Investeringsplanen för Europa

Kommissionen presenterade 2015 i samarbete med Europeiska investeringsbanksgruppen investeringsplanen för Europa, där Europeiska fonden för strategiska investeringar har en central roll. Den var ett nytt, innovativt upplägg för finansiering. Fonden hade inledningsvis en budget på 21 miljarder euro i riskkapacitet från EU och Europeiska investeringsbanksgruppen, vilket i sin tur lockade till sig annan finansiering, särskilt privat. Eftersom fonden varit så framgångsrik, förlängdes den 2018 fram till slutet av 2020 och investeringsmålet höjdes från 315 miljarder euro till minst 500 miljarder euro. Nya regler gör det också lättare att kombinera finansiering från fonden med de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra former av EU-finansiering.

EU:s satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar gav påtagliga resultat under 2018. Investeringsplanen har överträffat de ursprungliga målen och förväntningarna, och har nu mobiliserat över 370 miljarder euro i investeringar i hela EU sedan 2015, varav två tredjedelar från privata källor. Tack vare stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar förväntas 856 000 små och medelstora företag få bättre tillgång till finansiering. Fonden har redan gett stöd till uppskattningsvis över 750 000 arbetstillfällen, och 1,4 miljoner nya jobb kommer att ha skapats 2020. Investeringsplanen har redan ökat EU:s bruttonationalprodukt med 0,6 %, och ökningen ser ut att bli 1,3 % år 2020.

Sedan starten har investeringsplanen bidragit till att finansiera utbyggnaden av bredband till 15 miljoner hushåll, renovera eller bygga en halv miljon bostäder till överkomligt pris och förbättra hälso- och sjukvården för 30 miljoner människor i EU. Den har försett 7,4 miljoner hushåll med förnybar energi och bättre infrastruktur för järnväg och stadstrafik för 95 miljoner passagerare som använder den varje år. Alla EU-länder gynnas, särskilt de som drabbades hårdast av krisen.

Investeringsplanen har varit framgångsrik tack vare Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, som tillhandahåller individanpassat stöd till hundratals projektansvariga, och Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå, som erbjuder en lättillgänglig förteckning över mogna projekt för hugade investerare.

Ekonomisk politik och finanspolitik

Ekonomisk tillväxt och nya jobb i EU får också stöd av EU:s regler för ekonomisk och finanspolitisk styrning. Den ekonomiska politiken i EU samordnas genom den årligen återkommande Europeiska planeringsterminen. Den inleds i slutet av varje år, bl.a. med offentliggörandet av den årliga tillväxtöversikten och ett förslag till rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. I mars 2018 publicerade kommissionen landsrapporter med analyser av de ekonomiska och sociala problemen i varje EU-land, utom Grekland som fortfarande omfattades av ett program för stabilitetsstöd.

För första gången läggs i landsrapporterna särskild tonvikt på prioriteringarna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs i november 2017. Under 2018 ägnades särskild uppmärksamhet åt arbetskraftens kompetens och de nationella sociala skyddsnäten. Rapporter visade att EU-länderna totalt sett hade uppnått åtminstone ”vissa framsteg” med mer än två tredjedelar av fjolårets politiska rekommendationer.

Sedan den europeiska planeringsterminen startade 2011 har EU-länderna gjort de största framstegen inom finanstjänster, budgetpolitik och finanspolitisk styrning. Betydande framsteg har också gjorts med tillgång till finansiering, lagstiftning om anställningsskydd och regler om anställningsavtal.

I maj lade kommissionen fram politiska rekommendationer för varje EU-land, baserat på analysen i landsrapporterna. Dessa ”landsspecifika rekommendationer” inriktas på att stärka grunderna för hållbar, långsiktig tillväxt för alla. Kommissionen uppmanade EU-länderna att utnyttja det gynnsamma ekonomiska klimatet för strukturreformer som förbättrar företagsklimatet och investeringsvillkoren, särskilt genom reformer av varu- och tjänstemarknaderna, stöd till innovation, förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag samt bekämpning av korruption.

EU-länderna har också uppmanats att stärka den ekonomiska motståndskraften mot långsiktiga utmaningar, bland annat befolkningsutveckling, migration och klimatförändringar.

Kommissionen rekommenderade även länderna att genomföra reformer för att rusta arbetskraften inför framtiden, bland annat vad gäller framtidens arbetsformer och ökad digitalisering, och samtidigt minska inkomstojämlikheten och skapa möjligheter till nya jobb, särskilt för ungdomar.

För att understödja EU-ländernas reformer föreslog kommissionen också att det skulle inrättas ett stödprogram för strukturreformer, som nu diskuteras av Europaparlamentet och EU-länderna, för att stödja prioriterade reformer med en total budget på 25 miljarder euro, både i form av ekonomiskt stöd och praktisk rådgivning.

I maj avslutade kommissionen också sin översyn av den vägledning om EU:s finanspolitiska regler som den gav ut 2015. Enligt översynen har kommissionens vägledning om flexibilitet bidragit till att uppnå den rätta avvägningen mellan försiktig finanspolitik och stabilisering av ekonomin. Uppskattningsvis har detta tillvägagångssätt bidragit till att öka EU:s bruttonationalprodukt med 0,8 % de senaste fyra åren och skapat 1,5 miljoner nya jobb.

Den totala skulden i euroområdet spåddes minska till 0,6 % av bruttonationalprodukten 2018, från en topp på 6,2 % av bruttonationalprodukten under 2009. Skulden i förhållande till bruttonationalprodukten förväntas minska från 91,8 % under 2014 till 86,9 % under 2018.

I maj vidtog också kommissionen ett antal åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Bland annat rekommenderades att förfarandet vid alltför stora underskott skulle avslutas för Frankrike. I och med att Frankrike avslutat förfarandet var Spanien det enda land som var kvar i förfarandet 2018. Detta kan jämföras med hela 24 länder 2011. Grekland har efter många svåra år avslutat sitt makroekonomiska anpassningsprogram, och därigenom tryggat sin centrala ställning i euroområdet och EU.

Kommissionen fortsatte även att ge stöd efter programperiodens slut till de länder som fick ekonomiskt bistånd under krisen: Irland, Spanien, Cypern, Portugal och Rumänien.

I mars 2018 avgav Europeiska finanspolitiska nämnden, ett oberoende rådgivande organ knutet till kommissionen, ett yttrande där man oroade sig för den planerade utlokaliseringen av Danmarks oberoende Økonomiske Råd från Köpenhamnsområdet. I juni 2018 uppmanade nämnden EU-länderna, särskilt de med hög offentlig skuldsättning, att ta vara på det gynnsamma ekonomiska klimatet för att stärka de offentliga finanserna. I oktober 2018 offentliggjorde nämnden sin andra årsrapport. Där fanns bland annat en granskning av hur stabilitets- och tillväxtpakten, de gemensamt överenskomna reglerna för finanspolitiken, hade tillämpats under 2017 års bedömningscykel, tillsammans med förslag på hur man kan förenkla pakten och göra den effektivare.

Enligt kommissionens årliga tillväxtöversikt, som lades fram i november, lär EU:s ekonomi fortsätta att växa under 2019. Sysselsättningen har redan ökat till rekordnivån 239 miljoner människor, medan arbetslösheten minskat till nivån före krisen (6,8 %), och det har hjälpt över 10 miljoner människor ur fattigdom och socialt utanförskap. Den ekonomiska tillväxten kommer dock inte alla medborgare och länder till del på samma sätt, och den är fortfarande känslig för global instabilitet och utmaningar på medellång och lång sikt.

Fullborda kapitalmarknadsunionen

Kapitalmarknadsunionen är en av kommissionens viktigaste prioriteringar. Den kompletterar bankunionen, förstärkningen av den ekonomiska och monetära unionen och eurons internationella roll. Kapitalmarknadsunionen kompletterar också investeringsplanen för Europa genom att stärka EU:s ekonomi och stimulera investeringar som skapar nya jobb. Den ska mobilisera och styra kapital till alla företag i EU, särskilt små och medelstora, som behöver resurser för att expandera och utvecklas.

I maj föreslog kommissionen nya regler för att ge små och medelstora företag bättre tillgång till finansiering på öppna marknader. Detta initiativ torde hjälpa EU:s företag att enklare och billigare utnyttja marknadsbaserad finansiering, så att de kan växa. Andra förslag ska främja den gränsöverskridande marknaden för investeringsfonder, stärka EU:s marknad för säkerställda obligationer som en källa till långsiktig finansiering och skapa större trygghet för investerare i gränsöverskridande transaktioner med värdepapper och fordringar. För närvarande finns det ingen rättslig klarhet i vilken nationell lag som är tillämplig för att avgöra vem som har rätt till en fordran i gränsöverskridande fall. De föreslagna nya reglerna preciserar vilken lag som gäller i sådana tvister. Det är nu parlamentets och rådets sak att omsätta dessa och andra förslag i lagstiftning så snabbt som möjligt, för att kapitalmarknadsunionen ska bli verklighet.

Kommissionen och Europeiska investeringsfonden (en del av Europeiska investeringsbanksgruppen) har också startat ett alleuropeiskt program för fondandelsfonder för riskkapital som bygger på en inbjudan att anmäla intresse. Med EU-finansiering på 410 miljoner euro i ryggen har de sex deltagande fonderna som mål att mobilisera upp till 2,1 miljarder euro i offentliga och privata investeringar. Detta bör i sin tur leda till uppskattningsvis 6,5 miljarder euro i nya investeringar i innovativa uppstartsföretag och expanderande företag i hela EU, en fördubbling av det riskkapital som för närvarande är tillgängligt i EU. De små och ojämnt utvecklade riskkapitalmarknaderna i EU nämns ständigt som något som hämmar EU-företagens innovation och expansion.

I juni antog kommissionen nya regler för att främja försäkringsbolags investeringar i enkel, öppen och standardiserad värdepapperisering. Denna värdepapperisering är ett viktigt sätt att diversifiera finansieringen och möjliggöra en större riskspridning bland finansmarknadsaktörerna. Dessa regler kompletterar redan överenskomna regler för att främja försäkringsbolags investeringar i enkel, öppen och standardiserad värdepapperisering.

I slutet av 2018 nådde parlamentet och rådet en politisk överenskommelse om de centrala inslagen i den europeiska privata pensionsprodukten, ett frivilligt system för pensionssparande för enskilda som även fungerar gränsöverskridande. Den privata pensionsprodukten erbjuder fler möjligheter för enskilda som vill delta, som ett komplement till befintliga offentliga pensioner och tjänstepensioner.

Rättvis konkurrens för tillväxt och investeringar

EU:s konkurrenspolitik garanterar att företagen får investera och bedriva affärsverksamhet på den inre marknaden, så länge de följer EU:s konkurrensregler. Kommissionen fortsatte under 2018 att kontrollera att konkurrensreglerna efterlevs till förmån för hushåll och företag, vilket garanterar lika spelregler för näringsidkarna och större utbud och lägre priser för konsumenterna.

I december antogs nya regler och verktyg så att medlemsländernas konkurrensmyndigheter kan tillämpa EU:s konkurrensrätt effektivare.

Under året fattade kommissionen beslut i 393 koncentrationsärenden, 10 antitrustärenden, 4 kartellärenden och 219 ärenden om statligt stöd, vilket medförde betydande fördelar för EU:s konsumenter och bidrog till tillväxten. Kommissionen utdömde böter på sammanlagt över 6,3 miljarder euro för företag som konstaterats bryta mot EU: s konkurrensregler, och ålade de berörda medlemsländerna att återkräva uppskattningsvis 1 miljard euro i olagligt och regelvidrigt stöd från de stödmottagande företagen. Av ärendena om statligt stöd handläggs 91 % med förenklade regler enligt den allmänna gruppundantagsförordningen, vilket innebär att statligt stöd kan beviljas på lokal, regional eller nationell nivå utan att kommissionen deltar alls.

Hållbar tillväxt för jobb och miljöskydd

Som en del i mer omfattande insatser för att göra EU:s ekonomi med hållbar antog kommissionen i januari en ny plaststrategi som syftar till att förändra hur vi utformar, producerar, använder och återvinner plast. Enligt den nya strategin ska alla plastförpackningar på EU-marknaden senast 2030 vara återvinningsbara eller återanvändbara, medan konsumtionen av plast för engångsbruk minskas och avsiktlig användning av mikroplaster begränsas.

Ett lagförslag lades fram i maj för att ta itu med marint skräp vid källan genom att fokusera på de tio plastprodukter som oftast hamnar i haven, samt förlorade och övergivna fiskeredskap. I december nådde parlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om det nya EU-direktivet om engångsplast, världens mest långtgående rättsliga instrument mot marint skräp. Det omfattar olika åtgärder för olika produktkategorier. Om alternativ är lätt tillgängliga och är billiga förbjuds engångsartiklar av plast som plastbestick, tallrikar och sugrör, produkter av plaster som bryts ned genom oxidation samt livsmedels- och dryckesförpackningar av expanderad polystyren. För andra produkter är inriktningen att begränsa användningen av dem genom nationella minskningar, krav på konstruktion och märkning samt krav på att tillverkarna ska förvalta och städa upp plastavfallet.

I maj antog rådet även nya avfallsregler för att göra EU världsledande inom avfallshantering och återvinning. EU-länderna blir nu skyldiga att återvinna minst 55 % av sitt kommunala avfall senast 2025, 60 % senast 2030 och 65 % senast 2035. Andra åtgärder är bland annat att högst 10 % av avfallet 2035 får läggas i deponier, att bioavfall måste samlas in separat och att systemen där tillverkarna betalar för insamling av viktiga återvinningsbara material blir striktare.

Efter en EU-omfattande kampanj med utfästelser, som en del av EU:s plaststrategi, lämnade kommissionen i november en preliminär bedömning som visar att EU:s industri i väsentlig grad åtagit sig att återvinna plast – minst 10 miljoner ton återvunnen plast kan tillhandahållas 2025 om alla utfästelser hålls fullt ut. På efterfrågesidan räknar man dock hittills med endast fem miljoner ton, vilket visar att mer kommer att behövas för att nå målet om en välfungerande EU-marknad för återvunnen plast.

Arbetet med att förbättra hållbar och cirkulär förvaltning av vattenresurser och göra dricksvattnet säkrare för alla i EU fortsatte också. I februari föreslog kommissionen en översyn av dricksvattendirektivet för att skärpa kraven på dricksvatten, förbättra tillgången till vatten för alla och hjälpa konsumenterna att hitta tillförlitlig information. Förslaget var också ett svar på det första framgångsrika EU-medborgarinitiativet ”Right2Water”, som fick stöd av 1,6 miljoner människor. Syftet är att uppmuntra konsumenterna att välja kranvatten i stället för vatten på flaska, och på så sätt spara pengar, få ner de mängder plastavfall som hamnar i våra vattendrag och hav och minska utsläppen av växthusgaser.

Under våren 2018 lade kommissionen också fram förslag om hållbar finansiering, för att garantera att finanssektorn spelar sin roll i övergången till en grön ekonomi genom att investera på ett mer hållbart sätt.

Den blå ekonomin

Den ”blå ekonomin” omfattar all regelbaserad, hållbar ekonomisk verksamhet med anknytning till våra hav och kustområden – allt från fiske, varvsindustri och turism till havsenergi och blå bioteknik. Kommissionen lade 2018 fram sin första årsrapport om denna snabbväxande ekonomiska sektor, som globalt är på väg att fördubblas fram till 2030. Rapporten visar att den blå ekonomin har en omsättning på över 560 miljarder euro om året, sysselsätter drygt 3,5 miljoner människor och är en snabbväxande sektor i många länder. Spanien står för en femtedel av den totala sysselsättningen i sektorn, följt av Italien, Storbritannien och Grekland. Dessa fyra länder står sammanlagt för över hälften av arbetstillfällena i den blå ekonomin.

Regional- och stadspolitik

Regioner och städer kan ha stor betydelse för tillväxt, jobb och investeringar. EU fortsatte 2018 att satsa på konkurrenskraft och nya jobb, främja social inkludering och stödja små och medelstora företag i ett regionalt och lokalt sammanhang. Flera initiativ och strategier genomfördes 2018 för att stimulera tillväxt och innovation i större skala, bland annat nya åtgärder för ytterligare hjälp till EU:s regioner att investera i sina nischområden där de är konkurrenskraftiga, så kallad smart specialisering.

Åtgärderna inbegriper fortsatt stöd till initiativet för eftersatta regioner och ett nytt initiativ som inriktas på regioner i industriell omvandling. Inom denna ram fick pilotprojekt i tio regioner och två medlemsstater under 2018 rådgivning och ekonomiskt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska observatoriet för kluster och industriell förändring.

Kommissionen har också valt ut fem sammanhållningspolitiska program till ett nytt pilotprojekt om förbättring av den administrativa kapaciteten. Program i Grekland, Polen, Spanien, Kroatien och Bulgarien får skräddarsytt stöd till effektivisering. Europeiska centrumet för investeringsrådgivning genomförde en studie av investeringsplattformar i de yttersta randområdena för att förbättra deras tillgång till investeringsplanen. Dessutom har arbetsgrupper inrättats på Réunion om energi och på Kanarieöarna om avfallshantering, och Horisont 2020 finansierar ett projekt för att främja spetsforskning i de yttersta randområdena.

Ett sammanlänkat Europa

Fonden för ett sammanlänkat Europa utlyste en omgång för blandad finansiering, som kombinerar finansiering från Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska investeringsbanken, nationella utvecklingsbanker och privata investerare, och den resulterade i att 35 projekt inom säker, ren och intelligent rörlighet valdes ut för 405 miljoner euro i bidrag. En annan förslagsomgång för 290 miljoner euro gav stöd till projekt som syftar till att utveckla det gemensamma europeiska luftrummet och flyget i EU. Cirka 9,5 miljoner euro från det gemensamma företaget för flygledningstjänsten (Sesar) ska finansiera en rad demonstrationer av drönarhanteringssystemet U-space, med inriktning på trygg och säker integrering av drönare i luftfartssystemet.

Hjälpa små och medelstora företag att hitta finansiering, nya partner och nya marknader

Småföretagen är ryggraden i EU:s ekonomi. Varje år stöder EU småföretag med olika former av finansiering och rådgivning. Under de senaste åren har EU gjort stora framsteg med att förbättra småföretagens tillgång till finansiering. EU har redan bidragit till att ge över 20,3 miljarder euro i finansiering till omkring 381 000 småföretag inom Cosme, EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, kompletterat av Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Satsning på forskning, innovation och teknik

Vetenskaplig spetskompetens och banbrytande innovation

Under året genomförde Horisont 2020 ansökningsomgångar och andra åtgärder för totalt 10 miljarder euro till stöd för forskning och innovation. Några exempel: en ny förslagsomgång om investeringar på nästan 200 miljoner euro i nästa generations batterier för att bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle, nästan 1 miljard euro för ekonomiska och miljömässiga fördelar inom EU:s paket för den cirkulära ekonomin samt omkring 200 miljoner euro för studier av de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration som underlag för den europeiska migrationsagendan.

För att stimulera till offentlig-privat samarbete kring finansiering av innovation för ren energi, undertecknades hösten 2018 en överenskommelse med Bill och Melinda Gates Foundation om att inrätta en fond på 100 miljoner euro med inriktning på EU:s innovatörer och företag med potential att uppnå betydande och varaktiga minskningar av växthusgasutsläppen.

Det europeiska öppna forskningsmolnet, en virtuell miljö för att lagra, utbyta och återanvända data tvärvetenskapligt och gränsöverskridande, startade officiellt 2018 och låter uppskattningsvis 1,7 miljoner forskare och 70 miljoner yrkesverksamma få tillgång till en växande volym av öppna data.

EU i rymden

Med utgångspunkt i EU:s rymdstrategi från 2016 fortsatte EU att utveckla den rymdinfrastruktur som ligger till grund för ekonomin och för så mycket i vår vardag. I juni 2018 föreslog kommissionen ett rymdprogram med anslag på 16 miljarder euro för att befästa EU:s ledarskap i rymden.

Programmet Copernicus är störst i världen på att leverera jordobservationsdata, och bidrar till att ta itu med problem som naturkatastrofer och klimatförändringar. Den sjunde Copernicussatelliten sköts upp 2018, vilket har ökat vår förmåga att övervaka hav, land och atmosfär. Copernicus data- och informationstjänst, som öppnade 2018, låter innovativa uppstartsföretag och andra användare få tillgång till, behandla och ladda ned data enkelt, utan att behöva investera i dyra anläggningar för datalagring och databehandling.

Galileo, EU:s program för satellitnavigering, tillhandahåller exakt positionsbestämning, navigering och tidsbestämning och kan användas av den senaste generationen smarttelefoner, vilket ger högre precision än de tidigare systemen som bara använde GPS. Med fyra nya satelliter som sköts upp 2018 (döpta efter barn som vann en teckningstävling) har Galileos prestanda förbättrats och kommit närmare målet att bli ett helt självständigt satellitnavigeringssystem. Det har nu 500 miljoner användare i hela världen. Galileos signaler används av väg- och järnvägsförvaltning, flygledning, banker och jordbruk, och de banar väg för självkörande bilar.

I november beslutade den amerikanska federala kommunikationskommissionen att bevilja en licens för Galileosignalmottagning i USA. Det innebär att enskilda och företag i USA kan dra fördel av Galileos toppmoderna satellitnavigering för bland annat uppkopplade bilar, smarta armbandsur, jordbruk och flygnavigering.

Galileos precision är en viktig faktor för e-call-systemets funktion, som hjälper till att lokalisera en bil vid olyckor. E-call blev den 31 mars 2018 obligatoriskt i alla nya personbilar i EU och bidrar till att minska räddningstjänsternas insatstid med upp till 60 %. I december antog kommissionen nya åtgärder för att bidra till att lokalisera människor i nödsituationer med högre precision tack vare Galileosignalerna, vilket leder till mer verkningsfulla räddningsinsatser. Enligt de nya reglerna ska alla smarttelefoner som säljs i EU kunna sända den exakta positionen för den person som ringer larmnumret 112 till den larmtjänst som tar emot samtalet.

Eftersom tillträdet till rymden har strategisk betydelse, vill EU stärka sitt oberoende på området. Under 2018 startade en tävling med ett pris på 10 miljoner euro för den mest kommersiellt bärkraftiga lösningen som erbjuder särskilda uppskjutningstjänster till låg kostnad för lätta satelliter. Pilotinitiativet InnovFin Space Equity omfattar cirka 110 miljoner euro i stöd till investeringar i rymdsektorn, genom en ökning av mängden riskkapital som är tillgänglig för små och medelstora företag och midcap-företag.

Europeisk försvarsteknik

EU anslog 2018 40 miljoner euro till finansiering av forskningssamarbete inom innovativ försvarsteknik och försvarsprodukter i den förberedande åtgärden om försvarsforskning.

I juli antog EU ett nytt europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram för att ge den europeiska försvarsindustrin ekonomiskt stöd under utvecklingen av nya produkter och ny teknik på områden som valts ut på EU-nivå. Programmet planeras få en budget på 500 miljoner euro under 2019 och 2020 för att medfinansiera samarbetsprojekt för utveckling av försvarskapacitet.

Investera i människor

EU antog 2018 en rekommendation om en ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av hög kvalitet. Den innehåller kriterier för att främja goda inlärnings- och arbetsvillkor för lärlingar i hela EU.

I april förenklade och moderniserade EU Europass cv, vilket ska hjälpa människor att presentera sina färdigheter och kvalifikationer på ett tydligare, mer lättfattligt sätt på hela den inre marknaden. Det ska också göra det möjligt för de politiska beslutsfattarna att bättre förutse behov och tendenser på arbetsmarknaden.

Reformer av utbildningssystemen står högt på dagordningen i de flesta EU-länder och gavs en framträdande plats i den europeiska planeringsterminen 2018. Tjugo länder fick en landsspecifik rekommendation som gällde utbildning.

Välfungerande utbildningssystem är oerhört viktiga för att ge unga människor den kunskap och kompetens de behöver för att hitta meningsfulla jobb och bli självständiga och engagerade samhällsmedborgare. De är också viktiga eftersom de ger arbetstagarna möjlighet att öka sin kompetens och klara av förändringar i arbetsmetoder och på arbetsmarknaden. Då ökar också produktiviteten och tillväxten.

För att gå vidare med att bygga upp ett europeiskt område för utbildning fram till 2025 lade kommissionen under första halvåret 2018 fram sex konkreta politiska åtgärder. I maj 2018 antog rådet en rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande för att hjälpa fler människor skaffa sig de grundläggande färdigheter som behövs för att leva och arbeta under 2000-talet, samt en rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och den europeiska dimensionen i undervisningen. I november 2018 antog rådet åtgärder om automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och studietid utomlands. Diskussionerna fortsätter om förskola och barnomsorg samt om språkundervisning. En handlingsplan för förbättrad digital kompetens i EU och för användning av ny teknik i undervisning och lärande håller också på att genomföras.

Sammanföra människor

Europa firade Europaåret för kulturarv 2018, då fler uppmuntrades att upptäcka och ta del av Europas rika, mångfaldspräglade kulturarv och stärka känslan av tillhörighet i en gemensam europeisk miljö. Över 7,5 miljoner människor deltog i över 13 000 evenemang i 37 länder. För att Europaåret ska få varaktiga effekter efter 2018 lade kommissionen den 7 december fram 60 åtgärder som rör skydd och främjande av kulturarvet på längre sikt.

Programmet Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott kunde under året använda sina anslag på över 2,7 miljarder euro till att låta cirka 600 000 ungdomar och 190 000 anställda vid utbildningsanstalter och ungdomsorganisationer delta i utbildning. I mars lade kommissionen till en elektronisk version till sina insatser för rörlighet med den nya Erasmus+ Virtual Exchange, ett projekt för att främja interkulturell dialog och öka kompetensen hos minst 25 000 ungdomar genom digital inlärning. I maj föreslog kommissionen att anslagen till Erasmus skulle fördubblas till 30 miljarder euro i nästa långtidsbudget 2021–2027, vilket innebär att tre gånger så många personer kan få stöd av programmet.

DiscoverEU

Mellan juli och oktober 2018 fick omkring 15 000 ungdomar möjlighet att upptäcka Europa med resekortet DiscoverEU. Detta nya initiativ gjorde det möjligt för dem att bättre förstå Europas mångfald och kulturella rikedom, skaffa sig nya vänner och få en känsla av europeisk identitet. I november fick ungdomar en ny möjlighet att ansöka om gratisbiljetter för resor under 2019. Kommissionen har föreslagit att systemet ska utökas betydligt efter 2020.

Europeiska solidaritetskåren

I oktober fick Europeiska solidaritetskåren fastare konturer i och med att EU antog en separat rättslig grund för kåren och gav den en budget för de kommande tre åren. I slutet av december hade nästan 100 000 ungdomar registrerat sig och 11 000 hade deltagit i solidaritetsprojekt i hela Europa. I juni lade kommissionen fram ett nytt program för Europeiska solidaritetskåren efter 2020, med en budget på 1,26 miljarder euro för att utöka kårens utbud av möjligheter. Detta skulle ge minst 350 000 unga i EU tillfälle att stödja lokalsamhällen genom volontärtjänst (inbegripet stöd till humanitära insatser i länder utanför EU), praktikplatser och anställningar mellan 2021 och 2027.

Skydda människors hälsa och hjälpa ekonomin

I december 2018 antog EU:s hälsoministrar en rekommendation på förslag av kommissionen om att stärka EU-samarbetet i kampen mot sjukdomar som kan förebyggas med vaccin. Rekommendationen följer tre spår: åtgärder för att minska vaccinationsmotståndet och förbättra vaccinationstäckningen, hållbar vaccinationspolitik i EU samt samordning inom EU och bidrag till global hälsa.

I rapporten Health at a Glance: Europe 2018, publicerad i november av kommissionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), efterlyser man en förbättring av mental hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa, som inte bara har sociala konsekvenser utan också kostar uppskattningsvis över 4 % av bruttonationalprodukten i hela EU. Rapporten visar också att den stadiga ökningen av den förväntade livslängden har avstannat och att stora skillnader kvarstår mellan och inom länderna, där särskilt lågutbildade halkar efter. Dessutom efterlyses åtgärder mot riskfaktorer som rökning, alkoholmissbruk och övervikt, minskning av förtida dödlighet, garanterad allmän tillgång till vård samt mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem. Med rapporten inledde kommissionen den andra omgången av Hälsotillståndet i EU, en kartläggning där man analyserar och sprider jämförande uppgifter och insikter i hälso- och sjukvården i EU och stöder myndigheterna i deras evidensbaserade beslutsfattande.

Den tvååriga kartläggningen Hälsotillståndet i EU har utarbetats av kommissionen i nära samarbete med OECD och Europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård.

