.eu/!Tc46Mq

Kompetens för den digitala tidsåldern

Digital kompetens är viktig, oavsett om du studerar eller arbetar. Man måste dessutom ha digital kompetens för att få tillgång till allt fler offentliga e-tjänster – från att öppna ett bankkonto till att ansöka om att studera utomlands. I dag saknar dock mer än en av fem unga grundläggande digital kompetens. Även om utbildning är EU-ländernas ansvar bidrar EU med stöd. EU stöder medlemsländerna genom ett investera i olika program, till exempel den europeiska kompetensagendan och handlingsplanen för digital utbildning, för att utbilda EU-invånarna och öka EU:s samlade kompetens.

EU-kommissionen driver en rad olika projekt som ska hjälpa EU-länderna att höja den digitala kompetensnivån. Bland projekten finns EU:s årliga kodvecka och initiativet ”Digital Opportunity Traineeship” där högskolestudenter kan skaffa sig praktisk yrkeserfarenhet inom digitala områden som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Upptäck digitala möjligheter genom den tecknade serien om digitala forskningsresande: europa.eu/!C3cWQG

VISSTE DU DETTA?

Enligt resultattavlan för kvinnor i digitala yrken 2021 är bara 19 % av IKT-specialisterna i EU kvinnor. EU vidtar åtgärder för att få in fler kvinnor i den digitala sektorn genom att utmana stereotyper, främja utbildning i digital kompetens och uppmuntra fler kvinnliga företagare inom sektorn.

Bygga upp förtroende för teknik

Artificiell intelligens (AI) kan hjälpa oss på många sätt. Med AI kan man till exempel ställa mer exakta medicinska diagnoser och minimera jordbrukets miljöpåverkan. En del oroar sig dock för att de kan förlora jobbet på grund av AI, eller är osäkra på om tekniken går att lita på. Kommissionen har därför föreslagit nya regler som ska se till att de AI-system som används i EU är säkra, öppna, etiska och objektiva samt kontrolleras av människor.

UPPGIFT 18 ARTIFICIELL INTELLIGENS – EN FRÅGA OM FÖRTROENDE

Vilka är fördelarna och riskerna med AI? Diskutera i smågrupper.

VISSTE DU DETTA?

Vega, EU:s första superdator i världsklass, sattes i drift i Maribor, Slovenien, i april 2021. Den kan utföra otroliga 6,9 miljoner miljarder beräkningar i sekunden! Superdatorn är uppkallad efter Sloveniens berömda matematiker Jurij Vega och är en av åtta avancerade superdatorer som ska hjälpa forskarna, näringslivet och företagen i EU att göra framsteg på många områden. Den kan användas till allt från att ta fram nya läkemedel och material till att bekämpa klimatförändringarna.

Surfa säkert på internet

EU:s regler för dataskydd och integritet hör till de strängaste i världen. Reglerna bidrar till att se till att internetmiljön är säker och rättvis. De bidrar också till att skydda människor, särskilt barn, mot olagligt och skadligt innehåll. Onlineplattformar kan dock missbrukas för att sprida olagligt innehåll, till exempel olaglig hatpropaganda eller terroristinnehåll, eller för att sälja farliga varor och varumärkesförfalskade produkter. EU-kommissionen arbetar för att se till att det som är olagligt utanför internet också är det på nätet. Kommissionen vidtar även åtgärder för att stärka it-säkerheten i EU och skydda EU-ländernas regeringar, invånare och företag mot globala cyberhot. Som ett led i det arbetet har EU hjälpt till att inrätta en gemensam cyberenhet för att samla de resurser och den sakkunskap som finns i EU och EU-länderna. Målet är att effektivt förebygga, avskräcka från och agera i händelse av omfattande it-incidenter och cyberkriser.

VISSTE DU DETTA?

Det EU-finansierade nätverket av centrum för ett säkrare internet hjälper till att öka medvetenheten om säkerhet på nätet. Varje centrum har en ungdomspanel, där du som ung kan lämna värdefulla tips och råd till andra ungdomar utifrån dina erfarenheter av den digitala tekniken.

