EU-institutionernas etiska ramar: det finns utrymme för förbättringar

Sammanfattning

I

Etiskt uppträdande inom offentlig förvaltning innebär att tjänstemännen och ämbetsinnehavarna tjänar allmänintresset, förvaltar allmänna medel på ett korrekt sätt och fattar rättvisa beslut. Det bidrar till en sund ekonomisk förvaltning och ökat förtroende hos allmänheten, vilket är nödvändigt om den offentliga politiken ska lyckas. Oetiskt beteende av anställda vid och ledamöter av Europeiska unionens institutioner och organ tilldrar sig stort intresse bland allmänheten och minskar förtroendet för EU. Det är därför det är så viktigt att institutionerna inför adekvata etiska ramar så att risken för oetiskt beteende minskas till ett minimum.

II

Vi bedömde huruvida de granskade institutionernas etiska ramar var väletablerade. Revisionen omfattade anställda på alla nivåer och ledamöter vid följande institutioner: Europaparlamentet (parlamentet), Europeiska unionens råd och Europeiska rådet (rådet) och Europeiska kommissionen (kommissionen). Vi genomförde också en enkät för att bedöma medvetenheten om den etiska ramen bland personalen vid dessa institutioner. Vi bedömde inte hur de etiska ramarna hade genomförts.

III

Vi drog slutsatsen att de granskade institutionerna till stor del hade fastställt adekvata etiska ramar som skulle kunna bli bättre. Vi konstaterade att det vid rådet inte finns någon gemensam etisk ram som styr arbetet för medlemsstaternas företrädare.

IV

Vid revisionen identifierade vi vissa brister (alla brister påträffades inte i alla de granskade institutionerna) när det gällde

• övergripande etikstrategier (parlamentet och rådet),
• formaliseringen av förfaranden för kontroll av förklaringar och utarbetandet av tydligare vägledning om bedömningskriterierna för personal (parlamentet, rådet och kommissionen),
• bättre granskning av ledamöternas förklaringar genom införande av ett skriftligt standardförfarande (parlamentet och kommissionen),
• riktlinjer för gåvor och representation (parlamentet, rådet och kommissionen),
• visselblåsning (parlamentet),
• bestämmelser som gäller efter ämbetstiden (parlamentet).

Vi fann även områden där de etiska ramarna skulle vinna på att harmoniseras mellan institutionerna (t.ex. anställdas bisysslor och förklaringar om verksamhet som makar och partner till ledamöter utövar) liksom exempel på god praxis.

V

Vi genomförde en enkät bland ett representativt urval av personalen vid de granskade institutionerna. Trots att cirka hälften av de anställda anser att de har god eller mycket god kännedom om den etiska ramen, ger enkätresultaten en blandad bild av de anställdas medvetenhet och kunskap om etiska frågor. Resultaten varierar dock mellan institutionerna och personalkategorierna.

VI

Vi ger rekommendationer för att hjälpa de granskade institutionerna att

• förbättra sina etiska ramar,
• arbeta tillsammans för att harmonisera delar av sina etiska ramar och göra ytterligare ansträngningar för att utbyta god praxis i etiska frågor,
• förbättra personalens medvetenhet och kunskap om den etiska ramen och kulturen.

Inledning

01

Etiskt uppträdande inom offentlig förvaltning innebär att tjänstemännen och ämbetsinnehavarna tjänar allmänintresset, förvaltar allmänna medel på ett korrekt sätt och fattar rättvisa beslut. Det bidrar till en sund ekonomisk förvaltning och ökat förtroende hos allmänheten, vilket är nödvändigt för att den offentliga politiken ska lyckas.

02

Den ram för integritetshantering som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har infört samlar instrument, processer och strukturer för att främja integritet och förebyggande av korruption i offentliga organisationer¹. Enligt OECD:s rekommendation om offentlig integritet avser offentlig integritet konstant anpassning och iakttagelse av gemensamma etiska värderingar, principer och normer för att upprätthålla och prioritera allmänintresset framför privata intressen i den offentliga sektorn².

OECD:s ram

03

OECD:s principer för hantering av etik i den offentliga sektorn³ beskriver en ”etisk infrastruktur” som offentliga institutioner bör ha på plats. Denna ”etiska infrastruktur” består av följande tre huvuddelar: vägledning, hantering och kontroll.

04

OECD har utarbetat en modell för det närbesläktade begreppet offentlig integritet (se figur 1).

05

Hela modellen bygger på följande tre huvudkomponenter:

• Skapa ett sammanhängande och övergripande system för offentlig integritet.
• Odla en kultur för offentlig integritet.
• Möjliggöra ändamålsenlig ansvarighet.

EU-kontexten

06

Oetiskt beteende av anställda vid och ledamöter av EU:s institutioner och organ är oacceptabelt. Sådant beteende, och även påståenden om det, tilldrar sig stort intresse bland allmänheten och minskar förtroendet för EU. Det finns också en koppling mellan oetiskt beteende och risken för korruption och bedrägeri. En bedömning av genomförandet av de etiska ramarna vid EU:s institutioner kan bidra till en bättre hantering av dessa risker.

07

Institutionerna bör införa adekvata etiska ramar för att på så sätt säkerställa att risken för oetiskt beteende minskas till ett minimum. Utan lämpliga etiska ramar är den största risken att oetiskt beteende inom institutionerna inte förebyggs, identifieras och hanteras korrekt. Det kan skada EU:s och EU-institutionernas anseende. EU:s lagstiftning innehåller ingen rättslig definition av en etisk ram som sådan, men många bestämmelser i både primär- och sekundärrätten kan tolkas som etiska skyldigheter.

08

Det finns gemensamma bestämmelser för samtliga EU-institutioner, men det finns också olika specifika, rättsliga etiska krav för varje EU-institution, för kommissionens generaldirektorat och för personal vid och ledamöter av EU:s institutioner. De specifika bestämmelserna speglar olika roller, ansvarsområden och risker.

09

Utgångspunkten för alla skyldigheter är grundfördragen som innehåller bestämmelser med värderingar att sträva efter som ska vägleda EU-institutionernas och EU-organens anställda och ledamöter i deras uppträdande. Dessa bestämmelser uppvisar en viss likhet i terminologin som används och i andemeningen i de skyldigheter som fastställs, men de kategorier av personer som berörs är förstås ganska olika, vilket gör att varje kategori måste behandlas för sig.

10

I tabell 1 ges en sammanfattning av hur rättsliga bestämmelser gäller för EU-institutionernas personal och ledamöter.

Källa: Europeiska revisionsrätten.

11

Dessa rättsliga krav behandlar ett antal viktiga typer av etiska frågor:

• Olika former av intressekonflikter, inklusive
• under rekrytering, under anställningstiden och efter avslutad tjänstgöring,
• de som rör gåvor och representation, bisysslor och makes yrkesverksamhet,
• de som rör lobbyverksamhet och opinionsbildning,
• Öppenhet.
• Åtgärder mot trakasserier.
• Efterlevnadsmekanismer.

12

Förutom att ange vilket uppträdande som krävs av såväl anställda som ledamöter tillhandahåller den rättsliga ramen verktyg och förfaranden för att upptäcka och åtgärda avvikelser från bestämmelserna och bidrar på så vis till att säkerställa att rättsliga etiska krav uppfylls. I denna revision avser ”etisk ram” för det första etiska rättsliga krav och för det andra förfaranden, efterlevnadsverktyg, vägledning och kommunikation som bidrar till att säkerställa att de rättsliga kraven uppfylls.

13

Det finns en växande insikt om betydelsen av de ”mjuka”, kulturella aspekterna av etik som ofta ses som ett effektivare sätt att uppnå höga etiska normer. Det handlar om

• främjande av en etisk kultur,
• ledarskap med integritet,
• ett bedömningssystem som främjar ansvarighet och etiskt beteende,
• stöd för en öppen organisationskultur.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

14

Vi bedömde huruvida de granskade EU-institutionernas etiska ramar var väletablerade. Revisionen omfattade anställda på alla nivåer och ledamöter vid följande institutioner: Europaparlamentet (parlamentet), Europeiska unionens råd och Europeiska rådet (rådet) och kommissionen.

15

Detta är första gången som revisionsrätten granskar de etiska ramarna vid parlamentet, rådet och kommissionen. Revisionen överensstämmer med revisionsrättens strategiska mål för 2018–2020 om att bidra till ett ökat förtroende för EU. Parlamentet, rådet och kommissionen har valts ut eftersom de är de tre viktigaste EU-institutionerna i EU:s lagstiftningsarbete och eftersom de har ett stort antal anställda. Att analysera deras etiska ramar ger bäst möjligheter till en jämförande analys.

16

För att bedöma om parlamentets, rådets och kommissionens etiska ramar var väletablerade

1. granskade vi institutionernas rättsliga etiska krav för de anställda och ledamöterna samt deras förfaranden för att se till att kraven uppfylls,
2. bedömde vi medvetenheten om den etiska ramen bland de anställda vid de granskade institutionerna.

Vi tittade inte på hur de etiska ramarna hade genomförts.