EU fortsatte med arbetet att skydda hälsa och säkerhet på arbetsplatsen med ett förslag om att begränsa arbetstagarnas exponering för ytterligare fem cancerframkallande kemikalier. Syftet med detta är att stärka skyddet för över en miljon arbetstagare i EU.

För att skydda bin och andra pollinerande insekter infördes ytterligare restriktioner för användningen av neonikotinoider, verksamma ämnen som kemiskt liknar nikotin och som används i växtskyddsmedel. Ett fullständigt förbud mot att använda de här produkterna utomhus trädde i kraft i december 2018, och inomhus får de bara användas i permanenta växthus. Detta kompletterades med EU:s första initiativ någonsin för att ta itu med minskningen av antalet vilda pollinerande insekter.

En resultatinriktad EU-budget

EU:s budget för 2018 fokuserade på EU:s prioriteringar genom att stimulera nya jobb, speciellt för ungdomar, och främja tillväxt och strategiska investeringar. Budgeten fortsatte också att stödja insatser för att ta itu med migrations- och säkerhetsfrågor i och utanför EU.

Nästan hälften av de anslagna medlen (77,5 miljarder euro) användes för att stärka ekonomin i EU, skapa arbetstillfällen och öka företagens, forskarnas och universitetens globala konkurrensförmåga. EU-pengar gick till jordbruk och landsbygd (den gemensamma jordbrukspolitiken), regionerna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden), forskning och innovation (Horisont 2020), små och medelstora företag (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag), utbildning och ungdomsfrågor (Erasmus+) samt transport och digital infrastruktur (Fonden för ett sammanlänkat Europa).

Ungdomssysselsättningsinitiativet tog upp problemet med ungdomsarbetslöshet genom att anslå 350 miljoner euro till att ge unga människor stöd och bättre möjligheter att hitta jobb. Ytterligare 2 miljarder euro anslogs 2018 till Europeiska fonden för strategiska investeringar för att gå vidare med den framgångsrika mobiliseringen av privata investeringar i strategiska EU-projekt. Ett belopp på 59,2 miljarder euro bidrog till att främja hållbar tillväxt genom stöd till jordbrukare, fiske, klimat och biologisk mångfald.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

Efter månader av samråd med EU-länderna och EU-medborgarna lade kommissionen i maj fram sitt förslag till långtidsbudget 2021–2027.

Detta följdes av en komplett uppsättning förslag om sektorsspecifika program och fonder. Detta förslag till långtidsbudget innebär att EU:s mål för det kommande årtiondet, som beslutades av EU:s ledare i februari 2018, omsätts i konkreta budgettermer. I den föreslagna budgeten kombineras nya instrument och moderniserade program för att effektivt ge resultat i arbetet med EU:s prioriteringar. Budgeten tillhandahåller medel för att finna lämpliga lösningar på stora utmaningar, bland annat ungdomsarbetslöshet, migration, säkerhet och den tekniska och digitala omvandlingen. Förslagen omfattar en förenklad budget med en starkare koppling till de politiska prioriteringarna (se även kapitlet om EU:s nästa långtidsbudget).

InvestEU

Med tanke på hur bra det gått för investeringsplanen för Europa föreslog kommissionen att alla EU:s finansieringsprogram i nästa långtidsbudget (2021–2027) ska följa samma modell. De många finansieringsprogram som EU erbjuder i dag samlas under ett tak: programmet InvestEU. Precis som investeringsplanen är InvestEU tänkt att bestå av en fond, ett rådgivningscentrum och en investeringsportal. Fonden i InvestEU föreslås få en garanti på 38 miljarder euro från EU-budgeten för att understödja strategiskt viktiga projekt i hela EU i sektorer som hållbar infrastruktur, forskning, innovation, digitalisering, små och medelstora företag samt sociala investeringar och kompetens. Det beräknas att fonden kan leda till över 650 miljarder euro i ytterligare investeringar under sju år.

Satsning på forskning, innovation och teknik

Kommissionen vill också främja investeringar i forskning för att EU ska kunna behålla sin världsledning inom forskning och innovation, med en föreslagen budget på 100 miljarder euro för forskning och innovation 2021–2027 i det nya programmet Horisont Europa. Kommissionen har föreslagit att EU ska investera 16 miljarder euro i EU:s rymdprogram för att bidra till att utveckla EU:s ledarskap på området. Kommissionen föreslår anslag på 13 miljarder euro till den europeiska försvarsfonden. Detta gör EU till en av de fyra största investerarna inom försvarsforskning och försvarsteknik i Europa.

Jordbruk och havsekonomin för tillväxt

Kommissionen föreslår att det starka stödet till EU:s jordbruk och landsbygdsområden ska kvarstå, genom anslag på 365 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken åren 2021–2027. Förslagen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inriktas på förenkling och modernisering av politiken så att den fungerar även i framtiden. Utöver de traditionella målen som jordbruksinkomster, trygg livsmedelsförsörjning och miljöskydd tillkommer nya samhällskrav, t.ex. säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, djurskydd samt åtgärder mot livsmedelssvinn. Enligt förslagen ska också ett nytt partnerskap upprättas mellan EU och medlemsländerna. Framöver kommer de delar som behövs för att uppnå EU:s gemensamma mål och en väl fungerande inre marknad att fastställas på EU-nivå, medan medlemsländerna får välja och utforma de politiska åtgärder som bäst motsvarar behoven hos deras jordbrukare och landsbygdsområden.

Kommissionen har även föreslagit att den nya Europeiska havs- och fiskerifonden ska få anslag på 6,14 miljarder euro för att stärka stödet för havsekonomin, samtidigt som man främjar förenkling och starkare resultatfokus. Fonden ska möjliggöra investeringar i nya maritima marknader, tekniker och tjänster som havsenergi och marin bioteknik. Kustsamhällena får mer stöd, och fonden kommer också att fortsätta stödja den europeiska fiskerisektorn, särskilt det småskaliga fisket.

Sammanhållningspolitiken i framtiden

Med en budget på 373 miljarder euro enligt kommissionens förslag inriktas förslagen inom sammanhållningspolitiken på att modernisera EU:s ekonomi och göra den smartare, grönare och mer sammankopplad, och ställa om till en koldioxidsnål ekonomi. Reglerna ska också förenklas, med en enda uppsättning regler för sju fonder och mer flexibla rutiner.

Investera i människor

Kommissionen har föreslagit att EU:s sociala dimension ska stärkas genom en ny och förbättrad version av Europeiska socialfonden. Den nya Europeiska socialfonden+ är tänkt att få 101,2 miljarder euro i anslag, en betydligt högre andel av den totala sammanhållningsbudgeten än i dag. Det ger mer synlighet och genomslagskraft för de sociala investeringarna. Närmare bestämt kan kombinationen av ESF+, Erasmus och Europeiska solidaritetskåren innebära att mer än dubbelt så mycket pengar går till stöd för unga, jämfört med dagens långtidsbudget. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är tänkt att ställas om, så att dess tillämpningsområde utvidgas och taket höjs till 225 miljoner euro per år, i stället för 170 miljoner euro per år enligt dagens långtidsbudget.

Resultat på den digitala inre marknaden

Av de 30 lagstiftningsinitiativ som kommissionen lagt fram sedan 2015, har 23 lett fram till en överenskommelse mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Sju av kommissionens förslag kvarstår för Europaparlamentet och rådet att godkänna för att kunna bygga vidare på den digitala inre marknaden.

Under 2018 inleddes flera stora digitala initiativ. I januari lanserades EU-kampanjen #SaferInternet4EU om nätsäkerhet, mediekompetens och it-hygien. I september trädde EU-lagstiftningen om elektronisk identifiering (eIDA-förordningen) i kraft. I oktober införde EU:s medlemsländer regler som ska förbättra tillgången till tryckt material i format som är anpassade för personer med synnedsättning eller andra funktionsnedsättningar. I december trädde också nya bestämmelser i kraft om förbud mot omotiverad geoblockering vid e-handel på den inre marknaden.

Film och musik utan gränser

Tack vare de nya portabilitetsbestämmelserna kan EU-medborgare sedan april 2018 få tillgång till innehåll på nätet (audiovisuellt material och musik) som de abonnerar på i hemmet oavsett var i EU de befinner sig. I maj tillkännagav kommissionen inrättandet av en onlinekatalog över europeiska filmer för att öka synligheten för europeisk film. I oktober presenterades en testversion av onlinekatalogen.

I juni 2018 nådde Europaparlamentet, rådet och kommissionen en politisk överenskommelse om omarbetade regler för ett rättvist regelverk för hela den audiovisuella sektorn, inklusive tjänster på begäran och videodelningsplattformar. Reglerna främjar europeiska audiovisuella produktioner och garanterar oberoendet för regleringsmyndigheter på det audiovisuella området.

Säkrare och enklare näthandel

I maj trädde den nya förordningen om gränsöverskridande paketleveranstjänster, som har stor betydelse för e-handeln, i kraft. Höga kostnader för gränsöverskridande paketleveranser utgör ett hinder för konsumenter och återförsäljare, särskilt för små och medelstora företag som vill bedriva e-handel över EU:s gränser.

Ökat förtroende på nätet och uppbyggnad av den digitala inre marknaden

I och med att reglerna om elektronisk identifiering för elektroniska transaktioner på den inre marknaden trädde i kraft får EU:s medborgare en ny frihet: anmälda system för elektronisk identifiering för säker åtkomst till digitala tjänster i hela EU. Detta kan gälla när de t.ex. ska skriva in sig vid ett utländskt universitet, få tillgång till elektroniska patientjournaler, registrera ett bolag, lämna in en skattedeklaration online eller öppna ett bankkonto online.

Sedan december 2018 tillämpas nya regler som förbjuder omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kundernas nationalitet, bosättningsort eller etableringsort. Dessa regler gör det möjligt för människor och företag att komma in på webbplatser från andra medlemsländer och få tillgång till samma varor och tjänster som lokala kunder. Kommissionen presenterade också en preliminär rapport om effekterna av avskaffandet av tilläggsavgifterna för roaming, som trädde i kraft 2017.

Frigörande av den fulla potentialen hos EU:s dataekonomi

Genom att undanröja hinder kommer värdet av EU:s dataekonomi att fördubblas 2015–2020, från 1,9 % till 4 % av BNP. Enligt prognosen kommer 10,4 miljoner människor att vara anställda inom dataekonomin 2020. Avskaffade datalokaliseringskrav kommer att leda till pressade priser på datatjänster. Det kommer också ge företagen större flexibilitet vad gäller datahantering och dataanalys och bättre möjligheter att använda och välja leverantörer.

Artificiell intelligens

Artificiell intelligens är redan en del av vår vardag. Det gör det möjligt för läkare att ställa snabbare och mer exakta diagnoser och hjälper jordbrukare att använda mindre bekämpningsmedel vid odling av grödor. Det gör det också möjligt för offentliga förvaltningar att erbjuda skräddarsydda lösningar till sina medborgare och att minska antalet trafikolyckor. Artificiell intelligens kan även bidra till att bekämpa klimatförändringarna eller förutse andra hot.

I april föreslog kommissionen en EU-strategi för att öka offentliga och privata investeringar i artificiell intelligens och för att förbereda för relaterade socioekonomiska förändringar. Stategin syftar också till att säkerställa att en lämplig etisk och rättslig ram utvecklas som omfattar frågor om ansvar kring dessa nya tekniker. Strategin syftar till att maximera effekten av investeringar på EU-nivå och nationell nivå, uppmuntra till samarbete, utbyta bästa praxis och staka ut den gemensamma vägen framåt för att säkra EU:s globala konkurrenskraft inom sektorn.

I juni utsåg kommissionen en högnivåexpertgrupp för artificiell intelligens och lanserade den europeiska AI-alliansen, en nätgemenskap med flera olika aktörer som är öppen för alla som har ett intresse för artificiell intelligens.

Som en uppföljning av aprilmeddelandet och i nära samarbete med medlemsländerna föreslog EU-kommissionen i december en samordnad plan för att främja utvecklingen och användningen av artificiell intelligens som utvecklats i EU. Planen syftar till att säkerställa komplementaritet och synergier mellan åtgärder på nationell nivå och EU-nivå för att maximera effekterna av och sprida fördelarna med artificiell intelligens i hela EU. I planen föreslås gemensamma åtgärder inom fyra nyckelområden: ökade investeringar, tillgång till mer data, stöd till begåvningar och insatser för ökat förtroende. Den innehåller också en strategisk ram för nationella strategier för artificiell intelligens. EU-länderna uppmuntras bygga vidare på det arbete som utförs på EU-nivå och utveckla sina nationella strategier för artificiell intelligens senast till mitten av 2019.

Samtidigt anslog kommissionen 66 miljoner euro till projekt inom robotteknik som ska hjälpa till att digitalisera små och medelstora företag i hela EU.

I december utarbetade en oberoende grupp av 52 experter etiska riktlinjer för utvecklingen och användningen av artificiell intelligens. Det är möjligt att lämna synpunkter på de etiska riktlinjerna innan de slutförs under 2019. Expertgruppen kommer också att lägga fram politiska rekommendationer under våren 2019.

En europeisk infrastruktur för superdatorer i världsklass

I januari 2018 presenterade kommissionen sina planer på att bilda ett gemensamt företag för ett europeiskt högpresterande datorsystem. Denna nya rättsliga struktur och finansieringsstruktur kommer att samla EU-medel och nationella medel för att bygga superdatorsystem och datainfrastruktur samt stödja forskning och innovation på detta område. Syftet är att göra EU till en av världens tre främsta superdatormakter. Medlemsstaterna ställde sig bakom kommissionens förslag i september och det gemensamma företaget inledde sin verksamhet i november. Företaget kommer att bygga upp och utveckla denna infrastruktur över hela Europa (med föreslagen finansiering från EU:s nästa långtidsbudget) för att förbättra databehandlingskapaciteten för forskning och industri. Stöd kommer också att ges till innovation inom superdatorteknik, hårdvara och programvara. Initiativet kommer att medföra fördelar inom många områden, från hälso- och sjukvård och förnybar energi till fordons- och cybersäkerhet.

Bättre tillgång till och vidareutnyttjande av data

I april föreslog kommissionen att direktivet om information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) skulle utvidgas så att det även omfattar data som innehas av offentliga företag och begränsa avgifterna för vidareutnyttjande av deras data. Syftet är även att underlätta vidareutnyttjande av forskningsdata som är resultatet av offentligt finansierad forskning, samt att tvinga medlemsländerna att utarbeta strategier för öppen tillgång. De nya reglerna kräver i tillämpliga fall tekniska lösningar för att ge tillgång till data i realtid.

Som en del av det tredje datapaketet lade kommissionen i april fram en ny uppsättning rekommendationer för att hantera tekniska förändringar när det gäller tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Rekommendationerna ger vägledning om hur man genomför strategier för öppen tillgång i linje med målen för öppen vetenskap, forskningsdata och datahantering, inrättande av det europeiska öppna forskningsmolnet och text- och datautvinning. De ger även exempel på incitament och utveckling av relevanta färdigheter hos forskare som bedriver öppen forskning.

Det fria flödet av icke-personuppgifter

I december trädde nya regler i kraft som gör det möjligt att lagra eller behandla andra data än personuppgifter (s.k. icke-personuppgifter) i hela EU utan omotiverade restriktioner. De nya reglerna undanröjer de hinder som begränsar det fria flödet av uppgifter och kommer att stärka EU:s ekonomi med en beräknad ökning på upp till 4 % av BNP senast 2020. Medlemsstaterna måste informera kommissionen om alla återstående eller planerade begränsningar för datalokalisering. Sådana begränsningar är tillåtna endast i vissa specifika situationer som kan förekomma i den offentliga sektorns databehandling. Offentliga myndigheter kommer att få tillgång till data för kontroll och tillsyn oavsett var inom EU som dessa uppgifter lagras eller behandlas. Reglerna kommer också att uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder för molntjänster för att underlätta byte mellan leverantörer av molntjänster inom tydliga tidsfrister.

Blockkedjeteknik

I februari lanserade kommissionen EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor som stöds av Europaparlamentet. Observationscentrumet kommer att övervaka utvecklingen och främja europeiska aktörers roll inom blockkedjetekniken, som innebär lagring av informationsblock som distribueras inom hela det digitala nätverket.

Toppdomänen .eu

I december nåddes en överenskommelse om nya regler för toppdomänen .eu, som inrättades 2002 för att göra det lättare för europeiska företag och medborgare att bedriva e-handel och för att stärka den inre onlinemarknaden. De nya reglerna syftar till att skapa ett framtidsanpassat, flexibelt och transparent styrningssystem för internet där de berörda parterna involveras fullt ut. En av de viktigaste innovationerna som föreslås är att göra det möjligt för EU-medborgare att registrera domännamn under .eu oavsett var de bor.

E-hälsa

I april presenterade kommissionen sitt mål om digital omvandling av vård och omsorg. Kommissionen kommer att stödja EU-samarbete inom tre prioriterade områden: säker tillgång till hälsodata över gränserna för EU:s medborgare, individanpassade läkemedel och sjukdomsförebyggande genom delning av europeisk data, och ökat medborgarinflytande med hjälp av digitala verktyg och personcentrerad vård. Som ett första led i denna process kommer flera medlemsländer att börja med utbyte av e-recept och elektroniska patientjournaler från och med början av 2019. I november 2018 hade 19 EU-länder undertecknat en förklaring där de förbinder sig att lämna ut nationell genomdata över landsgränserna.

Konnektivitet och digitalt företagande

I januari antog kommissionen sin handlingsplan för digital utbildning som syftar till att säkerställa att alla EU-medborgare ska kunna dra lika stor nytta av de möjligheter som finns på nätet, i hemmet, i skolan och på arbetsplatsen. Insatserna omfattar bland annat stöd till skolor för anslutning till höghastighetsbredband, utbyggnad av det nya självbedömningsverktyget Selfie för skolor som använder modern teknik i undervisningen, samt informationskampanjen #SaferInternet4EU. Kampanjen lanserades i samband med Safer Internet Day (den 6 februari) för att öka medvetenheten om barns säkerhet på nätet och tar upp frågor som rör nätmobbning, falska nyheter, sexting, skadligt innehåll, kritiskt tänkande, mediekompetens och digitala färdigheter samt god praxis för it-säkerhet.

EU-initiativet WiFi4EU, som ska bidra till att allmänna surfpunkter upprättas på offentliga platser runt om i EU, tog ett stort steg framåt i november i och med att den första ansökningsomgången inleddes. Budgeten för WiFi4EU är 120 miljoner euro mellan 2018 och 2020. Den kommer att ge stöd för installation av wifi-utrustning på offentliga platser som parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdinrättningar och museer.

Bredband

I juni nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om att uppdatera EU:s telekomregler. Den nya europeiska kodexen för elektronisk kommunikation kommer att främja investeringar i nät med mycket hög kapacitet runt om i EU, även i avlägsna områden och på landsbygden. Överenskommelsen om kodexen ger medlemsländerna en tidsram för att senast 2020 tillåta användning av de radiofrekvensband som är nödvändiga för utvecklingen av 5G-tjänster. Kodexen trädde i kraft i december. EU-kommissionen presenterade också en verktygslåda för utbyggnad av bredband i avlägsna områden och på landsbygden där endast 40 % av befolkningen har tillgång till snabb internetuppkoppling, jämfört med EU-genomsnittet på 76 %.

Praktikprojekt för digitala möjligheter

Detta EU-finansierade utbildningsinitiativ kommer att hjälpa företag att rekrytera personal med digital kompetens. I april inledde kommissionen ett pilotprojekt som finansieras genom Horisont 2020 och som förvaltas av Erasmus+. Inom ramen för projektet erbjuds 6 000 praktikplatser på områdena cybersäkerhet, stordata, kvantteknik, maskininlärning och digital marknadsföring.

Kvinnor på den digitala arenan

Eftersom den digitala klyftan mellan kvinnor och män medför enorma sociala och ekonomiska konsekvenser har kommissionen påpekat vikten av att stärka kvinnors ställning i vårt digitala samhälle och utvecklat en strategi för kvinnor på den digitala arenan. Målet med strategin är att se till att kvinnor är med och bidrar fullt ut till den digitala ekonomin genom att bekämpa könsstereotyper i media och lyfta fram förebilder, främja digital kompetens och utbildning för kvinnor och underlätta kvinnors deltagande inom digitalt entreprenörskap och innovation.

Internationellt samarbete

I februari antog kommissionen en strategi för västra Balkan där sex flaggskeppsinitiativ lanserades. Ett av dessa initiativ är utformat för att hjälpa EU:s sex partnerländer på västra Balkan att lyckas med den digitala övergången. Den digitala agendan för västra Balkan lanserades i juni för att se till att fördelarna med den digitala övergången kommer regionens medborgare till del. Den innehåller en strategi för att sänka roamingavgifter, investera i bredband, öka cybersäkerheten, tilliten och digitaliseringen av industrin, stärka den digitala ekonomin och främja forskning och innovation.

Inom ramen för den nya alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen träffades EU:s och Afrikanska unionens arbetsgrupp för digital ekonomi för första gången i december och kommer att utfärda rekommendationer senast i juni 2019 om hur man kan utveckla den panafrikanska digitala marknaden och sammankoppla den med EU:s digitala inre marknad.

Ett rättvist digitalt ekosystem

Rättvis konkurrens inom den digitala ekonomin

I januari dömde EU-kommissionen telekomföretaget Qualcomm till 997 miljoner euro i böter för att ha missbrukat sin dominerande marknadsställning inom kretsuppsättningar med LTE-basband som följer 4G Long-Term Evolution-standarden och som möjliggör för smarta telefoner och läsplattor att koppla upp sig mot cellulära nätverk. Kommissionen gav också ett villkorat godkännande till Qualcomms planerade förvärv av nederländska NXP. Qualcomm och NXP är två av de ledande aktörerna inom halvledarindustrin. Inom mediesektorn godkände kommissionen Comcasts förvärv av Sky i juni. Inom telekommunikationssektorn gav kommissionen i juli sitt godkännande till T-Mobile Austrias förvärv av UPC Austria.

I juli dömde EU-kommissionen Google till 4,34 miljarder euro i böter för att ha brutit mot EU:s antitrustregler genom att införa begränsningar för tillverkare av androidprodukter och mobilnätsoperatörer i syfte att stärka sin dominerande ställning inom allmänna internetsökningar. Kommissionen utdömde också i fyra separata beslut böter till elektroniktillverkarna Asus, Denon & Marantz, Philips och Pioneer på sammanlagt över 111 miljoner euro för att ha tvingat återförsäljare på nätet till fasta priser eller minimipriser, vilket bryter mot EU:s konkurrensregler.

I december utdömde kommissionen böter till Guess på strax under 40 miljoner euro för att företaget begränsat reklam och gränsöverskridande försäljning på nätet för konsumenter i andra medlemsländer (geoblockering), vilket strider mot EU:s konkurrensregler.

I september godkände kommissionen Apples planerade förvärv av Shazam, den ledande tjänsten för musikigenkänning. Apple är sedan tidigare ägare av Apple Music, den näst största tjänsten för streaming av musik i Europa. I november godkände kommissionen Disneys föreslagna förvärv av delar av Fox. Disney och Fox är två globala medieföretag som båda har sitt säte i USA. Beslutet om godkännande är villkorat under förutsättning att Disney fullföljer de utlovade åtagandena för att undanröja kommissionens betänkligheter beträffande konkurrensen. I november godkände kommissionen även T-Mobile NLs föreslagna förvärv av Tele2 NL. Kommissionen drog i sin undersökning slutsatsen att det var osannolikt att den föreslagna transaktionen påtagligt skulle påverka service- eller prisnivån på telekomtjänster för nederländska konsumenter.

Kommissionen antog även sina första beslut om statligt stöd för bredbandsnät med mycket hög kapacitet och gav sitt tillstånd till medlemsstater att ge stöd för utbyggnad av sådana nätverk, särskilt i specifika områden i Österrike, Tyskland och Nederländerna.

Digital beskattning

I mars föreslog kommissionen en reform av EU:s regler för bolagsbeskattning på digital verksamhet. De nya åtgärderna ska säkerställa att digitala företag betalar skäliga skatter i EU genom att skattereglerna är anpassade till den senaste tidens utbyggnad av den digitala ekonomin.

Digitalisering av finansiella tjänster

I mars antog kommissionen en handlingsplan om teknikbaserad innovation inom finansiella tjänster (FinTech) för att hjälpa den finansiella sektorn att utnyttja den snabba utvecklingen av ny teknik, som t.ex. blockkedjor, artificiell intelligens och molntjänster. Handlingsplanen syftar till att göra marknaderna säkrare och lättare att få tillgång till för konsumenter, investerare, banker och nya marknadsaktörer. Som ett första viktigt steg föreslog kommissionen nya regler för att skapa nya plattformar för gräsrotsfinansiering på EU:s inre marknad som ökar tillgången till finansiering, särskilt för nystartade företag och andra småföretag. De nya reglerna kommer att ge dessa plattformar möjlighet att ansöka om en EU-märkning och erbjuda sina tjänster i hela EU, samtidigt som investerare skyddas av regler om utlämnande av information, styrning, riskhantering och konsekvent tillsyn.

Rättvisa och insyn för användare av förmedlingstjänster online

I april antog kommissionen ett förslag till förordning för att främja rättvisa och öppenhet för företagsanvändare av onlineplattformar. Förslaget behandlar de skadliga affärsmetoder som orsakas av ojämlika affärsförbindelser mellan plattformar och företagsanvändare som är beroende av dem för att erbjuda sina varor och tjänster till konsumenter i EU. Ett nyligen inrättat observatorium som stöds av en grupp oberoende experter kommer att noga övervaka ekonomin för digitala plattformar och ge kommissionen råd rörande behovet av framtida initiativ.

Stärkt cybersäkerhet och säkrare internet

Direktivet om nät- och informationssäkerhet började gälla i maj 2018. Direktivet är de första EU-omfattande rättsligt bindande reglerna om cybersäkerhet och fastställer ett ramverk för att säkerställa en hög gemensam nivå på säkerheten i nätverks- och informationssystem i hela EU.

Kommissionen har föreslagit att det ska inrättas ett europeiskt kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och ett nätverk av nationella samordningscentrum. Syftet är att hjälpa EU att upprätthålla och utveckla den tekniska och industriella kapacitet inom cybersäkerhet som behövs för att säkra den digitala inre marknaden. Nätverket kommer att delta i utvecklingen av cybersäkerhetskapaciteten och leda till en bredare kompetensutveckling inom cybersäkerhet i medlemsländerna. Förslaget ska hjälpa EU och medlemsländerna att ha en proaktiv, långsiktig och strategisk syn på cybersäkerhetspolitiken.

Desinformation på nätet

I april föreslog kommissionen en första uppsättning åtgärder för att bekämpa desinformation på nätet. I åtgärderna ingår utveckling av den EU-omfattande uppförandekod om desinformation som offentliggjordes i september. Uppförandekoden undertecknades bland annat av stora onlineplattformar som har åtagit sig att genomföra den före valet till Europaparlamentet 2019. Åtgärderna innebär också stöd till ett oberoende nätverk av faktagranskare och för att främja kvalitetsjournalistik och mediekompetens. Avslöjandena om Facebook och Cambridge Analytica visade att personuppgifter kan utnyttjas i samband med val, och vilka effekter detta får på motståndskraften i demokratiska processer. I september presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker åtgärder för att garantera fria och rättvisa val och en EU-omfattande uppförandekod om desinformation. Kommissionen uppmanade därefter företrädare för onlineplattformar att ansluta sig till denna uppförandekod.

I december antog kommissionen och EU:s utrikeschef en handlingsplan om desinformation som bygger på aprilmeddelandet och arbetet i Europeiska utrikestjänstens arbetsgrupp för strategisk kommunikation i öst. Arbetsgruppen inrättades 2015 då Europeiska rådet för första gången tog upp hotet från ryska desinformationskampanjer.

Handlingsplanen fokuserar på fyra nyckelområden för att på ett effektivt sätt bygga upp EU:s kapacitet att hantera desinformation: a) förbättrad upptäckt, analys och avslöjande av desinformation, b) starkare samarbete mellan institutionerna och medlemsländerna, c) mobilisering av den privata sektorn för att bekämpa desinformation, d) öka medvetenheten och ge medborgarna ökat inflytande. Även inför det kommande valet till Europaparlamentet kommer ett system för snabb varning att inrättas senast i mars 2019 mellan EU-institutionerna och medlemsländerna.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

För att se till att Europeiska unionen behåller sin ledande position i den digitala omvandlingen har kommissionen föreslagit ett nytt program för ett digitalt Europa med en budget på 9,2 miljarder euro (2021–2027). Programmet omfattar medel för att ge stöd till fem specifika områden: högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och ökat förtroende, digital kompetens, samt digital omvandling och driftskompatibilitet. Den digitala delen av fonden för ett sammanlänkat Europa som uppgår till 3 miljarder euro kommer att stärka EU:s bredbandsinfrastruktur (inklusive 5G) och sammankoppla samhällen i hela EU. Andra fonder såsom InvestEU och fonderna för regional utveckling och sammanhållningspolitik kommer att komplettera dessa investeringar i den digitala strategin.

