Bilaga C Övrigt

Bilaga C innehåller ofta förekommande namn, titlar, begrepp och företeelser och rekommenderade skrivsätt.

Tillägg (T) och ändringar (Ä) sedan pappersutgåvan 2011

8.12.2022	Ä	Europaparlamentet
18.7.2015	Ä	Europaparlamentet
7.3.2018	T	Nuts 3‑områden
15.2.2017	Ä	generaldirektorat, kommittéer
17.5.2016	Ä	fonder
18.11.2015	Ä	fonder
26.3.2015	Ä	Europaparlamentet
14.2.2013	Ä	dokument, EESK/ESK
16.1.2012	Ä	dokument

associering

Använd associering i sammansatta ord som ”associeringsavtal” och ”associeringsråd”, undvik ”association” i dessa sammanhang.

bilagor

Vid hänvisningar används romerska siffror om inte den bilaga det hänvisas till har arabiska siffror.

CE-märkning

Symbolen för Europeiska gemenskaperna har utformats utifrån den latinska benämningen på EG, Communitas Europea (jfr Celex nedan). Produkter försedda med CE-märket uppfyller vissa EU-krav. Tidigare hade man nationella beteckningar för märket, på svenska kallades det EG-märket, på engelska EC-mark osv. Detta ändrades år 1993 då den gemensamma beteckningen CE-märkning, CE-marking osv. infördes.

databaser

Nedan följer ett urval av databaser med dessas huvudsakliga inriktning.

— Abel	innehållsförteckning till serierna L och C samma dag som EUT publiceras
— Agrep	innehållsförteckning över jordbruksrelaterade forskningsprojekt i EU
— APC	kommissionens beredande dokument, en överblick över förslag och meddelanden
— Bach	harmoniserad företagsredovisning, statistiska uppgifter
— CCL-train	användarstöd för sökning på databasen Echo
— Celex	datoriserat interinstitutionellt dokumentationssystem för gemenskapslagstiftning (Communitatis Europeae Lex). Från 2005 ersatt av EUR-Lex
— Comext	handeln inom och utom Europeiska unionen, statistik
— CORDIS	information om forskning och utveckling
— Ecdin	fakta om kemiska produkter som kan påverka miljön
— Echo News	förteckning över Echos nyhetsbrev och I’m News
— Eclas	kommissionens centralbiblioteks litteraturförteckning
— Emire	nationell arbetslagstiftning och industriella relationer
— Epistel	parlamentets pressinformationssystem
— Epoque	parlamentets frågesystem och dokument
— Eurhistar	europeiska historiska arkiv
— Euristote	akademisk forskning om europeisk integration
— Eurocron	ekonomisk och social statistik för EU-länderna
— Eurofarm	statistik över jordbruksföretags struktur (cd-rom)
— Eurolib-per	gemensam katalog över tidskrifter
— HTCOR	högtemperaturskorrosion
— HTM	högtemperaturämnen
— I&T Magazine	industri-, telekommunikations- och informationsmarknad
— I’m Guide	information om tillgängliga databaser, cd-rom m.m.
— Iate	termer, förkortningar m.m., med förklaringar
— Info 92	inre marknaden och dess sociala dimension
— Iuclid	klassificering och utvärdering av befintliga ämnen
— New Cronos	makroekonomisk statistik
— Oil	oljebulletin med priser, utkommer varje vecka
— Ovide	Europaparlamentets interna informations- och kommunikationsservice
— Panorama	panorama över industrin i EU (cd-rom)
— Rapid	pressmeddelanden och annan EU-information
— Regio	Eurostats databas för regional statistik
— Rem	miljöövervakning av radioaktivitet
— Scad	gemenskapens system för tillgång till dokument
— Sesame	projekt inom energisektorn
— Ted	anbudsinfordringar för offentlig upphandling av varor och tjänster
— Thesauri	bibliografiska uppgifter för informationssökning
— Tide	tekniskt initiativ för handikappade och äldre

Anm.:

CORDIS ska skrivas versalt enligt krav från företaget Cordis.

dokument

Hänvisningar till kommissionens dokument daterade fr.o.m. 27 januari 2012 skrivs på följande sätt:

COM(2012) 558 final av den 7 november 2012

JOIN(2012) 558 final av den 7 november 2012

SEC(2012) 558 final av den 7 november 2012

SWD(2012) 558 final av den 7 november 2012

För hänvisningar till äldre kommissionsdokument gäller följande:

—

de svenska översättningarna ”KOM”, ”SEK” och ”slutlig” används,

—

t.o.m. 1997 anges årtalet med två siffror, fr.o.m. 1998 med fyra:

KOM(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

KOM(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

SEK(97) 558 slutlig av den 7 november 1997

SEK(2011) 558 slutlig av den 7 november 2011

Hänvisningar till EESK:s och ReK:s dokument:

CES 1132/99 (före 2000)

CES 871/2002 (fr.o.m. 2000 t.o.m. 2002)

CESE 1394/2003 (fr.o.m. 2003)

CdR 267/2008

”Elektronisk”, förled i sammansättningar, t.ex. e-post, e-brevlåda, e-adress, e-tidning. Skrivs med bindestreck. Som verbuttryck rekommenderas skicka, sända (med/via) e-post eller e-posta.

EESK/ESK

Se dokument.

enhet

I löpande text rekommenderas sammansättning eller prepositionsuttryck, t.ex. Publikationsenheten respektive Enheten för publikationer. Sammansättning föredras om inte ordlängd eller rytm gör det lämpligt att i stället välja en konstruktion med prepositionsattribut.

Euro Info Centre

Använd euroinfocenter, euroinfocentrer om företeelsen, Euro Info Centre som namn eller i adresser (se även Info Point Europe).

euromediterran

Bör ej användas; sammansättningar med Europa–Medelhavs- eller omskrivningar med t.ex. prepositionsattribut rekommenderas.

Europaparlamentet

Se de politiska grupperna i Europaparlamentet.

Europeiska unionen

Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 bestod den Europeiska unionen av tre pelare:

—

Europeiska gemenskaperna (första pelaren):

•

Europeiska gemenskapen, EG

•

(Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG; upphörde den 24 juli 2002)

•

Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom

—

gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) (andra pelaren)

—

polissamarbete och straffrättsligt samarbete (tidigare ”rättsliga och inrikes frågor”; förkortningen RIF kvarstår) (tredje pelaren)

fonder

Nedan följer några av de vanligast förekommande fonderna, med i förekommande fall kortform och förkortning:

—

strukturfonderna:

•

Europeiska regionala utvecklingsfonden, regionalfonden (Eruf)

•

Europeiska socialfonden, socialfonden (ESF)

•

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

•

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

—

Sammanhållningsfonden (med versalt s)

—

Europeiska fiskerifonden (EFF)

—

Europeiska utvecklingsfonden (EUF), t.ex. nionde Europeiska utvecklingsfonden

—

Europeiska unionens solidaritetsfond, solidaritetsfonden

fördrag

Nedan följer en uppräkning av de viktigaste fördragen, med långform och kortformer samt datum för undertecknande. Vid sidan av dessa finns ett antal fördrag, t.ex. Brysselfördraget, Fusionsfördraget och Grönlandsfördraget (utan bindestreck):

—

fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen:

•

EKSG-fördraget, eller Kol- och stålfördraget, undertecknat i Paris den 18 april 1951

—

fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen:

•

EEG-fördraget, eller Romfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957

—

fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:

•

Euratomfördraget, undertecknat i Rom den 25 mars 1957

—

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen:

•

EG-fördraget, eller Romfördraget, det av Unionsfördraget ändrade EEG-fördraget

—

fördraget om Europeiska unionen:

•

EU-fördraget, Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget, undertecknat i Maastricht den 7 februari 1992

—

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

•

EUF-fördraget (nytt namn på EG-fördraget), undertecknat i Lissabon den 13 december 2007

förtroendepakt

Jacques Santers program har på svenska titeln Insatser för sysselsättningen i Europa. En förtroendepakt.

gemenskapsorgan

Tidigare använt om de av EU:s byråer vars verksamhetsområde ligger inom EU:s tidigare första pelare (se Europeiska unionen). En sammanställning över Europeiska unionens institutioner, organ, interinstitutionella tjänsteavdelningar och byråer finns i punkt 9.5.

generaldirektorat

Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. Förkortas GD. Prepositionsuttrycket Generaldirektoratet för … rekommenderas.

