Investeringar i sysselsättning och tillväxt

Investeringsplanen för Europa

Investeringsplanen är inriktad på att avlägsna hinder för investeringar, synliggöra och ge tekniskt stöd till investeringsprojekt och utnyttja de finansiella resurserna på ett smartare sätt. Resultaten för 2019 visar att den hade ett betydande makroekonomiskt genomslag och medförde påtagliga fördelar för människor och företag.

Alltsedan den tillträdde har Junckerkommissionen (november 2014–november 2019) inriktat sig på sociala frågor och ställt dessa i fokus när EU:s framtid diskuteras. Betydande framsteg har gjorts, eftersom mer än 241 miljoner är i arbete i dag, vilket är omkring 14 miljoner fler jämfört med 2014. Sysselsättningsgraden har aldrig varit högre (73,9 %) och arbetslösheten är den lägsta sedan 2000. Även om ungdomsarbetslösheten fortfarande är alltför hög har den sjunkit kraftigt, från en topp på 24,1 % 2013 till 14,3 % i november 2019.

Ekonomisk politik och finanspolitik

Europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen är EU:s årliga cykel för samordning av den ekonomiska och sociala politiken i medlemsländerna med sikte på att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Som en del av denna process lägger EU-kommissionen varje år fram förslag till rådet om rekommendationer till medlemsländerna. Efter att Greklands ekonomiska anpassningsprogram hade slutförts i augusti 2018, riktade sig rekommendationerna för första gången till alla 28 medlemsländer.

Det övergripande syftet med kommissionens förslag detta år var att uppmuntra medlemsländerna att öka deras tillväxtpotential genom att modernisera ekonomin och stärka den ekonomiska motståndskraften. I det rådande gynnsamma ekonomiska läget och mot bakgrund av de globala osäkerhetsfaktorerna uppmanades alla medlemsländer att prioritera reformer som främjar en hållbar tillväxt som fungerar för alla, tillsammans med målinriktade investeringsstrategier och en ansvarsfull finanspolitik. Rekommendationerna antogs av rådet i juli.

Rekommendationerna avspeglar de allmänna prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationen om den ekonomiska politiken för euroområdet. De utgår från den noggranna analys av landsrapporterna som offentliggjordes i februari 2019 och den bedömning av de nationella programmen som lades fram i april. I rapporten om förvarningsmekanismen valdes tretton medlemsländer ut för fördjupad granskning av huruvida de har eller riskerar att få obalanser. Granskningarna visade att tio medlemsländer hade obalanser och tre hade alltför stora obalanser.

De landsspecifika rekommendationerna har ett starkare fokus på att identifiera och prioritera investeringsbehoven på nationell nivå och att rikta särskild uppmärksamhet på regionala och territoriella skillnader. Detta är i linje med den grundliga analys av investeringsbehov och flaskhalsar som identifierats för varje medlemsland i rapporterna och bör vara till hjälp vid fördelningen av EU-medel i EU:s nästa långtidsbudget (2021–2027).

Rekommendationerna påtalar det faktum att det, för att klara av nuvarande och framtida utmaningar, krävs smartare investeringar i infrastruktur, innovation, utbildning och kompetens i våra alltmer digitaliserade och globaliserade ekonomier samt ytterligare åtgärder för att tillhandahålla hållbara och inkluderande sociala välfärdssystem för vår åldrande befolkning.

Planeringsterminen återspeglade också de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter – lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social delaktighet. Alla medlemsländer fick en rekommendation om kompetensutveckling, och flera fick rekommendationer om behovet att genomföra arbetsmarknadsreformer. Andra rekommendationer fokuserade t.ex. på behovet av politiska åtgärder för att förbättra möjligheterna för missgynnade grupper, såsom lågutbildade arbetstagare, ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med migrantbakgrund. De sociala trygghetssystemen håller på att förbättras, men det finns fortfarande tillgänglighetshinder och brister när det gäller de personer som omfattas.

Offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en viktig grund för ekonomisk stabilitet och hållbar tillväxt. Det är viktigt att minska de offentliga skulderna och underskotten för att säkerställa att medlemsländerna har en finanspolitisk buffert för att mildra verkan av en konjunkturnedgång. Den offentliga skuldsättningen fortsätter att minska i EU, men i ojämn takt, och nivåerna är fortfarande för höga i flera av medlemsländerna.

Makroekonomisk stabilitet är en förutsättning för tillväxt. Därför har EU regler och förfaranden så att skuldsättning och underskott upptäcks och inte hotar tillväxten i medlemsländerna. Obalanserna i euroområdet fortsatte att minska under 2019, men ytterligare politiska åtgärder krävs. I februari visade kommissionens analys att obalanser förekom i tio medlemsländer, medan obalanserna i Grekland, Italien och Cypern bedömdes som alltför stora.

I sina förslag till landsspecifika rekommendationer fastställer kommissionen mål för att hjälpa medlemsländerna att nå sina budgetmål på medellång sikt. De medlemsländer som har råd bör använda finans- och strukturpolitiken för att öka sina högkvalitativa offentliga investeringar, särskilt på områden som förbättrar den ekonomiska tillväxtpotentialen, såsom utbildning och kompetens, infrastruktur och innovation.

I juni rekommenderade kommissionen rådet att förfarandet vid alltför stora underskott skulle avslutas för Spanien, vilket innebär att landets underskott på ett hållbart sätt fåtts ner till mindre än 3 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Därmed omfattas inga medlemsländer längre av den korrigerande delen i EU:s underskottsförfarande, vilket kan jämföras med 24 länder 2011.

Samtidigt granskade kommissionen flera medlemsländers efterlevnad av EU:s regler för statsskuld och underskott, för att bedöma om det var berättigat att inleda ett underskottsförfarande. Kommissionen drog slutsatsen att Belgien, Frankrike och Cypern uppfyllde kraven, men att ett förfarande vid alltför stora underskott var berättigat i Italiens fall. Med tanke på de ytterligare finanspolitiska insatser som de italienska myndigheterna tillkännagav i juli drog kommissionen slutsatsen att det inte längre var nödvändigt att föreslå att ett sådant förfarande skulle inledas.

Kommissionen riktade också en varning till Ungern och Rumänien om att inte avvika för mycket från sina budgetmål på medellång sikt och rekommenderade att åtgärder skulle vidtas för att nå målen. Grekland ansågs däremot under tiden ha kommit igång med sina reformer efter programperiodens slut, även om genomförandet av vissa reformer föreföll ha saktat in och det fanns risk för att vissa åtaganden inte kommer att uppfyllas.

Skatteflykt minskar de nationella intäkterna, rubbar konkurrensen och påverkar tillväxten negativt. Eftersom den europeiska planeringsterminen handlar om att samordna nationell politik för att säkerställa konvergens och ett starkt, konkurrenskraftigt och socialt Europa, är kampen mot aggressiv skatteplanering och arbetet med skattesamordning av avgörande betydelse för att skydda EU-medborgarna och EU:s konkurrenskraft. Till följd av detta utfärdade kommissionen landsspecifika rekommendationer till flera medlemsländer och till euroområdet som helhet för att ta itu med frågan om aggressiv skatteplanering.

Kapitalmarknadsunionen

Stabila och effektiva kapitalmarknader är avgörande för tillväxt, sysselsättning och investeringar. Kapitalmarknadsunionen, bestående av en blandning av lagstiftningsreformer och andra reformer i syfte att bättre koppla sparande till investeringar, är en viktig del av EU:s strategi för att främja dessa områden.

Syftet med kapitalmarknadsunionen är att stärka det europeiska finansiella systemet genom att tillhandahålla alternativa finansieringskällor och fler möjligheter för icke-professionella och institutionella investerare. Detta innebär ökade möjligheter till företagsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag och uppstartsföretag, i form av riskkapital och kapitalmarknader. En stark kapitalmarknadsunion är också nödvändig som komplement till bankunionen för att stärka den ekonomiska och monetära unionen samt även eurons roll internationellt.

Fokus ligger i hög grad på hållbar finansiering när finanssektorn börjar hjälpa hållbarhetsmedvetna investerare att välja lämpliga projekt och företag. Kapitalmarknadsunionen bidrar till att kanalisera investeringar i denna riktning och bidrar därigenom till EU:s agenda för energi, klimat och miljö.

När en överenskommelse nu har nåtts om elva av tretton förslag kommer kapitalmarknadsunionen att bli en verklig drivkraft för investeringar på den inre marknaden, eftersom EU:s företag kommer att få tillgång till ytterligare finansieringskällor och människor ges fler möjligheter att spara för sin framtid. Sex förslag syftar till att utnyttja den inre marknadens fulla potential genom nya europeiska produkter, märken och pass, medan fem förslag kommer att förenkla reglerna för företag och investerare och göra dem mer proportionerliga, och två avser att förbättra tillsynen på kapitalmarknaderna.

I april enades parlamentet och rådet om riktade ändringar av två viktiga rättsakter om finansiella tjänster: marknadsmissbruksförordningen och prospektförordningen. Ändringarna av reglerna om marknadsmissbruk syftar till att minska byråkratin för små företag utan att göra avkall på marknadsintegriteten och investerarskyddet.

De föreslagna ändringarna av prospektförordningen kommer att ge emittenter i små och medelstora företag tillgång till tillväxtmarknader för att ta fram ett enklare prospekt vid övergången till en reglerad marknad (dvs. en normal börs), vilket kan leda till betydande besparingar för växande företag av detta slag.

En annan milstolpe på vägen mot kapitalmarknadsunionen var införandet av den paneuropeiska privata pensionsprodukten (PEPP), ett frivilligt system för privat pensionssparande som ska erbjudas av ett flertal finansinstitut i hela EU. PEPP-produkten kommer att komplettera de befintliga offentliga pensionssystemen och tjänstepensionssystemen vid sidan av befintliga nationella privata pensionssystem. Förordningen antogs den 14 juni och ska börja tillämpas om två år, när de första produkterna bör komma ut på marknaden.

PEPP-produkten kommer att ge konsumenterna större valmöjligheter och fördelen av ökad konkurrens, ökad insyn och flexiblare produktutbud. Alla som flyttar mellan olika EU-länder kommer att kunna fortsätta att bidra till en och samma produkt oavsett var de är bosatta.

Den 31 juli trädde nya regler i kraft för att främja gränsöverskridande distribution av investeringsfonder. Den uppdaterade ramen gör att denna distribution blir enklare, snabbare och billigare, och kommer i slutändan att öka konkurrensen mellan olika investeringsfonder. Investerarna kommer att få fler valmöjligheter och mer valuta för sina pengar samt en högre skyddsnivå.

En överenskommelse har också nåtts om ett direktiv som kommer att göra det lättare att omstrukturera bärkraftiga företag som är i ekonomiskt trångmål och ge seriösa företagare en andra chans efter konkurs.

I mars kom Europaparlamentet och rådet även överens om nya regler som gör det lättare för mindre företag att skaffa finansiering på kapitalmarknaderna. Byråkratin för sådana företag som försöker få tillgång till ”tillväxtmarknaderna för små och medelstora företag”, dvs. en ny handelsplatskategori för små emittenter, minskas genom en mer proportionell policy som stöder börsnotering.

Satsning på forskning, innovation och teknik

Vetenskaplig spetskompetens och banbrytande innovation

Under 2019 lanserade EU:s Horisont 2020-program 11 miljarder euro i stöd till forskning och in­novation.

Mot bakgrund av den växande ekonomiska betydelsen av banbrytande och omstörtande innovation och de positiva resultaten i Europeiska innovationsrådets pilotfas, kommer de återstående två åren av pilotfasen att utvidgas betydligt. Mer än två miljarder euro har beviljats för 2019–2020 och omfattar hela innovationskedjan – från så kallade pathfinder-projekt, som ska stödja avancerad teknik från okonventionell grundforskning, till så kallad accelerator-finansiering för att hjälpa nystartade företag och små och medelstora företag att ta innovationerna till en nivå där de kan dra till sig privata investeringar.

EU i rymden

För att se till att EU förblir världsledande inom rymdteknik och främja en konkurrenskraftig rymdindustri i Europa nådde Europaparlamentet och Europeiska unionens råd 2019 en preliminär delöverenskommelse om EU:s rymdprogram 2021–2027.

Med en föreslagen budget på 16 miljarder euro skulle programmet samla allt EU-stöd till rymdsektorn i en och samma korg och öka den nuvarande finansieringen med mer än en tredjedel. Det skulle bygga på nya behov och tillgänglig teknik samt stärka Europas tillgång till rymden och lansera en europeisk strategi för att stödja en innovativ och konkurrenskraftig rymdindustri.

Galileo, Europas globala satellitnavigeringssystem, är det mest exakta globala satellitnavigerings­systemet. I september uppgick antalet Galileoanvändare, inklusive användare av Galileokompatibla smarttelefoner eller surfplattor, till uppskattningsvis en miljard i hela världen. Programmet Copernicus är störst i världen på att leverera jordobservationsdata. Det bidrar till att övervaka klimatförändringar och till att hantera säkerheten vid gränserna och stora globala katastrofer. Varje dag levererar Copernicus 12 terabyte data som är fullständigt, öppet och fritt tillgängliga för användning av människor och företag och som utgör en guldgruva för stordata och molntjänster. Sedan 2019 har Copernicus möjliggjort bättre dataöverföring, särskilt bilder, och gjort det lättare för användarna att upptäcka, ladda ned och bearbeta sina data tack vare nya uppgraderingar av data- och informationstjänsterna.

EU:s försvar och industri

Tre av fyra EU-medborgare vill ha större säkerhet (Eurobarometern, november 2018). EU har därför höjt sina ambitioner och ökat sina insatser med sikte på en försvarsunion. I det permanenta strukturerade samarbete som inleddes i december 2017 deltar 25 EU-länder som är villiga att göra mer bindande åtaganden om att arbeta tillsammans på säkerhets- och försvarsområdet och att delta i de mest krävande uppdragen. Sammanlagt 34 projekt har redan inletts, bland annat för militär rörlighet, sjöövervakning och it-säkerhet. Kommissionen deltar som observatör på inbjudan av de deltagande medlemsländerna.

De två pilotprogrammen genom Europeiska försvarsfonden, med en sammanlagd budget på 590 miljoner euro, genomfördes enligt planerna samtidigt som den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning (2017–2019) påbörjade sitt sista år. Det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (2019–2020) medfinansierar den gemensamma utvecklingen av försvars­kapaciteten. Arbetsprogrammet godkändes i mars och ansökningsomgångarna offentliggjordes i april.

Investeringar i regioner, städer och landsbygdsområden

Sammanhållningspolitiken fortsatte under hela 2019 att stödja sysselsättning och tillväxt med tusentals mindre och större investeringar i hela EU. Under de senaste fem åren har en miljon företag fått stöd, vilket har lett till hundratusentals nya jobb. Miljontals människor har fått hjälp med utbildning eller jobbsökande, deras hushåll har kopplats till bättre bredband och de har kunnat dra nytta av förbättrad transportinfrastruktur och innovation inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Europeiska regionala utvecklingsfonden har också gett stöd till två medlemsländer och tio EU-regioner för industriell omvandling: Litauen, Slovenien, norra och östra Finland, Norra Mellansverige, storstadsregionen Manchester (Storbritannien), Sachsen (Tyskland), Vallonien (Belgien), Piemonte (Italien), Kantabrien (Spanien) och Hauts-de-France, Centre-Val de Loire och Grand Est (Frankrike). Vart och ett av dessa tolv pilotprojekt kommer att få ett EU-bidrag på 300 000 euro för att hjälpa till med den industriella omvandlingen och bidra till utformningen av utvecklingsstrategier utifrån deras relativa styrkor, dvs. förutsättningarna för så kallad smart specialisering.

Sammanhållningspolitiska medel investeras också i innovativa uppstartsföretag. I april fick exempelvis riskkapitalfonden för Kroatien 32,5 miljoner euro från Europeiska investeringsfonden för investering i nya projekt med hög tillväxtpotential i landet. Fler än 100 uppstartsföretag bör gynnas av bättre tillgång till finansiering.

Samma månad tillkännagav kommissionen finansiering i större format på fyra miljarder från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden till 25 stora infrastrukturprojekt i tio medlemsländer. Projekten omspänner en mängd olika sektorer, allt från gränsöverskridande gasledningar mellan Bulgarien och Grekland till vattenförvaltning i Malta, forskningsutrustning vid ett universitet i Tyskland och moderniserade järnvägslinjer i norra Portugal. Inklusive nationell medfinansiering uppgår den totala investeringen i dessa projekt till 8 miljarder euro.

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Den gemensamma jordbrukspolitiken fortsatte att bidra till tillväxt och investeringar genom stöd till hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser, modernisering av landsbygdens infrastruktur och social integration. Fram till utgången av det tredje kvartalet 2019 hade Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) gett stöd till landsbygdsprogrammen för åren 2014–2020 på sammanlagt åtta miljarder euro. Medlen gick till att förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften för alla typer av jordbruk samt till att stimulera innovativ jordbruksteknik och hållbar skogsförvaltning.

Politiken för landsbygdsutveckling syftar också till att skydda miljön och begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna. Jordbrukare kunde få ekonomiskt stöd för att ansluta sig till system för att utveckla miljövänliga jordbruksmetoder, skapa gynnsamma villkor för biologisk mångfald eller återskapa våtmarker för att öka markens koldioxidbindning. Totalt sett uppgick Ejflu-stöden för att återställa, skydda och förbättra sådana ekosystem som är knutna till jord- och skogsbruk till närmare 27 miljarder euro. Ytterligare två miljarder euro användes till att främja resursutnyttjandet och omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn. Ejflu bidrog också med nästan fem miljarder euro för att främja social inkludering, fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden.

För att hjälpa jordbrukarna att stärka sin position i en alltmer marknadsorienterad jordbruks- och livsmedelssektor har kommissionen arbetat för en rättvisare och mer balanserad livsmedels­försörjningskedja. Nya regler om otillbörliga handelsmetoder trädde i kraft i april, för att skydda jordbrukare och livsmedelsföretag från orättvisa metoder. EU-länderna ska ha införlivat reglerna i nationell lagstiftning senast i maj 2021. Ett initiativ för ökad insyn i marknaden för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter antogs också. Därigenom kommer alla marknadsaktörer utmed livsmedelskedjan att vara bättre informerade.

Den blå ekonomin

EU:s blå ekonomi, som omfattar all hållbar ekonomisk verksamhet med anknytning till våra hav och kustområden, fortsätter att växa. Enligt den andra EU-rapporten om den blå ekonomin, som pub­licerades i maj, gick sektorn med en bruttovinst på 74,3 miljarder euro under 2017 och sysselsatte över fyra miljoner människor. De senaste siffrorna tyder på en hög tillväxttakt i både gamla och nya sektorer inom den blå ekonomin. Syftet med rapporten är att bidra till ytterligare tillväxt genom att tillhandahålla bättre data, analyser och kunskap om havet.

Årsrapporten från 2019 om EU:s fiskeflotta, som publicerades i augusti, visade fortsatt goda resultat för sektorn under 2017. Detta berodde främst på hållbara fiskemetoder och högre genomsnittliga fiskpriser, fortsatt låga bränslepriser och förbättrat tillstånd för vissa viktiga bestånd. Den positiva trenden förväntas fortsätta.

Europa länkas samman genom bättre logistik

Under 2019 valdes 108 projekt ut som fick dela på 538 miljoner euro i bidrag från fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) i syfte att åstadkomma en tryggare, smartare och grönare trans­portinfrastruktur. Av dessa projekt är 39 projekt (117 miljoner euro) avsedda att minska bullret från godståg, utveckla gränsöverskridande järnvägsförbindelser och uppgradera viktig infrastruktur i hamnar. Ytterligare 109 miljoner euro kommer att stödja multimodala logistikplattformar som gör det möjligt att lasta om gods mellan olika transportsätt. Två andra prioriteringar gällde intelligenta transportsystem för vägar (80 miljoner euro i finansiering) och innovation och ny teknik (71 miljoner euro).

I mars lanserade kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanken det nya FSE-blandfinansieringsinstrumentet för transport, ett innovativt finansieringsinstrument för att stödja projekt som bidrar till en mer miljöhållbar och energieffektiv transportsektor i Europa. Med en startbudget på 200 miljoner euro kommer instrumentet att finansiera investeringar i det europeiska trafikledningssystemet för tåg och infrastrukturen för alternativa bränslen. Båda organisationerna har också gått samman för att stödja investeringar i transportsäkerhet. Plattformen för säkrare transporter kommer att ge smidig tillgång till teknisk och ekonomisk rådgivning, särskilt för vägar.

Investera i företag

Små och medelstora företag utgör 99 % av alla företag i EU och är en viktig del av EU:s ekonomi. De får stöd genom att EU arbetar för att förbättra företagsklimatet, underlätta tillgången till finansiering och erbjuda olika tjänster för att hjälpa dem att expandera inom och utanför EU.

Framförallt genom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) bidrog EU under 2018 med 10 miljarder euro till 140 000 av dessa företag via flera olika finansiella instrument, t.ex. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

Investera i människor

Reformer av utbildningssystemen står högt på dagordningen i de flesta EU-länder och gavs en framträdande plats i den europeiska planeringsterminen 2019. Investeringar i utbildning och kompetens är avgörande för att upprätthålla innovationen och produktivitetstillväxten, särskilt i ett snabbt föränderligt arbetsliv med ökad kompetensbrist. Skillnader i utbildningsnivå är ett hot mot den sociala sammanhållningen och EU:s långsiktiga välstånd. Det är viktigt att även missgynnade grupper har samma tillgång till utbildning av hög kvalitet, och eftersom arbetslivet snabbt förändras måste också fler vuxna uppmuntras till kompetensutveckling och livslångt lärande. Alla EU-länder fick en landsspecifik rekommendation som gällde utbildning.

