Bilaga C Övrigt

Bilaga C innehåller ofta förekommande namn, titlar, begrepp och företeelser och rekommenderade skrivsätt.

Tillägg (T) och ändringar (Ä) sedan pappersutgåvan 2011

14.2.2013	Ä	dokument, EESK/ESK
16.1.2012	Ä	dokument

associering

Använd associering i sammansatta ord som ”associeringsavtal” och ”associeringsråd”, undvik ”association” i dessa sammanhang.

bilagor

Vid hänvisningar används romerska siffror om inte den bilaga det hänvisas till har arabiska siffror.

CE-märkning

Symbolen för Europeiska gemenskaperna har utformats utifrån den latinska benämningen på EG, Communitas Europea (jfr Celex nedan). Produkter försedda med CE-märket uppfyller vissa EU-krav. Tidigare hade man nationella beteckningar för märket, på svenska kallades det EG-märket, på engelska EC-mark osv. Detta ändrades år 1993 då den gemensamma beteckningen CE-märkning, CE-marking osv. infördes.

databaser

Nedan följer ett urval av databaser med dessas huvudsakliga inriktning.

— Abel	innehållsförteckning till serierna L och C samma dag som EUT publiceras
— Agrep	innehållsförteckning över jordbruksrelaterade forskningsprojekt i EU
— APC	kommissionens beredande dokument, en överblick över förslag och meddelanden
— Bach	harmoniserad företagsredovisning, statistiska uppgifter
— CCL-train	användarstöd för sökning på databasen Echo
— Celex	datoriserat interinstitutionellt dokumentationssystem för gemenskapslagstiftning (Communitatis Europeae Lex)
— Comext	handeln inom och utom Europeiska unionen, statistik
— CORDIS	information om forskning och utveckling
— Ecdin	fakta om kemiska produkter som kan påverka miljön
— Echo News	förteckning över Echos nyhetsbrev och I’m News
— Eclas	kommissionens centralbiblioteks litteraturförteckning
— Emire	nationell arbetslagstiftning och industriella relationer
— Epistel	parlamentets pressinformationssystem
— Epoque	parlamentets frågesystem och dokument
— Eurhistar	europeiska historiska arkiv
— Euristote	akademisk forskning om europeisk integration
— Eurocron	ekonomisk och social statistik för EU-länderna
— Eurofarm	statistik över jordbruksföretags struktur (cd-rom)
— Eurolib-per	gemensam katalog över tidskrifter
— HTCOR	högtemperaturskorrosion
— HTM	högtemperaturämnen
— I&T Magazine	industri-, telekommunikations-, och informationsmarknad
— I’m Guide	information om tillgängliga databaser, cd-rom m.m.
— Iate	termer, förkortningar m.m., med förklaringar
— Info 92	inre marknaden och dess sociala dimension
— Iuclid	klassificering och utvärdering av befintliga ämnen
— New Cronos	makroekonomisk statistik
— Oil	oljebulletin med priser, utkommer varje vecka
— Ovide	Europaparlamentets interna informations- och kommunikationsservice
— Panorama	panorama över industrin i EU (cd-rom)
— Rapid	pressmeddelanden och annan EU-information
— Regio	Eurostats databas för regional statistik
— Rem	miljöövervakning av radioaktivitet
— Scad	gemenskapens system för tillgång till dokument
— Sesame	projekt inom energisektorn
— Ted	anbudsinfordringar för offentlig upphandling av varor och tjänster
— Thesauri	bibliografiska uppgifter för informationssökning
— Tide	tekniskt initiativ för handikappade och äldre

Anm.:

CORDIS ska skrivas versalt enligt krav från företaget Cordis.

dokument

Hänvisningar till kommissionens dokument daterade fr.o.m. 27 januari 2012 skrivs på följande sätt:

COM(2012) 558 final av den 7 november 2012

JOIN(2012) 558 final av den 7 november 2012

SEC(2012) 558 final av den 7 november 2012

SWD(2012) 558 final av den 7 november 2012

För hänvisningar till äldre kommissionsdokument gäller följande:

—

de svenska översättningarna ”KOM”, ”SEK” och ”slutlig” används,

—

t.o.m. 1997 anges årtalet med två siffror, fr.o.m. 1998 med fyra:

KOM(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

KOM(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

SEK(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

SEK(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

Hänvisningar till EESK:s och ReK:s dokument:

CES 1132/99 (före 2000)

CES 871/2002 (fr.o.m. 2000 t.o.m. 2002)

CESE 1394/2003 (fr.o.m. 2003)

CdR 267/2008

”Elektronisk”, förled i sammansättningar, t.ex. e-post, e-brevlåda, e-adress, e-tidning. Skrivs med bindestreck. Som verbuttryck rekommenderas skicka, sända (med/via) e-post eller e-posta.