Kommissionens generaldirektorat, se punkt 9.6

Parlamentets generaldirektorat (de tidigare sifferbeteckningarna har tagits bort):

—

Generaldirektoratet för parlamentets ledning – PRES

—

Generaldirektoratet för EU-intern politik – IPOL

—

Generaldirektoratet för EU-extern politik – EXPO

—

Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys – EPRS

—

Generaldirektoratet för kommunikation – COMM

—

Generaldirektoratet för personal – PERS

—

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik – INLO

—

Generaldirektoratet för översättning – TRAD

—

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser – LINC

—

Generaldirektoratet för ekonomi – FINS

—

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd – ITEC

—

Generaldirektoratet för skydd och säkerhet – SAFE

Rådets generaldirektorat anges med versala bokstäver:

Generaldirektoratet för organisatorisk utveckling och organisatoriska tjänster (ORG)

Generaldirektoratet för kommunikation och information (COMM)

Generaldirektoratet för ekonomiska frågor och konkurrenskraft (ECOMP)

Generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor (JAI)

Juridiska avdelningen (JUR)

Generaldirektoratet för jordbruk, fiske, sociala frågor samt hälso- och sjukvård (LIFE)

Generaldirektoratet för yttre förbindelser (RELEX)

Generaldirektoratet för transport, energi, miljö och utbildning (TREE)

grönbok

Kommissionens överväganden och förslag till program inom ett politikområde. ”Grönbok” skrivs

—

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har antagit en grönbok om konkurrens.

Kommissionen har diskuterat grönboken om framtidens bullerpolitik.

—

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

Kommissionen har gett ut Grönbok om innovation.

—

vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

Energi för framtiden – Förnybara energikällor – Grönbok för en gemenskapsstrategi

Info Point Europe

Heter numera Europa direkt-kontor.

informationsteknik

Använd hellre det fullständiga uttrycket informationsteknik än förkortningen ”IT”, och inte ”informationsteknologi” om inte läran om informationsteknik åsyftas.

inre marknaden

Vid sammansättningar rekommenderas skrivsättet inremarknadsrådet, inremarknadsprogrammet, inremarknadslagstiftningen osv.

internet

Skrivs med gemen begynnelsebokstav.

KOM

KOM-dokument: se dokument.

kommittéer

Kommittéer som har ställning som ständiga EU-organ:

—

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

—

Europeiska regionkommittén

—

Gemensamma EES-kommittén

Exempel på kommissionens rådgivande kommittéer, förvaltnings- och tillsynskommittéer samt kommittéer för säkerhetsåtgärder:

—

Rådgivande kommittén för transporter

—

Ständiga veterinärkommittén

—

Tillsynskommittén för gemenskapssystemet för tilldelning av miljömärket

konventioner

Nedan följer några av de viktigaste konventionerna i EU-sammanhang. Observera att sammanskrivning utan bindestreck rekommenderas:

—

Brysselkonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU:s medlemsländer

—

Dublinkonventionen: om samordning av asylansökningar inom EU

—

Lomékonventionen: handels- och biståndsavtal mellan EU och AVS-länderna

—

Luganokonventionen: om domstolars behörighet, gäller mellan EU och Efta samt inom Efta

ledamot av kommissionen

Uttrycket bör användas i formella sammanhang. I löpande text, ej lagstiftning, kan kommissionär eller kommissionsledamot användas.

multimedie-

Ordet medium böjs: ett medium, mediet, flera medier, medierna och som förled medie-. Två exempel: multimedieteknik, inte multimediateknik; multimediesystem, inte multimediasystem.