Som en del av arbetet för att bygga upp ett europeiskt område för utbildning till 2025 antog rådet i maj en rekommendation om förskola och barnomsorg samt språkundervisning och språkinlärning. Den följande månaden, inom ramen för programmet Erasmus+, tillkännagav kommissionen de första 17 allianserna mellan universitet i Europa, med 114 deltagande lärosäten i 24 medlemsländer. Dessa allianser kommer att öka den högre utbildningens kvalitet och attraktionskraft och leda till ett fördjupat samarbete mellan institutioner, studenter och personal.

EU fortsatte också att investera i utbildning. Stöd till och samfinansiering av programmet Erasmus för unga företagare (EYE) ger nya och blivande företagare möjlighet att praktisera hos en erfaren företagare i ett litet eller medelstort företag i ett annat land. Förra året deltog 1 300 nya företagare i och utanför Europa. I den globala delen av programmet deltog dessutom 120 nya företagare i EYE Global, ett pilotprogram med Israel, Singapore och två amerikanska delstater (New York och Pennsylvania).

Erasmus+, programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott med en budget på över 3,2 miljarder euro, gav ungefär 650 000 unga människor och 237 000 anställda vid utbildningsanstalter och ungdomsorganisationer nya möjligheter. Sysselsättningsinitiativet för unga gav 350 miljoner euro till ungdomar i regioner med särskilt hög ungdomsarbetslöshet.

Sammanföra människor

Runt 35 000 ungdomar fick möjlighet att upptäcka Europa tack vare resekortet DiscoverEU, och fler än 90 000 personer gick med i Europeiska solidaritetskåren, varav 12 000 deltog i olika slag av solidaritetsverksamhet i Europa under 2019.

Ett friskare Europa

Kommissionen har samarbetat med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård i djupgående studier av hälso- och sjukvårdssystemen i EU. I rapporten om hälsotillståndet i EU och dess kompletterande rapport finns 30 profiler över nationella system och för 2019 tas fem särskilda teman upp – vaccinationsmotstånd, digitala verktyg för att främja hälsa och förebygga sjukdom, brister i vårdsystemens tillgänglighet, arbetsomfördelning bland vårdpersonalen och patienternas tillgång till läkemedel.

I februari vidtog EU särskilda åtgärder för att trygga säkerheten hos de läkemedel som säljs i alla medlemsländer genom att införa nya kontroll- och säkerhetsdetaljer på receptbelagda läkemedel. Tillverkar­na måste nu förse förpackningar för receptbelagda läkemedel med en tvådimensionell streckkod och en säkerhetsförsegling, och alla apotek – även nätapotek – och sjukhus måste kontrollera att de läkemedel som lämnas ut till patienterna inte är förfalskade. Detta är det sista steget i genomförandet av direktivet om förfalskade läkemedel från 2011, som ska se till att de läkemedel som säljs i EU är bra och säkra.

En EU-budget som är inriktad på resultat och kontinuitet

Budgeten bidrog till EU-ekonomins styrka och motståndskraft och till att främja solidaritet och säkerhet både inom och utanför EU:s gränser.

Åtgärderna för att stödja den ekonomiska tillväxten och minska de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner uppgick till nästan hälften av de anslagna medlen (80 miljarder euro). EU-finansiering har bidragit med 12,2 miljarder euro till forskning och innovation inom ramen för Horisont 2020, inklusive det nya gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem. EU-budgeten för utbildning ökade (en ökning med 17,8 % för Erasmus+ jämfört med 2018), liksom för transport och digital infrastruktur (37,0 % mer för FSE-blandfinansieringsinstrumentet för transport). Stödet till jordbruket och landsbygden förblev stabilt på nästan 60 miljarder euro, vilket bidrog till kampen mot klimatförändringar och främjandet av hållbar tillväxt. 2019 års budget gav den flexibilitet som behövdes för att hantera migrationens interna aspekter, med 386,3 miljoner euro till medlemsländerna via nationella operativa program, av totalt 1,2 miljarder euro i stöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, tillsammans med 442,7 miljoner euro för gränsförvaltning och 92,7 miljoner euro för säkerhet från Fonden för inre säkerhet. Sammanlagt 5 miljoner euro anslogs till inrättandet av den nya europeiska åklagarmyndigheten för att lagföra brott mot EU:s budget, inklusive bedrägeri, penningtvätt och korruption.

Säkrare, billigare och bättre uppkopplingar

Uppkopplingar var en viktig fråga för EU även detta år. I takt med att ekonomin och samhället blir allt mer digitalt och allt fler använder sig av produkter och tjänster på nätet är det viktigare än någonsin med säkra, tillförlitliga och billiga uppkopplingar.

Kostnaderna för samtal och meddelanden mellan medlemsstaterna och andra europeiska länder har varierat avsevärt. I genomsnitt har standardpriset för ett fast eller mobilt samtal till ett annat land varit tre gånger högre än standardpriset för ett inrikessamtal, medan ett textmeddelande var mer än dubbelt så dyrt. Enligt pristak som infördes i maj får samtal från fasta eller mobila telefoner kosta högst 0,19 euro plus moms per minut, medan textmeddelanden nu får kosta högst 0,06 euro plus moms. Sedan roamingavgifterna avskaffades 2017 innebär pristaket för internationella samtal i Europa en tydlig och omedelbar nytta för konsumenter och företag.

Andra konkreta fördelar uppstod med ett system för att hjälpa lokala myndigheter att installera gratis wi-fi-punkter. Initiativet WiFi4EU går ut på att hjälpa upp till 8 000 lokalsamhällen i hela EU att förbättra sina uppkopplingar. De lokala myndigheterna kan få EU-bidrag på 15 000 euro för att installera wi-fi-punkter. Två ansökningsomgångar har utlysts, och över 5 000 samhällen har fått bidrag, utöver de 2 800 samhällen som fick stöd 2018. Samhällena har 18 månader på sig att investera i den utrustning som behövs för att installera offentliga wi-fi-punkter.

Uppkopplingarna på landsbygden fick också ett uppsving under året. Bara 53 % av invånarna i avlägsna områden och landsbygdsområden har snabbt internet, jämfört med 82 % i EU som helhet. Att överbrygga denna digitala klyfta är en viktig prioritering. EU-nätverket för bredbandskompetens växte betydligt under året, och det finns nu 116 nationella och regionala kontor som hjälper till att samordna utbyggnaden av bredband i EU:s alla hörn. Bättre och snabbare bredband förbättrar tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård, offentliga tjänster och näringsliv, underlättar jobb och investeringar och stöder lokalsamhällena på dessa områden.

Nätverket utökades genom att medlemsstaterna i april lovade att samarbeta för att ta vara på den digitala teknikens potential, för att hantera viktiga och brådskande ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga utmaningar för landsbygdsekonomin i stort, inbegripet EU:s livsmedels- och jord­brukssektor.

Inför valet till Europaparlamentet i maj anordnades en kampanj för att öka medvetenheten om våld mot kvinnor på nätet, #DigitalRespect4Her, med vittnesmål från kvinnliga parlamentsledamöter, experter och journalister för att lyfta fram de särskilda frågor som kvinnor ställs inför på sociala medier och på andra håll på nätet.

Digitaliseringen bidrar också till det mer allmänna arbetet med att riva hinder på EU:s inre marknad. Starten av det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter är ett påtagligt exempel på detta. Projektet hjälper socialförsäkringsinstitutionerna i EU samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz att utbyta information om ärenden där personer flyttar mellan länderna och bor och arbetar där. Den reguljära driften inleddes i januari 2019 och 31 länder håller nu på att ta systemet i bruk. Vid årsslutet hade information om över 175 000 ärenden utbytts. Systemet är utformat för att hjälpa enskilda att lättare få tillgång till sina uppgifter, så att de kan få sina sociala förmåner beräknade snabbare och mer exakt. Samtidigt ska socialförsäkringsmyndigheterna kunna bekämpa bedrägerier effektivare.

På liknande sätt ska momsuppbörden från nätförsäljare förenklas genom nya regler som man kom överens om i mars. Reglerna innebär att nätföretag bara behöver momsregistrera sig en gång i stället för i varje medlemsstat som de säljer i. Det leder till stora besparingar i tid och pengar för mindre företag som är verksamma på nätet i andra länder. De nya reglerna hjälper också de nationella skattemyndigheterna att lättare ta ut moms från företag utanför EU som på nätmarknadsplatser säljer varor till konsumenter i EU, och hjälper till med att driva in de 5 miljarder euro i skatteinkomster som försvinner i sektorn varje år.

Skydd av rättigheter i den digitala tidsåldern

Andra initiativ som syftar till att skydda konsumenternas och företagens rättigheter på nätet togs, bl.a. nya regler om avtal om digitalt innehåll och digitala tjänster och om avtal om varuförsäljning, vilket bidrar till att göra det tydligare och enklare att göra affärer på nätet. Enhetliga regler för hela EU hjälper företagen att förstå vad de är skyldiga att göra, samtidigt som konsumenterna gynnas av tydliga rättsmedel när det uppstår fel på digitalt innehåll eller digitala tjänster och varor, däribland varor med digitala komponenter (t.ex. smarta kylskåp).

Nya EU-regler infördes också för att anpassa de komplicerade upphovsrättsreglerna till dagens digi­tala värld. Musikstreaming, beställvideo, nyhetsaggregatorer och plattformar för användaruppladdat material har blivit de vanligaste sätten att få tillgång till kreativa verk och nyhetsartiklar. De nya reglerna garanterar rättvisare ersättning för upphovsmännen, starkare rättigheter för användarna och tydligare ansvar för plattformarna. Syftet är att förbättra den gränsöverskridande tillgången till upphovsrättsskyddat material, fastställa nya rättigheter och ansvarsområden för nätplattformar som hyser upphovsrättsskyddade verk, uppmuntra nyheter och journalistik på nätet, förbättra ersättningen till journalister samt göra det lättare att använda upphovsrättsskyddat material i utbildnings- och forskningssyfte.

EU fortsatte att agera beslutsamt mot otillbörliga affärsmetoder i den digitala ekonomin. I mars bötfälldes Google med 1,49 miljarder euro för att ha påtvingat utomstående webbplatser konkurrens­begränsande avtalsvillkor som hindrade eller avskräckte rivaler från att placera sökannonser hos dem. I juni inleddes en formell undersökning av Broadcom, ett världsledande företag inom komponenter för enheter för trådbunden kommunikation, som modem och digital-tv-boxar. Syftet är att se om företaget olagligen utestängde konkurrenter. I oktober vidtog kommissionen tillfälliga åtgärder för att säkerställa att allvarlig och irreparabel konkurrensskada inte uppstår under utredningen i sak av företagets påstått utestängande metoder. Qualcomm dömdes i juli till böter på 242 miljoner euro för att ha sålt chip som ansluter smarta telefoner och surfplattor till mobilnät till underpris i syfte att slå ut sin största konkurrent på det marknadssegmentet. Dessutom inleddes en undersökning av hur Amazon använder data från andra företag som säljer varor på dess webbplatser.

Från och med juli gäller nya regler för förhållandet mellan onlineplattformar och företag, så att det finns en enhetlig ram för minimikrav på insyn och rätt till prövning. Reglerna skyddar företag som är beroende av plattformar för att nå konsumenterna, samtidigt som plattformarnas innovationspotential bevaras. Samtidigt startades Observationscentrumet för onlineplattformsekonomin.

Säkrare nät

Under året infördes nya EU-regler om kommunikationsnätens övergripande säkerhet. Här ingår re­kommen­dationer om säkerheten i nästa generations 5G-nät, vars höga kapacitet spås leda till ytterligare ökningar av antalet och utbudet av digitala produkter och tjänster och till beräknade intäkter på 225 miljarder euro år 2025. Mellan mars och juni genomförde medlemsstaterna omfattande riskbedömningar av sin 5G-nätinfrastruktur och skärpte sina regler för att förbättra de offentliga nätens säkerhet.

Cybersäkerhetsakten trädde i kraft i juni och stakar ut riktningen för EU:s cybersäkerhetspolitik i framtiden. Det är bl.a. fråga om att inleda arbetet med nya former för cybersäkerhetscertifiering av digitala produkter, tjänster och processer och ge Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå en starkare roll. Förutom att inrätta och driva certifieringen har byrån fått i uppdrag att öka det operativa samar­betet på EU-nivå, vilket inbegriper att hjälpa medlemsstaterna att hantera cybersäkerhetsincidenter om de begär det och stödja EU:s samordning vid storskaliga gränsöverskridande cyberattacker och cyberkriser.

Samma månad åtog sig sju medlemsländer (Belgien, Tyskland, Spanien, Italien, Luxemburg, Malta och Nederländerna) att påskynda utvecklingen av ultrasäkra kvantnät för att stärka den europeiska kapaciteten inom kvantteknik och garantera säkerheten i framtidens nät. Deras ambitiösa förslag kräver en ny kvantkommunikationsinfrastruktur som gör det möjligt att överföra och lagra information och data ultrasäkert och koppla samman kommunikationsutrustning i hela EU. Tanken är att bygga in kvantteknik och kvantsystem i konventionell kommunikationsinfrastruktur i två delar: en markbaserad del som använder befintliga fibernät mellan strategiska platser på nationell och gränsöverskridande nivå, och en rymdbaserad del som täcker långa avstånd över Europa och andra kontinenter.

Detta nät för kritisk infrastruktur och krypteringssystem kommer att bidra till att skydda bl.a. smarta energinät, flygledning, banker och hälso- och sjukvårdsinrättningar från hackning. Det gör det också möjligt för datacentraler att lagra och utbyta information på ett säkert sätt samt bevarar det långsiktiga integritetsskyddet för offentliga data.

I maj inrättade rådet en ram som låter EU vidta riktade restriktiva åtgärder för att avskräcka från och reagera på cyberattacker som utgör ett yttre hot mot EU eller medlemsstaterna. Detta omfattar även cyberattacker mot länder utanför EU eller internationella organisationer, där restriktiva åtgärder anses nödvändiga för att nå den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens mål.

Förberedelser inför framtidens teknik

Artificiell intelligens

Inför framtiden vill EU dra full nytta av de många potentiella förbättringar som AI kan medföra, och de senaste åren har EU starkt satsat på att öka AI-kapaciteten. Med tanke på oron för AI:s utveckling började under året en expertgrupp på hög nivå ta fram riktlinjer för etisk utveckling av tekniken för att se till att den tjänar samhället, inte skadar det. De etiska riktlinjerna för pålitlig AI utarbetades av experter från hela EU och ska utgöra en del av de framtida förslagen om människocentrerad AI, som är tänkta att läggas fram i början av 2020. De täcker så skilda frågor som hur man undviker diskriminering vid utvecklingen av AI-system och hur man kan se till att de är hållbara och miljövänliga.

Superdatorer

De mängder data som behövs för att stödja utvecklingen av AI kräver betydande datorkapacitet, och EU har historiskt sett legat efter resten av världen i detta avseende. I juni valdes åtta orter i EU ut för att ta emot nya europeiska superdatorer, med stöd av 840 miljoner euro i bidrag från EU och medlemsstaterna. Sofia (Bulgarien), Ostrava (Tjeckien), Barcelona (Spanien), Bologna (Italien), Bissen (Luxemburg), Minho (Portugal), Maribor (Slovenien) och Kajana (Finland) ska så småningom ta emot nya superdatorer som kan fyr- eller femdubbla EU:s superdatorkapacitet och göra EU världsledande på området. Superdatorerna kan användas för att utveckla individanpassade läkemedel, förbättra utformningen av läkemedel och material och utveckla nya biotekniska metoder, samt för väderprognoser och klimatförändringsmodeller.

En blick framåt: färdigställande av den digitala inre marknaden

En färdigställd digital inre marknad skulle hjälpa EU att behålla sin världsledande ställning i den digitala ekonomin. Sedan strategin inleddes 2015 har 30 olika lagstiftningsförslag lagts fram, och i slutet av 2019 hade 28 av dem antagits, fem fler än vid slutet av 2018. De två återstående förslagen, det första om personlig integritet på nätet och det andra om Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av nationella samordningscentrum, förväntas bli antagna under 2020. EU-kommissionen har också prioriterat ett antal digitala frågor, bl.a. att gå vidare med de etiska riktlinjerna genom att lägga fram lagstiftning om en samordnad europeisk strategi för de mänskliga och etiska konsekvenserna av AI, och lagt fram en ny lag om digitala tjänster för att uppdatera ansvars- och säkerhetsreglerna för digitala plattformar, tjänster och produkter.

Ett klimatneutralt Europa senast 2050

Klimatförändringarna och miljöförstöringen är ett hot mot Europas och världens fortsatta existens. För att klara den utmaningen behöver Europa en ny tillväxtmodell som ställer om EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det år 2050 inte längre förekommer nettoutsläpp av växthusgaser, där ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning och där inga människor eller regioner lämnas utanför.

Under 2018 lade kommissionen fram sin vision för ett klimatneutralt EU senast 2050, som baseras på sju byggstenar: högre energieffektivitet, ökad användning av förnybara energikällor, ett rent och uppkopplat mobilitetssystem, en konkurrenskraftig industri för en cirkulär ekonomi, uppkopplad infrastruktur av hög standard, förstärkning av bioekonomin och naturliga kolsänkor samt användning av avskiljning och lagring av koldioxid. Efter en omfattande debatt med berörda parter godkändes detta mål av Europeiska rådet i december 2019.

EU har redan uppnått goda resultat när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som den ekonomiska tillväxten upprätthålls: 2018 var utsläppen 23 % lägre än under 1990, samtidigt som ekonomin växte med 61 % under samma period. Det finns dock mer att göra. Med sin långa erfarenhet är EU ledande när det gäller att skapa en grön ekonomi för alla i och med den europeiska gröna given, von der Leyen-kommissionens politiska flaggskeppsinitiativ som lades fram i december. Kärnan i den gröna given är ett åtagande att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050.

Den gröna given innebär ett stort steg framåt mot att förverkliga en grön ekonomi för alla. Den innebär en nystart för kommissionens åtagande att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och stakar ut vägen för åtgärder under de kommande månaderna och åren. Mer information finns i avsnittet ”EU 2019: ett år av förändringar”.

För att understryka EU:s åtagande kommer den första europeiska klimatlagen att förankra klimatneutralitetsmålet för 2050 i lagstiftning. Den europeiska gröna given banar framför allt väg för en både rättvis och socialt jämlik omställning. Den är utformad så att ingen människa eller region ska lämnas utanför i den kommande övergången.

EU är den första större ekonomin som omvandlar sina åtaganden enligt Parisavtalet till bindande lagar, och har redan överträffat sitt mål att minska utsläppen med 20 % fram till 2020. Om alla överenskomna åtgärder genomförs fullt ut skulle målet att minska dem med 40 % fram till 2030 överträffas. Ännu ambitiösare mål behövs dock, och den gröna given kommer att höja detta mål till minst 50 % (och röra sig mot 55 %) jämfört med 1990 års nivåer.

EU har redan börjat modernisera och omvandla ekonomin. Under 2019 fortsatte klimatåtgärderna på alla fronter, från att göra våra fordon renare och investera i tekniska lösningar till att skydda våra skogar och ge enskilda människor möjlighet att göra egna insatser.

I linje med de nya reglerna för styrningen av energiunionen utarbetade medlemsländerna för första gången utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionens bedömning av utkasten till planerna, som offentliggjordes i juni, visade att de slutliga planerna som medlemsländerna skulle lämna in senast i slutet av året behövde en högre ambitionsnivå för att EU:s klimatmål ska kunna uppnås.

Internationellt arbete mot klimatförändringar

Eftersom EU:s utsläpp endast utgör omkring 9 % av de totala utsläppen i världen, är det uppenbart att Europa inte kan ta itu med klimatförändringarna på egen hand och att alla länder måste samarbeta för att hitta en lösning. FN:s klimattoppmöte som hölls i New York i september gav EU tillfälle att diskutera med sina partner om högre ambitionsnivåer och ett påskyndat genomförande av Parisavtalet. Inför toppmötet antog kommissionen ett meddelande där man bekräftade EU:s åtagande att påskynda klimatambitionerna.

I december deltog EU:s förhandlare i FN:s klimatkonferens COP25 i Madrid. Framgångsrika överens­kommelser om den andra översynen av den internationella Warszawa-mekanismen och inrättandet av en handlingsplan för jämställdhet gav vissa uppmuntrande nyheter i kontrast till de resultatlösa förhandlingarna om internationella koldioxidmarknader och öppenhet.

Trots EU-delegationens ansträngningar för att nå samförstånd i dessa frågor kunde den inte nå en överenskommelse om globala genomförandebestämmelser om internationella koldioxidmarknader. Den kompromiss som hade kunnat göras hade undergrävt den miljömässiga integriteten, särskilt mot bakgrund av den europeiska gröna given, som lades fram samma vecka. Under 2020 kommer dock de globala klimatambitionerna att höjas. Vid COP26 i Glasgow i november måste parterna uppdatera sina nationellt fastställda bidrag och lägga fram långsiktiga strategier i linje med målen i Parisavtalet. EU är redo för detta.

Den globala utfasningen av fluorkolväten, skadliga växthusgaser som ofta används i värme- och kylutrustning, började den 1 januari 2019. Den EU-ledda åtgärden förväntas utgöra ett betydande bidrag till Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 °C.

Under året fortsatte EU sin internationella utåtriktade verksamhet och sitt samarbete i klimatfrågor. I juni anordnade kommissionen, Kanada och Kina ett stort internationellt klimatmöte i Bryssel. Vid detta tredje ministermöte om klimatåtgärder deltog företrädare på hög nivå från över 30 länder, däribland ministrar från G20.

EU förblir fast beslutet att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländerna. Tillsammans med medlems­länderna är EU fortsatt den största givaren av offentlig klimatfinansiering, med 21,7 miljarder euro till utvecklingsländerna under 2018, vilket är en ökning från 20,4 miljarder euro 2017.