EESK/ESK

Se dokument.

enhet

I löpande text rekommenderas sammansättning eller prepositionsuttryck, t.ex. Publikationsenheten respektive Enheten för publikationer. Sammansättning föredras om inte ordlängd eller rytm gör det lämpligt att i stället välja en konstruktion med prepositionsattribut.

Euro Info Centre

Använd euroinfocenter, euroinfocentrer om företeelsen, Euro Info Centre som namn eller i adresser (se även Info Point Europe).

euromediterran

Bör ej användas; sammansättningar med Europa–Medelhavs- eller omskrivningar med t.ex. prepositionsattribut rekommenderas.

Europaparlamentet

Politiska grupper:

— PPE	Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater)
— S&D	gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet
— ALDE	gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa
— Verts/ALE	gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen
— ECR	gruppen Europeiska konservativa och reformister
— GUE/NGL	gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster
— EFD	gruppen Frihet och demokrati i Europa
— NI	grupplösa

Anm.:

Ändringar av denna lista kan förekomma. För senaste uppgifter se Europaparlamentets webbplats.

Europeiska unionen

Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 bestod den Europeiska unionen av tre pelare:

—

Europeiska gemenskaperna (första pelaren):

•

Europeiska gemenskapen, EG

•

(Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG; upphörde den 24 juli 2002)

•

Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom

—

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) (andra pelaren)

—

Polissamarbete och straffrättsligt samarbete (tidigare ”rättsliga och inrikes frågor”; förkortningen RIF kvarstår) (tredje pelaren)

fonder

Nedan följer några av de vanligast förekommande fonderna, med i förekommande fall långform och förkortning:

—

Strukturfonderna (med gement s):

•

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Regionalfonden (Eruf)

•

Europeiska socialfonden, Socialfonden (ESF)

•

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

•

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

—

Sammanhållningsfonden (med versalt s)

—

Europeiska fiskerifonden (EFF)

—

Europeiska utvecklingsfonden (EUF), t.ex. nionde Europeiska utvecklingsfonden

—

Solidaritetsfonden

fördrag

Nedan följer en uppräkning av de viktigaste fördragen, med långform och kortformer samt datum för undertecknande. Vid sidan av dessa finns ett antal fördrag, t.ex. Brysselfördraget, Fusionsfördraget och Grönlandsfördraget (utan bindestreck).

—

fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen:

•

EKSG-fördraget, eller Kol- och stålfördraget, undertecknat i Paris den 18 april 1951

—

fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen:

•

EEG-fördraget, eller Romfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957

—

fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:

•

Euratomfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957

—

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

•

EG-fördraget, eller Romfördraget, det av Unionsfördraget ändrade EEG-fördraget

—

fördraget om Europeiska unionen:

•

EU-fördraget, Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget, undertecknat i Maastricht den 7 februari 1992

—

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

•

EUF-fördraget (nytt namn på EG-fördraget), undertecknat i Lissabon den 13 december 2007

förtroendepakt

Jacques Santers program har på svenska titeln Insatser för sysselsättningen i Europa. En förtroendepakt.

gemenskapsorgan

Tidigare använt om de av EU:s byråer vars verksamhetsområde ligger inom EU:s tidigare första pelare (se Europeiska unionen). En sammanställning över Europeiska unionens institutioner, organ, interinstitutionella tjänsteavdelningar och byråer finns i punkt 9.5.

generaldirektorat

Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. Förkortas GD. Prepositionsuttrycket Generaldirektoratet för … rekommenderas.

