EU 2020

Inledning

Utbrottet av covid-19-pandemin i Europa ledde till mänskliga tragedier, nedstängningar och en ekonomisk nedgång utan motstycke. Europeiska unionen visade snabbt sin solidaritet. EU skyddade liv och försörjningsmöjligheter genom att fokusera på åtgärder som snabbt och effektivt hanterade krisen. Under 2020 antogs fler än 1 350 åtgärder för att mildra krisen, däribland nästan 400 beslut om statligt stöd som fungerade som en livlina för EU:s företag.

Under de första dagarna och veckorna efter det att pandemin drabbade Europa förstärktes hälso- och sjukvårdssystemen på nationell, regional och lokal nivå, och sjukhus över hela EU behandlade patienter från andra länder. Mobila sjukvårdsgrupper sändes ut för att tillgodose de mest akuta behoven. Fler än 600 000 EU-invånare som hade blivit strandsatta utomlands fick hjälp att komma hem, och offentliga och privata investeringar mobiliserades för att utveckla säkra och effektiva vacciner för alla i världen.

Kommissionens samordningsfunktion for medicinsk utrustning hjälpte medlemsländerna att arbeta tillsammans för att avhjälpa brist på utrustning.

4,2 biljoner euro, vilket är mer än 30 % av EU:s BNP, mobiliserades av EU och dess medlemsländer för att mildra krisens effekter.

Av totalt 4,2 biljoner euro har 575 miljarder euro anslagits till nationella åtgärder inom ramen för flexibiliteten i EU:s budgetregler, den så kallade allmänna undantagsklausulen, 100 miljarder euro till ekonomiskt stöd från EU till system för korttidsarbete genom Sure, 70 miljarder euro till direktstöd från EU, inbegripet investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, 3 045 miljarder euro till nationella likviditetsåtgärder, inklusive stödordningar som godkänts enligt tillfälliga, flexibla EU-regler för statligt stöd, 240 miljarder euro till krisstöd till medlemsländerna inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismen och 200 miljarder euro till Europeiska investeringsbanksgruppen för finansiering av företag.

EU:s budget utnyttjades till fullo för att kunna ge direkt ekonomiskt stöd till medlemsländer som behövde det. Under krisens första dagar lade kommissionen fram Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset som gjorde det möjligt för medlemsländerna att använda medel från sammanhållningsfonderna för att stödja sina mest utsatta ekonomiska sektorer. Krisstödsinstrumentet aktiverades för att ge direkt finansiellt stöd för att möta strategiska behov på europeisk nivå, och kommissionen lanserade instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) för att hjälpa till att rädda arbetstillfällen och stödja familjer.

Covid-19-pandemin var en enorm chock för världens och EU:s ekonomier och fick allvarliga socioekonomiska konsekvenser. Trots det snabba och omfattande politiska svaret både på EU-nivå och i medlemsländerna blev det snabbt uppenbart att EU:s ekonomi under 2020 skulle drabbas av en nedgång av historisk omfattning.

Ett kraftfullare svar krävdes därför för att åtgärda de ekonomiska och sociala skador som pandemin hade förorsakat. Den förstärkta långtidsbudgeten för perioden 2021–2027 och den tillfälliga återhämtningsplanen NextGenerationEU utgör tillsammans det största stimulanspaket som någonsin har finansierats genom EU:s budget: den uppgår till 1,8 biljoner euro. Dessa medel kommer att hjälpa EU att stödja invånare, företag och regioner, särskilt dem som blivit hårdast drabbade av krisen. Paketet kommer att stödja EU:s återuppbyggnad efter covid-19 och bidra till att göra unionen grönare, mer digital och mer resilient.

I linje med EU:s vaccinstrategi ingick kommissionen avtal med sex företag (AstraZeneca, BioNTech/Pfizer, CureVac, Johnson & Johnson, Moderna och Sanofi/GlaxoSmithKline) för att säkra EU-invånarnas tillgång till ett brett utbud av säkra och effektiva covid-19-vacciner.

Utan att kompromissa med säkerheten och effektiviteten kunde EU ta det första vaccinet i bruk före årets slut. Den 21 december utfärdade EU-kommissionen ett villkorat godkännande för försäljning till ett covid-19-vaccin som hade utvecklats av BioNTech/Pfizer, det första vaccinet av denna typ som har godkänts inom EU. De europeiska vaccinationsdagarna från 27 till 29 december blev startpunkten för vaccineringarna i medlemsländerna.

När man ser tillbaka på 2020 slås man av det fruktansvärda slag som covid-19-pandemin har inneburit. 15 miljoner människor smittades med covid-19 i EU. Tragiskt nog förlorade fler än 350 000 människor livet. Kampen mot covid-19 kommer att fortsätta under 2021.

Ett unikt svar på brådskande behov

På uppdrag av Europeiska rådet samordnade EU-kommissionen ett gemensamt europeiskt svar på covid-19-utbrottet, och vidtog åtgärder för att förstärka folkhälsosektorerna och mildra krisens socioekonomiska konsekvenser. EU mobiliserade alla medel som stod till dess förfogande för att hjälpa medlemsstaterna att samordna sina nationella insatser, och försåg dem med objektiv information om covid-19-virusets spridning och effektiva metoder för att minska smittspridningen.

EU agerade skyndsamt för att hantera de utmaningar som pandemin medförde. Den 28 januari aktiverades EU:s civilskyddsmekanism för att påbörja hemtransporten av strandsatta EU-invånare. Innan året var slut hade 408 flygningar genomförts för att hjälpa 90 000 EU-invånare att återvända hem.

Den 13 mars uppmanade kommissionen till en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-krisen, och den 16 mars upprättade kommissionen en rådgivande expertpanel under ledning av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Stella Kyriakides. Panelens uppdrag var att ge råd och vägledning om utformningen av EU:s svar på krisen. Det arbete som utfördes av panelen och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar kompletterades sedan av den nyupprättade EU-plattformen för vetenskaplig rådgivning om covid-19. Plattformen, som består av medlemsländernas vetenskapliga rådgivare om covid-19, har till syfte att förbättra samordningen av vetenskapliga råd och spridningen av bästa praxis för nationella folkhälsoåtgärder mot covid-19.

Krisstöd

Kommissionen mobiliserade EU-budgetens alla resurser för att kunna tillgodose brådskande behov som krävde strategiskt och samordnat arbete på EU-nivå. Krisstödsinstrumentet med en budget på 2,7 miljarder euro finansierade ett brett spektrum av åtgärder. En stor del av denna budget anslogs till vaccininitiativet där alla 27 medlemsländer deltar. Kommissionen köpte in och distribuerade 10 miljoner ansiktsmasker till hälso- och sjukvårdspersonal i medlemsländerna. Finansiering gavs också till testnings- och intensivvårdsutbildning, inköp av robotar som desinfekterar sjukhus med ultraviolett ljus och kliniska prövningar av covid-19-behandlingar.

Testning är ytterst viktigt för att bromsa spridningen av covid-19. Den 28 oktober antog kommissionen en rekommendation om strategier för covid-19-testning inklusive användningen av snabbantigentester. Den 18 november antog den en särskild rekommendation om snabba antigentester. Den 18 december antog kommission även ett förslag till rådsrekommendation om en gemensam ram för användning och validering av antigentester i form av snabbtester och ömsesidigt erkännande i EU av covid-19-testresultat. Kommissionen mobiliserade 100 miljoner euro genom instrumentet för att själv upphandla snabbantigentester och leverera dem till medlemsländerna. Den 18 december ingick den ett ramavtal med Abbott och Roche som gjorde det möjligt att köpa in fler än 20 miljoner snabbantigentester med medel från instrumentet. Testerna blir tillgängliga för medlemsstaterna från och med början av 2021, som en del av EU:s stöd till covid-19-testning.

rescEU – ett gemensamt beredskapslager med medicinsk utrustning

Den 19 mars omsattes solidariteten i praktiken genom att kommissionen upprättade rescEU-beredskapslagret med medicinsk utrustning, EU:s första gemensamma lager med nödutrustning för medicinskt bruk inklusive munskydd och respiratorer för att hjälpa medlemsländer med brist på utrustning. rescEU, som är placerat i medlemsländerna, levererade omkring tre miljoner kirurgiska munskydd av hög kvalitet till blåljuspersonal, däribland medicinsk personal och räddningsarbetare, i Spanien, Kroatien, Italien, Litauen, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring).

Civilskyddsmekanismen levererade respiratorer, skyddskläder och desinfektionsmedel till länder som behövde det och sände ut akutsjukvårdsgrupper. Norska, polska och rumänska läkare hjälpte till genom att behandla patienter i Italien och Litauen, medan tyska, italienska och litauiska sjukvårdsgrupper stödde sina kollegor i Armenien och Azerbajdzjan. Ett rörlighetspaket bidrog till transportkostnaderna för patienter, sjukvårdsgrupper och viktiga medicinska förnödenheter.

Förbättrad tillgång till medicinska förnödenheter och livsmedel

Sedan pandemins utbrott har EU gett stöd till viktiga tillverkningsföretag för att säkra tillgången till viktiga läkemedel och medicinsk utrustning. Kommissionen vidtog åtgärder för att göra det lättare för företag att öka eller ställa om produktionen, bland annat genom att be de europeiska standardiseringsorganen att utforma standarder för munskydd och annan skyddsutrustning som alla berörda parter kan använda gratis. Många företag runt om i Europa ställde om sin produktion för att möta efterfrågan på personlig skyddsutrustning, desinfektionsmedel och medicintekniska produkter.

I april godkände kommissionen EU-ländernas och Storbritanniens begäran om att importtullarna och momsen på import av medicintekniska produkter och skyddsutrustning från länder utanför EU tillfälligt skulle upphävas.

EU-kommissionen bemötte oron över möjlig livsmedelsbrist genom att i april anta nödåtgärder för att öka flexibiliteten i användningen av medel från den gemensamma jordbrukspolitiken och den europeiska havs- och fiskerifonden, samt för att stabilisera marknaden för jordbruksbaserade livsmedel.

Full flexibilitet inom reglerna för finanspolitik och statligt stöd

I mars aktiverade kommissionen för första gången någonsin den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten, som en del av sin strategi att bemöta pandemin skyndsamt och kraftfullt. Efter det att rådet hade godkänt detta kunde medlemsländerna avvika från de vanliga budgetreglerna i EU:s finanspolitiska ramverk och vidta lämpliga åtgärder för att hantera krisen med alla tillgängliga finanspolitiska verktyg.

Mindre än en vecka efter det att Världshälsoorganisationen hade förklarat att Europa var ett centrum för covid-19-pandemin antog kommissionen tillfälliga statsstödsregler som gav medlemsländerna möjlighet att använda den fulla flexibiliteten under statsstödsreglerna för att stödja krisdrabbade företag. Här kan nämnas att kommissionen har godkänt åtgärder för statligt stöd i alla EU-länder samt i Storbritannien. Under 2020 fattade kommissionen nästan 400 beslut för att godkänna 500 nationella åtgärder till ett sammanlagt värde av uppskattningsvis 3 biljoner euro.

Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset

En av EU:s första finansiella åtgärder till stöd för medlemsländernas hantering av krisen var investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset i mars 2020. Genom att mobilisera medel som redan hade anslagits till EU-länderna men inte hade förbrukats förbättrade initiativet omedelbart medlemsländernas och regionernas likviditet. Medel från sammanhållningsfonderna kunde användas för att finansiera vårdutgifter, system för korttidsarbete och stöd med rörelsekapital till små och medelstora företag. Omfattningen av EU:s solidaritetsfond utvidgades till att även täcka stora folkhälsokriser, vilket gjorde det möjligt för medlemsländerna att ta emot stöd från denna fond för att bättre kunna hantera covid-19-krisen.

Från och med april har investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus gjort det möjligt att snabbt anslå befintliga medel från europeiska struktur- och investeringsfonder till krisåtgärder. Genom samma initiativ ökades EU:s bidrag till de sammanhållningspolitiska programmen till upp till 100 % för ansökningar om utbetalning som lämnas in under perioden 1 juli 2020–30 juni 2021.

I december presenterade kommissionen de resultat som de två initiativen hade fått under 2020. Sedan krisens början har EU mobiliserat omfattande finansiering för att bekämpa pandemins effekter. Små och medelstora företag fick merparten av den tillgängliga finansieringen, över 10 miljarder euro, vilket hjälpte många av dem att hålla sig flytande. 3 miljarder euro anslogs till sociala åtgärder, bland annat sociala tjänster för utsatta grupper och tillfälliga sysselsättningsprogram för arbetstagare. Slutligen anslogs 6,6 miljarder euro till hälso- och sjukvårdssektorn, vilket kompletterade de 10,2 miljarder euro som redan hade anslagits till detta område i EU-budgeten för åren 2014–2020 (notera att stödmottagarna till en viss mån överlappar).

82 % av sammanhållningsprogrammen har ändrats i 25 medlemsländer och i Storbritannien, och möjligheten till 100 % samfinansiering från EU har förstärkt statsbudgetarna med 3,2 miljarder euro i ytterligare finansiering.

Initiativen inom ramen för programmet omfattar skydd av människors arbetstillfällen, tillfälligt ekonomiskt stöd, flexibel användning, komplettering av nationella insatser och solidaritet mellan medlemsländerna.

Stöd till sysselsättning och skydd för försörjningsmöjligheter

I april 2020 skapade kommissionen ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure), ett stödprogram för att på kort sikt skydda sysselsättningen och arbetstagarna från pandemins effekter. Vid årets slut hade totalt 90,3 miljarder euro i finansiellt stöd godkänts under Sure för att bistå 18 medlemsländer, och 39,5 miljarder euro hade betalats ut till 15 av dem: Belgien, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien. Medlemsländerna kan fortfarande ansöka om stöd från Sure, vars budget uppgår till 100 miljarder euro.

Stödet ges i form av lån som EU tar upp på marknaden på medlemsländernas vägnar. För de flesta medlemsländer sker upplåningen på förmånligare villkor än de själva skulle kunna få på marknaden. Dessa lån hjälper medlemsländerna att hantera plötsliga ökningar av de offentliga utgifterna för att bevara sysselsättningen. De hjälper särskilt medlemsländerna att täcka de kostnader som är direkt kopplade till inrättande eller förlängning av nationella system för korttidsarbete, samt andra liknande åtgärder för egenföretagare som vidtagits för att hantera pandemins effekter.

Vid utgången av 2020 hade Sure-instrumentet förmedlat tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation på totalt 90,3 miljarder euro i medel enligt följande: 7,8 miljarder euro till Belgien, 511 miljoner euro till Bulgarien, 2 miljarder euro till Tjeckien, 2,5 miljarder euro till Irland, 2,7 miljarder euro till Grekland, 21,3 miljarder euro till Spanien, 1 miljard euro till Kroatien, 27,4 miljarder euro till Italien, 479 miljoner euro till Cypern, 192 miljoner euro till Lettland, 602 miljoner euro till Litauen, 504 miljoner euro till Ungern, 244 miljoner euro till Malta, 11,2 miljarder euro till Polen, 5,9 miljarder till Portugal, 4,1 miljarder till Rumänien, 1,1 miljarder euro till Slovenien och 631 miljoner euro till Slovakien.

Under 2020 gick kommissionen tre gånger ut på marknaden för EU:s räkning för att emittera obligationer genom Sure. Varje obligation övertecknades mer än tio gånger, vilket visar på förtroendet för EU som emittent, låntagare och viktig global aktör på finansmarknaderna. De obligationer som ges ut av EU genom Sure gynnas av att de är så kallade sociala obligationer. Därmed kan investerarna känna sig säkra på att de medel som lånas upp genom obligationerna verkligen kommer att användas för sociala syften.

EU:s vaccinstrategi

Kommissionen lade den 17 juni fram EU:s vaccinstrategi för att påskynda utvecklingen, tillverkningen och distributionen av vacciner mot covid-19. Målet med strategin är att ge alla i EU rättvis tillgång till säkra och effektiva vacciner till överkomligt pris så snart som möjligt, och att leda den globala solidaritetsinsatsen för att se till att alla får tillgång till vaccin till ett överkomligt pris. Strategin syftar även till att säkerställa att medlemsländerna förbereder vaccinationskampanjer, utarbetar planer för transporter och praktiskt genomförande och beslutar vilka prioriterade grupper som ska vaccineras först.

Utvecklingen av säkra och effektiva covid-19-vacciner på så kort tid innebar att de kliniska prövningarna utfördes på samma gång som investeringarna i den produktionskapacitet som krävs för tillverkning av flera miljoner, eller kanske till och med miljarder, doser av framgångsrika vacciner. Förhandsbeställningar bidrar till att minska tillverkarnas investeringsrisker när de utvecklar möjliga vacciner och maximerar därmed möjligheten till snabb utveckling, tillverkning och leverans av säkra och effektiva vacciner så att EU-invånarna får tillgång till dem. Kommissionen förhandlade med läkemedelsbolagen på medlemsländernas vägnar, vilket ledde till undertecknandet av sex avtal. Ytterligare sonderande samtal med fler vaccintillverkare slutfördes före årets utgång eller planerades hållas i början av 2021.

För att hjälpa medlemsländerna att förbereda sina vaccinationsstrategier publicerade kommissionen den 15 oktober och den 2 december de viktigaste elementen som länderna bör ta i beaktande, i enlighet med kompetensfördelningen i EU-fördragen. Bland dessa element finns behovet att säkra vaccinationscentrumens kapacitet att utföra vaccinering mot covid-19, enkel tillgång till vacciner för målgrupperna, användning av vacciner med olika egenskaper och olika krav vad gäller lagring och transport, och tydlig kommunikation för att stärka allmänhetens förtroende.

Det första vaccinet som den 21 december fick villkorat godkännande för försäljning producerades av BioNTech/Pfizer. Distributionen startade inom några dagar, i tid för EU:s vaccinationsdagar den 27, 28 och 29 december. Godkännandet baserades på en positiv vetenskaplig rekommendation från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) med stöd av EU-länderna, som byggde på en noggrann bedömning av vaccinets säkerhet, verkan och kvalitet.

Samtidigt visade EU sin solidaritet med globala partner genom att bidra till Covax, det globala initiativet för rättvis tillgång till covid-19-vacciner till ett överkomligt pris, med 500 miljoner euro från EU:s fonder (varav 100 miljoner euro i bidrag och ett lån på 400 miljoner euro som garanterades av Europeiska fonden för hållbar utveckling). I december hade Team Europa – EU genom kommissionen och EU:s medlemsländer – anslagit mer än 850 miljoner euro till Covax, vilket inledningsvis gjorde EU i dess helhet till Covax största givare. Detta stöd ger ett viktigt bidrag till Covax mål att leverera 1,3 miljarder vaccindoser till låg- och medelinkomstländer före slutet av 2021.

Covax utgör vaccinpelaren i ACT-acceleratorn (Access to COVID-19 Tools Accelerator), det globala samarbetet för att skynda på utveckling, tillverkning och rättvis tillgång till tester och behandling av och vaccin mot covid-19. Detta samarbete sammanför regeringar, forskare, näringsliv, civilsamhället, filantroper och globala organisationer för hälsa som Bill & Melinda Gates Foundation, Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, Foundation for Innovative New Diagnostics, Gavi, The Global Fund, Unitaid, Wellcome, Världshälsoorganisationen, Världsbanken och Global Financing Facility.

VIDEOKLIPP: De första vaccineringarna mot covid-19 i EU:s medlemsländer.

Samarbete världen över

Den 4 maj 2020 tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nästa steg i den globala kampen mot coronaviruset, nämligen globala åtgärder för att sörja för att alla får tillgång till covid-19-vaccin, behandling och testning till överkomliga priser. Detta är kommissionens svar på Världshälsoorganisationens uppmaning den 24 april till globala insatser för att hantera pandemin. Den globala kampen mot coronaviruset syftar också till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen överallt och stödja ekonomisk återhämtning i världens mest utsatta regioner och samhällen.

Givarkonferensen och konserten Global Goal: Unite for Our Future, som organiserades av kommissionen och Global Citizen den 27 juni, var en milstolpe i den globala kampen mot coronaviruset och ett utmärkt exempel på hur EU-institutionerna, i detta fall rådet och kommissionen, samarbetar med sina partner och engagerade medborgare över hela världen.

Tack vare de två givarkonferenserna hade givarlöften på 15,9 miljarder euro till den globala kampen mot coronaviruset inkommit vid slutet av juni 2020, däribland 1,4 miljarder euro från EU genom kommissionen (1 miljard euro i bidrag och 400 miljoner euro i lånegarantier).

Återhämtningsplanen för EU

Den 27 maj lade kommissionen fram förslag till EU:s största finansiella paket någonsin till stöd för EU:s återhämtning från pandemin, som ett ytterligare tillskott till de 4,2 biljoner euro som redan hade mobiliserats av EU och dess medlemsländer. Vid sitt möte i juli nådde Europeiska rådet en enhällig överenskommelse om total finansiering på 1,8 biljoner euro som bestod av det nya instrumentet NextGenerationEU med en budget på 750 miljarder euro och en ändrad EU-budget för 2021–2027 på 1 074 biljoner euro. Detta paket kommer att hjälpa de människor, företag och regioner som har drabbats hårdast av krisen och bidra till att återuppbyggnaden gör unionen grönare, mer digital och mer resilient.

Den 10 november ingick Europaparlamentet, rådet och kommissionen en politisk överenskommelse om detta paket, som bland annat innebar en budgetförstärkning med 15 miljarder euro för ett antal viktiga program som Horisont Europa, Erasmus+ och programmet EU för hälsa.