En modern och långtgående energiunion

Strategin för en energiunion lanserades 2015 och syftar till att ge europeiska hushåll och företag säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. Fjärde rapporten om tillståndet i energi­unionen visade att kommissionen till fullo har förverkligat sin vision om strategin. Bland de viktigaste framstegen fanns i maj slutförandet av paketet om ren energi för alla i Europa, vilket bestod av åtta rättsakter. Detta kommer att innebära en radikal förändring av Europas energisystem genom att det blir klimatvänligt och kommer att gagna både konsumenterna och Europas ekonomi och konkurrenskraft.

Paketet innehåller nya och ambitiösa mål för 2030: energieffektiviteten ska öka med minst 32,5 % och minst 32 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Det medför omfattande reformer av elmarknaderna, vilket bidrar till integrering av förnybara energikällor i nätet och säkerställer att alla kan delta i energiomställningen genom att ge konsumenter och samhällen möjlighet att producera sin egen el. Framför allt innebär de nya reglerna att subventioner till de mest förorenande anläggningarna slopas.

EU har också antagit nya, tydligare och enklare energimärkningar som kommer att hjälpa konsu­menterna att spara energi (till en mängd som motsvarar Danmarks årliga energiförbrukning) och pengar (i genomsnitt 150 euro per år och hushåll) senast 2030. I oktober antog kommissionen dessutom nya åtgärder för att göra hushållsapparater, som kylskåp, tvättmaskiner, diskmaskiner och tv-apparater, mer hållbara. För första gången ingår krav på att produkterna kan repareras och återvinnas, vilket bidrar till en cirkulär ekonomi.

I november lade kommissionen fram de första resultaten från ett initiativ som inleddes 2018 för att hjälpa tio EU-regioner och två medlemsländer i industriell omvandling att bygga upp motståndskraftiga och koldioxidsnåla ekonomier. Tolv pilotprojekt inleddes för att övervinna särskilda hinder, och varje projekt fick ett EU-bidrag på 300 000 euro. Kommissionen fortsatte också att stödja kolregioner som befinner sig i en övergångsfas för att främja en rättvis omställning, där ingen region lämnas utanför.

I februari inledde 26 europeiska öar sin omställning till ren energi. De kommer att offentliggöra sina agendor i mitten av 2020.

Energitrygghet och solidaritet

Trygg energiförsörjning för EU:s konsumenter är en viktig del av energiunionen. Som en del av denna insats nåddes en överenskommelse om att alla gasledningar till och från länder utanför EU ska uppfylla kraven i EU:s energilagstiftning.

För att stärka försörjningstryggheten i de baltiska länderna har kommissionen samt Estland, Lettland, Litauen och Polen undertecknat en politisk färdplan för att synkronisera ländernas elmarknader med det kontinentaleuropeiska nätet via Polen. EU har bidragit med 323 miljoner euro till projektet.

EU fortsatte att investera i säker och hållbar energiinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, däribland 800 miljoner euro till prioriterad energiinfrastruktur och 750 miljoner euro till projekt med stora gränsöverskridande fördelar. Ytterligare 214,9 miljoner euro beviljades gas­infrastrukturprojektet Baltic Pipe, som sammanlänkar Polen och Danmark med Norge.

Att hantera cybersäkerhetsfrågor inom energisektorn har blivit en topprioritering, eftersom alla i EU är beroende av tillgången till energi. För att ta itu med potentiella hot antog EU en rekommendation om hur specifika cybersäkerhetsutmaningar kan mötas.

EU fortsatte att arbeta för säkra, trygga och innovativa tillämpningar av kärnvetenskap och kärnteknik för andra ändamål än generering av kärnenergi. Samarbetet med länder utanför EU för att garantera högsta möjliga nivå av kärnsäkerhet fortsatte under hela 2019.

Mot en fossilfri ekonomi

EU:s utsläppshandelssystem fortsatte att uppvisa positiva resultat, med en minskning av utsläpp från anläggningar på 4,1 % under 2018 jämfört med 2017.

För att åtgärda det nuvarande överskottet av utsläppsrätter i systemet togs en reserv för marknads­stabilitet i bruk i januari. Detta kommer att förbättra systemets förmåga att stå emot större chocker genom att utbudet av utsläppsrätter som ska auktioneras ut justeras. EU ökade incitamenten för företag att minska sina utsläpp genom att placera nästan 400 miljoner utsläppsrätter från systemet i reserven mellan september 2019 och augusti 2020, vilket gör att priserna på utsläpp ökar och ren teknik blir mer kostnadseffektiv. Högre priser på den europeiska koldioxidmarknaden 2018 ledde till rekordstora inkomster för medlemsländerna på ungefär 14 miljarder euro – mer än dubbelt så mycket som 2017.

I december slutförde EU och Schweiz processen med att koppla samman sina system för handel med utsläppsrätter. Från och med 2020 kan utsläppsrätter från båda systemen användas för att kompensera för utsläpp som sker i något av systemen. Detta avtal om koppling är det första i sitt slag och visar att sådana system kan bana väg för bredare internationella koldioxidmarknader. Avskaffandet av rättsliga hinder tidigare under året har gjort det möjligt för Island, Liechtenstein och Norge att fullt ut delta i EU:s auktionsplattform för handel med utsläppsrätter.

För att påskynda de internationella framstegen med att skapa en stabil internationell ram för koldioxid­marknaderna stod kommissionen värd för flera konferenser med syftet att hitta potentiella lösningar på hinder för upprättande av tillförlitliga internationella system för handel med utsläppsrätter.

Rena och hållbara transporter

En snabbare övergång till rena och hållbara transporter är avgörande för att förbättra EU-invånarnas hälsa och livskvalitet, bidra till EU:s klimatmål och stärka industrins konkurrenskraft. I mars lade kommissionen fram en färdplan med åtgärder som ska säkerställa en snabbare övergång till rena fordon. Bland de största framgångarna under 2019 inom ramen för EU:s agenda för ren, säker och uppkopplad mobilitet var antagandet av de första EU-omfattande koldioxidutsläppsmålen för lastbilar, nya koldioxidutsläppsnormer för personbilar och lätta nyttofordon samt nya regler som ska uppmuntra offentliga myndigheter att använda miljövänliga transporter.

Efter dieselgate-skandalen har EU skärpt reglerna avsevärt för att säkerställa mer oberoende och tillförlitliga provningsförfaranden för fordon. I januari trädde det globalt harmoniserade prov­ningsförfarandet för lätta fordon och nya regler för utsläpp vid verklig körning i kraft. I september blev mätningar av kväveoxider som görs i enlighet med reglerna för utsläpp vid verklig körning obligatoriska för alla nya bilar som säljs i Europa.

Det har också gjorts framsteg när det gäller att ta itu med utsläpp från sjötransporter genom antagandet av ett förslag om att se över EU:s system för övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från fartyg och genom att för första gången offentliggöra dessa uppgifter. Detta är ett viktigt steg mot att se till att den internationella sjöfarten gör sin del för att bidra till de globala minskningarna av växthusgasutsläppen.

Batterier

Batterier är avgörande för övergången till ren energi och för elektromobilitet. Kommissionen samarbetar med medlemsländerna och berörda parter inom industrin för att skapa ett kon­kurrenskraftigt, hållbart och innovativt ekosystem för batterier i EU. Detta är det främsta målet med den europeiska batterialliansen, ett industrilett initiativ som består av omkring 260 industri- och innovationsorganisationer som för närvarande utvärderar möjligheterna till gränsöverskridande projekt. I april rapporterade kommissionen om framstegen med genomförandet av kommissionens strategiska handlingsplan för batterier. I juni lanserade kommissionen en ny europeisk teknik- och innovationsplattform för batterier för att främja forskning och innovation. EU avsatte också 132 miljoner euro för batteriprojekt under 2019 inom ramen för Horisont 2020-programmet.

Mot en cirkulär ekonomi

Att producera och använda energi på ett nytt sätt är viktigt för att hantera klimatförändringarna, men det är bara en del av lösningen. Den cirkulära ekonomin har redan blivit ett centralt inslag i EU:s industriella och ekonomiska strategi och ligger till grund för EU:s åtgärder för förebyggande av avfall, bättre utformning och högre grader av materialåtervinning. Alla 54 åtgärder i kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin har nu genomförts eller håller på att genomföras, vilket lägger grunden för ytterligare utveckling.

Att ta itu med plast har varit en topprioritering, eftersom det sätt på vilket plasten produceras, an­vänds och kasseras alltför ofta skadar miljön och inte fångar upp de ekonomiska fördelarna med ett mer ”cirkulärt” angreppssätt. De miljoner ton plastskräp som hamnar i haven varje år är ett av de mest synliga och alarmerande tecknen på detta problem.

I juli trädde nya EU-regler i kraft som ska ta itu med marint skräp från de tio artiklar som är van­ligast på europeiska stränder, t.ex. engångsplasttallrikar, engångsbestick, sugrör, ballongpinnar och bomullspinnar, och som kommer att förbjudas senast 2021. EU-länderna enades om målet att till år 2029 samla in 90 % av alla plastflaskor, och om att alla plastflaskor senast 2025 måste bestå av minst 25 % återvunnet material och 30 % senast 2030. Den här åtgärden ingår i den första EU-omfattande plaststrategin någonsin, som lanserades 2018 med en vision om att alla plastförpackningar som släpps ut på EU-marknaden ska vara återanvändbara eller återvinningsbara senast 2030.

Återvinningsgraden för plastförpackningar i Europa har nästan fördubblats sedan 2005, men den utgör fortfarande mindre än 30 % av de 25 miljoner ton plastavfall som skapas av EU:s invånare varje år. Som en del av insatserna för att ytterligare öka återvinningen och återanvändningen av plast lovade i oktober mer än 170 offentliga och privata aktörer från plastindustrin att använda 10 miljoner ton återvunnen plast i nya produkter senast 2025. Initiativet kommer från alliansen för cirkulär plast, som höll sitt första möte i februari.

Efter att ha bedömt hälso- och miljöriskerna drog Europeiska kemikaliemyndigheten i januari slutsatsen att det vore motiverat att begränsa avsiktlig tillsats av mikroplaster i EU-produkter.

Finansiering av klimatåtgärder och ny teknik

Under 2019 hjälpte investeringsplanen för Europa fler människor i EU att få energi från förnybara källor, vilket innebär att totalt 7,4 miljoner hushåll nu fått stöd av planen. Den nya innovationsfonden är ett viktigt instrument för att uppfylla EU:s övergripande åtaganden enligt Parisavtalet och för att stödja kommissionens strategiska vision om ett klimatneutralt Europa senast 2050. I februari tillkännagav kommissionen över 10 miljarder euro i investeringar i koldioxidsnål teknik i flera sektorer för att öka deras globala konkurrenskraft genom fonden. Intäkterna ska komma från auktioneringen av 450 miljoner utsläppsrätter från EU:s system för handel med utsläppsrätter 2020–2030. Initiativ som finansieras inom Horisont 2020-programmet bidrar också i hög grad till att ny teknik kan släppas ut på marknaden.

Det räcker inte med offentliga medel för att bekämpa klimatförändringarna, så EU gör det lättare att hjälpa investerarna att identifiera och ta vara på gröna investeringsmöjligheter i hela världen. I oktober lanserade kommissionen den internationella plattformen för hållbar finansiering tillsammans med berörda myndigheter från Argentina, Kanada, Chile, Kina, Indien, Kenya och Marocko.

I juni lade kommissionen fram nya riktlinjer om företagsrapportering av klimatrelaterad information som en del av handlingsplanen för hållbar finansiering. Dessa förser omkring 6 000 börsnoterade företag, banker och försäkringsbolag i EU med praktiska rekommendationer om hur de kan ta fram noggrannare rapporter om hur deras verksamhet påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar deras verksamhet.

Miljöskydd

I april offentliggjorde kommissionen sin andra granskning av genomförandet av miljöpolitiken, som är en del av initiativet från 2016 för att förbättra genomförandet av EU:s miljöpolitik och gemensamt överenskomna regler i samtliga EU-länder. Det här är inte bara viktigt för en sund miljö, utan öppnar också för nya möjligheter till hållbar ekonomisk tillväxt, innovation och sysselsättning. Ett fullständigt genomförande av EU:s miljölagstiftning kan leda till att EU minskar hälsokostnaderna och de direkta kostnaderna för miljön med 55 miljarder euro per år. Paketet består av ett allmänt meddelande och 28 landsrapporter som redovisar det rådande läget när det gäller genomförandet av EU:s miljölagstiftning och möjligheter till förbättringar i varje medlemsland.

I halvtidsöversynen av EU:s skogsstrategi drogs slutsatsen att betydande framsteg har gjorts mot målen för 2020. Sedan strategin antogs har den underlättat samordningen av alla EU-politikom­råden som är relevanta för skogarna och den skogsbaserade sektorn, och har främjat ett konsekvent tillvägagångssätt inom både nationell och internationell politik. I juli lade kommissionen fram en ny åtgärdsram för att skydda och återställa världens skogar, vilka utöver sin stora betydelse för klimat­arbetet står för 80 % av den biologiska mångfalden på land och omkring 25 % av försörjningsmöjligheterna för världens befolkning.

EU leder internationellt samarbete för säkrare, tryggare, renare och mer hållbart förvaltade hav i Europa och världen. I mars lade kommissionen fram en gemensam rapport med en genomgång av EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning. Hittills har 50 konkreta åtgärder genomförts, bl.a. bekämpning av olagligt fiske och lagstiftning mot havsföroreningar.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet firar 25 år

År 2018 firade EU:s inre marknad 25 år och året efter följde ytterligare en milstolpe eftersom det var 25 år sedan Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skapades. EES-avtalet, som undertecknades 1992 och trädde i kraft 1994, utökar den inre marknadens fyra friheter och tillhörande politik till Island, Liechtenstein och Norge. Människor, varor, tjänster och kapital har nu fri rörlighet i de 31 EES-länderna – nästan lika fritt som inom ett och samma land. EES-invånare kan studera, leva, handla, arbeta och pensionera sig i valfritt EES-land. Hundratals tekniska, rättsliga och byråkratiska hinder mot fri handel och fri rörlighet mellan dessa länder har tagits bort. Detta har gjort det möjligt för företag att utöka sin verksamhet och konkurrensen har lett till lägre priser och ett större utbud för konsumenterna.

Den inre marknaden förbättras för människor och företag

EU arbetar kontinuerligt med att stärka och fördjupa den inre marknaden så att den kan svara mot nya utmaningar och ge fördelar för EU:s invånare och företag.

Som en del av dessa ansträngningar kom EU i juni överens om nya regler för att säkerställa bättre efterlevnad av lagstiftningen om icke-livsmedelsprodukter på den inre marknaden. Dessa regler är tillämpliga från och med 2021 och kommer att stärka de nationella myndigheternas och tullkontorens kontroller och förbättra kontrollen av produkter på EU-marknaden. Tack vare reglerna kommer samarbetet mellan myndigheter att intensifieras och brådskande åtgärder mot illegala produkter att förenklas.

EU har också antagit en ny förordning om att stärka tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande för produkter som inte täcks av EU-omfattande lagstiftning. Detta kommer att ge företag större möjligheter att utöka sin verksamhet även utanför EU:s gränser. Från och med april 2020 kommer företag att snabbt kunna hitta förbättrad information om tillämpliga nationella tekniska regler i andra medlemsstater och använda förenklade förfaranden för att påvisa att deras produkt uppfyller relevanta nationella krav.

Den nya standarden om e-fakturering som trädde i kraft i april kommer dessutom att hjälpa offentliga myndigheter att behandla alla företags betalningar automatiskt och utan dröjsmål.

En stark och innovativ industriell bas

Europeiska industrier är världsledande inom många områden men de behöver anpassa sig till nya utmaningar, såsom snabbt föränderlig teknik, klimatförändringar och en förändrad global geopolitisk kontext. För att tillhandahålla en ny vision för den europeiska industrin genomförde kommissionen rundabordskonferensen på hög nivå för industripolitiska åtgärder, ”Industri 2030” och publicerade rekommendationerna därifrån i juni. I dessa ligger fokus på hur den europeiska industrin bör bygga sina konkurrensfördelar med spetsteknologi och banbrytande teknik, respekt för miljön och mångfalden, investering i människor och smarta europeiska och internationella allianser.

Europa behöver därmed bygga vidare på sina styrkor och tillgångar för att utveckla den industriella basen. Artificiell intelligens, batterier och it-säkerhet är några av de strategiska och framtidsinriktade områden där en förbättring av EU:s konkurrensfördel kan skapa tillväxt. För att fastställa de områden som är strategiskt viktiga inrättade kommissionen det strategiska forumet för medlemsstater och företrädare för industrin, och i rapporten (som publicerades i november) fastställdes sex prioriteringsområden, och rekommendationer för framtida politiska åtgärder och samordnade gräns­överskridande investeringar tillhandahölls.

Även starka industrier behöver ständigt anpassa och förnya sig. Den europeiska resultattavlan för innovation från 2019 visade att EU-länderna fortsätter att utvecklas och att innovationsresultaten hade förbättrats i 24 medlemsstater. Sverige är innovationsledande i EU, följt av Finland, Danmark och Nederländerna. De snabbast växande innovatörerna var Litauen, Grekland, Lettland, Malta, Storbritannien, Estland och Nederländerna. Värt att notera är att EU:s innovationsresultat för första gången gick om USA:s och att unionen har ett betydande övertag över Brasilien, Indien, Ryssland och Sydafrika.

Insatser för lika villkor på den inre marknaden

EU:s konkurrenspolitik syftar till att stödja tillväxt, investeringar och jobbskapande genom att skydda konsumenter och laglydiga företag från illojal konkurrens och illegal företagsverksamhet. Konsumenterna gynnas och Europas ekonomi blir starkare, mer konkurrenskraftig och mer attraktiv för investerare, när företag tävlar mot varandra om att erbjuda lägre priser och ett större utbud av innovativa produkter.

Under 2019 fattade kommissionen 362 beslut om företagskoncentrationer, tio konkurrensbeslut, fem kartellbeslut och 248 beslut om statligt stöd. Totalt utfärdade kommissionen böter på mer än fyra miljarder euro till företag som konstaterats bryta mot EU:s konkurrensregler och begärde att medlemsstaterna skulle återkräva minst 65 miljoner euro från mottagare som fått olagligt och oförenligt stöd.

Kommissionen använder koncentrationskontroller för att säkerställa att den inre marknaden, genom att förebygga konkurrensrisker, uppnår sin potential. De flesta ansökningarna om sammanslagningar som lämnats in till kommissionen har godkänts. Hittills har endast tio stycken förbjudits, varav tre under 2019. Dessa inbegriper Siemens förvärv av Alstom i järnvägsindustrin och Wielands förvärv av Aurubis Rolled Products och Schwermetall, båda i februari, samt konsortiet mellan ståljättarna Tata Steel och ThyssenKrupp i juni. I dessa fall underlät företagen att föreslå åtgärder för att skydda konsumenter och företag från möjliga risker. I andra uppmärksammade fall, såsom Praxair/Linde och GSK/Pfizer, tillhandahöll de sammangående parterna lämpliga åtgärder och kommissionen kunde därför godkänna transaktionerna.

Kommissionen agerar också mot företag som försöker vinna orättvisa konkurrensfördelar. I januari dömdes Mastercard att böta 570 miljoner euro för införandet av gränsöverskridande restriktioner vid användning av betalkort. I maj dömdes AB InBev (världens största ölbryggeri) att böta 200 miljoner euro för att ha missbrukat sin dominerande ställning på den belgiska ölmarknaden. Andra företag som kommissionen bötfällde begränsade den gränsöverskridande försäljningen av märkesvaror från några av Europas mest välkända fotbollsklubbar och av Hello Kitty-produkter (som ägs av Sanrio). I de fall som rör flera stora filmstudior i Hollywood åtog sig dessa att ta bort de restriktioner som hindrade gränsöverskridande konkurrens mellan betal-tv-företag och erbjöd åtaganden som kommissionen gjorde rättsligt bindande i mars.

Kommissionen fortsatte att bryta upp karteller och utfärda dryga böter till de inblandade före­tagen. Kommissionen sanktionerade tre företag i mars som levererade bilbälten och annan säker­hetsutrustning till Europas biltillverkare genom att utfärda böter på 368 miljoner euro. Två månader senare utfärdades böter till fem storbanker (Barclays, RBS, Citigroup, JPMorgan och MUFG) på totalt mer än 1 miljard euro för att ha deltagit i en kartell gällande avistahandel med utländsk valuta.

Dessutom ser kommissionen till att medlemsstaternas stöd till företag inte gynnar vissa företag framför andra på ett otillbörligt sätt. I april fattade kommissionen ett beslut om statligt stöd som krävde att Storbritannien skulle återkräva de selektiva skatteförmåner som myndigheter beviljat till multinationella företag som ett resultat av undantag från bestämmelser för att bekämpa skatteflykt bland företag.

Konkurrenspolitiken kan också hjälpa EU att bedriva en modern industripolitik, vilket syns på det offentliga stöd på 3,2 miljarder euro som erbjudits av sju medlemsstater och godkänts av kommissionen för forskning och innovation inom batteritillverkning. Detta är den andra stora investeringen till ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse utöver den om mikroelektronik på 1,7 miljarder euro som involverade Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien, och som godkändes i december 2018.

Undanröjande av hinder för fri rörlighet av varor och tjänster

EU arbetade för att skärpa reglerna i specifika sektorer i syfte att göra det enklare för företag att sälja varor och tjänster över gränserna och förbättra produktsäkerheten på EU-marknaden.