Nuts 3-områden

Ursprungliga och svenska namn på Nuts 3-områden för ett begränsat antal medlemsländer (komplement till förteckningen över Nuts 1- och Nuts 2-områden i Bilaga A10):

Land	Nuts 2	Nuts 3 -kod	Namn på landets språk	Namn på svenska
Bulgarien	Nordvästra Bulgarien	BG311	Видин	Vidin
		BG312	Монтана	Montana
		BG313	Враца	Vratsa
		BG314	Плевен	Pleven
		BG315	Ловеч	Lovetj
	Norra mellersta Bulgarien	BG321	Велико Търново	Veliko Tarnovo
		BG322	Габрово	Gabrovo
		BG323	Русе	Ruse
		BG324	Разград	Razgrad
		BG325	Силистра	Silistra
	Nordöstra Bulgarien	BG331	Варна	Varna
		BG332	Добрич	Dobritj
		BG333	Шумен	Sjumen
		BG334	Търговище	Targovisjte
	Sydöstra Bulgarien	BG341	Бургас	Burgas
		BG342	Сливен	Sliven
		BG343	Ямбол	Jambol
		BG344	Стара Загора	Stara Zagora
	Sydvästra Bulgarien	BG411	София (столица)	Sofia (huvudstad)
		BG412	София	Sofia
		BG413	Благоевград	Blagoevgrad
		BG414	Перник	Pernik
		BG415	Кюстендил	Kjustendil
	Södra mellersta Bulgarien	BG421	Пловдив	Plovdiv
		BG422	Хасково	Chaskovo
		BG423	Пазарджик	Pazardzjik
		BG424	Смолян	Smoljan
		BG425	Кърджали	Kardzjali
Tjeckien	Prag	CZ010	Hlavní město Praha (*)	Prag
	Mellersta Böhmen	CZ020	Středočeský kraj (*)	Mellersta Böhmen
	Sydvästra Tjeckien	CZ031	Jihočeský kraj	Södra Böhmen
	Sydvästra Tjeckien	CZ032	Plzeňský kraj	Plzeň
	Nordvästra Tjeckien	CZ041	Karlovarský kraj	Karlovy Vary
	Nordvästra Tjeckien	CZ042	Ústecký kraj	Ústí nad Labem
	Nordöstra Tjeckien	CZ051	Liberecký kraj	Liberec
		CZ052	Královéhradecký kraj	Hradec Králové
		CZ053	Pardubický kraj	Pardubice
	Sydöstra Tjeckien	CZ063	Kraj Vysočina	Vysočina
	Sydöstra Tjeckien	CZ064	Jihomoravský kraj	Södra Mähren
	Mellersta Mähren	CZ071	Olomoucký kraj	Olomouc
	Mellersta Mähren	CZ072	Zlínský kraj	Zlín
	Mähren-Schlesien	CZ080	Moravskoslezský kraj (*)	Mähren-Schlesien
Estland	Estland	EE001	Põhja-Eesti	Norra Estland
		EE004	Lääne-Eesti	Västra Estland
		EE006	Kesk-Eesti	Mellersta Estland
		EE007	Kirde-Eesti	Nordöstra Estland
		EE008	Lõuna-Eesti	Södra Estland
Kroatien	Kroatiens kustland	HR031	Primorsko-goranska županija	Primorje-Gorski kotar
		HR032	Ličko-senjska županija	Lika-Senj
		HR033	Zadarska županija	Zadar
		HR034	Šibensko-kninska županija	Šibenik-Knin
		HR035	Splitsko-dalmatinska županija	Split-Dalmatien
		HR036	Istarska županija	Istrien
		HR037	Dubrovačko-neretvanska županija	Dubrovnik-Neretva
	Kroatiens inland	HR041	Grad Zagreb	Zagreb (stad)
		HR042	Zagrebačka županija	Zagreb (distrikt)
		HR043	Krapinsko-zagorska županija	Krapina-Zagorje
		HR044	Varaždinska županija	Varaždin
		HR045	Koprivničko-križevačka županija	Koprivnica-Križevci
		HR046	Međimurska županija	Medjimurje
		HR047	Bjelovarsko-bilogorska županija	Bjelovar-Bilogora
		HR048	Virovitičko-podravska županija	Virovitica-Podravina
		HR049	Požeško-slavonska županija	Požega-Slavonien