Kommissionens generaldirektorat, se punkt 9.6

Parlamentets generaldirektorat (de tidigare sifferbeteckningarna har tagits bort):

—

Generaldirektoratet för parlamentets ledning – PRES

—

Generaldirektoratet för EU-intern politik – IPOL

—

Generaldirektoratet för EU-extern politik – EXPO

—

Generaldirektoratet för kommunikation – COMM

—

Generaldirektoratet för personal – PERS

—

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik – INLO

—

Generaldirektoratet för översättning – TRAD

—

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser – INTE

—

Generaldirektoratet för ekonomi – FINS

—

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd – ITEC

—

Rättstjänsten

Rådets generaldirektorat anges med versala bokstäver:

Administration – Protokoll

Jordbruk – Fiske

Inre marknaden – Tullunionen – Industripolitik – Telekommunikationer – Informationssamhället

Forskning – Energi – Transporter

Ekonomiska yttre förbindelser – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

Förbindelser med Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén; institutionella frågor – budget och tjänsteföreskrifter – information – PR

Ekonomiska och finansiella frågor – Ekonomiska och monetära unionen (EMU)

Rättsliga och inrikes frågor

Miljö- och konsumentskydd – civilskydd – hälsofrågor – livsmedelslagstiftning

Socialpolitik – Sysselsättning – Dialog mellan arbetsmarknadens parter – Regionalpolitik samt ekonomisk och social sammanhållning – Utbildning och ungdom – Kultur – Audiovisuella medier

grönbok

Kommissionens överväganden och förslag till program inom ett politikområde. ”Grönbok” skrivs

—

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har antagit en grönbok om konkurrens.

Kommissionen har diskuterat grönboken om framtidens bullerpolitik.

—

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

Kommissionen har gett ut Grönbok om innovation.

—

vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

Energi för framtiden – Förnybara energikällor – Grönbok för en gemenskapsstrategi

Info Point Europe

Använd euroinfoställe, euroinfoställen om företeelsen, Info Point Europe (eller de olika medlemsländernas varianter på namnet) som namn eller i adresser.

informationsteknik

Använd hellre det fullständiga uttrycket informationsteknik än förkortningen ”IT”, och inte ”informationsteknologi” om inte läran om informationsteknik åsyftas.

inre marknaden

Vid sammansättningar rekommenderas skrivsättet inremarknadsrådet, inremarknadsprogrammet, inremarknadslagstiftningen osv.

internet

Skrivs numera med gemen begynnelsebokstav.

KOM

KOM-dokument: se dokument.

kommittéer

Kommittéer som har ställning som ständiga EU-organ:

—

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

—

Regionkommittén

—

Gemensamma EES-kommittén

Exempel på kommissionens rådgivande kommittéer, förvaltnings- och tillsynskommittéer samt kommittéer för säkerhetsåtgärder:

—

Rådgivande kommittén för transporter

—

Ständiga veterinärkommittén

—

Tillsynskommittén för gemenskapssystemet för tilldelning av miljömärket

konventioner

Nedan följer några av de viktigaste konventionerna i EU-sammanhang. Observera att sammanskrivning utan bindestreck rekommenderas:

—

Brysselkonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU:s medlemsländer

—

Dublinkonventionen: om samordning av asylansökningar inom EU

—

Lomékonventionen: handels- och biståndsavtal mellan EU och AVS-länderna

—

Luganokonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU och Efta och inom Efta

ledamot av kommissionen

Uttrycket bör användas i formella sammanhang. I löpande text, ej lagstiftning, kan kommissionär eller kommissionsledamot användas.

multimedie-

Ordet medium böjs: ett medium, mediet, flera medier, medierna och som förled medie-. Två exempel: multimedieteknik, inte multimediateknik; multimediesystem, inte multimediasystem.

ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen. Använd inte EU-ombudsmannen. Se även punkt 9.5.1.

ordförandeskap

använd ej uttrycket ”ordförandeskapet för Europeiska unionen” (rättsligt fel), utan i stället ”ordförandeskapet för Europeiska unionens råd” eller ”ordförandeskapet för Europeiska rådet”, allt efter omständigheterna

Anm.:

Emellertid, om en talare använder detta uttryck under t.ex. en föredragning (medvetet eller ej), finns det naturligtvis anledning att respektera originalcitatet.

pappersstorlek

standardstorlekar:

—

A4: 21 × 29,7 cm

—

B5: 17,6 × 25 cm

—

C5: 16,2 × 22,9 cm

—

A5: 14,8 × 21,cm

—

A6: 10,5 × 14,8 cm.