Skärpta regler i kemikalie- och läkemedelssektorerna

I juni offentliggjorde kommissionen en översyn över EU:s kemikalielagstiftning. I den framkom det att harmoniseringsstandarder och gemensamma standarder har stärkt den inre marknaden för kemikalier och gjort den mer effektiv, samtidigt som den erbjuder världens högsta skyddsnivåer för människors hälsa och för miljön. EU vidtog även ett antal åtgärder för att skydda arbetstagare och konsumenter från skadliga kemikalier, vilket inbegrep 29 Reach-beslut om godkännande som fastställer villkor för användningen av vissa kemikalier, ett avslag om godkännande och en begränsning av tuliumdopad fiberförstärkare, eftersom ämnet orsakar andningssvårigheter när det används i sprayer. Dessutom uppdaterades direktivet om cancerframkallande och mutagena ämnen med ett tillägg av fem ämnen till förteckningen över cancerframkallande kemikalier på arbetsplatsen. Detta innebär att 27 sådana kemikalier nu omfattas av direktivet.

EU antog också nya regler för att förbättra de likvärdiga förutsättningarna inom läkemedelssektorn. Dessa kommer att göra det enklare för EU-företag att exportera generiska läkemedel och biosimilarer till länder utanför EU, där skyddet av immateriella rättigheter har upphört att gälla eller aldrig funnits, samtidigt som de tydliga befintliga rättigheterna inom EU bevaras för att uppmuntra innovation och forskning.

En inre marknad för offentlig upphandling

EU har en öppen upphandlingsmarknad vars värde uppskattas till 2 biljoner euro per år, vilket gör den till världens största. Eftersom offentliga upphandlingar får allt mer global karaktär tillämpar EU en strategisk metod för att säkerställa att alla anbudsgivare, både inhemska och utländska, uppfyller EU:s regler. Med beaktande av detta offentliggjorde kommissionen i juli riktlinjer för utländska an­budsgivare som deltar på EU-marknaden.

Bättre finansiella tjänster

Som en del av arbetet för att skapa en fördjupad och mer integrerad kapitalmarknadsunion i Europa antog EU en omarbetad förordning om gränsöverskridande betalningar. Genom förordningen säkerställs att kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner i euro inom EU motsvarar kost­naderna för likvärdiga nationella betalningar som görs i valutan i den medlemsstat där användarens betaltjänsteleverantör befinner sig. Detta gör det möjligt för konsumenter och företag i länder utanför EU att dra nytta av billiga gränsöverskridande transaktioner i euro, precis som inom euro­området. Som ett resultat förväntas exempelvis priset på en transaktion i euro inom EU från Bulgarien till Finland minska från mellan 15 och 24 euro till runt 1 euro. Genom förordningen kommer också växlingsavgifterna att bli transparenta och jämförbara (i en uttagsautomat eller vid ett försäljningsställe), vilket gör att konsumenter som reser eller handlar utomlands kan spara pengar på dessa avgifter. EU har dessutom trappat upp sina insatser för att stödja utvecklingen och tillgängligheten av gränsöverskridande direktbetalningar.

Ett rättvist skattesystem

EU:s skattepolitik har till syfte att stödja EU:s konkurrenskraft och främja investeringar, tillväxt och entreprenörskap på den inre marknaden. Genom att förenkla skattesystemen bör det bli enklare för företag att bedriva verksamhet och för människor att arbeta över gränserna. EU strävar också efter skatter som är skäliga och socialt rättvisa, framför allt genom att bekämpa skattemissbruk både på EU-nivå och internationell nivå, och genom att begränsa illojal skattekonkurrens på och utanför den inre marknaden.

För att bekämpa skattebedrägerier och underlätta administrativt samarbete för skatteuppbörd inom EU och på nationell nivå införde kommissionen i maj verktyget för analys av transaktionsnätverk, som ger EU:s nätverk av bedrägeribekämpningsexperter snabb och enkel tillgång till information om gränsöverskridande transaktioner, vilket leder till snara och samordnade insatser vid varningar om eventuellt skattebedrägeri. I september genomfördes det första EU-toppmötet för skatteförvaltningar, ett samarbetsnätverk för medlemsstaternas skatteförvaltningschefer och kommissionen.

För att bekämpa skattebedrägeri vad gäller handel med nya och begagnade bilar antog kommissionen i juli genomförandeåtgärder till stöd för automatiskt utbyte av tullinformation och information om fordonsregistreringar mellan nationella myndigheter. I mars antogs EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, ett gemensamt verktyg för medlemsstaterna för att bekämpa yttre risker för skattemissbruk och illojal skattekonkurrens. I september offentliggjorde kommissionen utvärderingarna av två direktiv – om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om energibeskattning.

För en rättvis arbetskraftsrörlighet

EU arbetar för att förbättra arbetskraftens rörlighet genom att upprätta tydliga och rättvisa regler, förenkla samarbetet mellan medlemsstaterna och motverka orsaker till missbruk. Som en del av detta inrättades den Europeiska arbetsmyndigheten i juli och verksamheten inleddes på riktigt i oktober. Myndighetens roll är att hjälpa till att verkställa reglerna om arbetskraftsrörlighet i medlemsstaterna genom att främja informationsflödet till privatpersoner och företag om deras rättigheter och skyl­digheter vad gäller möjligheter att leva, arbeta eller verka i ett annat land, att stärka samarbetet mel­lan myndigheter i medlemsstaterna och att medla i gränsöverskridande tvister. Myndigheten kommer att ha sitt säte i Bratislava, Slovakien, och förväntas ha uppnått full operativ kapacitet senast 2024.

Framsteg för säker, ren och uppkopplad rörlighet

Rörlighet är en viktig del i att sammankoppla och integrera den inre marknaden. EU arbetar för att modernisera Europas transportsystem, vilket gör att invånarna kan nyttja säkrare trafik, renare fordon och bättre tekniska lösningar. Det kommer även att stödja transportindustrins konkurrenskraft.

I mars nådde parlamentet och rådet en överenskommelse om den ändrade förordningen om allmän säkerhet, vilken har till syfte att införa ny obligatorisk säkerhetsteknik i alla fordon som säljs, registreras eller tas i bruk från och med 2022. Detta kommer att förbättra EU-invånarnas skydd, hjälpa till att minska antalet olyckor på vägarna och förbättra den rättsliga ramen för godkännande av automatiska och uppkopplade fordon. I februari utarbetade kommissionen även riktlinjer för godkännande av automatiska fordon och i juni lanserades en EU-plattform för att samordna experiment med automatiska och uppkopplade fordon.

Tidigare under året lade EU också fram åtgärder för att säkerställa bedömningar av infra­struktursäkerheten på huvudvägar, förbättra riktade investeringar och bana väg för självkörande bilar i EU. Kommissionen antog också nya harmoniserade regler om drönartrafik för att hantera den ökade förekomsten runt om i Europa.

Flera åtgärder vidtogs även för att minska den administrativa bördan inom transportsektorn. I juni utfärdade Europeiska unionens järnvägsbyrå det första europeiska fordonsgodkännandet som är giltigt i flera länder i Europa. En överenskommelse nåddes också om ett förslag för elektronisk godstransportinformation som kommer att spara in de miljontals timmar som tidigare användes till att hantera pappershandlingar.

För att förbättra transportsystemens interoperabilitet antog kommissionen i maj en rad åtgärder angående järnvägens driftskompatibilitet, tågtillgänglighet och järnvägsbuller. Direktivet om elek­troniska vägtullar trädde i kraft och kommer att förbättra driftskompatibiliteten för elektroniska väg­tullar, förenkla administrativa förfaranden och minska bedrägerierna.

Fördjupa den ekonomiska och monetära unionen

EU prioriterar en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU), eftersom den skulle öka unionens ekonomiska stabilitet, motståndskraft och tillväxtpotential.

I juni tog medlemsländerna i euroområdet ytterligare ett steg för att nå detta mål genom att komma överens om huvuddragen i ett budgetinstrument för området. Det s.k. budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft ska stödja strukturreformer och investeringar för att öka tillväxten och förbättra den ekonomiska motståndskraften i euroområdets ekonomier och deras förmåga att återhämta sig från chocker. I oktober fattades ytterligare beslut om närmare detaljer för hur instrumentet ska fungera. I samband med diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget kommer man att enas om instrumentets omfattning.

Euroområdets medlemsländer har också kommit överens om att tillåta att Europeiska stabilitets­mekanismen tillhandahåller en finansiell säkerhetsmekanism, som bara skulle tas i anspråk som en sista utväg vid en bankresolution. Den skulle utgöras av en kreditlina eller garantier för den gemensamma resolutionsfonden, så att skattebetalarna inte behöver betala för resolution av banker i kris. Utnyttjade medel från säkerhetsmekanismen skulle i slutändan återbetalas genom avgifter som betalas av den europeiska banksektorn.

Europeiska unionen har sedan finanskrisen 2008 gjort stora framsteg när det gäller att fördjupa EMU. I ett meddelande från kommissionen i juni gjordes en lägesbeskrivning av hur långt EMU har kommit i sin utveckling sedan de första framtidsscenarierna om ett fördjupat EMU från 2015 i de fem ordförandenas rapport. Enligt detta meddelande har framsteg särskilt gjorts i fråga om ramarna för den ekonomiska styrningen och tillämpningen av regler för beskattning. De har förbättrats, med ökad betoning på sociala prioriteringar, t.ex. fler möjligheter för arbetsmarknadens parter att diskutera dem. Dessutom har den europeiska finanspolitiska nämnden (inrättad 2015) integrerats i EU:s finanspolitiska ram och bistått kommissionen med oberoende bedömningar och rådgivning.

De viktigaste delarna av bankunionen och kapitalmarknadsunionen, t.ex. bankpaketet för att  stärka EU-bankernas motståndskraft och resolutionsmöjligheter och ett förslag till ett europeiskt insätt­ningsgarantisystem, är nu också fast förankrade. Kommissionen har lagt fram alla lagförslag enligt handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen och halvtidsöversynen för att införa de viktigaste byggstenarna i kapitalmarknadsunionen. Kommissionen har också föreslagit sex lagstiftningsåtgärder för införande av nya EU-regler för produkter, märkning och pass samt fem lagstiftningsåtgärder som ska ge enklare, tydligare och mer proportionerliga regler för entreprenörer, företag och finansinstitut (se kapitel 1).

Kommissionen har vidare lagt fram två lagstiftningsförslag för att säkerställa en mer integrerad och effektiv tillsyn på kapitalmarknaderna, vilket är av avgörande betydelse för kapitalmarknadsunionen och nödvändigt för ökad finansiell integration och privat riskdelning. Dessutom har kommissionen antagit tre lagstiftningsförslag som ska göra det möjligt för finanssektorn att bana väg för en klimatneutral, mer resurseffektiv och motståndskraftig cirkulär ekonomi.

Europaparlamentet och rådet har nått en politisk överenskommelse om nästan alla dessa för­slag, men mer behöver göras. I kommissionens rapport från juni månad efterlystes ytterligare förbättringar i fråga om insyn och effektivitet när det gäller EU:s ramar för politisk samordning och dess sociala dimension. Institutionella förändringar skulle också kunna göras för att öka det demokratiska ansvarsutkrävandet i EU, det ekonomiska beslutsfattandet i euroområdet och för att integrera Europeiska stabilitetsmekanismen inom de EU-rättsliga ramarna. Mekanismer för att stabilisera euroområdet i händelse av chocker skulle också vara till nytta. De skulle kunna omfatta en investeringsstabiliseringsfunktion och ett gemensamt system för arbetslöshetsåterförsäkring.

Fullborda bankunionen

EU:s bank- och kapitalmarknader är oundgängliga delar av EMU. Tillsammans främjar de ett mer integrerat och stabilt finansiellt system i EU. De ökar EMU:s motståndskraft mot negativa chocker genom att de underlättar privat riskdelning över gränserna, samtidigt som de minskar behovet av offentlig riskdelning. Arbetet med dessa båda projekt fortsatte under hela året.

Stora framsteg har särskilt gjorts när det gäller att minska riskerna i bankunionen. När bankpaketet antogs i april var det en viktig milstolpe för att stärka EU:s banksektor. I paketet beskrivs en om­fattande uppsättning reformer som ytterligare kommer att stärka bankernas motståndskraft och resolutionsmöjligheter, förutom ett förslag till ett europeiskt insättningsgarantisystem. Genom detta paket införs också en rad viktiga internationella standarder. Det ska även bidra till att fullborda lagstiftningsplanerna efter krisen.

Kommissionen har arbetat tillsammans med berörda medlemsländer för att vidta åtgärder när det gäller den stora andelen nödlidande lån, bl.a. genom den europeiska planeringsterminen, och för att hitta heltäckande lösningar i syfte att ta itu med osäkra lån i enlighet med reglerna för statligt stöd. Medlemsländernas tillsynsorgan och banker har också gjort stora framsteg när det gäller att minska skuldsättningen, förbättra låneportföljerna och öka likviditeten sedan krisen.

Kommissionens senaste lägesrapport visade att andelen nödlidande lån för samtliga EU-banker har fortsatt att minska till de nivåer som noterades före krisen, och att andelen hade sjunkit till 3,3 % under det tredje kvartalet 2018. Under 2019 kom Europaparlamentet och rådet överens om nya regler för tillämpning av kapitalkrav på banker som har nödlidande lån i sina balansräkningar. Syftet med reformen är att se till att bankerna avsätter tillräckligt med egna medel när nya lån blir nödlidande samt att skapa lämpliga incitament för att undvika ackumulering av nödlidande lån.

Ett viktigt nästa steg i bankunionen och fördjupningen av EMU är att gå vidare med en gemensam insättningsgaranti för euroområdet.

Eurons internationella roll

EU:s arbete för ökad internationell användning av euron är nära kopplat till fördjupningen av EMU. En fördjupad och starkare finanssektor skulle tillsammans med EMU innebära att euron blir en attraktivare internationell valuta, och en mer betydande roll för euron i världen skulle stärka EU:s finansiella system. Euroområdet utvidgas också inom EU, eftersom Bulgarien och Kroatien har be­slutat att starta förberedelserna för att ansluta sig till den europeiska växelkursmekanismen (ERM II) som ett första steg i anslutningen till euroområdet.

Ökad internationell användning av euron skulle också innebära många fördelar för europeiska företag, konsumenter och länder, t.ex. lägre kostnader för handel, lägre räntor, bättre tillgång till finansiering, ökat rättsligt oberoende och ett mer motståndskraftigt finansiellt system som är mindre sårbart för plötsliga växelkursförändringar.

Under 2019 höll EU-kommissionen omfattande samråd med företrädare för valutamarknaderna och för energi-, råvaru-, jordbruks- och transportsektorerna. Dessa samråd bekräftade dels att det finns ett brett stöd för att använda euron mer internationellt, dels att euron är det enda bärkraftiga alternativet till US-dollar som internationell valuta. Samrådsdeltagarna ansåg också att det borde vara möjligt att ange fler transaktioner i euro, särskilt på marknaderna för energiprodukter och naturgas, och kommissionen åtog sig att arbeta med de hinder som togs upp.

EU har också gjort framsteg när det gäller att stödja användningen av euron, däribland lagstiftnings­ändringar för att öka motståndskraften och likviditeten i finansmarknadens infrastruktur, förbättra referensräntesatsernas tillförlitlighet och främja användningen av direktbetalningar.

Rättvisa möjligheter och rättvis konkurrens

Ett fördjupat och rättvist EMU förutsätter rättvisa möjligheter och rättvis konkurrens. För att ge rätt­visare möjligheter antogs i juni EU-direktivet om omstrukturering och en andra chans. Direktivet gör det möjligt att dels rädda företag som är ekonomiskt livskraftiga men som råkat i svårigheter, dels ge enskilda seriösa människor som gått i konkurs en andra chans.

Det nya direktivet kommer att hjälpa livskraftiga företag som har ekonomiska problem att på ett tidigt stadium få omfattas av ramar för förebyggande omstrukturering. Detta kan förhindra insolvens, så att de kan fortsätta att bedriva sin verksamhet och undvika att arbetstillfällen går förlorade.

Enligt de nya reglerna ger EU seriösa konkursdrabbade entreprenörer en andra chans, med full skuld­avskrivning inom tre år, dock med motiverade undantag i syfte att förhindra missbruk.

Genom de nya reglerna blir också insolvens-, omstrukturerings- och skuldavskrivningsförfarandena effektivare, vilket innebär att de alltför långa förfarandena och alltför höga kostnaderna minskas i många medlemsländer.

Reglerna kommer att bidra till att undanröja stora hinder för kapitalmarknadernas utveckling genom ökad rättssäkerhet för gränsöverskridande investerare och företag som är verksamma i hela EU.

EU är alltid uppmärksamt på att säkerställa rättvis konkurrens i banksektorn. I det avseendet var 2019 inget undantag. Trots att sektorn i stor utsträckning har återhämtat sig sedan krisen återstår vissa sårbara områden. I vissa medlemsländer tyngs banker fortfarande av en hög andel nödlidande lån. Kommissionen har fortsatt sitt arbete med att hjälpa dem med omstruktureringen och klara av tillfälliga likviditetsbegränsningar eller strukturella problem utan att på ett oskäligt sätt snedvrida konkurrensen. Sloveniens banker har exempelvis slutfört den omstrukturering som inleddes 2012–2013. Där privatiserades 75 % av NLB och 100 % av Abanka – två f.d. långivare i svårigheter. De italienska bankerna har vidtagit ytterligare åtgärder för att minska andelen nödlidande lån. Införan­det av en garantimekanism var i detta avseende avgörande för att bankerna skulle kunna göra sig av med nödlidande lån på marknadsmässiga villkor. I Italien godkände också kommissionen stöd för att hantera tillfälliga likviditetsbehov på upp till 3 miljarder euro hos Carige, en medelstor regional bank i nordvästra Italien.

Ökad social rättvisa i den ekonomiska och monetära unionen

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter har blivit en integrerad del av den europeiska planeringsterminen, EU:s årliga cykel för samordning av den ekonomiska och sociala politiken. Många socialpolitiska åtgärder som rör balansen mellan arbetsliv och privatliv, tydliga och förutsägbara arbetsvillkor och rättvis rörlighet över gränserna har lyfts fram med hjälp av pelaren. Den lägger fast 20 framtidsinriktade principer på det socialpolitiska området som medlemsländerna har kommit överens om.

En ny start till stöd för balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

Direktivet om balans mellan arbete och privatliv antogs i juni. Det ska främja ett mer jämställt vårdnadsansvar mellan kvinnor och män. I direktivet fastställs minimikrav för medlemsländerna som ger varje förälder rätt till minst fyra månaders föräldraledighet, varav två månader inte kan överföras från den ena föräldern till den andra, med en adekvat ersättning som fastställs av medlemsländerna. Genom direktivet införs också en rätt till pappaledighet på minst 10 dagar efter ett barns födsel, med ett ersättningsbelopp som åtminstone motsvarar beloppet vid sjukledighet. Den nya lagstiftningen ger också anhörigvårdare som arbetar rätt att ta fem dagar per år för vård av familjemedlemmar. Alla förvärvsarbetande föräldrar till barn upp till minst åtta år har dessutom rätt att ansöka om flexibla arbetsformer (nedsatt arbetstid, flexibel arbetstid och flexibilitet på arbetsplatsen). De nya reglerna syftar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och förbättra jämställdheten.

Nya rättigheter för fler arbetstagare

Direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor antogs också i juni. Det syftar till att utvidga och modernisera dagens skyldigheter att informera varje arbetstagare, inklusive arbetstagare med atypiskt arbete, om deras arbetsvillkor. Genom direktivet införs även några nya minimirättigheter, t.ex. en tidsgräns för provanställning vid nyanställning. De nya reglerna ska vara införlivade i medlemsländernas nationella lagstiftning i mitten av 2022.

Bättre tillgång till socialt skydd för alla arbetstagare

Medlemsländerna har förbundit sig att se till att alla människor som förvärvsarbetar ska ha faktisk tillgång till socialt skydd oavsett status på arbetsmarknaden. Rådet antog i november en rekommendation som ska hjälpa medlemsländerna att åtgärda de brister som råder för egenföretagare och arbetstagare med atypiskt arbete och att ta itu med problem som följer av den snabba digitaliseringen av arbetslivet.

Upprätthålla multilaterala regler

Handelspolitiken måste vara effektiv, transparent och värdebaserad. Grundvalarna för strategin Handel för alla från 2015 fortsatte att vägleda handelspolitiken under 2019: öppenhet i kombination med höga standarder är fortfarande det bästa sättet att se till att globaliseringen gynnar alla.

Utmaningarna för det regelbaserade multilaterala handelssystemet, som stöds av WTO, fortsatte att öka under 2019. Ökad nationalism och protektionism ledde till fler unilaterala åtgärder och riskerar att utvecklas till ett globalt handelssystem som bygger på styrkeförhållanden snarare än rättvisa. På grundval av de initiativ som tagits under 2018 lade EU fram förslag till WTO för att förbättra transparensen och mer effektivt bemöta medlemsländernas farhågor när det gäller specifika handelsmetoder.

EU arbetade med viktiga handelspartner för att stärka reglerna för subventioner och påtvingad tekniköverföring. För att upprätthålla WTO:s system för tvistlösning lade unionen fram förslag för att häva blockeringen av de pågående utnämningarna till överprövningsorganet. Organet saknar i dag beslutsförhet, eftersom mandaten för två av de tre sista ledamöterna löpte ut i december, vilket gör det omöjligt att pröva överklaganden i tvister. Europeiska kommissionen har reagerat genom att föreslå en ändring av EU:s genomdrivandeförordning så att EU kan handla kraftfullt för att skydda sina intressen om vissa handelspartner hindrar en effektiv tvistlösning. Med utgångspunkt i gällande WTO-regler enades EU också om ett tillfälligt arrangemang för överklagande med Kanada och Norge, för att bevara ett bindande tvistlösningssystem och rätten till överklagande i tvister mellan dem vid den tidpunkt då överprövningsorganet slutade fungera.