Läs mer om ett Europa rustat för den digitala tidsåldern: europa.eu/!Kx38Dp

En ekonomi för människor

Covid-19-pandemin blev en enorm chock för EU:s ekonomier och påverkade människors försörjning och företag inom alla sektorer. Unga, som ofta jobbar inom den hårt drabbade besöks- och turistnäringen, har fått det extra tufft på arbetsmarknaden.

Förutom att vidta åtgärder för att skydda företag och arbetstagare mot de ekonomiska konsekvenserna av pandemin har EU även tagit fram en återhämtningsplan för att få oss på fötter igen. Planen, som kallas NextGenerationEU, ska inte bara reparera den skada som pandemin har orsakat. Som namnet antyder ska den också investera i nästa generation européer och i EU:s långsiktiga framtid. NextGenerationEU finansieras utöver EU:s budget för 2021–2027 och ger alla EU-länder en unik möjlighet att påskynda återhämtningen och den gröna och digitala omställningen i EU. Hela återhämtningspaketet är värt mer än 2 biljoner euro.

EU arbetar för att stärka alla länders och regioners ekonomier, med ett starkt fokus på stöd till unga människor. EU arbetar dessutom för att minska ojämlikheten och förbättra levnadsstandarden för alla invånare i EU.

NextGenerationEU

Återhämtningsfonden NextGenerationEU är värd mer än 800 miljarder euro. Den kommer till stor del att finansiera reformer och investeringar i medlemsländerna fram till 2026. EU-kommissionen kommer att låna på kapitalmarknaderna för EU:s räkning under den här perioden. De pengar som kommer in fördelas sedan mellan EU-länderna, som använder dem till sina projekt och initiativ. För att få del av det ekonomiska stödet har EU-länderna tagit fram nationella planer som visar hur de planerar att investera pengarna. I planerna måste de ange hur stor del av utgifterna som utgörs av klimatinitiativ och digitala initiativ. Detta kommer att hjälpa EU att nå målet för klimatneutralitet senast 2050 och bidra till EU:s digitala omställning, vilket i sin tur genererar både nya jobb och ekonomisk tillväxt.

Investera i de kommande decennierna med NextGenerationEU

Infografik som visar hur pengarna från NextGenerationEU fördelas på olika program.

Största delen av pengarna från NextGenerationEU (723,8 miljarder euro i löpande priser) kommer att delas ut via faciliteten för återhämtning och resiliens. Programmet består av ett omfattande ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och områden som t.ex. gröna och digitala projekt. Stödet betalas ut i form av bidrag (338 miljarder euro) och lån (385, 8 miljarder euro), i löpande priser. De 83,1 miljarder euro som återstår investeras i flera andra program.

Stödja unga i EU

EU arbetar för att se till att unga har de färdigheter och kompetenser som krävs för det snabbt föränderliga arbetslivet – särskilt färdigheter och kompetenser som de behöver för att lyckas i den gröna och digitala omställningen. EU-kommissionen har lagt fram riktade initiativ för att hjälpa EU-länderna att minska arbetslösheten och hjälpa unga som är på väg ut i arbetslivet. Kommissionen har använt sysselsättningsinitiativet för unga för att förstärka ungdomsgarantin, och den täcker nu en bredare målgrupp av unga i åldern 15–29 år. Den förstärkta ungdomsgarantin satsar även på lärlingsutbildning, bland annat genom den förnyade europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som nu är bättre anpassad till både arbetsgivare och unga, samt på reformer för att göra yrkesutbildningen mer modern, attraktiv och flexibel.

Ett nytt EU-initiativ som kallas Alma (Aim, Learn, Master, Achieve) ska hjälpa unga som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden. Alma kombinerar stöd för utbildning eller jobb i hemlandet med praktikplatser i andra EU-länder.

Kommissionen arbetar även för att förbättra villkoren för dem som har otypiska anställningsformer – till exempel arbete som organiseras via digitala plattformar – vilket blir allt vanligare bland unga.

Det övergripande målet är att EU-länderna ska investera minst 22 miljarder euro av EU:s finansiering i åtgärder för att stödja ungdomssysselsättning 2021–2027. EU-medlen kan till exempel användas för bonusar till småföretag som anställer lärlingar, uppstartslån och bidrag till blivande entreprenörer, och för kurser för att hjälpa unga att skaffa sig de nya färdigheter som de behöver på arbetsmarknaden.