Horisont Europa som uppgår till 15 miljarder euro kommer att finansiera digital forskning och innovation inom industrin, samt andra områden som säkerhet, hälsa, mobilitet, energi och miljö. Kreativa Europa som uppgår till 1,2 miljarder euro kommer att finansiera programmet för massmedia och ytterligare åtgärder för att stödja mediefrihet och mediekompetens.

En strategisk vision för ett klimatneutralt EU 2050

Både i Europa och annorstädes är det svårt att blunda för klimatförändringarnas följdverkningar. Temperaturökningen i Europa är redan högre än det globala genomsnittet. Även om 2018 var extremt torrt, har vi sett extrema värmeböljor under fyra av de senaste fem åren. Sommaren 2018 låg temperaturerna norr om polcirkeln 5 °C högre än normalt, samtidigt som Centraleuropa var så torrt att Rhen på sina håll var för grund för inlandssjöfarten. Vi måste anpassa oss till klimatförändringarna, och vi måste övergå från att gradvis minska utsläppen till att ha så gott som inga utsläpp av växthusgaser som mål.

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar bekräftade att det är oerhört bråttom att vidta globala klimatåtgärder. Världen måste ha gått över till nettonollutsläpp av växthusgaser runt år 2070 för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C. För att visa globalt ledarskap och dra nytta av sitt försprång behöver EU ha blivit klimatneutralt 2050, vilket föreslås i EU:s långsiktiga strategi.

Samtidigt har de senaste två åren kännetecknats av en helomvändning i EU:s svar på klimatförändringarna, med intensivt arbete på EU-nivå för att anta klimat- och energilagstiftning och ställa om vårt energisystem till en koldioxidsnål ekonomi. Med lagstiftningen på plats satsar nu EU på att vidta de nödvändiga åtgärderna för att skydda allas framtid.

Som svar på uppmaningarna från Europaparlamentet och Europeiska rådet lade kommissionen i november 2018 fram en strategisk, långsiktig vision om en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050: En ren jord åt alla.

Strategins mål är att slå fast inriktningen för EU:s klimat- och energipolitik och att bestämma vad EU anser vara dess långsiktiga bidrag till Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen gott och väl under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. EU kommer att göra detta genom att investera i realistiska tekniska lösningar, ge medborgarna egenmakt och samordna åtgärder på de viktigaste områdena som industripolitik, finansiering och forskning, och samtidigt säkerställa social rättvisa och en rättvis övergång, så att ingen i EU hamnar på efterkälken. Med denna strategi vill EU bli världens första stora ekonomi att bli klimatneutral före 2050.

Mandatet för strategin kommer från EU:s medborgare. Enligt en Eurobarometerundersökning som publicerades i november 2018 anser 93 % av EU-medborgarna att klimatförändringarna orsakas av mänsklig verksamhet och 85 % håller med om att klimatinsatser och effektivare energianvändning kan skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i EU.

När kommissionen utarbetade den här visionen deltog många berörda parter, och ett offentligt samråd bidrog till verksamheten. Visionen är startskottet för en bred debatt mellan beslutsfattare, berörda parter och allmänheten om hur EU kan bidra till Parisavtalets långsiktiga mål och hur den nödvändiga omställningen kan uppnås.

I december 2018 uppmanade Europeiska rådet EU-länderna att arbeta med kommissionens strategi för att ge vägledning om den allmänna politiska inriktningen och prioriteringarna under första halvåret 2019. Då kan EU under 2020 lägga fram en långsiktig strategi i enlighet med Parisavtalet.

Internationellt arbete för globala klimatåtgärder

Strax efter att den långsiktiga strategin antagits och tre år efter Parisavtalet åkte EU i december till FN:s klimatkonferens (COP24) i Katowice i Polen, med två huvudsakliga mål. För det första att anta ett stabilt och heltäckande regelverk för tillämpning av Parisavtalet, och för det andra att bedöma de kollektiva framstegen mot de långsiktiga målen.

Diskussionerna i Katowice avslutades med att det antogs ett tydligt regelverk för den praktiska tillämpningen av Parisavtalet i hela världen, där EU spelat en avgörande roll för resultatet. EU samarbetade med allierade från både utvecklade länder och utvecklingsländer, något som visar att multilateralism och internationellt samarbete är det bästa sättet att angripa denna globala utmaning.

Regelverket ska göra det möjligt för parterna i Parisavtalet att tillämpa avtalet, övervaka det och gradvis öka sina bidrag till kampen mot klimatförändringarna, så att de uppfyller avtalets långsiktiga mål.

Regeringarna och de berörda parterna vid konferensen utvärderade också framstegen med Parisavtalets temperaturmål och övervägde hur man kan främja mer ambitiösa klimatåtgärder både nu och i nästa omgång av de nationella klimatåtagandena. Detta förväntas skapa en positiv politisk dynamik och leda till ett globalt samtal om långsiktiga strategier och behovet av snabbare insatser.

Under 2018 spelade EU en viktig roll i högnivåmöten för att stärka de globala klimatåtgärderna. EU stod värd för den andra ministerkonferensen om klimatåtgärder i Bryssel, tillsammans med Kanada och Kina, där företrädare för 36 regeringar deltog från många av världens största ekonomier. Ministrarna betonade betydelsen av multilateralism och bekräftade att Parisavtalet är oåterkalleligt och icke förhandlingsbart. EU och Kina bekräftade sitt engagemang för klimatåtgärder vid toppmötet mellan Kina och EU i juli, och enades om att förstärka samarbetet om handel med utsläppsrätter. EU intensifierade också sitt samarbete om koldioxidmarknader med Kalifornien och Nya Zeeland.

EU visade sitt globala ledarskap genom att ratificera ett avtal om utfasning av fluorkolväten, farliga växthusgaser som vanligen används i uppvärmnings- och kylutrustning. Om avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2019, genomförs i hela världen kommer det att ge ett betydande bidrag till Parisavtalets mål.

EU bidrog också under året till två viktiga klimatavtal i inom sjöfart och luftfart. I april enades Internationella sjöfartsorganisationen om att fastställa ett tydligt mål om att minska växthusgasutsläppen med minst 50 % fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer, med målet att fasa ut utsläpp av växthusgaser inom sjöfarten så snart som möjligt under detta århundrade. I juni godkände Internationella civila luftfartsorganisationen standarden för det allra första globala systemet för att hantera flygets koldioxidutsläpp. Avtalet innehåller de bestämmelser som behövs för att flygbolagen från och med 2019 ska kunna övervaka, rapportera och kontrollera sina utsläpp.

EU förblir fast beslutet att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländerna. EU, EU-länderna och Europeiska investeringsbanken är fortfarande den största givaren av offentlig klimatfinansiering, och bidrog tillsammans med 20,4 miljarder euro till utvecklingsländerna under 2017.

Färdigställande av en modern och långtgående energiunion

Att ställa om EU:s energisystem är en förutsättning för att hantera klimatförändringarna. Detta innebär att vi förändrar hur vi producerar och använder energi. Därför bygger EU upp en koldioxidsnål ekonomi där konsumenterna får ett större urval av energikällor, tillgång till tillförlitliga jämförelser av energipriser och möjlighet att framställa och sälja sin egen el.

Paketet för ren energi

Att man under 2018 enades om alla lagförslag i paketet Ren energi för alla i EU innebär att det finns ett modernt regelverk för omställningen till ren energi, så EU uppfyller sitt mål om att bli världsledande inom förnybar energi och satsa på energieffektivitet.

Här ingår ett nytt energieffektivitetsmål för EU till 2030 på minst 32,5 % och ett nytt mål på minst 32 % för förnybar energi i EU:s energimix, och målen kan komma att höjas 2023. Dessa nya mål återspeglar EU:s höga ambitionsnivå, den snabba teknikutvecklingen och de minskade kostnaderna genom stordriftsfördelar. Tillsammans kommer de att ge totala minskningar av växthusgasutsläpp med omkring 45 % fram till 2030, vilket överträffar EU:s åtagande enligt Parisavtalet att minska utsläppen med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990.

Nya EU-bestämmelser som trädde i kraft i juli bidrar till dessa mål genom att utnyttja den stora potentialen för effektivisering i byggnadssektorn, den största enskilda energiförbrukaren i EU. Detta kommer att skapa en tydlig väg mot ett utsläppssnålt eller utsläppsfritt byggnadsbestånd 2050.

Förutom att göra byggnaderna smartare och snålare skapar de nya reglerna också arbetstillfällen inom renovering och byggande.

Ökad energieffektivitet bidrar också till att bekämpa energifattigdom genom lägre energikostnader i äldre byggnader, som är i mest akut behov av renovering. Som en del av insatserna mot energifattigdom i EU-länderna startade kommissionen i januari EU:s observationsgrupp för energifattigdom. Gruppen ska förbättra mätning, övervakning och utbyte av kunskap och bästa praxis i fråga om energifattigdom.

Lagstiftning om medlemsländernas och EU:s styrning av energiunionen trädde i kraft i december. Lagstiftningen ska garantera att energi- och klimatmålen för 2030 och klimatanpassningsmålen nås genom en politisk process där EU-länderna och kommissionen samarbetar.

Nya regler för att få EU:s elmarknad att fungera bättre var föremål för en politisk överenskommelse i december. Reglerna ska skapa mer konkurrens och låta konsumenterna delta mer aktivt på marknaden för att göra en insats för omställningen till ren energi. Överenskommelser har också nåtts om åtgärder som ska säkerställa att EU:s medborgare skyddas bättre mot kritiska strömavbrott respektive stärka Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

Andra energieffektivitetsåtgärder under 2018 var bland annat förbud mot försäljning av ineffektiva halogenlampor från den 1 september, vilket gör att EU:s konsumenter kan spara pengar på sina elräkningar och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.

Energitrygghet och solidaritet

Trygg energiförsörjning för konsumenterna i EU är en central del av strategin för en energiunion. Som en del av satsningarna på försörjningstryggheten i Baltikum nådde kommissionens ordförande och ledare i Litauen, Lettland, Estland och Polen en överenskommelse om synkronisering av de baltiska staternas elnät med det kontinentaleuropeiska elnätet senast 2025. Att helt integrera de baltiska staternas elnät med resten av EU är en prioritering för energiunionen och blir ett viktigt bidrag till EU:s enighet och energitrygghet.

EU-medborgare ska få fler valmöjligheter och tryggare energiförsörjning genom konkurrens och diversifierade energikällor. Några exempel på framsteg på detta område är ett gemensamt åtagande om gasledningen mellan Bulgarien och Serbien, som undertecknades i maj. Gasledningen öppnar inte bara en ny väg till Serbien utan också till andra delar av sydöstra Europa.

I juni undertecknade de bulgariska och grekiska premiärministrarna ett politiskt uttalande om en gasledning mellan de båda länderna. Andra viktiga projekt som kopplar samman medlemsländerna är gasledningarna mellan Danmark och Polen samt mellan Polen och Litauen.

Europeisk energisolidaritet betonades vid toppmötet i Lissabon i juli, där ledarna för Portugal, Frankrike och Spanien enades om åtgärder för att stärka Iberiska halvöns anknytningar till den europeiska energimarknaden. Kommissionen stöder byggandet av nödvändig infrastruktur, med en rekordstor investering på 578 miljoner euro för kraftledningen genom Biscayabukten, det största bidraget någonsin från Fonden för ett sammanlänkat Europa till ett energiinfrastrukturprojekt.

I maj ålade kommissionen bindande skyldigheter för det ryska företaget Gazprom för att säkerställa fritt flöde av gas till konkurrensmässiga priser på gasmarknaderna i Central- och Östeuropa.

Under året investerade EU 48,4 miljoner euro i åtta projekt inom el, gas och smarta kraftnät genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Mer än 50 % av de planerade anslagen för projekt för hållbar energi och transport åren 2014–2020 (cirka 32 miljarder euro) har redan tilldelats konkreta projekt. EU hjälper aktivt många regioner att utveckla strategier och vidta konkreta åtgärder genom kommissionens pilotåtgärder för regioner i industriell omvandling och initiativet för kolintensiva regioner i omvandling. Investeringsplanen för Europa fortsatte under året att hjälpa människor i EU att få energi från förnybara källor, vilket innebär att totalt 7,4 miljoner hushåll nu fått stöd av planen. I december utdömde kommissionen böter mot Bulgarian Energy Holding, dess gasleveransbolag Bulgargaz och dess gasinfrastrukturbolag Bulgartransgaz (BEH-gruppen) på 77 miljoner euro för att ha hindrat konkurrenter att få tillgång till viktig gasinfrastruktur i Bulgarien i strid med EU:s konkurrensregler.

Under 2018 godkände EU sex elkapacitetsmekanismer i Belgien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien och Polen, som är avsedda att garantera tillräcklig elförsörjning på medellång och lång sikt.

På det internationella planet höll kommissionen ett antal högnivåmöten i Iran för att stärka energisamarbetet mellan de bägge parterna. Under de utmanande förhållandena till följd av USA:s utträde ur avtalet om kärnenergi i Iran, betonade kommissionen att hävandet av sanktionerna var en viktig del av kärnenergiavtalet.

I juli besökte kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker USA:s president Donald Trump i Vita huset, där de enades om att stärka det strategiska energisamarbetet mellan EU och USA. De enades särskilt om att samarbeta för att öka EU:s import av kondenserad naturgas från USA för att öka diversifieringen och tryggheten i energiförsörjningen.

Mot en fossilfri ekonomi

Åtgärder för att minska utsläppen är en investering i den europeiska ekonomins välstånd och hållbarhet. EU är redan på väg att överträffa sitt mål för 2020 att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %. Utsläppen minskade med 22 % mellan 1990 och 2017, samtidigt som EU:s ekonomi växte med 58 %.

Den rättsliga ramen för att uppnå EU:s Parisutfästelser är redan på plats. Målet för hela ekonomin för 2030 har omsatts i specifika mål för EU:s utsläppshandelssystem och för de sektorer som inte ingår i målet, däribland transporter, byggnader, avfall och jordbruk.

I maj antog lagstiftaren bindande årliga mål för minskning av växthusgasutsläppen för EU-länderna under åren 2021–2030 för de sektorer som inte ingår i handeln med utsläppsrätter, eftersom de står för nästan 60 % av EU:s totala inhemska utsläpp. Dessutom har EU lagstiftat om utsläpp och absorption på grund av markanvändning.

EU:s utsläppshandelssystem har setts över för tiden efter 2020. Reformen ska påskynda utsläppsminskningarna, fortsätta att hantera risken för koldioxidläckage och hjälpa energiintensiva industrisektorer och energisektorn att möta de innovations- och investeringsutmaningar som omställningen till en koldioxidsnål ekonomi medför. Utvecklingen på marknaden sedan den reviderade lagstiftningen antogs ses som ett tecken på det växande förtroendet för koldioxidmarknadens avgörande roll för att förverkliga EU:s klimatambitioner och driver på den tekniska utvecklingen.

I maj lade kommissionen fram de återstående åtgärderna för att modernisera transportsektorn i EU (se även kapitel 4), bland annat de första kraven på koldioxidutsläpp för tunga fordon. Enligt förslaget ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya lastbilar vara 15 % lägre 2025 än 2019, med ett föreslaget vägledande minskningsmål på minst 30 % till 2030. De här målen låter transportföretag – ofta små och medelstora företag – göra betydande besparingar tack vare lägre bränsleförbrukning. I december nådde parlamentet och rådet en politisk överenskommelse om stränga regler för att minska koldioxidutsläppen och modernisera reglerna för lätta fordon. De enades preliminärt om nya krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar i EU efter 2020. Utsläpp från nya personbilar ska vara 37,5 % lägre och från nya lätta lastbilar 31 % lägre 2030 än 2021. Detta påskyndar övergången till ren rörlighet och banar väg för klimatneutralitet under andra hälften av detta århundrade. Det kommer att bidra till att uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet, och samtidigt förbättra luftkvaliteten för alla i EU.

Andra åtgärder är en övergripande handlingsplan för batterier som ska bidra till att skapa en konkurrenskraftig och hållbar batterisektor i EU. Batterier kommer att vara lika viktiga för bilindustrin under 2000-talet som förbränningsmotorn var på 1900-talet. Ett år efter att kommissionen lanserade den europeiska batterialliansen har det gjorts stora framsteg med att bygga upp batteritillverkning i EU, och de första fabrikerna i pilotskala är redan på väg. Kommissionen föreslog också en ny märkning av däck, som kan hjälpa hushållen att spara upp till 125 euro per personbil och år genom att använda de effektivaste däcken för att minska bränslekostnaderna.

EU rensar luften

I maj 2018 agerade EU beslutsamt för att skydda allmänheten mot luftföroreningar, med hjälp av stödåtgärder så att EU-länderna kan nå sina mål. Det är bland annat fråga om ökat samarbete med EU-länderna genom dialoger om ren luft och genom EU-medel till stöd för åtgärder för att höja luftkvaliteten.

Kommissionen drog dessutom Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Rumänien och Storbritannien inför rätta i EU-domstolen. Anledningen var deras underlåtenhet att iaktta gränsvärdena för luftkvalitet och vidta lämpliga åtgärder för att hålla perioderna då gränsvärdena överskreds så korta som möjligt.

I september blev nya utsläppsprovningar obligatoriska för alla nya personbilar innan de får säljas, registreras och tas i bruk på vägarna i EU. De nya provningarna ska ge tillförlitligare resultat (utsläpp vid verklig körning) och bidra till att återupprätta förtroendet för nya bilars prestanda. Från och med januari 2019 kan oberoende parter, däribland kommissionen, utföra de officiellt erkända provningarna i ackrediterade laboratorier och hos tekniska tjänster för att testa utsläppen under ett fordons livstid (se även kapitel 4).

I september inledde kommissionen en fördjupad undersökning för att bedöma om BMW, Daimler och VW (Volkswagen, Audi, Porsche) samverkat i strid med EU:s konkurrensregler för att undvika konkurrens inom utveckling och ibruktagande av teknik för att rena utsläppen från bensin- och dieseldrivna personbilar.

Kommissionen godkände 2018 ett antal stödåtgärder för omställningen till utsläppssnåla transporter. Dessa statliga stödordningar, som anmälts av Tyskland och Portugal, gällde stöd till inköp av utsläppssnåla fordon, anläggning av nödvändig laddningsinfrastruktur och eftermontering på äldre dieselbussar.

Anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser

Utöver åtgärder för att minska utsläppen fortsatte EU att förbereda sig på och anpassa sig till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. I dag har 25 EU-länder en anpassningsstrategi, och klimatanpassning har arbetats in i EU:s finansieringsinstrument och andra initiativ som borgmästaravtalet om klimat och energi, som firade tioårsjubileum 2018. Rapporten om genomförandet av EU:s anpassningsstrategi, som lades fram i november, belyser dessa och andra framgångar men också vilka åtgärder som behövs för att minska EU:s sårbarhet för klimatförändringar i och utanför EU.

Hållbar finansiering

Omkring 180 miljarder euro i ytterligare investeringar per år behövs för att uppnå EU:s klimat- och energimål för 2030. På grundval av rekommendationerna från högnivågruppen för hållbar finansiering lade kommissionen fram en handlingsplan om hållbar finansiering och följde upp den med lagstiftningsförslag i maj 2018. En föreslagen ändring om en ny kategori av riktmärken som omfattar koldioxidsnålhet och positiv koldioxidpåverkan samt ett förslag till förordning om information om hållbara investeringar och hållbarhetsrisker går framåt i lagstiftningsprocessen. Kommissionen vill också gradvis bygga upp ett enhetligt klassificeringssystem (”taxonomi”) för vad som får betraktas som en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. När systemet väl har antagits kommer det att ge finansmarknadens aktörer ett starkt incitament att investera på ett mer hållbart sätt och garantera insyn, så att både institutionella och småskaliga investerare kan fatta välgrundade beslut om sina investeringar.

En annan viktig händelse inträffade i oktober, när kommissionen och Breakthrough Energy, under ledning av Bill Gates, presenterade en ny investeringsfond på 100 miljoner euro, Breakthrough Energy Europe, för att hjälpa innovativa europeiska företag att utvecklas och få ut ny ren energiteknik på marknaden. Dessutom godkände kommissionen ett investeringspaket på 243 miljoner euro från EU:s budget till projekt inom Life-programmet för natur, miljö och livskvalitet i EU:s omställning till en mer hållbar och koldioxidsnål framtid.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

För att nå EU:s klimatmål har kommissionen föreslagit att minst 25 % av EU:s nästa långtidsbudget (2021–2027) ska bidra till klimatmålen. Kommissionen vill utöka Life-programmet, en av EU:s spjutspetsar för miljö- och klimatfinansiering, med 60 % högre anslag.

På energiområdet föreslås att 8,7 miljarder euro ska stödja investeringar i europeisk energiinfrastruktur och energinät under den här sjuårsperioden för att bidra till en hållbar och klimattålig energiunion och stödja omställningen till ren energi. Ytterligare 6,07 miljarder euro anslås till ett internationellt projekt för att bygga och driva en experimentanläggning för att prova om fusionsenergi kan användas som en ren och hållbar energikälla. Vidare föreslår kommissionen att EU:s ambitionsnivå höjs för miljövård och klimatåtgärder, så att 40 % av den gemensamma jordbrukspolitikens totala budget förväntas bidra till klimatåtgärder.

Att investera i banbrytande teknik är en förutsättning för att nå EU:s klimatmål. I enlighet med det reviderade direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter ska en innovationsfond samverka med Horisont Europa, InvestEU och andra EU-program i långtidsbudgeten. Utöver EU-budgeten ska en moderniseringsfond tillhandahålla ytterligare finansiering för tio EU-länder i Central- och Östeuropa så att de kan modernisera och minska koldioxidutsläppen i sina energisystem. I förslaget till ett nytt Life-program föreslog kommissionen att 5,45 miljarder euro ska gå till projekt för miljö- och klimatåtgärder, en ökning med 1,95 miljarder euro.

Att göra den inre marknaden bättre för människor och företag

Under 2018 fortsatte EU att undanröja hinder mot fri rörlighet för varor och tjänster och att utbyta bästa praxis för att stödja utvecklingen av detaljhandeln.

I november 2018 antog EU-kommissionen ett meddelande som innehöll en ny bedömning av situationen på den inre marknaden och uppmanade medlemsländerna att bekräfta sitt politiska ställningstagande för den. Den inre marknaden måste fungera väl och utvecklas i en snabbt föränderlig värld, om vi ska kunna utnyttja dess fulla potential i den digitala tidsåldern och säkerställa hållbar tillväxt i EU:s ekonomi.

Djupare integration kräver dock i dagsläget större politiskt mod än för 25 år sedan, och det krävs större insatser för att gå från ord till handling. Meddelandet lyfter fram tre huvudområden där ytterligare insatser krävs för att fördjupa och stärka den inre marknaden. För det första uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att vara vaksamma när de införlivar, tillämpar och säkrar efterlevnaden av EU:s regler och att avstå från att införa nya hinder. För det andra uppmanar EU-kommissionen Europaparlamentet och ministerrådet att anta all den föreslagna lagstiftning som syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad. För det tredje betonar EU-kommissionen att det finns stor potential för mer ekonomisk integration på områdena tjänster, varor, skatter och nätverksindustrier. Att utnyttja den potentialen är något som kommer att kräva politiskt mod och politisk beslutsamhet.

EU-kommissionen lade också fram meddelanden om EU:s investeringsplan och om europeiska harmoniserade standarder. De meddelandena visar hur EU-kommissionens initiativ bidrar till att förbättra människors vardag, hjälper företagen att blomstra, slår vakt om EU som en attraktiv plats för investeringar och stärker EU:s värderingar samt ställning och inflytande i världen.

EU enades om nya regler som ska sörja för att nationella regelverk inte skapar onödiga hinder mot fri rörlighet i hela EU för utövare av fria yrken. Detta kommer att hjälpa de 50 miljoner människor eller de 22 % av alla förvärvsarbetande i EU som är verksamma i sådana reglerade yrken som kräver särskild yrkesutbildning, t.ex. ingenjörer, advokater och arkitekter. Från och med 2020 måste medlemsländerna göra ett test för att noggrant bedöma om kostnaderna och fördelarna med planerad lagstiftning är proportionerliga och befogade.

Det europeiska yrkeskortet, som funnits sedan januari 2016, gör det lättare för personer med reglerade yrken att erbjuda tjänster i hela EU. Den utvärdering som gjordes 2018 visar att kortet, som nu finns för allmänsjuksköterskor, apotekare, sjukgymnaster, fastighetsmäklare och bergsguider, ger ett mervärde jämfört med traditionella metoder för erkännande.

EU tittade också på begränsningar inom detaljhandeln, som sysselsätter nästan 9 % av EU:s arbetskraft i över 3,6 miljoner företag. Den snabba utvecklingen inom detaljhandeln mot e-handel och multikanalförsäljning är en dramatisk förändring. I april offentliggjorde EU-kommissionen bästa praxis för en öppnare, mer integrerad och konkurrenskraftigare detaljhandelssektor och nya infallsvinklar på hur stadskärnorna kan vitaliseras. EU-kommissionen uppmanade medlemsländerna att se till att gällande bestämmelser är icke-diskriminerande, motiverade och proportionerliga. En vägledning för att främja och modernisera den småskaliga detaljhandeln innehåller praktiska förslag på hur man kan möta framtidens utmaningar.

För att göra livsmedelskedjan rättvisare och stärka jordbrukarnas och de små företagens ställning föreslog EU-kommissionen ett förbud mot de illojala handelsmetoder som är mest skadliga.

I december nådde Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om en ny uppsättning regler som ska skydda 100 % av EU:s jordbrukare och de flesta små och medelstora livsmedelsföretag mot metoder som strider mot god tro och heder.

För att säkerställa att reglerna för den inre marknaden tillämpas på rätt sätt inledde EU-kommissionen också ett antal överträdelseförfaranden mot medlemsländerna, bl.a. om erkännande av yrkeskvalifikationer, offentlig upphandling och detaljhandeln.

För rättvis arbetskraftsrörlighet och säkrare arbetsförhållanden

År 2018 firade förordningarna om fri rörlighet för arbetstagare femtioårsjubileum. I dag bor eller arbetar omkring 17 miljoner EU-invånare i ett annat EU-land, nästan dubbelt så många som för tio år sedan.

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska arbetsmyndigheten inrättas för att informera medborgare och företag om möjligheter att bo, arbeta eller verka i ett annat EU-land, för att stärka EU-ländernas samverkan så att reglerna efterlevs rättvist och verksamt samt för att medla i gränsöverskridande tvister. Den nya byrån ska inrättas 2019 och är ett komplement till förslaget att förbättra de regler för samordning av de sociala trygghetssystemen som har skyddat människor i 60 år. Båda förslagen bereds i Europaparlamentet och ministerrådet.

Med de nya reglerna om skydd för utstationerade arbetstagares rättigheter, dvs. arbetstagare som skickas till ett annat EU-land av arbetsgivaren för att arbeta där tillfälligt, försöker man hitta en rimlig medelväg mellan fri rörlighet för tjänster och likabehandling av arbetstagare. Detta kommer att säkerställa lika lön för lika arbete på samma plats, vilket skapar lika villkor för utländska och lokala företag i värdlandet.

Den gemensamma digitala ingången – en enda nätadress för allt pappersarbete

År 2018 antogs förordningen om att skapa en gemensam digital ingång för att göra det lättare för privatpersoner och företag att hantera sitt pappersarbete på nätet. I framtiden kommer alla administrativa förfaranden som nu finns på nätet för användare i ett EU-land även att erbjudas användare från andra medlemsländer på ett EU-språk som de begriper. Sammanlagt kommer 21 viktiga ärenden, bl.a. beställning av personbevis och bilregistrering att kunna göras på nätet. Vidare väntas den gränsöverskridande byråkratin minska med hjälp av engångsprincipen, dvs. myndigheterna förväntas återanvända information som redan inhämtats från enskilda och företag. Företagen tros kunna spara över 11 miljarder euro.

En stark och innovativ industriell bas

En stark och konkurrenskraftig industriell bas är avgörande för EU:s ekonomiska framtid. EU:s nya industripolitiska strategi syftar till att ge näringslivet och invånarna i EU förutsättningar att gripa möjligheterna med industriell omvandling, digitalisering och utfasning av fossila bränslen.

EU:s industridag 2018 visade att EU har ett bra utgångsläge. Än en gång tog EU ledningen i arbetet med omställning till ren och hållbar energi genom att lansera det första industriforumet för ren energi med fokus på tre branschledda initiativ om batterier, förnybara energikällor samt bygg- och anläggning.