Ett EU som skyddar

När diplomatiska åtgärder misslyckas tvekar EU inte att använda WTO:s tvistlösningsmekanism för att hävda sina rättigheter, så att våra företag, arbetstagare och jordbrukare kan dra full nytta av WTO-medlemskapet. EU inledde 2019 förfaranden mot Turkiet i fråga om läkemedel, mot Indien när det gäller dess behandling av informations- och kommunikationstekniska produkter, mot USA vad gäller dess utjämningstullar och antidumpningsåtgärder mot spanska oliver, samt mot Colombia i fråga om landets antidumpningsåtgärder mot frysta pommes frites från Belgien, Tyskland och Nederländerna.

EU använde sig också av sina bilaterala avtal för att lösa tvister och inledde förfaranden mot Sydkorea för att försvara grundläggande arbetsnormer, mot Ukraina på grund av ett förbud mot export av trä och mot begränsningar av import av fjäderfäkött från Södra Afrikas tullunion.

I enlighet med WTO:s bestämmelser och EU-lagstiftningen inledde EU femton nya undersökningar och införde sju nya handelspolitiska skyddsåtgärder mot dumpad och subventionerad import. Dessa omfattade elcyklar från Kina och biodiesel från Argentina och Indonesien. EU inledde också sex nya översyner och förlängde sexton befintliga åtgärder med ytterligare fem år.

EU införde 2019 slutgiltiga skyddsåtgärder på import av 26 kategorier av stålprodukter för att hantera en potentiell omläggning av handeln med stål till EU från andra länder, till följd av ytterligare tullar i USA. Dessa åtgärder sågs över mot slutet av sommaren för att anpassa dem till den senaste situationen.

EU skyddade också sina industrier när länder utanför EU inledde undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder mot EU:s export. Exempel på detta är Turkiets undersökning av skyddsåtgärder mot import av däck, Indiens antidumpningsundersökning beträffande import av bestruket papper och Colombias åtgärder mot import av frysta pommes frites.

I mars bekräftade WTO att EU under 2020 skulle beviljas rätt till motåtgärder i handelstvisten med USA om subventioner till flygplanstillverkaren Boeing. USA hade inte följt tidigare avgöranden om olagliga subventioner till företaget, vilket orsakade betydande skada för dess europeiska konkurrent Airbus. WTO beviljade i oktober i en parallell handelstvist USA rätt till motåtgärder i Airbus-fallet. USA införde ytterligare tullar på ett antal produkter från medlemsländerna. EU står fast vid sitt åtagande att nå en balanserad förhandlingslösning med USA i dessa tvister.

Kommissionen slutförde anpassningen av sina handelspolitiska skyddsåtgärder till den moderniserade antidumpnings- och antisubventionslagstiftning som trädde i kraft 2018 och 2017. Den täppte samtidigt till ett kryphål, så att den från och med hösten 2019 kan tillämpa handelspolitiska skydds­åtgärder på varor (till exempel undervattensledningar) som importeras till medlemsländernas kontinentalsockel/exklusiva ekonomiska zon. Kommissionen intensifierade sin kamp mot kringgående av handelspolitiska skyddsåtgärder och inledde relaterade undersökningar av den kinesiska exporten av korrosionsbeständigt stål, persulfater och keramiska bordsartiklar, samt införde åtgärder på de sistnämnda.

I april trädde en ny förordning för den första EU-omfattande ramen för granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Från och med oktober 2020 kommer medlemsländerna och kommissionen att kunna identifiera och åtgärda säkerhetsproblem som rör specifika investeringar från länder utan­för EU.

Immateriella rättigheter är viktiga för ekonomisk tillväxt och avgörande för EU:s förmåga att stimulera innovation och behålla sin konkurrenskraft globalt. EU ökade sina insatser för att skydda och upprätthålla sådana rättigheter internationellt, inbegripet genom att genomföra samarbetsprogram med Kina, Sydostasien och Latinamerika och lansera ett nytt biståndsprojekt för Afrika. EU höll också dialoger med prioriterade länder som Kina, Thailand, Turkiet och Ukraina. Som ett led i sitt arbete med bevakningslistan för varumärkesförfalskning och pirattillverkning stärkte kommissionen sitt samarbete med Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete, och höll regelbundna dialoger med EU-företag.

Ökande protektionism innebar att dessa företag utsattes för ett ökande antal hinder för internationell handel. Den årliga rapporten om hinder för handel och investeringar visade att EU:s strategi för marknadstillträde var effektiv när det gällde att hantera dessa hinder.

Under hela året fortsatte EU de trilaterala samtalen med Japan och USA om viktiga globala handelsfrågor, bland annat om hur man kan skapa lika villkor för näringsidkare genom att ta fram nya multilaterala regler om industrisubventioner och påtvingad tekniköverföring.

I egenskap av grundande medlem av Alliansen för tortyrfri handel, som inrättades 2017, fortsatte EU att inta en tydlig hållning till varor som används för dödsstraff och tortyr. I enlighet med alliansens åtagande 2018 att verka för en FN-resolution i frågan, antog FN:s generalförsamling i juni en resolution om att avskaffa handeln med utrustning som används för tortyr.

En framåtblickande handelspolitik

EU:s handelsavtal syftar inte bara till att öppna nya marknader utan också till att säkerställa att handel gynnar alla. Avtalen upprätthåller EU:s standarder för miljö, livsmedelssäkerhet och arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter och hjälper partnerländerna att fullgöra sina internationella skyldigheter. EU lanserade till exempel program för kapacitetsuppbyggnad och uppsökande till ett värde av 9 miljoner euro för att hjälpa utvecklingsländerna att genom ansvarsfulla leveranskedjor ta itu med arbetsrättsliga och miljömässiga utmaningar i både Asien och Latinamerika.

EU har spelat en ledande roll i FN:s diskussioner om en reform av hur investerare kan lösa tvister med länder. I januari lade kommissionen fram ett förslag till FN:s kommission för internationell handelsrätt om att inrätta en multilateral domstol för att lösa sådana tvister, vilket utgör en viktig innovation i den globala styrningen

I september stod EU-kommissionen värd för en högnivåkonferens i Bryssel om stärkande av kvinnors egenmakt genom handel.

En transparent och inkluderande förhandlingsprocess

Öppenhet och dialog med allmänheten fortsätter att vara viktiga inslag i EU:s handelspolitik för att säkerställa demokrati, ansvarsskyldighet och allmänhetens förtroende. Detta krävs före, under och efter förhandlingarna och när avtalen genomförs.

EU-kommissionen fortsatte att offentliggöra förhandlingsrapporter, ståndpunktsdokument och textförslag till de handelsavtal som den förhandlar om. Kommissionen offentliggjorde också sin tredje övergripande årsrapport om hur EU:s handelsavtal genomförs. Detta gjorde det möjligt för berörda parter, det civila samhället och andra EU-institutioner att granska hur EU genomför sina avtal och gav lärdomar för pågående och framtida handelsförhandlingar.

Expertgruppen för handelsavtal sammanträdde sex gånger under 2019 för att diskutera frågor som elektronisk handel, reformering av WTO och genomförande av handelsavtal. Gruppen består av 28 organisationer, som företräder företag, fackliga organisationer, konsumentorganisationer och miljöorganisationer, och ska främja dialogen och inhämta synpunkter från ett brett urval av berörda parter.

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur

I juni nådde EU en politisk överenskommelse om ett övergripande handelsavtal med Mercosur som omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Som ett led i det bredare associeringsavtalet mellan de två blocken ska det nya avtalet befästa de nära politiska och ekonomiska förbindelserna mellan dem och skapa en marknad med 780 miljoner människor. EU är Mercosurs största handels- och investeringspartner och först med att nå ett omfattande handelsavtal med Mercosur.

När avtalet trätt i kraft kommer det att sänka tullar, förbättra affärsmöjligheterna, ge konsumenterna ett större utbud, minska byråkratin, öka tillväxten och konkurrenskraften, skapa jobb och främja gemensamma värderingar, som hållbar utveckling. Det kommer också att främja höga arbets- och miljönormer. EU och Mercosur har vidare åtagit sig att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar på ett effektivt sätt

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan

Den 1 februari 2019 trädde det avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan i kraft som undertecknades i juli 2018 och skapar en öppen handelszon omfattande mer än 570 miljoner människor. Det avskaffar nästan alla tullar för EU-företag som exporterar till Japan – sammanlagt en miljard euro varje år. Andra regelhinder som funnits länge försvinner också.

Avtalet ökar EU:s export, skapar nya möjligheter för europeiska företag, genom att till exempel underlätta tillgång till japanska marknader för offentlig upphandling, ger konsumenterna större valfrihet och bidrar till parternas gemensamma ansträngningar att utforma globala handelsregler. Det är EU:s första handelsavtal med ett särskilt åtagande om att följa Parisavtalet om klimatförändringar. Under hela året fortsatte EU förhandlingarna med Japan om standarder för investeringsskydd och tvistlösning.

Asien och Australasien

Den 30 juni undertecknade EU och Vietnam avtal om handel och investeringsskydd, vilket var en milstolpe i deras partnerskap. Avtalen är de mest ambitiösa som någonsin förhandlats fram mellan EU och en framväxande ekonomi. I väntan på ratificering kan handelsavtalet träda i kraft i mitten av 2020, medan frihandelsavtalet mellan EU och Singapore trädde i kraft den 21 november.

Avtalen med dessa två länder stärker EU:s engagemang i regionen ytterligare. EU höll också tre förhandlingsrundor om ett handelsavtal med Indonesien. Tre förhandlingsrundor har ägt rum i förhandlingarna om handelsavtal med Australien och fyra rundor med Nya Zeeland.

USA

Vad gäller USA fokuserades arbetet på att utveckla en positiv handelsagenda, hantera frågor av gemensamt intresse och undvika handelstvister. Detta baserades på det gemensamma uttalandet 2018 av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump, vilket inrättade en arbetsgrupp för att underlätta handeln och utveckla en positiv transatlantisk handels­agenda.

Under 2019 fokuserade gruppen på regleringsfrågor. I april gav rådet kommissionen i uppdrag att förhandla med USA om industritullar och bedömning av överensstämmelse.

I juli offentliggjorde kommissionen en lägesrapport om genomförandet av det gemensamma uttalandet som visar positiva resultat, särskilt i fråga om energi, sojabönor, läkemedel, it-säkerhet och medicintekniska produkter. Under 2019 nådde EU:s import av flytande naturgas från USA den största volymen någonsin, vilket gör energiförsörjningen mer diversifierad och trygg. Ytterligare arbete inriktades på bedömning av överensstämmelse, standarder för ny och framväxande teknik och fortsatta framsteg inom specifika sektorer. Arbetet fortsätter, och parterna har enats om att inte införa nya handelstullar.

I juli enades EU om att öka USA:s andel av unionens importkvot för hormonfritt nötkött. I gengäld accepterade USA att inte återinföra några åtgärder mot EU i undersökningen enligt avsnitt 301 av EU-åtgärder i fråga om kött och köttprodukter. Avtalet om ömsesidigt erkännande av inspektioner av tillverkningsanläggningar för humanläkemedel trädde också i kraft.

Kina

Toppmötet mellan EU och Kina i april resulterade i flera gemensamma åtaganden. Kina godtog att avveckla olika handelshinder och åtog sig att ingå ett avtal om skydd av geografiska beteckningar (namnen på traditionella europeiska livsmedel och drycker) och att slutföra övergripande förhandlingar om investeringar senast 2020.

I november avslutades förhandlingarna om skyddet av dessa beteckningar efter nio år. Detta avtal bör ge en hög skyddsnivå för 200 namn när det träder i kraft, och för ytterligare 175 namn inom fyra år från det datumet. Kina är EU:s näst största marknad för jordbruksbaserade produkter och en växande marknad för produkter med en särskild geografisk beteckning.

EU och Kina höll sex förhandlingsrundor om ett investeringsavtal och fortsatte arbetet med att reformera WTO.

EU:s södra och östra grannskap

Associeringsavtalet mellan EU och Marocko ändrades för att omfatta det västsahariska folket och bereda vägen för förnyade samtal om ett fördjupat handelsavtal mellan EU och Marocko. I maj avbröts förhandlingarna om ett djupgående frihandelsområde med Tunisien på grund av landets politiska situation.

EU höll bilaterala diskussioner om handel och investeringar med några av länderna i Gulfstaternas samarbetsråd. Förbättringar som framförhandlats med Jordanien i ordningen för ursprungsregler, för att stödja anställning av syriska flyktingar, trädde i kraft i början av 2019.

Vad gäller dess djupgående och omfattande frihandelsområden med Georgien, Moldavien och Ukraina, var EU:s fokus på genomförandet. EU nådde också en överenskommelse med Ukraina om att begränsa dess export av fjäderfä till EU. Den 6 juli paraferade EU ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Kirgizistan som innehåller viktiga handelskapitel.

Latinamerika

Under 2019 fortsatte arbetet med Mexiko för undertecknande och ingående av det moderniserade övergripande avtalet. EU genomförde tre förhandlingsrundor med Chile för att uppdatera frihandelsavtalet från 2002. Syftet är att komma överens om ett ambitiöst, balanserat och progressivt avtal som kommer att ytterligare liberalisera handel och investeringar, främja EU:s värderingar och ta upp frågor som handel och jämställdhet. Bestämmelser för de senare kommer att öka förståelsen för de begränsningar och möjligheter som kvinnor står inför inom internationell handel och utbyta bästa praxis som syftar till att göra det lättare för dem att delta.

Som ett led i genomförandet av handelsavtal höll associeringskommittén för EU–Centralamerika i juni sitt femte möte och i oktober sammanträdde handelskommittén för EU, Colombia, Ecuador och Peru.

Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna)

De ekonomiska partnerskapsavtalen är handels- och utvecklingsavtal mellan EU och länder och regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. De är för närvarande provisoriskt i kraft med 31 av dessa länder och regioner. Avtalen kan betraktas som byggstenar för ett framtida frihandelsområde mellan kontinenterna, vilket är ett av de långsiktiga målen med den nya alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen, som också stöder afrikanska insatser för ett kontinentalt frihandelsområde. I februari anslöt sig Komorerna till avtalet med östra och södra Afrika och i oktober inledde EU samtal med de fem länder som omfattas av det nuvarande avtalet. Syftet är att det utöver tullsänkningar även ska undanröja hinder för handel och investeringar och skapa nya möjligheter. EU diskuterade också handel och investeringar som en del av de pågående förhandlingarna om ett ramavtal som ska ersätta Cotonouavtalet.

Förstärkning av rättsstatsprincipen

Rättsstatsprincipen är ett av de gemensamma värden som ligger till grund för EU. Att upprätthålla rättsstatsprincipen är ett gemensamt ansvar som vilar på alla medlemsländer och EU-institutioner.

Iakttagandet av rättsstatsprincipen är av avgörande betydelse för EU:s funktionssätt på alla områden. Det gäller såväl den inre marknaden som samarbete i rättsliga och inrikes frågor. Att upprätthålla rättsstatsprincipen innebär också att medlemsländernas domare, som också är EU-domare, kan utöva sin roll när de behandlar frågor om tillämpningen av EU-rätten.

I april inledde kommissionen ett arbete med en lägesbeskrivning där tillgängliga hjälpmedel för övervakning, bedömning och skydd av rättsstatsprincipen i unionen granskades. Där redogjordes för de senaste årens erfarenheter och uppmanades till en bredare europeisk debatt om hur rättsstatsprincipen kan stärkas ytterligare. Erfarenheterna har visat att rättsstatsprincipen måste främjas på ett bättre sätt och att man på ett tidigt stadium måste förebygga risker eller överträdelser och vidta effektiva motåtgärder vid sådana överträdelser.

I juli antog kommissionen ett andra meddelande med förslag på tre områden: främja rättsstatsprincipen (främjande), förebygga överträdelser (förebyggande) och vidta åtgärder vid överträdelser (reaktion).

När det gäller det första området (främjande) kommer kommissionen att öka informationen om rättsstatsprincipen till allmänheten, förstärka samarbetet med Europarådet och andra internationella organisationer samt tillhandahålla finansiering för berörda parter, inklusive civilsamhället, i syfte att främja en gemensam rättstatskultur.

På det andra området (förebyggande) kommer kommissionen att införa en årlig cykel för granskning av rättsstatsprincipen för att övervaka situationen i alla medlemsländer. Till stöd för denna process kommer kommissionen att utarbeta en årlig rapport om rättsstatsprincipen, vidareutveckla resultattavlan för rättskipningen i EU och förstärka dialogen med övriga EU-institutioner, medlemsländerna och berörda parter.

På det tredje området (reaktion) kommer kommissionen att följa ett strategiskt tillvägagångssätt vid överträdelseförfaranden på grundval av utvecklingen av EU-domstolens rättspraxis.

Kommissionen har också uppmanat till ett snabbt antagande av det förslag som lades fram i samband med den fleråriga budgetramen, om skydd av EU:s budget när allmänna brister rörande rättsstatsprincipen utgör en risk för EU:s finansiella intressen.

Kommissionen har inlett flera överträdelseförfaranden som rör rättsstatsprincipen. Den 24 juni och den 5 november 2019 kom EU-domstolen med slutliga avgöranden i det överträdelseförfarande som kommissionen inlett mot Polen, vilket bekräftade att den polska lagstiftningen om sänkt pensionsålder för domare i landets högsta domstol och vanliga domstolar strider mot EU-rätten i fråga om domstolsväsendets oberoende. Den 10 oktober 2019 beslutade kommissionen dessutom att ta Polen till EU-domstolen genom ett överträdelseförfarande som gällde den nya disciplinära ordningen för domare, eftersom den undergräver domstolsväsendets oberoende genom att den inte ger de nödvändiga garantierna för att skydda polska domare mot politisk kontroll.

I samband med den europeiska planeringsterminen utfärdade rådet på grundval av ett förslag från kommissionen landspecifika rekommendationer om rättsväsendets funktionssätt till Kroatien, Italien, Cypern, Ungern, Malta, Portugal och Slovakien.

Värna om rättigheter och motverka diskriminering

Säkerställande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Den s.k. europeiska rättsakten om tillgänglighet antogs i april. Den säkerställer att vissa produkter och tjänster, t.ex. mobiltelefoner, datorer, e-böcker, e-handel, webbplatser för trafikinformation och banktjänster för konsumenter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

En upplysningskampanj – Vad EU gör mot diskriminering på arbetsplatsen – som informerar enskilda och företag om deras rättigheter och skyldigheter inleddes av kommissionen i maj.

Skydd av visselblåsare

I oktober antogs EU-standarder som ska garantera en hög skyddsnivå för visselblåsare som rapporterar om överträdelser av EU-regler. Direktivet omfattar ett brett spektrum av viktiga områden, t.ex. offentlig upphandling, produkt-, livsmedels- och transportsäkerhet, miljöskydd, folkhälsa och kärnsäkerhet. Genom de nya reglerna upprättas kanaler för konfidentiell rapportering såväl inom privata och offentliga organisationer som till offentliga myndigheter. Reglerna skyddar också anställda mot uppsägning och andra former av repressalier.

Åtgärder mot desinformation, hatbrott och hatpropaganda

I januari visade den fjärde utvärderingen av EU:s uppförandekod för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet, som undertecknades 2016 tillsammans med de största it-företagen, att initiativet fortfarande ger positiva resultat. It-företagen granskar 89 % av flaggat innehåll inom 24 timmar och tar i 72 % av fallen bort innehållet, jämfört med 40 % respektive 28 % då uppförandekoden lanserades 2016. Utvärderingen visade också på vilka områden företagen måste förbättra sin återkoppling till användarna.

Inför valet till Europaparlamentet publicerade kommissionen månatliga rapporter från Facebook, Google och Twitter som visade att vissa framsteg hade gjorts när det gäller granskningen av reklamplacering, insyn i politisk reklam, stängning av falska konton och märkningssystem för automatiserade bottar. De som undertecknat uppförandekoden måste dock intensifiera sina ansträngningar, särskilt med sikte på att utveckla verktyg för att nå ökad insyn och tillförlitlighet på webbplatser som tillhandahåller annonsutrymme.

Starkare skydd av personuppgifter

Under det första årets tillämpning av den allmänna dataskyddsförordningen prioriterade kommissionen att säkerställa korrekt tillämpning av förordningen. Kommissionen konstaterade i en rapport i juli att de flesta medlemsländer hade upprättat det regelverk som krävs och den kommer att övervaka hur de följer den allmänna dataskyddsförordningen och begränsar uppsplittring av dataskyddsramen.

Företagen håller på att hitta formerna för att följa reglerna och enskilda medborgare har blivit mer medvetna om vikten av dataskydd och om sina rättigheter, vilka de i allt större utsträckning utnyttjar. Samtidigt går konvergensen mot att uppnå höga dataskyddsstandarder framåt internationellt.

Ett exempel på fördelar med internationell konvergens är den ömsesidiga överenskommelse om adekvat skyddsnivå mellan EU och Japan som trädde i kraft i februari och som skapade världens största område för säker och fri datatrafik. EU-medborgarna kommer att gynnas av strikta standarder för integritetsskydd vid dataöverföring till Japan och företagen i EU kommer att dra nytta av en gynnsam tillgång till den japanska marknaden.

Kommissionen övervakar också införlivandet av det s.k. polisdirektivet i medlemsländernas nationella lagstiftning och har till följd av detta inlett flera överträdelseförfaranden mot medlemsstater.

Jämställdhet och likabehandling

Det nya direktivet om balans mellan arbete och privatliv som antogs i juni kommer att uppmuntra ett mer jämställt vårdnadsansvar mellan kvinnor och män. Se kapitel 5 för mer information.