Läs mer om jobbstöd för unga: europa.eu/!fyPWwq

Unga arbetstagare antecknar medan de lyssnar till en arbetsledare.

En rättvis och inkluderande återhämtning

Från rätten till lika möjligheter och jobbstöd till rättvisa löner som ger en anständig levnadsstandard: den europeiska pelaren för sociala rättigheter stakar ut 20 principer för att skapa rättvisa arbetsmarknader och välfärdssystem som fungerar för alla. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter genomförs gemensamt av EU-institutionerna, nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

EU har satt upp ett antal mål för 2030 så att fler människor kan skaffa sig de färdigheter de behöver och får lika möjligheter i en mer digital, hållbar och inkluderande ekonomi.

Inkluderande betyder att ta hänsyn till alla människors behov i samhället. Det betyder också att alla ska ha möjlighet att arbeta och tjäna egna pengar. EU-kommissionen kommer till exempel att arbeta för att se till att personer med funktionsnedsättning kan delta i utbildningar och få nya färdigheter, att de kan få jobb och vara oberoende.

Kommissionen föreslår dessutom nya åtgärder för att se till att kvinnor och män får lika lön för lika arbete. Syftet är att öka medvetenheten om lönevillkoren inom företagen och ge arbetsgivare och arbetstagare fler verktyg för att ta itu med lönediskriminering.

Den nya Europeiska socialfonden+ kommer att stödja människor, regioner och länder i EU. Syftet är att hjälpa dem att hantera olika problem, till exempel att återhämta sig från pandemin eller uppfylla EU:s mål för sysselsättning, social inkludering, utbildning och klimat (europa.eu/!CkC6Td).

 

Läs mer om kommissionens initiativ för att förverkliga de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter: europa.eu/!gk3mhH

VISSTE DU DETTA?

2023 är Europaåret för kompetens och fokuseras på att hjälpa personer att få rätt kompetens för kvalitetsjobb, och på att hjälpa företag, särskilt små och medelstora företag, att hantera bristande kompetens i EU.

Läs mer: year-of-skills.europa.eu/index_sv

UPPGIFT 19 DINA PRIORITERINGAR FÖR ETT MER RÄTTVIST OCH INKLUDERANDE EU

Nedan ser du en lista över områden som omfattas av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Välj de tre områden som du tycker är viktigast och diskutera ditt val i smågrupper.

  1. Utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande
  2. Jämställdhet
  3. Barnomsorg och stöd för barn
  4. Information om anställningsvillkor och skydd i händelse av uppsägning
  5. Dialog mellan arbetsmarknadsparterna och arbetstagarnas inflytande
  6. Balans mellan arbete och privatliv
  7. Rättvisa minimilöner
  8. Hälso- och sjukvård
  9. Inkludering av personer med funktionsnedsättning
  10. Boende och stöd för hemlösa

Läs mer om EU:s planer för en ekonomi för människor: europa.eu/!VH96dV

En ung kvinna i rullstol arbetar på en bärbar dator i en klädaffär.

Ett starkare EU i världen

EU har ungefär 447 miljoner invånare – vilket är världens tredje största befolkning efter Kina och Indien – och spelar en viktig roll på den globala arenan. EU fungerar som en enda marknad som består av 27 länder och är därmed världens största handelsblock. Internationella handelsavtal skapar ekonomisk tillväxt för EU och dess partnerländer. De bidrar även till att främja EU:s principer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och kampen mot klimatförändringarna.

EU:s relationer med resten av världen bygger på solidaritet och samarbete. Utmaningar som klimatförändringar, våldsam extremism och irreguljär migration stannar inte vid gränsen. Extrem fattigdom kan endast hanteras genom samarbete med våra partner i utvecklingsländerna.

EU arbetar för att göra världen till en tryggare plats, där människor behandlas rättvist och lagar respekteras. EU:s insatser i andra delar av världen vägleds av de principer som låg till grund för tillkomsten och utvecklingen av vår union, som fred, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. EU arbetar för att stärka partnerskapen med de närmaste grannarna i öst – särskilt västra Balkan – och även med länder längre bort (läs mer om kandidatländerna för anslutning till EU i ”Vad är EU?”).