EU utlyste ett pris på 10 miljoner euro för innovativa batterier för e-fordon och arrangerade det första industrimötet 2030 – en grupp på 20 experter som kommer att hjälpa till att utforma en framtidsvision för EU-industrin med rekommendationer som kommer sommaren 2019.

EU:s innovationsresultat förbättras stadigt, men den europeiska resultattavlan för innovation 2018 visade att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa EU:s globala konkurrenskraft. I de flesta EU-länder var trenden positiv, framför allt i Malta, Nederländerna och Spanien, medan Sverige var fortsatt EU-ledande. EU är på väg att komma i kapp viktiga konkurrenter, t.ex. Kanada, Japan och USA. Men för att hämta in deras försprång och behålla försprånget framför Kina kommer det att krävas samordnade ansträngningar att utnyttja EU:s innovationspotential.

EU måste ta vara på möjligheterna med den snabba teknikutvecklingen. Parallellt med att stödja moderniseringen av EU:s industri genom bland annat insatser för artificiell intelligens och en strategi för uppkopplad och automatiserad körning gjorde EU en bedömning av om regelverket om maskiner och skadeståndsansvar var ändamålsenligt. Det visade sig att reglerna är lämpliga för den framväxande digitala tekniken och för innovativa produkter.

Enklare och bedrägerisäkrare skattesystem

En smidigt fungerande inre marknad behöver rättvisa och effektiva skatteregler. Med detta i åtanke har EU-kommissionen lagt fram 22 förslag på skatteområdet sedan november 2014.

I maj 2018 antog EU:s finansministrar regler inriktade på ökad transparens för att motverka aggressiv gränsöverskridande skatteplanering. Från och med juli 2020 måste skatteförmedlare, t.ex. skatterådgivare, revisorer, banker och advokater, som erbjuder sina kunder komplicerade gränsöverskridande finansupplägg med eventuell inriktning på att undvika skatt, rapportera om uppläggen till sina skattemyndigheter.

EU-kommissionen genomför den mest långtgående momsreformen på ett kvartssekel. I oktober 2017 lade den fram de huvudprinciper för ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU som ska bidra till att sätta stopp för de gränsöverskridande momsbedrägerier som innebär att EU-länderna för närvarande går miste om uppskattningsvis 50 miljarder euro varje år. I maj 2018 lade EU-kommissionen fram detaljerade tekniska åtgärder för att genomföra huvudprinciperna för beskattning av handeln mellan EU-länderna.

I oktober välkomnade EU-kommissionen att EU-länderna anammade nya verktyg för att täppa till kryphål i EU:s momssystem. Efter ikraftträdandet i november 2018 kommer EU-länderna att kunna utbyta mer information och samarbeta närmare i kampen mot brottssyndikat.

Tullunionens 50-årsjubileum

År 2018 hade tullunionen funnits i 50 år. Utan det tullfria området inom tullunionen hade EU:s inre marknad där alla företag i EU kan sälja varor och investera utan några inre gränser inte kunnat existera.

Medlemsländernas tullmyndigheter har fått fler uppgifter och större ansvar under de senaste 50 åren. Efter den första tvåårsrapporten om framstegen i utvecklingen av EU:s tullunion och dess styrning undertecknade EU-länderna i juli stadgan för EU:s tullmyndigheter. I stadgan bekräftas principerna att skydda samhället, underlätta handeln och att verka tillsammans nu och i framtiden.

Bättre finansiella tjänster

För invånare eller företag i euroområdet gör de nuvarande reglerna ingen skillnad på transaktioner i euro i det egna landet eller i ett annat medlemsland i euroområdet. EU vill att invånare i EU-länder utanför euroområdet ska ha samma villkor när de gör gränsöverskridande betalningar i euroområdet. I december nådde Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om förslaget, som kommer att innebära billiga euroöverföringar överallt i EU och rättvisare växelkurser för konsumenterna.

Förslaget från i maj om nya EU-regler om motorfordonsförsäkring syftar till bättre skydd för offer vid bilolyckor och bättre rättigheter för försäkringstagarna. Enligt de nya reglerna får offren hela den ersättning de har rätt till, även om försäkringsgivaren är insolvent.

Bättre konsumentskydd för försäkringsprodukter

När de nya reglerna om distribution av försäkringsprodukter börjar tillämpas i oktober kommer EU:s konsumenter att få tydligare information. Med hjälp av skärpta regler om hur försäkringsprodukter säljs kommer konsumentskyddet att stärkas. De skärpta reglerna förväntas gynna försäkringstagare, försäkringsbolag och andra försäkringsgivare.

Insatser för lika villkor på den inre marknaden

EU-kommissionens uppgift som tillsynsmyndighet vid företagskoncentrationer är att se till att människor i EU inte går miste om fördelarna med konkurrens, t.ex. lägre priser, större utbud för konsumenterna och ökad produktinnovation.

År 2018 godkände EU-kommissionen Bayers köp av Monsanto på vissa villkor. Parterna enades om att lösa alla klarlagda konkurrensproblem, särskilt koncentrationens eventuella följder för framtida innovation, med ett omfattande paket åtgärder, bl.a. avyttring av de berörda forsknings- och utvecklingstillgångarna.

EU-kommissionen tar också initiativ till utredningar och beslutar om hårda böter för karteller. I enlighet med EU-kommissionens eftergiftsprogram kan företag lämna insiderinformation i utbyte mot nedsatta böter. År 2018 dömde EU-kommissionen åtta tillverkare av kondensatorer (som används i smarta telefoner och andra apparater) till böter på 254 miljoner euro för att de hade deltagit i en kartell tillsammans med ett företag som hade lämnat information och ansökt om eftergift. Kommissionen dömde vidare fyra sjöfartsföretag till böter på 395 miljoner euro och bildelstillverkare i tre separata kartelluppgörelser till böter på 151 miljoner euro.

EU:s roll i kontrollen av statligt stöd är att se till att EU-länderna inte ger vissa företag skattefördelar. I juni konstaterade EU-kommissionen att Luxemburg lät två företag i koncernen Engie slippa skatt på nästan all vinst. Luxemburg måste nu kräva företagen på ungefär 120 miljoner euro i obetald skatt. I oktober fastställde EU-kommissionen att Slovakiens investeringsstöd till Jaguar Land Rover på 125 miljoner euro är förenligt med EU:s regler om statligt stöd. Stödet kommer att bidra till utveckling av regionen Nitra utan att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

I december godkände EU-kommissionen 1,75 miljarder euro i statligt bidrag till stöd för privata investeringar på 6 miljarder euro i forskning, utveckling och innovation inom mikroelektronik, som är en viktig möjliggörande teknik för EU-ekonomin. Detta viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kommer att genomföras av omkring 30 företag i fyra medlemsstater i samarbete med forskningsorganisationer och universitet, och det kommer att få betydande spridningseffekter till andra företag i hela EU.

I december avgjorde EU-kommissionen att Gibraltars system för att befria företagen från skatt på räntor och royalties, liksom fem skattebeslut, strider mot EU:s regler om statligt stöd. De som har tjänat på systemet måste nu betala skatter på omkring 100 miljoner euro till Gibraltar.

För säker, ren och uppkopplad rörlighet

EU går mot ren och hållbar rörlighet för att skydda människors hälsa och miljön och stärka EU-industrins konkurrenskraft.

Under 2018 slutförde EU genomgången av den process som ska se till att biltillverkarna noggrant följer alla EU:s säkerhets-, miljö- och produktionskrav. Reformen föreslogs efter ”dieselgate-skandalen” och kompletterar EU:s övergripande arbete för en ren, hållbar och konkurrenskraftig bilsektor. De nya reglerna, som kommer att gälla från och med 2020, innebär höjd kvalitet och större oberoende för fordonsprovningen, fler kontroller av bilar som redan finns på EU-marknaden och stärkt övergripande tillsynssystem i EU.

Som en del av initiativet ”Europa på väg” lade EU fram den sista omgången åtgärder för att modernisera Europas transportsystem. Målet är att alla i Europa ska få tillgång till säkrare trafik, renare fordon och mer avancerade tekniska lösningar.

Enligt reformen av reglerna om fordonssäkerhet vehicle safety rules ska alla nya fordonsmodeller som släpps ut på marknaden ha den senaste avancerade säkerhetstekniken, såsom nödbroms och intelligent farthållning. Detta går hand i hand med insatser för att göra vägnätet säkrare. Förslagen slutbehandlas nu av medlemsländerna och Europaparlamentet.

Även risker förorsakade av väginfrastruktur tas upp, bl.a. risker för oskyddade trafikanter som cyklister och fotgängare. Förslagen kommer att hjälpa medlemsländerna i arbetet med att förbättra trafiksäkerheten, i synnerhet länder med sämre trafiksäkerhet som behöver komma i kapp.

En övergång till uppkopplade och automatiserade bilar kan göra trafiken säkrare, renare, mer inkluderande och effektivare. Syftet med 2018 års strategi är att se till att central teknik och infrastruktur utvecklas i EU med säkerheten i sikte.

Växlingen mellan sommar- och vintertid upphör

Som svar på Europaparlamentets begäran och på kritik från allt fler medborgare och medlemsländer inledde EU-kommissionen ett offentligt samråd om sommartiden i juli. Omkring 4,6 miljoner svar kom, det högsta antalet någonsin för ett offentligt samråd. I 84 % av svaren förordades ett slut på växlingen mellan sommar- och vintertid. Den ursprungliga anledningen till att medlemsländerna införde systemet på 1970-talet (främst för att spara energi) har förlorat relevans i takt med att ny energisparteknik blir vanlig.

Nu gällande EU-lagstiftning harmoniserar reglerna om när klockan ska ställas om för att hindra störningar på den inre marknaden. Med samma mål i åtanke lade EU-kommissionen i september fram ett förslag för hur sommartiden kan avskaffas. Förslaget innebär att medlemsländerna väljer sin normaltid (detta är nationell behörighet) på ett samordnat sätt, oavsett om de vill att nuvarande sommartid eller nuvarande vintertid permanent ska vara normaltid. Förslaget ligger nu hos ministerrådet och Europaparlamentet.

Skydd av immateriella rättigheter och bekämpning av varumärkesförfalskning

I en värld där EU-företagen i allt högre grad konkurrerar med innovation, kreativitet och kvalitet är skyddet av immateriella rättigheter ett kraftfullt verktyg för att öka konkurrenskraften hos alla företag, inklusive små och medelstora företag.

För att hjälpa de europeiska läkemedelsföretagen att ta sig in på snabbväxande globala marknader och främja sysselsättning, tillväxt och investeringar i EU föreslog EU-kommissionen att reglerna om immateriella rättigheter anpassas så att EU-baserade läkemedelsföretag blir konkurrenskraftigare på globala marknader.

I ett frivilligt avtal har reklambranschen gått samman för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering genom att minska reklamintäkterna för webbplatser och mobila appar som kränker upphovsrätten eller sprider piratkopior.

Nya EU-regler om skydd för företagshemligheter trädde i kraft i juni. Ändringarna kommer att motverka illojal konkurrens och uppmuntra till samarbete inom innovation och till utbyte av värdefulla kunskaper så att EU blir en starkare och konkurrenskraftigare ekonomisk region.

Modern och hållbar offentlig upphandling

Varje år använder 250 000 myndigheter i EU över 2 biljoner euro – 14 % av EU:s bruttonationalprodukt – för inköp av tjänster, bygg- och anläggningsarbeten och varor. Under 2018 följde EU-kommissionen upp sin strategi för mer valuta för skattebetalarnas pengar samt stöd för en innovativare, hållbarare, mer inkluderande och konkurrenskraftigare ekonomi. Den offentliggjorde riktlinjer för att uppmuntra offentliga organisationer att använda upphandling som ett verktyg för att stimulera innovation och utfärdade en rekommendation till nationella myndigheter att stödja små och medelstora företag och göra det lättare för dem att delta i försvarsupphandlingar. Med en separat vägledning vill man motverka de vanligaste felen som görs inom projekt som samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

EU:s långtidsbudget för 2021–2027

I juni 2018 föreslog EU-kommissionen ett nytt program på 4 miljarder euro för att stärka och skydda konsumenterna och göra det möjligt för EU:s små och medelstora företag att dra full nytta av en välfungerande inre marknad. Det nya programmet kommer att stärka styrningen av den inre marknaden, stödja företagens konkurrenskraft och främja människors och djurs hälsa samt växt- och djurskydd.

Fullborda bankunionen

Fullbordandet av bankunionen är ett viktigt steg för att fördjupa EU:s ekonomiska och monetära union. Sedan 2014 har riskerna stadigt reducerats i EU:s finansiella sektor. Detta bör bana vägen för en ytterligare riskdelning genom det europeiska insättningsgarantisystemet. EU-kommissionen föreslog 2015 ett system för hela euroområdet i syfte att komplettera existerande nationella insättningsgarantisystem. Redan idag garanterar EU-lagstiftningen att alla insättningar upp till 100 000 euro är skyddade om en bank skulle gå omkull. Genom en gemensam fond i det nya systemet skulle ett starkare och enhetligare försäkringsskydd skapas i euroområdet.

I december kom EU-ledarna överens om de närmare villkoren för säkerhetsspärren till den gemensamma resolutionsfonden för bankunionen. Säkerhetsspärren, som kommer att tillhandahållas genom Europeiska stabilitetsmekanismen, stärker förtroendet för EU:s banksystem. Den kommer att aktiveras som en sista utväg i händelse av större bankresolutioner.

Riskerna i banksektorn har reducerats betydligt i EU under senare år. Banker som står under Europeiska centralbankens tillsyn har tagit in 234 miljarder euro i ytterligare kapital sedan 2014 och har nu mycket större likviditetsbuffertar. I december 2018 kom man överens om nya regler som ytterligare stärker bankernas motståndskraft och förbättrar möjligheten för banker att lämna marknaden utan kostnader för skattebetalarna.

Dessutom har andelen nödlidande lån – där låntagaren inte kan eller vill betala tillbaka ett banklån – minskat betydligt, även i medlemsländer där denna andel var mycket hög. I november visade ett EU-omfattande stresstest som den europeiska banksektorn genomgått i samordning av Europeiska bankmyndigheten att EU:s banker har blivit mer motståndskraftiga mot makroekonomiska chocker. Detta test omfattade 48 av Europas största banker, däribland 33 banker som står under direkt tillsyn från Europeiska centralbanken och som har 70 % av euroområdets banktillgångar.

I mars 2018 föreslog kommissionen lagstiftning för att åtgärda återstående bestånd av nödlidande lån och förebygga att sådana ackumuleras i framtiden. Man föreslog också en rättslig ram för värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar, så att bankerna får bättre möjligheter att diversifiera sina statspappersportföljer. Man kom också framåt med förslagen om nödlidande lån när enighet uppnåddes på ett mycket centralt område, nämligen att säkerställa att bankerna har tillräcklig förlusttäckning för framtida nödlidande lån. Arbetet pågår på två andra delområden: att säkerställa ett snabbförfarande utanför domstol för indrivning av lån med säkerhet och att vidareutveckla andrahandsmarknaderna för nödlidande lån där banker kan sälja sådana lån till kreditförvaltare och investerare.

Medlemsländernas framsteg på vägen mot euron

I maj släpptes kommissionens tvåårsrapport som behandlar frågan om hur redo vissa medlemsstater är att anta euron som sin valuta. Konvergensrapporten utgör grunden för Europeiska rådets beslut om huruvida en medlemsstat uppfyller villkoren för att ansluta sig till euroområdet. Rapporten, som läggs fram parallellt med en separat bedömning från Europeiska centralbanken, behandlar sju medlemsländer som har åtagit sig att införa euron men som ännu inte gjort det, nämligen Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige.

Även om alla dessa sju medlemsländer generellt sett uppvisar avsevärd nominell konvergens slog rapporten fast att ingen av dem uppfyller alla formella villkor för att delta i den gemensamma valutan. Bulgarien och Kroatien uppfyller visserligen alla konvergenskriterier, utom växelkurskriteriet, men enligt rapporten var det endast Kroatiens lagstiftning som var helt förenlig med EMU:s regler.

Genomgången av andra faktorer visade att medlemsländerna utanför euroområdet i allmänhet är väl integrerade i EU både ekonomiskt och finansiellt. Vissa av dessa länder uppvisar dock fortfarande makroekonomiska sårbarheter eller står inför utmaningar som rör deras företagsklimat och institutionella ramar på ett sätt som kan äventyra hållbarheten i konvergensprocessen.

Kommissionen är fast besluten att stödja de medlemsländer som förbereder sig på en anslutning till euroområdet. Genom en särskild arbetsgång inom ramen för sitt stödprogram för strukturreformer kommer kommissionen på begäran att ge riktat stöd till medlemsländer som vill införa euron. Att uppnå konvergens och skapa robusta ekonomiska strukturer är avgörande för hela EU:s välstånd och för att euron ska fungera friktionsfritt.

Större social rättvisa i den ekonomiska och monetära unionen

Genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs grundläggande principer för väl fungerande och rättvisa arbetsmarknader och välfärdssystem. Ett klart fokus på sysselsättning och sociala resultat är särskilt viktigt för att öka motståndskraften och fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. Att förverkliga den europeiska pelaren om sociala rättigheter är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar mellan unionen och medlemsstaterna inom respektive behörighetsområde.

En stark social dimension är ett avgörande inslag i den ekonomiska och monetära unionen. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter lanserades gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i november 2017. Den fungerar som en kompass för att möta nya sociala utmaningar och forma moderna, inkluderande och konkurrenskraftiga samhällen.

Dagens mer flexibla arbetsformer skapar visserligen nya jobbmöjligheter, särskilt för unga, men de kan också ge upphov till ekonomisk osäkerhet och ojämlikheter. Kommissionen tar fasta på principerna i pelaren för sociala rättigheter och vill garantera att alla människor har en rimlig chans att få ett fullvärdigt arbetsliv, anständiga arbetsvillkor och tillräckligt socialt skydd, oavsett den typ av anställningsavtal de har. I anslutning till förslagen om den egentliga pelaren föreslog kommissionen under 2017 och 2018 också särskilda initiativ för att genomföra den i praktiken.

I mars föreslog kommissionen till exempel ett paket om social rättvisa som innehåller förslag om en europeisk arbetsmyndighet med uppgift att se till att EU-regler för en rättvis arbetskraftsrörlighet genomförs på ett rättvist, enkelt och ändamålsenligt sätt (se också kapitel 4).

Paketet om social rättvisa innehöll också ett förslag till en rådsrekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare. Ministrarna kom fram till en politisk överenskommelse om detta förslag i december. Rekommendationen syftar till att stödja människor med atypiska anställningsformer och egenföretagande som på grund av sitt anställningsförhållande inte omfattas av sociala trygghetssystem i tillräcklig grad och därför utsätts för större ekonomisk osäkerhet.

Rekommendationen behandlar sociala trygghetssystem för arbetslöshet, sjukdom, hälso- och sjukvård, föräldraledighet, olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, invaliditet och ålderdom. Målet är att uppmuntra EU-länderna att se till att alla personer med atypiska anställningsformer och egenföretagare kan ansluta sig och bidra till sociala trygghetssystem och därmed åtgärda brister i det formella skyddet. Meningen är också att de ska kunna tjäna in och ta i anspråk adekvata sociala förmåner som anslutna till ett system och att öka transparensen när det gäller sociala trygghetssystem och rättigheter.

Balans mellan arbete och privatliv

Kommissionen lade 2017 fram ett förslag till ett nytt direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. Detta initiativ är ett av de viktigaste inslagen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och innebär ett antal nya eller högre miniminormer för pappa-, föräldra- och anhörigledighet och flexibla arbetsformer. Förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet pågår för närvarande. En preliminär överenskommelse nåddes i december.

Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor

I juni 2018 nådde medlemsländerna en överenskommelse om kommissionens förslag till ett direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor. På en modern och flexibel arbetsmarknad måste alla arbetstagare i EU få fullständig information i skrift om de grundläggande villkoren i anställningsförhållandet. Förslaget innehåller också nya rättigheter för alla arbetstagare, även personer med atypiska anställningsformer. Förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet pågick fortfarande i slutet av 2018.

Hantera arbetslöshet och sociala utmaningar

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter var vägledande i 2018 års cykel för samordning av den ekonomiska politiken, mest känd som den europeiska planeringsterminen. Det lades därför ännu mer tonvikt på sysselsättning och sociala utmaningar i rekommendationerna till medlemsländerna. En ny social resultattavla lades fram i utkastet till den gemensamma sysselsättningsrapporten. Här följs trender och prestationer i alla EU-länder på tre områden som är kopplade till pelarens 20 principer: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social delaktighet.

Mot bakgrund av de positiva ekonomiska utsikterna försöker man i 2018 års landspecifika rekommendationer främja en framåtblickande strategi där man fokuserar på att lägga grunden för en hållbar, inkluderande och långsiktig tillväxt. För att uppnå detta mål krävs att alla nivåer blir delaktiga, inte minst arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Rekommendationerna antogs av rådet i juli.

Stöd för reformer i medlemsländerna

Europas ekonomi har stärkts och har slagit in på en stadig tillväxtbana, men ytterligare strukturreformer behövs för att göra våra ekonomier mer stabila, inkluderande, produktiva och motståndskraftiga.

För att stödja dessa reformsträvanden skapade kommissionen 2015 en stödtjänst för strukturreformer som hjälper medlemsländerna att förbereda, utforma och genomföra reformer. Stödet ges endast på begäran och är skräddarsytt för medlemsstaten i fråga.

Efterfrågan för tjänsten har överträffat alla förväntningar. Hittills har tjänsten, genom stödprogrammet för strukturreformer och andra källor, kallats in till nästan 500 tekniska stödprojekt i 25 EU-medlemsländer. Det handlar till exempel om hjälp till medlemsländerna att reformera sina utbildnings- och vårdsystem, modernisera hanteringen av de offentliga finanserna, reformera skattemyndigheter, effektivisera offentliga förvaltningar och rättssystem, utveckla den digitala ekonomin, skapa ett gynnsamt företagsklimat och förbättra tillgången till finansiering.

Till exempel har justitieministeriet i Kroatien fått hjälp att förbättra landets domstolsväsende i syfte att skapa förutsättningar för ett effektivt rättssystem och respekt för rättsstatsprincipen. Kommissionen stöder också Slovakiens ansträngningar att göra hälso- och sjukvårdssystemet mer ändamålsenligt och effektivt. Lettland har fått stöd för att genomföra sin skattestrategi på medellång sikt. Bulgarien har fått stöd för att skapa ett mer företagsvänligt klimat och de baltiska staterna för att förbättra kapitalmarknadernas funktion i regionen.

Med tanke på den ökande efterfrågan från medlemsländerna föreslog kommissionen i december 2017 en ökad finansiering till stödprogrammet för strukturreformer. Förslaget godkändes av Europaparlamentet och rådet under 2018 och programmets budget fram till 2020 ökar därmed till totalt 222,8 miljoner. På så sätt kommer EU att kunna tillgodose den stora efterfrågan på stöd från medlemsländerna.

Sund konkurrens

Under det senaste årtiondet har EU:s statsstödskontroll i banksektorn spelat en central roll för att återställa balansen i EU:s banksektor. Ett villkor för att få statsstöd är nu att bankerna omstrukturerar sig och städar upp i sina balansräkningar. Kommissionen har också bidragit till att åtgärda olösta problem som kvarstår i EU:s banker sedan tidigare.

I Cypern godkände kommissionen ett ordnat marknadsutträde för Cyprys Cooperative Bank, inbegripet försäljning av vissa delar till Hellenic bank och avskiljande av 6 miljarder euro i nödlidande lån. Detta var knutet till bindande åtaganden från Cypern att reformera den rättsliga ramen så att problemen med nödlidande lån verkligen får en lösning och inte bara skjuts framåt, och för att minska kostnaderna för skattebetalarna.

I Italien lyckades Banca Monte dei Paschi som en del av sin omstruktureringsplan avyttra 24,6 miljarder euro i osäkra fordringar via det statsstödsfria garantisystemet GACS som Italien inrättade 2016. Från januari till september 2018 skedde nio ytterligare marknadsmässiga GACS-transaktioner. Ytterligare 14,4 miljarder euro i osäkra fordringar avskildes därmed från det italienska banksystemet.

Kommissionen har också med framgång slutfört en utredning av det stöd som Nova Ljubljanska Banka i Slovenien erhöll 2013 genom att acceptera åtgärder som Slovenien föreslagit och som säkerställer att banken kommer att bli en bärkraftig aktör på den slovenska bankmarknaden.

Under 2018 godkände kommissionen försäljningen av HSH Nordbank i Tyskland till privata investerare utan något ytterligare stöd. De flesta av de banker som för den finansiella stabilitetens skull fick stöd av skattebetalarna under krisen håller nu faktiskt på att lämna sina statsstödsförfaranden och har blivit attraktiva igen för privata marknadsaktörer.

Statsstödskontrollen inom banksektorn, i nära samarbete med bankunionens bankresolutionsstruktur, kommer att fortsätta att fylla sin oberoende funktion för att säkerställa en sund och konkurrenskraftig finanssektor.

Stärka eurons internationella roll

I sitt tal om tillståndet i unionen i september aviserade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker planer på nya initiativ för att stärka eurons internationella roll. Kommissionens förslag, som tillkännagavs i december, är en del av EU:s åtagande för en öppen, multilateral och regelbaserad global ekonomi. På så sätt kan Europas invånare och företag ges konkreta fördelar, bland annat lägre handelskostnader, bättre valmöjligheter, bättre tillgång till finansiering, större autonomi och ett mer motståndskraftigt globalt finanssystem. I grunden handlar förslagen om att höja eurons attraktivitet som en global valuta genom att förbättra motståndskraften i Europas ekonomi och dess finansmarknaders djup, likviditet och effektivitet, inte minst genom att fullborda kapitalmarknadsunionen. I förslagen efterlyses också en ökad användning av euron i strategiska sektorer såsom energi, råvaror och transporter, och en mer enhetlig representation av euroområdet på den internationella arenan.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

I maj 2018 presenterade kommissionen två förslag som visar hur EU:s nästa fleråriga budget (2021–2027) kan bidra till stabilitet, konvergens och sammanhållning i euroområdet och i hela EU samtidigt som ekonomisk styrka och motståndskraft främjas.

Det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer kommer att stödja reformer i alla EU:s medlemsländer och har en budget på totalt 25 miljarder euro. Detta program består av tre delar: ett reformverktyg för att ge finansiellt stöd till reformer, ett instrument för tekniskt stöd för att erbjuda och dela teknisk expertis samt en konvergensmekanism för att medlemsländerna ska få hjälp på sin väg mot att ansluta sig till euron. Tack vare detta program kan EU tillgodose den höga efterfrågan från medlemsländerna när det gäller att förbereda, utforma och genomföra tillväxtfrämjande reformer.

Förslaget om en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion kommer att bidra till att stabilisera de offentliga investeringarna och underlätta en snabb återhämtning i fall av betydande ekonomiska chocker i euroområdets medlemsländer och de länder som deltar i den europeiska växelkursmekanismen.

En balanserad och progressiv handelspolitik

Den internationella handeln har de senaste åren stött på allt fler utmaningar. Många tvivlar på globaliseringens effekter och ifrågasätter nyttan och syftet med handelsavtal. Det finns också en ökad protektionism. EU fördubblade under 2018 sina insatser för att försvara det regelbaserade internationella handelssystem som WTO stöder, och arbetade tillsammans med sina handelspartner för att modernisera reglerna för internationell handel.

EU fortsatte att spela en ledande roll i WTO och bekräftade sitt starka engagemang för organisationen och sitt stöd för att hitta lösningar på viktiga problem i det globala och multilaterala handelssystemet. I september 2018 lade EU fram ett diskussionsdokument om en reform av organisationen. Där understryks behovet av att uppdatera regelverket för statligt stöd och påtvingad tekniköverföring, som starkt bidragit till de alltmer spända handelsförbindelserna, samt att öka insynen i organisationen. Man betonar också behovet av att utse nya medlemmar till överprövningsorganet så att WTO:s tvistlösningssystem kan upprätthållas.

Handelspolitiken måste också vara effektiv, transparent och värdebaserad. Grundvalarna för strategin Handel för alla från 2015 fortsatte att vägleda handelspolitiken under 2018 – öppenhet i kombination med höga standarder är fortfarande det bästa sättet att se till att globaliseringen gynnar alla i EU.

EU fortsatte under året att förhandla fram nya handelsavtal, uppdatera befintliga avtal och se till att företag, arbetstagare och konsumenter kan dra nytta av handelsavtalen.