17

Vad beträffar kommissionen, den största institutionen, fick vi kunskap om de allmänna krav och förfaranden som har införts genom generaldirektoratet för personal och säkerhet (GD Personal och säkerhet). Vi riktade in oss på de särskilda regler som gäller inom följande generaldirektorat som förvaltar en betydande del av EU:s budget eller som spelar en viktig roll när det gäller att föreslå eller övervaka tillämpningen av EU-lagstiftning: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Konkurrens, GD Energi, GD Forskning och innovation samt generalsekretariatet.

18

Vi bedömde framför allt kraven och förfarandena vid de granskade institutionerna för följande:

• Gåvor och representation (se bilaga I — del A).
• Bisysslor och externa uppdrag (se bilaga I — del B).
• Intressekonflikt vid rekrytering, särskild intressekonflikt och intressekonflikt i samband med makes verksamhet (se bilaga I — del C).
• Verksamhet efter avslutad EU-tjänstgöring och efter ämbetstiden (se bilaga I — del D).
• Åtgärder mot trakasserier (se bilaga I — del E).
• Visselblåsning (se bilaga I — del F).

19

Vi granskade även förfarandena för administrativa utredningar och de disciplinära förfarandena för anställda. För att revisionen skulle bli genomförbar bedömde vi inte reglerna för öppenhet och lobbyverksamhet, trots att de är kopplade till den allmänna etiska ramen. Förfarandena för intressekonflikter inom ramen för offentlig upphandling ingick inte heller i revisionen eftersom förfaranden för offentlig upphandling behandlas i revisionsrättens regelefterlevnadsrevisioner.

20

För att kartlägga de etiska ramarna och de förfaranden som har införts för att se till att de efterlevs skickade vi ett frågeformulär till de granskade institutionerna. Vi analyserade också interna dokument som vi fått från parlamentet, rådet och kommissionen (GD Personal och säkerhet och de andra utvalda generaldirektoraten). Vi jämförde de olika etiska krav som gäller vid de olika institutionerna och bedömde dem i förhållande till relevanta externa standarder (t.ex. OECD:s, Internationella arbetsorganisationens och Europeiska arbetsmiljöbyråns principer, riktlinjer och bästa praxis). Slutligen gick vi igenom andra relevanta rapporter på etikområdet och intervjuade personal vid institutionerna som bland annat arbetade med den etiska ramen.

21

De revisionskriterier som vi i första hand använde i arbetet var internationellt erkända standarder som tagits fram av OECD, EU:s lagstiftning och de etiska krav och förfaranden som institutionerna har fastställt. En jämförande analys av de granskade institutionernas etiska ramar tjänade även som ett ytterligare kriterium.

22

Som ett komplement till dessa revisionskällor organiserade vi en expertpanel för att diskutera kännetecken för en sammanhängande och övergripande etisk ram i offentliga organisationer. Vi bjöd in fyra experter på området: en företrädare för OECD, en företrädare från Transparency International, en företrädare från en medlemsstats nationella revisionsorgan och en forskare. Dessa experter hjälpte oss att utvärdera specifika delar av de etiska ramarna.

23

I syfte att få en inblick i de anställdas medvetenhet om de etiska ramarna och kunskap om den etiska kulturen genomförde vi en enkät bland ett representativt urval av personalen vid de granskade institutionerna (se bilaga II).

Iakttagelser

De granskade EU-institutionerna har till stor del infört adekvata etiska ramar

Nödvändiga delar av etiska ramar på plats

24

För de anställda vid EU:s institutioner är de primära källorna till de etiska ramarna fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), budgetförordningen och Avdelning II ”Tjänstemännens rättigheter och skyldigheter” i tjänsteföreskrifterna⁶ (se tabell 1). Kraven preciseras i de institutionsspecifika tillämpningsföreskrifterna och riktlinjerna, som innehåller ytterligare förtydliganden men som inte medför några nya väsentliga skyldigheter. Generellt sett liknar bestämmelserna i de etiska ramarna för personalen vid de granskade institutionerna varandra i hög grad.

25

När det gäller ledamöterna är situationen mer skiftande. Ledamöternas ställning och skyldigheter skiljer sig mellan institutionerna och jämfört med de anställda. EUF-fördraget är den viktigaste källan till de etiska kraven för ledamöter: det anger även påföljder och sanktioner om kraven inte uppfylls. I gällande uppförandekoder och arbetsordningar finns mer detaljerade bestämmelser (se tabell 1). Reglerna preciseras ytterligare i andra dokument, såsom riktlinjer (t.ex. handledning för ledamöter av Europaparlamentet om bekämpning av trakasserier på arbetsplatsen⁷).

26

De granskade institutionernas etiska ramar är i linje med de viktigaste kraven i OECD:s riktlinjer och andra kriterier (se punkt 21). Till stor del har de granskade institutionerna infört adekvata etiska ramar för både de anställda och ledamöterna:

• De granskade institutionerna har fastställt riktlinjer för gåvor och representation som omfattar definitioner av gåvorna, gästfriheten och andra förmåner samt förfarandena för att acceptera och rapportera dem (se bilaga I — del A).
• Reglerna om bisysslor för anställda och ledamöter och reglerna och systemen för att hantera de anställdas verksamhet efter avslutad EU-tjänstgöring behandlar riskområdena och uppfyller kriterierna för godtagbar verksamhet och rapportering och godtagbara godkännandeförfaranden (se bilaga I — del B och del D).
• Riktlinjerna omfattar även fall av intressekonflikter, till exempel i samband med rekrytering, särskilda fall och yrkesverksamhet som en anställds eller ledamots make eller partner utövar, i enlighet med de internationella standarder som vi använde som revisionskriterier (se bilaga I — del C).
• De granskade institutionerna har fastställt strategier mot trakasserier som uppfyller de väsentliga kraven i de aktuella standarderna (se bilaga I — del E).
• De granskade institutionerna har fastställt adekvata strategier för visselblåsning, som är resultatet av kontinuerliga revideringar de senaste åren. Strategierna innehåller definitioner och fastställer skyddsmekanismer för visselblåsare (bilaga I — del F).

27

De etiska ramarna får lämpligt stöd genom utrednings- och sanktionsmekanismer. De anställda vid de olika granskade institutionerna omfattas av likartade mekanismer eftersom administrativa utredningar och disciplinära förfaranden fastställs i artikel 86 och bilaga IX ”Disciplinära förfaranden” i tjänsteföreskrifterna. Spektrumet av sanktioner är ganska brett, bland annat åtgärder som främst påverkar en tjänstemans anseende (t.ex. skriftliga varningar och reprimander), åtgärder som påverkar en tjänstemans ställning inom organisationen (t.ex. nedflyttning i löneklass och nedflyttning till en lägre lönegrad) och åtgärder som oåterkalleligen ändrar förhållandet mellan en tjänsteman och organisationen (t.ex. avsättning från tjänsten, eventuellt åtföljt av minskade pensionsrättigheter). En del av dessa sanktioner har ekonomiska konsekvenser.

28

När det gäller ledamöter anges sanktioner och påföljder i första hand i EUF-fördraget. De kompletteras av bestämmelserna i respektive uppförandekod och arbetsordning. De efterlevnadsverktyg som föreskrivs i fördragen är ganska skiftande till sin karaktär och omfattar bland annat politiska och rättsliga förfaranden och interna disciplinära förfaranden.

29

Vi identifierade vissa områden där institutionernas etiska ramar för anställda och ledamöter skulle kunna förbättras (se punkterna 32–63) och harmoniseras (se punkterna 64–68) när det gäller vägledningens täckning, särdrag, tydlighet och omfattning. Vi konstaterade även fall av bästa praxis, för det mesta vid kommissionen (se punkterna 69–76).

EU har inte har någon gemensam etisk ram som styr arbetet för medlemsstaternas företrädare i rådet

30

Medlemmarna av Europeiska rådet och av Europeiska unionens råd (rådsmedlemmar) är stats- eller regeringschefer och ministrar. Andra företrädare för medlemsstaterna är nationella tjänstemän som deltar i arbetsgrupper. Med undantag för Europeiska rådets ordförande⁸ omfattas de inte av någon gemensam etisk ram på EU-nivå. Det arbete som medlemsstaternas företrädare utför i rådet styrs av nationell lagstiftning.

31

Det saknas överblick vid rådet över alla nationella etiska ramar som är tillämpliga för medlemmarna och för medlemsstaternas övriga företrädare. Det finns inga garantier för att nationella krav täcker alla nödvändiga delar och relevanta risker med hänsyn till karaktären på deras ställning och det arbete som de utför.

Det finns vissa brister i institutionernas etiska ramar

32

Vi jämförde de granskade institutionernas etiska ramar med internationella standarder och konstaterade vissa brister.

Parlamentet och rådet hade inte utarbetat övergripande etikstrategier

33

I OECD:s modell (se punkt 04) betonas att de etiska ramarna bör vägledas av en strategi som beskriver målen och prioriteringarna, framtagna med hjälp av lämpliga data och indikatorer, och med beaktande av relevanta etiska risker.