VISSTE DU DETTA?

EU har fler än 45 handelsavtal med nästan 80 partnerländer i världen. Under 2020 ingick EU ett nytt handelsavtal med Mexiko och handelsavtalet med Vietnam trädde i kraft.

Efter Storbritanniens utträde ur EU den 31 januari 2020 undertecknade EU och Storbritannien handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien den 30 december 2020.

VISSTE DU DETTA?

Över 35 miljoner jobb i EU stöds direkt eller indirekt av handeln med länder utanför EU.

Fri och rättvis handel

Handelsavtal underlättar för länderna att göra affärer med varandra, samtidigt som de bidrar till att skapa fler jobb och öka den ekonomiska tillväxten. De ger även dig som konsument i EU ett större utbud av produkter från olika delar av världen och lägre priser. Handelsavtal hjälper dessutom företag i EU att konkurrera i länder utanför vår union. EU har förhandlat fram handelsavtal med många länder i världen. Genom att tala med en röst får EU mycket mera tyngd i internationella handelsförhandlingar än vad något av de enskilda länderna skulle ha haft på egen hand.

Handelspolitiken kan spela en viktig roll för att motverka klimatförändringar och miljöförstöring. EU siktar på att göra åtagandena i klimatavtalet från Paris till en viktig del i framtida handels- och investeringsavtal.

EU går i täten för insatserna för att reformera de globala handelsreglerna så att de är bättre anpassade till dagens utmaningar.

Internationellt samarbete

EU har ett nära samarbete med sina grannar och andra länder och internationella organisationer, t.ex. FN och Världshälsoorganisationen, för att ta itu med gemensamma utmaningar som covid-19 och klimatförändringarna. EU siktar på att bygga nya allianser med länder utanför EU och stärka samarbetet med multilaterala och regionala organisationer.

VISSTE DU DETTA?

Global Gateway är EU:s nya strategi för att förbättra förbindelserna inom digital infrastruktur, energi och transport. Strategin bidrar också till att stärka systemen för hälso- och sjukvård, utbildning och forskning runtom i världen. 300 miljarder euro i investeringar kommer att säkerställa att dessa förbindelser är demokratiska, transparenta, gröna, säkra och smarta.

Läs mer: europa.eu/!nkCCy4

Toppmötet mellan EU och USA i juni 2021 utgjorde startskottet för ett förnyat transatlantiskt partnerskap, där länderna kom överens om en gemensam dagordning för samarbete tiden efter pandemin.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och USA:s president Joe Biden står utanför Europeiska rådets byggnad.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker den etiopiska luftfartsakademin i Addis Abeba.

EU är med och finansierar en högskola som ger unga afrikaner möjlighet att utbilda sig till piloter, kabinpersonal eller flygmaskinister. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid sitt besök på den etiopiska luftfartsakademin i Addis Abeba den 27 februari 2020.

EU bygger upp ett starkare och tätare samarbete med Afrika. EU har föreslagit en rad partnerskap kring gemensamma intressen och värden inom viktiga områden som den gröna och digitala omställningen, migration och rörlighet.

VISSTE DU DETTA?

EU har 140 kontor, som kallas delegationer, runtom i världen. Delegationerna fyller liknande funktioner som ambassader. De spelar en viktig roll genom att företräda EU och dess medborgare och bygga upp nätverk och partnerskap.

UPPGIFT 20 EU I VÄRLDEN

Nedan ser du några exempel på EU:s roll i världen. Välj ut de tre som du tycker är viktigast och förklara varför du valt just dem. Jämför dina svar med dina klasskamraters.