Framsteg gjordes också med EU:s förslag till en ram för granskning av utländska direktinvesteringar utifrån behovet av säkerhet och allmän ordning. Syftet är att se till att utländska investeringar fortsätter att vara en viktig källa till tillväxt i EU samtidigt som EU:s väsentliga intressen skyddas. I november nådde rådet och Europaparlamentet en politisk överenskommelse om den slutliga utformningen. Parlamentet ska rösta om den i februari 2019 och rådet väntas anta förordningen kort därefter. Förordningen väntas träda i kraft i april 2019.

Syftet med EU:s strategi för marknadstillträde är att få bort hinder för marknadstillträde världen över och samtidigt värna om en balanserad, regelbaserad och ansvarsfull handel.

Ett EU som skyddar

EU ska vara öppet, men inte naivt. Vi står upp för våra värderingar och intressen. Vår handelspolitik ska försvara företag och arbetstagare i EU när andra bryter mot globala handelsregler eller ägnar sig åt illojala handelsmetoder.

När diplomatiska åtgärder misslyckas tvekar EU inte att använda WTO:s tvistlösningsmekanism för att hävda sina rättigheter så att våra företag, arbetstagare och lantbrukare kan få full nytta av WTO-medlemskapet. Under 2018 inledde EU förfaranden mot Kina när det gäller tekniköverföring och mot USA för landets importtullar på stål och aluminium. Tvistlösningen har gett resultat: Ryssland upphörde under 2018 med sina antidumpningstullar på lätta nyttofordon från Tyskland och Italien.

I enlighet med WTO:s bestämmelser och EU-lagstiftning inledde EU tio nya undersökningar om och införde sju nya handelspolitiska skyddsåtgärder mot illojala handelsmetoder. Bland annat infördes antidumpningstullar på stål från Kina så att dess exportpris motsvarar ett skäligt marknadsvärde. EU inledde också 17 nya översyner och förlängde sju befintliga åtgärder med ytterligare fem år.

I juli införde EU provisoriska skyddsåtgärder på import av 23 typer av stålprodukter. Syftet är att förhindra en avledning av handeln med stål från andra länder till EU som kan bli följden av USA:s extratullar.

EU skyddar också sina industrier när länder utanför EU inleder undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (antidumpnings-, utjämnings- eller skyddsåtgärder) mot EU:s export. Några exempel är de förfaranden som inletts av USA (stål och aluminium, solpaneler och oliver), Turkiet (däck) och Israel (bredbart kakaopålägg).

I juni 2018 trädde EU:s moderniserade antidumpnings- och antisubventionslagstiftning i kraft. Tillsammans med ändringarna från december 2017 när det gäller beräkning av dumpningsmarginalen när statliga ingripanden snedvrider priserna och kostnaderna, är denna moderniserade lagstiftning den första stora uppdateringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument sedan WTO bildades 1994. De nya förordningarna anpassar EU:s handelspolitiska skyddsinstrument till utmaningarna i den globala ekonomin. Instrumenten är effektivare, mer transparenta och enklare att använda för företagen och gör det möjligt för EU att införa högre tullar på dumpade produkter.

Patent är viktiga för EU:s ekonomi och den internationella handeln eftersom de stimulerar innovation, medan standarder är viktiga för teknikutvecklingen. Samspelet mellan patent och standarder är en prioritering för EU. I oktober inrättade EU en grupp med 15 experter på standardessentiella patent. Sådana patent är en del av standardiserad teknik och expertgruppen ska hjälpa kommissionen att förbättra licensieringen. Gruppen hade sitt första möte den 12 november.

EU-exportörer drabbas fortfarande av handelshinder runtom i världen. Enligt kommissionens årsrapport om handels- och investeringshinder från juni stötte EU-exportörer på 396 hinder i över 57 länder under 2017. Det är en stor ökning jämfört med 2016. Rapporten visade att kommissionens strategi för marknadstillträde har fått bort 45 hinder som påverkat EU:s export till ett värde av 8,2 miljarder euro – mer än dubbelt så många hinder som togs bort 2016.

EU fortsätter att inta en tydlig hållning när det gäller varor som används för dödsstraff och tortyr. I september sammanträdde alliansen för tortyrfri handel, som EU var med att starta 2017, vid FN:s generalförsamling. Delegationer från ytterligare sex länder, bland annat Australien och Nya Zeeland, anslöt sig till alliansen och medlemmarna enades om att vidta åtgärder för att begränsa och stoppa handeln med varor som används för dödsstraff och tortyr och att verka för en bindande FN-resolution.

Ett EU som tar täten

De handelsavtal som EU har eller håller på att förhandla fram ska garantera en handel som gynnar alla. Avtalen hjälper EU att exportera våra höga standarder för livsmedelssäkerhet, arbetstagarnas rättigheter, miljön och konsumenternas rättigheter långt utanför EU:s gränser.

EU har spelat en ledande roll i FN:s diskussioner om en reform av hur investerare kan lösa tvister med länder. Under 2018 fortsatte EU att arbeta för att inrätta en multilateral domstol som kan lösa sådana tvister, ett viktigt nytt inslag i den globala styrningen.

I juni delade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström ut det första priset ”EU-städer för rättvis och etisk handel” till den belgiska staden Gent. Priset lyfter fram lokala initiativ som främjar rättvisa och etiska handelsmetoder.

Handelsavtalet mellan EU och Mexiko

I april slutförde EU och Mexiko sina förhandlingar om ett nytt handelsavtal. Nästan all handel med varor mellan EU och Mexiko blir tullfri, bland annat jordbruksprodukter. Enklare tullförfaranden gynnar också EU:s industri och jordbruk.

Avtalet innehåller mycket höga normer för arbetsvillkor, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd. Det hänvisar uttryckligen till försiktighetsprincipen, som innebär att beslutsfattare kan införa lämpliga åtgärder för att skydda människor, djur och växter eller miljön mot möjliga risker, även när den vetenskapliga analysen inte är entydig.

Avtalet innehåller ett åtagande om att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar. Det skyddar också EU-ländernas rätt att bestämma hur de ska tillhandahålla sina offentliga tjänster.

Detta är EU:s första handelsavtal som bekämpar korruption, t.ex. mutor och penningtvätt, i den privata och den offentliga sektorn.

Avtalet ger europeiska och mexikanska företag lika villkor när de lämnar anbud i offentliga upphandlingar i varandras länder. Det nya avtalet skyddar också immateriella rättigheter och förhindrar att kopior av 340 traditionella regionala livsmedel och drycker från EU säljs i Mexiko.

Avtalet öppnar för handel med tjänster, t.ex. finansiella tjänster, transporter, e-handel och telekommunikationer, och långtgående bestämmelser för konkurrens och statligt stöd ska bidra till lika villkor och främja marknadstillträdet.

Handelsavtalet förbättrar också villkoren för investeringar och omfattar EU:s nya system för investeringsdomstolar, som garanterar öppenhet och regeringarnas rätt att reglera i allmänhetens intresse. EU och Mexiko har enats om att inrätta en multilateral investeringsdomstol.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan

Vid toppmötet mellan EU och Japan i Tokyo i juli undertecknade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, rådets ordförande Donald Tusk och Japans premiärminister Shinzō Abe ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan – det största och viktigaste bilaterala handelsavtal som EU någonsin ingått.

Japan och EU delar ett starkt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter, fri och öppen handel, multilateralism och en regelbaserad internationell ordning. Japan är sedan länge en strategisk partner och en viktig bundsförvant på den internationella arenan.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap trädde i kraft den 1 februari 2019 och kommer att skapa ett frihandelsområde med 635 miljoner människor och nästan en tredjedel av världens totala bruttonationalprodukt. Avtalet kommer att få bort handelshinder och ska hjälpa EU och Japan att tillsammans utforma globala handelsregler.

Tack vare avtalet avskaffas nästan alla tullar för EU-företag som exporterar till Japan – sammanlagt en miljard euro varje år. Andra regelhinder som funnits länge för t.ex. EU:s bilexport försvinner också. Avtalet kommer att öka EU-exporten och skapa nya möjligheter för företagen i EU till förmån för invånarna. Det kommer att öka möjligheterna för viktig jordbruksexport från EU och skydda namnet på mer än 200 traditionella livsmedel och drycker på den japanska marknaden. Avtalet kommer också att göra det lättare för EU-företagen att tillhandahålla tjänster i Japan. Bestämmelserna om konkurrens och statligt stöd kommer att bidra till att skapa lika villkor. Avtalet innehåller också ett kapitel om små och medelstora företag och föreskriver kontaktpunkter och riktad information för mindre företag. Fyra av fem företag som exporterar till Japan är små företag, så det är särskilt relevant.

Avtalet ställer mycket höga krav på arbetsvillkor, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd, och skyddar helt offentliga tjänster. Det innehåller ett särskilt kapitel om hållbar utveckling och är EU:s första handelsavtal med ett särskilt åtagande om att följa Parisavtalet om klimatförändringar.

EU fortsatte under 2018 förhandlingarna med Japan om standarder och tvistlösning för investeringsskydd i tre möten.

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel med Kanada

Den 21 september 2018 hade EU:s övergripande avtal om ekonomi och handel med Kanada tillämpats provisoriskt i ett år.

Handelsavtalet kan ge EU-företagen besparingar på över 500 miljoner euro om året, pengar som tidigare gick till att betala exporttullar till Kanada. Nästan 99 % av besparingarna gjordes från avtalets allra första dag.

Alla företag kan spara tid och pengar tack vare enklare förfaranden. EU-konsumenterna kan också dra nytta av ett större utbud och lägre priser.

En transparent och inkluderande förhandlingsprocess

Öppenhet och dialog med allmänheten fortsatte att vara viktiga inslag i handelspolitiken under 2018 för att säkerställa demokrati, ansvarsskyldighet och allmänhetens förtroende. Detta krävs före, under och efter förhandlingarna och när avtalen genomförs.

EU-kommissionen fortsatte att offentliggöra förhandlingsrapporter, ståndpunktsdokument och textförslag till de handelsavtal som den förhandlar om. Den publicerade dessutom omfattande kompletterande material om EU:s handelsavtal med Mexiko. Under 2018 publicerade kommissionen sin andra övergripande årsrapport om hur EU:s handelsavtal genomförs. Med hjälp av rapporten kan intressenter, civilsamhället och övriga EU-institutioner granska EU:s genomförande av avtalen. Den ger också lärdomar inför pågående och framtida förhandlingar.

I februari höll den nya rådgivande gruppen om EU:s handelsförhandlingar sitt första av sex möten. Gruppen består av 28 organisationer som företräder företag, fackföreningar, konsumentorganisationer och miljöorganisationer och ska främja dialogen och inhämta synpunkter från flera olika intressenter.

USA

Fokus för samtalen med USA har varit att ta itu med frågor av gemensamt intresse. I juni införde USA importtullar på aluminium och stål från EU-företag. EU ansåg att de var omotiverade och olagliga och såg inget annat alternativ än att införa motåtgärder på amerikansk export. I juli träffades EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump och enades om att inrätta en arbetsgrupp som ska underlätta handeln och utveckla en positiv transatlantisk handelsagenda. Gruppen vill hitta sätt att intensifiera regleringssamarbetet, avskaffa tullarna på industrivaror (utom fordon), underlätta handeln med sojabönor, öka handeln med flytande naturgas för att stärka energitryggheten och reformera Världshandelsorganisationen.

Gruppen har hittills hållit fyra möten på politisk nivå för att diskutera regleringsfrågor och har redan nått positiva resultat. När det gäller flytande naturgas har företag från EU ingått flera långsiktiga avtal med amerikanska företag och nya EU-projekt för infrastruktur och terminaler är på gång. USA har gått med på att lätta på sina licenskrav för export av flytande naturgas till EU. När det gäller sojabönor har de amerikanska exportörerna nästan fördubblat sin andel på EU-marknaden. Arbetet fortsätter, och båda sidor har enats om att inte införa nya handelstullar.

Kina

EU hade ett framgångsrikt toppmöte med Kina 2018. EU höll också tre förhandlingsrundor om ett investeringsavtal med Kina, och de första erbjudandena om marknadstillträde utbyttes i anslutning till toppmötet. Två förhandlingsrundor hölls om ett avtal för att skydda namnen på traditionella livsmedel och drycker. Kina har gått med på att samarbeta med EU om reformen av WTO för att hjälpa organisationen att hantera aktuella utmaningar.

Andra handelsförhandlingar

EU har ingått handelsavtal med 70 partnerländer som står för 40 % av världens BNP. Med målet att öppna nya marknader för EU:s export inledde EU under året nya handelsförhandlingar och gjorde goda framsteg i pågående förhandlingar.

EU:s södra och östra grannskap

I mars träffades handelsministrar och företrädare för 43 länder i unionen för Medelhavsområdet för första gången sedan 2010 för att ge ny kraft åt den regionala handels- och investeringsagendan. De ställde sig bakom handlingsplaner om fördjupat samarbete på flera områden och om kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning.

Arbetet för ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med Tunisien fortsatte med två förhandlingsrundor under 2018.

I juni höll EU-kommissionen och Gulfstaternas samarbetsråd sitt andra möte i dialogen om handel och investeringar.

I det östra grannskapet fokuserade EU på att genomföra avtalen om ett djupgående och omfattande frihandelsområde med Georgien, Moldavien och Ukraina.

Latinamerika

Handelssamtalen med Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) fortsatte under 2018. Syftet är att integrera två stora regionala marknader, sänka tullar, förbättra affärsmöjligheterna i Mercosur, ge konsumenterna ett större utbud, minska byråkratin, öka tillväxten och konkurrenskraften, skapa jobb och främja gemensamma värderingar som hållbar utveckling.

EU genomförde tre förhandlingsrundor med Chile för att uppdatera frihandelsavtalet från 2002. EU vill att avtalet ska omfatta pilotbestämmelser om handel och jämställdhet.

I april slutförde EU förhandlingarna om att modernisera handelsavtalet med Mexiko.

Asien och Australasien

Den 19 oktober undertecknade EU handels- och investeringsavtal med Singapore. I oktober lade kommissionen fram handels- och investeringsavtalen med Vietnam till rådet för godkännande, och till Europaparlamentet för samtycke. EU genomförde tre förhandlingsrundor med Indonesien för att öka handeln och direktinvesteringarna mellan parterna. Målet är att förhandla fram ett avtal som liknar dem som ingåtts med Singapore och Vietnam.

I juni inledde EU förhandlingar om handelsavtal med Australien och Nya Zeeland.

Under 2018 höll EU två samtalsrundor med varje land och EU publicerade förslag om 18 förhandlingsområden.

Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna)

I augusti undertecknade Gambia, som fjortonde västafrikanska land, regionens ekonomiska partnerskapsavtal med EU och i september följde Mauretanien efter. Nu fattas bara Nigerias underskrift. Den 6 december godkände rådet Samoas anslutning till avtalet om ekonomiskt partnerskap med Stillahavsområdet. De ekonomiska partnerskapsavtalen är handels- och utvecklingsavtal mellan EU och länder och regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. De håller för närvarande på att genomföras i cirka 30 länder. Avtalen kan komma att ligga till grund för ett framtida frihandelsområde mellan kontinenterna, vilket är ett av målen med den nya alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen, som också stöder afrikanska insatser för ett kontinentalt frihandelsområde.

Åtgärder mot terrorism och brottslighet i EU

EU fortsatte att genomföra sin handlingsplan från 2017 om skydd av offentliga platser, med anslag på över 100 miljoner euro. Arbetet med handlingsplanen från oktober 2017 om stärkt beredskap mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker intensifierades efter incidenterna i Salisbury och Amesbury i Storbritannien.

Tre viktiga direktiv för att stärka kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet började dessutom gälla 2018, nämligen direktivet om flygpassageraruppgifter (PNR), direktivet om bekämpande av terrorism och direktivet om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

Kommissionen lade i april fram förslag om att stoppa finansiering av terrorism genom bättre tillgång till finansiell information. Det skulle göra det möjligt för de rättsvårdande myndigheterna att snabbt få tillgång till de finansiella uppgifter som krävs för att utreda allvarliga brott. De nya bestämmelserna främjar bättre samarbete mellan nationella rättsvårdande myndigheter och nationella finansunderrättelseenheter samt med Europol. Förslaget diskuteras för närvarande av Europaparlamentet och rådet, som siktar på att anta det före valet till Europaparlamentet i maj 2019.

I september föreslog kommissionen nya regler om att terroristinnehåll ska tas bort från nätet inom en timme. I förslaget preciseras ansvarsfördelningen mellan de nationella myndigheterna och internetföretagen, i kombination med starka garantier för grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och en ny, rättsligt bindande aktsamhetsplikt.

Kommissionen tog också initiativ till att uppmana Europeiska rådet att ändra artikel 86 i fördraget, så att lagstiftaren kan utöka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter för att bekämpa gränsöverskridande terrorism i alla EU-länder. En förstärkt åklagarmyndighet på EU-nivå kan åtgärda de nuvarande bristerna i kampen mot terrorism och driva en gemensam EU-strategi mot terrorism, som omfattar alla steg i processen från utredningar till åtal och lagförande av terrorbrott i domstol.

Brottslingar och terrorister använder sms, e-post och appar för att kommunicera. I över hälften av alla brottsutredningar begär man nu ut elektroniska bevis från tjänsteleverantörer i andra länder. Närmare två tredjedelar av sådana brott kan dock inte utredas ordentligt eller lagföras eftersom utredarna har svårt att få tillgång till uppgifterna i tid. För att lösa detta problem föreslog kommissionen i april nya regler för åklagare och polis för att enklare få tillgång till sådan bevisning, oavsett var i EU den lagras. I december antog rådet en förhandlingsposition om förslaget till förordning, och rådet inleder förhandlingar med Europaparlamentet så snart parlamentet har antagit sin förhandlingsposition.

En ny förordning om frysning och förverkande av tillgångar över gränserna antogs den 14 november. De nya reglerna underlättar gränsöverskridande återvinning av brottsliga tillgångar, leder till effektivare frysning och förverkande av olagliga medel och skyddar brottsoffrens rätt till ersättning.

EU enades om att förbättra de rättsliga grunderna för det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, genom att fylla en lucka i systemet och att hjälpa EU-länderna att identifiera medborgare i länder utanför EU som fällts för brott. Lagstiftningen leder till ett centraliserat system där man snabbt kan se från vilka EU-länder närmare information om fällande domar från nationella register kan fås.

Mer verkningsfull lagstiftning mot penningtvätt

Nya regler mot penningtvätt trädde i kraft i juli 2018 och hindrar att finanssystemet i EU används för penningtvätt eller terrorfinansiering. I oktober 2018 enades EU om skärpta straffrättsliga åtgärder mot penningtvätt. Genom ett nytt direktiv ska brott och påföljder för penningtvätt bli mer enhetliga, så att farliga brottslingar och terrorister ställs inför lika stränga påföljder för brott i hela EU. En kartläggning av länder utanför EU med strategiska brister i sin bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har genomförts enligt metoder som kommissionen presenterade i juni.

Trots att EU:s ramverk mot penningtvätt är stabilt, visar nya fall med EU-banker inblandade tydligt att det finns utrymme för förbättringar, särskilt i fråga om gränsöverskridande samarbete mellan myndigheterna. I september lade kommissionen fram ett förslag om stärkt tillsyn över finansinstituten i EU för att bättre motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat genom utökade befogenheter för Europeiska bankmyndigheten att agera mot penningtvätt i finanssektorn. Förslaget diskuteras av Europaparlamentet och rådet, som siktar på att anta det före valet till Europaparlamentet i maj 2019.

I april lade kommissionen dessutom fram ett förslag för att göra det lättare att använda finansiell och annan information för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet. Förslaget går ut på att stärka samarbetet mellan finansunderrättelseenheter och rättsvårdande myndigheter.

Slutligen antog kommissionen en delegerad förordning om tekniska standarder för centrala kontaktpunkter för utgivare av elektroniska pengar och betaltjänstleverantörer med regler om deras funktioner.

Civilrätt

Bättre samarbete mellan domstolar

I maj antog kommissionen två förslag om modernisering och digitalisering av domstolssamarbetet när det gäller delgivning av handlingar och bevisupptagning, och tanken är att göra civilrättslig prövning billigare, effektivare och mer lättillgänglig för företag och enskilda. Förslagen behandlas nu av rådet och Europaparlamentet.

I december nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse i trepartsförhandlingarna om förslaget om insolvensförfaranden för att upprätta system för omstrukturering och ge företagare en andra chans. Det här initiativet, som ska antas formellt 2019, underlättar för livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter att omstrukturera i ett tidigt skede för att undvika konkurs och uppsägningar. Det ska också låta hederliga företagare få en andra chans att driva företag efter en konkurs.

I december 2018 nådde rådet en politisk överenskommelse om den föreslagna uppdateringen av Bryssel IIa-förordningen om modernare skydd av barn i gränsöverskridande vårdnadstvister och snabbare handläggning.

Bolagsrätt och tillgång till företagsinformation

I april föreslog kommissionen nya regler om digitala verktyg och processer inom bolagsrätt och vid gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar. Målet är att företag ska kunna använda digitala verktyg i sina kontakter med myndigheterna i bolagsrättsliga ärenden och att det ska finnas enhetliga rutiner för företag som vill omstrukturera eller omlokalisera sin verksamhet på den inre marknaden. Samtidigt skapas större rättslig klarhet och bättre skydd för anställda, aktieägare och fordringsägare. Förhandlingarna i Europaparlamentet och i rådet gick framåt 2018 enligt en ambitiös tidsplan med siktet inställt på att förslaget ska antas före valet.

Företagsregistrens sammankopplingssystem, som gör det enklare att hitta information om företag i EU, användes flitigt 2018 med över 372 000 sökningar efter företagsinformation och över 241 000 slagningar på företagsuppgifter under de första 17 månaderna efter starten.

Starkare skydd av personuppgifter

Den allmänna dataskyddsförordningen, som började gälla i maj 2018, ger ett starkare, mer enhetligt dataskydd för enskilda, företag och myndigheter i hela EU. I januari gav kommissionen ut vägledning om de viktigaste nyheterna och möjligheterna som den nya förordningen innebär.

Nya dataskyddsregler för EU:s institutioner och organ trädde i kraft den 11 december 2018.

Förslaget till regler om integritet och elektronisk kommunikation går ut på ett starkt integritetsskydd för dem som använder elektroniska kommunikationstjänster och lika spelregler för alla aktörer på marknaden. De nya reglerna ska garantera en stark och enhetlig ram för databehandling och anpassa de gällande reglerna, som är från 2002, till den allmänna dataskyddsförordningen för att trygga allmänhetens rätt till personlig integritet.

Dataflöden är viktigt för både näringsliv och rättsvårdande myndigheter. Genom beslut om adekvat skyddsnivå fastställs att ett land utanför EU erbjuder ett adekvat skydd av personuppgifter. Då kan personuppgifter flöda fritt mellan EU och det landet för affärsändamål eller mellan rättsvårdande myndigheter med fortsatt dataskydd.

I juli avslutade EU och Japan sina förhandlingar om ömsesidig adekvat skyddsnivå för kommersiella ändamål. Samtidigt pågår förhandlingar mellan EU och Sydkorea om adekvat skyddsnivå för kommersiella ändamål, och de väntas bli klara i början av 2019.

Rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna

Ett mer ändamålsenligt rättsväsende och värnande om rättsstatsprincipen

Ändamålsenliga rättsväsenden har avgörande betydelse för tillämpningen av EU-lagstiftningen och för investeringarna. Kommissionen använde under året Resultattavlan för rättskipningen i EU och den europeiska planeringsterminen för att uppmuntra EU-länderna att göra sina rättsväsenden bättre, effektivare och mer oberoende. Rådet utfärdade i juli rekommendationer i denna fråga till Kroatien, Italien, Cypern, Portugal och Slovakien.

I september väckte kommissionen talan mot Polen i Europeiska unionens domstol för att landet åsidosatt principen om domarnas oavhängighet genom den nya polska lagen om sänkt pensionsålder för Högsta domstolens domare. I interimistiska åtgärder biföll domstolen alla kommissionens yrkanden, till dess att domstolen har avkunnat en slutlig dom.

Som en del av EU:s nya långtidsbudget föreslog kommissionen en förordning om skydd av EU:s budget i händelse av brister i rättsstatsprincipen i EU-länderna.

Värna om rättigheter och motverka diskriminering

I april föreslog kommissionen EU-normer för att skydda visselblåsare som rapporterar överträdelser av EU:s regler som kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset. De ska förbättra upptäckt, utredning och beivrande av överträdelser av EU:s lagstiftning och garantera yttrandefrihet och fria medier.

I rapporten för 2017 om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna framhölls vad som behöver göras för att de grundläggande rättigheterna ska respekteras i människors vardag. Det är bland annat fråga om bättre åtgärder mot hatbrott, hatpropaganda och våld mot kvinnor samt främjande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I rapporten betonas också den viktiga roll som ett fritt och dynamiskt civilsamhälle och oberoende domstolar spelar.

I juli riktade kommissionen en formell underrättelse till Ungern om landets lag som gör det straffbart att hjälpa till med ansökningar om asyl och uppehållstillstånd, bland annat för att garantera att EU:s bestämmelser om fri rörlighet för personer och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna följs.

Kamp mot hatbrott och hatpropaganda på och utanför nätet

EU:s uppförandekod mot olaglig hatpropaganda på nätet fortsatte att ge resultat. Enligt den tredje utvärderingen av uppförandekoden, som offentliggjordes i januari 2018, gjordes ytterligare framsteg med att snabbt granska och ta bort rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda från nätet.

It-företagen avlägsnade i genomsnitt 70 % av allt innehåll som anmälts till dem, och uppfyllde målet att granska merparten av anmälningarna inom 24 timmar, i genomsnitt över 81 % av anmälningarna. Uppförandekoden är nu branschstandard i kampen mot olaglig hatpropaganda på nätet: Snapchat, Instagram, Google+ och Dailymotion tillkännagav under året att de anslöt sig till uppförandekoden.

Icke-diskriminering och likabehandling

EU-länderna är skyldiga att ha minst en organisation – ett jämlikhetsorgan – som analyserar och övervakar diskriminering samt främjar och värnar likabehandling av alla som bor i landet. I juni föreslog kommissionen ett antal åtgärder för EU-länderna för att se till att jämlikhetsorganen faktiskt skyddar allmänheten och bekämpar diskriminering.

Ett av resultaten av EU:s handikappstrategi är kommissionens förslag till en europeisk rättsakt om tillgänglighet för att göra vanliga varor och tjänster mer tillgängliga, till exempel mobiltelefoner, datorer, e-böcker, e-handel och banktjänster. Detta får positiva följder i vardagen för miljontals människor i EU, och gör det lättare och mer attraktivt för företag att utveckla och sälja tillgängliga varor och tjänster. En preliminär överenskommelse nåddes i november 2018, och parlamentet väntas anta akten slutgiltigt i april 2019.

EU fortsatte att främja mångfald genom stöd till de allt fler mångfaldsstadgorna, som underlättar mångfaldsarbetet för 9 000 organisationer i hela EU, med 15 miljoner anställda. EU fortsatte även att genomföra åtgärderna för att förbättra likabehandlingen av hbti-personer genom att övervaka lagstiftning, finansiera projekt och öka medvetenheten.

I januari offentliggjorde kommissionen en ingående översyn av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer 2011–2020. EU främjade aktivt romsk kultur under EU-veckan för romer i april och uppmärksammade minnet av förintelsen av romer.

Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt 16 % mindre än män i EU. För att åtgärda löneskillnaderna mellan könen började kommissionen genomföra en handlingsplan för att uppnå lika lön för kvinnor och män, och mätbara framsteg förväntas 2020.

EU blev färdigt med anslutningen till Europarådets Istanbulkonvention om bekämpning och förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Detta är ett stort steg på vägen mot en mer heltäckande rättslig ram på EU-nivå mot könsrelaterat våld.

EU-medborgarskap

Konsulärt skydd

Regler om konsulärt skydd, det vill säga EU-medborgares rätt till hjälp från andra EU-länders ambassader i länder utanför EU, trädde i kraft i maj 2018. En informationskampanj om konsulärt skydd, med unga EU-resenärer som målgrupp, startade i augusti 2018.

I maj föreslog kommissionen förbättringar av bestämmelserna om provisoriska EU-resehandlingar för att göra dem säkrare och förenkla rutinerna. Förslaget fick stöd av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och behandlas för närvarande i rådet.

Identitetskort

I april föreslog kommissionen förbättringar av säkerhetsdetaljerna i identitetskort och
uppehållshandlingar för EU-medborgare och uppehållshandlingar för familjemedlemmar från länder utanför EU. Förslaget går ut på att uppgradera säkerhetsdetaljerna, vilket gör det lättare för EU-medborgarna att utöva sin rätt till fri rörlighet. Parlamentet och rådet har börjat förhandla om förslaget.