Versalhöjd i millimeter (H 6 = bokstaven H i sex punkters grad)

H 6 = 1,50	H 10 = 2,50	H 14 = 3,50	H 18 = 4,50	H 24 = 6,00
H 7 = 1,75	H 11 = 2,75	H 15 = 3,75	H 19 = 4,75	H 26 = 6,50
H 8 = 2,00	H 12 = 3,00	H 16 = 4,00	H 20 = 5,00	H 28 = 7,00
H 9 = 2,25	H 13 = 3,25	H 17 = 4,25	H 22 = 5,50

partenariat

Använd partnerskap, t.ex. AVS–EU-partnerskap.

punkt

typografisk måttenhet:

—

den minsta enheten i Didotsystemet. En punkt = 0,376 mm. Tolv punkter utgör en egen enhet = cicero. Systemet utgjorde standard i Frankrike fram till slutet av 1990-talet.

—

I picasystemet (amerikanskt-brittiskt) kallas den minsta enheten hellre point. Den ökade användningen av DTP (desktop publishing) har gjort att den närliggande postscript-punkten = 0,3528 mm ersatt båda systemen; 12 postscript-punkter kallas ändå 1 pica. Även det metriska systemet används allt mer.

rådskonstellationer

Följande skrivsätt används när det hänvisas till ett möte i en rådskonstellation:

—

utan angivande av ordningstal för mötet, som punkt på en dagordning eller i ett protokoll:

rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5 maj 1996

—

med angivande av ordningstal för mötet, t.ex. i rubrik i meddelande (CM), pressmeddelande, dagordning och protokoll:

1382:a mötet i rådet (jordbruk och fiske)

I övriga fall kan man välja fritt mellan rådets möte (transport, telekommunikation och energi) och möte i rådet (transport, telekommunikation och energi).

Det finns för närvarande tio olika rådskonstellationer:

rådet (allmänna frågor)

rådet (utrikes frågor)

rådet (ekonomiska och finansiella frågor)

rådet (rättsliga och inrikes frågor)

rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)

rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor)

rådet (transport, telekommunikation och energi)

rådet (jordbruk och fiske)

rådet (miljö)

10.

rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Anm.:

Ibland använder källspråket ofullständiga, parenteslösa rådsbeteckningar, t.ex. om bara särskilda frågor ska behandlas vid ett visst rådsmöte. I sådana fall kan kortformer användas, t.ex.:

1.

allmänna rådet

2.

utrikesrådet

3.

Ekofinrådet

4.

RIF-rådet

5.

sysselsättningsrådet, hälso- och sjukvårdsrådet, konsumentrådet

6.

konkurrenskraftsrådet, inremarknadsrådet, industrirådet, forskningsrådet

7.

transportrådet, telerådet, energirådet

8.

jordbruksrådet, fiskerådet

9.

miljörådet

10.

utbildningsrådet, rådet för ungdomsfrågor, kulturrådet

Observera att de olika råden stavas med liten begynnelsebokstav, med undantag av Ekofinrådet och RIF-rådet.

Mer information om rådskonstellationerna finns på rådets webbplats.

SEK

SEC/SEK-dokument: se dokument.

snabel-a

Tecknet @, ett ringomgärdat a, som förekommer i e-postadresser. Tecknet avser ett vanligt latinskt a plus ett d omvandlat till en halvcirkel (av latinets ad) och läses ut snabel-a, inte ”at”.

vitbok

Kommissionens politiska program för ett visst sakområde. Vitböcker kan innehålla kommissionens kommande lagförslag. ”Vitbok” skrivs

—

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har publicerat en vitbok om unionens energipolitik.

Kommissionen har följt upp vitboken om flygledningstjänst.

—

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

Massmedierna har uppmärksammat vitboken Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning

—

vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

Vitbok om utbildning – Lära och lära ut – På väg mot kunskapssamhället

webb

Webb, www, World Wide Web är en funktion på internet eller på ett intranät som medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad information i form av text, bild och ljud. Använd gärna www eller webb (i bestämd form webben), med små bokstäver, i stället för det långa World Wide Web. Som förled i sammansättningar är webb bäst, t.ex. webbläsare, webbsida, webbadress, webbhotell, webbplats, webbmästare osv.