  1. EU har lett och bidragit till fredsförhandlingar runtom i världen för att sätta stopp för konflikter.
  2. EU arbetar för demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Mänskliga rättigheter är en viktig del av EU:s förbindelser med andra länder.
  3. EU är ledande i den globala kampen mot klimatförändringar.
  4. EU främjar och ger ekonomiskt stöd till jämlikhet och kvinnors egenmakt i världen.
  5. EU och EU-länderna är världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

Läs mer om EU:s arbete för ett starkare Europa i världen: europa.eu/!jc66RB

Främja vår europeiska livsstil

EU är mycket mer än en gemensam marknad för varor och tjänster. Det är en union av människor som delar vissa gemensamma värden. Dessa värden slås fast i EU-fördragen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som garanterar rättigheter för människor som bor i EU. Dessa värden, t.ex. demokrati och rättsstatsprincipen, utgör grunden för våra samhällen. Ingen demokrati kan t.ex. blomstra utan oberoende domstolar som garanterar skyddet av grundläggande rättigheter och medborgerliga friheter, eller utan ett aktivt civilt samhälle och fria medier.

Den europeiska livsstilen är inkluderande, vilket innebär att ingen ska lämnas utanför. Alla som bor i EU ska ha möjlighet att växa och utvecklas, delta och leda, oberoende av skillnader på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller annan övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. EU-kommissionen tar fram strategier och åtgärder för att bekämpa diskriminering och stereotyper, som alltför ofta finns i samhället.

Baserat på lärdomarna från covid-19-pandemin arbetar EU för att stärka insatserna vid hälsokriser, samtidigt som man försöker förbättra den allmänna folkhälsan.

Bygga en jämlikhetsunion

EU:s lagstiftning mot diskriminering hör till de mest omfattande i världen. Mer behöver dock göras för att komma till rätta med den ojämlikhet som fortfarande finns i EU och se till att alla kan delta i det europeiska livet. Kommissionen intensifierar sitt arbete på alla områden – från att bekämpa rasism och antisemitism till åtgärder för att se till att de som kommer till EU och de som tillhör etniska minoriteter inte marginaliseras eller utestängs från samhället. Kommissionen fortsätter även sitt arbete för att se till att personer med funktionsnedsättning kan utnyttja sina rättigheter och att de har samma chanser i livet som alla andra, och för att bekämpa diskriminering av hbtqi-personer.

Läs mer om EU:s planer för att bekämpa alla former av diskriminering: europa.eu/!VYgR8K

VISSTE DU DETTA?

Omkring 87 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning.

Läs om hur EU planerar att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning under nästa årtionde: europa.eu/!PU78Hy

VISSTE DU DETTA?

Nästan sex av tio personer i EU anser att diskriminering på grund av etniskt ursprung eller hudfärg är utbredd i deras land.

Källa: Eurobarometer 2251.

En person i ett biliotek läser en bok med blindskrift

UPPGIFT 21 ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING

Har du någon gång sett någon bli utsatt för – eller kanske själv upplevt – diskriminering? Vad tror du kan göras för att bekämpa diskriminering? Diskutera i smågrupper och berätta om dina tankar kring detta för klassen.

Värna rättsstatsprincipen

Rättsstatsprincipen har en direkt inverkan på varje medborgares liv. Den är nödvändig för att alla ska behandlas lika inför lagen och för att försvara individuella rättigheter. Den är också nödvändig för att förhindra maktmissbruk från myndigheter och se till att beslutsfattare hålls ansvariga.

Läs om vad EU gör för att främja, skydda och genomföra rättsstatsprincipen i Europa: europa.eu/!4bRPVU

VISSTE DU DETTA?

Fler än åtta av tio medborgare säger att det är viktigt med ett effektivt rättsligt skydd genom oberoende domstolar, likhet inför lagen och korrekt utredning och lagföring av korruption.

Källa: Eurobarometer 2235.

En ny strategi för att hantera migration och asyl i EU

EU ska vara en fristad för människor som flyr från förföljelse eller allvarlig skada i sitt hemland. Varje år kommer tusentals människor till Europa för att söka internationellt skydd eller ett bättre liv. EU arbetar tillsammans med medlemsländerna för att hitta bättre sätt att hantera den ström av människor som kommer till dess stränder och gränser. Under 2020 lade kommissionen fram förslag för att förbättra migrations- och asylsystemet i EU. Förslagen handlar bland annat om att undersöka sätt att förbättra samarbetet med ursprungs- och transitländer, integrera flyktingar på ett bra sätt och återsända dem som inte har rätt att stanna.