Val

Efter skandalen med Facebook och Cambridge Analytica och de växande hoten mot valen i form av desinformationskampanjer, it-angrepp och hybridhot, är fria och rättvisa val till Europaparlamentet 2019 en prioriterad fråga för kommissionen.

För att möta dessa hot antog kommissionen i september ett åtgärdspaket, som ska hjälpa EU-ländernas myndigheter och andra aktörer i deras gemensamma ansträngningar för ett fritt och rättvist val.

Paketet innehåller en uppsättning konkreta åtgärder: stärkt samarbete genom valnätverk (både nationellt och på EU-nivå), riktlinjer för hur dataskyddsreglerna ska tillämpas under val, ökad insyn i betald politisk reklam och kommunikation på nätet, stärkt it-säkerhet, genomdrivande av gällande valregler även på nätet, informationskampanjer samt kännbara straff för missbruk av personuppgifter för att uppsåtligt påverka EU-valet.

Konsumentskydd

I april föreslog kommissionen en ny giv för konsumenterna så att konsumenterna fullt ut kan dra nytta av sina rättigheter i EU. De nya reglerna omfattar bland annat ett EU-system för kollektiv prövning när grupper av konsumenter har lidit skada, med lämpligt skydd mot missbruk. Samtidigt bör de här reglerna ge EU-ländernas konsumentskyddsmyndigheter större befogenheter att straffa näringsidkare som bryter mot dem. I december antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om den del av den nya given som rör kollektiv prövning, och planerar att anta sin ståndpunkt om resten i januari 2019.

De nya reglerna syftar också till att anpassa konsumenträttigheterna till ny teknik. Exempelvis ska konsumenterna när de söker på marknader och plattformar på nätet tydligt informeras om en näringsidkare betalar för ett sökresultat. Nätmarknaderna ska också informera konsumenterna om de algoritmer som avgör rangordningen av resultaten och vem man handlar av.

Kommissionen fortsatte att bekämpa vilseledande affärsmetoder, till exempel marknadsföring av produkter som identiska fast deras sammansättning eller egenskaper egentligen är mycket olika, bland annat genom att föreslå att EU-lagstiftningen om detta skulle bli tydligare inom den nya given för konsumenter. Dessutom lade kommissionen fram gemensamma testmetoder som utvecklats i samarbete med näringslivet, och de håller på att genomföras i en EU-omfattande testkampanj.

Enligt de nya reglerna om paketresor, som trädde i kraft i juli, ska resenärerna få tydlig information om huruvida de erbjuds ett resepaket med fullt skydd eller ett sammanlänkat researrangemang med ett mer begränsat skydd. Resenärerna får även sina rättigheter stärkta, till exempel vid inställda resor eller om arrangören höjer priset med mer än 8 %.

Lösning av tvister utanför domstol

Alternativ tvistlösning går ut på att lösa tvister mellan konsumenter och näringsidkare när något går fel med ett konsumentköp, på ett opartiskt sätt och till rimlig kostnad. Under 2018 fanns det kvalitetssäkrade tvistlösningsorgan i alla EU-länder.

Gemensamma åtgärder för att skydda konsumenterna

Tillsammans med de nationella myndigheterna medverkade kommissionen under året i ett antal gemensamma åtgärder för att skydda konsumenterna. Efter dieselskandalen lovade Volkswagen att fortsätta med sina kostnadsfria reparationer fram till slutet av 2020. I juli hade 80 % av de berörda bilarna reparerats. En annan gemensam åtgärd mot Facebook, Twitter och Google+ resulterade i förbättrade villkor för över 250 miljoner användare av sociala medier i EU. Under 2018 inleddes åtgärder mot AirBnB för att öka insynen i deras prissättning och få deras avtalsvillkor att överensstämma med EU:s normer.

Hindra farliga produkter från att nå konsumenterna

Genom varningssystemet för konsumentprodukter kan EU-länderna snabbt informera varandra om farliga produkter på marknaden och om vad som gjorts för att produkterna inte ska nå konsumenterna, särskilt barnen. Under året varnade de 31 nationella myndigheterna i systemet varandra om 2 257 farliga produkter .

I juni undertecknade fyra nätmarknader, Alibaba (på AliExpress vägnar), Amazon, eBay och Rakuten France, ett produktsäkerhetslöfte där de bland annat åtog sig att inom två arbetsdagar avlägsna farliga produkter som de nationella tillsynsmyndigheterna hittat på deras webbplatser.

Enligt årsrapporten för 2017 om systemet för snabb varning för livsmedel och foder anmäldes 3 832 nya risker som rörde livsmedel eller foder under 2017, varav 942 var varningar om allvarliga hälsorisker.

RescEU

Även om EU:s befintliga civilskyddsmekanism ger en god grund för ett samordnat EU-svar på naturliga och människoskapade katastrofer, visade skogsbränderna 2018 att mekanismen behöver förbättras och stärkas. Totalt brann över 130 000 hektar 2018 i Europa, och risken för bränder förväntas öka ytterligare på grund av klimatförändringarna. Under året aktiverade Grekland, Sverige, Lettland och Portugal EU:s civilskyddsmekanism för att hantera skogsbränder. Bränder stod för den största andelen (35 %) ansökningar om EU-hjälp.

I december 2018 enades parlamentet och rådet preliminärt om kommissionens förslag om att stärka den befintliga mekanismen. Förslaget är avsett att utöka investeringarna i katastrofförebyggande och katastrofberedskap, främja samordning av hjälp inom den europeiska civilskyddspoolen samt skapa en reserv av ytterligare civilskyddskapacitet på EU-nivå för att reagera på katastrofer (RescEU). RescEU ska omfatta flygplan och helikoptrar för brandbekämpning, och kan efter en riskanalys få ännu fler resurser. De tre EU-institutionerna planerar att snart bli färdiga med det formella antagandet, så att reglerna kan träda i kraft under första halvåret 2019.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

Som en del av EU:s långtidsbudget 2021–2027 har kommissionen föreslagit att det ska inrättas en fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden med anslag på 947 miljoner euro under de här sju åren. Fonden riktar sig till personer och organisationer som bidrar till EU:s gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald.

Den europeiska migrationsagendan

Under 2018 lade kommissionen fram regelbundna lägesrapporter om genomförandet av den europeiska migrationsagendan med utgångspunkt i de åtgärder som vidtagits för att stabilisera migrationsflödena och förbättra förvaltningen av EU:s yttre gränser. I rapporterna analyserades EU:s insatser för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till migration, stödja medlemsländerna i frontlinjen och grannländer som står inför ett starkt migrationstryck samt för att skydda migranter under resor, återvändande och återtagande. I rapporterna analyserades även de framsteg som gjorts avseende lagliga migrationsvägar, såsom vidarebosättning.

I decemberrapporten 2018 konstaterade kommissionen att EU:s övergripande migrationsstrategi har gett resultat på alla fronter: Antalet irreguljära migranter har sjunkit och ligger på samma nivåer som före krisen, samarbetet med partnerländer har fördjupats, EU:s yttre gränser förvaltas bättre och det finns mer effektiva verktyg för att hantera migrationen inom EU. I rapporten drogs slutsatsen att arbetet måste fortsätta på alla nivåer, både utanför och inom EU.

Gränsskydd och hantering av irreguljära migrationsflöden

Gränsförvaltning

Under 2018 fortsatte förhandlingarna om kommissionens förslag från 2017 om att uppdatera kodexen om Schengengränserna, eftersom det finns ett behov av att garantera EU-medborgarnas säkerhet samtidigt som deras fria rörlighet bevaras. Målet är att anpassa reglerna om tillfälligt återinförande av inre gränskontroller till dagens behov och införa bättre rättssäkerhetsgarantier, så att gränskontroller vid de inre gränserna är en sista utväg.

I ett meddelande om migration från december efterlyste kommissionen fullständigt återställande av Schengenområdet som ett område utan inre gränskontroller byggt på ett väl fungerande gemensamt europeiskt asylsystem.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) hade i genomsnitt 1 350 utstationerade experter längs alla migrationsrutter under 2018 för att hjälpa nationella gränsbevakningstjänstemän. I juni begärde medlemsländerna att Frontex stödjande roll skulle stärkas ytterligare, inbegripet samarbete med länder utanför EU, och att byrån skulle få ökade resurser och ett förstärkt mandat.

Som svar på detta föreslog kommissionen i september att Frontex skulle förstärkas med en fast styrka på 10 000 personer senast 2020. Denna operativa personal kommer att ha verkställande befogenhet och egen utrustning att tillgå för att ingripa när så behövs längs EU:s yttre gränser och i tredjeländer. Förslaget säkerställer också att medlemsländerna bibehåller sin suveränitet i fråga om insatser som genomförs vid deras gränser. I slutet av 2018 enades medlemsländerna i rådet om vissa delar av kommissionens förslag (bestämmelser om återvändande och samarbete med tredjeländer). Diskussionerna om alla delar av förslaget fortsätter.

EU fortsatte förhandlingarna med länderna på västra Balkan om operativa samarbetsavtal om gränsförvaltning som skulle göra det möjligt för den europeiska gräns- och kustbevakningen att hjälpa till och sätta in sin personal vid behov. I oktober undertecknade EU ett sådant avtal med Albanien och avtal har paraferats med Nordmakedonien (i juli) och med Serbien (i september). Förhandlingarna med Montenegro och Bosnien och Hercegovina har också slutförts med framgång.

Informationssystem om säkerhet och gränsförvaltning

Förordningen om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) trädde i kraft i oktober 2018. Det nya systemet kommer att omfatta förhandskontroll av resenärer som är undantagna från visumkravet till Schengenområdet, så att eventuella säkerhets- och migrationsrisker ska kunna upptäckas, och ska ha tagits i bruk senast i slutet av 2021.

Efter ikraftträdandet av den nya lagen i december 2017 inledde kommissionen arbetet med genomförandet av ett nytt system för in- och utresa för Schengenområdet. Systemet kommer att stärka kontrollerna vid EU:s yttre gränser genom registrering av uppgifter om inresa, utresa och nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Schengenområdets yttre gränser. Systemet väntas ha tagits i bruk senast i slutet av 2020.

Förstärkning av Schengens informationssystem

Schengens informationssystem stöder samarbete i fråga om yttre gränskontroll och brottsbekämpning i Schengenländerna. Nya regler för att stärka systemet trädde i kraft i december 2018. De omfattar nya registreringar om beslut om återvändande och bättre verkställighet av inreseförbud, en skyldighet att införa registreringar med koppling till terrorism samt starkare bestämmelser om försvunna barn och skyddsbehövande. De nya reglerna omfattar även bättre dataskyddsregler, en mer ändamålsenlig användning av fingeravtryck, handavtryck och ansiktsbilder för att identifiera personer samt lättare tillgång för EU:s byråer.

Driftskompatibilitet

I december 2017 lade kommissionen fram ett nytt lagförslag om informationssystemens driftskompatibilitet för att se till att gränskontrolltjänstemän, immigrationstjänstemän och brottsbekämpande myndigheter får tillgång till den information de behöver i rätt tid. Europaparlamentet och medlemsländerna gjorde stora framsteg på detta område under 2018, vilket banar väg för ett antagande under första kvartalet 2019.

Återvändande och återtagande

Med stöd från EU hjälpte internationella organisationen för migration (IOM) 16 463 personer att frivilligt återvända från Libyen enbart under 2018. EU fortsätter att arbeta tillsammans med Afrikanska unionen, FN och de libyska myndigheterna för att få ett slut på det systematiska frihetsberövandet av migranter, även av barn. Tack vare dessa insatser frisläpptes 2 700 flyktingar.

I september föreslog kommissionen en riktad översyn av återvändandedirektivet, som tillsammans med förslaget om en ny förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning stärker byråns mandat avseende återvändande och kommer att göra EU:s återvändandepolitik mer verkningsfull, samtidigt som respekten för migranternas grundläggande rättigheter fortfarande säkerställs.

För att påskynda återvändandeförfarandet och förhindra avvikanden och irreguljära sekundära förflyttningar, införs genom förslaget förenklade återvändandeförfaranden vid den yttre gränsen för personer vars asylansökningar har avslagits. Genom förslaget införs en skyldighet att omedelbart utfärda beslut om återvändande för asylsökande som avvisats, vilket täpper till en lucka i förfarandet som hittills har underlättat avvikanden och kräver att irreguljära migranter samarbetar under förfarandena för att identifiera dem. Dessutom harmoniseras reglerna för beslut om förvar av irreguljära migranter för att avvisa eller utvisa dem. Harmoniseringen omfattar en fastställd längsta förvarperiod på tre månader och möjligheten att kvarhålla migranter som utgör en risk för den allmänna ordningen eller säkerheten. Slutligen kommer medlemsländerna att vara skyldiga att fastställa nationella program för att hjälpa irreguljära migranter som är villiga att frivilligt återvända.

Skydd till behövande

Asylreform

EU står fast vid sina grundläggande värden genom att ge skydd till behövande. Sammanlagt 164 055 asylsökande beviljades skydd under de första nio månaderna 2018. Två års intensivt arbete har lett till betydande framsteg med kommissionens förslag från 2016 om att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet och fem av kommissionens sju förslag är nu redo för antagande: Skyddsgrundsförordningen, direktivet om mottagningsvillkor, förordningen om Europeiska unionens asylbyrå, Eurodacförordningen och förordningen om en unionsram för vidarebosättning. Även om alla dessa förslag ingår i en bredare reform, har alla enskilda förslag ett tydligt syfte och ett snabbt antagande av vart och ett av dem kommer att göra skillnad på fältet.

Viktiga framsteg har även gjorts med förordningen om asylförfaranden och Dublinförordningen, som är oumbärliga för ett framtidssäkrat asylsystem. På medlemsländernas begäran kan tillfälliga arrangemang för de huvudsakliga aspekterna av den framtida Dublinförordningen inrättas i väntan på att den nya Dublinförordningen träder i kraft. Utöver detta och för att underlätta en kompromiss föreslog kommissionen i september att EU:s asylbyrå skulle beviljas ett utvidgat mandat, fler verktyg och en större budget (321 miljoner euro för 2019–2020) för att kunna ge mer omfattande stöd till medlemsländerna genom förfarandet för internationellt skydd när så begärs. Tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån kommer gemensamma EU-enheter för migrationshantering att hjälpa medlemsländerna när och där det behövs, till exempel med identifiering och registrering av asylsökande, förberedande av beslut om ansökningar om internationellt skydd och operativt stöd.

Mottagningscentrum och stöd till Grekland, Italien och Spanien

För att stödja de grekiska myndigheterna samt internationella och icke-statliga organisationer som hanterar flyktingkrisen och den humanitära krisen i Grekland har kommissionen anslagit över 816,4 miljoner euro i nödbistånd sedan början av 2015. Denna nödfinansiering kompletterar de 613,5 miljoner euro som redan tilldelats Grekland inom de nationella programmen för 2014–2020. Vid årets slut delegerade kommissionen förvaltningen av 252 miljoner euro till internationella organisationer som är verksamma i Grekland, bland annat Unicef och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Dessutom tillhandahåller kommissionen permanent strukturellt stöd till de grekiska myndigheterna genom kontinuerlig närvaro på alla öar med mottagningscentrum.

För Italiens del har mer än 35,5 miljoner euro anslagits under 2018, vilket innebär att det totala beloppet för nödbistånd till landet sedan 2014 uppgår till 224,9 miljoner euro. Det tilldelade nödbiståndet kompletterar de över 724 miljoner euro i EU-stöd till Italiens nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020.

Mot bakgrund av ett ökat antal nyanlända tilldelades Spanien i juli 36,01 miljoner euro i nödbistånd för att förbättra mottagningskapaciteten vid landets södra kust samt i Ceuta och Melilla, liksom för att öka antalet återvändanden. Nödbiståndet till Spanien ges utöver de 737,5 miljoner euro som landet har tilldelats för migrationshantering, gränsförvaltning och säkerhet inom ramen för nationella program för perioden 2014–2020.

Migranter som anländer till mottagningscentrumen i Italien och Grekland har identifierats och registrerats korrekt, deras fingeravtryck har tagits och deras uppgifter har kontrollerats mot relevanta säkerhetsdatabaser. I lägesrapporten om den europeiska migrationsagendan från december konstaterade kommissionen att situationen i Grekland har förbättrats, men att de grekiska myndigheterna måste göra mer för att förbättra mottagningsvillkoren, påskynda handläggningen av asylansökningar och öka antalet återvändanden.

De flesta EU-länder har fortsatt att bidra till att minska trycket på Grekland och Italien genom att omplacera berättigade sökande från dessa länder, som får ta emot största andelen migranter.

Uttalandet från EU och Turkiet

Uttalandet från EU och Turkiet från 2016 är fortfarande mycket viktigt för att minska irreguljära och farliga överfarter till de grekiska öarna från Turkiets fastland, för att rädda liv till sjöss och för att främja vidarebosättning av syrier som behöver internationellt skydd.

Turkiet har gjort utomordentliga insatser för att tillhandhålla inkvartering och stöd till över 3,5 miljoner registrerade syriska flyktingar, och EU har visat sitt engagemang för att stödja Turkiet i denna utmaning. Faciliteten för flyktingar i Turkiet fortsätter att bidra till att flyktingarnas och de turkiska värdsamhällenas behov tillgodoses, i nära samarbete med de turkiska myndigheterna. Faciliteten, genom vilken 1,9 miljarder euro har distribuerats, har hjälpt över 1,3 miljoner flyktingar genom månatliga kontantöverföringar, undervisning för 500 000 barn och hälso- och sjukvård för hundratusentals människor. EU har även påbörjat den andra utbetalningen på 3 miljarder euro i ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt stöd för en effektiv migrationshantering

Kommissionen stöder nationella insatser för att förbättra migrationshanteringen och gränsförvaltningen med betydande finansiering. Följande fonder fortsatte att stödja
kapacitetsuppbyggnaden under 2018 och tillhandahöll humanitärt bistånd och hälso- och sjukvård samt bidrog till att utveckla det operativa samarbetet: Asyl-, migrations- och integrationsfonden med 576 miljoner euro, fonden för inre säkerhet (gränser och viseringar) med 567 miljoner euro och fonden för inre säkerhet (polisen) med 92,7 miljoner euro. Under perioden 2014–2020 uppskattas EU:s stöd till nationella insatser på områdena migration och säkerhet till 5,5 miljarder euro för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet (vilket inte omfattar byråer).

I december 2018 ändrade Europaparlamentet och rådet reglerna för asyl-, migrations- och integrationsfonden för att göra det möjligt för medlemsländerna att fortsätta att använda finansiering som tidigare anslagits till EU:s system för omplacering i nödsituationer, som avslutades med framgång 2017. Ändringen kommer att ge medlemsländerna möjlighet att använda återstående medel för att fortsätta med omplacering eller vidarebosättning av sökande eller personer som beviljats internationellt skydd, liksom för att ta itu med andra migrationsrelaterade behov inom ramen för fondens tillämpningsområde.

Hantera migrationen och rädda liv till sjöss

Italien fortsatte att få stöd genom insatsen Themis och andra gemensamma EU-insatser, bland annat till sjöss, när det gäller att hantera irreguljär migration över centrala Medelhavet. Sammanlagt har insatserna bidragit till att över 690 000 människor har räddats till sjöss.

Med hjälp av de turkiska myndigheterna och Nato fortsatte EU dessutom att störa verksamheten för nätverk för människosmuggling i centrala Medelhavet och Egeiska havet. Samarbetet för att bekämpa nätverk för smuggling av migranter och människohandel förbättrades med partner i Sahel, i enlighet med den förklaring som antogs i Niamey (Niger) i mars.

I enlighet med EU:s handlingsplan mot smuggling av migranter från 2015 föreslog kommissionen i maj 2018 en översyn av den lagstiftning som reglerar hur medlemsländerna, EU och unionens sambandsmän för invandring samarbetar. Översynen syftar till att säkerställa bättre samarbete mellan och samordning av EU:s personal som är utstationerad i tredjeländer för att arbeta med migration. Förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet väntas inledas i början av 2019, så att de nya reglerna kan träda i kraft i slutet av maj 2019.

I december godkände Europeiska rådet brottsbekämpande åtgärder för att intensifiera kampen mot kriminella nätverk som smugglar migranter. De konkreta åtgärderna bygger på en utökad myndighetsövergripande ansats både på EU-nivå och nationell nivå för att på bästa sätt utnyttja synergier mellan de tillgängliga verktygen och maximera användningen av EU:s externa tillgångar. De huvudsakliga målen är att öka den operativa och analytiska kapaciteten hos Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling, öka kapaciteten att hantera smugglarnas kommunikation med varandra på nätet, skapa partnerskap med tredjeländer och dela information om kriminella nätverk.

Förbättra säkra och lagliga migrationsvägar till Europa

Att få till stånd lagliga migrationsvägar för människor i behov av skydd och kanaler för arbetskraftsmigration är en viktig del av EU:s övergripande strategi för migration. Det går hand i hand med en konsekvent politik för att hantera irreguljära migrantflöden och säkerställa bättre gränsskydd, enhetliga asylförfaranden och mer effektiva återvändanden. I talet om tillståndet i unionen i september upprepade ordförande Jean-Claude Juncker kommissionens uppmaning att öppna fler lagliga migrationsvägar.

Vidarebosättning

EU:s initiativ till vidarebosättning har visat att lagliga och säkra kanaler kan ersätta irreguljär migration under farliga förhållanden för personer i behov av internationellt skydd. Sedan 2015 har EU:s olika program för vidarebosättning hjälpt över 48 700 av de mest utsatta människorna att få skydd i EU. Detta omfattar närmare 21 000 personer som medlemsländerna vidarebosatte under 2018 som en del av en gemensam utfästelse att vidarebosätta över 50 000 skyddsbehövande senast i slutet av oktober 2019, vilket är EU:s största vidarebosättningsprogram hittills.

Uppmuntra behovsbaserad migration

Kommissionen har också lagt fram förslag till mer attraktiva möjligheter för behovsbaserad arbetskraftsmigration. Ett nytt system för EU:s blåkort som ger ett verkligt mervärde jämfört med dagens blåkort i enlighet med kommissionens förslag från 2016 är väsentligt när det gäller att skapa en attraktiv och mer konkurrenskraftig ekonomi. Under 2018 gjordes även märkbara framsteg i EU:s arbete med att genomföra pilotprojekt om laglig migration med viktiga afrikanska partner. Flera projekt väntas inledas under 2019 med en budget på 20 miljoner euro. Genom dessa projekt kommer irreguljär migration att ersättas med säker och välhanterad laglig migration.

Integration

Tidig och effektiv integration är ytterst viktigt för att göra migrationen fördelaktig för både migranterna själva och ekonomin och sammanhållningen i det europeiska samhället. EU fortsatte att genomföra 2016 års handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare som antogs den 7 juni. Handlingsplanen utgör en övergripande ram till stöd för medlemsländernas ansträngningar att utveckla och stärka sin integrationspolitik genom ekonomiskt stöd och vägledning för bästa praxis. Kommissionen främjar en strategi med flera involverade aktörer för att bättre integrera migranter på arbetsmarknaden och ge stöd till aktörer som arbetar med integration på fältet, bland annat lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer.

Vid det europeiska migrationsforumet i mars delade över 200 aktörer med sig av exempel på framgångsrik integration av migranter.

Viseringspolitik

Medborgare från vissa tredjeländer är skyldiga att inneha visering när de reser in i Schengenområdet. EU har infört en gemensam viseringspolitik för kortare vistelser i Schengenområdet som grundar sig på en gemensam förteckning över de länder vars medborgare måste ha visering när de passerar de yttre gränserna och en förteckning över de länder vars medborgare är undantagna från detta krav. Under 2017 (senast tillgängliga siffror) utfärdade de 26 Schengenländerna 14,6 miljoner viseringar för kortare vistelse.

I mars föreslog kommissionen att den gemensamma viseringspolitiken skulle reformeras för att anpassa bestämmelserna till nya säkerhetsfrågor, utmaningar kopplade till migration och nya möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder. Syftet med de föreslagna ändringarna av viseringskodexen är att underlätta viseringsförfarandena för legitima resenärer och samtidigt öka säkerheten och minska riskerna för irreguljär migration. I slutet av 2018 hade både Europaparlamentet och rådet antagit sina respektive mandat för interinstitutionella förhandlingar. Diskussionerna mellan medlagstiftarna pågick fortfarande och målet är att förhandlingarna ska slutföras i början av 2019.

Kommissionen föreslog i maj en uppgradering av Informationssystemet för viseringar (VIS) för att bättre kunna ta itu med nya säkerhetsrisker och migrationsutmaningar och förbättra EU:s förvaltning av de yttre gränserna. De föreslagna ändringarna kommer att möjliggöra mer ingående bakgrundskontroller av viseringssökande och åtgärda säkerhets- och informationsbrister, framför allt vad gäller uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som utfärdas av medlemsländerna. Det möjliggör en fullständig driftskompatibilitet med andra EU-databaser. I Europaparlamentet och rådet pågick diskussionerna i slutet av 2018. Målet är att förhandlingarna ska slutföras i början av 2019.

Förhandlingarna om avtal om förenklade viseringsförfaranden med Vitryssland, Kina och Tunisien fortsatte under 2018. Vad gäller viseringsliberalisering bekräftade kommissionen i juli att Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring) uppfyllde alla kriterier för viseringsfria resor till Schengenområdet.

EU-kommissionen offentliggjorde i december 2018 ett meddelande om ömsesidighet i fråga om viseringar, där framstegen mot att nå ömsesidighet med USA i fråga om viseringar rapporterades. USA är det enda återstående fall där ömsesidighet inte har uppnåtts. Medborgare i Bulgarien, Kroatien, Cypern, Polen och Rumänien behöver fortfarande visum för att resa till USA. I meddelandet utvärderades framstegen mot att nå ömsesidighet i fråga om viseringar för dessa medlemsländer, dvs. de framsteg som de har gjort för att uppfylla de nödvändiga kraven i USA:s lagstiftning.

EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027

I juni 2018 föreslog kommissionen strukturen för de särskilda finansieringsinstrumenten för migration och gränsförvaltning. Tillsammans med anslagen för de relevanta byråerna uppgår de föreslagna medlen till 34,9 miljarder euro, vilket nästan är en tredubbling av nuvarande anslag på 13 miljarder euro (inbegripet byråer). Förslagen för asyl- och migrationsfonden samt instrumentet för gränsförvaltning och visering, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, omfattar en flexibilitetsmekanism för att anslå medel på grundval av utmaningar, behov och prioriteringar.

EU:s grannskap

Det östra grannskapet

Toppmötet inom det östliga partnerskapet 2017 bekräftade det tydliga engagemanget för
partnerskapet mellan EU och dess partner Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Under 2018 har fokus legat på reformer på områden som ekonomi, starkare samhällsstyrning, bättre konnektivitet och ett starkare samhälle.

Under de senaste fyra åren har EU och Ukraina knutit närmare förbindelser än någonsin tidigare. I juli 2018 hölls ett produktivt toppmöte som underströk EU:s fortsatt intensiva stöd till landets reformprogram. EU är Ukrainas största handelspartner och dess viktigaste bidragsgivare, vilket 2018 fokuserade på kompetens, t.ex. reformen av yrkesutbildning samt energieffektivitetsfonden.

Förbindelserna mellan EU och Georgien, som redan omgärdas av ett långtgående associeringsavtal, blev ännu starkare 2018. I november välkomnade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och andra kommissionsledamöter medlemmar ur Georgiens regering ledda av premiärminister Mamuka Bakhtadze till ett möte i Berlaymont-byggnaden i Bryssel. EU och Georgien enades om över 25 konkreta åtgärder inom de tre fokusområdena ekonomi, handel och konnektivitet, utbildning, forskning och innovation samt rättsliga frågor och inre säkerhet. Dessa åtgärder kommer att främja samarbete och ge konkreta fördelar för georgiska medborgare.

Ryssland

Respekten för internationell rätt är av största vikt när det gäller EU:s förbindelser med Ryssland. EU:s politik gentemot Ryssland styrs av följande principer: fullt stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, fullständigt genomförande av Minskavtalen (ett åtgärdspaket för att skapa bestående fred i Ukraina, undertecknat av företrädare för Ukraina, Ryssland och separatister från ”Folkrepubliken Donetsk” och ”Folkrepubliken Luhansk”), förstärkta förbindelser med våra östliga partnerländer, förstärkning av EU:s motståndskraft, behovet av selektiv samverkan med Ryssland samt viljan att stödja det ryska civilsamhället. Under 2018 samverkade EU med Ryssland om säkerhetsfrågor såsom Iran och Syrien. EU bekräftade på nytt sin policy att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim. EU har uttryckt sin djupaste oro över upptrappningarna vid Kertjsundet och Azovska sjön samt Rysslands kränkningar av internationell rätt.