För att bekosta återhämtningen och finansiera NextGenerationEU kommer kommissionen att ta upp lån på kapitalmarknaderna på EU:s vägnar. Därmed kommer NextGenerationEU inte genast att medföra ökade EU-avgifter från medlemsländerna. Återbetalningen av dessa medel kommer att ske långsiktigt, fram till 2058. För att underlätta återbetalningen av lånat kapital kommer kommissionen att föreslå nya inkomstkällor till EU:s budget. Det första nya egna medlet, som ska införas 2021, bygger på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall och bidrar därmed till att uppnå de politiska målen för den europeiska gröna given (se Ett klimatneutralt EU rustat för den digitala tidsåldern). I mitten av 2021 kommer kommissionen att lägga fram ytterligare förslag till nya egna medel baserade på en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en digital avgift och ett reviderat utsläppshandelssystem.

För att bidra till grönare och mer digital återhämtning kommer finansieringen från långtidsbudgeten och NextGenerationEU att fördelas i linje med dessa två politiska mål. Åtminstone 30 % av medlen kommer att anslås till kampen mot klimatförändringar, vilket gör budgeten för 2021–2027 och NextGenerationEU till det största gröna investeringspaketet i världen.

Mer än 50 % av medlen anslås till nya prioriteringar. Här ingår programmen för forskning och innovation (Horisont Europa), rättvis klimatomställning och digital omställning (Fonden för en rättvis omställning och programmet för ett digitalt Europa), beredskap, återhämtning och resiliens (genom faciliteten för återhämtning och resiliens), samt rescEU och det nya programmet EU för hälsa. Dessa läggs till sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken som båda har moderniserats.

Faciliteten för återhämtning och resiliens står i centrum för NextGenerationEU. Den kommer att hjälpa EU att gå stärkt ur krisen genom att erbjuda medlemsländerna 672,5 miljarder euro i lån och bidrag under de viktigaste första åren av återhämtning.

Finansieringen på totalt 750 miljarder euro inom ramen för Next Generation EU är uppdelad enligt följande: faciliteten för återhämtning och resiliens (672,5 miljarder euro, varav 360 miljarder euro i lån och 312,5 miljarder euro i bidrag), React EU (47,5 miljarder euro), Fonden för en rättvis omställning (10 miljarder euro), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (7,5 miljarder euro), Horisont Europa (5 miljarder euro), EU:s civilskyddsmekanism RescEU (1,9 miljarder euro) och InvestEU (5,6 miljarder euro).

Alla medlemsländer har inbjudits att lägga fram återhämtnings- och resiliensplaner som beskriver ländernas investerings- och reformstrategier, anpassade till de ekonomiska och politiska utmaningarna i de senaste landspecifika rekommendationerna, i synnerhet rekommendationerna från 2019 och 2020. Dessa planer gör det möjligt för medlemsländerna att förbättra sina utsikter till ekonomisk tillväxt, skapa nya arbetstillfällen och ekonomisk och social resiliens samt att uppnå målen inom den gröna och digitala omställningen.

Under december ledde förhandlingarna till en preliminär överenskommelse som innebär att faciliteten kan träda i kraft i början av 2021. Kommissionen gav medlemsstaterna vägledning om hur de skulle utforma sina återhämtnings- och resiliensplaner, och uppmanade dem att inkludera investeringar och reformer inom sju flaggskeppsområden för att påskynda den gröna och digitala omställningen och investera i humankapital.

React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner) är ytterligare ett instrument inom NextGenerationEU. Det förlänger de exceptionella flexibilitetsregler som infördes genom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och förstärker budgeten för sammanhållningspolitiken med 47,5 miljarder euro fram till 2023 inom områden som sjuk- och hälsovård och sysselsättning. Det bidrar också till omställningen till ett grönt och digitalt EU och kommer att fungera som en bro mellan nödåtgärder och lösningar på medellång sikt. Dessutom kommer NextGenerationEU att ge budgettillskott till flera EU-initiativ, däribland Fonden för en rättvis omställning, InvestEU, EU:s civilskyddsmekanism rescEU och Horisont Europa.

Resebegränsningar och åtgärder för fri rörlighet i EU

För att minska spridningen av covid-19 och skydda människors hälsa och välbefinnande vidtog medlemsländerna olika åtgärder. Vissa av dem påverkade invånarnas rätt till fri rörlighet inom EU. Åtgärderna begränsade ofta inresor i andra EU-länder eller ställde andra krav (t.ex. karantän) för inresa, däribland för tjänsteresor. Kommissionen vidtog åtgärder för att säkra fri rörlighet för personer, varor och tjänster utan att underminera skyddet för människors hälsa.

Som svar på Europeiska rådets uppmaning av den 26 mars lade kommissionen i samarbete med Europeiska rådets ordförande fram en gemensam europeisk färdplan i riktning mot att lätta på åtgärderna mot covid-19.

Den 13 oktober antog rådet en rekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin som byggde på kommissionens förslag av den 4 september. Medlemsländerna kom överens om att samordna sina insatser inom fyra centrala områden.

• Gemensamma kriterier när medlemsländerna överväger reserestriktioner.
• En gemensam karta som visar risknivå per region i EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med samma färgkod som trafiksignaler.
• Gemensam strategi för resenärer från områden med högre risk (testning och hemisolering).
• Tydlig och uppdaterad information till allmänheten.

Den 17 mars beslutade EU:s medlemsländer att begränsa icke nödvändiga resor till EU för att skydda människors hälsa i EU och stoppa virusets spridning till och från EU, på grundval av kommissionens rekommendation. Dessa regler förlängdes ett flertal gånger, allt eftersom den epidemiologiska situationen utvecklades. Listan över länder utanför EU baserades på öppna kriterier och uppdaterades regelbundet. Årets sista uppdatering gjordes den 17 december.

Den 30 juni antog rådet en rekommendation om strategin för att gradvis upphäva de tillfälliga restriktionerna, på grundval av ett förslag från kommissionen. I rekommendationen finns en lista över länder utanför EU vars invånare är undantagna från reserestriktioner, och en lista över kategorier av resenärer med nödvändiga funktioner eller nödvändiga behov som tillåts resa in i EU oavsett ursprungsland. Den 28 oktober utfärdade kommissionen vägledning för att hjälpa medlemsländerna att genomföra rådsrekommendationen på ett konsekvent sätt. Kommissionen utfärdade också riktlinjer till medlemsstaterna för att se till att återupptagandet av viseringsverksamheten utomlands samordnas med det gradvisa upphävandet av reserestriktionerna.

Dessa åtgärder bidrar till att minska och kartlägga covid-19-virusets spridning och göra EU:s gemensamma åtgärder effektivare. Hälsokrisen visar tydligt behovet av ökad samordning i hälsofrågor inför upprättandet av en europeisk hälsounion (mer information under Skydd för människor och friheter).

Efter den snabba ökningen av covid-19-fall i delar av Storbritannien i slutet av 2020, varav en stor andel kopplades till en ny variant av viruset, antog kommissionen den 22 december en rekommendation om en samordnad strategi för rese-och transportåtgärder för att begränsa ytterligare spridning av den nya varianten.

Hemresor för strandsatta EU-invånare

Många EU-invånare blev strandsatta i utlandet när deras flygresor ställdes in och gränserna började stängas. EU och dess medlemsländer återförde över 600 000 personer. EU:s civilskyddsmekanism underlättade och täckte en del av kostnaden för 408 repatrieringsflyg för att föra hem över 100 300 personer, däribland 90 000 strandsatta EU-invånare.

Medlemsländerna visade sin solidaritet genom att organisera hemtransporter inte bara för sina egna invånare utan också för andra EU-medborgare. En av tre passagerare som repatrierades var EU-medborgare från ett annat land än det som organiserade resan. Frankrike repatrierade exempelvis medborgare från 26 EU-länder. På en flygning från Wuhan i Kina i början av februari medfördes 64 franska medborgare och 135 personer från andra EU-länder.

Fri rörlighet för varor och hjälp till arbetstagare att passera gränser

Pandemin orsakade allvarliga störningar för resor och transporter i EU. De restriktioner för att skydda hälsan som infördes av olika medlemsländer i mars och april ledde till stängda gränser eller skärpta kontroller, och tusentals lastbilar fastnade i långa köer. För att göra det möjligt att fortsätta transportera varor över EU:s inre gränser, skydda viktiga leveranskedjor och skydda transportarbetare, började kommissionen skyndsamt arbeta tillsammans med medlemsländerna för att skapa gränsövergångar med ”gröna körfält” i hela det transeuropeiska transportnätet så att lastbilar kunde passera gränsen inom 15 minuter. EU:s jordobservationsprogram Copernicus och satellitnavigeringsprogram Galileo användes för att upptäcka flaskhalsar så att transporterna kunde hållas i gång. I oktober utökade kommissionen systemet med ”gröna körfält” till att omfatta kombinationer av olika transportsätt, däribland järnväg, sjöfart och flyg, och betonade vikten av att se till att passagerare kunde nå sina anslutande avgångar.

Allt sedan början av pandemin har kommissionen samarbetat med medlemsländerna för att samordna de olika strategierna för gränsförvaltning och gradvis återupprätta den fria rörligheten. EU antog riktlinjer till arbetsgivare och arbetstagare för att göra återgången till arbetet säkrare och förbättra hälsoskyddet på arbetsplatsen, samt riktlinjer för att förbättra skyddet för säsongsarbetare. EU:s lagstiftning uppdateras för att omfatta nya risker på arbetsplatsen och för att förbättra skyddet för alla arbetstagare, i synnerhet de som arbetar direkt med covid-19-smittade. Ytterligare praktiska riktlinjer utarbetades för att se till att personal inom samhällsviktig verksamhet skulle kunna passera EU:s gränser för att komma till sina arbetsplatser och hålla EU-invånarna säkra och friska med mat på bordet.

I mars lade kommissionen fram riktlinjer för gränsförvaltning för att skydda hälsa och säkra tillgången till varor och samhällsviktiga tjänster, däribland läkemedel och medicinsk utrustning för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med covid-19-drabbade. I maj åtföljdes dessa av ytterligare riktlinjer och rekommendationer för att hjälpa medlemsstaterna att gradvis upphöra med sina tillfälliga gränskontroller och reserestriktioner utan att sätta säkerheten på spel.

Turismens betydelse i EU. Varje euro som turismen genererar skapar ett mervärde på 56 cent. I EU finns 2,4 miljoner turismföretag, varav över 90 procent är små och medelstora företag. EU är världsledande inom turism, med 40 procent av alla internationell besöken i världen. 85 procent av européerna tillbringar sin sommarsemester i EU.

För att hålla allmänheten informerad om den snabbt föränderliga situationen öppnade kommissionen webbplatsen Re-open EU i juni, med tydlig, tillförlitlig och aktuell information om villkoren för resor och EU-ländernas hälso- och säkerhetsrestriktioner. Enbart under sommaren använde 8 miljoner människor webbplatsen. Tack vara denna framgång blev Re-open EU i oktober en gemensam kontaktpunkt för information om pandemin, folkhälsoarbetet, reserestriktionerna och turisttjänsterna. Från och med den 14 december finns gratisappen Re-open EU tillgänglig för Android och iOS.

Digitala lösningar för att hantera pandemin

Digitala lösningar spelade en nyckelroll i hanteringen av många av de utmaningar som uppstod när covid-19-pandemin hastigt bröt ut. Kontaktspårnings- och varningsappar är ett bra komplement till befintlig manuell smittspårning som bidrar till att bryta virusets smittkedja och därmed rädda liv.

EU underlättade samordningen mellan de EU-länder som lanserade kontaktspårnings- och varningsappar, i överensstämmelse med reglerna om dataskydd och integritet. EU-budgeten finansierade utveckling och spridning av en europeisk lösning för interoperabilitet mellan spårningsappar med decentraliserad arkitektur, dvs. nästan alla nationella spårningsappar som utvecklats i EU. På grund av detta kunde mobila spårningsappar utnyttjas till sin fulla potential även under resor till andra länder.

Med stöd från kommissionen tog medlemsländerna de nödvändiga stegen för att göra sina nationella appar kompatibla med varandra. I oktober lanserade kommissionen en europeisk nätsluss för att länka samman nationella smittspårningsappar. Allt fler nationella appar länkas samman i takt med att de blir färdiga.

Den europeiska covid-19-dataportalen öppnades i april för att samla in och dela forskningsdata. Den fylldes snabbt med en imponerande mängd data, däribland över 25 000 virussekvenser och över 100 000 vetenskapliga publikationer. Mer än 2,9 miljoner datahämtningar gjordes på plattformen från över 92 000 unika användare från mer än 170 länder.

Artificiell intelligens och robotar kom till användning i sjukhus. Ett verktyg baserat på artificiell intelligens, som finansierats genom EU-medel, hjälper läkare att diagnostisera covid-19 genom att analysera datortomografibilder. Verktyget är redan i användning runt om i EU, liksom de desinfektionsrobotar som utvecklats för att snabbt rengöra rum med hjälp av ultraviolett ljus, vilket minskar virusets spridning, arbetsbelastningen och smittorisken för personalen.

EU:s rymdprogram, särskilt dess jordobservationsprogram Copernicus och dess satellitnavigeringssystem, har gett ett viktigt bidrag till krishanteringen. Från krisens början har EU-satelliter övervakat trafikstockningar vid gränsövergångar inom EU och kartlagt vårdinrättningar, sjukhus och annan kritisk infrastruktur. Modeller som bygger på satellitdata i kombination med artificiell intelligens används av myndigheter på europeisk och nationell nivå för att förbättra informationsläget och hantera nödsituationen effektivare.

Den 5 juni lanserade kommissionen ett jordobservationsverktyg för coronapandemin i samarbete med Europeiska rymdorganisationen. Detta verktyg mäter effekten av nedstängningarna med hjälp av satellitdata, och övervakar återhämtningen efter nedstängningarna med hjälp av ekonomiska och miljörelaterade data.

Kampen mot desinformation om covid-19

Det nuvarande samhällsklimatet är en grogrund för konspirationsteorier som underminerar tilliten till vetenskap och fakta vad gäller covid-19-virusets ursprung och spridning samt behandlingarna mot sjukdomen. Under pandemin har hatpropaganda ökat på nätet liksom rasistiska och antisemitiska angrepp, samt förekomsten av oseriösa näringsidkare som säljer falska produkter som de hävdar förebygger smitta eller botar sjukdomen.

Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har arbetat med frågan i nära samarbete med andra EU-institutioner och medlemsländer, samt med internationella partner från G7 och Nato. Den 10 juni lade kommissionen och Josep Borrell, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionens vice ordförande, fram en rad åtgärder mot covid-19-desinformation. Bland dessa finns förstärkt kommunikation och offentlig diplomati i EU:s nära grannskap och längre bort i världen, samt stöd till oberoende medier och journalister. Kommissionen uppmanade alla aktörer, inklusive e-marknadsplatser och sociala medier, att hjälpa till att bekämpa desinformation om covid-19. Fyra rapporter om de vidtagna åtgärderna publicerades före årets slut.

Resultatet blev att plattformarna tog bort eller blockerade miljontals vilseledande annonser och produkter. Under 2020 avslöjades, publicerades och uppdaterades över 700 falska historier om covid-19-viruset på webbplatsen EUvsDisinfo.

Dessa åtgärder kompletterar EU:s övriga åtgärder mot desinformation, i synnerhet den europeiska handlingsplanen för demokrati och rättsakten om digitala tjänster. Kommissionen använder alla redskap till sitt förfogande och finansierar forskning till stöd för kampen mot felaktig och avsiktligt vilseledande information om covid-19.

Stöd till forskning om diagnostik, behandling och vacciner

Kommissionen mobiliserade även 400 miljoner euro från Horisont 2020:s finansinstrument InnovFin. I detta belopp ingår 178,5 miljoner euro till åtgärder för att påskynda utvecklingen av vacciner (däribland de som utvecklades av BioNTech och CureVac) och till andra insatser, läkemedel, medicinsk och diagnostisk utrustning och ny kritisk forsknings- och innovationsinfrastruktur, däribland produktionsanläggningar. Ytterligare 221,6 miljoner euro kommer att anslås från finansieringsinstrumentet för infektionssjukdomar.

EU:s globala svar

EU mobiliserade 38,5 miljarder euro till den globala kampen mot covid-19. EU:s svar följde Team Europa-strategin och kombinerade resurser från EU, dess medlemsländer och finansiella institutioner, i synnerhet Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, för att stödja alla partnerländer och öka effekten på fältet. Pengarna har använts till nödhjälp och hantering av akuta humanitära behov, förbättring av sjukvård, vattenförsörjning, sanitet och livsmedelsleveranser, samt lindring av covid-19-pandemins ekonomiska och sociala effekter runt om i världen. EU och dess medlemsländer är tillsammans en av de största bidragsgivarna till Världshälsoorganisationen, vår främsta partner i kampen mot pandemin och dess följdverkningar.

Kommissionens finansiering av forsknings- och innovationsprojekt för att bekämpa covid-19 uppgick under 2020 till 1 miljard euro. Pengarna fördelades enligt följande: 400,1 miljoner euro för finansieringsinstrument, 235,8 miljoner euro för ansökningsomgångar inom Horisont 2020, 165,6 miljoner euro för Europeiska innovationsrådets Accelerator, 100 miljoner euro för koalitionen för epidemiberedskap och innovationer, 72 miljoner euro för initiativet för innovativa läkemedel, 25,3 miljoner euro för partnerskapet för kliniska prövningar i Europa och utvecklingsländerna, 15 miljoner euro för en europeisk covid-19-dataplattform, 6 miljoner euro för Europeiska institutet för innovation och teknik och 3,5 miljoner euro för Europeiska institutet för innovation och teknik. Beloppen är avrundade.

Pandemin är en allvarlig logistisk utmaning för de humanitära organisationerna. Avsaknaden av kommersiella flygningar fördröjde leveransen av livsviktigt bistånd, medan behoven ökade exponentiellt på många platser. För att åtgärda detta upprättade EU i maj en humanitär luftbro, ett tillfälligt initiativ för att underlätta leveranser av humanitärt bistånd och nödvändig medicinsk materiel. Genom luftbron transporterades nödvändig medicinsk utrustning, humanitära produkter och personal, och EU-ländernas hemtransporter av strandsatta medborgare underlättades. Alla flygningar finansierades av EU och utfördes i samarbete med EU-länder, humanitära organisationer och mottagarländerna. Vid slutet av året hade 67 flygningar genomförts till särskilt utsatta områden i Afrika, Asien och Latinamerika, lastade med 1 150 ton medicinsk utrustning och materiel samt nästan 1 700 personer (hälso- och sjukvårdspersonal samt humanitär personal).

För att minska krisens påverkan på de mest utsatta utfärdade kommissionen i maj månad sina första riktlinjer om hur covid-19-relaterat humanitärt bistånd kan sändas till länder och området som omfattas av EU-sanktioner, för att hjälpa människor i nöd oberoende av var de befinner sig. Kommissionen bidrog även till att upprätthålla handel med läkemedel och personlig skyddsutrustning med länder utanför EU under krisen och lade fram ett förslag till Världshandelsorganisationen om ett multilateralt handelsavtal för hälsoprodukter.

Pandemin hade direkt påverkan på medlemsländernas tillämpning av EU:s asyl- och återvändanderegler och hade en störande effekt på vidarebosättningen av personer i behov av internationellt skydd. Kommissionen utfärdade riktlinjer för att stärka kontinuiteten inom dessa förfaranden och skydda människors hälsa och grundläggande rättigheter.

EU:s stödåtgärder riktades också mot världens 79,5 miljoner tvångsförflyttade människor, varav många hamnade i ett trängt läge, pressade mellan krig och pandemin.

Klimatkrisen fortsätter att vara vår tids avgörande utmaning. Om vi inte får den under kontroll kan den få ännu större konsekvenser för vår miljö, vår hälsa och vår försörjning än covid-19-pandemin. Årtiondet 2010–2019 var det varmaste någonsin. Klimatförändringarnas förödande effekter i Europa och resten av världen visar att den gröna omställningen måste gå snabbare. Digital teknik, som har visat sig oumbärlig under pandemin, är avgörande för detta. Sammantaget kommer den europeiska gröna given och digitaliseringen att främja sysselsättning och tillväxt i EU, förbättra miljön och göra våra samhällen mer resilienta.

Den europeiska gröna given

EU har redan börjat arbeta för att Europa år 2050 ska ha blivit den första klimatneutrala världsdelen. Detta mål, som är kärnan i den europeiska gröna given, ska främst uppnås genom minskade växthusgasutsläpp, investeringar i grön teknik och skydd av naturmiljön..

Den europeiska gröna givens politik och åtgärder består av följande: Klimatpakt och klimatlagstiftning. Investeringar i smartare och mer hållbara transporter. Åtgärder för miljövänligare industri. Kamp mot föroreningar. Rättvis omställning för alla. Finansiering av gröna projekt. Energieffektiva bostäder. Världsledande grön omställning. Strategin från jord till bord. Naturskydd. Ren energi.

Högre klimatambitioner för Europa och världen

I december godkände EU-ländernas ledare ett ambitiösare mål, nämligen att man 2030 ska ha minskat nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990. Kommissionen föreslog detta mål i september som en förutsättning för en balanserad väg mot klimatneutralitet fram till 2050. Under det kommande årtiondet kommer EU att fortsätta att bygga vidare på goda resultat med både klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt: 2019 hade utsläppen i EU minskat med 24 % sedan 1990, samtidigt som ekonomin under samma period växt med över 60 %.

Mellan 1990 och 2019 minskade EU:s utsläpp av växthusgaser med 24 procent. Det tidigare målet för 2030 var att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer. EU har nu åtagit sig att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. EU:s långsiktiga strategi är att uppnå nettonollutsläpp senast 2050.