34

Kommissionens övergripande strategi är fastställd i GD Personal och säkerhets strategiska plan för 2017–2020, som innehåller bestämmelser om etiska frågor för de anställda. I GD Personal och säkerhets årliga riskbedömning behandlas också etikfrågor, och den hänger samman med utarbetandet av den årliga förvaltningsplanen.

35

I den strategiska planen anges två mål. Det första målet är att chefer och anställda alltid ska följa de högsta yrkesmässiga och etiska normerna. Det andra är att tjänsteföreskrifternas tillämpningsföreskrifter ska tillämpas tydligt och effektivt. Hur dessa mål uppnås kontrolleras genom resultatindikatorer.

36

Riskbedömningen för 2018 visade på en allmän risk för att befintliga åtgärder och/eller processer för att minska eventuella anseenderisker kopplade till bisysslor eller beteendet hos anställda i aktiv tjänst eller tidigare anställda eventuellt skulle behöva förbättras ytterligare som svar på allmänhetens ökade känslighet för frågan. På en skala från noll till 25 bedöms risknivån ligga på nio, och åtgärder för att minska denna risk följs upp genom den årliga förvaltningsplanen.

37

Vid de granskade generaldirektoraten vid kommissionen genomförs en årlig riskhanteringsprocess för att identifiera, bedöma och hantera betydande och kritiska risker, bland annat dem som gäller etik. Bland de granskade generaldirektoraten var det GD Konkurrens som i sina processer för strategisk planering och förvaltningsplanering hade inkluderat de mest specifika åtgärderna för sina anställda när det gällde etiska aspekter.

38

Vid parlamentet och rådet finns det varken för personalen eller ledamöterna en övergripande etisk strategi med en övergripande beskrivning av mål och prioriteringar som ska övervakas med hjälp av prestationsindikatorer. Parlamentet gjorde en utvärdering av miniminormerna för intern kontroll 2017, som också omfattade etikfrågor, men rådet har hittills inte gjort någon fullständig riskbedömning på etikområdet.

Förfarandena för att kontrollera förklaringar och vägledningen för personalen är inte tillräckligt formaliserade

39

Enligt OECD bör varje organisation fastställa förfaranden för att identifiera, hantera och lösa intressekonflikter. Förfarandena ska säkerställa att tjänstemän i offentlig förvaltning vet vad som krävs av dem när det gäller att redovisa intressekonflikter⁹.

40

Den etiska ramen avseende intressekonflikter bygger till stor del på egna försäkringar av enskilda anställda. Sådana system är beroende av enskilda personers integritet och av att de anställda känner till gällande krav. Den etiska ramen kan emellertid inte vara ändamålsenlig utan lämpliga kontrollsystem. Kontrollnivån bör återspegla risknivån och ta hänsyn till den administrativa börda som sådana kontroller skapar.

41

De viktigaste skyldigheterna för EU-anställda härrör från tjänsteföreskrifterna och budgetförordningen. Enligt institutionernas tillämpningsföreskrifter är personalen skyldig att lämna in egna försäkringar under olika omständigheter (se ruta 1).

42

Sådana förklaringar är ofta beroende av den anställdes omdömesförmåga. Den anställde behöver inte lämna några specifika uppgifter förrän han eller hon bedömer att ett särskilt fall har uppstått. De granskade institutionerna har i allmänhet fastställt förfaranden och arbetsflöden för att bedöma och agera utifrån informationen i de anställdas förklaringar (inklusive beviljande av tillstånd när så krävs).

43

Även om institutionerna uppgav att all annan tillgänglig information också gås igenom och beaktas, beskriver inte förfarandena och arbetsflödena vilka andra uppgifter från interna (t.ex. personakter eller andra befintliga förklaringar) eller externa (t.ex. webbsidor) källor som verifieras och dubbelkontrolleras.

44

Om de anställda ska uppfylla de etiska kraven konsekvent, måste tydlig och utförlig vägledning finnas tillgänglig. Vi konstaterade emellertid att den tillgängliga vägledningen inte alltid var tillräckligt tydlig eller detaljerad (se ruta 2).

45

Etikreglerna innehåller inte alltid tydlig vägledning om kriterierna för hur förklaringar ska bedömas, särskilt inte om hur kriterier i den rättsliga grunden ska tillämpas i praktiken. Bedömningskriterierna är tydliga för gåvor och representation, och bisysslor, men vägledningen är otillräcklig om intressekonflikter som beror på anställdas ekonomiska intressen, verksamhet efter avslutad tjänstgöring eller yrkesverksamhet som deras make eller partner utövar. Att behandla varje tänkbar situation är omöjligt, men risken för olika behandling skulle minska om det fanns tydlig vägledning om genomförandet av de rättsliga kriterierna.

Begränsad granskning av ledamöters förklaringar

46

Information om ledamöterna vid de granskade institutionerna samlas såsom nämndes i punkt 42 också framför allt in genom egna försäkringar. Kvaliteten på informationen och bedömningskriterierna är av avgörande betydelse för att de etiska riskerna ska kunna hanteras på ett adekvat sätt. Det finns inga skriftliga, standardiserade förfaranden och arbetsflöden för att kontrollera denna information.

47

Kommissionens ledamöter är skyldiga enligt sin uppförandekod att lämna förklaringar om till exempel tidigare verksamhet, aktuella bisysslor, ekonomiska intressen och yrkesverksamhet som deras make eller partner utövar. Förklaringarna granskas under ordförandens överinseende. Inte heller här finns något standardiserat, skriftligt förfarande för att kontrollera informationens riktighet, tillförlitlighet och fullständighet.

48

Ledamöterna av Europaparlamentet är också skyldiga att lämna en intresseförklaring om bland annat sin yrkesverksamhet under de tre år som föregick tillträdet som parlamentsledamot, regelbunden och tillfällig, avlönad verksamhet (bisysslor) och alla andra ekonomiska intressen som skulle kunna påverka dem i deras tjänsteutövning. Det görs en allmän rimlighetskontroll av parlamentsledamöternas förklaringar, det vill säga för att se till att de inte innehåller någon uppenbart felaktig, oläslig eller obegriplig information. Förklaringarna granskas under talmannens överinseende. Granskningen omfattar uppenbara redigeringsfel, bristande överensstämmelse mellan olika förklaringar och iakttagelse av tidsfristen. Om talmannen får information om att förklaringen är innehållsligt oriktig eller inaktuell, får han eller hon samråda med den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande och i förekommande fall uppmana ledamoten att korrigera förklaringen. Om en ledamot påstås ha brutit mot uppförandekoden, måste talmannen hänskjuta ärendet till den rådgivande kommittén. I parlamentets förfaranden anges inga andra kontroller av riktigheten och fullständigheten hos och/eller bedömningen av parlamentsledamöternas förklaringar¹⁰. När det gäller Europeiska rådets ordförande finns det inget förfarande för att kontrollera eller bedöma förklaringen.

49

Den viktigaste garantin när det gäller förklaringar från parlamentsledamöterna, Europeiska rådets ordförande och kommissionsledamöterna är insyn och intressenternas, mediernas och allmänhetens samt, när det gäller kommissionen, Europaparlamentets uppmärksamhet. Vad beträffar Europeiska rådets ordförande står medlemsstaterna för den ytterligare kontrollen.

50

Avsaknaden av ett skriftligt standardförfarande för kontroller av ledamöternas förklaringar skapar en risk för att skyldigheter tolkas olika och innebär att det är mindre sannolikt att institutionen identifierar felaktigheter och andra problem innan de drar till sig allmänhetens uppmärksamhet, vilket kan skada allmänhetens förtroende.

Ofullständiga och otydliga riktlinjer för gåvor och representation

51

Enligt OECD:s riktlinjer bör organisationer hantera potentiella intressekonflikter i samband med gåvor och förmåner. I det ingår att fastställa en administrativ process för kontroll av gåvor och förmåner, till exempel genom att definiera acceptabla och oacceptabla gåvor, och för godkännande av närmare angivna typer av gåvor för organisationens räkning¹¹.

52

De granskade institutionerna har på det hela taget infört bra riktlinjer avseende gåvor och representation för de anställda och ledamöterna (se bilaga I — del A). Riktlinjerna omfattar kraven i artikel 11 i tjänsteföreskrifterna, som innehåller regler för mottagande av hedersbetygelser, ordnar, förmåner, gåvor eller ersättning av något slag och ger ytterligare förklaringar. Uppförandekoderna för ledamöterna av kommissionen respektive Europeiska rådets ordförande innehåller bestämmelser om gåvor och andra förmåner. När det gäller parlamentsledamöterna beskrivs dessa riktlinjer närmare i tillämpningsföreskrifterna för deras uppförandekod¹².

53

Men riktlinjerna har luckor och är ibland oklara. De skulle kunna förbättras på vissa områden (se ruta 3).

Reglerna om visselblåsning är inte anpassade till ackrediterade parlamentsassistenter

54

Det ska finnas ändamålsenliga institutionella ramar och tydliga förfaranden och kanaler på plats för att underlätta rapportering av missförhållanden och korruption¹³. Visselblåsare som handlar i god tro måste skyddas mot repressalier. Bilaga I — del F innehåller en översikt över EU:s befintliga regler på området.