Kommissionen har fortsatt att upplysa om rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer). I den senaste årsrapporten om ökad jämställdhet för hbti-personer, som publicerades i mars, ges en översikt över kommissionens åtgärder för att motverka diskriminering.

Kommissionen har gått vidare med utarbetandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020. Den är av central betydelse för att utarbeta instrument och strukturer på EU-nivå och nationell nivå i syfte att främja integrering av romer.

EU-medborgarskap

I januari offentliggjorde kommissionen en rapport om de system med s.k. guldpass som vissa medlemsländer har. Genom dessa system för medborgarskap och bosättningsrätt för investerare kan en person få medborgarskap eller uppehållstillstånd i ett medlemsland genom att göra en investering, utan att behöva styrka någon äkta anknytning till medlemslandet i fråga. Detta påverkar EU-medborgarskapet. Medlemsländerna har ofta en sådan anknytning som villkor för medborgarskap och har på denna grund godtagit att EU-medborgarskap automatiskt ges till alla som blir medborgare i ett medlemsland.

I kommissionens rapport beskrivs de risker som medborgarskap och bosättningsrätt för investerare medför för EU, särskilt när det gäller säkerhet, penningtvätt, skatteflykt och korruption. Där uttrycks också farhågor för att de åtgärder som medlemsländerna vidtar inte alltid är tillräckliga för att minska dessa risker. Kommissionen har inrättat en grupp av experter från medlemsländerna som ska undersöka riskerna med sådana system och behandla frågor som rör insyn och goda styrelseformer, och kommer att fortsätta att övervaka om dessa system är förenliga med EU-rätten. Se kapitel 8 för mer information.

Som en del av de omfattande insatserna för att skydda 2019 års val till Europaparlamentet gav kommissionen medlemsstaterna stöd för att upprätta ett europeiskt valsamarbetsnätverk och för att anordna möten i nätverket. Nätverket består av företrädare för medlemsländernas valmyndigheter och möjliggör praktiskt informationsutbyte i frågor av betydelse för fria och rättvisa val, inklusive dataskydd, cybersäkerhet, öppenhet och ökad upplysning. Nätverket kommer att fortsätta att behandla potentiella risker, identifiera lösningar och bidra till att bygga mer motståndskraftiga valsystem och demokratiska system i hela EU.

I juni antog EU som en del av sina åtgärder för att underlätta utövandet av rätten att fritt flytta och bosätta sig i unionen en förordning om säkerheten vad gäller identitetskort och uppehållshandlingar. I de nya reglerna fastställs gemensamma minimikrav för identitetskort för EU-medborgare och för uppehållshandlingar för familjemedlemmar som inte är EU-medborgare samt krav på vad uppehållshandlingar för EU-medborgare minst måste innehålla. Handlingarna blir på så sätt säkrare och mer tillförlitliga, vilket ökar förtroendet för och godtagandet av handlingarna. Det gör det också möjligt för människor att resa på ett enklare sätt inom EU, samtidigt som det minskar hindren för utövandet av rätten till fri rörlighet och täpper till kryphål som terrorister och andra brottslingar kan försöka utnyttja.

Med sikte på att stärka EU-medborgarnas rätt till konsulärt skydd i länder utanför EU där det egna medlemslandet saknar representation antogs nya regler för att införa en ny provisorisk EU-resehandling. Dessa regler kommer att säkerställa att EU-medborgare snabbt kan få en sådan säker och allmänt accepterad handling från vilket medlemsland som helst, så att de tryggt kan återvända hem.

Konsumentskydd

För att öka kunskaperna om det skydd som finns mot oskäliga villkor i konsumentavtal, t.ex. oskälig begränsning av konsumenternas juridiska rättigheter och ensidiga ändringar av avtalsvillkor, utfärdade kommissionen i juli en vägledning om tillämpningen av direktivet om oskäliga avtalsvillkor.

I november antogs direktivet om bättre upprätthållande och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler som en del av den nya giv för konsumenterna som kommissionen föreslog i april 2018. Genom detta direktiv anpassas konsumenternas rättigheter till ny teknik, genom att det införs nya viktiga krav på nätet. Det gäller exempelvis förbud mot dold reklam i sökresultat och falska konsumentrecensioner, krav på att lämna uppgifter om motpartens identitet på digitala plattformar (enskilda konsumenter eller näringsidkare) och krav på att lämna uppgifter om vilka parametrar som används för att rangordna sökresultat och individanpassade priser genom automatiserat beslutsfattande.

I de nya reglerna fastställs också avskräckande böter vid s.k. utbredda överträdelser av konsument­rättigheter som omfattas av de åtgärder som samordnas enligt förordningen om samarbete på konsumentskyddsområdet. Europaparlamentet och rådet förhandlar fortfarande om ett särskilt förslag till ett europeiskt system för grupptalan när grupper av konsumenter lidit skada.

Efter förhandlingar med kommissionen och de nationella konsumentskyddsmyndigheterna ändrade plattformen Airbnb sina försäljningsmetoder och villkor i full överensstämmelse med EU:s konsumentskyddsregler. På sökresultatsidorna framgår nu exempelvis tydligt totalpriset och huruvida ett objekt erbjuds av en privatperson eller en näringsidkare.

På uppmaning av kommissionen och EU:s konsumentskyddsmyndigheter har fem branschledande företag – Avis, Europcar, Enterprise, Hertz och Sixt – ändrat hur de presenterar sina biluthyrningspriser för att göra dem helt transparenta för konsumenterna.

I kölvattnet av Cambridge Analytica-skandalen ändrade Facebook sina användarvillkor efter långa diskussioner med kommissionen och EU:s konsumentskyddsmyndigheter. Facebook ger nu tydligare information om hur man använder sina användares data som intäktskälla genom profilering och riktad reklam och medger att företaget har ett ansvar i händelse av brister.

EU underlättar näthandel genom att göra det möjligt för konsumenterna att fatta medvetna beslut och handla på ett tryggt sätt. Upplysningskampanjen #YourEURight lanserades 2019 för att påminna konsumenterna om att de har omfattande rättigheter när de handlar på nätet från företag med försäljning till konsumenter i EU.

Nya regler har antagits för att på ett bättre sätt hantera kvalitetsskillnader mellan en och samma konsumentvara. Kommissionen har samtidigt arbetat med att förtydliga när försäljning av samma produkt med olika kvalitet (varor som saluförs i identiska eller liknande förpackningar i EU, men i olika sammansättningar) utgör en olaglig affärsmetod. Kommissionen har även utformat gemensamma metoder och publicerat resultaten av en testkampanj på EU-nivå i juni 2019 där flera livsmedelsprodukter från olika EU-länder jämfördes. Kampanjen visare att nästan en tredjedel av de testade livsmedelsprodukterna presenterades på ett identiskt eller liknande sätt, men hade olika sammansättningar. Något särskilt geografiskt mönster kunde dock inte urskiljas. Av resultaten drogs ingen slutsats om huruvida skillnaderna gällde kvaliteten eller om de var kopplade till vilseledande metoder i de enskilda fallen.

Efter att ha antagit riktlinjer för de nationella myndigheternas tillämpning av EU:s konsument- och livsmedelslagstiftning, med avseende på sådana livsmedelsprodukter med olika kvalitet, avsatte kommissionen mer än 4,5 miljoner euro för att begränsa sådana produkter och stärka konsument­organisationerna. Vidare trädde direktivet om otillbörliga handelsmetoder i jordbruks- och livsme­delskedjan i kraft i april.

I juni offentliggjorde kommissionen slutrapporten från högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja med rekommendationer om rättvisa och ändamålsenliga affärsmetoder och transparens. I rapporten lyfter man också fram problem med geografiska försörjningsbegränsningar som hindrar detaljhandlare från att köpa sina produkter från de platser de önskar. Kommissionen har också inlett ett projekt för att öka konsumenternas kunskaper om hur pengar distribueras i livsme­delsförsörjningskedjan.

Civilrätt

I juni antog rådet en ändring av Bryssel IIa-förordningen som stärker rättsreglerna för skydd av barn vid gränsöverskridande tvister om föräldraansvar, t.ex. vårdnad, umgängesrätt och bortförande av barn. Med de nya reglerna blir det rättsliga samarbetet snabbare och effektivare för att säkerställa att barnens bästa kommer i första hand.

Bolagsrätt

I juni antogs också nya EU-regler som ska göra det lättare för entreprenörer att registrera sina företag på nätet och i andra länder, grunda nya filialer eller lämna in dokument till handelsregister. En kompletterande uppsättning bolagsrättsliga regler på EU-nivå antogs i november för att underlätta gränsöverskridande ombildningar, fusioner och uppdelningar av företag, och samtidigt se till att de anställdas, minoritetsaktieägarnas och borgenärernas rättigheter tillvaratas på ett bättre sätt. De nya reglerna skapar rättssäkerhet, leder till besparingar, minskar den administrativa bördan och ger de befogenheter som krävs för att förhindra missbruk.

De nya regler om styrelseformer i värdepappersföretag och ersättning till deras ledning, som antogs i november, ska stå i proportion till företagens storlek, risker och verksamhet, och samtidigt säkerställa lämplig tillsyn av alla stora institutioner som kan utgöra en systemrisk. I maj uppdaterades reglerna om styrelseformer i banker och ersättning till deras ledning. Reglerna stärker i synnerhet myndigheternas befogenheter att avsätta medlemmar i en banks styrelseorgan vid eventuell misstanke om inblandning i penningtvätt eller finansiering av terrorister.

Åtgärder mot terrorism och penningtvätt

Under 2019 ökade kommissionen sitt ekonomiska, operativa och politiska stöd till medlemsländerna för att hjälpa till att påskynda deras genomförande av säkerhetsunionen. Vid årets utgång hade 16 av de 22 lagförslagen inom ramen för säkerhetsunionen omsatts i lag. EU har visat vägen när det gäller att ta itu med terroristrelaterat innehåll på nätet genom ett förslag till förordning som innebär att webbplattformar är skyldiga att ta bort terroristrelaterat innehåll senast en timme efter att ha beordrats att göra så. Europaparlamentet och rådet har gjort stora framsteg med kommissionens förslag, och arbetet kommer att fortsätta under det första kvartalet 2020.

Parallellt har kommissionen, medlemsländernas inrikesministrar och företrädare för den privata sektorn godkänt EU:s s.k. krisprotokoll om åtgärder mot viral spridning av terroristrelaterat eller våldsbejakande innehåll av extremistiskt karaktär på internet, som en del av de globala åtgärderna efter Christchurch-toppmötet om uppmaning till handling. Åtgärderna inom ramen för 2017 års handlingsplan för skydd av offentliga platser, inklusive terroristhot, fortsatte att genomföras.

EU har fortsatt sitt viktiga arbete med att frånta terrorister handlingsutrymme genom uppdaterade regler om saluföring och tillgång till kemikalier som av terrorister används som komponenter i hemmagjorda sprängämnen. Här ingår också nya åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism. EU:s internationella samarbete har fortsatt, bland annat när det gäller utbyte av passageraruppgifter med Australien och USA. Dessutom pågår arbetet med att färdigställa ett nytt utkast till avtal med Kanada och att underteckna FN:s ramar för samarbete i kampen mot terrorism.

I slutet av året föreslog kommissionen att förhandlingar skulle inledas med Japan om utbyte av passageraruppgifter och med Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Kommissionen har också godkänt bilaterala överenskommelser med myndigheterna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), Montenegro, Nordmakedonien och Serbien för genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan.

EU har antagit en rad åtgärder för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorister. Under 2019 förstärktes Europeiska bankmyndighetens tillsynsfunktion. Enhetliga EU-regler kommer att införas för att ge medlemsländernas myndigheter möjlighet att få åtkomst till nationella centraliserade bankkontoregister eller dataåtervinningssystem, och förbättra samarbetet mellan myndigheterna. Kommissionen har dessutom i fyra rapporter understrukit behovet av ett fullständigt och korrekt genomförande av det fjärde och femte direktivet om penningtvätt. I december antog rådet slutsatser om strategiska prioriteringar i arbetet mot penningtvätt och åtgärder mot finansiering av terrorism. Slutsatserna är ambitiösa vad gäller behovet av mer detaljerade regler och tilldelning av vissa uppgifter till EU-organen.

Ökade insatser för brottsbekämpning

Rådet har bemyndigat kommissionen att på EU:s vägnar förhandla fram ett avtal med USA om gränsöverskridande tillgång till elektronisk bevisning i brottmål och att delta i förhandlingarna om ett andra tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om it-brottslighet.

Under 2019 har kommissionen arbetat med att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten, som ska inleda sin verksamhet i slutet av 2020. Europaparlamentet och rådet har utsett Laura Codruţa Kövesi till EU:s första chefsåklagare.

EU har agerat för att förebygga olaglig handel med kulturföremål. Förordningen om införsel och import av sådana föremål, som antogs i april, syftar till att få olaglig handel, som ofta stöder terrorism och annan brottslig verksamhet, att upphöra.

Ett mer robust europeiskt system för hantering av naturkatastrofer

Eftersom de allt oftare förekommande och simultana katastroferna runt om i Europa har gjort det svårare för EU-länderna att bistå varandra med åtgärder vid naturkatastrofer har EU upprättat rescEU för att stärka EU:s civilskyddsmekanism. Under 2019 fortsatte kommissionen att arbeta med de pratkiska aspekterna av rescEU. Den s.k. övergångsflottan rescEU visade sig vara av avgörande betydelse för att bekämpa skogsbränderna i Grekland i augusti 2019.

Den europeiska migrationsagendan

I september 2017 gjorde medlemsländerna det största samlade åtagandet om vidarebosättning hittills med en utfästelse om att vidarebosätta över 50 000 personer i behov av internationellt skydd. Genomförandet fortsatte under hela 2019, och kommissionen fortsatte att hjälpa medlemsländerna att infria sina utfästelser. De globala behoven av vidarebosättning är fortsatt höga, och det är viktigt att EU fortsätter sina ansträngningar. I december hade 43 800 personer vidarebosatts inom ramen för programmet, vilket motsvarar mer än 87 % av medlemsländernas samlade åtaganden.

Gränsförvaltning

I december blev nya regler som stärker EU:s förvaltning av de yttre gränserna gällande lag, vilket kommer att göra det möjligt för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att inrätta en permanent operativ styrka på 10 000 personer.

Medlemmarna i den permanenta styrkan kommer att ha verkställande befogenheter och egen utrustning för att vid behov kunna ingripa längs EU:s yttre gränser och i länder utanför EU som accepterar gräns- och kustbevakningsenheter på sitt territorium. Medlemsländerna (och de berörda länderna utanför EU) behåller alltid sin självbestämmanderätt och ansvaret för insatser som utförs vid deras gränser och för sina återvändandeförfaranden. Fyrtio tjänstemän som arbetar med de grundläggande rättigheterna kommer att utses för att säkerställa att medlemmarna i den permanenta styrkan respekterar de rättigheter som tillkommer medborgare från länder utanför EU som passerar de yttre gränserna (reguljärt eller irreguljärt) eller som är föremål för återvändandeinsatser.

Kommissionen har förhandlat fram så kallade statusavtal med fem länder på västra Balkan som gör det möjligt att sätta in europeiska gräns- och kustbevakningsenheter. Avtalet med Albanien trädde i kraft den 1 maj 2019 och följdes tre veckor senare av den operativa utplaceringen av enheterna. Kommissionen och rådets finländska ordförandeskap undertecknade ett statusavtal med Montenegro den 7 oktober och med Serbien den 19 november. Färdigställandet av sådana avtal med Bosnien och Hercegovina samt Nordmakedonien pågår fortfarande.

Informationssystem om säkerhet, migration och gränsförvaltning

I juni trädde ny EU-lagstiftning i kraft som gör det möjligt för olika informationssystem som stöder området med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränskontroller att utbyta uppgifter och dela information. När denna sammanlänkade plattform finns på plats (förväntas ske 2023) kommer gräns-, migrations-, viserings-, rätts- och polismyndigheter att kunna dubbelkontrollera identitetsuppgifter mot alla relevanta EU-informationssystem på en enda skärm och omedelbart kunna flagga personer som försöker använda flera identiteter.

Arbetet fortsatte med genomförandet av in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Det förstnämnda kommer att ersätta den nuvarande metoden med manuellt stämplade pass med elektroniska uppgifter om identitet och resedokumentdata samt platser och datum för in- och utresor. Detta kommer att bidra till att säkerställa att medborgare från länder utanför EU inte stannar längre än tillåtet, förbättra de yttre gränskontrollernas kvalitet och effektivitet och hjälpa medlemsländerna att hantera ett ökande antal resenärer. Etias kommer också att säkerställa att de nationella myndigheterna får mer information om huruvida personer som reser viseringsfritt till EU kan utgöra en säkerhetsrisk eller en irreguljär immigrationsrisk innan de anländer till de yttre gränserna. Vid behov kan deras resetillstånd nekas.

Migrationshantering och räddande av liv till sjöss

EU:s gemensamma insatser och marina uppdrag bidrog till att över 760 000 personer till havs räddades och tillhandahöll stöd till de medlemsländer som tog emot nyanlända från Medelhavsområdet.

I linje med EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter från 2015 trädde ändringen av förordningen om ett nätverk av sambandsmän för invandring i kraft i augusti. Detta kommer att säkerställa bättre samarbete och samordning mellan de sambandsmän för invandring som medlemsländerna, kommissionen och EU:s byråer placerar ut i länder utanför EU, för att mer effektivt kunna förhindra och bekämpa irreguljär invandring och relaterad gränsöverskridande brottslighet.

Kommissionen fortsatte att bidra till insatserna för att förhindra att potentiella migranter ger sig ut på irreguljära resor till EU och att deras liv sätts på spel av människosmugglare. Kommissionen finansierade åtta informationskampanjer som var direkt inriktade på grupper av potentiella irreguljära migranter i länder utanför EU samt deras diasporagrupper i EU, för att förse dem med objektiv information så att de kan fatta välgrundade beslut. Kommissionen ökade också sin finansiering av gemensamma operativa partnerskap, vilket innefattar gemensamma utredningsgrupper, till 22,5 miljoner euro. Dessa partnerskap mellan medlemsländerna och brottsbekämpande myndigheter i länder utanför EU är inriktade på migrantsmugglare i västra och norra Afrika.

Tillfälliga överenskommelser

Landstigningar i centrala Medelhavsområdet har tydligt visat på behovet av gemensamma europeiska lösningar som bygger på solidaritet, ansvarstagande och respekt för de grundläggande rättigheterna. Kommissionen har aktivt stött tillfälliga överenskommelser mellan medlemsländer som underlättar landstigning efter sök- och räddningsinsatser i Medelhavet, i väntan på en överenskommelse om ett långsiktigt och hållbart system i reformen av det europeiska asylsystemet. Kommissionen har med stöd från EU:s byråer och på medlemsländernas begäran också samordnat frivillig omplacering av 1 608 personer under 2019.

Återvändande och återtagande

Europaparlamentet och rådet fortsatte att förhandla om kommissionens förslag från 2018 om att stärka återvändandedirektivet. Ändringarna av EU:s gemensamma regler om återvändande innefattar förenklat återvändande för dem som nekas asyl i samband med gränsförfaranden, tydligare och snabbare förfaranden för beslut om återvändande samt krav på att beslut om återvändande utfärdas omedelbart efter det att beslut om att avsluta en laglig vistelse har fattats.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förmåga att bistå vid återvändanden stärktes i december genom en ny förordning som blir EU-lagstiftning. Detta ger byrån en mer proaktiv roll när det gäller att bistå medlemsländerna efter deras behov och att utvidga den potentiella hjälpen till att omfatta alla stadier i återvändandeförfarandet.

EU har ingått 23 avtal om återtagande med länder utanför EU. Under 2019 fortsatte arbetet med pågående förhandlingar om avtal eller bredare samarbetsramar för migration med sex andra länder.

Skydd till behövande

Asylreform

Trots intensiva ansträngningar från de rumänska och finländska ordförandeskapen lyckades medlemsländerna inte nå samsyn. Inga framsteg har därför gjorts med förslagen om att reformera EU:s asylpolitik. Omedelbart efter deras tillträde i december genomförde vice ordförande Margaritis Schinas och kommissionär Ylva Johansson en ”lyssningsrunda” hos medlemsländers regeringar, med besök i Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Italien och Ungern. De höll också varsin strukturerad debatt med Europaparlamentet. Samrådet är en viktig aspekt av ordförande Ursula von der Leyens åtagande att hitta en väg framåt i migrationsfrågan, och det kommer att bidra till utformningen av den nya migrations- och asylpakten som kommer att föreslås 2020.

Hotspot-områden och stöd till Grekland, Cypern, Malta, Italien och Spanien

Kommissionen har sedan 2015 tillhandahållit 2,2 miljarder euro i ekonomiskt stöd för att bistå de grekiska myndigheterna, internationella organisationer och icke-statliga organisationer i migrationshanteringen. Stödet tillhandahölls inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och EU:s instrument för krisstöd. Dessutom fortsatte kommissionen att tillhandahålla strukturellt stöd till de grekiska myndigheterna genom kontinuerlig närvaro på Egeiska öarna.

Sedan september 2019 har kommissionen haft en permanent närvaro i Cypern för att hjälpa de cypriotiska myndigheterna att hantera migrationen på ett effektivt sätt. EU-finansieringen till landet sedan 2014 uppgår nu till 103,5 miljoner euro. Malta tillhandahölls EU-stöd på totalt 112,85 miljoner euro inom ramen för Amif och Fonden för inre säkerhet mellan 2014 och slutet av 2019.

När det gäller Italien gjorde stödet under 2019 på 59,4 miljoner euro att det totala krisstödsbeloppet uppgick till 285,2 miljoner euro. Detta kompletterar EU-stödet på 737,4 miljoner euro till Italiens nationella program inom ramen för Amif och Fonden för inre säkerhet mellan 2014 och 2020.