Med EU som förebild har regeringar runtom i världen gjort ett antal viktiga tillkännagivanden för att stärka kampen mot klimatförändringarna. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade tillsammans med Europeiska rådets ordförande Charles Michel och andra europeiska ledare EU:s nya mål för andra globala ledare vid klimattoppmötet. Mötet anordnades med anledning av femårsdagen av Parisavtalet och förberedelserna inför FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow 2021.

EU och Parisavtalet

Parisavtalet antogs 2015 av 195 länder och innehåller en global ram för att undvika farliga klimatförändringar. Alla parter i Parisavtalet bestämmer själva vilka insatser de ska göra för att de gemensamma målen ska nås. Den 18 december lade EU och medlemsländerna fram ett uppdaterat gemensam nationellt bidrag för att begränsa utsläppen av växthusgaser. EU hade redan ett av världens mest ambitiösa mål, nämligen att 2030 ha minskat utsläppen av växthusgaser med minst 40 % jämfört med 1990. Det ambitiösa nya målet på 55 % lägre utsläpp visar EU:s engagemang för globalt ledarskap på klimatområdet.

EU och medlemsländerna är sammantaget världens största givare av offentlig klimatfinansiering med 21,9 miljarder euro 2019, en ökning med 7,4 % jämfört med 2018. Sedan 2013 har EU hela tiden ökat sina årliga internationella klimatfinansieringsbidrag för att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser och hantera klimatförändringarnas effekter.

En grön återhämtning

Det ambitiösa nya klimatmålet för 2030 ska bidra till att styra EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin och kräver betydande gröna investeringar för att återhämtningen ska bli hållbar. EU:s utgifter bör vara förenliga med målen i Parisavtalet och den gröna givens princip att inte göra skada, dvs. att pengar inte får investeras på ett sätt som strider mot EU:s klimatmål.

Som ett tecken på EU:s beslutsamhet bör minst 30 % av de 1,8 biljoner euro som man enats om i långtidsbudgeten 2021–2027 och NextGenerationEU gå till klimatrelaterade strategier och program. Finansieringen måste vara förenlig med Parisavtalets mål. Detta är det största gröna investeringspaketet någonsin i hela världen. För att sätta detta i verket behöver medlemsländerna åta sig att investera minst 37 % i sina återhämtnings- och resiliensplaner, vilket ger dem tillgång till merparten av medlen i NextGenerationEU (se även Ett samordnat svar på covid-19).

Kommissionen har för avsikt att samla in 30 % av medlen i NextGenerationEU genom att emittera gröna obligationer, som blir allt populärare när investerarna söker sätt att bidra till omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi. De är därför avgörande för att nå den europeiska gröna givens mål. Gröna obligationer kommer att få en ännu större roll för att frigöra det privata näringslivets potential att ta itu med klimatförändringarna och främja en hållbar ekonomisk återhämtning efter pandemin.

Alla har en uppgift i kampen mot klimatförändringarna. Den europeiska klimatpakten, som lades fram i december, ska förändra beteendet både hos individer och multinationella storföretag. Det ger alla som kämpar mot klimatförändringarna, särskilt ungdomarna, en roll i utformandet av nya klimatåtgärder, dela information och stödja befintliga och nya verksamheter och lösningar.

VIDEOKLIPP: Europeiska klimatpakten.

Forskning och innovation bidrar till den europeiska gröna given

Innovationsfonden – Införande av koldioxidsnål teknik på marknaden. Avskiljning, användning och lagring av koldioxid. Energilagring. Energiintensiva industrier. Förnybar energi.

Innovationsfonden är ett av världens största finansieringsprogram för demonstrationer av innovativ koldioxidsnål teknik. Det är inte ett forskningsprogram, utan handlar om att få ut höginnovativ teknik på marknaden. Fondens medel kommer från utauktioneringen av 450 miljoner utsläppsrätter från EU:s system för handel med utsläppsrätter 2020–2030. Fonden kan få anslag på cirka 10 miljarder euro, beroende på koldioxidpriset. Under året erbjöd innovationsfondens första ansökningsomgång för storskaliga projekt över 1 miljard euro till projekt för ren teknik. Ytterligare en ansökningsomgång för småskaliga projekt på 100 miljoner euro inleddes den 1 december för banbrytande teknik för förnybar energi, energiintensiva industrier, energilagring samt avskiljning, användning och lagring av koldioxid.

I den sista och största ansökningsomgången i Horisont 2020 ska 1 miljard euro investeras i projekt som bidrar till den europeiska gröna given, stärker skyddet för Europas biologiska mångfald och livsmiljöer och påskyndar en hållbar återhämtning.

Finansiering av den hållbara omställningen

Klimatneutralitet 2050 kräver enorma offentliga investeringar och ökade insatser för att styra privat kapital mot klimat- och miljöåtgärder. Att styra om privat kapital till hållbarare investeringar kräver att vi i grunden tänker om hur våra finansiella system fungerar. Det är nödvändigt om EU ska kunna utveckla en hållbarare ekonomisk tillväxt, säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet och främja mer öppenhet och långsiktighet i ekonomin. De idéerna står också i centrum för EU:s projekt för en kapitalmarknadsunion.

I januari tillkännagav kommissionen investeringsplanen för den europeiska gröna given, som ska mobilisera offentliga investeringar och frigöra privata medel genom ekonomiskt EU-stöd, något som förväntas leda till minst 1 biljon euro i hållbara investeringar under 10 år.

Planen vilar på tre pelare. När det för det första handlar om finansieringen ska mer medel från EU:s budget än någonsin satsas på klimat- och miljöåtgärder, vilket i sin tur ska locka privata investerare, och där har Europeiska investeringsbanken en central uppgift. Utöver finansiering ska planen ge incitament att frigöra och styra om offentliga och privata investeringar.

När det för det andra gäller att skapa möjligheter ska EU ge investerarna verktyg genom att sätta hållbar finansiering i centrum för det finansiella systemet. Dessutom ska det bli lättare för myndigheter att göra hållbara investeringar genom att grön budgetering och upphandling ska uppmuntras och rutinerna för att godkänna statligt stöd till regioner ska förenklas, förutsatt att syftet är en rättvis omställning. När det för det tredje ska kommissionen hjälpa offentliga förvaltningar och projektansvariga att i praktiken planera, utforma och genomföra hållbara projekt.

Även om alla regioner kommer att behöva finansiering, och investeringsplanen för den europeiska gröna given tillgodoser detta, ska mekanismen för en rättvis omställning ge riktat stöd för att få fram minst 100 miljarder euro i investeringar 2021–2027 för att hjälpa regioner, branscher och arbetstagare som ställs inför de största utmaningarna i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Kommissionen hjälper medlemsländerna att utarbeta territoriella planer för en rättvis omställning, som är ett villkor för att få finansiering.

Med hjälp av ny lagstiftning (taxonomiförordningen) pågår arbetet med att skapa världens första klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter. Det är banbrytande, eftersom det innebär att investerare och näringsliv nu får en gemensam definition av vad som är ”grönt”, så att investeringar i gröna och hållbara projekt får ett verkligt uppsving.

Energi för en klimatneutral ekonomi

För att nå klimatmålen 2050 måste EU ställa om sitt energisystem, som står för 75 % av EU:s utsläpp av växthusgaser. Under året tog kommissionen ett antal initiativ för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn.

Eftersom EU:s energisystem är för stelt och resursslösande lade kommissionen i juli fram en strategi för integrering av energisystemet. Strategin står på tre ben: storskalig elektrifiering, mer cirkularitet och utveckling av gröna gaser och bränslen (t.ex. vätgas).

De här åtgärderna ökar systemets flexibilitet, låter problemsektorer fasa ut fossila bränslen och bidrar till att integrera den allt större mängden förnybar energi som kommer ut på elnätet de närmaste åren. Detta sammankopplade och flexibla system blir effektivare och minskar kostnaderna för samhället. El för att driva bilar i EU kan till exempel komma från solpaneler på hus.

Samtidigt lade kommissionen fram en strategi för förnybar vätgas, som spelar en viktig roll för att nå klimatneutralitetsmålet 2050, särskilt i branscher där elektrifiering är svårare som tung industri och vissa delar av transportbranschen.

Kommissionen har också startat den europeiska alliansen för ren vätgas för att styra investeringar till produktion av ren vätgas och sammanföra näringsliv, myndigheter, civilsamhället och andra berörda parter.

Hållbarare byggnader

Förnybar energi

I bedömningarna av medlemsstaternas energi- och klimatplaner, som kommissionen lade fram i oktober, framhölls behovet av högre ambitioner för att nå EU:s mål. Utfasningen av fossila bränslen i energisektorn med hjälp av förnybar energi är ett av de viktigaste inslagen i den europeiska gröna given.

Exempel på projekt och produktionsanläggningar (medurs): Kårehamn vindkraftspark som är bottenfixerad ute till havs, 48 megawatt. Algproduktion för biobränslen, Macro Fuels, som förväntas vara redo för marknaden 2030. Produktionsanläggningar, kraftomvandlare, knutpunkter och schakt. Vågenergi, Inertial Sea Wave Energy Converter, 50 kilowatt. Flytande vindkraft, Wind Float Atlantic, 25 megawatt. Tidvatten, Hydro quest Ocean, 1000 kilowatt. Flytande solcellsanläggningar till havs, Oceans of Energy, 17 kilowatt som förväntas ge 50 kilowatt vid utgången av 2020. Havsbaserad vindkraft – bottenfixerad, Horns rev 3, 406,7 megawatt.

Havsbaserad förnybar energi är ett av de teknikområden som har störst potential att expandera, med tanke på EU:s många havsområden med olika karaktär och de stadigt sjunkande kostnaderna för nya anläggningar. I EU:s strategi för förnybar energi till havs, som lades fram i november, behandlas sektorns potential och sätt att stödja dess utveckling på lång sikt. Strategins mål är att det 2050 ska finnas 300 gigawatt havsbaserad vindenergi och 40 gigawatt havsenergi, som våg- och tidvattenenergi. Utvecklingen av riklig, naturlig och ren havsbaserad energi visar att en utbyggd blå ekonomi och skyddet av naturen till havs kan gå hand i hand.

De senaste tio åren har EU med hjälp av de transeuropeiska energinäten förbättrat den gränsöverskridande energiinfrastrukturen. Nittiofem energiinfrastrukturprojekt (projekt av gemensamt intresse) har fått 4,7 miljarder euro i anslag från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Enligt kommissionens förslag från december 2020 ska reglerna för energinätet anpassas till målen för den europeiska gröna given. Den föreslagna nya förordningen ska hjälpa EU att nå målet om minskade utsläpp genom att främja integrering av förnybar energi och ny teknik för ren energi i energisystemet.

EU har tillkännagett investeringar på nästan 1 miljard euro i tio energiinfrastrukturprojekt inom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Huvuddelen av anslagen går till Harmony Link, en elkabel mellan Litauen och Polen via Östersjön, som ska minska regionens alltför stora beroende av en enda källa för energiimport genom att ansluta den till resten av EU.

Hållbar produktion och konsumtion

En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin

Den europeiska gröna given handlar inte bara om att minska utsläppen utan också om att modernisera ekonomin, samhället och näringslivet samt om att bygga en starkare och hållbarare värld. I mars offentliggjorde kommissionen, som en del av den europeiska industristrategin, en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin för att rusta EU:s ekonomi för en grön framtid, stärka konkurrenskraften, skydda miljön och ge konsumenterna nya rättigheter. Den handlar om produkternas hela livscykel, från konstruktion och tillverkning till konsumtion, reparation, återanvändning, återvinning och återföring av resurser till ekonomin.

Livsmedel och förpackningar – Problem: År 2017 uppgick förpackningsavfallet i Europa till rekordhöga 174 kilogram per invånare. Lösning: Ett nytt lagstiftningsinitiativ kommer att läggas fram för att ersätta engångsförpackningar. Plast – Problem: Förbrukningen av plast väntas fördubblas under de kommande 20 åren. Lösning: Engångsprodukter kommer att fasas ut och ersättas av återanvändbara produkter. Textilier – Problem: Globalt sett skickas en hel lastbil full med textilier till förbränning eller deponering varje sekund. Lösning: Genom att stimulera nya affärsmodeller kan man främja sortering, återanvändning och materialåtervinning av textilier och göra det möjligt för konsumenterna att välja hållbara textilier. Avfall – Problem: Varje person producerar i genomsnitt nästan ett halvt ton hushållsavfall per år. Lösning: Åtgärder kommer att vidtas för att förebygga och minska avfall.

Så mycket som 80 % av en produkts miljöpåverkan bestäms på konstruktionsstadiet. Därför bör produkter som säljs i EU utformas så att de håller längre, är lättare att återanvända, reparera och återvinna och innehåller så mycket återvunnet material som möjligt. Handlingsplanen är inriktad på de områden där det finns störst potential för slutna kretslopp, t.ex. elektronik, batterier, fordon, förpackningar, plast, textilier, byggverksamhet och livsmedel. I december lade kommissionen fram sitt första initiativ på området, ett förslag om obligatoriska krav för att göra alla batterier hållbarare och säkrare under hela livscykeln. Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska också garantera att konsumenterna får information om produkters reparerbarhet och hållbarhet samt rätt till reparation.

Varför behöver vi hållbara batterier? Enligt beräkningar kommer den globala efterfrågan på batterier år 2030 att vara 14 gånger större än 2018, vilket till största delen beror på eldrivna transportmedel. EU kan komma att stå för 17 procent av den globala efterfrågan 2030, vilket är näst högst i världen. EU kommer att bli den näst största globala marknaden för batterier, även i fråga om tillverkning.

Under 2020 startade även Europeiska fonden för cirkulär bioekonomi, som har 175 miljoner euro att fördela för att främja hållbar innovation till stöd för den europeiska gröna given. Fonden är ett initiativ från kommissionen och Europeiska investeringsbanken, till vilket kommissionen bidrar med 100 miljoner euro från Horisont 2020. Den är också den första investeringsfonden som uteslutande är inriktad på den cirkulära bioekonomin i EU.

Tillgång till kritiska råvaror

Trygg tillgång till råvaror är en förutsättning för den gröna och digitala omställningen. Till följd av detta kommer efterfrågan på många slags råvaror att öka dramatiskt i EU. Efterfrågan på litium, som är viktigt för elfordon och telefonbatterier, kan exempelvis sexfaldigas fram till 2050, medan efterfrågan på magneter av sällsynta jordartsmetaller som används i elfordon, digitala anordningar och vindkraftverk kan tiofaldigas. Med handlingsplanen för råvaror av avgörande betydelse och den europeiska råvarualliansen strävar kommissionen efter att minska beroendet av länder utanför EU, diversifiera försörjningen och förbättra resurseffektiviteten och samtidigt främja ansvarsfulla inköp i hela världen.

Hållbara livsmedel och hållbart jordbruk

Strategin från jord till bord, som lades fram i maj, ska göra EU:s livsmedelssystem hållbarare och motståndskraftiga fram till 2030 så att jordbruk, fiske och vattenbruk bidrar till EU:s klimatmål. Tanken är att belöna de jordbrukare, fiskare och andra aktörer i livsmedelskedjan som redan har ställt om till hållbara metoder. Den ska dessutom underlätta omställningen för andra och skapa fler möjligheter för deras företag.

För ett hälsosammare och hållbarare livsmedelssystem i EU – en hörnsten i EU:s gröna giv. Strategin från jord till bord har som syfte att se till att alla i EU får hälsosam och hållbar mat till ett överkomligt pris, att klimatförändringarna hanteras, att miljön skyddas och den biologiska mångfalden bevaras, att alla i leveranskedjan får rättvis avkastning och att andelen ekologiska odlingar ökas.

Genom högt satta mål för prioriterade områden i livsmedelskedjan vill EU ta ledningen i arbetet för en sundare och hållbarare värld. Strategin omfattar åtgärder för bättre information till konsumenterna och incitament till branschen att öka tillgången till näringsrika och hållbara livsmedel till rimliga priser.

Ett mål för strategin är att minska både användningen av och riskerna med bekämpningsmedel och näringsämnesförluster med 50 % fram till 2030. Ett annat mål är att minska försäljningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur och vattenbruk med 50 %, och att 25 % av jordbruksmarken ska användas för ekologiskt jordbruk. Andra mål är att förbättra djurskyddet och minska EU:s miljöpåverkan. Inom Horisont Europa ska 10 miljarder euro anslås till forskning och innovation som rör livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk, fiske, vattenbruk och miljö.

Koldioxid är inte den enda växthusgasen som vi måste få minskade utsläpp av. Efter koldioxid är det metan som bidrar mest till klimatförändringar, så därför är den nya metanstrategin avgörande för att nå EU:s mål att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030. Strategin är inriktad på att minska metanutsläpp från jordbruk, avfall och energiproduktion. Den kombinerar övergripande och specifika åtgärder i och utanför EU.

Skydd av miljön och den biologiska mångfalden

Biologisk mångfald

Den nya strategin för biologisk mångfald tar itu med de allvarligaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald, t.ex. ohållbar användning av mark och hav, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar och invasiva främmande arter.

EU:s nya strategi för biologisk mångfald arbetar för att skapa skyddade områden på minst 30 procent av landytan i EU och 30 procent av havsområdena i EU, med bättre skydd av EU:s återstående urskogar och naturskogar och rättsligt bindande mål för återställande av naturen under 2021. Den kommer att återställa skadade land- och havsekosystem i hela Europa genom att öka det ekologiska jordbruket och de landskapselement som är rika på biologisk mångfald på jordbruksmark, hejda minskningen av pollinerande insekter och vända utvecklingen, återställa minst 25000 kilometer av EU:s floder till fritt strömmande vattendrag, minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel med 50 procent till 2030 och plantera 3 miljarder träd till 2030.

I strategin föreslås bindande mål för att återställa skadade ekosystem och vattendrag, förbättra hälsan hos EU-skyddade livsmiljöer och arter, återföra pollinerande insekter till jordbruksmark, minska föroreningarna, göra våra städer grönare, förbättra det ekologiska jordbruket och stärka de europeiska skogarnas hälsa. Strategins mål är att Europas biologiska mångfald ska kunna börja återhämta sig före 2030. Bland annat ska minst 30 % av EU:s land- och havsareal bli effektivt förvaltade skyddade områden, och landskapselement som gynnar biologisk mångfald ska återinföras på minst 10 % av jordbruksmarken.

I mars lanserade kommissionen den globala koalitionen för biologisk mångfald. Hundratals nationalparker, akvarier, botaniska trädgårdar, djurparker och naturhistoriska museer samarbetar för att öka allmänhetens medvetenhet om krisen i naturen. Vid FN:s toppmöte om biologisk mångfald i september ställde sig över 70 stats- och regeringschefer, tillsammans med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, bakom ledarlöftet för naturen och åtog sig att vidta tio kraftfulla åtgärder för att ta itu med krisen i naturen.

VIDEOKLIPP: En kemikaliestrategi för hållbarhet.

En giftfri miljö

För att stärka skyddet av människor och miljö och främja innovation för säkra och hållbara kemikalier lade kommissionen i oktober fram en kemikaliestrategi för hållbarhet. Kemikalier är nödvändiga för det moderna livet och används inom bland annat vård, energi, transporter och bostäder. Några av dem kan dock skada miljön och människors hälsa. EU har redan en avancerad kemikalielagstiftning, men man beräknar att världsproduktionen kommer att ha fördubblats 2030, och användningen av kemikalier i konsumentprodukter lär också öka. Den här strategin är det första steget mot nollföroreningsmålet för en giftfri miljö i den europeiska gröna given.

Hållbar och smart mobilitet

Transporter och mobilitet har enorm betydelse för våra liv och EU:s ekonomi, men de medför också kostnader för samhället. Negativa effekter som utsläpp av växthusgaser, luft- och vattenföroreningar, olyckor, trängsel, buller och förluster av biologisk mångfald påverkar hälsan och välbefinnandet. Transporter står i dag för en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser. För att nå EU:s klimatneutralitetsmål måste de här utsläppen minska med 90 % fram till 2050. Detta kräver en genomgripande förändring av hur människor och varor förflyttar sig i Europa. Innovation och digitalisering har stor betydelse för att uppnå detta.

Kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet, som lades fram i december, stakar ut vägen till ett grönt, digitalt och resilient transportsystem för morgondagens generationer. Strategin innehåller också välbehövliga reformer, strategier och åtgärder till stöd för återhämtningen inom transportsektorn, en av de sektorer som drabbades hårdast av pandemin. Konkreta delmål ska hålla det europeiska transportsystemet på rätt spår mot en smart och hållbar framtid.

Renare och säkrare fordon

Strängare regler för hur mycket koldioxid nya personbilar och lätta lastbilar får släppa ut började gälla i januari. Sådana här fordon står för omkring 12 % respektive 2,5 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. De förväntade fördelarna fram till 2030 är en minskning av utsläppen från vägtransporter med 23 % jämfört med 2005, samt 60 000 nya jobb (upp till 80 000 jobb om batterierna tillverkas i EU). Ett förslag om strängare krav på koldioxidutsläpp, i enlighet med den högre ambitionsnivån för totala minskningar fram till 2030, har aviserats för 2021. Kommissionen arbetar också för ambitiösa nya normer för föroreningar från personbilar, som ska komma 2021.

Enligt de nya reglerna som började gälla i januari ska nya bilmodeller från och med juli 2022 vara utrustade med avancerad teknik för att förbättra säkerheten och minska antalet olyckor. Dessutom gäller från och med september 2020 nya regler för att alla personbilar ska uppfylla säkerhets-, miljö- och tillverkningskrav innan de släpps ut på marknaden. Reglerna innebär bland annat fler kontroller av bilar som redan finns på marknaden och ny EU-tillsyn, bland annat genom att kommissionen kan beordra återkallelser i hela EU och bestraffa biltillverkare som bryter mot lagen med böter på upp till 30 000 euro per bil.