55

Parlamentets interna regler, som genomför artikel 22c i tjänsteföreskrifterna om visselblåsning, innehåller bestämmelser om råd, stöd och skyddsåtgärder för visselblåsare. Dessa gäller all personal, även ledamöternas ackrediterade assistenter.

56

De ackrediterade parlamentsassistenternas arbete skiljer sig från den övriga personalens arbete: de rekryteras på ett annat sätt och anställs direkt av parlamentsledamöterna. Enligt parlamentets interna regler kan anställda som slår larm om missförhållanden förflyttas till en annan tjänst som en säkerhetsåtgärd. Reglerna om visselblåsning nämner dock inga skyddsåtgärder som specifikt syftar till att återspegla de ackrediterade parlamentsassistenternas särskilda ställning.

Bestämmelserna för parlamentsledamöter om verksamhet efter ämbetstiden är inte särskilt omfattande

57

I OECD:s goda praxis för verksamhet efter avslutad tjänstgöring i offentlig förvaltning¹⁴ anges att system avseende sådan verksamhet bör finnas på plats vid alla enheter där den utgör ett faktiskt eller potentiellt problem. Detta gäller också situationer där personen fortfarande är i tjänst och förhandlar om planerad verksamhet efter avslutad tjänstgöring. I bilaga I — del D finns en översikt över de viktigaste särdragen hos de befintliga reglerna om verksamhet efter avslutad EU-tjänstgöring och efter ämbetstiden. Med tanke på att det inte har gjorts någon bedömning av före detta anställdas och ledamöters oetiska beteende är skillnaderna nedan inte motiverade.

58

När det gäller personalen innehåller den etiska ramen bestämmelser om verksamhet efter avslutad tjänstgöring, särskilt vissa bestämmelser om övergångsperioder. Tjänstemän som avser att utöva yrkesverksamhet inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring är skyldiga att informera sin institution, som kan godkänna eller förkasta den nya verksamheten.

59

Före detta högre tjänstemän är av tillsättningsmyndigheten förbjudna att inom de närmaste tolv månaderna efter det att de har avslutat sin tjänstgöring utöva lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot anställda inom sin tidigare institution för affärsverksamhet, kunder eller arbetsgivare i frågor som de ansvarat för under de tre senaste årens tjänstgöring. I vissa fall kan denna period på tolv månader förlängas upp till 24 månader av institutionen.

60

Bestämmelser om verksamhet efter avslutad tjänstgöring för kommissionsledamöterna fastställs i deras uppförandekod. Före detta kommissionsledamöter måste informera kollegiet om sin avsikt att utöva en yrkesverksamhet under 24 månader (36 månader för ordföranden) efter det att de lämnat sitt uppdrag. Kommissionen bedömer om den planerade verksamheten är förenlig med skyldigheten att uppträda med heder och omdöme. När den planerade verksamheten har samband med den före detta ledamotens ansvarsområde är kommissionen skyldig att samråda med den oberoende etikkommittén.

61

Före detta parlamentsledamöter som bedriver lobbyverksamhet och representationsverksamhet som står i relation till EU är enligt artikel 6 i uppförandekoden skyldiga att informera parlamentet om sådan verksamhet och får inte dra nytta av de förmåner som beviljas före detta ledamöter (t.ex. passerkortet som gäller hela livet). Det finns inga ytterligare restriktioner för parlamentsledamöternas verksamhet efter ämbetstiden och ingen skyldighet för före detta ledamöter att rapportera annan verksamhet till parlamentet.

62

Parlamentsledamöternas uppdrag och förpliktelser skiljer sig från rådsordförandens och kommissionsledamöternas uppdrag och förpliktelser framför allt genom att parlamentsledamöter väljs direkt av medborgarna. Dock kan situationer som uppfattas som intressekonflikter uppstå eftersom parlamentsledamöterna arbetar med lagstiftning som direkt skulle kunna påverka branscher där de har varit verksamma.

63

Uppförandekoden förbjuder rådets ordförande att utöva lobbyverksamhet gentemot anställda i eller ledamöter av EU-institutionerna under 18 månader efter ämbetstiden. Under samma period måste han eller hon också underrätta rådets generalsekreterare minst fyra veckor i förväg om sin avsikt att utöva en yrkesverksamhet.

Det finns områden som kan harmoniseras och exempel på god praxis i de granskade institutionernas etiska ramar

64

De granskade institutionerna har olika etiska ramar. Det beror på att deras arbete skiljer sig åt men också på att de inneboende riskerna i utförandet av respektive uppdrag är olika på många områden. På många områden finns det emellertid goda skäl att ha harmoniserade tillvägagångssätt för att hantera etiska frågor vid institutionerna. Allmänheten uppfattar EU:s institutioner som ungefär likadana, personalen vid institutionerna har samma rättsliga ställning och anställda kan flytta mellan institutionerna.

Riktlinjer för gåvor och representation

65

Trots att riktlinjerna för gåvor och representation i allt väsentligt liknar varandra vid de granskade institutionerna, konstaterade vi vissa skillnader som inte var motiverade vare sig av karaktären på institutionernas verksamhet eller av de aktuella riskerna (se  ruta 4).

Riktlinjer för personalens bisysslor

66

Om tillstånd inhämtas får EU-anställda utöva verksamhet utanför arbetet på fritiden. I vissa fall får de ta emot betalning. Men det belopp som de lagligen kan ta emot varierar mellan institutionerna (se bilaga I — del B). Parlamentets personal får inte ta emot någon annan betalning än ersättning för kostnader som uppkommit direkt eller indirekt vid utövandet av bisysslan. Vid rådet får personalen ta emot högst 5 000 euro per år för bisysslor. Vid kommissionen finns det ett årligt tak för nettoersättningen till personal (10 000 euro). Om taket överskrids är bisysslan otillåten.

Ledamöters förklaringar om familjemedlemmars intressen och verksamhet

67

Enligt uppförandekoden för Europaparlaments ledamöter är ledamöterna skyldiga att lämna en förklaring om sina personliga ekonomiska intressen och verksamheter. Familjemedlemmars ekonomiska intressen behöver bara tas upp i förklaringarna om ledamöterna anser att de skulle kunna inverka på utövandet av deras uppdrag och att de inte kan lösa intressekonflikten på något annat sätt. Samma sak gäller förklaringar om yrkesverksamhet som en parlamentsledamots familjemedlemmar utövar.

68

Kommissionsledamöterna¹⁵ och Europeiska rådets ordförande är däremot skyldiga att redovisa makes eller partners ekonomiska intressen och yrkesverksamhet.

Särskild och praktisk vägledning finns tillgänglig vid kommissionen

69

Under granskningen stötte vi på ett antal exempel där en institution hade bättre utvecklade och tydligare regler eller vägledning om vissa aspekter av de etiska kraven.

70

I egenskap av den största institutionen möter kommissionen den största mångfalden av situationer som ger upphov till etiska ställningstaganden. I många fall har den tagit fram specifikare och tydligare vägledning, särskilt för personalen. Vissa generaldirektorat har utarbetat särskilda uppförandekoder och kompletterande förfaranden som gör att man bättre kan hantera situationer och risker som ofta återkommer inom hela kommissionen.

71

Av de generaldirektorat som vi granskade hade GD Konkurrens de mest detaljerade riktlinjerna och kompletterande förfaranden. I detta generaldirektorats uppförandekod införs framför allt principen om allmänt tillämpliga fallspecifika förklaringar och specifika inspektionsförklaringar för antitrust- och koncentrationsinspektioner. GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings etiska riktlinjer innehåller också vägledning, exempel och förklaringar med avseende på de etiska kraven, även om vi pekade på vissa begränsningar i ruta 2.

72

Utöver den särskilda vägledning som generaldirektoraten utfärdar har kommissionen tagit fram utförliga förklaringar och exempel från verkliga livet som finns tillgängliga på dess webbplats. Exemplen handlar bland annat om bisysslor, makes anställning och gåvor och gästfrihet.

Etikkommitté för ledamöter av kommissionen

73

Både parlamentet och kommissionen har inrättat kommittéer som kan ge parlamentets talman och kommissionens ordförande råd om tillämpningen av uppförandekoden för ledamöterna. På parlamentet heter denna kommitté rådgivande kommittén för ledamöters uppförande, vid kommissionen oberoende etikkommittén.

74

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande består av fem adjungerade ledamöter från parlamentets utskott för konstitutionella frågor och dess utskott för rättsliga frågor. Kommissionens oberoende etikkommitté består av tre personer som valts för sin kompetens och erfarenhet, sitt oberoende och sina yrkesmässiga kvalifikationer. Hur kommittéer av detta slag är sammansatta kan ha betydelse för hur objektiviteten och oberoendet uppfattas.

Särskilda strategier mot trakasserier i fall som rör parlamentsledamöter

75

Parlamentet har fastställt en separat policy för klagomål om trakasserier mot parlamentsledamöter. Den innehåller ett tydligt förfarande och skyddsåtgärder för potentiella klagomål i sådana känsliga fall¹⁶.