Kommissionen fortsatte att stödja Spanien genom tilldelningen av över 52 miljoner euro sedan 2018 till stöd till migranter, inrättande av lokala registrerings- och mottagningscentrum och utplacering av extra personal inom Guardia Civil.

Arbetet fortsatte med att på ett korrekt sätt registrera, identifiera och ta fingeravtryck på migranter som anländer till hotspot-områden i Grekland och Italien och till registreringscentrum på Spaniens södra kust.

Ekonomiskt stöd för effektiv migrationshantering

EU stöder nationella insatser för att förbättra migrationshanteringen och gränsförvaltningen med betydande finansiering via medlemsländernas nationella åtgärdsprogram. Under 2019 uppgick finansieringen till 467 miljoner euro inom Amif, 442,7 miljoner euro inom Fonden för inre säkerhet (gränser och viseringar) och 92,7 miljoner euro inom Fonden för inre säkerhet (polisen).

Uttalandet från EU och Turkiet

Uttalandet från EU och Turkiet fortsatte att erbjuda alternativ till farliga rutter och rädda liv i Egeiska havet. Antalet irreguljära migranter från Turkiet till Grekland som anlände sjövägen under 2019 (omkring 60 000) var betydligt lägre än före uttalandet (före oktober 2015). Medlemsländerna har öppnat organiserade, säkra och lagliga vägar, så att syriska flyktingar i Turkiet ska kunna ta sig till EU, och har vidarebosatt omkring 25 700 personer fram till slutet av 2019. Under 2019 återvände 3 854 människor frivilligt från Grekland till länder utanför EU inom programmet för frivilligt återvändande och återanpassning, varav 3 260 var från fastlandet och 594 från öarna. Sedan 2016 har 17 900 migranter återvänt frivilligt från de grekiska öarna och fastlandet med stöd från programmet.

Samtidigt har EU fortsatt att stödja Turkiets flyktingmottagande med 6 miljarder euro för 2016–2019 genom faciliteten för flyktingar i Turkiet.

I slutet av 2019 hade den fullständiga budgeten fördelats på insatser. Av de 4,7 miljarder euro som hade avtalats har 3,2 miljarder euro betalats ut. Över 1,7 miljoner flyktingar fortsätter att få ett månatligt kontantstöd som kallas det sociala nödskyddsnätet, vilket hjälper dem att täcka de grundläggande behoven, och över 500 000 flyktingbarn har tillgång till utbildning.

Fortsatt arbete med säkra, ordnade och lagliga vägar till Europa

Viseringspolitik

EU fortsatte att uppdatera och effektivisera sin viseringspolitik för medborgare i länder utanför EU som reser till Schengenområdet. Från och med februari 2020 kommer den reviderade viseringskodexen att minska byråkratin och förenkla viseringsförfarandena för betrodda resenärer som gör kortare vistelser, samtidigt som säkerheten upprätthålls. Genom den reviderade kodexen införs en ny mekanism som tillämpar strängare villkor för behandling av viseringar om ett partnerland inte samarbetar tillräckligt när det gäller återtagande av de egna medborgare som vistas olagligt i EU. För vissa kategorier av resenärer kommer medlemsländerna att kunna fördröja handläggningstiden för viseringar, inskränka giltighetstiden för utfärdade viseringar och höja viseringsavgiften, samt anpassa undantaget från sådana avgifter.

Förenklade viseringsförfaranden och upphävande av viseringar

I juni slutfördes förhandlingarna mellan EU och Belarus om avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande, och avtalen paraferades av chefsförhandlarna. Båda sidor arbetar nu för att slutföra sina interna förfaranden så att avtalen kan undertecknas och ingås. De två avtalen kommer att undertecknas och träda i kraft samtidigt.

Upphävandemekanismen för viseringar stärktes 2017 för att möjliggöra snabba insatser i brådskande fall. I juni 2019 mottog kommissionen en anmälan från Nederländerna inom ramen för mekanismen rörande Albanien. Efter en noggrann genomgång av innehållet i anmälan och på grundval av tillgänglig information och relevanta uppgifter ansåg kommissionen att de omständigheter som krävdes för att tillämpa mekanismen inte förelåg, och åtog sig att övervaka situationen.

Ömsesidighet i fråga om viseringar

I dag kan medborgare från cirka 60 länder i världen resa till EU utan visering. EU-medborgare bör i sin tur ha samma möjligheter att resa till dessa länder. Denna princip om ömsesidighet är av central betydelse för vår gemensamma viseringspolitik. Framsteg gjordes med USA när landets regering i september meddelade att Polen hade fått behörighet att ansluta sig till det amerikanska programmet för viseringsundantag. USA kräver fortsatt visering för medborgare från Bulgarien, Kroatien, Cypern och Rumänien, men denna utveckling visar varför kommissionen använder sig av tålmodig diplomati gentemot den amerikanska regeringen.

USA har uttryckt en vilja att låta dessa medlemsländer omfattas av programmet för viseringsundantag när de uppfyller de krav som fastställs i den amerikanska lagstiftningen, exempelvis när det gäller säkerhetssamarbete och att minska andelen avslagna viseringsansökningar.

Guldpass och guldvisum

I januari lade kommissionen fram en omfattande rapport om de system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare som ett antal medlemsländer tillämpar. Dessa system, som ofta kallas ”guldpass” respektive ”guldvisum”, ger personer rätt att erhålla ett nytt medborgarskap eller uppehållstillstånd enbart grundat på investeringar. När det gäller länder som åtnjuter viseringsfritt tillträde till EU, betonade kommissionens rapport att dessa länder måste utföra säkerhets- och bakgrundskontroller enligt högsta möjliga standard av personer som ansöker om medborgarskap enligt systemen för investerare. Kommissionen övervakar detta som en del av upphävandemekanismen för viseringar. När det gäller kandidatländer och potentiella kandidatländer övervakas medborgarskapssystemen också i samband med processen för anslutning till EU. Se även kapitel 7.

Främjande av behovsbaserad migration

Under 2019 stärkte EU sitt bilaterala samarbete med ursprungs- och transitländer och med internationella organisationer för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttningar, förbättra gränsförvaltningen och stödja frivilligt återvändande och människors rörlighet. EU samarbetade också med Afrikanska unionen och FN genom sin gemensamma arbetsgrupp.

Kommissionen fortsatte arbetet med att utveckla vägar för laglig migration till EU för människor med den kompetens och de talanger som behövs på arbetsmarknaden. Under våren genomförde kommissionen en övergripande utvärdering av EU:s migrationsregler. Resultaten av denna kontroll av ändamålsenligheten bekräftade vikten av en effektiv politik för laglig migration som en central del i en övergripande europeisk strategi för migration.

Under året fortsatte kommissionen att samarbeta med medlemsländerna om utvecklingen av pilotprojekt för arbetskraftsmigration med viktiga partnerländer, med utgångspunkt i afrikanska länder. Kommissionen har i detta sammanhang gett finansiellt stöd, bl.a. inom ramen för förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika.

Integration

Integrationspolitik är ett nationellt ansvar. Under 2019 fortsatte dock kommissionen att stödja insatser som gjorts av medlemsländerna, lokala och regionala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra aktörer, genom politisk samordning, utbyte av praxis, övervakning och finansiering. Dessa åtgärder syftade till att främja integrationen av medborgare från länder utanför EU som har beviljats flyktingstatus. Under 2019 finansierade kommissionen åtta stora gränsöverskridande nätverk av städer och regioner, i vilka över 40 europeiska städer och 10 regioner deltog för att samarbeta kring integrationsfrågor. När det gäller det europeiska integrationsnätverket stödde kommissionen flera insatser för ömsesidigt lärande för nationella myndigheter, bl.a. ett innovativt stödprogram mellan medlemsländer för att införa eller förbättra viss politik eller vissa program för integration.

EU:s grannskap

Det östra grannskapet

Under 2019 fortsatte EU att stödja och främja stabilitet, säkerhet och välstånd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och utveckla starka partnerskap med grannländerna i öster och söder.

I maj firades det östliga partnerskapets tioårsjubileum med ett ministermöte och en högnivåkonferens i Bryssel. Framsteg har gjorts när det gäller reformer inom alla områden av agendan för 20 mål för 2020, särskilt i fråga om ekonomi, digitalisering, transporter, konnektivitet, energi och rörlighet. Det kvarstår dock utmaningar inom områdena samhällsstyrning och institutionsuppbyggnad. Efter ett brett samråd under 2019 om partnerskapets framtid bör långsiktiga politiska mål läggas fram inför det toppmöte inom det östliga partnerskapet som är planerat till första halvåret 2020.

Förbindelserna med Ukraina

Vid toppmötet i Kiev i juli gjorde EU och Ukraina ett gemensamt uttalande och EU bekräftade återigen sitt engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. EU bekräftade också sitt stöd för genomförandet av Minskavtalen och för arbetet inom Normandieformatet, trepartsgruppen för Ukraina och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i syfte att nå en fredlig och hållbar lösning på konflikten. EU-kommissionen och den ukrainska regeringen undertecknade fyra program till ett värde av 109 miljoner euro via kommissionens stödpaket för 2019 till landet. Programmen inriktas på decentralisering, kampen mot korruption, stöd till civilsamhället och tekniskt samarbete i fråga om viktiga reformer, samt genomförande av associeringsavtalet och det därtill hörande djupgående och omfattande frihandelsområdet.

Ryssland

EU fortsatte att tillämpa en tvåspårsstrategi gentemot Ryssland, vilket fortsatte att vara en strategisk utmaning – dels sanktioner som svar på Rysslands kränkningar av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, dels selektiv samverkan i frågor av intresse för EU (t.ex. ungdoms- och kultur­utbyten och utbildningssamarbete mellan EU och Ryssland).

Det södra grannskapet

EU:s ekonomiska och tekniska bistånd under 2019 bidrog till att hantera flera av regionens största utmaningar – konflikterna i Syrien, Libyen samt mellan Israel och Palestina (denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan), det bestående migrationstrycket, dålig samhällsstyrning och ett ogynnsamt företagsklimat. Förbindelserna mellan EU och Marocko förstärktes i juni genom en gemensam politisk förklaring i syfte att utveckla ett partnerskap för gemensamt välstånd. Den yttre investeringsplanen har varit avgörande för finansieringen av den privata sektorn och för att främja den ekonomiska utvecklingen och skapa fler arbetstillfällen i det södra grannskapet och Afrika.

Västra Balkan och utvidgningsprocessen

EU-institutionerna fortsatte att stödja möjligheten till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan under 2019, enligt strategin för västra Balkan och prioriteringsagendan från Sofia i syftet att stärka regionens politiska, ekonomiska och sociala omvandling. EU fortsatte också att stödja samarbetet för att till fullo frigöra regionens ekonomiska och sociala potential och övervinna arvet från det förflutna. Som exempel kan nämnas att det regionala roamingavtalet för västra Balkan trädde i kraft i juli. Det ledde till kraftigt sänkta roamingavgifter i regionen och de försvinner helt 2021. Att det historiska Prespa-avtalet mellan Grekland och Nordmakedonien trädde i kraft i februari var ett stort genombrott för hela regionen.

Det första ministermötet mellan EU och västra Balkan om sysselsättning och sociala frågor anordnades i Luxemburg den 12 juni. Ministrarna från rådets ordförandeskapstrio (Rumänien, Finland och Kroatien) mötte tillsammans med kommissionen sina motparter från västra Balkan för att diskutera olika sysselsättningsfrågor och socialpolitiska frågor. Ministermötet är tänkt att anordnas årligen för att diskutera olika lösningar till utmaningar när det gäller sysselsättning och sociala reformer för att gynna alla i regionen.

I oktober analyserade Europeiska rådet kommissionens rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och beslutade att återkomma till frågan om utvidgningen före toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

Turkiet

Förbindelserna mellan EU och Turkiet var fortsatt ansträngda på grund av den kritiska situationen när det gäller rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och rättsväsendets oberoende i Turkiet samt ökande spänningar i östra Medelhavsområdet. EU har fortsatt att hjälpa flyktingar inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet, som förvaltar 6 miljarder euro för att hjälpa de mer än 4 miljoner flyktingar som finns i landet.

Förbindelserna mellan Afrika och Europa

EU har inlett ett unikt partnerskap med Afrika genom att satsa på ett verkligt politiskt förhållande mellan jämlikar. Partnerskapet mellan EU och Afrika spänner över en rad olika områden, bl.a. utveckling, fred och säkerhet, migration, klimat, energi, jordbruk, handel, hållbara investeringar och sysselsättning, innovation, utbildning, ungdomsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter.

Under 2019 fortsatte genomförandet av alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen från 2018. EU har redan fått fram 3,7 miljarder euro inom ramen för den yttre investeringsplanen, som förväntas mobilisera 37,1 miljarder euro i investeringar i EU:s grannskap och i Afrika söder om Sahara. Åtagandet att avsätta mer än 300–350 miljoner euro per år mellan 2018 och 2020 för att stärka företags- och investeringsklimatet fullföljs också planenligt, eftersom EU investerade 718 miljoner euro bara under 2018.

EU:s åtagande om att fram till 2020 stödja 35 000 studerande och anställda inom högre utbildning när det gäller rörlighet har kommit igång väl, och runt 25 000 har deltagit före slutet av 2019. När det gäller ekonomisk integration och handel kommer EU att stödja det kontinentala frihandelsområdet i Afrika med 62,5 miljarder euro till och med 2020. Även arbetet i de fyra arbetsgrupper som inrättats med afrikanska och europeiska experter inom områdena jordbruk, digital ekonomi, energi och transport har gett resultat.

Nordamerika och Latinamerika

Samarbete med en av EU:s huvudpartner, USA, har fortsatt. Västra Balkan och Ukraina är exempel på detta, där samarbetet har gällt energifrågor, terrorismbekämpning och it-säkerhet. EU:s stärkta partnerskap med Nato vittnar om ett allt mer sammanlänkat transatlantiskt område för säkerhet.

EU samarbetade med Kanada för att upprätthålla multilateralism och en regelbaserad världsordning, inklusive ett fritt och rättvist internationellt handelssystem. Vid toppmötet i Montreal i juli åtog sig båda parter att fullt ut genomföra frihandelsavtalet mellan EU och Kanada.

I april offentliggjorde kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, tillika kommissionens vice ordförande, ett gemensamt meddelande med en vision om ett starkare och mer modernt partnerskap med Latinamerika och Västindien, med fokus på handel, investeringar och sektorsövergripande samarbete. Under 2019 fortsatte EU att stödja genomförandet av fredsavtalet i Colombia, befäste den nya fasen i sina förbindelser med Kuba vid det andra gemensamma rådet på ministernivå mellan EU och Kuba inom ramen för avtalet om politisk dialog och samarbete samt inrättade den internationella kontaktgruppen för Venezuela för att hjälpa till att övervinna krisen i landet. I oktober förde den internationella solidaritetskonferensen om den venezuelanska flykting- och migrantkrisen samman länderna i regionen, EU, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM) för att försöka förbättra samordningen av fredsprocessen och det humanitära biståndet.

Asien och Stillahavsområdet

EU och de fem centralasiatiska länderna (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan) har långvariga förbindelser som bygger på starka ömsesidiga intressen. I maj lade EU fram sin vision om starkare partnerskap med dessa länder, med fokus på motståndskraft, välstånd och bättre samarbete.

Japan

Det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan från 2018, som tillämpats provisoriskt sedan februari 2019, och avtalet om ekonomiskt partnerskap, som också gällt sedan dess, började ge resultat 2019. Det 26:e toppmötet mellan EU och Japan ägde rum i Bryssel i april. Den 7 september undertecknade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Japans premiärminister Shinzō Abe ett partnerskap om hållbar konnektivitet och infrastruktur av hög kvalitet. Det är det första i sitt slag och understryker den strategiska betydelsen av dessa förbindelser, som båda parter har åtagit sig att stärka.

Kina

Mot bakgrund av Kinas växande ekonomiska makt och politiska inflytande genomförde kommissionen och EU:s utrikesrepresentant i mars en översyn av förbindelserna mellan EU och Kina, och de möjligheter och utmaningar som dessa innebär, genom ett gemensamt meddelande. De lade fram tio konkreta åtgärder som sedan diskuterades av ledarna vid Europeiska rådets möte den 21 mars.

Vid toppmötet i april åtog sig EU och Kina att fördjupa det strategiska partnerskapet vid nästa toppmöte och att anta en ny samarbetsagenda för tiden efter 2020. De kom överens om att fastställa gemensamma järnvägskorridorer mellan EU och Asien och arbetar med lokal utveckling i transit­länderna. Båda parter är mycket engagerade i säkerhetsfrågor i Asien, t.ex. genom det militära samarbetet med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och stödet för kärnvapennedrustning på Ko­reahalvön.

En mer uttänkt strategi i förhållande till Asien under 2019 var en del av EU:s mål för att få fram ett enhetligt tillvägagångssätt när det gäller Kinas satsningar på förbindelserna västerut. EU:s strategi för förbindelserna mellan Europa och Asien främjar en politik som omfattar infrastrukturprojekt för att skapa rättvisa ekonomiska möjligheter och främja hållbar konnektivitet.

Mellanöstern

Iran

Under 2019 fortsatte EU att stödja kärnteknikavtalet med Iran och avtalets fullständiga och effektiva genomförande. EU beklagar att USA har dragit sig ur den gemensamma övergripande handlingsplanen och återinfört sanktioner. Det är också ytterst oroande att Iran börjat vidta åtgärder som strider mot landets åtaganden enligt avtalet. I enlighet med rådets slutsatser från den 4 februari 2019 eftersträvar EU en övergripande strategi i förhållande till Iran för att åtgärda alla angelägna frågor och kunna göra en avvägning mellan relevant kritik och konstruktiv dialog på hög nivå, bl.a. genom den EU-ledda politiska dialogen med Iran om regionala frågor.

Israel, Palestina och fredsprocessen i Mellanöstern

EU fortsatte att försvara och främja principen om en tvåstatslösning på den israelisk–palestinska konflikten utifrån gemensamma internationella regler. EU tillhandahöll också nästan 350 miljoner euro i ekonomiskt stöd till palestinierna, och en stor del av stödet skulle utgöra grunden för en framtida palestinsk stat.

Syrien

Vid den tredje Brysselkonferensen om Syrien i mars utlovade EU 560 miljoner euro under 2020 för att stödja humanitär verksamhet, resiliens- och utvecklingsverksamhet i landet i fråga samt i Jordanien och Libanon.

Libyen

EU:s engagemang under 2019 var inriktat på att stödja internationella och regionala ansträngningar för att finna en hållbar lösning på den politiska krisen i Libyen och främja landets ekonomiska utveckling.

Säkerhet och försvar

Medlemsländerna kan nu bättre än någonsin skydda befolkningen, satsa på försvarssamarbete, effektivera resursanvändningen och samarbeta med partner och grannländer.

Under 2019 fortsatte EU sina insatser för att motverka hybridhot. EU:s utrikesrepresentant och kommissionen rapporterade om genomförandet av 2016 års gemensamma ram för att motverka hybridhot och det gemensamma meddelandet från 2018 om att öka motståndskraften och stärka förmågan att hantera hoten.

EU har ytterligare stärkt de tre särskilda arbetsgrupperna för strategisk kommunikation i syd, i öst och på västra Balkan. Framsteg har också gjorts när det gäller att bekämpa desinformation från externa och interna källor. Åtgärdsplanen mot desinformation från 2018 styrde detta arbete, med fokus på att upptäcka och analysera desinformation, samt stödja samarbete mellan medlemsländerna genom att inrätta ett system för snabb varning, arbeta med sociala medier inom ramen för 2018 års uppförandekod och främja olika aktiviteter för att öka medvetenheten. EU samarbetade också med internationella partner på området, t.ex. G7 och Nato. Se även kapitel 7.

Det europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot utvecklades under 2019 med fler medlemmar, ett godkänt arbetsprogram och en arbetsbudget. Centrumet fortsatte att ge stöd inom viktiga områden, t.ex. utbildning och övningar.

Under året gjordes en inventering av medlemsländernas framsteg vad gäller att fullgöra sina åtaganden enligt det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco). EU noterade att de deltagande medlemsländerna har gjort framsteg när det gäller att öka försvarsbudgetarna och de gemensamma försvarsinvesteringarna, med en ökning av de sammanlagda försvarsbudgetarna med 3,3 % under 2018 och 4,6 % under 2019. Länderna använder i allt högre grad EU-instrument i den nationella försvarsplaneringen, t.ex. den reviderade kapacitetsutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, vilka har utgjort underlag för arbetsprogrammet för EU:s försvarsindustriella utvecklingsprogram.

Utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd

Bistånd

EU fortsatte att vara en av de drivande krafterna för Agenda 2030 för hållbar utveckling. I september samlades EU:s och världens ledare i New York för det första FN-toppmötet någonsin om målen för hållbar utveckling, och en gemensam sammanfattande lägesrapport presenterades.

Under de europeiska utvecklingsdagarna 2019 behandlades ämnet ojämlikhet och kommissionen presenterade ett arbetsdokument om temat. EU bidrog dessutom till att bekämpa könsrelaterat våld inom Spotlight-initiativet, genom att samarbeta med FN och nya partnerländer i det viktiga arbetet med regionala program, bl.a. genom att inleda ett samråd i Stillahavsområdet om utformningen av ett program värt 50 miljoner euro för regionen.

EU fortsatte att bygga på sitt partnerskap med Afrika. Alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen har gjort betydande framsteg, framförallt genom investeringar på mer än 40 miljarder euro hittills inom ramen för EU:s yttre investeringsplan.