EU:s digitala omställning

Digital teknik har aldrig varit viktigare i våra liv. Under covid-19-pandemin har den visat sig vara ovärderlig för att låta människor hålla kontakten och hålla igång företagen, och pandemin innebar även en vändpunkt för användningen av tekniken i utbildningen. Superdatorer bidrar till att förutsäga pandemins utveckling, och kontaktspårnings- och varningsappar kan bidra till att bryta virusets smittkedja.

Pandemin har också visar hur viktigt det är att utveckla den digitala kompetensen för alla i EU och förbättra bredbandstillgången för hushåll, företag och offentliga tjänster. Europeiska uppstartsföretag som bygger på digital teknik kan skapa de innovativa lösningar för andra små och medelstora företag och storindustrier som omställningen kräver. Digital teknik är också avgörande för att uppnå EU:s klimatmål, bland annat genom smarta energisystem, precisionsjordbruk och smart rörlighet.

EU:s digitala strategi

Grunden för den digitala omställningen har redan lagts, med stadiga framsteg på den digitala inre marknaden som leder till påtagliga fördelar för konsumenter och företag i och utanför EU. Kommissionen är fast besluten att 2020-talet ska bli Europas digitala decennium. I sitt tal om tillståndet i unionen uppmanade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen EU att ta ledningen inom digital innovation med en gemensam plan och tydligt definierade mål för 2030, till exempel för konnektivitet, kompetens och digitala offentliga tjänster. Inom EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU uppmanas medlemsländerna att investera 20 % av sitt ekonomiska stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens i den digitala omställningen (se även Ett samordnat svar på covid-19).

En förutsättning för att EU:s digitala omställning ska lyckas är att det finns effektiva ramar för att främja tillförlitlig teknik, stärka företagens tillförsikt och ge dem de resurser som behövs för att digitalisera. Datastrategin och vitboken om artificiell intelligens är de första delarna av den nya europeiska digitala strategin. De går ut på att sätta människan i centrum för teknikutvecklingen och på att försvara och främja europeiska värden och rättigheter när vi utformar, tillverkar och använder teknik.

EU:s internetregler i den digitala tidsåldern

I december lade kommissionen fram ett förslag om en långtgående reform av digital teknik i form av heltäckande regler för digitala tjänster, sociala medier, nätmarknader och andra nätplattformar som är verksamma i EU: akten om digitala tjänster och akten om digitala marknader. Enligt akten om digitala tjänster gäller bindande skyldigheter i hela EU för alla digitala tjänster som kopplar samman konsumenter med varor, tjänster eller innehåll, vilket även omfattar nya rutiner för att snabbare ta bort olagligt innehåll samt ett heltäckande skydd av användarnas grundläggande rättigheter på nätet. De nya reglerna ändrar ansvarsfördelningen mellan användare, plattformar och myndigheter. De ställer EU-medborgarna i centrum och bygger på EU:s värden, däribland respekt för mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstat. Förslaget kompletteras av den europeiska handlingsplanen för demokrati, som syftar till att göra demokratierna mer resilienta.

Akten om digitala marknader behandlar de negativa konsekvenserna av att plattformar ibland fungerar som digitala grindvakter på den inre marknaden. Plattformarna har en stark ställning och stort inflytande på den inre marknaden, där de fungerar som ingångar för företag som vill nå kunder. De kan på så sätt få makt att agera som privata regelgivare och kan fungera som flaskhalsar mellan företag och konsumenter. Genom akten om digitala marknader ska nya regler definiera och förbjuda sådant otillbörligt grindvaktande. Målet är att skapa lika villkor för de stora nätplattformarna och göra det möjligt för nystartade företag i EU att växa, expandera och konkurrera, och därmed skapa bättre priser, kvalitet, urval och innovation för användarna.

Kommissionen antog i december en handlingsplan för audiovisuella och andra medier för att stödja EU-mediernas återhämtning och digitala omställning. Handlingsplanen kompletterar befintliga åtgärder för mediefrihet och medier och digital kultur.

Under året började flera betydelsefulla rättsakter att tillämpas i EU. Det är bland annat fråga om de första reglerna någonsin för små företag och näringsidkare på nätplattformar, regler om samordning i EU av nationell lagstiftning om alla audiovisuella medier samt om tillgänglighet på offentliga organs webbplatser. Tydliga regler för teletjänster, som ger bättre konsumentskydd och främjar investeringar i den nya generationens nät, trädde också i kraft.

Cybersäkerhet och dataskydd

I och med att cyberhoten ökade under pandemin föreslog EU åtgärder på flera håll. I februari antog kommissionen ett meddelande om att forma Europas digitala framtid, där stark cybersäkerhet sattes i centrum för EU:s digitala omställning, och den 16 december tillkännagav kommissionen en ny EU-strategi för cybersäkerhet.

I strategin för cybersäkerhet för det digitala decenniet beskrivs hur EU kan utnyttja och stärka alla sina verktyg och resurser för att vara tekniskt självständigt och intensifiera sitt samarbete med partner runt om i världen. Enligt strategin bör cybersäkerhet integreras i alla digitala investeringar som planeras under budgetperioden 2021–2027, tillsammans med initiativ på tre områden för EU-åtgärder: resiliens, teknisk suveränitet och ledarskap, operativ kapacitet för att förebygga, avskräcka och reagera, samt främjande av en global och öppen cyberrymd. Bland initiativen ingår den gemensamma cyberenheten, en cybersköld med sammankopplade centrum för säkerhetsoperationer för att upptäcka tidiga tecken på angrepp och stärkt ledarskap för ett globalt och öppet internet.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också aviserat ett förslag om en gemensam cyberenhet för att ytterligare samordna den operativa kapaciteten för cybersäkerhet i hela EU. Den europeiska digitala strategin omfattar också en översyn av förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner, om vilken ett öppet offentligt samråd avslutades 2020. Strategin åtföljdes av en översyn av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem, den första EU-omfattande rättsakten om cybersäkerhet.

Sanktioner är ett av alternativen i EU:s verktygslåda för cyberdiplomati för att förebygga, avskräcka och reagera på illvillig cyberverksamhet riktad mot EU eller dess medlemsstater. I juli införde rådet för första gången sanktioner mot sex personer och tre enheter för olika cyberangrepp. Sanktionerna omfattade reseförbud och frysning av tillgångar. Dessutom är det förbjudet för individer och enheter i EU att göra pengar tillgängliga för dem.

I kommissionens rapport om den allmänna dataskyddsförordningens första två år konstaterades att den hade uppfyllt de flesta av sina mål, särskilt genom att erbjuda enskilda en stark uppsättning verkställbara rättigheter och genom att skapa ett nytt EU-system för styrning och verkställighet.

Ta vara på kraften i data

Data är en viktig resurs för konkurrenskraft, nya jobb och ett bättre samhälle i största allmänhet. Datadriven innovation kan skapa enorm nytta för allmänheten, till exempel genom bättre individualiserad vård och smart rörlighet och genom att bidra till EU:s mål om klimatneutralitet 2050.

Tillgång till den ständigt växande mängden data och förmågan att använda dem är avgörande för innovation och ekonomisk tillväxt. Den europeiska datastrategin ska leda till ett europeiskt dataområde, en inre marknad där data kan flöda fritt inom EU och mellan olika sektorer. Gemensamma europeiska dataområden i olika sektorer, som vård, miljö och säkerhet, innebär att mer data blir tillgängliga för användning i ekonomin och samhället, samtidigt som de företag och individer som genererar uppgifterna behåller kontrollen. Det ökar också EU:s teknikoberoende inom viktig möjliggörande teknik och infrastruktur för dataekonomin, och bidrar samtidigt till utvecklingen av tillförlitliga tillämpningar för artificiell intelligens. Därför föreslog EU i november regler om dataförvaltning, åtkomst och vidareutnyttjande mellan enskilda företag, mellan företag och myndigheter samt inom myndigheter.

Artificiell intelligens och superdatorer

Snabbare och bättre uppkopplingar för allmänheten i EU

Kommissionen offentliggjorde i september en rekommendation där medlemsländerna uppmanas att öka investeringarna i bredbandsinfrastruktur med mycket hög kapacitet, inklusive 5G, vilket utgör en av grundvalarna för den digitala omställningen och återhämtningen. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att i slutet av mars 2021 ha utarbetat en gemensam strategi i form av en verktygslåda med bästa praxis.

Det är mycket viktigt att garantera säkerheten i EU:s 5G-nät. I januari godkände EU den gemensamma verktygslåda med åtgärder som medlemsländerna enats om för att hantera säkerhetsrisker under 5G-utbyggnaden. Enligt en rapport som lades fram i december är de flesta medlemsländerna redan på god väg att genomföra de rekommenderade åtgärderna. Det samordnade arbetet med att säkra 5G-näten på EU-nivå fortsätter.

Kompetens för den digitala tidsåldern

Alla behöver digital kompetens, inte bara för att hantera den rådande pandemin utan också för att möta efterfrågan på digital kompetens i dagens arbetsliv och samhälle. En av fem ungdomar i EU saknar grundläggande digital kompetens, och många låginkomsthushåll har ingen tillgång till datorer. I den europeiska kompetensagendan fastställs ett antal mål som ska vara uppnådda 2025, och ett av dem är att 70 % av befolkningen i åldern 16–74 år ska ha åtminstone grundläggande digital kompetens, en ökning från 56 % år 2019.

På grundval av erfarenheterna från coronapandemin ska kommissionens nya handlingsplan för digital utbildning stödja människor, utbildningsinstitutioner och medlemsländer i deras ansträngningar för att anpassa sig till den digitala omställningen. (Se Byggandet av ett rättvist och socialt Europa för mer information.)

Investeringar och reformer för att anpassa utbildningssystemen till digital kompetens samt utbildning för alla åldrar står också i centrum för återhämtningsinsatserna. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att inkludera sådana investeringar och reformer i sina planer för återhämtning och resiliens.

Digital finans

Fördelarna med digitalisering av finanssektorn: Bättre finansiella produkter för konsumenterna och nya sätt att kanalisera finansiering till EU-företag, särskilt små och medelstora företag. Digitaliseringen stöder EU:s strategi för ekonomisk återhämtning och öppnar nya kanaler för att mobilisera finansiering till stöd för den gröna given och den nya industristrategin för EU. Gränsöverskridande digital finansiering kommer att förbättra integrationen av finansmarknaden i bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Europas förmåga att behålla och stärka sitt öppna strategiska oberoende stärks när det gäller finansiella tjänster.

Konsumenter och företag i EU använder allt oftare digitala finansiella tjänster för många olika ändamål, särskilt under pandemin. Kommissionen vill främja ansvarsfull innovation i EU:s finanssektor, i synnerhet för höginnovativa digitala uppstartsföretag, och samtidigt minska eventuella risker i samband med investerarskydd, penningtvätt och cyberbrottslighet.

I september antog kommissionen en rad åtgärder för att göra EU:s finansiella tjänster mer digitaltillvända och stimulera ansvarsfull innovation och konkurrens mellan leverantörer av finansiella tjänster i EU. Här ingår en strategi för massbetalningar samt lagförslag om tillgångar i kryptovalutor och digital operativ resiliens. Åtgärderna går ut på att stärka EU:s konkurrenskraft inom finanssektorn och ge människor tillgång till innovativa finansiella produkter och betalningsmetoder, utan att göra avkall på konsumentskydd och finansiell stabilitet. I enlighet med kommissionens bredare datastrategi och införandet av tillförlitliga blockkedjeapplikationer för offentliga tjänster är syftet att främja datadelning och öppen finans och samtidigt upprätthålla EU:s mycket höga krav på integritet och dataskydd. Åtgärderna är avgörande för EU:s ekonomiska återhämtning, eftersom de frigör nya finansieringskanaler för företag och samtidigt bidrar till den europeiska gröna given, Europas digitala omställning och den nya industristrategin för Europa.

Covid-19-pandemin ledde till en allvarlig ekonomisk chock i Europeiska unionen. Fattigdom, social utestängning och ojämlikhet kommer sannolikt att öka till följd av det. Miljontals människor runt om i EU märker av pandemins sociala konsekvenser. I Europeiska unionens beslutsprocesser 2020 stod människorna i centrum, och unionen vidtog åtgärder för att säkerställa en inkluderande och rättvis återhämtning för alla – en som prioriterar hälsa och säkerhet. Under året lanserade EU många nya initiativ som omfattar hälso- och sjukvård, social integration och kampen mot säkerhetshot.

Skapandet av en europeisk hälsounion

Bland lärdomarna från covid-19-pandemin ingår att EU bör öka samarbetet och skapa robusta strukturer på EU-nivå, göra gemensamma riskbedömningar och samarbeta om datadelning för att ge oss mer information och bättre resurser för att planera beredskap och insatser.

I ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen i september meddelande hon att en starkare europeisk hälsounion är en prioritering för de kommande åren. Detta kommer inte enbart att stärka våra krisinsatser utan även bidra till att förbättra alla aspekter av invånarnas hälsa, som att bekämpa cancer med hjälp av den europeiska planen för cancerbekämpning (som ska antas under 2021) och hantera tillgången till läkemedel till överkomliga priser genom läkemedelsstrategin. En starkare hälsounion skulle maximera insatserna för att bekämpa de sårbara punkterna i våra hälso- och sjukvårdssystem.

Beredskap och insatser vid hälsokriser

Som ett första steg mot en europeisk hälsounion lade Europeiska kommissionen i november fram förslag för att hjälpa EU att förbereda sig och bättre hantera gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Att deklarera en krissituation på EU-nivå skulle i framtiden kunna innebära att man genomför samordnade insatser. Bättre beredskap kräver bättre data, välplanerade resurser och sakkunskap, vilket är anledningen till att kommissionen föreslog att man skulle ge en större roll till EU:s hälso- och sjukvårdsbyråer Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska läkemedelsmyndigheten. Kommissionen planerar också ett förslag om att det inrättas en särskild myndighet som kan hantera biomedicinska krissituationer, nämligen EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.

Bristen på tillgång till data och begränsad förmåga att hantera storskaliga utbrott på ett lämpligt sätt har varit ett hinder för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar under pandemin. Europeiska läkemedelsmyndigheten behöver stärkas för att bli bättre lämpad att säkra leveranser av läkemedel, råda om akuta behandlingsmetoder och samordna kliniska prövningar under en hälsokris.

En läkemedelsstrategi för Europa

Strategin omfattar läkemedlets väg från forskning till patient: 1. forskning och innovation, 2. godkännande, utvärdering av medicinsk teknik och utsläppande på marknaden, 3. tryggad läkemedelsförsörjning och 4. leverans till patienter.

Stärkande av vår demokrati

I en sund och fungerande demokrati kan alla fritt uttrycka sina åsikter, välja sina politiska ledare och vara med och forma sin framtid. För att delaktigheten ska vara meningsfull måste människor också kunna bilda sig en egen uppfattning. De ska kunna besluta om hur de ska rösta i ett offentligt rum där en mångfald av åsikter kan uttryckas fritt och där fria medier, forskare och civilsamhället kan bidra till en öppen debatt, fri från skadlig inhemsk eller utländsk manipulation. De senaste åren har visat att demokratin i EU står inför utmaningar – från valpåverkan och ökande extremism till spridning av manipulativ information och hot mot journalister.

Den europeiska handlingsplanen för demokrati kommer att ge allmänheten egenmakt och stärka demokratin runt om i EU. Handlingsplanen ska möta utmaningarna för våra demokratiska system och det upplevda avståndet mellan väljare och politiker, och innehåller åtgärder för att främja fria och rättvisa val, stärka mediefriheten och motverka desinformation. Åtgärderna bidrar till insatser på områden där de demokratiska systemen och invånarna är som mest sårbara.

För att bidra till att skydda valens integritet och främja det demokratiska deltagandet innehåller handlingsplanen nya lagstiftningsförslag om att säkerställa bättre insyn i politisk reklam och se över reglerna om finansiering av europeiska politiska partier. Genom det europeiska nätverket för valsamarbete kommer kommissionen även att införa en gemensam mekanism för att bekämpa hot mot valprocesser.

Inom området mediefrihet och mediepluralism kommer kommissionen även att utfärda en rekommendation om förbättringar av journalisters digitala och fysiska säkerhet med fokus på nya hot, i synnerhet mot kvinnliga journalister, samt lägga fram ett initiativ för att skydda journalister och civilsamhället mot strategiska rättegångar som syftar till att skrämma till tystnad.

Andra åtgärder för att främja mediepluralism inbegriper att inrätta medieägandeövervakning, utfärda riktlinjer om insynen i medieägande, främja en öppen och rättvis fördelning av statlig reklam, gynna mediemångfald och genomföra en europeisk strategi för framhävande av audiovisuella medietjänster av allmänt intresse. Kommissionen kommer att stödja samarbete mellan nationella medieråd, oberoende medietillsynsmyndigheter, andra självreglerande medieorgan och journalistnätverk, tillsammans med initiativ för att främja journalistpartnerskap och normer.

Slutligen kommer kommissionen att öka sina ansträngningar för att motverka desinformation och utländsk manipulation. EU:s arbete inom detta område kommer även fortsättningsvis att vara fast förankrat i europeiska värderingar och principer, och fullt ut skydda yttrandefriheten och människors rätt att få tillgång till lagligt innehåll på nätet. Rent konkret kommer kommissionen att styra arbetet med att stärka den befintliga uppförandekoden om desinformation. Kommissionen kommer att införa tydliga riktlinjer för hur plattformar kan stärka insatserna mot desinformation och den kommer också att införa en solid övervaknings- och tillsynsram. Vidare kommer kommissionen att arbeta med medlemsländerna för att utveckla och stärka EU:s verktygslåda för att motverka utländsk påverkan och manipulation.

En sund demokrati bygger på allmänhetens engagemang och ett aktivt civilsamhälle, inte bara i valtider. I hela handlingsplanen betonas uttryckligen allmänhetens och civilsamhällets inflytande.

Fokus ligger på att utveckla mediekunskapen så att människor i alla åldrar kan orientera sig i nyhetsmiljön och att uppmuntra deltagande på lokal och nationell nivå och på EU-nivå.

Det europeiska observatoriet för digitala medier inrättades i juni för att stödja arbetet med oberoende faktagranskare och akademiska forskare, och samtidigt samarbeta med medieorganisationer och mediekunskapsexperter. Observatoriets mål är att bli ett europeiskt nav i kampen mot desinformation online.

Skyddet av rättsstatsprincipen

I september offentliggjorde kommissionen sin första årliga rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten finns landspecifika kapitel för alla medlemsländerna, med utvärderingar av både positiva och negativa utvecklingstrender i EU. Den visar att många medlemsländer tillämpar rättsstatsprincipen i hög grad, men att stora utmaningar kvarstår. I rapporten beaktas också utvecklingen till följd av de krisåtgärder som medlemsländerna vidtagit på grund av coronaviruskrisen. Den fokuserar på fyra huvudområden med stor betydelse för rättsstatsprincipen: nationella domstolsväsen, ramen för korruptionsbekämpning, mediepluralism och mediefrihet samt andra institutionella frågor som rör de kontroller och motvikter som krävs för en fungerande demokrati.

Syftet med den nya rapporten om rättsstatsprincipen är att utvidga befintliga EU-åtgärder genom ett nytt förebyggande verktyg och att inleda en diskussion om rättsstatskulturen runt om i EU. Rapporten bör hjälpa alla medlemsländerna att undersöka hur utmaningarna kan hanteras och hur de kan dra lärdomar av varandras erfarenheter, och visa hur rättsstatsprincipen kan stärkas ytterligare, i full enlighet med nationella konstitutionella system och traditioner.

Inom ramen för ett pågående mål gällande disciplinsystemet för polska domare, bad kommissionen i januari 2020 domstolen att vidta interimistiska åtgärder mot Polen för att avbryta arbetet i högsta domstolens disciplinkammare i disciplinära förfaranden mot domare. Beslutet fattades mot bakgrund av domstolens förhandsavgörande av den 19 november 2019 om denna nya disciplinkammares oberoende, och det efterföljande beslutet i december 2019 från Polens högsta domstol att kammaren inte uppfyller kraven i unionsrätten om rättsväsendets oberoende och att den därför inte är en oberoende domstol i den mening som avses i unionsrätten. Den fortsatta verksamheten vid disciplinkammaren i disciplinära förfaranden mot domare medförde en risk för irreparabla skador för polska domare och undergrävande av det polska rättsväsendets oberoende. Kommissionens begäran beviljades genom ett domstolsbeslut av den 8 april 2020.

Genom en formell underrättelse i april inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Polen gällande lagen om domstolsväsendet av den 20 december 2019, som trädde i kraft den 14 februari 2020. Kommissionen ansåg att lagen undergräver de polska domarnas oberoende och att den är oförenlig med principen om unionsrättens företräde. Den nya lagen hindrar polska domstolar från att direkt tillämpa vissa bestämmelser i unionsrätten som skyddar domstolarnas oberoende och från att begära förhandsavgöranden i sådana frågor till domstolen. Kommissionen analyserade svaret från Polens regering på den formella underrättelsen, men eftersom dess farhågor inte beaktades, gick kommissionen vidare till det andra steget i överträdelseförfarandet och skickade den 30 oktober 2020 ett motiverat yttrande till Polen.

Den 3 december 2020 skickade kommissionen dessutom ytterligare en formell underrättelse till Polen som en del av överträdelseförfarandet avseende bland annat nya beslut från högsta domstolens disciplinkammare gällande hävd immunitet för domare i samband med brottsutredningar.

Dialog med allmänheten

I december enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om ett förbättrat öppenhetsregister som är gemensamt för de tre institutionerna. Det kommer att förbättra insynen och den offentliga granskningen av hur EU-institutionerna samverkar med företrädare för intressegrupper.