Tydliga formuleringar i strategierna mot trakasserier för personalen

76

Såsom beskrivs i bilaga I — del E hade alla de granskade institutionerna infört bra strategier mot trakasserier. I ruta 5 lyfter vi fram tillämpningsföreskrifter för strategierna mot trakasserier som var särskilt tydliga och breda i sitt tillämpningsområde.

Enkätresultaten ger en blandad bild av personalens medvetenhet och kunskap om etiska frågor

77

Såsom nämndes i punkt 13 kan organisationer som strävar efter att upprätthålla höga etiska normer inte enbart förlita sig på regler och efterlevnadsmekanismer. De måste också backa upp sina ambitioner genom att utveckla en lämplig kultur av integritet. En sådan kultur kan bara utvecklas om de personer som arbetar för organisationen har de färdigheter och kunskaper som krävs och om de kan se att organisationen tar etikfrågor på allvar. Organisationer kan uppnå det förstnämnda med lämplig utbildning och vägledning och det sistnämnda genom gott ledarskap och en öppen och konsekvent tillämpning av den etiska ramen i praktiken. Såsom förklarades i punkt 16 var huvudfokus för denna revision EU-institutionernas etiska ramar. Frågan om hur parlamentet, rådet och kommissionen genomför sina etiska ramar ingick inte i vårt arbete. Vi genomförde emellertid en enkät bland ett representativt urval av personalen vid de tre institutionerna för att bedöma deras medvetenhet och kunskap om de etiska ramarna (se punkt 23 och bilaga II). Enkätresultaten utgör inte direkta revisionsbevis, men de ger en fingervisning om hur de anställda ser på sin egen och sina kollegers inställning och kompetens och om hur den etiska ramen fungerar i praktiken. Vi analyserar resultaten i punkterna nedan.

78

Enkätresultaten ger en blandad bild. Vi konstaterade att nästan alla svarande ansåg att de skulle känna igen oetiskt uppträdande om de blev vittne till det (se figur 2), vilket visar att de bedömde sin egen ”etiska instinkt” som mycket säker. Men bara 23,4 % av de anställda trodde att deras kolleger inte skulle tveka att rapportera oetiskt beteende till sina överordnade (se svaren på frågorna 11.1 och 11.3 i enkäten, bilaga II).

79

Omkring hälften av de anställda uppgav att de har åtminstone god kunskap om den egna institutionens etiska ram (se figur 3). Detta tyder på en potentiell brist i kommunikationen: de normer, regler, förfaranden och tillvägagångssätt som utgör institutionens etiska ram måste förmedlas på ett medvetet sätt. I detta sammanhang är det intressant att notera skillnaderna mellan olika befattningshavare (där chefer, följda av handläggare, påstår sig ha bäst kunskap) och mellan institutionerna (där kommissionens anställda är säkrast på sin sak, följda av personalen på rådet och parlamentet).

80

Enkäten sprider visst ljus över de möjliga skälen till den ganska låga medvetenheten om den etiska ramen. För det första uppgav mindre än hälften av de anställda att de har fått någon form av utbildning i etik inom ramen för sitt arbete vid EU:s institutioner (se figur 4). Andelen anställda som får regelbunden utbildning i etik är endast omkring 3 %.

81

För det andra uppgav omkring 70 % av de anställda att den etikvägledning som deras institutioner tillhandahåller inte är specifik och inte grundar sig på exempel från verkliga livet (se figur 5). Det är intressant att notera att skillnaderna mellan de tre institutionerna (där andelen negativa svar varierade mellan 68,4 % för kommissionen och 76,1 % för parlamentet) är mycket mindre signifikanta än skillnaderna mellan olika befattningshavare (där andelen negativa svar varierade mellan 41,4 % för chefer och omkring 70 % för anställda utan ledande befattning). Detta tyder på att problemet kanske inte bara, eller inte ens framför allt, har att göra med kvaliteten på själva vägledningen utan också med spridningen av den.

82

Vår analys av enkätresultaten visar ett statistiskt signifikant samband mellan utbildningens omfattning och kvalitet, vägledning som erhållits och de anställdas egna bedömningar av sina etikkunskaper (se figur 6). Sannolikheten är större att anställda som får mer utbildning eller mer specifik vägledning baserad på exempel från verkliga livet känner sig säkra på sin etiska kompetens. Men såsom nämndes i punkterna 80 och 81 uppgav endast en minoritet av de anställda att de hade fått etikutbildning eller etikvägledning av god kvalitet.

83

Av de anställda anser 59 % att den etiska kulturen vid deras institutioner håller hög kvalitet, och 51 % av de anställda anser att deras institutioner lever upp till sin etik- och integritetspolicy¹⁷, men cirka 59 % av de anställda uppgav att de inte vet om deras institution hanterar de etiska problem som rapporteras på lämpligt sätt. Antalet anställda som har förtroende för sina institutioners hantering av etiska frågor (24 %) är fler än de som inte har det (17 % av de anställda) (se figur 7).

84

Vi konstaterade att de anställda är tveksamma till att rapportera etiska problem. Omkring hälften anser att de själva skulle känna sig trygga med att rapportera oetiskt uppträdande, men bara cirka en tredjedel anser att de som rapporterar sådana problem skyddas (se figur 8). I båda fallen var svaren från en personalgrupp – de ackrediterade parlamentsassistenterna – betydligt negativare. Det kan finnas en koppling mellan hur trygga de känner sig med att rapportera etiska problem och deras tillfälliga anställningskontrakt, i kombination med att de för sina karriärmöjligheter är beroende av de parlamentsledamöter som de jobbar för. Detta stöder också iakttagelserna i punkterna 54–56.

85

Ovilja att rapportera etiska problem kan också bero på bristande kunskap om gällande förfaranden och skyddsåtgärder. Omkring 55 % av de anställda uppger att de har hört talas om hur oetiskt beteende kan rapporteras men att de endast har liten kunskap om dessa sätt. 14 % säger dessutom att de inte har hört talas om hur oetiskt beteende kan rapporteras (se figur 9).

Slutsatser och rekommendationer

86

Oetiskt beteende av anställda vid och ledamöter av EU:s institutioner och organ tilldrar sig stort intresse bland allmänheten och minskar förtroendet för EU:s institutioner. Brister i detta avseende kan skada EU:s och EU-institutionernas anseende. Det finns också en koppling mellan oetiskt beteende och risken för korruption och bedrägeri (se punkterna 06 och 07).

87

Vi konstaterade att de granskade institutionerna till stor del hade infört adekvata etiska ramar för personalen och ledamöterna, med förbättringspotential, bestående av rättsliga krav och efterlevnadsförfaranden (inklusive utrednings- och sanktionsmekanismer). Vi konstaterade att EU inte har någon gemensam etisk ram som styr arbetet för medlemsstaternas företrädare i rådet (se punkterna 24–31).

88

Vi identifierade ett antal brister (alla brister påträffades inte i alla de granskade institutionerna) när det gäller etikstrategier (se punkterna 33–38), kontrollförfaranden, bedömningskriterier och vägledning om kriterierna för personalen (se punkterna 39–45), granskning av ledamöternas förklaringar (se punkterna 46–50), riktlinjer för gåvor och representation (se punkterna 51 och 59), visselblåsningsreglerna för ackrediterade parlamentsassistenter (se punkterna 54–56) och bestämmelserna om verksamhet efter avslutad tjänstgöring för parlamentsledamöterna (se punkterna 57–63).

Rekommendation 1 – Förbättra de etiska ramarna

De granskade institutionerna bör åtgärda de ovannämnda bristerna i sina etiska ramar genom att

1. utarbeta övergripande etikstrategier (parlamentet och rådet),
2. formalisera förfarandena för kontroll av förklaringar och ta fram tydligare vägledning om bedömningskriterierna för personal (parlamentet, rådet och kommissionen),
3. förbättra granskningen av ledamöternas förklaringar genom att införa skriftliga standardförfaranden för kontroller av uppgifternas riktighet och fullständighet (parlamentet och kommissionen),
4. göra riktlinjerna för gåvor och representation tydligare och mer omfattande (parlamentet [för personalen], rådet [för personalen och Europeiska rådets ordförande] och kommissionen [för ledamöter]),
5. anpassa visselblåsningsreglerna för ackrediterade parlamentsassistenter så att de bättre återspeglar deras särskilda befattningar och deras beroendeställning (parlamentet),
6. skärpa de bestämmelser som gäller efter ämbetstiden för parlamentsledamöterna (parlamentet).

Tidsram: 2020

89

De granskade institutionerna har olika etiska ramar eftersom de inneboende riskerna i utförandet av respektive uppdrag skiljer sig åt på många områden. På vissa områden finns det emellertid goda skäl att ha harmoniserade tillvägagångssätt för att hantera etiska frågor vid institutionerna. Detta gäller bland annat bestämmelserna om gåvor och representation, riktlinjer för bisysslor för personalen och förklaringar avseende den verksamhet som ledamöters makar och partner utövar (se punkterna 64–68). Vi identifierade även exempel på god praxis (se punkterna 69–76).