Det södra grannskapet

Under 2018 fortsatte EU att samarbeta med sina partnerländer i det södra grannskapet för att främja hållbar stabilitet, säkerhet och tillväxt inom en rad olika områden, på grundval av prioriteringarna i den nya europeiska grannskapspolitiken med Algeriet, Egypten, Jordanien och Libanon. I maj avslutades de politiska prioriteringarna för 2018–2020 med Tunisien. EU stöder socioekonomisk utveckling, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, säkerhet och åtgärder för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration i alla länder i regionen.

EU har också arbetat aktivt tillsammans med internationella finansiella institutioner och den privata sektorn genom sin externa investeringsplan och inrättandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling, vilken innehåller en finansiell garanti som ska bidra till att minska risken för investeringar, med EU:s interna investeringsplan som förebild. Planen stöder mobiliseringen av investeringar inom den privata sektorn i små och medelstora företag, kvinnligt företagande samt infrastruktur på området för energi, digitalisering och andra områden för att bidra till den lokala utvecklingen. I planen ingår också tekniskt stöd för att stärka lokala institutioner och bekämpa korruption. 2018 anslöt sig Egypten, Jordanien, Marocko och Libanon till Algeriet, Israel och Tunisien i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima). Prima kommer att finansiera forskning och investeringar för att förbättra hållbart jordbruk och tillgången till vatten i regionen, som påverkas av klimatförändringar och befolkningstillväxt. EU fortsatte att främja regionalt samarbete genom unionen för Medelhavsområdet och Arabförbundet.

Västra Balkan och utvidgningsprocessen

EU stärkte sina förbindelser med västra Balkan avsevärt under 2018. I februari offentliggjorde EU-kommissionen strategin för västra Balkan Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan. Denna strategi bekräftar återigen utsikterna till EU-medlemskap som en central drivkraft för reformer och modernisering på västra Balkan. Den innehåller en omfattande handlingsplan med 57 åtgärder för perioden 2018–2020 på grundval av sex flaggskeppsinitiativ (rättsstatsprincipen, säkerhet och migration, socioekonomisk utveckling, konnektivitet, digitala agendan samt försoning och goda grannförbindelser). Genomförandet av handlingsplanen pågår i och med att de flesta åtgärder har inletts och vissa har slutförts under 2018.

Detta perspektiv bekräftades i och med toppmötet i Sofia i maj, där kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker gjorde följande uttalande: ”Detta toppmöte har gjort det möjligt för oss att skapa ännu närmare förbindelser med våra vänner på västra Balkan, som varje dag tar ett steg närmare Europeiska unionen, var och en i sin egen takt och på egna meriter. En förankring i EU förutsätter att partnerländerna delar de värden och principer som vår värdegemenskap bygger på, bland annat rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och yttrandefriheten.”

EU:s stödprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling fortsatte i Nordmakedonien, och nya stödprogram startades i Albanien, Montenegro och Serbien. De bidrar till livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet och gör jordbruket mer attraktivt.

Montenegro och Serbien fortsatte sina anslutningsförhandlingar med EU under 2018. Takten i förhandlingarna bestäms av framstegen avseende rättsstatsprincipen och, när det gäller Serbien, om normaliseringen av förbindelserna med Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring). EU välkomnade ett bilateralt avtal mellan Grekland och Nordmakedonien om namnfrågan rörande det sistnämnda landet, och stöder dess ratificering. Efter intensiva reformansträngningar i Albanien och Nordmakedonien med stöd av EU, rekommenderade kommissionen att anslutningsförhandlingar skulle inledas med båda länderna. EU fortsatte att stödja reformer i Bosnien och Hercegovina samt Kosovo.

Turkiet

Förbindelserna mellan EU och Turkiet var fortsatt ansträngda på grund av den ytterligare försämringen av rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och rättsväsendets oberoende i Turkiet. Anslutningsförhandlingarna har därför avstannat, och inga ytterligare insatser har gjorts när det gäller moderniseringen av tullunionen mellan EU och Turkiet. Den politiska dialogen har dock fortsatt och samarbetet på en teknisk nivå har fortsatt på områden av starkt ömsesidigt intresse, som migration, säkerhet, handel, energi, transport och miljö.

Förbindelserna mellan Afrika och Europa

Den nya alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen lanserades i september 2018 och syftar till att fördjupa EU:s partnerskap med Afrika. Initiativet kommer att bidra till fler arbetstillfällen i Afrika genom att stödja utbildning och kompetens, stärka handeln och mobilisera investeringar i strategiska ekonomiska sektorer. I sitt tal om tillståndet i unionen 2018 sade ordförande Jean-Claude Juncker följande om alliansen: – Den torde enligt vad vi planerar bidra med upp till 10 miljoner nya arbetstillfällen i Afrika under de närmaste fem åren. Vi vill skapa förutsättningar för att attrahera mer privata investeringar till Afrika. Vi börjar självfallet inte från noll: enligt vår yttre investeringsplan, som inleddes för två år sedan, ska investeringar på över 44 miljarder euro i både den offentliga och privata sektorn i Afrika mobiliseras. De projekt som redan är på gång kommer att frigöra 24 miljarder euro.

Detta partnerskap mellan Afrika och Europa som jämlikar förstärktes vid ett högnivåforum i Wien i december som fokuserade på innovation, investeringar och skapande av sysselsättning, undervisning och stöd till företag och handel. Redan efter tre månader nådde alliansen mellan Afrika och Europa resultat i sina första projekt.

Några av de initiativ som lanserades i Wien var en EU-garanti (riskdelningsmekanismen Nasira), den första i sitt slag inom ramen för EU:s externa investeringsplan, som kommer att utnyttja 75 miljoner euro i EU-medel för att stimulera investeringar på upp till 750 miljoner euro för företagare i Afrika söder om Sahara och EU:s södra grannskap. Detta förväntas skapa 800 000 arbetstillfällen och gynna dem som oftast har svårt att få förmånliga lån, exempelvis små och medelstora företag, internflyktingar, flyktingar, återvändande, kvinnor och ungdomar. När det gäller utbildningsutbyten är EU på god väg att nå sitt mål för 2020 på 35 000 utbyten.

Enbart under 2018 har EU anslagit över 540 miljoner euro i stöd till reformer av företags- och investeringsklimatet och har därmed gått betydligt längre än alliansens åtagande att öka EU:s stöd till upp till 300–350 miljoner per år för perioden 2018–2020.

EU är fast beslutet att stödja upprättandet av ett afrikanskt kontinentalt frihandelsområde och har aviserat ett stöd på 50 miljoner euro för att uppnå detta mål. Ett första steg togs i december med ett program på tre miljoner euro som undertecknades med FN:s ekonomiska kommission för Afrika för att utveckla nationella strategier för genomförandet av det kontinentala frihandelsområdet.

En huvudaspekt i alliansen mellan Afrika och Europa är samarbetet kring gemensamma arbetsgrupper som inrättades vid Wienmötet om Afrikas landsbygd, digitala ekonomi, transport och energi.

Resultat har också nåtts avseende den europeiska externa investeringsplanen: EU stöder investeringsprojekt i Nordafrika och Afrika söder om Sahara genom sina regionala investeringsplattformar, och stöder investeringsprogram i viktiga sektorer som förnybar energi, hållbart jordbruk, stadsinfrastruktur, konnektivitet och digitalisering. Dialogen mellan de privata sektorerna i Afrika och Europa håller också på att intensifieras genom plattformen för hållbar affärsverksamhet för Afrika. Dialoger mellan den offentliga och den privata sektorn för att främja hållbar affärsverksamhet i Afrika har inrättats i följande afrikanska länder: Elfenbenskusten, Etiopien, Marocko, Nigeria, Sydafrika, Tanzania, Tunisien och Uganda.

Liknande dialoger i ytterligare 25 afrikanska länder håller för närvarande på att utarbetas. Detta kommer att bidra till att främja skapandet av arbetstillfällen, särskilt för unga människor och kvinnor. Dialogerna inleddes i Abidjan under näringslivsforumet EU–Afrika i november 2017. Som en del av detta engagemang besökte ordförande Jean-Claude Juncker Tunisien i oktober 2018.

EU har fortsatt att bygga ett verkligt partnerskap mellan jämlikar med Afrika. Några exempel på ett utökat EU-samarbete med Afrika om freds- och säkerhetsfrågor är den gemensamma G5 Sahel-styrkan, samförståndsavtalet om fred, säkerhet och samhällsstyrning mellan Afrikanska unionen och EU samt EU:s stöd till säkerhet och försoning på Afrikas horn. Samtidigt som humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och stöd till fred och säkerhet fortsätter att vara viktiga samarbetsområden, har EU stärkt sitt ekonomiska partnerskap med Afrika avsevärt. I dag samarbetar EU och Afrika som partner på nya områden som forskning och innovation samt i strategiska ekonomiska sektorer som jordbruk, digitalisering, transport och energi.

Nordamerika och Latinamerika

Ett starkt och välfungerande transatlantiskt partnerskap med USA är fortfarande en avgörande faktor för Europas säkerhet och välstånd. EU står fast vid sitt åtagande att fortsätta det strategiska partnerskapet med USA som bygger på delade värderingar och intressen och viljan att spela en ansvarsfull roll i världspolitiken som gynnar båda parter. EU har under det senaste året haft ett nära samarbete med USA:s regering och kongress på områden där det finns gemensamma mål (västra Balkan, Ukraina, Ryssland, Nordkorea, terrorismbekämpning, cybersäkerhet och försvar – inbegripet Nato). EU har stått upp för sina värderingar, principer och intressen när de har utmanats.

Efter ett möte mellan kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och president Donald Trump gjorde EU och USA i juli ett gemensamt uttalande om samarbete för att avskaffa tullar, icke-tariffära handelshinder och subventioner för industrivaror utom bilar. De enades om att arbeta för att minska handelshinder och öka handeln med tjänster, kemikalier, läkemedel, medicintekniska produkter och sojabönor. De enades också om att stärka det strategiska samarbetet på energiområdet.

EU har stärkt sina förbindelser med Kanada genom det strategiska partnerskapsavtalet. EU och Kanada fortsätter att föra ett nära samarbete på områden som säkerhet, försvar och jämställdhetsfrågor.

EU:s samarbete med Latinamerika och Västindien inriktades på att modernisera associeringsavtalen med Mercosur, Mexiko och Chile. Ett avtal med Havanna under 2018 inledde en ny fas i samarbetet mellan EU och Kuba. EU fortsätter att stödja genomförandet av fredsavtalet i Colombia.

Asien och Stillahavsområdet

Under 2018 stärkte EU sin ekonomiska diplomati och fördjupade sin säkerhetsroll i Asien, bland annat genom att arbeta för att minska spänningarna på Koreahalvön. EU arbetade med en strategi för förbindelserna mellan Europa och Asien, där regionalt samarbete och kampen mot klimatförändringarna står i centrum. För att utveckla förbindelserna till deras fulla potential antog EU en ny strategi för Indien och ratificerade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Filippinerna. EU och Thailand inledde en dialog om arbetsmarknaden för att främja anständiga arbetsvillkor.

EU fortsatte att samarbeta med Kina i frågor som rör klimatförändringar och gemensamma säkerhetsintressen, såsom kärnteknikavtalet med Iran samt Afghanistan och Koreahalvön. Samtidigt garanterade EU en större ömsesidighet när det gäller ekonomiska relationer, vetenskap och teknik. EU samverkade med Kina om infrastruktur, anpassning av investeringarna till EU:s strategiska nätverk och främjande av öppenhet samt ekonomisk och social hållbarhet. EU uppmuntrade till ett närmare samarbete om mål för hållbar utveckling, konfliktlösning, internationella regler och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Det europeisk-kinesiska turiståret 2018 innebar en unik möjlighet att öka antalet besökare och investeringarna på båda sidor. Det syftade till att främja mindre kända resmål, förbättra res- och turismupplevelserna och skapa möjligheter att öka det ekonomiska samarbetet. Över 150 initiativ och evenemang ägde rum under året.

Det tolfte Asem-toppmötet mellan Europa och Asien hölls i Bryssel den 18 och 19 oktober 2018, där ledare från 51 europeiska och asiatiska länder, företrädare för EU och generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund deltog.

Mellanöstern

EU fortsatte att aktivt reagera på den pågående krisen och konflikterna i regionen. EU bidrog till stabiliseringsprocessen genom sitt stöd till de FN-ledda fredsprocesserna i Syrien och Jemen, till stabiliseringsprocessen i Irak och för sökandet efter en tvåstatslösning på den israelisk-palestinska konflikten.

Syrien

Givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid som hölls i april 2018 gjorde det möjligt för det internationella samfundet att förnya och stärka det politiska, humanitära och ekonomiska engagemanget för det syriska folket. EU:s strategi för Irak antogs för att stödja landets återhämtning från kampen mot IS.

Jemen

I Jemen fortsatte EU att stödja den FN-ledda processen och FN:s särskilda sändebud Martin Griffiths samt den krisdrabbade befolkningen.

Israel, det ockuperade palestinska territoriet och fredsprocessen i Mellanöstern

EU fortsatte sitt starka stöd för en lösning på den israelisk-palestinska konflikten och en tvåstatslösning. Susanna Terstal utsågs till EU:s nya särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern. EU godkände också ytterligare 40 miljoner euro i stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar för undervisning till 500 000 palestinska flyktingbarn, sjukvård till över 3,5 miljoner patienter och stöd till över 250 000 utsatta palestinska flyktingar. Därmed uppgick det totala bidraget under 2018 till 146 miljoner euro.

Iran

Under 2018 stod EU fast vid kärnteknikavtalet med Iran när det gäller att stödja genomförandet av avtalet som en hörnsten i det internationella icke-spridningssystemet och ett centralt säkerhetsintresse för EU, regionen och världen. EU beklagade djupt USA:s utträde och återinförande av sanktioner. EU uppmuntrade Iran att fortsätta det fullständiga genomförandet av dess kärnteknikrelaterade åtaganden, vilket har bekräftats av ett antal rapporter från Internationella atomenergiorganet. Samtidigt fortsatte EU att utveckla förbindelserna med Iran, särskilt i fråga om handel och investeringar, energi, miljö, utbildning, forskning, civilt kärntekniskt samarbete, humanitärt bistånd och mänskliga rättigheter. EU arbetade aktivt med Iran om angelägna frågor, som regionala problem, ballistiska robotar och mänskliga rättigheter, för att uppmuntra till återhållsamhet och konstruktivt engagemang i regionen.

Säkerhet och försvar

Med tanke på de oförutsägbara tider vi nu står inför, måste Europa ta ett större ansvar för sin egen inre och yttre säkerhet. Det europeiska försvaret är avgörande, inte bara för Europas egen säkerhet, utan också i en vidare utsträckning för att uppnå global fred och säkerhet.

I mars undertecknades ett första bidragsavtal om 35 miljoner euro inom ramen för den förberedande åtgärden om försvarsforskning för Ocean 2020, det första europeiska militära forskningsprojektet. Samtidigt gjordes betydande framsteg inom ramen för den permanenta strukturerade samarbetet i försvarsfrågor som rådet inrättade i december 2017 och 34 multinationella samarbetsprojekt på försvarsområdet lanserades under året, bland annat i fråga om militär utbildning och övningar, militär kapacitet på marken, i luften och till sjöss samt det allt viktigare området cyberförsvar. Ett försvarsinitiativ för att förbättra den militära rörligheten lanserades med en EU-handlingsplan i mars 2018. I juli inrättade EU det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet för 2019–2020 och föreslog en europeisk försvarsfond på 13 miljarder euro för EU:s nästa långtidsbudget (2021–2027) för att stärka EU:s roll som garant på säkerhets- och försvarsområdet.

Under 2018 genomförde EU sex militära och tio civila uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken utanför unionens gränser. Det krävs investeringar i professionella poliser, domare, läkare, skolförvaltning samt en tillförlitlig och demokratiskt kontrollerad armé för att bygga starka, motståndskraftiga och inkluderande statliga institutioner, oavsett om det gäller Afghanistan, Sahel eller Irak. I juni föreslog EU därför också en europeisk fredsfacilitet som ska göra det lättare att finansiera uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och att stödja EU:s partner. I november antog EU:s ministrar också en civil pakt som ska leda till en effektivare och mer integrerad civil gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

Militära uppdrag är bara ett av EU:s verktyg för att ta itu med dagens utmanande säkerhetsmiljö. Under 2018 erkände medlemsländerna den viktiga roll som civila uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har när det gäller att ta itu med säkerhetsutmaningar som organiserad brottslighet, terrorism och hybridhot. De beslutade att ytterligare stärka den civila dimensionen i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken genom en civil pakt.

Förebyggande och bekämpning av terrorism och våldsbejakande extremism

Terrorismbekämpning och förebyggande av våldsbejakande extremism har varit mycket viktiga prioriteringar för EU det senaste året, i linje med FN:s globala strategi för terrorismbekämpning och handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism. EU har fördjupat dialogen om terrorismbekämpning med västra Balkan, Turkiet, länderna i Mellanöstern och Nordafrika samt med viktiga internationella organisationer.

Migration

EU fortsätter att samarbeta med medlemsländerna och internationella partner för att rädda liv, tillhandahålla skydd, erbjuda säkra och lagliga vägar och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. Unionen har intensifierat kampen mot kriminella nätverk som ofta utnyttjar människors utsatta situation och ägnar sig åt människosmuggling och människohandel. FN:s globala migrationspakt och globala flyktingpakt antogs 2018.

EU:s arbete har bidragit till att 33 000 migranter som varit strandsatta i Libyen tryggt har kunnat återvända hem, till att antalet inresor via den centrala rutten i Medelhavet minskat med 80 % och till att en evakueringskanal i Niger inrättats för personer som behöver internationellt skydd. Sedan november 2017 har 2 105 utsatta flyktingar och asylsökande evakuerats. Inom ramen för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika fortsatte arbetet med att ta itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet, tvångsförflyttning och irreguljär migration och med att hantera migration.

Hantering av humanitära kriser och nödlägen

Konflikten i Syrien har lett till ofattbart lidande för miljontals människor. Sedan fientligheterna inleddes 2011 har EU tillhandahållit livräddande stöd till civila i Syrien och dess grannländer. Unionens humanitära biståndsprojekt i Syrien, Jordanien, Libanon, Egypten och Turkiet uppgick till 311 miljoner euro under 2018.

Internationella konflikter kan bara lösas genom ett starkt multilateralt system, och nästan hälften av EU:s humanitära biståndsfinansiering 2018 gick till FN-organisationer – framför allt Världslivsmedelsprogrammet, de två FN-organen för flyktingar och migration, Unicef och Världshälsoorganisationen. Utbildningsprojekt hade en central roll inom EU:s humanitära bistånd under 2018 och uppgick till 100 miljoner euro.

Under 2018 aktiverade EU sin civilskyddsmekanism vid tio tillfällen för att tillhandahålla hjälp vid plötsliga katastrofer i Latinamerika, Afrika och Asien. När ett antal jordbävningar och en tsunami drabbade Indonesien i slutet av september samordnade EU-kommissionen exempelvis tillhandahållandet av tak över huvudet, elgeneratorer och vattenrening från åtta EU-länder.

Mänskliga rättigheter

EU fortsatte att försvara och främja mänskliga rättigheter, särskilt i en tid då respekten för dessa rättigheter håller på att urholkas i många delar av världen. 70-årsjubileet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fick starkt stöd av EU. Initiativet för goda exempel på förverkligandet av mänskliga rättigheter som lanserades vid FN:s generalförsamling sammanförde en allians av länder och lyfte fram exempel på praxis som stöder mänskliga rättigheter.

Jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värden och en prioritering i dess europeiska och internationella politik. EU stöder FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Unionen arbetar också med genomförandet av handlingsplanen i arbetsdokumentet Gender Equality and Women’s Empowerment: Transforming the Lives of Girls and Women through EU External Relations 2016–2020.

EU genomförde valobservatörsuppdrag i Gambia, Kosovo (denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), Libanon, Tunisien och Honduras under 2018.

EU-sanktioner

Sanktioner, som också kallas restriktiva åtgärder, är ett av EU:s verktyg för främjande av målen i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, nämligen fred, demokrati och respekt för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och internationell rätt. De ingår alltid i en bredare, övergripande politisk strategi som inbegriper politisk dialog och kompletterande insatser. EU-sanktioner är inte bestraffande utan är utformade att åstadkomma en förändring av namngivna länders, enheters eller personers politik eller agerande. En karta över EU:s sanktioner finns på
https://ec.europa.eu/fpi/what-we-do/sanctions_en.

Internationellt samarbete

EU måste ta det strategiska ansvaret att agera på egen hand när det behövs och med partner när det är möjligt. Därför har EU stärkt sitt samarbete med andra internationella partner som Nato och FN.

Förenta nationerna

EU stöder en regelbaserad världsordning med FN i centrum för en stabil och säker värld. Vid FN:s generalförsamling 2018 enades EU:s delegation, under ledning av ordförande Donald Tusk och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, om ett förnyat strategiskt partnerskap med FN, inbegripet ett åtagande om att stärka utvecklingssamarbetet. EU stödde de reformer som föreslagits av FN:s generalsekreterare António Guterres om att se till att FN är ändamålsenligt för 2000-talet. Samarbetet om fred och säkerhet intensifierades i Centralafrikanska republiken, Mali, Sahel, Libyen och Somalia.

Ett starkare partnerskap mellan EU och Nato

Samarbetet mellan EU och Nato är en integrerad del av EU:s arbete för att stärka Europas säkerhet och försvar, som en del av genomförandet av EU:s globala strategi.

Sammanlagt håller 74 konkreta åtgärder på att genomföras på olika områden, och i den tredje lägesrapporten från 2018 framhålls de snabba framstegen och mervärdet i samarbetet mellan EU och Nato. EU och Nato genomförde ett samordnat och parallellt arbete för att förbättra och utöka EU:s förmåga att reagera på komplexa kriser av hybridkaraktär och att ytterligare utveckla samspelet mellan båda organisationerna när det gäller situationsmedvetenhet, hantering av cyberkriser och strategisk kommunikation i krissituationer.

Europeiska unionen i G7 och G20

EU är en fullvärdig medlem av G7 och G20. I dessa forum kämpar EU för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, vilken för närvarande utsätts för stora påfrestningar, i fråga om handel, säkerhet, klimatförändringar och mänskliga rättigheter. Vid G7-mötet i Kanada i juni åtog sig G7-ledarna i ett uttalande att bekämpa handelsprotektionismen och modernisera Världshandelsorganisationen, och uppmanade Ryssland att upphöra med sitt agerande som undergräver demokratin och att inte längre ge sitt stöd till den syriska regimen. De efterlyste också kärnvapennedrustning på Koreahalvön och i Iran. G7-ledarna lovade att samarbeta för att nå jämställdhet och tillväxt för alla, och EU bekräftade att man är fast besluten att genomföra klimatavtalet från Paris. Vid G20-mötet i Buenos Aires gjorde G20-ledarna ett uttalande om att nå samförstånd för rättvis och hållbar utveckling. G20-ledarna bekräftade på nytt sitt åtagande att samarbeta för att främja en regelbaserad världsordning och uttryckte sitt stöd för den nödvändiga reformen av Världshandelsorganisationen för att förbättra dess funktion.

EU:s långtidsbudget 2021–2027

EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och den främsta handelspartnern liksom den största utländska investeraren för nästan alla länder i världen. EU kommer att anslå mer pengar till utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd i sin nästa långtidsbudget 2021–2027. I dagens alltmer komplexa och sammanlänkade värld står unionen inför många utmaningar, men också möjligheter, i arbetet för fred och stabilitet och när det gäller att sprida unionens värden och regler. Välstånd och fred i EU:s grannskap har en positiv inverkan på EU:s eget välstånd. EU-kommissionen föreslår att investeringarna i yttre åtgärder ökas med 26 % till 123 miljarder euro i EU:s nästa långtidsbudget, samtidigt som EU:s instrument för yttre åtgärder genomgår en större omstrukturering för att bidra till ökad sammanhållning, effektivare samarbete, förenklade förfaranden och stordriftsfördelar.

Under året lanserades också Europeiska försvarsfonden som ska hjälpa länderna att utnyttja skattemedlen på ett effektivare sätt, minska överlappningar i utgifterna och få mer valuta för pengarna. Fonden kommer att samordna och förstärka nationella investeringar i försvarsforskning och utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik. Den har två huvudmål: forskning och utveckling. Forskningen kan normalt omfatta elektronik, metamaterial, krypterad programvara och robotteknik, medan utvecklingen kan omfatta försvarsmateriel och försvarsteknik, t.ex. utveckling av drönarteknik eller satellitkommunikation för att minska kostnaderna.

Säkerhetshot stoppas inte av några gränser och blir alltmer internationella. De här utmaningarna är så komplexa att inget EU-land kan eller bör ta sig an dem på egen hand. EU-budgeten måste stödja medlemsländerna i deras ansvar och arbete för medborgarnas säkerhet. EU-budgeten för säkerhet och försvar enligt kommissionens förslag till rådet och Europaparlamentet kommer att uppgå till cirka 19,5 miljarder euro – 13 miljarder för Europeiska försvarsfonden plus 6,5 miljarder för militär rörlighet inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessutom kommer ytterligare 10,5 miljarder euro att göras tillgängliga utanför EU:s budget för den europeiska fredsfaciliteten, enligt den höga representantens förslag till rådet med kommissionens stöd. De sammanlagda utgifterna för säkerhet och försvar för perioden 2021–2027 kan därför bli över 30 miljarder euro.

EU:s framtid

I sitt tal om tillståndet i unionen 2016 inledde Jean-Claude Juncker reflektionsprocessen om EU:s framtid och en union med 27 medlemmar. EU:s ledare antog två viktiga deklarationer om vägen framåt i Bratislava i september 2016 och i Rom i mars 2017, och samtidigt bjöd kommissionen tillsammans med Europaparlamentet och medlemsländerna in allmänheten att delta i debatten om EU:s framtid genom att delta i medborgardialogerna och genom samråd på nätet som utformats av medborgarna själva.

I mars 2017 offentliggjorde kommissionen en vitbok om EU:s framtid, med fem möjliga scenarier för unionens utveckling. Därefter följde en serie med fem diskussionsunderlag i de frågor som mest påverkar EU:s framtid. I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 lade Jean-Claude Juncker fram en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

Med utgångspunkt i färdplanen kom EU:s ledare överens om en ledaragenda – en lista med de viktigaste problemen och utmaningarna som behöver få en lösning inför EU-valet i maj 2019. Stora framsteg har redan gjorts. Kommissionen har antagit alla de förslag som EU:s ledare begärde i Bratislava och Rom, och lagt fram ambitiösa förslag på områdena migration, ekonomiska och monetära unionen, institutionella frågor, beskattning av den digitala ekonomin, digitala frågor, forskning och innovation, utbildning och kultur.

I februari 2018 lade kommissionen fram ett paket med möjligheter för att göra EU:s arbete mer effektivt, bl.a. genom att bekräfta och förbättra systemet med toppkandidater för posten som EU-kommissionens ordförande. Kommissionen föreslog också att kopplingarna mellan de europeiska politiska partierna och deras nationella och regionala medlemspartier skulle bli tydligare, så att väljarna lättare kan se hur deras röster påverkar besluten på europeisk nivå. För att EU-valet ska vara fritt och rättvist lade kommissionen i september 2018 fram ytterligare särskilda åtgärder för att förhindra att våra demokratiska processer manipuleras av tredjeländer eller privata intressen, t.ex. genom användning av personuppgifter som erhållits på ett olagligt sätt.

I september 2018 kom ledarna överens om åtgärder rörande inre säkerhet, och i december om åtgärder rörande den ekonomiska och monetära unionen.

Vägen till Sibiu

I färdplanen för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU föreslog Jean-Claude Juncker ett speciellt ledarmöte i Sibiu i Rumänien för att diskutera strategiska frågor i samband med EU:s framtid. Det informella ledarmötet kommer att äga rum den 9 maj 2019, och de nationella ledarna bör kunna sända ut ett budskap om hopp, enhet och beslutsamhet, och påminna om våra gemensamma värden. Det blir också ett tillfälle att markera höjdpunkten på reflektionsprocessen om EU:s framtid, med ett förnyat åtagande att verka för ett EU som når resultat i de frågor som betyder mest för människor. Vid mötet, som äger rum sex veckor efter Storbritanniens förväntade utträde ur EU och två veckor före EU-valet, förväntas ledarna diskutera en ny strategisk agenda som ska vara vägledande för EU:s arbete under den kommande femårsperioden.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2018 upprepade Jean-Claude Juncker sitt åtagande att skapa ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. På vägen till Sibiu finns ett antal delmål och viktiga etapper att klara av i fråga om kommissionens tio politiska prioriteringar samt de kompletterande långsiktiga förslagen. De tre EU-institutioner som ska förverkliga allt detta – Europaparlamentet, rådet och kommissionen – har tre prioriteringar.