Konferensen om Europas framtid

EU:s framgång och resiliens är beroende av allmänhetens stöd och engagemang. Att ge allmänheten mer att säga till om när vi bygger unionens framtid är en av ordförande Ursula von der Leyens politiska prioriteringar. Under 2020 förberedde EU lanseringen av konferensen om Europas framtid så att allmänheten kan vara med och forma EU:s politik. Kommissionen presenterade sina förslag i januari och förberedelserna fortsatte under året.

Tack vare konferensen kan invånare från olika samhällsskikt i hela EU göra sina röster hörda och lägga fram förslag om Europas framtid. Syftet är att samverka med så många människor i Europa som möjligt, särskilt unga och personer som inte vanligtvis deltar i EU-frågor. Diskussioner kommer att föras på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Ordförande Ursula von der Leyen är fast besluten att följa upp överenskommelserna.

VIDEOKLIPP: Med initiativet ”Ask the President” kommer allmänheten mycket närmare EU. Den som vill kan nu ställa en fråga via video. Ordförande Ursula von der Leyen kommer att besvara så många frågor som möjligt.

Europeiskt medborgarinitiativ

I juli antog parlamentet och rådet åtgärder för att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin för det europeiska medborgarinitiativet. Åtgärder som av sanitära skäl begränsar rörelsefriheten i medlemsländerna hindrade organisatörer från att anordna kampanjevenemang för sina initiativ och att genomföra fysiska namninsamlingar. De nya reglerna förlänger namninsamlingsperioden för de medborgarinitiativ som drabbats av pandemin.

Bättre konsumentvillkor

I den nya strategin för konsumentpolitiken som kommissionen antog i november fastställs de åtgärder som EU kommer att vidta för att hantera nya utmaningar till följd av covid-19 och den digitala och gröna omställningen, inbegripet miljö- och hållbarhetsfrågor, effektivt genomförande av konsumenträttigheter och skydd för sårbara konsumenter. Det praktiska införandet av förslagen kommer att innebära ett närmare samarbete mellan EU och nationella myndigheter, och förbättringar av styrningen av EU:s konsumentpolitik. Genom ett direktiv som parlamentet och rådet antog i november kommer ett nytt europeiskt system för grupptalan att inrättas, som gör det lättare för organisationer att försvara konsumenters kollektiva intresse genom att väcka talan i domstol eller hos behöriga myndigheter på konsumenters vägnar när dessa drabbats av överträdelser av unionsrätten.

Tullen i EU

Nyckelfakta om EU:s tullmyndigheter. År 2019 var EU:s andel av världshandeln 15,3 procent, med över 850000 tulldeklarationer per dag. Varje månad exporterar och importerar de 27 EU-länderna varor till och från resten av världen till ett värde av cirka 339 miljarder euro. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) rekommenderade indrivning av över 2,7 miljarder euro i obetalda tullar för undervärderade varor och 300 miljoner euro för antidumpningsärenden i solpaneler, biodiesel och andra sektorer mellan 2017 och 2019. Närmare 27 miljoner artiklar beslagtogs under 2018 på grund av intrång i immateriella rättigheter. Dessa varor hade ett marknadsvärde på ungefär 740 miljoner euro.

Tullmyndigheterna spelar en avgörande roll för att främja ett smidigt och säkert flöde av varor, samtidigt som de ska stoppa osäkra eller olagliga produkter från att komma in i EU. Tullintäkterna bidrar också till EU:s budget. I september lade kommissionen fram en ny handlingsplan för tullunionen med en rad åtgärder för att göra tullen smartare, innovativare och effektivare. Syftet är att ge ett bättre skydd för privatpersoners ekonomi och offentliga budgetar, och samtidigt undanröja onödiga bördor för företag, handlare och administratörer. I oktober presenterade kommissionen de första konkreta resultaten av handlingsplanen. Den gemensamma kontaktpunkten kommer att förbättra kontakterna mellan myndigheterna vid EU:s gränser och göra det möjligt för företag att fullgöra sina gränsformaliteter genom en enda portal i ett medlemsland.

En ny migrations- och asylpakt

I september föreslog kommissionen en ny migrations- och asylpakt. Pakten svarar mot behovet av en strukturell reform av EU:s migrationspolitik, så att den kan bemöta nuvarande och framtida utmaningar samtidigt som europeiska värden och grundläggande rättigheter respekteras till fullo. Genom pakten säkerställs att de som verkligen är i behov av skydd kommer att få stanna i EU, medan andra måste återvända på ett effektivt och värdigt sätt.

Den nya pakten omfattar alla de delar som behövs för EU:s övergripande strategi för migration, däribland effektivare förfaranden för asyl och återvändande, förbättrad gränsförvaltning, förbättrade lagliga migrationsvägar till EU, integrering av migranter i samhället samt starkare partnerskap med länder utanför EU. Pakten kommer att leda till ökad solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsländerna, bättre samarbete och samordning gällande sök- och räddningsinsatser samt införandet av ett krishanteringssystem och ett permanent system för övervakning av migrationen. Genom den föreslagna solidaritetsmekanismen kommer alla medlemsländer att få den hjälp de behöver när de står inför migrationstryck eller vid sök- och räddningsinsatser.

Pakten har också till syfte att förstärka ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med ursprungs- och transitländer för att hjälpa till att hantera gemensamma utmaningar, såsom att stödja värdsamhällen, hantera de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, bekämpa människosmuggling, stödja gränsförvaltning och utveckla lagliga migrationsvägar.

Snabba och integrerade förfaranden ska ge tydligare ansvarsfördelning och bidra till att EU-länderna återfår förtroendet för varandra. Andra fördelar med bättre migrations- och asylregler är förutsägbarhet och skydd för migranter och flyktingar, ett effektivt fungerande system och trovärdig tillämpning av reglerna.

Skydd av behövande

I den nya migrations- och asylpakten ges flera förslag för att säkerställa skyddet av behövande, även av de mest utsatta grupperna. Det första steget kommer att vara att anta kommissionens förslag från 2016 om ändring av direktivet om mottagningsvillkor, vidarebosättningsförordningen och skyddsgrundsförordningen. Genom pakten prioriteras migrerande barns bästa i frågor som rör asyl, återvändande och gränsförfaranden. Under 2020 verkställdes detta genom att 2 209 ensamkommande barn, familjer, utsatta asylsökande och erkända flyktingar omplacerades från Grekland till andra medlemsländer, med stöd från Europeiska kommissionen.

Kommissionen agerade omgående efter bränderna som förstörde mottagnings- och identifieringscentrumet Moria i september och finansierade omplaceringen från Moria till fastlandet av alla de 406 ensamkommande minderåriga, samtidigt som arbetet fortsatte med att samordna och finansiera frivilliga omplaceringar från Grekland till tretton medlemsländer, Island, Norge och Schweiz. I fullt samförstånd med de grekiska myndigheterna inrättade kommissionen dessutom en särskild arbetsgrupp för att kontinuerligt kunna stödja migrationshanteringen i Grekland. Den första prioriteringen var att införa ett gemensamt pilotprojekt med de grekiska myndigheterna för att bygga en ny mottagningsanläggning på Lesbos, något som kommer att bidra till att säkerställa effektiv migrationshantering.

Säkra och lagliga migrationsvägar till Europa

I pakten framhålls behovet av att slutföra reformen av EU:s blåkortsdirektiv, för att locka de välutbildade talanger som EU:s ekonomier behöver, och dessutom tillkännages antagandet av ett paket om kompetenser och talanger under 2021. Kommissionen föreslår också att ett talangpartnerskap inleds för att stödja migrations- och mobilitetssystem med viktiga länder utanför EU. EU kommer att främja och samordna partnerskapen genom att tillhandahålla finansiering och stöd.

År 2020 var 34 miljoner av invånarna i EU (8 %) födda i ett land utanför EU. Ett tecken på ett välfungerande och rättvist system för att hantera migration är att alla som lagligen befinner sig i EU kan ta del av och bidra till välfärden, välståndet och sammanhållningen i det europeiska samhället. Ett sådant system främjar social sammanhållning och ekonomisk dynamik, och det finns många positiva exempel på hur EU har lyckats att hantera migration och mångfald genom att bygga öppna och resilienta samhällen.

Även om integrationspolitiken huvudsakligen är medlemsländernas ansvar utökar kommissionen sitt stöd till dem med en ny handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027. Utifrån ett brett samråd berör handlingsplanen integration och social inkludering inom till exempel sysselsättning, utbildning, hälsa, boende, jämställdhet, kultur och sport.

Talangpartnerskap medför bättre jobbutsikter i närmiljön och lagliga vägar in i EU. Talangpartnerskapen underlättar laglig migration i samarbete med viktiga partnerländer och det pågående samarbetet ska utökas. De stärker EU-finansierade utbytesprogram för jobb och utbildning och matchning av lediga jobb och kompetensbehov i EU. Systemet med talangpartnerskap omfattar kapacitetsuppbyggnad för yrkesutbildning och integration av återvändande migranter, i samarbete med ministerier, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och diasporanätverk.

Nya regler om viseringsförfaranden

EU:s medlemsländer är bland de främsta turistmålen i världen. Antalet viseringsansökningar som behandlas ökar för varje år och denna tendens kommer sannolikt att fortsätta så snart de globala covid-19-relaterade restriktionerna hävs. De nya reglerna om visering för kortare vistelse som började tillämpas i februari gör det lättare för resenärer med legitima syften att ansöka om visering för att komma till EU, samtidigt som det innebär ytterligare verktyg för att bekämpa irreguljär migration. Dessutom kan EU nu anpassa tillämpningen av vissa regler utifrån hur ett tredjeland samarbetar vid återvändande och återtagande av sina medborgare som uppehåller sig irreguljärt i EU.

Säkerhet och försvar

I juli lade kommissionen fram en ny strategi för EU:s säkerhetsunion för 2020–2025, med fokus på områden där EU på ett effektivare sätt kan hjälpa medlemsländerna när det gäller att främja säkerheten för alla som bor i Europeiska unionen. I strategin fastställs de verktyg och åtgärder som ska utvecklas under de kommande fem åren för att garantera säkerheten för alla i såväl fysiska som digitala miljöer. Strategin omfattar allt från att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet till att förebygga och upptäcka hybridhot, öka motståndskraften i vår kritiska infrastruktur, främja cybersäkerhet och främja forskning och innovation.

VIDEOKLIPP: EU:s säkerhetsunion hjälper till att skydda alla i Europa.

Kampen mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet

Kommissionen intensifierade sin kamp mot organiserad brottslighet och internationella brottslingar under 2020 genom att införa initiativ på flera olika fronter. De senaste åren har vi sett en dramatisk ökning av antalet rapporterade fall av sexuella övergrepp mot barn på nätet i alla medlemsländerna, och tecken på att problemet har förvärrats på grund av pandemin. I juli antog kommissionen en ny EU-strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn. I strategin ligger fokus på att se till att ett adekvat regelverk är fastställt, förstärka brottsbekämpningsinsatserna och stärka samordnade förebyggande insatser, utredningar och stöd till brottsoffer som inbegriper alla berörda aktörer. I september föreslog kommissionen också en tillfällig lagstiftning för att säkerställa att leverantörer av nätbaserade kommunikationstjänster kan fortsätta att tillämpa frivilliga åtgärder för att upptäcka och rapportera sexuella övergrepp mot barn på nätet och ta bort material med sexuella övergrepp mot barn.

EU har under flera år samordnat insatser för att bekämpa olaglig handel med skjutvapen, men nya hot kräver nya åtgärder. I juli antog kommissionen en ny EU-handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025, med fokus på minskat tillträde till den svarta marknaden för skjutvapen, stärkt brottsbekämpningskapacitet och förbättrat internationellt samarbete. Kommissionen har som mål att hantera den ökade narkotikasmugglingen och användningen av olaglig narkotika med hjälp av den nya EU-agendan och handlingsplanen för narkotika 2021–2025. Den angriper narkotikaproblemet på nationell och internationell nivå och på EU-nivå, med fokus på bättre säkerhet (alla aspekter av smuggling), utökat förebyggande arbete och bättre tillgång till behandling samt risk- och skadebegränsning.

I juni inrättade Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) ett europeiskt centrum för bekämpning av finansiell och ekonomisk brottslighet för att bemöta den exceptionella ökningen av finansiell och ekonomisk brottslighet och storskalig organiserad brottslighet, och för att bistå medlemsländerna med operativt stöd.

Förebyggande och bekämpande av terrorism och radikalisering

Kommissionen tog olika initiativ för att förbättra genomförandet av EU:s rättsliga ram inom området terrorismbekämpning. I juni offentliggjorde kommissionen riktlinjer till stöd för nationella myndigheter, företag och internetbaserade marknadsplatser vid tillämpning av reglerna om kemikalier som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen (sprängämnesprekursor). Ett internetbaserat övervakningsprogram för att hålla reda på reglernas inverkan infördes också. I september offentliggjorde kommissionen en rapport med en utvärdering av de åtgärder som medlemsländerna har vidtagit för att följa EU:s regler om terrorismbekämpning. Dessa regler är det viktigaste straffrättsliga instrumentet på EU-nivå för att bekämpa terrorism.

I december föreslog kommissionen en ny agenda för terrorismbekämpning för att stärka EU:s motståndskraft mot terrorism. Agendan bygger på det arbete som utförts under de senaste åren och innefattar åtgärder för att stödja medlemsländerna när de ska förutse, förhindra, skydda sig mot och reagera på terrorhot. Kommissionen föreslog också att Europols mandat skulle stärkas genom en översyn av Europolförordningen. Det syftar till att förbättra det stöd som Europol tillhandahåller medlemsländerna för att bekämpa terrorism och grov brottslighet, och skulle ytterligare främja samarbete och informationsutbyte.

Hantering av framväxande hot. EU stöder nationella brottsbekämpande och rättsliga myndigheter med verktyg för att hantera nya hot, bekämpa it-brottslighet, motverka olagligt innehåll på nätet och bekämpa hybridhot.

Man slutförde förhandlingarna om en förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online, som gör det möjligt att snabbt avlägsna terroristpropaganda samtidigt som yttrandefriheten säkerställs och öppenheten ökas, och man fortsatte arbetet inom ramen för EU:s internetforum, som kämpar mot spridningen av terroristpropaganda online. Kommissionen tillhandahöll även mer riktat stöd till medlemsländerna och yrkesverksamma i första ledet genom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering inom de prioriterade områden som tidigare identifierats.

Skydd av kritisk infrastruktur

Människor är beroende av fysisk och digital infrastruktur såsom flygplatser, kraftverk, vårdinrättningar och telekommunikationsnät, för många olika samhällsviktiga tjänster. Den här infrastrukturen måste vara motståndskraftig mot alla slags risker, oavsett om det handlar om naturrisker eller risker som orsakats av människor, och oavsett om det rör sig om oavsiktliga eller avsiktliga hot. I december föreslog kommissionen ett nytt direktiv om motståndskraften hos de kritiska enheter som stödjer grundläggande tjänster i många sektorer.

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Kommissionens nya handlingsplan om penningtvätt och finansiering av terrorism syftar till att täppa till eventuella kryphål och avlägsna eventuella svagheter i EU:s regler om hur dessa hot hanteras. Handlingsplanen vilar på sex pelare, som var och en är utformad för att förbättra EU:s övergripande kamp mot penningtvätt och terrorismfinansiering samt att stärka EU:s globala roll på detta område. Sammantaget kommer de sex pelarna att öka harmoniseringen av EU:s regler och därmed effektivisera dem. Detta kommer att innebära bättre tillsyn över hur reglerna tillämpas och bättre samordning mellan medlemsländernas myndigheter.

En framtidssäkrad säkerhetsmiljö: EU arbetar för att skydda kritisk infrastruktur mot ett brett spektrum av hot och bygga upp resiliensen mot dessa hot. Viktiga fokusområden är stärkt cybersäkerhet och skydd av offentliga platser.

Försvarsindustri

Splittringen i försvarsindustrin äventyrar Europeiska unionens förmåga att bygga upp nästa generation av kritisk försvarskapacitet. Detta motverkar EU:s strategiska oberoende och suveränitet samt dess förmåga att garantera säkerhet. År 2020 innebar två innovativa EU-pilotprogram – den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning (med en budget på 90 miljoner euro) och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (med en budget på 500 miljoner euro) – ett viktigt steg framåt. Under året tillhandahöll den förberedande åtgärden 23 miljoner euro i finansiering till tio projekt för försvarsrelaterad forskning, medan utvecklingsprogrammet tillhandahöll 200 miljoner euro till 16 projekt. Programmen banar väg för att göra Europeiska försvarsfonden till en fullvärdig fond, något som från och med 2021 kommer att bidra till att skapa en integrerad försvarsindustriell bas i EU.

Parallellt med detta fortsatte medlemsländerna och Europeiska utrikestjänsten att arbeta för genomförandet av försvarsinitiativ, däribland det permanenta strukturerade samarbetet i försvarsfrågor och den samordnade årliga försvarsöversikten. Den höga representanten och vice ordföranden Josep Borrell fick i uppdrag av rådet att utarbeta en strategisk kompass för att stärka en gemensam europeisk säkerhets- och försvarskultur och fastställa politiska riktlinjer på områden som krishantering, motståndskraft, förmågeutveckling och partnerskap.

Svåra tider för EU:s ekonomi

Coronaviruspandemin har inneburit en chock utan motstycke för världens och EU:s ekonomier, med mycket allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Enligt kommissionens höstprognos beräknades EU:s ekonomi krympa med 7,4 % under 2020, för att sedan återhämta sig och växa med 4,1 % år 2021 och 3 % år 2022. Även om pandemin har drabbat alla medlemsländernas ekonomi kommer omfattningen av effekterna samt takten och styrkan i återhämtningen att variera avsevärt mellan regionerna.

Arbetslösheten i hela EU förväntas öka från 6,7 % år 2019 till 7,7 % år 2020, och drabba kvinnor, unga, lågutbildade arbetstagare och personer med tidsbegränsad anställning oproportionerligt hårt. Fattigdom, social utestängning och ojämlikhet kommer sannolikt att öka, vilket understryker vikten av en inkluderande och rättvis återhämtning för alla.

De utmaningar som orsakats av pandemin under 2020 understryker återigen vikten av att den ekonomiska politiken samordnas i EU. Den europeiska planeringsterminen utgör en väletablerad ram för samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken som kommer att vägleda EU och medlemsländerna genom utmaningarna i samband med återhämtningen och den digitala och gröna omställningen. Europeiska planeringsterminen och den nya faciliteten för återhämtning och resiliens är därför nära sammankopplade. Utvärderingen av medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner kommer att stämmas av mot tidigare landspecifika rekommendationer, eftersom dessa återspeglar de främsta utmaningarna för varje medlemsland. På grund av den kopplingen har tidtabellen för den europeiska planeringsterminen för cykeln 2020–2021 tillfälligt anpassats till införandet av den nya faciliteten.

Under 2020 började kommissionen också att integrera Förenta nationernas mål för hållbar utveckling i Europeiska planeringsterminen som en del av strategin för att fokusera på konkurrenskraftig hållbarhet och bygga upp en ekonomi för människor och planeten, i linje med den europeiska gröna given.

Under första halvåret 2020 investerades mer än 23 miljarder euro runt om i EU inom ramen för de fyra sammanhållningspolitiska fonderna – en ökning på mer än 5 % sedan slutet av 2019, trots den ekonomiska osäkerhet som orsakats av pandemin. Betydande omfördelningsinsatser pågår inom ramen för de två investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset som infördes i mars och april tack vare ett omedelbart kommissionsförslag och snabbt godkännande av Europaparlamentet och rådet, vilket gjorde det möjligt att mobilisera och tilldela medel till krisspecifika åtgärder i medlemsländerna (se även Ett samordnat svar på covid-19).

Den finansiering som gjordes tillgänglig inom ramen för investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII) och investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus (CRII +) stödde välbehövliga akuta inköp av medicinsk utrustning under pandemin och bidrog till att hålla företag flytande. Några exempel är (medurs). Polen köpte in 536 respiratorer och 120 utryckningsfordon. Slovakien köpte in 110 utryckningsfordon. Rumänien stödde små och medelstora företags rörelsekapital med 800 miljoner euro. Bulgarien köpte in 317 respiratorer och över 2 miljoner munskydd. Grekland stödde små och medelstora företags rörelsekapital med 1,3 miljarder euro. Italien stödde 470 laboratorier och finansierade 2,5 miljoner Sars Cov 2-tester. Spanien inrättade inemot 3800 nya bäddplatser för intensivvård och köpte in 1,8 miljarder personliga skyddsutrustningar och 2170 respiratorer. Portugal stödde produktion av medicintekniska produkter, tester och personlig skyddsutrustning. Ungern stödde små och medelstora företags rörelsekapital med 320 miljoner euro. Frankrike stödde mer än 3 200 små och medelstora företag med 223 miljoner euro i bidrag och finansieringsinstrument. Irland köpte in 65 miljoner personliga skyddsutrustningar för hälso- och sjukvårdspersonal.

En ny industristrategi för EU

I mars offentliggjorde kommissionen en ny industristrategi för EU som beskriver hur rätt förutsättningar skapas för att hjälpa industrin att förbli globalt konkurrenskraftig och leda den gröna och digitala omställningen. Pandemin har påskyndat dessa tendenser och understrukit hur EU:s beroende av omvärlden kan påverka vår förmåga att reagera i en krissituation. Strategin kommer att bidra till att stödja Europas återhämtning och säkerställa ekonomins motståndskraft.

Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi. Kärnan i satsningen är målet att senast 2050 bli världens första klimatneutrala världsdel. Rätt förutsättningar måste till för att företagare ska kunna gå från idé till färdiga varor och tjänster och för att företag i alla storlekar ska blomstra och växa. EU måste ta vara på den inre marknadens genomslag, storlek och integration för att göra sin röst hörd och sätta standarderna i världen. Den digitala tekniken förändrar näringslivets verksamhet och hur vi gör affärer. Den bidrar till att företagen blir mer proaktiva, ger arbetstagarna ny kompetens och underlättar utfasningen av fossila bränslen i ekonomin.

Sedan mars har kommissionen lagt fram följande förslag med koppling till strategins mål: en handlingsplan för den cirkulära ekonomin, en handlingsplan för råvaror av avgörande betydelse, en EU-strategi för vätgas för att stödja den rena och digitala omställningen av vår industri (se även Ett klimatneutralt EU rustat för den digitala tidsåldern), och en handlingsplan för immaterialrätt för att stödja EU:s tekniska suveränitet och industriella motståndskraft. Parallellt med detta arbetade kommissionen för att stärka de industriella ekosystemens roll genom att analysera investeringsbehoven. För att säkerställa att EU kan garantera lika villkor på den inre marknaden offentliggjorde kommissionen en vitbok och genomförde omfattande samråd om snedvridande effekter av utländska subventioner och hur detta kan hanteras.

SMF-strategin som åtföljer paketet för industristrategin har till syfte att frigöra hela potentialen hos Europas 25 miljoner små och medelstora företag. Initiativ som hållbarhetsrådgivare och initiativet Escalar, som ska mobilisera upp till 1,2 miljarder euro i riskkapitalinvesteringar och investeringar i onoterade bolag för banbrytande innovationer kommer att hjälpa företagen att anpassa sig till och spela en avgörande roll i den industriella omvandlingen.

Europas industriella omvandling är också beroende av en integrerad och välfungerande inre marknad. För att hantera de kvarstående hindren föreslog kommissionen olika åtgärder för bättre efterlevnad av befintliga regler för den inre marknaden, t.ex. en arbetsgrupp för efterlevnad på den inre marknaden, något som har spelat en viktig roll för att hantera pandemirelaterade restriktioner. Nya regler om ömsesidigt erkännande av varor kommer också att göra det snabbare och enklare för företag att sälja sina produkter runt om i Europa.

Rymdpolitik

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster kan stärka EU:s industriella bas genom att stödja utvecklingen av innovativa varor och tjänster, däribland ny innovativ spetsteknik. Som ett exempel stärkte Galileo, navigationskomponenten inom EU:s rymdprogram, sin närvaro på marknaden under 2020 genom att nå fler än 1,7 miljarder Galileokompatibla smarta telefoner. Tack vare Galileo är den positionsinformation som tillhandahålls av den mobila enheten precisare och tillförlitligare, särskilt i stadsområden.

I december 2020 nådde parlamentet och rådet en preliminär politisk överenskommelse om EU:s rymdförordning, som samlar alla delar av EU:s rymdprogram på ett ställe, med en budget på 13 miljarder euro (den största någonsin på EU-nivå för ett rymdprogram). Den nya förordningen återspeglar EU:s växande deltagande och ambitioner i rymdfrågor, vilka sträcker sig bortom flaggskeppsprogrammen Copernicus och Galileo för att inbegripa nya åtgärder till stöd för rymdsäkerhet, oberoende tillgång till rymden och entreprenörskap inom rymdsektorn. Parallellt med detta fortsatte även förhandlingarna om en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap mellan kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och EU:s framtida rymdprogrambyrå för att fastställa hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan de två enheterna, i linje med rymdförordningen.

Luftfart

I september lade kommissionen fram sina planer för att modernisera det europeiska luftrummet genom ett ändringsförslag till version 2+ av det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+). Syftet är att förbättra effektiviteten inom flygledningstjänster och bidra till att minska förseningar och luftfartens miljöpåverkan, samtidigt som säkerhetsnivån förblir hög och kostnaderna hålls under kontroll för luftrummets användare.

Spetsforskning och innovation

Kommissionens meddelande i oktober om det nya europeiska forskningsområdet innehåller kommissionens planer för forskning och innovation för att stödja EU:s återhämtning och den gröna och digitala omställningen. I meddelandet fastställs villkoren för att skapa ett konkurrenskraftigt, talangdrivet och öppet europeiskt område för forskning och innovation. De 14 föreslagna åtgärderna kommer att bidra till att prioritera investeringar, förbättra tillgången till spetskompetens, utbilda och locka de bästa talangerna, omvandla innovativa idéer till nya produkter och tjänster samt göra vetenskapen tillgängligare.

I juni 2020 inrättade kommissionen Europeiska innovationsrådets fond för att göra direkta kapitalinvesteringar eller hybridinvesteringar i uppstartsföretag och små och medelstora företag. Detta är första gången som kommissionen har gjort sådana direkta kapitalinvesteringar i företag. Totalt 140 företag i olika teknikintensiva sektorer (t.ex. hälsosektorn, den digitala sektorn och energisektorn) valdes ut på förhand för kapitalinvesteringar på totalt nästan 600 miljoner euro.

I juni presenterade kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Investitionsbank Berlin den första finansieringsomgången från EU:s malariafond, som har till syfte att stödja innovativa lösningar till ett överkomligt pris för att förebygga och behandla malaria. En finansiering på 70 miljoner euro kommer att stödja vetenskapligt lovande projekt som ännu inte har köpts upp av läkemedelsindustrin. Fonden stöds av EU:s InnovFin och Europeiska fonden för strategiska investeringar, som är kommissionens och Europeiska investeringsbankens gemensamma initiativ.

VIDEOKLIPP: Det nya europeiska området för forskning och innovation.

Bankunionen och kapitalmarknadsunionen

Coronaviruskrisen påverkar även utlåningen och våra finansiella marknader, och återhämtningen är beroende av välfungerande kapitalmarknader och tillgång till finansiering. I juni godkände parlamentet en snabbändring av kapitalkravsförordningen för att uppmuntra banker att låna ut till företag och hushåll, och i juli presenterade kommissionen åtgärder för att göra det lättare för kapitalmarknader att stödja EU-företagens återhämtning från krisen.

För att bidra till att ytterligare mildra effekterna av pandemin på privatpersoner och företag upprättades i juli en förteckning över bästa praxis, efter det att kommissionen anordnat två möten med konsument- och företagsföreträdare, europeiska banker, andra långivare och försäkringssektorn. I förteckningen anges hur dessa marknadsaktörer kan stödja privatpersoner och företag genom krisen. Mötena är en del av en större insats från kommissionens sida för att öka utlåningen.

I september presenterade kommissionen en ny handlingsplan för att förverkliga en kapitalmarknadsunion för människor och företag. Trots att detta är ett långsiktigt projekt kan kortsiktiga åtgärder göra skillnad, såsom att förenkla noteringskraven för små och medelstora företag, stödja långsiktigare kapitalinvesteringar av försäkringsbolag och banker, uppmuntra banker att i högre grad använda sig av värdepapperisering och förbättra investerares tillgång till information.

Många hushåll och företag är hårt pressade ekonomiskt på grund av pandemin. Att se till att privatpersoner och företag fortsatt har tillgång till krediter från sina banker är därför högprioriterat för kommissionen. I slutet av 2020 föreslog kommissionen en strategi om nödlidande lån som, samtidigt som den ser till att låntagarna är skyddade, kan hjälpa till att hindra en ökning av antalet nödlidande lån som efter den senaste finanskrisen. Syftet är att bidra till en snabb och hållbar återhämtning av ekonomin så snart pandemin är över, och samtidigt bevara stabiliteten inom den europeiska finanssektorn och bankernas förmåga att ge lån till realekonomin.

Med antagandet av taxonomiförordningen för hållbara investeringar under 2020 blev kapitalmarknadsunionen grönare, och det hjälper EU att nå sina klimatmål genom att främja den privata sektorns investeringar i gröna och hållbara projekt. (Se Ett klimatneutralt EU rustat för den digitala tidsåldern.)

Rättvis och enkel beskattning och modernisering av tullen

Rättvis beskattning är grundläggande för att skydda de offentliga inkomsterna, skapa lika villkor och säkerställa social rättvisa. Under 2020 lade kommissionen fram sitt arbete för att omarbeta skattemiljön i Europa och göra den rättvisare och tillväxtvänligare. I juli presenterade kommissionen ett nytt paket om beskattning, inbegripet en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning, i syfte att göra beskattningen enklare för ärliga skattebetalare och försvåra för skattesmitare. Efter ett förslag från kommissionen i juli enades medlemsländerna i november om nya regler för skattetransparens för digitala plattformar. Rådet antog också slutsatser om rättvis skattekonkurrens i och utanför EU, som ett svar på kommissionens meddelande av den 15 juli.

Med avseende på tullar antog kommissionen i september en ny handlingsplan för tullunionen som fastställer en rad åtgärder för att göra EU:s tullar smartare, innovativare och effektivare. I oktober antog kommissionen initiativet för en enda kontaktpunkt för tullen i EU, vilket är en framåtblickande digital lösning för snabbare och effektivare utbyte av elektroniska uppgifter mellan olika statliga myndigheter som arbetar med klarering av varor vid gränsen.

Rättvis konkurrens

Europas framtida industriella, ekologiska och digitala strategi måste bygga på en rättvis konkurrens. Konkurrenspolitiken skapar lika villkor som ger företag incitament till investeringar, innovationer och tillväxt. Politiken bidrar till EU-ekonomins och EU-företagens konkurrenskraft, och skyddar EU-företagens tillgång till högkvalitativt material till attraktiva priser, och ser till att de förbli konkurrenskraftiga, både på hemmaplan och globalt sett. Sunda konkurrensregler på EU-nivå möjliggör konkurrensfrämjande samarbete, stödjer tillväxt och utvecklingen av starka företag, såväl stora som små och medelstora företag, och möjliggör och stödjer miljöanpassningen av vår ekonomi.

Under 2020 fortsatte kommissionen sina verkställighetsåtgärder för kontrollen av statligt stöd, koncentrationskontroll och kartellagstiftning på alla marknader, exempelvis den digitala marknaden, läkemedelsmarknaden och basindustrimarknaden.

Av vikt är också att kommissionen i samband med de ekonomiska insatserna mot covid-19 i mars antog en tillfällig ram för statligt stöd för att göra det möjligt för medlemsländerna att dra full nytta av den flexibilitet som tillhandahålls genom EU:s regler för statligt stöd till företag som drabbades av pandemins exempellösa konsekvenser. Under året fattade kommissionen nästan 400 beslut som godkände 500 nationella åtgärder som anmälts av 27 medlemsländer och av Storbritannien i samband med pandemin.

De senaste åren har präglats av allt snabbare förändringar, och världen har blivit allt mer digital och sammankopplad. Mot bakgrund av detta har kommissionen fortsatt de pågående analyserna om det sätt på vilket konkurrensregler tillämpas, samtidigt som den fortsätter sin granskning av konkurrensreglerna gällande kontrollen av statligt stöd, koncentrationskontroll och kartellagstiftning, i linje med ordförande Ursula von der Leyens gröna och digitala prioriteringar.

För att på ett effektivare sätt hantera de problem som uppstår på digitala marknader till följd av marknadsmisslyckanden, såsom vissa digitala plattformars grindvaktsposition, lade kommissionen den 15 december dessutom fram en rättsakt om digitala marknader och en rättsakt om digitala tjänster. (Se Ett klimatneutralt EU rustat för den digitala tidsåldern för mer information om dessa initiativ.)

Ett starkt socialt Europa för den gröna och digitala omställningen

Endast 1 av 25 lågutbildade arbetstagare får ta del av vidareutbildning. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 14,1 procent 2018. Endast hälften av de personer med funktionsnedsättning som vill arbeta har ett arbete. 1 av 5 barn riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. 40 procent av all cancer kan förebyggas. Ungdomsarbetslösheten i EU:s regioner varierade 2019 mellan 2,8 procent och 64 procent.

Den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin måste vara rättvis och inkluderande, och samtidigt förbereda människor på den gröna och digitala omställningen. EU kommer att prioritera den sociala dimensionen i ekonomin, särskilt genom att stödja medlemsländerna i att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter fullt ut. Under 2020 lanserade Europeiska kommissionen initiativ för ett starkt socialt Europa med utgångspunkt i pelaren. Som förberedelse för en ny handlingsplan 2021 uppmanades EU:s medlemsländer, regioner och partner att lägga fram sina synpunkter på hur pelarens mål kan uppnås.

Diagrammet visar procentandelen av de arbetstagare med bara minimilön som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Av dessa har 2 procent inga problem alls att få ekonomin att gå ihop, medan 7 procent upplever att de lätt klarar av att få ihop ekonomin och 21 procent upplever att de har det relativt lätt att få ekonomin att gå ihop. Däremot stöter 39 procent på vissa svårigheter och 20 procent anser att det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Slutligen är det 11 procent som knappt klarar sig till månadens slut utan stora svårigheter. Många av dessa arbetstagare arbetar inom lantbruket eller som städare och majoriteten av dem som har minimilön är kvinnor, i EU är de närmare 60 procent. Källa: Eurofounds beräkningar baserade på Europeiska unionens statistik över inkomst- och levnadsvillkor 2018.

Att se till att alla arbetstagare i EU har ett tillräckligt minimilöneskydd som möjliggör ett anständigt liv är en av pelarens principer och en prioritering för ordförande Ursula von der Leyen. Därför föreslog kommissionen i oktober en förbättring av minimilönernas nivå och omfattning i Europa. Det föreslagna direktivet syftar till att säkerställa att alla arbetstagare i EU får en rimlig minimilön som går att leva på oavsett var de arbetar. Det främjar också kollektivförhandlingar om lönesättning i alla medlemsländer och syftar till att minska löneskillnaderna och fattigdomen bland förvärvsarbetande, samtidigt som det tar hänsyn till de olika situationerna och traditionerna i länderna.

Kompetensutveckling

Den gröna och digitala omställningen förändrar vårt sätt att arbeta, utbilda oss, delta i samhället och leva våra liv. Samtidigt har pandemin medfört djupgående konsekvenser för miljontals människor i EU som har förlorat sina jobb eller drabbats av betydande inkomstbortfall. Europa kan bara ta itu med dessa utmaningar och ta tillvara på möjligheter om invånarna utvecklar rätt kompetens.

Den europeiska kompetensagendan är en femårsplan som ska hjälpa enskilda och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och dra nytta av dem. Genom agendan mobiliseras offentliga och privata partner för att uppnå en rad ambitiösa mål för kompetensutveckling senast 2025.

Kompetensagendan omfattar tolv åtgärder som organiseras kring fyra byggstenar: en kompetenspakt för att främja gemensamma åtgärder för att maximera effekterna av investeringar som stärker arbetskraftens kompetens; åtgärder för att se till att människor har rätt kompetens för rätt arbete; verktyg och initiativ för att stödja livslångt lärande samt en ram för att frigöra investeringar i kompetens.

Agendan lades fram den 1 juli 2020, och åtgärder inom sju av dess tolv flaggskeppsinitiativ pågår redan. De återstående fem flaggskeppsinitiativen kommer att sjösättas under 2021.

Fler möjligheter för unga

Diagrammet visar tendenserna i fråga om ungdomsarbetslösheten i EU från 2008 till 2020. Ungdomsarbetslösheten låg 2008 på knappt under 16 procent och nådde 2013 en toppnivå på 24,9 procent. Därefter började den minska stadigt, innan den åter ökade något till 17,7 procent i november 2020.

Pandemin har gjort de svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden som många unga möter ännu tydligare. Med paketet för stöd till ungdomssysselsättning som lanserades i juli vill EU stödja unga genom att göra fler lärlingsplatser tillgängliga och se till att alla under 30 år får ett erbjudande om anställning, utbildning eller vidareutbildning inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin utbildning. Initiativet syftar också till att göra yrkesutbildningen modernare, attraktivare och mer lämpad för den digitala och gröna ekonomin.

I paketet föreslås också en förstärkning av ungdomsgarantin för att hjälpa ännu fler unga i framtiden. I november antog rådet kommissionens förslag, som bland annat innehåller förbättringar som t.ex. att satsa mer på att nå utsatta ungdomar och höja den övre åldersgränsen till 29 år. Medlemsländerna har därför tillgång till EU-finansiering som ska öka stödet till ungdomssysselsättningen, med den övergripande ambitionen att investera 22 miljarder euro genom NextGenerationEU och budgeten för 2021–2027.

Förverkligandet av det europeiska området för utbildning

Fler möjligheter för ungdomar medför också en förbättring av kvaliteten, delaktigheten och de digitala och gröna dimensionerna i utbildningssystemen. Därför offentliggjorde kommissionen i september ett meddelande om förverkligandet av det europeiska området för utbildning senast 2025, i nära samarbete med medlemsländerna. Meddelandet visar hur medlemsländerna tillsammans kan forma ett EU där studerande och lärare fritt kan utbilda sig och arbeta över hela kontinenten och där utbildningsinstitutioner fritt kan knyta band till varandra i och utanför Europa. För att uppnå detta mål har EU och medlemsländerna satt upp tydliga milstolpar och kommer att stödjas av NextGenerationEU och Erasmus+.

Digital utbildning

Covid-19-krisen har satt distansutbildning i centrum för utbildningsmetoderna och visat på ett akut behov av att förbättra den digitala utbildningen. Som en del av insatserna för att främja den digitala omställningen antog kommissionen i september den nya handlingsplanen för digital utbildning med förslag till en rad initiativ för högkvalitativ, inkluderande och tillgänglig digital utbildning i EU. I planen efterlyses ett starkare samarbete mellan medlemsländerna och mellan berörda parter för att utbildningssystemen ska kunna anpassas till den digitala tidsåldern. Kommissionen kommer att inrätta en europeisk digital utbildningsplattform för att främja samarbete mellan relevanta politikområden, skapa ett nätverk av nationella rådgivningstjänster och stärka dialogen mellan offentliga och privata aktörer.

Ökade insatser för en jämlikhetsunion

EU arbetar aktivt för att upprätta en jämlikhetsunion. Detta innebär att man utformar politik och inför åtgärder som utmanar de stereotyper som fortfarande alltför ofta förekommer i samhället och skapar förutsättningar för alla att utveckla sina talanger oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller religiös övertygelse. Ett jämlikare EU kommer också att se till att behoven hos alla i samhället beaktas i beslutsfattandet.

På 20-årsdagen för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i december antog kommissionen en ny strategi för att förbättra det sätt som stadgan tillämpas på. I kommissionens rapport från juni 2019 och de samråd som genomfördes för att utarbeta strategin betonades att stadgan inte tillämpas fullt ut i medlemsländerna. Människor har otillräckliga kunskaper om sina rättigheter, och de vill veta hur de kan få sin sak prövad om deras rättigheter kränks. För att se till att stadgan tillämpas på ett verkningsfullt sätt föreslås i strategin bland annat åtgärder för att öka domstolarnas och civilsamhällets organisationers inflytande och göra människor medvetna om sina rättigheter.

Jämställdhet

En jämlikhetsunion är en topprioritering för kommissionen och en förutsättning för ett rättvist, starkt och välmående EU för alla kvinnor och män, flickor och pojkar i all deras mångfald. För att minska klyftorna och göra det möjligt för EU att nå sin fulla potential i alla delar av samhället, bland annat inom utbildning, sysselsättning, näringsliv och politik, lade kommissionen i mars fram en jämställdhetsstrategi. Den innehåller en vision, politiska mål och åtgärder som ska säkerställa verkliga framsteg för att uppnå jämställdhet i EU och nå FN:s mål för hållbar utveckling.

Åtgärderna omfattar bland annat ett initiativ för att förebygga och bekämpa specifika former av könsrelaterat våld, insatser för att utmana könsstereotyper, åtgärder för att stärka balansen mellan arbetsliv och privatliv och lika lön samt en satsning på att uppnå jämnare könsfördelning i beslutsfattandet och politiken.

33 procent av kvinnorna i EU har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld. 22 procent av kvinnorna i EU har utsatts för våld i en nära relation. 55 procent av kvinnorna i EU har utsatts för sexuella trakasserier och kvinnor är också mer utsatta för sexuella trakasserier på sociala medier än män. Bara 67 procent av kvinnorna i EU är yrkesverksamma, jämfört med 78 procent av männen. Bara 7,8 procent av styrelseordförandeposterna och 8,2 procent av VD-posterna innehas av kvinnor.

Nedstängningar och begränsningar av rörelsefriheten har bromsat spridningen av covid-19, men i många fall har dessa åtgärder också lett till att människor som utsätts för våld i hemmet isolerats med sina förövare. Det är för tidigt att få fullständiga uppgifter, men Världshälsoorganisationen har rapporterat en betydande ökning av våld i hemmet till följd av restriktionerna. Kommissionen anordnade onlineseminarier med medlemsländerna om pandemins jämställdhetsaspekter. Seminarierna handlade om god praxis för att bekämpa våld i hemmet, jämställdhetsaspekter inom arbete och omsorg samt könsfördelningen i beslutsfattandet, allt i samband med covid-19. Nästan 18 miljoner euro i medel från Spotlight-initiativet har omfördelats för att ta itu med våldet mot kvinnor och flickor under pandemin. Spotlight-initiativet lanserades 2017 tillsammans med FN, med ett EU-bidrag på 500 miljoner euro till kampen mot alla former av våld mot kvinnor och flickor.