Rekommendation 2 – Arbeta tillsammans för att harmonisera delar av de etiska ramarna och gör ytterligare ansträngningar för att utbyta god praxis i etiska frågor

De granskade institutionerna bör arbeta tillsammans för att harmonisera sina etiska ramar och fokusera på

1. sina definitioner av vad som utgör en gåva och vilket högsta acceptabla värde gåvor kan ha,
2. sina tak för den tillåtna ersättningen till personal för bisysslor,
3. den information som ledamöterna ska redovisa när det gäller familjemedlemmars intressen och verksamhet som makar och partner utövar.

De granskade institutionerna uppmuntras att göra ytterligare ansträngningar när det gäller utbyte av god praxis, särskilt i interinstitutionella forum.

Tidsram: 2020

90

En etisk ram kan endast fungera väl om de personer som arbetar för organisationen har de färdigheter och kunskaper som krävs för att tillämpa den och om de tror att organisationen tar etikfrågor på allvar. Enkätresultaten ger en blandad bild av personalens medvetenhet och kunskap om etiska frågor (se punkterna 77–85). Resultaten varierar dock mellan institutionerna och personalkategorierna. Vi noterade även följande:

1. De flesta anställda känner igen oetiskt beteende.
2. Omkring hälften av de anställda anser att de har ”god” eller ”mycket god” kunskap om den etiska ramen.
3. Mindre än hälften av de anställda uppgav att de hade fått utbildning i etik.
4. Mindre än en tredjedel av de anställda uppgav att den etiska vägledning som de hade fått av sin institution var specifik och grundad på exempel från verkliga livet.
5. Anställda som har fått utbildning i etik och specifik etisk vägledning grundad på exempel från verkliga livet känner sig säkrare på sin etiska kompetens.
6. Merparten av de anställda vet inte om deras institution hanterar etiska frågor på lämpligt sätt.
7. Den upplevda tryggheten vid rapportering av etiska problem är liten. Omkring hälften av de anställda skulle känna sig trygga med att rapportera ett etiskt problem, men bara cirka en tredjedel tror att de som rapporterar sådana problem skyddas.
8. Nästan 70 % av de anställda har liten eller ingen kunskap om hur oetiskt uppträdande ska rapporteras.

Rekommendation 3 – Förbättra personalens medvetenhet och kunskap om den etiska ramen och kulturen

De granskade institutionerna bör förbättra personalens medvetenhet och kunskap om den etiska ramen och kulturen. Enkätresultaten tyder på att detta kan ske genom att man ser till att utbildning i etik innehåller praktisk vägledning baserad på exempel från verkliga livet och förbättrar kommunikationen om etiska frågor med personalen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt om de anställda vet hur de ska rapportera problem som rör oetiskt beteende samt åt att öka deras känsla av trygghet.

Tidsram: 2020

Denna rapport antogs av revisionsrätten vid dess sammanträde i Luxemburg den 4 juli 2019.

Bilagor

Bilaga I – De viktigaste särdragen hos de befintliga etiska ramarna

Del A – Gåvor och representation¹⁸

ANSTÄLLDA
Enligt tjänsteföreskrifterna19 får en tjänsteman inte utan institutionens medgivande ta emot förmåner, gåvor eller ersättning av något slag från källor utanför sin institution. Gåvor i form av pengar får inte accepteras under några omständigheter. De granskade institutionerna fastställer gränsvärden för att definiera acceptabla gåvor och för att avgöra i vilka fall tillåtelse kan anses föreligga.
	Rådet	Parlamentet	Kommissionen
Acceptabla gåvor där tillåtelse föreligger	Under 50 euro	Under 100 euro	Under 50 euro
Acceptabla gåvor med förhandstillstånd	Mellan 50 och 150 euro	Över 100 euro	Mellan 50 och 150 euro
Oacceptabla gåvor (avslås)	Över 150 euro	Ej tillämpligt	Över 150 euro
Tillåtelse anses också föreligga när det gäller till exempel förmåner och/eller inbjudningar till luncher, middagar och mottagningar där anställda deltar i tjänstens intresse efter att först ha inhämtat tillstånd från sin närmast överordnade eller en annan lämplig instans. Vad beträffar officiella resor anses vid rådet och kommissionen godkända reseförordnanden eller utgiftsredovisningar utgöra tillåtelse att acceptera erbjudanden om gästfrihet som nämns i resplanen. När anställda är förhindrade att tacka nej till en gåva kan de skänka den (eller, som vid kommissionen, skicka den till sin institution för donation) till en välgörenhetsorganisation. Institutionerna för ett register med all relevant information om gåvor och representation som kräver tillstånd och om gåvor som skickas till institutionen för donation.

Del B – Bisysslor och externa uppdrag²⁰ Del C – Intressekonflikt vid rekrytering, särskild intressekonflikt och intressekonflikt i samband med makes verksamhet Del D – Verksamhet efter avslutad EU-tjänstgöring och efter ämbetstiden

ANSTÄLLDA
Före detta anställda omfattas av vissa skyldigheter, varav vissa gäller tjänstemän i aktiv tjänst. Dessa skyldigheter anges i tjänsteföreskrifterna och omfattar bestämmelser om intressekonflikter, utlämnande av information utan tillstånd, utövande av yrkesverksamhet, acceptans av vissa uppgifter eller mottagande av vissa förmåner, uppfinningar och mottagande av sociala förmåner och bidrag.
Intressekonflikt
Tjänstemän som befinner sig i en intressekonflikt måste omedelbart informera sin institution (se del C i denna bilaga). Det gäller även personal som ännu är i tjänst men som förhandlar om planerad verksamhet efter avslutad tjänstgöring.
Utlämnande av information utan tillstånd
Tjänstemän får inte lämna ut information som de fått tillgång till i tjänsten, om inte denna information redan har gjorts tillgänglig för allmänheten. Det gäller även personal som lämnar sin EU-tjänstgöring.
Utövande av yrkesverksamhet
Före detta tjänstemän som har för avsikt att utöva yrkesverksamhet, med eller utan förvärvssyfte, inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring ska underrätta sin institution om detta. Om den planerade verksamheten har något samband med det arbete som tjänstemannen utfört under de tre senaste årens tjänsteutövning och riskerar att vara oförenlig med institutionens legitima intressen får tillsättningsmyndigheten antingen förbjuda tjänstemannen att utöva verksamheten eller föreskriva lämpliga villkor för att godkänna den. För före detta högre tjänstemän gäller ytterligare specifika regler avseende lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot anställda inom sin tidigare institution för affärsverksamhet, kunder eller arbetsgivare i frågor som de ansvarat för under de tre senaste årens tjänstgöring.
Acceptans av vissa uppgifter eller mottagande av vissa förmåner
En tjänsteman är även efter att ha lämnat tjänsten skyldig att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller motta vissa förmåner (t.ex. hedersbetygelser, ordnar, förmåner, gåvor eller betalningar).
Uppfinningar
Varje uppfinning som en tjänsteman gör inom ett år efter det att han eller hon lämnat sin tjänst ska anses vara gjord under eller i samband med tjänsteutövningen om den hör samman med unionens arbete.
Mottagande av sociala förmåner och bidrag
Anställda som uppbär invaliditetsersättning får inte förvärvsarbeta utan tillstånd på förhand från sin institution. Om de gör det kan deras pension minskas. Detsamma gäller ersättningar till anställda som ”står till förfogande”, ”entledigas i tjänstens intresse” eller ”pensioneras i tjänstens intresse”. Före detta tjänstemän som bedriver verksamhet mot betalning omfattas inte av EU:s sociala trygghetssystem.