• Att åstadkomma det man kommit överens om och lovat – antagande av lagstiftningsförslag som fortfarande är under behandling.
• Att komma till rätta med viktiga olösta problem, inklusive att slutföra arbetet på migrationsområdet, att stärka den ekonomiska och monetära unionen samt att hantera de ökade spänningarna i det globala handelssystemet.
• Att lägga fram ett framtidsperspektiv för EU. Det var med tanke på detta som kommissionen i maj lade fram sitt förslag för nästa långtidsbudget för en union med 27 medlemsländer (för 2021–2027). För att unionen ska kunna vara en effektiv och självständig global aktör föreslog kommissionen i september en utökad användning av omröstningar med kvalificerad majoritet på vissa områden inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I initiativen för att lägga fram ett framtidsperspektiv för EU ingår också att man ytterligare förstärker mekanismerna för att skydda och försvara rättsstatsprincipen.

EU:s agenda för 2019 kommer att domineras av tre begrepp: resultat, ansvar för framtiden och demokrati.

Att åstadkomma resultat, ända fram till mandatperiodens sista dag, är kommissionens och Jean-Claude Junckers huvudsakliga fokus. Alla förslag som bygger på Junckerkommissionens tio prioriteringar är nu under behandling, men fortfarande återstår 241 förslag som behöver antas under de kommande månaderna. Kommissionen kommer att arbeta för fullt för att säkerställa att så många som möjligt av dessa förslag antas formellt av medlagstiftarna för att göra en verklig skillnad i människors liv.

2019 kommer att vara det år då EU måste ta eget ansvar för sin framtid, som Jean-Claude Juncker lyfte fram i sitt sista tal om tillståndet i unionen. Den 9 maj i Sibiu i Rumänien kommer de 27 stats- och regeringscheferna att inleda en ny period med ett väldigt speciellt toppmöte, som kommer att bereda vägen för ett starkare, mer enat och mer demokratiskt EU.

Bara två veckor efter toppmötet i Sibiu kommer européerna att delta i världens näst största val – bara valet i Indien är större. Demokratin och EU-valet är en möjlighet för invånarna att tala om vilken slags union de vill ha, och för alla partier på hela den politiska skalan att föra fram sina idéer för framtiden.

Europaparlamentet

Europaparlamentet hanterade ett brett urval av politiska frågor under 2018. Det antog lagstiftning för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, för att se till att medlemsländerna vet vilka som passerar de yttre gränserna, för att inrätta en ny solidaritetskår för att hjälpa unga som vill delta i frivilligarbete eller arbeta i projekt i sitt eget land eller utomlands, för att främja utvecklingen av en miljömässigt hållbar cirkulär ekonomi och för att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet godkände också en modernisering av EU:s verktyg för att bekämpa otillbörliga handelsmetoder i länder över hela världen, samt lagstiftning för att göra reglerna för arbetstagare som är utstationerade i ett annat EU-land rättvisare och effektivare.

Europeiska rådet

Europeiska rådet höll ett informellt möte i februari för att diskutera institutionella frågor, bl.a. Europaparlamentets sammansättning, gränsöverskridande listor och utnämningar, inklusive toppkandidater för posten som EU-kommissionens ordförande. Dessutom höll ledarna en debatt om de politiska prioriteringarna för EU:s nästa långtidsbudget (för 2021–2027).

Europeiska rådets möte i mars var inriktat på ekonomi (särskilt strategier för den inre marknaden), handel, sociala frågor och förberedelser inför toppmötet i maj mellan EU och länderna i västra Balkan. I samband med ledaragendan diskuterades också digital beskattning och yttre förbindelser. Europeiska rådet (artikel 50, med 27 medlemsländer) antog riktlinjer för det framtida förhållandet med Storbritannien. Vid Eurotoppmötet höll ledarna en diskussion om alla aspekter av den ekonomiska och monetära unionen, utom bankunionen och den europeiska stabilitetsmekanismen.

I maj möttes EU-ledarna i Sofia i Bulgarien för toppmötet mellan EU och länderna i västra Balkan. Inför mötet hade ledarna en arbetsmiddag, inom ramen för ledaragendan, där de diskuterade digitala frågor samt forskning och innovation.

I juni var migration det viktigaste ämnet för ledarnas diskussion. På dagordningen stod även säkerhet och försvar, EU:s nästa långtidsbudget (för 2021–2027), handel, den europeiska planeringsterminen, digital beskattning och ett digitalt Europa. Vid Eurotoppmötet diskuterade ledarna fullbordandet av bankunionen och den europeiska stabilitetsmekanismens framtida roll. Europeiska rådet (artikel 50, med 27 medlemsländer) granskade framstegen i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, och noterade att inga större framsteg gjorts sedan Europeiska rådets möte i mars, varken i fråga om utträdesavtalet eller om det framtida förhållandet.

Vid ett informellt möte i Salzburg i september diskuterade ledarna förhandlingarna enligt artikel 50 och även inre säkerhet inom ramen för ledaragendan. De utvärderade också framstegen i fråga om genomförandet av slutsatserna från Europeiska rådets möte om migration i juni.

I oktober följde de upp diskussionerna om inre säkerhet och migration från det informella mötet i september. I fråga om yttre förbindelser diskuterade ledarna förhållandet mellan EU och Afrika, det toppmöte mellan EU och Arabförbundet som planeras till februari 2019, 2030-agendan för hållbar utveckling samt förberedelserna inför FN:s klimatkonferens i Katowice i Polen. Ledarna diskuterade också förhandlingarna enligt artikel 50 och andra frågor rörande den ekonomiska och monetära unionen.

I november hölls ett extra möte för Europeiska rådet (artikel 50) för att ge ledarna från EU-27 möjlighet att ställa sig bakom utkastet till utträdesavtal och godkänna den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien.

I december diskuterade Europeiska rådet nästa långtidsbudget, migration, inre marknaden, klimatförändringarna, säkerhet och försvar, desinformation, kampen mot rasism och främlingsfientlighet, medborgardialoger och medborgarsamråd samt förberedelserna inför den strategiska agendan. I fråga om yttre förbindelser diskuterade ledarna förberedelserna inför toppmötet mellan EU och Arabförbundet, Ryssland samt avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan. Även ett möte i Europeiska rådet (artikel 50) ägde rum samt ett Eurotoppmöte, där de viktigaste frågorna som diskuterades var ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft för euroområdet samt möjligheterna att stärka eurons internationella roll.

Europeiska unionens råd

Bulgarien och Österrike höll i det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd 2018. Under första halvåret inriktade sig Bulgarien på migration, säkerhet, den digitala ekonomin, västra Balkan samt ekonomisk och social sammanhållning. Under andra halvåret 2018 inriktade sig det österrikiska ordförandeskapet på migration, inre säkerhet, subsidiaritet och digitalisering.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén

Under 2018 deltog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén aktivt i diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027, både i en plenardebatt i september med Günther Oettinger, kommissionär med ansvar för budget och resurser, och i debatten om det europeiska medborgarinitiativet. I maj höll kommittén en plenarsession till minne av 60-årsdagen av kommitténs inrättande, och den anordnade också de årliga civilsamhällesdagarna, om medborgarskap, demokrati och kultur i ett digitaliserat Europa.

Under första halvåret 2018 deltog Europeiska regionkommittén i arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare”, där den bidrog i frågor som är viktiga för de lokala och regionala myndigheterna. Kommittén fortsatte med sina lokala möten och medborgardialoger om EU:s framtid, som ledde till antagandet av yttrandet om EU:s framtid. Den arbetade också för att stärka sammanhållningsalliansen, en allians för dem som anser att EU:s sammanhållningspolitik är en viktig pelare för EU:s framtid. I november stod kommittén även värd för den nionde europeiska konferensen om offentlig kommunikation, vars tema var ”Kampanj för Europa”, inför EU-valet 2019.

Arbetet med agendan för bättre lagstiftning

Kommissionens arbetsprogram 2019

I oktober lade kommissionen fram sitt arbetsprogram för 2019. Det innehåller tre huvudprioriteringar för det kommande året, nämligen att snabbt nå en överenskommelse med medlagstiftarna om de lagstiftningsförslag som fortfarande är under behandling för att nå resultat i fråga om de tio politiska prioriteringarna, att anta ett begränsat antal nya initiativ för att komma till rätta med olösta problem, samt att, som en del av färdplanen till toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019, lägga fram flera initiativ för en framtida union med 27 medlemsstater, som lägger grunden för ett starkt, enat och oberoende EU. De nya initiativen rör bl.a. migration, en förstärkt ekonomisk och monetär union, minskade spänningar i det globala handelssystemet, utmaningar mot rättsstatsprincipen samt avtalet om Storbritanniens utträde ur EU.

Arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare”

Arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare” inrättades 2017 för att lägga fram rekommendationer om en bättre tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, för att fastställa politikområden där arbetsuppgifter kan omdelegeras och slutgiltigt återbördas till EU-länderna samt för att förbättra de regionala och lokala myndigheternas deltagande i EU:s beslutsprocess. Ordförande var Frans Timmermans, kommissionens förste vice ordförande, och företrädare för nationella parlament och för regionkommittén deltog. Europaparlamentet ombads också att utse företrädare men beslutade att inte delta.

Den 10 juli avgav arbetsgruppen sin slutrapport. Den drar slutsatsen att det behövs ett nytt sätt att arbeta med subsidiaritet och proportionalitet för att låta lokala och regionala myndigheter och de nationella parlamenten bidra mer effektivt till EU:s beslutsprocess och i utformningen av ny lagstiftning. Med det nya arbetssättet skulle subsidiaritet och proportionalitet bedömas mer enhetligt på alla förvaltningsnivåer utifrån en mall, som är en slags checklista för att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs. Arbetsgruppen fastställde inte några behörigheter eller politikområden som slutgiltigt borde omdelegeras, helt eller delvis, till medlemsländerna.

Som svar på arbetsgruppens rapport publicerade kommissionen meddelandet En starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande den 23 oktober. Kommissionen har för avsikt att genomföra många av åtgärderna i meddelandet som ett led i det pågående arbetet med att utvärdera agendan för bättre lagstiftning, och kommer att rapportera om detta under våren 2019.

Åtgärder för att förenkla lagstiftningen

I enlighet med sitt åtagande i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, lade kommissionen i november fram en årlig undersökning om unionens ansträngningar under 2018 för att förenkla lagstiftningen, undvika överreglering och minska regelbördan. Arbetet utfördes inom ramen för Refit-programmet (programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat), som syftar till att hitta möjligheter att förenkla lagstiftningen och minska onödiga kostnader. Varje gång kommissionen föreslår att en lag ska ses över, kontrollerar den om det går att förenkla lagen och avskaffa onödiga kostnader. Undersökningen visar att den innevarande kommissionen, inom ramen för Refit-programmet, har lagt fram mer än 150 initiativ inriktade på att förenkla lagstiftningen och minska bördorna. Ett färskt exempel är förslaget att ändra de nuvarande momsbestämmelserna, där småföretagens kostnader för regelefterlevnad förväntas minska med 11,9 miljarder per år till 56,1 miljarder per år, vilket innebär en minskning med 18 % jämfört med den nuvarande situationen.

Dessa ansträngningar stöds av Refit-plattformen (bestående av en grupp företrädare för berörda parter och regeringarna) som har avgett 31 yttranden under 2018 med rekommendationer till kommissionen att vidta åtgärder på de områden som är särskilt betungande för privatpersoner och företag.

Andra viktiga initiativ för förenkling togs 2018 i samband med EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027. De nya programmen kommer att göra det enklare för stödmottagarna att ansöka och att utnyttja EU:s finansieringsmöjligheter.

Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning

Under 2016 och 2017 kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om två gemensamma uttalanden om EU:s lagstiftningsprioriteringar. De lyfte fram 89 initiativ som behövde prioriteras i lagstiftningsprocessen. Detta utgör ett gemensamt åtagande av de tre institutionerna för att se till att betydande framsteg görs och att resultat, om möjligt, nås före EU-valet i maj 2019.

Fram till första halvåret 2018 hade kommissionen antagit alla de initiativ som tillkännagetts i de gemensamma uttalandena om lagstiftningsprioriteringar. Vid slutet av 2018 hade Europaparlamentet och rådet nått en politisk överenskommelse eller ett formellt antagande för 61 av de 89 initiativen i det gemensamma uttalandet. Av de 28 initiativ som fortfarande är under behandling är sju på god väg att antas fram till maj 2019. Det är fortfarande möjligt att de återstående 21 initiativen kan antas till i maj, om det finns en stark politisk vilja hos medlagstiftarna.

Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ledde till mer öppenhet, ansvarighet och rättslig klarhet i det befintliga systemet med genomförandeakter (kommittéförfarande) och delegerade akter. Under 2018 fortsatte kommissionen förhandlingarna med parlamentet och rådet om kriterierna för valet mellan genomförandeakter och delegerade akter samt om anpassning av befintlig lagstiftning till det system som infördes genom Lissabonfördraget, i enlighet med åtaganden i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Förhandlingar pågår också om ytterligare förbättringar av kommittéförfarandet. Alla dess förhandlingar syftar till att öka den rättsliga stabiliteten och minska motsättningarna i lagstiftningsförhandlingarna. Det nya registret för delegerade akter, det första verkligt interinstitutionella lagstiftningsverktyget, lanserades den 12 december 2017.

Kontroll av EU-rättens tillämpning

Att lagar tillämpas effektivt är avgörande för att privatpersoner och företag ska kunna dra nytta av EU-rätten. Oavsett hur omsorgsfullt en bestämmelse utformas är det tillämpningen som är avgörande för hur effektiv den är. Kommissionen lägger därför stor vikt vid inte bara att föreslå ny lagstiftning, utan också att säkerställa att den tillämpas och genomförs korrekt.

Årsrapporten för 2017 som offentliggjordes den 12 juli 2018 visar en liten minskning (-5,91 %) av antalet pågående överträdelseärenden mot medlemsländerna jämfört med föregående år. De politikområden där de flesta överträdelseärendena inleddes 2017 var transport och rörlighet, miljö och finansiell stabilitet, tjänster och kapitalmarknaderna.

Fler möjligheter för allmänheten att påverka EU:s lagar

Som en del i kommissionens agenda för bättre lagstiftning förbättrades Kom med synpunkter, den centrala webbplatsen för samråd, för att göra det lättare för allmänheten att följa och bidra till lagstiftningsprocessen.

Sedan webbplatsen startade 2016 har antalet besök per år hela tiden ökat, och nådde nästan 500 000 under 2018. För att utvärdera arbetet för bättre lagstiftning och bedöma hur de olika verktygen för bättre lagstiftning fungerar i praktiken och bidrar till att uppnå målen, genomförde kommissionen ett offentligt samråd den 17 juli–23 oktober. Privatpersoner, organisationer och myndigheter med intresse för eller erfarenheter från EU:s lagstiftning var välkomna att delta. Mer än 600 bidrag inkom från alla medlemsländer. Dessa granskades och analyserades noggrant tillsammans med resultaten från riktade samråd med EU:s institutioner och organ. Hela arbetet kommer att avslutas under första halvåret 2019.

Rättsstatsprincipen

Att följa rättsstatsprincipen är ett grundläggande inslag i demokratin och respekten för de grundläggande rättigheterna. Men det är också en viktig garanti för EU:s sätt att fungera – som en inre marknad, ett område där lagar tillämpas enhetligt och budgetmedel används korrekt och där medlemsländerna och deras invånare kan arbeta tillsammans i en anda av ömsesidigt förtroende för att uppnå gemensamma mål.

Den största risken när rättsstatsprincipen inte respekteras är att det ömsesidiga förtroendet försvinner – en vägran att följa EU-fördragen påverkar direkt själva grundvalen för solidaritet, sammanhållning och ömsesidigt erkännande av nationella beslut.

Under 2018 fortsatte kommissionen att hantera utmaningar i fråga om rättsstatsprincipen i några få medlemsländer, framför allt i Ungern och Polen. I det sammanhanget var kommissionen tvungen att inleda överträdelseförfaranden och i Polens fall att tillämpa bestämmelserna i artikel 7 i EU-fördraget.

Kommissionen har också fortsatt att arbeta tillsammans med Bulgarien och Rumänien i samarbets- och kontrollmekanismen.

En viktig nydaning i förslaget till långtidsbudget är den stärkta kopplingen mellan EU-finansiering och rättsstatsprincipen. Att rättsstatsprincipen respekteras är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering. Kommissionen föreslår därför en ny mekanism för att skydda EU-budgeten från finansiella risker kopplade till allmänna brister i fråga om tillämpningen av rättsstatsprincipen i medlemsländerna. Det nya verktyget skulle göra det möjligt för unionen att dra in, minska eller begränsa tillgången till EU-finansieringen på ett sätt som står i proportion till arten, svårighetsgraden och omfattningen av bristerna i tillämpningen.

Insyn, öppenhet och ansvar

EU:s gemensamma öppenhetsregister

Kontakterna med berörda parter och civilsamhället är en integrerad del av EU-institutionernas arbete. Samtidigt är öppenhet och ansvarsskyldighet viktigt för att EU-invånarna ska känna att de politiska, lagstiftningsmässiga och administrativa förfarandena i unionen är legitima. Öppenhet när det gäller intressebevakning är särskilt viktigt för att allmänheten ska kunna följa intresseföreträdarnas verksamhet och potentiella inflytande på EU:s lagstiftningsprocess. Det är därför kommissionen har lagt fram ett förslag om att förstärka det befintliga öppenhetsregistret med ett nytt bindande interinstitutionellt avtal som omfattar Europaparlamentet, kommissionen och för första gången även Europeiska unionens råd. Förhandlingarna om detta pågår med de andra institutionerna.

En ny uppförandekod för kommissionärerna

Den 31 januari antog kommissionen en ny uppförandekod för Europeiska kommissionens ledamöter. Några av nyheterna är en förlängning av den period under vilken kommissionärerna måste anmäla sin verksamhet efter avslutat mandat till två år (tre år för ordföranden), striktare regler när det gäller kommissionärernas ekonomiska intressen, bättre möjligheter att förebygga intressekonflikter och ökad öppenhet (t.ex. offentliggörs kommissionärernas tjänsteresor två gånger i månaden). Också i en anda av öppenhet och ansvarighet, och i enlighet med den nya uppförandekoden, kommer kommissionen att offentliggöra årliga rapporter om tillämpningen av uppförandekoden.

Tillgång till handlingar

I oktober antog kommissionen 2017 års rapport om tillgång till handlingar. Rapporten visar att antalet ursprungliga ansökningar om tillgång till handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar ökade med nästan 3 % (från 6 077 under 2016 till 6 255 under 2017) och antalet bekräftande ansökningar ökade med 1 % (från 295 under 2016 till 299 under 2017). Kommissionen är fortfarande den EU-institution som handlägger överlägset flest ansökningar om tillgång till handlingar.

Detta visar att EU-medborgare och andra tillgångsberättigade aktivt utnyttjar sin rätt att begära tillgång till handlingar från kommissionen. De begärda handlingarna lämnades helt eller delvis ut i inledningsskedet i mer än 82 % av fallen. Mer omfattande eller till och med fullständig tillgång beviljades i det bekräftande skedet i 46 % av fallen. Samtidigt fortsatte kommissionen att proaktivt offentliggöra stora mängder dokumentation och information på sina webbplatser och i offentliga register, som omfattar alla EU:s verksamhetsområden.

Kontroll av EU-budgeten

En kontrollram och en resultatram har införts för att ge en rimlig försäkran om att EU:s medel betalats ut i enlighet med relevanta regler och det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att åtgärder vidtas för att förhindra, upptäcka och korrigera fel, med ett ökat fokus på resultat.

I april 2018, efter en positiv rekommendation från rådet, beviljade Europaparlamentet kommissionen ansvarsfrihet för budgetgenomförandet under 2016. Det årliga ansvarsfrihetsförfarandet gör det möjligt för parlamentet och rådet att hålla kommissionen politiskt ansvarig för genomförandet av budgeten och att utöva en demokratisk kontroll över förvaltningen av skattebetalarnas pengar.

I juli lade kommissionen fram sitt paket med integrerad finansiell rapportering om 2017 års EU-budget, med all tillgänglig information om genomförande, resultat, sund ekonomisk förvaltning och skydd av EU-budgeten. Rapporterna visar att EU:s budget gav resultat i enlighet med kommissionens prioriteringar och att den genomfördes korrekt.

Under 2018 gjorde kommissionen stora framsteg för att inrätta den europeiska åklagarmyndigheten, som kommer att ha behörighet att utreda och lagföra brott som påverkar EU-budgeten i de 22 deltagande medlemsländerna. Den förväntas kunna starta sitt arbete i slutet av 2020.

I oktober godkände Europeiska revisionsrätten EU:s årsredovisning för elfte året i rad, och anser att den ger en rättvisande bild. Dessutom upptäckte revisionsrätten färre fel på de olika utgiftsområdena än vad som rapporterats under de senaste fyra åren. För mer än hälften av EU:s utgifter nådde felprocenten inte ens vad revisionsrätten anser vara en väsentlig felnivå. På intäktsidan hittades inga fel.

Nationella parlament

Årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet för 2017 och om kommissionens kontakter med de nationella parlamenten offentliggjordes den 23 oktober, tillsammans med ett meddelande från kommissionen om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Kommissionen tog emot sammanlagt 570 yttranden från nationella parlament under 2018, inklusive 37 motiverade yttranden enligt systemet för subsidiaritetsprövning, enligt vilka kommissionens förslag till rättsakter stred mot subsidiaritetsprincipen. Kommissionen fortsatte sin intensiva politiska dialog med de nationella parlamenten. Under året träffade kommissionärerna nationella parlamentsledamöter 140 gånger, vid besök antingen i medlemsländerna eller i Bryssel. Kommissionärerna deltog också i olika interparlamentariska sammanträden och andra evenemang där de fick tillfälle att träffa nationella parlamentsledamöter.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannens utredningar av påstådda administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ rörde bl.a. frågor som uppförandekoden för kommissionärerna, särskilt kommissionärernas verksamhet efter avslutat mandat, utnämningen av kommissionens särskilda rådgivare samt insynen i internationella förhandlingar. Utredningarna gällde även specifika frågor i samband med upphandling, kontraktstilldelning, försenade betalningar, enskilda personalärenden och tillgång till handlingar. Under 2018 avslutades över 97 % av alla 229 beslut och rekommendationer från Europeiska ombudsmannen utan att några administrativa missförhållanden konstaterades.

EU:s medborgarinitiativ

Kommissionen registrerade sju nya medborgarinitiativ under 2018.

Kommissionens andra treårsrapport om tillämpningen av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet offentliggjordes den 28 mars 2018, med en redogörelse för läget, t.ex. de viktigaste problem som drabbar de berörda parterna, men även förbättringar som kommissionen redan gjort eller föreslagit i det förslag till ny förordning som antogs den 13 september 2017.

Vid Europeiska medborgarinitiativets dag 2018, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén anordnade den 10 april, inledde kommissionen en tre år lång informationskampanj om det europeiska medborgarinitiativet. Programmet för dagen bestod huvudsakligen av korta videor i sociala medier, samt evenemang i medlemsländerna som riktade sig till personer som kan tänkas bidra till att sprida informationen.

Den 22 maj startades ett forum för EU:s medborgarinitiativ. Forumet är en samarbetsplattform på internet som stödjer dem som vill inleda ett initiativ eller som redan samordnar ett initiativ genom att visa upp bästa praxis, genom att hjälpa dem att hitta partner i andra länder eller genom att tillhandahålla råd från oberoende experter.

Den 12 december nåddes en politisk överenskommelse med Europaparlamentet och rådet om reformen av det europeiska medborgarinitiativet, på grundval av det kommissionsförslag som antogs 2017.

Medborgardialoger och medborgarsamråd

Medborgardialoger

Sedan 2015 har mer än 1 300 medborgardialoger ägt rum på mer än 400 orter i EU. Antalet dialoger ökade betydligt efter att vitboken om EU:s framtid offentliggjordes 2017. För att upprätthålla dynamiken meddelade kommissionen i februari 2018 att den siktade på att genomföra 1 000 medborgardialoger.

Den 1 oktober 2018 debatterade Jean-Claude Juncker och Winfried Kretschmann, Baden-Württembergs ministerpresident, med medborgarna i Freiburg i Tyskland vid den tusende medborgardialogen sedan Junckerkommissionen tillträdde.

Under 2018 genomfördes 833 medborgardialoger i 27 medlemsländer, med sammanlagt mer än 70 000 deltagare. Sedan 2015 har mer än 160 000 personer varit med och diskuterat frågor som är särskilt viktiga för dem tillsammans med kommissionens ordförande, vice ordförande och ledamöter, EU-tjänstemän, ledamöter av Europaparlamentet och nationella politiker. Det går redan att se att dessa diskussioner har påverkat kommissionens och de andra EU-institutionernas arbete. Till exempel har kommissionens förslag till ny långtidsbudget och de efterföljande diskussionerna med medlagstiftarna påverkats av de prioriteringar och ambitioner som uttrycktes i samband med debatterna om vitboken.

Kommissionen håller på att utveckla nya format för medborgardialogerna, t.ex. gränsöverskridande evenemang med deltagare från två eller tre medlemsländer, live-evenemang i sociala medier, workshoppar där medborgarna kan diskutera vissa ämnen en hel dag och sedan avsluta med en dialog, och nya partnerskap med de andra EU-institutionerna och med medlemsländerna.

De första dialogerna över gränserna ägde rum i gränsstäder under 2018 med deltagare från Malta och Italien, Tyskland och Nederländerna respektive Tyskland och Polen. Europaparlamentet och kommissionen organiserade en gemensam medborgardialog i Bled i Slovenien i april 2018. Franc Bogovič och Tibor Szanyi, ledamöter i Europaparlamentet, och Violeta Bulc och Phil Hogan, kommissionärer, representerade institutionerna. Deltagarna diskuterade bl.a. landsbygdsutveckling och smarta byar, konnektivitet och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Debatten om EU:s framtid

Debatten om EU:s framtid intensifierades under 2018. Det yttersta syftet med debatten är att lyssna till alla synpunkter och idéer, från hela EU, och varje röst räknas. Det är därför kommissionen har riktat in sig på att nå ut till folk på olika sätt och på partnerskap med övriga institutioner och medlemsländer som vill delta. Många har hörsammat inbjudan. Europaparlamentet inledde en rad debatter om EU:s framtid med stats- och regeringschefer, och Europeiska regionkommittén förde ut debatten till EU:s regioner, städer och kommuner genom kampanjen Reflektioner om Europa.

Efter initiativ från Frankrikes president Emmanuel Macron och andra ledare kom 27 medlemsländer i mars överens om en gemensam ram för medborgarsamråd om EU:s framtid som bygger vidare på kommissionens erfarenheter.

För att stödja processen inledde kommissionen i maj 2018 i samarbete med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en unik övning i deltagardemokrati. En medborgarpanel med 96 deltagare från 27 medlemsländer valdes ut av ett oberoende opinionsföretag för att återspegla hela mångfalden av socioekonomiska bakgrunder och åsikter om EU. Under två dagar i maj diskuterade de och utformade en rad frågor som riktar sig till EU-invånarna.

Frågeformuläret låg till grund för ett samråd på nätet, där EU-invånarna kunde uttrycka vilken riktning de vill att EU ska ha i framtiden. Fram till slutet av 2018 inkom mer än 76 000 bidrag. De flesta av dessa innehåller kvalitativa kommentarer och idéer, utöver svar på de slutna frågorna som handlar om några av de viktigaste frågorna för EU:s framtid.

Samrådet på nätet kompletterades med en särskild Eurobarometerundersökning om EU:s framtid, som genomfördes den 24 oktober–7 november med ett representativt urval av 27 339 EU-medborgare.

Medborgarnas förväntningar

Trots den stora mångfalden av format och deltagare tenderar dialogerna att handla om vissa återkommande frågor. På det hela taget har deltagarna en positiv uppfattning om EU. De anser att EU är viktigt för att lösa problem. Det finns också oro och frustration. Frågan om vem som ska göra vad tas ofta upp. Medborgarna tycker ofta att de stora utmaningarna skulle hanteras mer effektivt med gemensamma åtgärder på europeisk och nationell nivå. I stort sett är de positiva till mer harmonisering på europeisk nivå, t.ex. i fråga om miljön och livsmedelssäkerhet. Men de flesta förväntar sig också och efterfrågar reformer för att göra unionen mer effektiv och öppen.

Mer information om innehållet i och resultaten från medborgardialogerna och medborgardebatterna om EU:s framtid finns i lägesrapporten om medborgardialogerna och medborgarsamråden som kommissionen lade fram inför Europeiska rådet den 11 december.