Kampen mot rasism

Trots att rasism och rasdiskriminering är förbjudet i EU förekommer det fortfarande i många former, ibland i kombination med diskriminering på grund av religion eller övertygelse, kön, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller invandrarbakgrund. I september lade kommissionen fram EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 för att samla aktörer på alla nivåer för att ta itu med rasism, däribland strukturell rasism, på ett effektivare sätt. I planen uppmanas medlemsländerna till striktare tillämpning av befintlig EU-lagstiftning. Enligt planen kommer också en EU-samordnare för antirasism att utses och åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna att göra polisarbetet rättvistare för att förebygga diskriminerande metoder, såsom rasprofilering och etnisk profilering. Medlemsländerna måste också lägga fram nationella planer för att bekämpa rasism före utgången av 2022.

Romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

Enligt en undersökning från 2019 hade 45 % av romerna upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna. Europas största etniska minoritet utsätts fortfarande för oacceptabel diskriminering och socioekonomiskt utanförskap i vardagen, och negativa stereotyper och fördomar är fortfarande vanliga. I oktober lade kommissionen fram en förstärkt strategisk EU-ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet för de kommande tio åren.

VIDEOKLIPP: Lika möjligheter #EU4Roma.

Alla romer bör ha möjlighet att nå sin fulla potential och engagera sig i det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Den tidigare strategin var främst inriktad på socioekonomisk integration. I den nya strategiska EU-ramen för romer fastställs en rad minimimål som ska uppnås senast 2030. Målen ska uppnås genom ett mer övergripande tillvägagångssätt som kompletterar integrationen av marginaliserade romer med insatser för jämlikhet och deltagande för alla. Kommissionen lade också fram ett förslag till rådsrekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, med en lista över särskilda åtgärder som medlemsländerna bör vidta för att uppnå de gemensamma målen på EU-nivå. Den strategiska ramen är också kopplad till kommissionens arbete på andra områden, bland annat EU-budgeten 2021–2027, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s strategi för brottsoffers rättigheter och EU:s jämställdhetsstrategi.

Jämlikhet för hbtqi-personer

Kommissionens första jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer, som offentliggjordes i november, innehåller EU-åtgärder mot den diskriminering och de utmaningar som homosexuella, bisexuella, transpersoner, intersexpersoner och queera ställs inför. Kommissionen planerar ett initiativ för att utöka listan över gränsöverskridande brottslighet (”eurobrott”) till att omfatta homofobisk hatpropaganda och hatbrott, och föreslår att medlemsländerna ska få hjälp med att ta fram nationella handlingsplaner, organisera EU-övergripande upplysningskampanjer, finansiera organisationer i det civila samhället och integrera jämlikhet för hbtqi-personer i EU:s politik.

I Europeiska kommissionens allra första EU-strategi för HBTQI-jämlikhet fastställs ett antal centrala mål fördelade på fyra pelare som ska uppnås senast 2025. Dessa mål är att hantera diskriminering av HBTQI-personer, säkerställa trygghet för HBTQI-personer, bygga HBTQI-inkluderande samhällen, och förespråka lika möjligheter för HBTQI-personer i hela världen.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning kan löpa större risk att hamna i fattigdom och att uppnå lägre utbildningsnivåer. De kan stöta på hinder för full delaktighet i samhället och lida av bristande oberoende och självständighet som kan undergräva deras värdighet och grundläggande rättigheter. Covid-19-pandemin har fördjupat dessa ojämlikheter ytterligare. I november offentliggjorde kommissionen sin utvärdering av EU:s handikappstrategi 2010–2020. Den visade att det finns utrymme för förbättringar, men att strategin har haft en positiv inverkan när det gäller att integrera ett funktionsnedsättningsperspektiv i EU:s lagstiftning och politik. Några exempel är antagandet av den europeiska rättsakten om tillgänglighet, direktivet om webbtillgänglighet och lagstiftning om passagerares rättigheter.

EU:s strategi för brottsoffers rättigheter

I juni offentliggjorde kommissionen EU:s första strategi för brottsoffers rättigheter. Huvudsyftet är att se till att alla brottsoffer kan utnyttja sina rättigheter fullt ut, oavsett var i EU brottet ägde rum eller under vilka omständigheter. I strategin föreslås åtgärder som ska göra det möjligt för brottsoffer att anmäla brott, söka ersättning och få hjälp att hantera brottets konsekvenser. Strategin omfattar också åtgärder som främjar utbildning för rättsliga och brottsbekämpande myndigheter. Rapporten om genomförandet av direktivet om brottsoffers rättigheter, som offentliggjordes i maj, visade på brister i de flesta medlemsländer när det gäller rättigheter som tillgång till information, stödtjänster och skydd, vilket strategin syftar till att åtgärda.

Förutseende av framtida utmaningar för ett resilientare EU

Förmågan att kunna förutse och förbereda sig på morgondagens utmaningar är av avgörande betydelse. I sin första strategiska framsynsrapport koncentrerar sig kommissionen på att integrera strategisk framsyn i EU:s beslutsfattande med en kommissionsövergripande ram, och föreslår strategisk framsyn som ett verktyg som kan stärka EU:s resiliens inom fyra dimensioner: den sociala och ekonomiska, den geopolitiska, den gröna samt den digitala. Att kunna förutse framtida trender är avgörande för att se till att beslutsfattare tar hänsyn till långsiktiga frågor, såsom demografiska utmaningar.

VIDEOKLIPP: Hur strategisk framsynthet kan bidra till den gröna, digitala och rättvisa omställningen och göra Europa mer motståndskraftigt.

Demografiska förändringar omvandlar det europeiska samhället. I juni offentliggjorde kommissionen sin första rapport någonsin om effekterna av den demografiska utvecklingen i EU. Den belyser kopplingarna mellan demografiska utvecklingstendenser och effekter och möjligheterna till återhämtning från covid-19-krisen. Rapporten inleder kommissionens arbete på detta område och kommer att hjälpa till att fastställa hur de människor, regioner och samhällen som drabbats hårdast kan få stöd på bästa sätt.

Den ligger också till grund för grönboken om åldrande och en långsiktig vision för landsbygdsområden, som väntas under 2021. Om de demografiska utmaningarna förvandlas till möjligheter kommer detta att bidra till den gröna och den digitala omställningen som är avgörande för att framtiden ska präglas av välstånd och hållbarhet. För att uppnå detta måste man undersöka hälso- och sjukvård, välfärd, offentliga budgetar och tillgång till tjänster mot bakgrund av den förändrade demografin, så att politiken bättre kan anpassas till faktiska behov och förhållanden.

År 2018 uppgick den förväntade livslängden vid födseln till 78,2 år för män och 83,7 år för kvinnor. Livslängden väntas fortsätta öka: Män födda 2070 förväntas leva 86,1 år och kvinnor 90,3 år. År 2018 födde varje kvinna i genomsnitt 1,55 barn och medianåldern för barnafödande var 31,3 år. Antalet födslar förväntas stiga till 1,66 och medianåldern för barnafödande till 31,7 år 2070. År 2070 beräknas andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre vara 30,3 procent jämfört med 20,3 procent 2019, och 13,2 procent av befolkningen förväntas vara 80 år eller äldre, jämfört med 5,8 procent 2019.

Starkare och tätare samarbete med Afrika

Under 2020 intensifierades förbindelserna med Afrika, vilket är en topprioritering för EU. I slutet av februari deltog ordförande Ursula von der Leyen och merparten av kommissionsledamöterna i det tionde mötet mellan EU-kommissionen och Afrikanska unionens kommission i Addis Abeba i Etiopien.

Under mötet, som ingick i den pågående dialogen med Afrikanska unionen, inleddes förberedelserna inför det sjätte toppmötet 2021. Här gavs också tillfälle att diskutera gemensamma utmaningar såsom fred och goda styrelseformer, klimatförändringar, hållbara arbetstillfällen och investeringar, digitalisering samt rörlighet och migration.

I mars utfärdade kommissionen och den höga representanten Josep Borrell ett gemensamt meddelande med titeln Mot en övergripande strategi för Afrika, som syftar till att föra partnerskapet mellan de två kontinenterna till nästa nivå. I meddelandet föreslås starkare partnerskap på fem nyckelområden: grön omställning, digital omvandling, hållbar tillväxt, fred och goda styrelseformer samt migration och rörlighet.

Infografiken visar 2018 års siffror för offentligt utvecklingsbistånd till Afrika och Afrikas varuhandel per partner. EU och de 27 medlemsländerna har gett Afrika 46 procent av det offentliga utvecklingsbiståndet, vilket motsvarar 19,6 miljarder euro. På andra plats är Förenta staterna som gav 25 procent, vilket motsvarar 10,7 miljarder euro. Källa: OECD DAC2A 2018. Inga uppgifter tillgängliga för Kina. Av Afrikas totala handel skedde 32 procent med EU (till ett värde av 235 miljarder euro), 17 procent med Kina (125 miljarder euro), och 6 procent med Förenta Staterna (46 miljarder euro). Källa: Internationella valutafonden, 2018.

VIDEOKLIPP: En övergripande strategi för Afrika.

I november tog Europeiska kommissionen ett stort steg framåt i fråga om att öka investeringarna i Afrika och EU:s grannskap, och bidrog till att stimulera den globala återhämtningen från pandemin genom att ingå tio avtal om finansiella garantier till ett värde av 990 miljoner euro i samarbete med finansieringsinstitutioner. Tillsammans förväntas dessa garantier generera upp till 10 miljarder euro i totala investeringar. Garantierna ingår i Team Europas insatser mot covid-19-pandemin.

Utvidgning av EU

EU:s utvidgningspolitik fick ny fart i februari när kommissionen lade fram sina förslag om att stärka anslutningsprocessen för att göra den trovärdigare, förutsägbar och dynamisk, med förnyat fokus på grundläggande reformer och starkare politisk styrning. EU tog ett historiskt steg i mars genom beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Medlemsländerna bekräftade sitt entydiga stöd till det europeiska perspektivet för västra Balkan under toppmötet mellan EU och västra Balkan i maj.

För att stödja den långsiktiga ekonomiska återhämtningen och påskynda ländernas närmande till EU lade kommissionen i oktober fram en ekonomisk plan och investeringsplan för västra Balkan, som mobiliserar upp till nio miljarder euro i bidrag. Ett nytt garantiinstrument för västra Balkan förväntas dessutom stimulera investeringar på upp till 20 miljarder euro. Planen främjar också en stark regional integration genom en gemensam regional marknad, som ledarna för västra Balkan ställde sig bakom vid toppmötet i Sofia i november inom ramen för Berlinprocessen. Vid toppmötet togs viktiga steg för att stärka det regionala samarbetet för att främja den socioekonomiska återhämtningen och närmandet till EU när ledarna på västra Balkan åtog sig att ytterligare stärka det regionala samarbetet för att komma vidare på vägen mot EU.

VIDEOKLIPP: EU finansierar innovativ turism i gränsområdet mellan Elbasan i Albanien och Polog i Nordmakedonien.

Infografiken ger en översikt över EU:s förbindelser med västra Balkan. Bosnien och Hercegovina är ett potentiellt kandidatland med en befolkning på 3,5 miljoner invånare. Kommissionen yttrade sig om ansökan om EU-medlemskap i maj 2019 och rådet lämnade sina slutsatser om 14 nyckelprioriteringar i december 2019. Montenegro med en befolkning på 0,6 miljoner är kandidatland. Förhandlingarna omfattar 33 kapitel som för närvarande är öppna medan 3 är preliminärt avslutade. Albanien, med en befolkning på 2,9 miljoner invånare, har varit ett kandidatland sedan mars 2020, då EU beslutade att inleda anslutningsförhandlingar. Serbien med en befolkning på 7 miljoner är kandidatland. Förhandlingarna omfattar 18 kapitel som för närvarande är öppna medan 2 är preliminärt avslutade. Kosovo med en befolkning på 1,8 miljoner är kandidatland. I april 2016 trädde stabiliserings- och associeringsavtalet i kraft. Nordmakedonien, med en befolkning på 2,1 miljoner invånare, har varit kandidatland sedan mars 2020, då EU beslutade att inleda anslutningsförhandlingar.

I kölvattnet av covid-19-krisen har EU tillhandahållit ett stödpaket på 3,3 miljarder euro till västra Balkan för att hantera hälsokrisen och mildra dess socioekonomiska effekter. För Turkiet mobiliserades 98 miljoner euro till akut nödvändig skyddsutrustning och stöd till de mest utsatta flyktingarna.

I februari ägde den EU-ledda internationella givarkonferensen Together for Albania rum i Bryssel för att stödja återuppbyggnadsarbetet efter den jordbävning som drabbade landet i november 2019. De samlade givarlöftena uppgick till 1,15 miljarder euro, varav EU, medlemsländerna och Europeiska investeringsbanken bidrog med 400 miljoner euro.

Grannskapspolitik

VIDEOKLIPP: Ibland kan små saker göra stor skillnad. Tack vare EU:s humanitära bistånd i Ukraina har den här sjuksköterskan fått en cykel och medicinsk utrustning. Nu kan hon nå fler människor och se till att de får den medicin och den behandling de behöver.

EU:s åtgärder i det östra och södra grannskapet måste ha flexibla och sammankopplade långsiktiga politiska mål som kan anpassas till nya prioriteringar. I mars offentliggjordes ett gemensamt meddelande från kommissionen och den höga representanten Josep Borrell om politiken för det östliga partnerskapet, som stakar ut vägen framåt för stärkt resiliens när det gäller att hantera gemensamma utmaningar, främja hållbar utveckling och leverera resultat för invånarna. När ledare från EU:s medlemsländer och länderna inom det östliga partnerskapet möttes i juni bekräftade de partnerskapets strategiska betydelse och sitt engagemang för ytterligare integration och för att skapa påtagligare fördelar för människor. Över en miljard euro i bidrag har omfördelats för att stödja EU:s östliga grannländer i kampen mot covid-19-pandemin.

Andra viktiga frågor under 2020

Under 2020 fortsatte EU att prioritera den geopolitiska utvecklingen i angränsande länder och regioner och utnyttjade alla sina verktyg till stöd för konflikthantering och konfliktlösning. Detta omfattade till exempel fortsatt politiskt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella enhet, en förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemet i Libyen och stöd till civilsamhället i Syrien.

Stabilitet och välstånd i EU:s partnerländer är viktigt både för länderna i sin helhet och deras invånare liksom för EU:s säkerhet och strategiska intressen. EU:s insatser för att främja fred och stabilitet i Sahel (Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger) är ett bra exempel på EU:s mobilisering av diplomati, civila och militära uppdrag samt humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd genom en integrerad strategi. Här kan bland annat nämnas EU:s stöd till medlingsinsatserna efter militärkuppen i Mali.

Cotonouavtalet, som reglerar förbindelserna mellan EU och medlemsländerna i organisationen för stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, skulle ursprungligen löpa ut den 29 februari 2020. Efter en tillfällig förlängning lyckades kommissionen den 3 december nå en politisk överenskommelse med organisationen som för partnerskapet vidare till nästa nivå, med ökat fokus på de olika regionerna och uppdaterade standarder på ett stort antal områden – från hållbar utveckling och tillväxt till mänskliga rättigheter, migration, fred och säkerhet. Det formella ingåendet och undertecknandet av avtalet förväntas ske under 2021.

Kina

Under 2020 försökte EU konsolidera sitt partnerskap med Kina genom att samarbeta när det var möjligt, förhandla när det behövdes och vara beslutsamt och kraftfullt när det var nödvändigt. EU har arbetat för att göra förbindelserna stabilare, med större ömsesidighet och rättvisare villkor när det gäller ekonomi, handel, investeringsförbindelser och andra frågor. Den politiska överenskommelse om ett övergripande investeringsavtal som nåddes den 30 december är ett första steg mot att återupprätta balansen i förbindelserna. Toppmötet mellan EU och Kina och de två ledarmötena i september och december gav tillfälle att fördjupa samarbetet – från covid-19-krisen till klimatåtgärder – och att diskutera meningsskiljaktigheter, bland annat om mänskliga rättigheter och situationen i Hongkong. EU uttryckte sin oro över båda dessa frågor till Kina vid flera tillfällen under året och fortsatte att följa sin robusta och realistiska strategi och att genomföra de åtgärder som föreslogs i meddelandet EU och Kina – En strategisk hållning från 2019.

EU:s samarbete med Kina. EU uppmanar Kina att säkerställa fullständig ömsesidighet och lika villkor i sina handels- och investeringsförbindelser med EU. Den politiska överenskommelse som nåddes om det övergripande avtalet om investeringar den 30 december 2020 är ett viktigt steg i detta avseende. EU och Kina bör samarbeta närmare för att ta itu med olika utmaningar, bland annat klimatförändringarna, piratdåd och situationen i Afghanistan. Samarbetet mellan EU och Kina var en viktig faktor för att säkra kärnteknikavtalet med Iran och säkerställa ett fullständigt och effektivt genomförande av det. I Sydkinesiska havet stöder EU en fredlig lösning av tvister i enlighet med FN:s havsrättskonvention och upprätthåller friheten till sjöfart och överflygning. EU kommer att fortsätta att uppmana Kina att ta större ansvar för att upprätthålla det regelbaserade internationella systemet och respektera de mänskliga rättigheterna.

Libanon

Beirut drabbades av en förödande explosion den 4 augusti. EU visade sin solidaritet med det libanesiska folket genom att mobilisera civilskyddsmekanismen och genomföra omedelbara humanitära insatser och krisinsatser till en kostnad av totalt 63 miljoner euro. Sjutton medlemsländer plus Norge och Turkiet skickade sök- och räddningspersonal, och medicinska team gav omfattande livräddande stöd.

Belarus

Efter presidentvalet i Belarus den 9 augusti och de därpå följande protesterna klargjorde EU att man inte erkände valresultaten och att EU fullt ut skulle stödja de demokratiska strävandena i landet, bland annat genom sanktioner mot de ansvariga för valfusket och det efterföljande våldet. Sedan dess har EU infört sanktioner mot 55 personer som anses vara ansvariga för våld, omotiverade gripanden och förfalskning av valresultaten, däribland den tidigare presidenten Aleksandr Lukasjenko. Kommissionen har omfördelat de medel som tillhandahålls Belarus till att ge direkt stöd till civilsamhället och fria medier, och medlemsländerna har enats om en översyn av förbindelserna mellan EU och Belarus och gett kommissionen i uppdrag att utarbeta ett omfattande ekonomiskt stödpaket för ett demokratiskt Belarus. EU står fast vid sitt åtagande att stödja fredliga demonstranters rättigheter och uppmanar de belarusiska myndigheterna att upphöra med våld och förtryck, frige alla frihetsberövade och politiska fångar, respektera mediefriheten och civilsamhället och inleda en inkluderande nationell dialog.

Östra Medelhavsområdet

I östra Medelhavsområdet präglades förbindelserna med Turkiet av ökade spänningar under året. EU agerar i full solidaritet med Grekland och Cypern för att hejda upptrappningen, men förbindelserna mellan EU och Turkiet är fortfarande av stort ömsesidigt intresse. Förutsatt att de konstruktiva och varaktiga ansträngningarna för att stoppa den olagliga verksamheten gentemot Grekland och Cypern fortsätter har Europeiska rådet enats om att lansera en positiv politisk agenda mellan EU och Turkiet. Om ensidiga åtgärder eller provokationer som strider mot internationell rätt skulle upprepas är EU emellertid redo att använda alla instrument och alternativ som står till förfogande för att försvara sina och sina medlemsländers intressen.

EU står fortsatt helt fast vid uttalandet från EU och Turkiet 2016, som fortsatte att genomföras, också efter det ökade migrationstrycket vid EU:s gräns till Turkiet i februari och mars 2020. Uttalandet har gett konkreta resultat när det gäller att minska flödet av irreguljära migranter från Turkiet, förlusten av människoliv i Egeiska havet och trycket på EU:s gränser. Det har också skapat säkra och lagliga vägar till EU för mer än 28 000 personer i behov av internationellt skydd genom vidarebosättning. Det finns fortfarande behov av snabba framsteg när det gäller att återuppta och påskynda återvändandet av migranter från de grekiska öarna. Kommunikationslinjerna med Turkiet angående samtliga dessa frågor förblev öppna och aktiva.

USA

Resultatet av presidentvalet i november erbjöd en unik möjlighet att utforma en ny transatlantisk agenda för samarbete som grundas på gemensamma värderingar, intressen och globalt inflytande. Detta nya partnerskap, som lades fram i december i det gemensamma meddelandet om en ny agenda för global förändring för EU och USA, kommer att stärka EU:s och USA:s samarbete om hälsa, klimatförändringar och ekonomiskt välstånd samt teknik och handel.

EU och USA är också primära handelspartner. I augusti enades de om att avskaffa eller sänka tullarna till ett handelsvärde av 168 miljoner euro. Paketet utgör de första tullsänkningarna i handelsförbindelserna på över två årtionden, och är ett första steg mot att minska spänningarna i handeln och bana väg för bredare åtgärder för underlättad handel mellan de två parterna.

Partnerskapet mellan EU och Förenta staterna är unikt. De har en sammanlagd befolkning på nästan 1 miljard och står varje år för en tredjedel av världens bruttonationalprodukt, en tredjedel av världshandeln och 60 procent av de utländska direktinvesteringarna globalt. De är också världens främsta givare av humanitärt bistånd och ledande givare av utvecklingsbistånd.

Främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i världen

Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen ligger till grund för EU:s åtgärder i världen.

Efter ett förslag från kommissionen och den höga representanten Josep Borrell i mars godkände rådet i november en ny EU-handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för 2020–2024. Planen är inriktad på att skydda och stärka människors rättigheter, bygga resilienta, inkluderande och demokratiska samhällen och främja ett globalt system för mänskliga rättigheter och demokrati. Medlemsländerna godkände inte att beslut om genomförande av planen skulle fattas med kvalificerad majoritet. Mer konkret kommer EU att stödja och skydda dem som försvarar mänskliga rättigheter, arbeta för att avskaffa dödsstraffet och utveckla verktyg för snabb respons när rättigheter och friheter hotas. Ett viktigt nytt initiativ i handlingsplanen är inrättandet av ett globalt EU-system för människorättsliga sanktioner, som antogs av rådet i december på grundval av rättsakter som föreslagits av den höga representanten och kommissionen.