LEDAMÖTER
Före detta ledamöter av EU:s institutioner omfattas av vissa skyldigheter, varav en del gäller under deras mandatperiod (t.ex. förbudet att lämna ut information utan tillstånd). De flesta av dessa skyldigheter härrör från EUF-fördraget och uppförandekoderna för institutionernas ledamöter. Det finns särskilda bestämmelser om utövande av yrkesverksamhet och om mottagande av sociala förmåner och bidrag. De allmänna kraven i fråga om intressekonflikter (se del C i denna bilaga) gäller även i de situationer som uppstår till följd av den verksamhet som planeras efter ämbetstiden.
Yrkesverksamhet
Parlamentet Före detta parlamentsledamöter som bedriver lobby- och representationsverksamhet som står i relation till EU får inte dra nytta av de förmåner som beviljas före detta ledamöter (t.ex. passerkortet som gäller hela livet).
Rådet Före detta ordförande för Europeiska rådet är även efter ämbetstidens slut skyldiga att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner. Under 18 månader efter utgången av deras ämbetsperiod får de inte utöva lobbyverksamhet eller stödverksamhet gentemot ledamöter av EU:s institutioner eller deras personal för affärsverksamhet, kunder eller arbetsgivare. Före detta ordförande som avser att utöva yrkesverksamhet under de första 18 månaderna efter ämbetsperiodens slut måste informera generalsekreteraren i god tid, i möjligaste mån minst fyra veckor i förväg. Generalsekreteraren ska granska den planerade yrkesverksamhetens art och, om det anses lämpligt, underrätta rådet. Detta gäller inte fall där den före detta ordföranden innehar ett offentligt ämbete.
Kommissionen Före detta ledamöter är även efter ämbetstidens slut skyldiga att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner och att iaktta kollegialitet och återhållsamhet. De måste informera sin institution i förväg om yrkesverksamhet som de avser att bedriva efter ämbetstiden (under en period på två år när det gäller ledamöter och tre år för ordföranden). Om den planerade verksamheten har samband med den före detta ledamotens ansvarsområde ska kollegiet fatta beslut först efter att ha samrått med den oberoende etikkommittén, utom när den före detta ledamoten ska utföra ett offentligt uppdrag. Under två år (tre år för före detta ordförande) efter ämbetstidens slut får de inte utöva lobbyverksamhet mot ledamöter av kommissionen eller deras personal på uppdrag av ett företag, en arbetsgivare eller en kund i frågor som de ansvarade för som kommissionsledamot under sin mandattid.
Mottagande av sociala förmåner och bidrag
Parlamentet Före detta parlamentsledamöter har rätt till ett avgångsvederlag efter ämbetstidens slut. Denna ersättning minskas inte om de tillträder ett offentligt uppdrag utan att bli ”hög offentlig ämbetsman” eller är anställda i den privata sektorn. Parlamentsledamöter som har rätt till avgångsvederlaget och till ålderspension eller invaliditetspension måste välja en av dessa tre ordningar. Utbetalningen av ålderspensionen avbryts för alla pensionstagare som på nytt väljs in i parlamentet. En invaliditetspension som en före detta parlamentsledamot får till följd av ett mandat som han eller hon haft i ett annat parlament samtidigt med mandatet i Europaparlamentet ska räknas av från den invaliditetspension som EU betalar.
Rådet och kommissionen Om före detta ordförande för Europeiska rådet och ledamöter av kommissionen bedriver avlönad verksamhet minskar deras avgångsvederlag. Rätten till avgångsvederlag ska upphöra om den före detta ordföranden för Europeiska rådet eller kommissionsledamoten förordnas till en ny tjänst i någon av unionens institutioner, blir invald i Europaparlamentet, uppnår pensionsberättigande ålder eller avlider. Principen att avgångsvederlag och pensioner inte kan ackumuleras gäller även ledamöter som har innehaft ett offentligt ämbete mer än en gång, om det totala beloppet överstiger den ersättning som ledamoten fick under ämbetstiden.

Del E – Åtgärder mot trakasserier

ANSTÄLLDA
Alla de tre institutioner som omfattas av denna rapport har infört de viktigaste delarna i en strategi mot trakasserier.
Strategier mot trakasserier
De granskade institutionernas strategier fördömer tydligt alla former av trakasseri och anger att mobbarens ställning i organisationen är irrelevant. Alla tre institutionerna har infört lämpliga förfaranden för klagomål som offer för trakasserier kan använda sig av.
Övervakning och utvärdering
I sina strategiska dokument har de tre institutionerna (i en resolution när det gäller parlamentet) angett att de åtar sig att övervaka och utvärdera sina strategier mot trakasserier.

LEDAMÖTER
Parlamentet har fastställt särskilda regler och förfaranden om åtgärder mot trakasserier för ledamöterna. I de båda andra institutionerna (rådet och kommissionen) bygger reglerna om åtgärder mot trakasserier för ledamöterna (Europeiska rådets ordförande och kommissionsledamöterna) på mer allmänna etiska skyldigheter som anges i respektive uppförandekod.

Del F – Visselblåsning

ANSTÄLLDA
De granskade institutionerna har fastställt strategier för visselblåsning som omfattar en definition, rapporteringskanaler och skyddsåtgärder.

LEDAMÖTER
EUF-fördragets allmänna bestämmelser gäller liksom uppförandekoderna för Europeiska rådets ordförande, ledamöterna av Europaparlamentet och kommissionsledamöterna. Det finns inga skyddsåtgärder och förfaranden för ledamöter som motsvarar dem som gäller för de anställda.

Bilaga II – Enkätresultat

Metodanmärkningar

Vi gjorde ett slumpmässigt urval av personal från tre EU-institutioner, vilket vi stratifierade utifrån följande två kriterier:

• Anställande institution:
• Europaparlamentet, som vid tidpunkten för urvalet hade 9 764 anställda.
• Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, i enkäten behandlade som en institution, som vid tidpunkten för urvalet hade 3 031 anställda.
• Europeiska kommissionen, som vid tidpunkten för urvalet hade 30 372 anställda.
• Typ av tjänst:
• Chef (inbegripet generalsekreterare, generaldirektörer, direktörer, kanslichefer, enhetschefer och chefsrådgivare).
• Handläggare (inbegripet personal som innehar ”AD”-tjänster utan ledningsuppgifter – till exempel allmänna handläggare, översättare och jurister, kontraktsanställda i funktionsgrupp IV och utstationerade nationella experter).
• Ackrediterade parlamentsassistenter – endast i Europaparlamentet.
• Övriga (inbegripet personal som innehar ”AST”-tjänster – till exempel ledande assistenter och assistenter och personal som innehar ”SC”-tjänster – till exempel sekreterare/kontorspersonal samt kontraktsanställda i funktionsgrupperna I–III).

Med hjälp av dessa kriterier gjorde vi vårt urval av svarande från tio olika delpopulationer av personal (tre institutioner gånger tre gemensamma typer av tjänster plus ytterligare en typ av tjänst (ackrediterade parlamentsassistenter) som bara finns på Europaparlamentet).

Det totala antalet giltiga svar var 798. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 39 %. I enskilda delpopulationer varierade svarsfrekvensen mellan 34 och 69 %, med undantag för kategorien ackrediterade parlamentsassistenter där svarsfrekvensen var 12 %. Siffrorna nedan är de extrapolerade resultaten av enkäten. De utgör vår bästa skattning för respektive kategori av anställda inom de tre institutionerna. En översikt över de viktigaste resultaten av enkäten presenteras i tabell 2.

Akronymer och förkortningar

APA: ackrediterade parlamentsassistenter.

EU: Europeiska unionen.

GD: Europeiska kommissionens generaldirektorat.

kommissionen: Europeiska kommissionen.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

parlamentet: Europaparlamentet.

rådet: Europeiska unionens råd och Europeiska rådet.

Ordförklaringar

ackrediterad parlamentsassistent: en anställd som valts av en eller flera ledamöter av Europaparlamentet och som genom ett direkt anställningsavtal med parlamentet har till uppgift att direkt bistå ledamoten eller ledamöterna i utövandet av deras uppgifter, under ledamöternas ledning och överinseende i ett ömsesidigt förtroende.

administrativa utredningar: alla åtgärder som vidtas av de bemyndigade tjänstemännen för att fastställa de faktiska omständigheterna och i förekommande fall avgöra huruvida det har skett ett åsidosättande av de skyldigheter som åligger EU-institutionernas tjänstemän. Vid kommissionen genomförs administrativa utredningar av kommissionens utrednings- och disciplinbyrå.

anställda vid EU:s institutioner: personal som är anställd direkt av EU och som har olika anställningsformer: tjänstemän, tillfälligt anställda, kontraktsanställda, lokalanställda, särskilda rådgivare och ackrediterade parlamentsassistenter. Andra personer som arbetar som utstationerade nationella experter och praktikanter likställs med personal vid EU:s institutioner.

bisysslor och externa uppdrag: verksamhet eller uppdrag, mot ersättning eller ej, som tjänstemän eller ledamöter utför utanför sin tjänstgöring. Verksamheten eller uppdraget avser yrkesverksamhet eller verksamhet som går utöver vad som rimligen kan anses vara fritidsaktiviteter.

disciplinära förfaranden: ett fastställt tillvägagångssätt för en arbetsgivare att hantera situationer där anställda anses ha gjort sig skyldiga till försummelser. I det ingår ett disciplinärt förhör där den anställde ges tillfälle att förklara omständigheterna.

egen försäkran: ett verktyg vid EU-institutionerna som gör att anställda och ledamöter kan uppfylla sina etiska skyldigheter. De anställdas egna försäkringar ska lämnas till tillsättningsmyndigheten. När det gäller ledamöterna är de offentliga.

etisk kommitté (vid EU-institutionerna): ett organ som ger ordförandena/talmannen råd om tillämpningen av uppförandekoden för ledamöter.

etisk ram: i denna revision avser vi för det första etiska rättsliga krav och för det andra förfaranden, efterlevnadsverktyg, vägledning och kommunikation som bidrar till att säkerställa att de rättsliga kraven uppfylls.

gåvor och representation: penningbelopp eller fysiska föremål som erbjuds gratis eller möjligheten att kostnadsfritt delta i evenemang som endast är tillgängliga mot betalning. I detta ingår även erbjudanden om mat, dryck, måltider och uppehälle.

gåvoregister: ett register med all relevant information om gåvor och representation som anställda vid och ledamöter av EU:s institutioner har accepterat. För personalen är det ett internt register som förs av administrationen och som endast innehåller gåvor som kräver tillstånd. När det gäller ledamöterna är registret tillgängligt för allmänheten. Det förs av ordföranden/talmannen och innehåller alla accepterade gåvor.