Hantering av humanitära kriser och nödlägen

EU:s humanitära budget på 1,6 miljarder euro hjälpte miljontals människor världen över 2019. Den största andelen gick till flyktingar och internflyktingar till följd av konflikterna i Syrien och Jemen. Mer än 10 % av budgeten gick till ”bortglömda kriser”, t.ex. regionala flyktingar i Burundi, konflikten i Ukraina och humanitära frågor i Colombia.

EU anslog 10 % av sin humanitära budget för att tillhandahålla säker och högkvalitativ utbildning för barn i kris. Unionen var också den främsta givaren i kampen mot ebola.

Under 2019 aktiverade EU sin civilskyddsmekanism vid 17 tillfällen för att hantera plötsliga kata­strofer i Albanien, Afrika, Asien och Latinamerika. När cyklonen Idai drabbade Moçambique 2019 skickades åtta team med civilskyddsspecialister ut med vattenreningsutrustning, tält, hygienartiklar och mat.

Mänskliga rättigheter och demokrati

EU fortsatte sitt starka engagemang för att främja och försvara mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen – från olika insatser med FN (t.ex. EU:s och Unicefs flaggskeppskampanj #TheRealChallenge i samband med 30-årsjubiléet för FN:s barnkonvention) till EU:s nya riktlinjer för att bekämpa tortyr på global nivå. EU tog aktivt del i den sjunde världskongressen mot dödsstraffet, skickade ut ett stort antal valobservatörer och antog nya slutsatser om demokrati i oktober.

EU:s stöd till multilateralism, global styrning och ett regelbaserat system

Förbindelserna mellan EU och FN

I en tid då FN-systemet ifrågasätts har EU trappat upp sitt engagemang för multilateralismen och världsorganisationen. EU är den största bidragsgivaren till FN:s fredsbevarande uppdrag och FN-budgeten. EU har stött FN-ledda fredssamtal i bl.a. Syrien och Libyen, och lagt fram olika initiativ, t.ex. trepartssamarbetet mellan EU, FN och Afrikanska unionen. Vid FN:s årliga generalförsamling framgick vidden av detta stöd.

Ett starkare partnerskap mellan EU och Nato

Samarbetet mellan EU och Nato är en integrerad del av EU:s arbete för att stärka Europas säkerhet och försvar. I den fjärde lägesrapporten (vilken offentliggjordes i juni) om genomförandet av den gemensamma uppsättningen förslag som stöddes av Nato och EU under 2016 och 2017 betonas konkreta resultat inom alla samarbetsområden, särskilt nyckelområdena för stärkt politisk dialog, militär rörlighet, motverkande av hybridhot, parallella och samordnade övningar och försvarskapacitet.

Europeiska unionen i G7 och G20

EU är medlem av G7 och G20. I dessa forum kämpar EU för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, vilken för närvarande utsätts för stora påfrestningar, i fråga om handel, säkerhet, klimatförändringarna och mänskliga rättigheter. Precis som under tidigare år var EU under hela 2019 fortsatt en stark förespråkare för internationellt samarbete. Vid G20-toppmötet i Osaka, Japan, var samordningen mellan de europeiska ledarna avgörande för att uppnå en slutförklaring som inkluderar tidigare åtaganden om genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. EU driver också målmedvetet arbetet med att reformera Världshandelsorganisationen och ta fram en global lösning för digital beskattning. I Biarritz, Frankrike, enades G7-ledarna i augusti om ett uttalande som tar upp ett antal utrikespolitiska utmaningar, t.ex. situationerna i Iran, Ukraina, Libyen och Hongkong. I enlighet med sina prioriteringar för samarbetet med Afrika godkände EU också nya G7-initiativ som syftar till att förbättra villkoren för offentlig upphandling, främja digitalisering, öka tillgången till finansiering för kvinnliga företagare i Afrika, stärka samarbetet i Sahel, bekämpa pandemisjukdomar och stödja kvinnor som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.

Europaparlamentet

Under Europaparlamentets sista sammanträden innan valet i maj antog det avgående parlamentet lagstiftning om förbud mot engångsartiklar av plast och säkerställande av bättre skydd av EU:s yttre gränser. Parlamentet drev igenom ett ambitiöst mål för att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta lastbilar senast 2030. Parlamentet kom också överens om ny upphovsrättslagstiftning, godkände EU:s handelsavtal med Japan och gav stöd till planer för att förbättra kvaliteten på dricksvattnet. Parlamentet uppdaterade även den interna arbetsordningen.

Den nya valperioden inleddes den 2 juli efter parlamentsvalet den 23–26 maj. Valdeltagandet på 50,7 % var det högsta sedan 1994, och en ökning från 42,6 % år 2014.

Den 16 oktober upprättade parlamentet sin förteckning över oavslutade ärenden, som är grundläggande för att kunna fortsätta de informella förhandlingarna mellan EU-institutionerna om de utkast till EU-regler som inte hann avslutas innan parlamentets mandatperiod var slut. Den 22 oktober talade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför parlamentsledamöterna för att sammanfatta kommissionens huvudsakliga åtgärder och resultat de senaste fem åren.

Europeiska rådet

I mars diskuterade Europeiska rådet ekonomiska frågor, klimatförändringarna, desinformation och yttre förbindelser. Mötet mellan de 27 medlemsländerna för att avhandla Brexit handlade om ifall förlängningen enligt artikel 50 skulle gälla till och med den 12 april eller den 22 maj, beroende på om avtalet om utträde skulle ratificeras av Storbritannien under den vecka som följde på mötet eller inte. Längre fram i april godkände de 27 EU-ledarna en förlängning enligt artikel 50 till och med den 31 oktober 2019.

EU-ledarna träffades informellt i Sibiu, Rumänien, den 9 maj för att diskutera den strategiska agendan för 2019–2024. Läs mer om samtalen i avsnittet ”Europas framtid”.

I samband med en arbetsmiddag senare i maj utvärderade Europeiska rådets ledamöter resultatet från EU-valet och inledde arbetet med att utse de nya ledarna för EU-institutionerna.

I juni fortsatte samtalen om utnämningarna till topposterna inom EU, den fleråriga budgetramen, klimatförändringarna, desinformation och hybridhot, utvidgning, den europeiska planeringsterminen och yttre förbindelser. Ledarna antog även den strategiska agendan.

EU-ledarna möttes igen senare samma månad för att diskutera och godkänna utnämningarna till de höga positionerna vid EU-institutionerna.

I oktober diskuterade ledarna EU:s framtida budget (2021–2027) och uppföljningen av den strategiska agendan, klimatförändringarna, EU:s utvidgning, Turkiet samt nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg MH17. Europeiska rådet höll ett möte (enligt artikel 50) för att diskutera den senaste utvecklingen gällande Brexit. I slutet av oktober kom ledarna för EU-27 (alla medlemsländerna förutom Storbritannien) överens om en förlängning enligt artikel 50 till och med den 31 januari 2020.

Ledarna möttes därefter i december för att diskutera klimatförändringarna och återkom även till EU:s långtidsbudget.

Europeiska unionens råd

Rumänien och Finland höll i det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Under första halvåret fokuserade Rumänien på ämnen som migration och säkerhet, den fleråriga budgetramen, ekonomin och EU som en global aktör. Under andra halvåret fokuserade Finland på klimatåtgärder och säkerhet och på att stärka de gemensamma värdena (inklusive rättsstatsprincipen) för att göra EU mer konkurrenskraftigt och socialt inkluderande.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén stödde parlamentets kampanj ”Den här gången röstar jag” med flera olika aktiviteter. I februari anordnades t.ex. Det civila samhället för rEUnaissance, där kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och klimataktivisten Greta Thunberg deltog.

Temat för 2019 års det civila samhällets dagar var ”hållbar demokrati”, där korruption och falska nyheter togs upp som de största hoten mot EU:s demokrati. I november anordnade kommittén en konferens om rättsstatsprincipen och uppmanade till en strukturerad dialog mellan regeringarna och civilsamhället för att motverka en urholkning av rättsstatsprincipen i EU.

I mars presenterade kommittén framtidsvisionen ”Sibiu och därefter” med ett EU som världsledande inom hållbar utveckling. I olika framtidsorienterade yttranden presenterade kommittén idéer för att uppnå hållbarhet, en rättvis omställning till digital ekonomi och rättvis beskattning.

På det åttonde europeiska toppmötet för regioner och städer i Bukarest i mars antog Europeiska regionkommittén en förklaring om att bygga EU nerifrån och upp tillsammans med regioner och städer, med motiveringen att EU:s beslut och politik måste förankras lokalt för att EU ska kunna återfå folkets förtroende och få tillräckliga resurser. Förklaringen förespråkar aktiv subsidiaritet och understryker vikten av att nationella, regionala och lokala myndigheter deltar i alla skeden av EU:s beslutsprocess. Kommittén firade sitt 25-årsjubileum med en ceremoni under plenarsammanträdet i december.

Inom området bättre lagstiftning tog kommittén initiativet till ett nätverk av regionala nav (RegHub) för att utvärdera genomförandet av EU-lagstiftning på lokal och regional nivå. Utvärderingen inbegriper tjugo regioner som rapporterar om genomförandet av EU:s politik. Tre utvärderingar gjordes under 2019: om offentlig upphandling, luftkvalitet och gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

Under året anordnade båda kommittéerna olika aktiviteter för att främja den gemensamma idén om en permanent mekanism för strukturerade samråd och dialoger med medborgarna och för att främja deras medverkan på den planerade konferensen om Europas framtid.

Läs mer om detta i avsnittet ”Europas framtid”.

Arbetet med agendan för bättre lagstiftning

Åtgärder för att förenkla lagstiftningen

Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning

Under 2016 och 2017 kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om två gemensamma uttalanden om EU:s lagstiftningsprioriteringar. De lyfte fram 89 initiativ som behövde prioriteras i lagstiftningsprocessen. Detta var ett gemensamt åtagande av de tre institutionerna för att se till att betydande framsteg skulle göras och att resultat, om möjligt, skulle nås före EU-valet i maj 2019.

Fram till första halvåret 2018 hade kommissionen antagit alla de initiativ som tillkännagetts i de gemensamma uttalandena, och när det var dags för EU-valet hade 61 av de 89 initiativen i de gemensamma uttalandena blivit politiskt godkända eller formellt antagna av parlamentet och rådet. I slutet av året var 22 stycken fortfarande under arbete.

Under 2019 avslutade kommissionen med gott resultat förhandlingarna med parlamentet och rådet om icke-bindande kriterier vid valet mellan genomförandeakter och delegerade akter. Valet försvårar ofta lagstiftningsförhandlingar och kriterierna skulle gynna processen. Förhandlingarna ledde till antagandet av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, som offentliggjordes i juli. Medlagstiftaren godkände även anpassningen av 68 befintliga rättsakter till Lissabonfördraget genom att ändra det föreskrivande förfarande som används. Kommissionen kontrolleras så att genomförandebefogenheterna för delegerade akter och genomförandeakter utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

Kontroll av EU-rättens tillämpning

I den årliga rapporten om kontroll av EU-rättens tillämpning, som offentliggjordes i juli, beskrivs hur kommissionen har övervakat och säkerställt tillämpningen av EU-rätten under 2018.

Som exempel agerade kommissionen beslutsamt för att verkställa regler inom områdena miljö, rörlighet och transport samt gällande den inre marknaden, industrin, entreprenörskap och små och me­delstora företag. Den gav nationella och regionala myndigheter stöd vid genomförandet av regler om ren luft och rent vatten. Kommissionen vidtog också åtgärder mot medlemsländer som inte levde upp till sina åtaganden om att införa EU:s regler om passageraruppgifter, terrorismbekämpning och bekämpning av penningtvätt. Dessutom använde den sina befogenheter till att ingripa när vissa medlemsländer inte agerade tillräckligt snabbt för att förbättra tillgången till webbplatser och andra mobila applikationer för personer med funktionsnedsättning. Om EU-rätten inte tillämpas korrekt kommer privatpersoner och företag inte att kunna tillvarata sina rättigheter eller dra nytta av EU:s lagar.

Bättre lagstiftning i centrum för EU:s beslutsprocess

Kommissionen har åtagit sig att agera endast när EU ger mervärde och fördelar för privatpersoner och företag, utan att några onödiga kostnader tillkommer. Arbetet görs utifrån bästa tillgängliga underlag sett till ekonomisk, social och miljömässig inverkan och annan tydlig påverkan. Befintlig EU-lagstiftning utvärderas innan den omarbetas, för att kommissionen ska få förståelse för vad som fungerar och vad som inte fungerar, och på så sätt förbättra lagstiftningens verkan.

Som en del av agendan för bättre lagstiftning lyssnar kommissionen mer på invånarnas och berörda parters åsikter för att beakta deras behov. Kommissionen har sedan 2015 anordnat fler än 400 offentliga samråd där miljontals européer deltagit. Antalet bidrag till de offentliga samråden har under tiden mer än fyrdubblats.

Den nya portalen ”Kom med synpunkter” är en gemensam kontaktpunkt för européer, där de kan bidra till EU:s lagstiftning. Portalen besöktes nästan 900 000 gånger under 2018 och hade mer än 1 miljon besök under 2019. I april utfärdade kommissionen en rapport som går igenom de åtgärder som infördes under Junckerkommissionen för att göra EU:s beslutsprocess öppnare, mer transparent och mer evidensbaserad i syfte att uppnå bättre resultat för privatpersoner och företag i EU. Resultaten från översynen var tydliga: bättre lagstiftning har förbättrat EU:s beslutsprocess och sättet att arbeta bör förbli centralt i unionens framtida arbetsmetoder, samtidigt som verktygen (i synnerhet utåtriktad verksamhet och återkoppling från invånarna och berörda parter), konsekvensanalysen och utvärderingarnas kvalitet förbättras.

Insyn, öppenhet och ansvar

EU:s gemensamma öppenhetsregister

Kontakten med berörda parter och civilsamhället är en del av EU-institutionernas arbete. Samtidigt är öppenhet och ansvarsskyldighet viktiga för att EU-invånarna ska känna att unionens politiska, lagstiftningsmässiga och administrativa förfaranden är legitima.

En öppen intressebevakning är särskilt viktig för att allmänheten ska kunna följa intresseföreträdarnas verksamhet vad gäller EU:s lagstiftningsprocess. Kommissionen lade därför fram ett förslag under 2016 om ett nytt bindande interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister som omfattar Europaparlamentet, kommissionen och för första gången även Europeiska unionens råd. Förhandlingarna om detta förslag pågår för närvarande.

Nästan 12 000 enheter är förtecknade i registret. De är förpliktigade att följa en uppförandekod som fastställer de etiska normer som företrädarna måste följa när de interagerar med EU-institutionerna.

Uppförandekod för kommissionärerna

Under 2018 antog kommissionen en ny uppförandekod för kommissionärerna som fastställer strängare regler och striktare etiska normer samt större öppenhet inom ett antal områden. Varannan månad sedan februari 2018 har kommissionen offentliggjort information om kommissionärernas resekostnader på deras respektive webbplatser.

I juni 2019 offentliggjorde kommissionen den första årsrapporten om tillämpningen av denna uppförandekod. I rapporten bekräftades det att sedan den uppdaterade uppförandekoden antogs har kommissionen uppnått ännu bättre öppenhet när det gäller kommissionärernas verksamhet.

Inom ramen för den nya koden inrättades en starkare oberoende etikkommitté som består av tre högkvalificerade externa medlemmar som kan ge råd i olika etiska frågor.

Tidigare under året offentliggjorde kommissionen etiska riktlinjer för de kommissionärer som deltar i EU-val. Riktlinjerna infördes efter att den nya koden gjort det möjligt för kommissionärer att delta i valkampanjer utan att som tidigare behöva ta tjänstledigt.

Kommissionen införde även en ny bestämmelse för koden som innebär att beslut bör offentliggöras om ny verksamhet efter att kommissionärens mandatperiod har avslutats. Detta gäller även relaterade yttranden från den oberoende etikkommittén. Det första offentliggörandet kom i oktober och andra följde innan årets slut.

Tillgång till handlingar

I juli antog kommissionen rapporten om tillgång till handlingar. Rapporten visar att antalet ursprungliga ansökningar om tillgång till handlingar i enlighet med tillämpliga bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar ökade med nästan 9,5 % (från 6 716 under 2017 till 7 257 under 2018) och antalet bekräftande ansökningar ökade med 4,4 % (från 288 under 2017 till 318 under 2018).

Kommissionen är fortsatt den EU-institution som handlägger det största antalet ansökningar om tillgång till handlingar, och antalet har ökat stadigt sedan 2016. EU-medborgare och andra sökanden nyttjar med andra ord sin rätt att få tillgång till handlingar.

Under 2018 lämnade kommissionen ut de begärda handlingarna helt eller delvis i mer än 80 % av fallen, och utvidgad eller till och med fullständig tillgång godkändes i nästan 41 % av de 288 ärenden som granskades under det bekräftande skedet.

Samtidigt fortsatte kommissionen att proaktivt offentliggöra stora mängder dokumentation och information på sina webbsidor och i offentliga register. Handlingarna omfattar EU:s alla verksamhetsområden. Dessa uppgifter bekräftar inte bara kommissionens öppenhet utan även vikten av rätten att få tillgång till handlingar som en del av institutionens övergripande öppenhetspolitik.

Kontroll av EU-budgeten

En kontrollram och en resultatram har införts för att ge en skälig försäkran om att EU:s medel betalas ut enligt relevanta regler och att åtgärder vidtas för att förhindra, upptäcka och korrigera fel, med ett ökat fokus på resultat.

Efter en positiv rekommendation från rådet beviljade Europaparlamentet i mars kommissionen ansvarsfrihet för budgetgenomförandet under 2017. Genom det årliga ansvarsfrihetsförfarandet kan parlamentet och rådet hålla kommissionen politiskt ansvarig för genomförandet av budgeten och säkerställa att förvaltningen av skattebetalarnas pengar är under demokratisk kontroll.

I juli lade kommissionen fram sitt paket med integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering om 2018 års EU-budget, med all tillgänglig information om genomförande, resultat, sund ekonomisk förvaltning och skydd av EU-budgeten. Rapporterna visar att EU:s budget gav resultat i enlighet med kommissionens prioriteringar och att den genomfördes korrekt.

Kommissionen fortsatte att arbeta för att inrätta den europeiska åklagarmyndigheten, som kommer att hantera gränsöverskridande brottslighet som påverkar EU:s budget (t.ex. bedrägeri, penningtvätt och korruption) i de 22 medverkande medlemsländerna. Myndigheten förväntas inleda sitt arbete i slutet av 2020.

I oktober godkände Europeiska revisionsrätten EU:s årsredovisning för tolfte året i rad, och de anser att den ger en rättvisande bild. Revisionsrätten bekräftade sitt uttalande om utgifternas korrekthet med reservation (och inte med avvikande mening). Den uppskattade felprocenten (2,6 %) var något högre än under 2017 (0,2 procentenheter), men långt under den för tidigare år. För ungefär hälften av EU:s utgifter nådde felprocenten inte ens en väsentlig felnivå. Inga väsentliga fel hittades på intäktssidan eller i gällande administrativa utgifter.

Nationella parlament

I juli antog kommissionen årsrapporten för 2018 om förbindelserna med nationella parlament och om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. I rapporten ges en omfattande bild av de nationella parlamentens många och givande förbindelser med kommissionen och andra EU-institutioner. De nationella parlamenten lämnade in 569 yttranden, ungefär lika många som under 2017. Detta visar att de flesta parlamenten aktivt engagerar sig i kommissionens initiativ och inom olika ämnesområden.

Endast 37 motiverade yttranden uttryckte oro över hur kommissionens förslag respekterade subsidiaritetsprincipen. Med andra ord beslutas och genomförs EU:s politik på en mycket lämplig nivå, oavsett om det sker på europeisk, nationell eller regional nivå. Arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare”, som inrättades under 2018 av ordförande Jean-Claude Juncker och leddes av förste vice ordförande Frans Timmermans, undersökte olika sätt att bättre engagera nationella parlament och regionala och lokala myndigheter vid förberedelse och uppföljning av lagstiftning och politik i EU. En av kommissionens åtgärder för att uppnå detta är att sammanställa ett samlat svar när flera nationella parlament ställer liknande frågor. På så sätt kan kommissionen presentera en offentlig handling med information om den oro som uttryckts samt kommissionens ståndpunkt.

Kommissionärernas besök i nationella parlament och de besök som delegationer från nationella parlament gjort hos kommissionen har stärkt dialogen mellan parterna (55 besök under 2019 och 915 besök under hela mandatperioden för Junckerkommissionen).

Europeiska ombudsmannen

Den europeiska ombudsmannens undersökningar av påstådda missförhållanden inom EU:s institutioner och organ omfattade en rad olika ämnen, t.ex. öppenhet under beslutsprocessen, ”svängdörrs­problematiken”, kommissionärers verksamhet efter avslutat mandat, tillgång till handlingar, grundläggande rättigheter, etiska frågor, kontrakt, bidrag och enskilda personalärenden. I genomsnitt rättar sig kommissionen efter ungefär tre fjärdedelar av ombudsmannens förslag (förslag till en lösning eller förbättring eller rekommendationer) och i 95 % av fallen upptäcktes inga administrativa missförhållanden.

I juni delade ombudsmannen ut det andra europeiska priset för god administration till kommissionens initiativ för att minska plastföroreningarna och för att främja medvetenheten. Priset har till syfte att uppmärksamma initiativ, projekt eller annan verksamhet som genomförs av olika avdelningar vid EU:s institutioner, och som har en tydlig och direkt inverkan på människor i och utanför Europa.

I oktober antog kommissionen också ett yttrande om parlamentets förslag till förordning, som fastställer bestämmelser och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (ombudsmannens reviderade stadga).

I december förrättade parlamentet omval av Emily O’Reilly till europeisk ombudsman. Hennes andra mandatperiod kommer att vara på fem år.