Kommissionen antog sin nya handlingsplan för jämställdhet 2021–2025 i november för att påskynda framstegen i fråga om jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s relationer med omvärlden. Den innehåller en operativ färdplan för EU om samarbete med alla berörda parter – inbegripet multilaterala, regionala och nationella partner, civilsamhället och den privata sektorn – för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt, då jämställdheten är en förutsättning för att uppnå rättvis, hållbar och inkluderande global återhämtning samt tillväxt och välstånd.

Under 2020 hade färre än 50 procent av kvinnorna ett avlönat arbete, jämfört med 76 procent av männen. Kvinnor utgör 80 procent av de människor som tvingats på flykt på grund av klimatförändringarnas effekter. År 2019 hade 64,25 procent av alla nya projekt, till ett värde av 8,7 miljarder euro, jämställdhet som ett av sina mål. Senast 2025 kommer 85 procent av alla nya externa åtgärder att bidra till jämställdhet och främjande av kvinnors egenmakt.

Under 2020 hade färre än 50 procent av kvinnorna ett avlönat arbete, jämfört med 76 procent av männen. Kvinnor utgör 80 procent av de människor som tvingats på flykt på grund av klimatförändringarnas effekter. År 2019 hade 64,25 procent av alla nya projekt, till ett värde av 8,7 miljarder euro, jämställdhet som ett av sina mål. Senast 2025 kommer 85 procent av alla nya externa åtgärder att bidra till jämställdhet och främjande av kvinnors egenmakt.

Utveckling och humanitärt bistånd

Kommissionens budget för utvecklingsbistånd uppgick till 15 miljarder euro 2020. Under året gavs högst prioritet till insatser för att mildra effekterna av covid-19 i de mest utsatta länderna. EU engagerade sig dock också på andra fronter, exempelvis i kampen mot invasionen av ökengräshoppor i Östafrika eller skuldlättnad för några av världens fattigaste och mest utsatta länder.

Den europeiska externa investeringsplanen på 5,1 miljarder euro ska generera investeringar på över 50 miljarder euro i EU:s grannländer och i Afrika. Den gynnar redan invånarna, samhällen och småföretag, och 2020 lades planen om för att hjälpa till att hantera covid-19-pandemin. Detta inbegrep 400 miljoner euro i garantier för Covax, det globala initiativet för att tillhandahålla rättvis och jämlik tillgång till covid-19-vaccin.

Trots de många utmaningarna under året fortsatte EU:s humanitära bistånd att nå miljontals utsatta människor. Två miljarder euro gick till sådant bistånd, varav den största delen till Afrika söder om Sahara där över 18 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd, följt av Syrien där över elva miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd. Tillsammans med medlemsländerna är EU fortsatt världens största givare av humanitärt bistånd.

Handel

Översyn av handelspolitiken

Hanteringen av nya globala utmaningar och lärdomarna från covid-19-krisen måste vara vägledande för EU:s handelsstrategi. Mot denna bakgrund inledde kommissionen under sommaren en översyn av den nuvarande handelspolitiken som innefattade ett offentligt samråd och syftar till att skapa samförstånd kring en ny strategi på medellång sikt för EU:s handel.

En stark handels- och investeringspolitik är avgörande för att stödja den ekonomiska återhämtningen, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och skydda företagen i EU mot orättvisa metoder i och utanför EU. Politiken stöder också bredare prioriteringar på områdena hållbarhet, klimatförändringar, den digitala ekonomin och säkerhet. EU är en stark förespråkare för ett regelbaserat handelssystem. Under 2020 ledde EU inrättandet av ett tillfälligt flerpartsarrangemang för skiljedomsförfaranden så att WTO:s medlemmar kan fortsätta att lösa tvister trots att dess överprövningsorgan fortfarande inte är funktionsdugligt. Arrangemanget började tillämpas i april, och i slutet av 2020 hade 23 WTO-medlemmar och EU anslutit sig till det.

Efterlevnad av handelspolitiken

I juli utnämnde kommissionen för första gången en ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna som ska stärka EU:s agenda för genomförande och efterlevnad, både inom EU och globalt. Denna kommer att se till att partnerna fullgör sina åtaganden fullt ut och att EU:s exportörer, särskilt små och medelstora företag, kan dra full nytta av EU:s handelsavtal. Den ansvariga kommer också att stärka efterlevnaden av åtaganden om hållbar utveckling, särskilt när det gäller klimatet och arbetstagares rättigheter.

I juli uppdaterade EU ett åtgärdspaket till skydd för EU:s stålindustri. Syftet med skyddsåtgärderna, som blev resultatet av en översyn 2018, är bland annat att skydda industrin från de eventuella effekterna av att utländska ståltillverkare omdirigerar överskottsproduktion till EU till följd av USA:s importrestriktioner för stål och aluminium.

EU och Mexiko

Den 28 april slutförde EU och Mexiko sina förhandlingar om ett nytt handelsavtal. Avtalet har ännu inte undertecknats och ratificerats av EU och Mexiko.

Mexiko är EU:s främsta handelspartner i Latinamerika. Den bilaterala handeln uppgår till 66 miljarder euro för varor (2019) och 19 miljarder euro för tjänster (2018). Handeln med varor mellan EU och Mexiko har nästan tredubblats sedan det ursprungliga avtalet trädde i kraft 2001, och EU:s varuexport uppgår till nästan 40 miljarder euro per år.

Det nya avtalet mellan EU och Mexiko innebär att nästan all handel med varor mellan EU och Mexiko blir tullfri. Det nya avtalet innehåller progressiva regler om hållbar utveckling och ett åtagande att effektivt genomföra Parisavtalet om klimatförändringar. Det är också EU:s första avtal med ett latinamerikanskt land som omfattar investeringsskydd. Handelsavtalet är en del av ett bredare globalt avtal mellan EU och Mexiko, som också omfattar mänskliga rättigheter, politiskt samarbete och utvecklingssamarbete. Det är EU:s första handelsavtal som innehåller bestämmelser om korruptionsbekämpning, med åtgärder för att bekämpa mutor och penningtvätt.

Handelsavtal mellan EU och Vietnam

Den 1 augusti trädde EU:s avtal med Vietnam i kraft. Enligt handelsavtalet slopas tullarna gradvis på 99 % av alla varor som handlas mellan de två ekonomierna, och företag i EU kommer nu att kunna investera i Vietnam och delta i offentliga upphandlingar på samma villkor som sina lokala konkurrenter. Avtalet innehåller också kraftfulla, rättsligt bindande och verkställbara bestämmelser om hållbar utveckling för att garantera respekten för arbetstagares rättigheter, miljöskydd och genomförandet av Parisavtalet.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan: ett år senare

Den 1 februari var den första årsdagen för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, och det har redan ökat handeln då EU:s export till Japan ökade med 5 % under de första tolv månaderna för avtalets genomförande (fram till slutet av januari 2020) jämfört med de föregående tolv månaderna. Genom avtalet avskaffas merparten av de tullar på en miljard euro som Japan årligen påfört på import från EU. Över 90 % av EU:s export kunde föras in i Japan tullfritt från dag ett. När avtalet är fullt genomfört kommer Japan att ha avskaffat sina tullar på 97 % av importen från EU, och handeln mellan EU och Japan kan komma att öka till närmare 36 miljarder euro per år.

Andra pågående handelsförhandlingar

EU fortsatte sina förhandlingar om handelsavtal med Australien och Nya Zeeland, med vilka fyra respektive tre förhandlingsomgångar genomförts. EU genomförde en förhandlingsomgång med Indonesien om ett handelsavtal och tre förhandlingsomgångar med Komorerna, Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe för att fördjupa sitt befintliga avtal om ekonomiskt partnerskap med dem.

EU som multilateral partner

För att hantera det ständigt ökande antalet globala utmaningar behöver EU ett verkningsfullt och förstärkt multilateralt system. Även om multilateralismen har undergrävts under de senaste åren är EU fortfarande en stark förkämpe för en internationell regelbaserad ordning, med FN i centrum.

År 2020, FN:s 75-årsjubileum, var ett viktigt år i detta avseende, då pandemins globala effekter visade på behovet av ökat internationellt samarbete mellan forskare, ekonomer och beslutsfattare inom FN, Världshälsoorganisationen och Internationella valutafonden samt inom G7, G20 och andra internationella forum.

EU stödde uppmaningen från FN:s generalsekreterare António Guterres om en global vapenvila mot bakgrund av covid-19-pandemin, och fortsatte att inta en ledarroll när det gäller att mobilisera det internationella samfundet i angelägna frågor genom att stå som medarrangör till större konferenser om Sudan, Syrien och Venezuela.

EU:s och Världshälsoorganisationens hälsostrategier kompletterar varandra i arbetet för att hantera covid-19 och förebygga framtida pandemier och andra hälsoutmaningar. Samarbetet omfattar till exempel cancerbekämpning, innovation inom hälso- och sjukvårdssystemen och livsmedelssäkerhet.

EU förespråkar också en genomgripande reform av Världshandelsorganisationen, för att Europa ska kunna fortsätta att dra nytta av de möjligheter som global öppenhet och integration skapar, och samtidigt fortsätta att motverka sårbarheten i våra ekonomiska och politiska system.

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 efter EU:s och Storbritanniens ratificering av utträdesavtalet. Avtalet fastställer villkoren för Storbritanniens utträde ur EU under ordnade former i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, och trädde i kraft den 1 februari 2020. Detta inledde en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, under vilken Storbritannien fortsatte att vara medlem av den inre marknaden och tullunionen. Syftet var att ge tid till förhandlingar om ett nytt och rättvist partnerskap för framtiden, grundat på den politiska förklaring som EU och Storbritannien enades om i oktober 2019.

Den 25 februari gav rådet klartecken för att inleda samtal med Storbritannien, genom att formellt utse kommissionen till EU:s förhandlare och anta de förhandlingsdirektiv som fastställer omfattningen av det framtida partnerskapet på områden som handel, fiske, säkerhet och försvar, upprätthållande av lagen och straffrättsligt samarbete. Michel Barnier, chef för Europeiska kommissionens arbetsgrupp för förbindelser med Förenade kungariket, fortsatte sin roll som EU:s chefsförhandlare.

Förhandlingar mellan EU och Storbritannien inleddes i Bryssel den 2 mars för de flesta av de ämnen som omfattas av den politiska förklaringen, med undantag för utrikes- och säkerhetspolitiken, som Storbritannien vägrade att diskutera. Förhandlingarna fortsatte trots de svårigheter som utbrottet av covid-19-pandemin orsakade; förhandlingsomgångarna i april, maj och juni ägde rum via videokonferens.

Den 18 mars offentliggjorde kommissionen ett utkast till rättsligt avtal om ett ambitiöst, modernt och omfattande framtida partnerskap mellan EU och Storbritannien, vilket omvandlade rådets mandat av den 25 februari till en rättsakt.

Parallellt med förhandlingarna om det framtida partnerskapet mellan EU och Storbritannien fortsatte EU sitt arbete för att förbereda alla företag, invånare och offentliga förvaltningar på de oundvikliga störningar som skulle orsakas av Storbritanniens beslut att lämna EU:s inre marknad och tullunionen den 1 januari 2021.

Den 24 december nådde EU:s och Storbritanniens förhandlare en överenskommelse om texten till ett nytt handels- och samarbetsavtal som ska reglera deras förbindelser.

Den 29 december antog rådet beslutet om undertecknande av handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien och dess provisoriska tillämpning från och med den 1 januari 2021, i avvaktan på Europaparlamentets godkännande och rådets ingående av avtalet.

Avtalet undertecknades av parterna den 30 december 2020. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel undertecknade avtalet i Bryssel på Europeiska unionens vägnar inför EU:s fullständiga ratificering 2021, medan premiärminister Boris Johnson undertecknade det i London på Storbritanniens vägnar.

Även om samarbetet enligt det nya handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien blir långt ifrån lika tätt som när Storbritannien var medlem i EU, går avtalet långt utöver de traditionella frihandelsavtalen och utgör en solid grund för att bevara vår långvariga vänskap och vårt samarbete framöver.

Det består av

1. ett frihandelsavtal utan motstycke,
2. ambitiöst samarbete om ekonomiska, social, miljömässiga och fiskerelaterade frågor som en integrerad del av det nya ekonomiska partnerskapet,
3. ett nära partnerskap för medborgarnas säkerhet, och
4. en övergripande styrningsram.

Avtalet återspeglar det faktum att Storbritannien lämnar EU:s ekosystem av gemensamma regler, övervaknings- och tillsynsmekanismer och därmed inte längre kan dra nytta av den inre marknadens fördelar.

Det ger varje part rättigheter och skyldigheter, samtidigt som deras oberoende i fråga om reglering och beslutsfattande respekteras fullt ut.

På Storbritanniens begäran omfattar avtalet inte samarbete om utrikespolitik, yttre säkerhet och försvar, trots att detta ursprungligen ingick i den politiska förklaringen.

I enlighet med vad Europeiska rådet enades om i juli föreslog kommissionen i december inrättandet av en brexitjusteringsreserv med en total budget på fem miljarder euro som ska bidra till att motverka ekonomiska och sociala konsekvenser i de värst drabbade medlemsländerna och sektorerna.

Covid-19-pandemin

Under första halvåret 2020 fokuserade Europaparlamentet och rådet på pandemirelaterade beslut, som mestadels fattades via möten på distans. Ledarna sammanträdde via videokonferens under året för att samordna EU:s insatser mot coronaviruset, och många viktiga förslag antogs på rekordtid. Dessutom höll Europeiska rådet flera fysiska möten för att diskutera pandemiåtgärderna och andra frågor, bland annat EU:s långtidsbudget, förbindelserna mellan EU och Storbritannien, säkerhet, klimatförändringar, och utrikes frågor.

Bland de beslut som parlamentet fattade på rekordtid var godkännandet av investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och akut ekonomiskt stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, samtidigt som de säkerställde att EU:s solidaritetsfond omfattar hot mot folkhälsan. Från och med mars ägde alla plenarsessioner rum i Bryssel. Från oktober hölls hybridmöten, där deltagare som inte var baserade i Bryssel anslöt på distans till dem som var närvarande i plenisalen. Kommissionen var alltid närvarande på plats vid dessa möten. Videokonferenser ersatte många fysiska rådsmöten under det första halvåret. Ständiga representanternas kommitté sammanträdde på plats under året för att säkerställa kontinuiteten i rådets arbete. Både parlamentet och rådet agerade mycket snabbt för att vidta åtgärder som medförde omedelbara positiva effekter för invånarna, företagen och regionerna.

Pandemin påverkade också i hög grad arbetet för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén. Båda kommittéerna antog flera relevanta yttranden, och i april 2020 lanserade Regionkommittén en plattform för utbyte för att främja samarbete mellan regioner och städer i hela Europa. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén lanserade sitt pris för medborgerlig solidaritet som tilldelades 28 initiativ som syftar till att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen.

Överenskommelse om EU:s långtidsbudget för 2021–2027 och NextGenerationEU

I slutet av hösten 2020 kom Europaparlamentet och rådet, med stöd av kommissionen, överens om och antog därefter det största paket som någonsin finansierats genom EU:s budget, till ett belopp av 1,8 biljoner euro. Paketet för hanteringen av covid-19-krisen och dess konsekvenser kommer att bidra till att bygga upp ett grönare, mer digital och mer resilient Europa, som är bättre förberett för nuvarande och kommande utmaningar.

Viktiga fakta och siffror

• En långtidsbudget för 2021–2027 på 1,074 biljoner euro (i 2018 års priser) i kombination med det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU på 750 miljarder euro.
• Mer än 50 % av budgetbeloppet kommer att stödja modernisering genom strategier som inbegriper forskning och innovation, via Horisont Europa, rättvis klimatomställning och digital omställning, via Fonden för en rättvis omställning och programmet för ett digitalt Europa, samt beredskap, återhämtning och resiliens, via faciliteten för återhämtning och resiliens, rescEU och ett nytt folkhälsoprogram, EU för hälsa.
• Långvariga politikområden som sammanhållning och den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att moderniseras och kommer att fortsätta att få betydande EU-budgetmedel, med målet att stödja den gröna och digitala omställningen.
• 30 % av EU:s medel inom ramen för både NextGenerationEU och långtidsbudgeten måste användas för att bekämpa klimatförändringarna. Andra områden som specifikt tas upp i paketet är biologisk mångfald och jämställdhet.
• Viktiga program såsom Erasmus+, EU för hälsa och Horisont Europa kommer att förstärkas med 15 miljarder euro, jämfört med den överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets extra möte i juli 2020.

För första gången kommer EU att ha en särskild mekanism för att skydda sin budget mot brott mot rättsstatsprincipen, nämligen förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten. Den kommer att ge ytterligare en nivå av budgetskydd. Kommissionen kommer att anta riktlinjer för vissa aspekter av förordningens tillämpning. Under tiden gäller förordningen från och med den 1 januari 2021. Slutmottagarna av EU-finansiering i det berörda medlemslandet kommer inte att påverkas negativt av denna mekanism.

EU:s långtidsbudget 2021 till 2027. EU:s långtidsbudget kommer att fortsätta att spela en viktig roll när det gäller att stödja återhämtningen och se till att traditionella mottagare av EU-medel får tillräckliga medel för att fortsätta sitt arbete i en tid som är mycket svår för alla. Den inre marknaden, innovation och digitalisering får sammanlagt 143,4 miljarder euro, varav 132,8 miljarder euro inom ramen för den fleråriga budgetramen och 10,6 miljarder euro inom ramen för Next Generation EU. Sammanhållning, resiliens och värden får sammanlagt 1099,7 miljarder euro, varav 377,8 miljarder euro inom ramen för den fleråriga budgetramen och 721,9 miljarder euro inom ramen för Next Generation EU. Naturresurser och miljö får sammanlagt 373,9 miljarder euro, varav 356,4 miljarder euro inom ramen för den fleråriga budgetramen och 17,5 miljarder euro inom ramen för Next Generation EU. Migration och gränsförvaltning får sammanlagt 22,7 miljarder, varav hela tilldelningen sker inom ramen för den fleråriga budgetramen. Säkerhet och försvar får sammanlagt 13,2 miljarder euro, varav hela tilldelningen sker inom ramen för den fleråriga budgetramen. Grannländer och omvärlden får sammanlagt 98,4 miljarder euro, varav hela tilldelningen sker inom ramen för den fleråriga budgetramen. Europeisk offentlig förvaltning får 73,1 miljarder euro, varav hela tilldelningen sker inom ramen för den fleråriga budgetramen. Den totala finansieringen för alla sektorer i långtidsbudgeten är 1074,3 miljarder euro, och den totala finansieringen för alla sektorer inom Next Generation EU är 750 miljarder euro, vilket innebär att den totala finansieringen av den fleråriga budgetramen uppgår till 1824,3 miljarder euro. Källa: Europeiska kommissionen.

Parallellt med detta har arbetet med den sektorslagstiftning som inrättar de nya EU-programmen gått framåt. Politiska överenskommelser nåddes i slutet av 2020 om flertalet initiativ, bland annat faciliteten för återhämtning och resiliens, Horisont Europa, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete samt det nya programmet EU för hälsa. Programmen förväntas bli antagna formellt i början av 2021.

Institutionella frågor

I rådet övergick ordförandeskapet till Kroatien och därefter till Tyskland. Under det kroatiska ordförandeskapet antogs covid-19-relaterade förslag snabbt som en del av den omedelbara reaktionen på krisen, bland annat investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation och rådets rekommendation om icke nödvändiga resor till EU. Inledningen av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien i mars var ytterligare en viktig milstolpe under första halvåret. Under det tyska ordförandeskapet var slutförandet av den fleråriga budgetramen/återhämtningspaketet och slutförandet av förhandlingarna om handelsavtalet med Storbritannien viktiga framgångar. Europeiska rådet nådde också en överenskommelse om ett ambitiösare klimatmål för 2030 och behandlade den spända situationen i Belarus genom att införa sanktioner i tre omgångar.

Efter sommaren fokuserade parlamentet på institutionella frågor, vilket inleddes med Ursula von der Leyens första tal om tillståndet i unionen den 16 september. I oktober godkände parlamentet Mairead McGuinness som ersättare för Phil Hogan efter hans avgång från kommissionen. Hon är nu kommissionär med ansvar för finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen.

Under 2020 förnyades Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén. De minskade båda i storlek från 350 till 329 medlemmar efter brexit, och omkring 40 % av deras medlemmar är nya. Apostolos Tzitzikostas valdes till ordförande för Europeiska regionkommittén den 12 februari, och Christa Schweng valdes till ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 28 oktober.

Kontakta EU

Besök

Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl

Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

— Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).

— Ring telefonnumret +32 22999696.

— Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet

På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer

Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar

Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU

På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.

Om

IDENTIFIERARE

EU 2020 — ALLMÄN RAPPORT OM EUROPEISKA UNIONENS VERKSAMHET

En interaktiv version av denna publikation, med länkar till webbaserat innehåll, finns i formaten pdf, ePUB och html:
http://europa.eu/general-report/sv

EU 2020 – Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bryssel
BELGIEN

EU 2020 – Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet antogs av Europeiska kommissionen den 15 februari 2021 under referensnummer C(2021) 1002.

Europeiska kommissionen är inte ansvarig för eventuella följder av vidareutnyttjandet av denna publikation.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021

© Europeiska unionen, 2021

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).

Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.

Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.

FOTON

Alla bilder © Europeiska unionen om inget annat anges.