Efter Rysslands invasion av Ukraina vidtog EU den exceptionella åtgärden att aktivera mekanismen för tillfälligt skydd för första gången någonsin. Den här mekanismen omfattar en mängd olika åtgärder för att kunna erbjuda snabb och ändamålsenlig hjälp till människor som flyr från kriget. Den gör det möjligt att ge flyktingar samma rättigheter i hela EU, t.ex. bosättning, bostad, medicinsk hjälp och tillgång till utbildning för barn.

Läs mer om EU:s solidaritet med Ukraina: europa.eu/!VYjWMM

VISSTE DU DETTA?

Migranter och personer med migrantbakgrund spelar en viktig roll i EU:s samhälle och i olika sektorer av vår ekonomi. EU arbetar för att se till att de kan delta fullt ut i samhället genom åtgärder för utbildning, jobb, hälso- och sjukvård samt bostäder.

play video TITTA PÅ FILMEN: Intervju med Suaad Alshleh europa.eu/!jrTpXN

Suaad Alshleh kom till EU som flykting från Syrien. Hon uppfyller nu sin dröm att bli läkare i Irland.

Skydda EU-invånarnas hälsa

EU arbetar för att se till att EU-länderna tillsammans förbereder sig för och ingriper vid hälsokriser och att det finns medicinska förnödenheter till rimliga priser. EU arbetar också för att förbättra förebyggande, behandling och eftervård av cancer och andra sjukdomar. Detta arbete, som ligger till grund för den europeiska hälsounionen, kommer att rusta EU så att vi bättre kan förebygga och hantera framtida pandemier, stärka vår hälso- och sjukvård och bättre skydda invånarnas hälsa.

EU kommer att investera mer än 5 miljarder euro i insatser som kompletterar EU-ländernas folkhälsopolitik och där EU tillför ett mervärde. Pengarna betalas ut genom programmet EU för hälsa 2021–2027.

ec.europa.eu/health/funding/eu4health_sv

Åtgärdsområden:

Förbättra och främja hälsan i EU
Förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter
Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot
Stärka hälsosystemen

Lär dig mer om programmet EU för hälsa i den här korta filmen: europa.eu/!CD3Vdv

VISSTE DU DETTA?

Under 2020 fick 2,7 miljoner människor i EU en cancerdiagnos och 1,3 miljoner avled av cancer, däribland över 2 000 unga.

Läs om EU:s plan mot cancer, som ska minska antalet dödsfall i cancer och förbättra förebyggande, behandling och vård: europa.eu/!Kn76qP

En sjuksköterska magnetröntgar en patient.

En sjuksköterska förbereder en magnetkameraundersökning, universitetssjukhuset i Liège, Belgien, 24 januari 2020.

Läs mer om EU:s arbete för att främja vår europeiska livsstil: europa.eu/!Vy97qT

En ny satsning på demokrati i Europa

Demokrati är den grundval som EU vilar på. I en sund och blomstrande demokrati kan människorna fritt uttrycka sina åsikter, välja sina politiska ledare eller bli det själva och ha inflytande över sin framtid.

De senaste åren har det politiska engagemanget och valdeltagandet ökat. Som på många håll i världen står dock demokratin i EU och i EU-länderna inför utmaningar. Problemen rör bland annat ökande extremism och valinblandning, hot mot journalister och en upplevd klyfta mellan människorna och deras valda företrädare.

EU vill stärka de demokratiska processerna och uppmuntrar invånarna att engagera sig för att forma sin framtid i EU. EU strävar även efter att öka insynen i sina egna strukturer och göra dem mer demokratiska.

Läs mer om hur du kan engagera dig och göra din röst hörd i avsnittet ”Din röst i EU:s beslutsprocess”.

 

Stärka demokratierna i EU

Enskilda fri- och rättigheter, öppenhet och redovisningsskyldighet står i centrum för EU-kommissionens plan för att stärka demokratierna i EU. Planen fokuserar på åtgärder för att främja fria och rättvisa val, stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation. EU och EU-länderna intensifierar sina insatser för att motverka dem som försöker utnyttja kriser, som covid-19-pandemin, och dem som sprider hatpropaganda. Ett sätt som EU och medlemsländerna gör detta på är genom att upptäcka och avslöja desinformation och arbeta med nätplattformar för att begränsa spridningen av falska nyheter.