		HR04A	Brodsko-posavska županija	Brod-Posavina
		HR04B	Osječko-baranjska županija	Osijek-Baranja
		HR04C	Vukovarsko-srijemska županija	Vukovar-Srijem
		HR04D	Karlovačka županija	Karlovac
		HR04E	Sisačko-moslavačka županija	Sisak-Moslavina
Lettland	Lettland	LV003	Kurzeme	Kurland
		LV005	Latgale	Lettgallen
		LV006	Rīga	Riga
		LV007	Pierīga	Pierīga
		LV008	Vidzeme	Livland
		LV009	Zemgale	Semgallen
Litauen	Huvudstadsregionen	LT011	Vilniaus apskritis (*)	Vilnius
	Vidurio ir vakarų Lietuvos regionas	LT021	Alytaus apskritis	Alytus
		LT022	Kauno apskritis	Kaunas
		LT023	Klaipėdos apskritis	Klaipėda
		LT024	Marijampolės apskritis	Marijampolė
		LT025	Panevėžio apskritis	Panevėžys
		LT026	Šiaulių apskritis	Šiauliai
		LT027	Tauragės apskritis	Tauragė
		LT028	Telšių apskritis	Telšiai
		LT029	Utenos apskritis	Utena
Malta	Malta	MT001	Malta	Malta
Malta	Malta	MT002	Gozo and Comino/Għawdex u Kemmuna	Gozo och Comino
Slovenien	Östra Slovenien	SI031	Pomurska	Pomurska
		SI032	Podravska	Podravska
		SI033	Koroška	Koroška
		SI034	Savinjska	Savinjska
		SI035	Zasavska	Zasavska
		SI036	Posavska	Posavska
		SI037	Jugovzhodna Slovenija	Sydöstra Slovenien
		SI038	Primorsko-notranjska	Primorsko-notranjska
	Västra Slovenien	SI041	Osrednjeslovenska	Mellersta Slovenien
		SI042	Gorenjska	Gorenjska
		SI043	Goriška	Goriška
		SI044	Obalno-kraška	Obalno-kraška
Slovakien	Västra Slovakien	SK021	Trnavský kraj	Trnava
		SK022	Trenčianský kraj	Trenčin
		SK023	Nitrianský kraj	Nitra
	Mellersta Slovakien	SK031	Žilinský kraj	Žilina
	Mellersta Slovakien	SK032	Banskobystrický kraj	Banská Bystrica
	Östra Slovakien	SK041	Prešovský kraj	Prešov
	Östra Slovakien	SK042	Košický kraj	Košice
Sverige	Stockholm	SE110	Stockholms län (*)	Stockholms län (*)
	Östra Mellansverige	SE121	Uppsala län	Uppsala län
		SE122	Södermanlands län	Södermanlands län
		SE123	Östergötlands län	Östergötlands län
		SE124	Örebro län	Örebro län
		SE125	Västmanlands län	Västmanlands län
	Småland med öarna	SE211	Jönköpings län	Jönköpings län
		SE212	Kronobergs län	Kronobergs län
		SE213	Kalmar län	Kalmar län
		SE214	Gotlands län	Gotlands län
	Sydsverige	SE221	Blekinge län	Blekinge län
	Sydsverige	SE224	Skåne län	Skåne län
	Västsverige	SE231	Hallands län	Hallands län
	Västsverige	SE232	Västra Götalands län	Västra Götalands län
	Norra Mellansverige	SE311	Värmlands län	Värmlands län
		SE312	Dalarnas län	Dalarnas län
		SE313	Gävleborgs län	Gävleborgs län
	Mellersta Norrland	SE321	Västernorrlands län	Västernorrlands län
	Mellersta Norrland	SE322	Jämtlands län	Jämtlands län
	Övre Norrland	SE331	Västerbottens län	Västerbottens län
	Övre Norrland	SE332	Norrbottens län	Norrbottens län
(*) Nuts 2-nivån för området har samma geografiska utbredning, men en annan beteckning på språket ifråga.

ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen. Använd inte EU-ombudsmannen. Se även punkt 9.5.1.

ordförandeskap

använd ej uttrycket ”ordförandeskapet för Europeiska unionen” (rättsligt fel), utan i stället ”ordförandeskapet för Europeiska unionens råd” eller ”ordförandeskapet för Europeiska rådet”, allt efter omständigheterna

Anm.:

Emellertid, om en talare använder detta uttryck under t.ex. en föredragning (medvetet eller ej), finns det naturligtvis anledning att respektera originalcitatet.

pappersstorlek

standardstorlekar:

—

A4: 21 × 29,7 cm

—

B5: 17,6 × 25 cm

—

C5: 16,2 × 22,9 cm

—

A5: 14,8 × 21 cm

—

A6: 10,5 × 14,8 cm.

Versalhöjd i millimeter (H 6 = bokstaven H i sex punkters grad):
H 6 = 1,50	H 10 = 2,50	H 14 = 3,50	H 18 = 4,50	H 24 = 6,00
H 7 = 1,75	H 11 = 2,75	H 15 = 3,75	H 19 = 4,75	H 26 = 6,50
H 8 = 2,00	H 12 = 3,00	H 16 = 4,00	H 20 = 5,00	H 28 = 7,00
H 9 = 2,25	H 13 = 3,25	H 17 = 4,25	H 22 = 5,50

partenariat

Använd partnerskap, t.ex. AVS–EU-partnerskap.

rådskonstellationer

Följande skrivsätt används när det hänvisas till ett möte i en rådskonstellation:

—

utan angivande av ordningstal för mötet, som punkt på en dagordning eller i ett protokoll:

rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 5 maj 1996

—

med angivande av ordningstal för mötet, t.ex. i rubrik i meddelande (CM), pressmeddelande, dagordning och protokoll:

1382:a mötet i rådet (jordbruk och fiske)

I övriga fall kan man välja fritt mellan rådets möte (transport, telekommunikation och energi) och möte i rådet (transport, telekommunikation och energi).

Det finns för närvarande tio olika rådskonstellationer:

rådet (allmänna frågor)

rådet (utrikesfrågor)

rådet (ekonomiska och finansiella frågor)

rådet (rättsliga och inrikes frågor)

rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)

rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och innovation samt rymdfrågor)

rådet (transport, telekommunikation och energi)

rådet (jordbruk och fiske)

rådet (miljö)

10.

rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Anm.:

Ibland använder källspråket ofullständiga, parenteslösa rådsbeteckningar, t.ex. om bara särskilda frågor ska behandlas vid ett visst rådsmöte. I sådana fall kan kortformer användas, t.ex.:

1.

allmänna rådet

2.

utrikesrådet

3.

Ekofinrådet

4.

RIF-rådet

5.

sysselsättningsrådet, hälso- och sjukvårdsrådet, konsumentrådet

6.

konkurrenskraftsrådet, inremarknadsrådet, industrirådet, forskningsrådet

7.

transportrådet, telerådet, energirådet

8.

jordbruksrådet, fiskerådet

9.

miljörådet

10.

utbildningsrådet, rådet för ungdomsfrågor, kulturrådet

Observera att de olika råden stavas med liten begynnelsebokstav, med undantag av Ekofinrådet och RIF-rådet.

Mer information om rådskonstellationerna finns på rådets webbplats.

SEK

SEC/SEK-dokument: se dokument.

snabel-a

Tecknet @, ett ringomgärdat a, som förekommer i e-postadresser. Tecknet avser ett vanligt latinskt a plus ett d omvandlat till en halvcirkel (av latinets ad) och läses ut snabel-a, inte ”at”.

vitbok

Kommissionens politiska program för ett visst sakområde. Vitböcker kan innehålla kommissionens kommande lagförslag. ”Vitbok” skrivs

—

med gemen begynnelsebokstav i allmän betydelse:

Kommissionen har publicerat en vitbok om unionens energipolitik.

Kommissionen har följt upp vitboken om flygledningstjänst.

—

med versal begynnelsebokstav och kursiv stil vid exakt titel:

Massmedierna har uppmärksammat vitboken Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning

—

vid titlar i flera led används kort tankstreck som skiljetecken:

Vitbok om utbildning – Lära och lära ut – På väg mot kunskapssamhället

webb

Webb, www, World Wide Web är en funktion på internet eller på ett intranät som medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad information i form av text, bild och ljud. Använd gärna www eller webb (i bestämd form webben), med små bokstäver, i stället för det långa World Wide Web. Som förled i sammansättningar är webb bäst, t.ex. webbläsare, webbsida, webbadress, webbhotell, webbplats, webbmästare osv.