VISSTE DU DETTA?

73 % av de kvinnliga journalisterna i världen har utsatts för nätvåld i arbetet (Unesco-/Icef-undersökning).

Ge barnen en röst

Alla barn i EU – och överallt i världen – ska ha samma rättigheter och ska kunna leva utan diskriminering och hot. EU:s första strategi för barnets rättigheter någonsin ska bidra till att skydda och stödja alla barn och unga under 18 år, oavsett bakgrund, ursprung, social ställning eller rätt att bo i landet. Strategin innehåller förslag på åtgärder på flera områden, bland annat barnens rätt att leva utan våld och vara säkra på internet. Samtidigt arbetar EU för att bryta det sociala arvet av fattigdom och utsatthet. Syftet med den nya europeiska barngarantin är att barn som riskerar fattigdom eller social utestängning ska ha tillgång till hälsosamma måltider, utbildning, hälso- och sjukvård samt lämpliga bostäder.

En femtedel av EU:s befolkning är barn eller unga under 18 år.

Fler än 10 000 barn och unga bidrog med sina idéer och hjälpte till att utforma EU:s strategi för barnets rättigheter.

play video TITTA PÅ FILMEN: EU:s strategi för barnets rättigheter europa.eu/!XwXtFG

VISSTE DU DETTA?

Under 2019 levde 22,2 % av barnen i EU i hushåll som löpte risk för fattigdom eller social utestängning. Det är nästan 18 miljoner behövande barn.

VISSTE DU DETTA?

EU har skapat en plattform för barns deltagande för att du ska kunna göra din röst hörd. Det är en säker plats där du kan berätta för beslutsfattarna vad du tycker om viktiga frågor. Du kan komma i kontakt med andra barn och interagera, diskutera och lära dig om dina rättigheter. Du kan också lära dig om lagar och politik på ett språk som är anpassat för barn och få kontakt med organisationer i närheten av där du bor!

Läs mer: europa.eu/!r79Vbd

VISSTE DU DETTA?

I maj 2021 inledde EU en debatt för att ge människor runtom i EU chansen att berätta vilket EU de vill leva i. Diskussionerna och evenemangen anordnades både på nätet och på plats i alla EU-länder. Denna återkoppling är viktig eftersom den bidrar till att forma EU:s framtid.

Läs mer om konferensen om Europas framtid: futureu.europa.eu/?locale=sv

Europa i förändring

Vårt samhälle håller på att förändras. Vi lever allt längre och det föds färre barn. De här befolkningsförändringarna är en stor utmaning som vi måste hantera för att kunna bygga ett mer motståndskraftigt, hållbart och rättvist EU. Landsbygdsområden i EU drabbas t.ex. ofta av avfolkning och dessutom är medelåldern på landsbygden överlag högre än i städerna. Landsbygdsområdena förser oss med mat, bostäder, jobb och grundläggande ekosystemtjänster. EU vill se till att landsbygden kan fortsätta att spela denna viktiga roll, och EU-kommissionen har därför tagit fram en handlingsplan för att hjälpa samhällen och företag på landsbygden att nå sin fulla potential under de kommande årtiondena.

Ta en titt på hur EU kommer att se ut de kommande årtiondena: europa.eu/!uQVfHn

UPPGIFT 22 MEDBORGARDIALOGER

Medborgardialoger mellan EU-kommissionärerna och allmänheten hålls regelbundet i EU. Om du inte har möjlighet att delta, varför inte anordna en egen medborgardialog i din klass? En grupp på tre till fyra elever agerar som kommissionär och väljer ut ett av de politikområden som presenteras i detta kapitel som utgångspunkt för diskussionen. Gruppen får i hemläxa att lära sig mer om det valda politikområdet för att förbereda ett uttalande på fem minuter. I klassrummet håller “kommissionären” sitt tal och därefter hålls en 15 minuter lång frågestund, under ledning av läraren.

Läs mer om EU:s nya satsning på demokrati i Europa: europa.eu/!PYkKxN