gästfrihet: i detta ingår tillhandahållande av mat, dryck, måltider och uppehälle. Det kan även inbegripa representation och fritidsaktiviteter.

intressekonflikt: en situation där en person eller organisation har flera olika intressen, av ekonomisk eller annan art, och som innebär att om ett intresse tillgodoses kan ett annat motverkas. Vid EU-institutionerna finns olika former av intressekonflikter, bland annat de som uppstår under rekrytering, under anställningstiden och efter avslutad tjänstgöring, de som hänger samman med gåvor och representation, bisysslor och makas yrkesverksamhet och de som är kopplade till lobbyverksamhet och opinionsbildning.

ledamöter av EU-institutionerna: ledamöter av institutionerna är de personer som antingen har utsetts eller valts för att ingå i institutionens beslutsfattande organ.

medling: inom ramen för reglerna om åtgärder mot trakasserier är detta en process enligt vilken offren beslutar att tillämpa informella förfaranden för att lösa ärendet. Medlarna försöker få de personer som är inblandade i en konflikt att komma överens (se även rådgivning).

offentlig integritet: konstant anpassning och iakttagelse av gemensamma etiska värderingar, principer och normer för att upprätthålla och prioritera allmänintresset framför privata intressen i den offentliga sektorn (enligt OECD:s rekommendation om offentlig integritet).

rådgivning: inom ramen för reglerna om åtgärder mot trakasserier är detta en process enligt vilken offren beslutar att tillämpa informella förfaranden för att lösa ärendet. Rådgivarna är personer som har utbildats i att ge vägledning om personliga eller psykologiska problem (se även medling).

tillsättningsmyndighet: den enskilda individ och/eller det organ inom EU:s institutioner som har befogenhet att anställa och säga upp personal. Uppgiften utförs av kollegiet av ledamöter som delegerar merparten av den till generalsekreteraren. Generalsekreteraren vidaredelegerar i regel uppgiften till tjänstemän i chefsställning.

tjänsteföreskrifterna: tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i unionen, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68²³.

verksamhet efter avslutad EU-tjänstgöring och efter ämbetstiden: före detta anställda vid eller ledamöter av EU:s institutioner omfattas av vissa skyldigheter, varav en del gäller tjänstemän i aktiv tjänst eller under ledamöternas mandattid. Skyldigheterna fastställs i tjänsteföreskrifterna eller i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) liksom i uppförandekoderna för ledamöter av EU:s institutioner och innefattar framför allt följande: förbudet att lämna ut information utan tillstånd, skyldigheten att informera om yrkesverksamhet inom två år efter det att de har avslutat sin tjänstgöring, skyldigheten att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner, bestämmelserna avseende uppfinningar och mottagandet av sociala förmåner och bidrag.

visselblåsning: en process som innebär att en person (t.ex. en anställd) rapporterar omständigheter som upptäckts under eller i samband med hans eller hennes tjänstgöring och som tyder på att allvarliga oriktigheter förekommer. Rapporteringen ska göras skriftligen och utan dröjsmål. I reglerna om visselblåsning finns bestämmelser om råd, stöd och skyddsåtgärder för visselblåsare.

åtgärder mot trakasserier: bekämpning av trakasserier. Trakasserier på arbetsplatsen är en allt känsligare del av en effektiv personalförvaltning. Trakasserier kallas även ”mobbning” och inkluderar olika typer av diskriminering och kränkningar som inte är begränsade till en viss grupp av anställda. Dessa kan delas in i känslomässiga och fysiska övergrepp.

övergångsperiod: inom EU-institutionerna är detta den tidsperiod under vilken en före detta anställd eller ledamot ska underrätta tillsättningsmyndigheten eller kollegiet om sin nya verksamhet som han eller hon utövar och inte får utöva lobbyverksamhet gentemot sin tidigare institution.

Europaparlamentets svar

Svar på iakttagelse 38:

Parlamentet anser att dess arbetsordning (inbegripet uppförandekoden och koden för lämpligt uppträdande) och planen för att motarbeta trakasserier utgör strategiska mål och prioriteringar när det gäller etikfrågor för ledamöterna. Uppförandekoden och policyn mot trakasserier ger uttryck för dess strategiska mål och prioriteringar för personalen. Såsom bedömningen för 2017 visar kan resultatet mätas.

Svar på iakttagelse 43:

Alla förklaringar om avsaknad av intressekonflikt vid rekryteringen slickas till etiksektionen vid enheten för karriärutveckling och etik för kontroll. Dubbelkontroller utförs i praktiken, när detta är möjligt, mellan relevanta enheter inom Europaparlamentet. Konsekvens säkerställs genom att enhetschefen ser över alla filer. När ändringar av makas/makes anställning registreras vid enheten för individuella rättigheter följer dessutom kollegerna vid enheten för karriärutveckling och etik upp detta och skickar formuläret för underrättelse om makes/makas yrkesverksamhet till den berörda kollegan. Befintlig dokumentation kommer att kompletteras med de kontroller som ska genomföras.

Svar på iakttagelse 48:

Ledamöterna kan i förtroende rådfråga den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Ett förfarande föreskrivs i artikel 8 i uppförandekoden för påstådda överträdelser av dessa skyldigheter att lämna uppgifter. Parlamentet menar att det är svårt att fastställa ett mer långtgående ”skriftligt standardförfarande” för hur man ska utföra de kontroller som föreskrivs, på grund av de oändligt många olika uppgifter som kan lämnas in. Därför måste varje enskild uppgift som lämnas in bedömas för sig. Om alla uppgifters riktighet och fullständighet skulle kontrolleras skulle det antagligen behövas avsevärda extra personalresurser, upp till omkring 60 AD-tjänster. Det är dessutom viktigt att påpeka att parlamentet inte har utredningsbefogenheter när det gäller ledamöterna. Dessa är ansvarsskyldiga inför sina väljare och parlamentet måste respektera deras fria mandat.

Svar på iakttagelse 50:

Vägledning baserad på en fast och väletablerad praxis finns för ledamöterna.

Svar på iakttagelse 53:

Parlamentet har infört en uppförandekod för personalen (Skyldigheter för Europaparlamentets tjänstemän och övriga anställda, presidiets beslut av den 7 juli 2008). För att förbättra tillgängligheten och förståelsen har parlamentet utarbetat och håller på att lansera ytterligare en vägledning för personalen med utförliga och detaljerade klargöranden, exempel och förfaranderiktlinjer i fråga om uppförandekoden, vilket omfattar alla frågor som tagits upp av revisionsrätten avseende gåvor.

Svar på iakttagelse 56:

Parlamentet vill understryka att de ackrediterade parlamentsassistenterna anställs direkt av Europaparlamentet men har till uppgift att bistå ledamoten under dennes ledning och överinseende (artikel 5a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och artikel 1 i tillämpningsföreskrifterna för avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen). Eftersom de har valts av en eller flera ledamöter kan de inte förflyttas till en annan tjänst i Europaparlamentet enbart genom ett beslut från administrationen. Parlamentet kan inte ändra detta ensidigt, eftersom det är ett lagstadgat krav. Andra skräddarsydda former av bistånd finns emellertid tillgängliga för ackrediterade parlamentsassistenter i enlighet med artikel 24 i tjänsteföreskrifterna, som är analogt tillämpliga på ackrediterade parlamentsassistenter.

Svar på iakttagelse 61:

Parlamentet har enbart behörighet att fastställa mer omfattande restriktioner för före detta parlamentsledamöter i fråga om deras tillträde till byggnaderna, deras användning av installationer och deras ekonomiska rättigheter. Man bör också beakta att det var ett stort steg i utvecklingen av den parlamentariska demokratin att tillåta och uppmuntra personer som inte kan leva på sin förmögenhet att kandidera för offentliga uppdrag. Tillämpning av andra restriktioner för omedelbar anställning efter ämbetstiden skulle därför innebära att man accepterar ett hinder för att kandidera för offentliga uppdrag, eftersom det inte finns någon ”sysselsättningsgaranti” för ledamöterna efter en valperiod. Alternativt skulle det kanske bli nödvändigt att finna kompensationsmekanismer i systemen för övergångsersättningar.

Svar på iakttagelse 67:

Parlamentet ser det som en prioritering att lösa alla eventuella intressekonflikter, och kräver att information om en intressekonflikt offentliggörs endast om ledamoten inte löser den.

Svar på iakttagelse 74:

Talmannen är skyldig att vederbörligen beakta ledamöternas erfarenhet och den politiska jämvikten när de utses (se artikel 7.2 i uppförandekoden).

Svar på iakttagelse 80:

Sedan oktober 2018 erbjuds regelbundet en omarbetad kurs Let’s talk about Ethics.

Sedan 2018 är nyrekryterade ackrediterade parlamentsassistenter skyldiga att delta i en introduktionskurs om deras rättigheter och skyldigheter.

Svar på iakttagelse 81:

Såsom förklarades i punkt 53 håller parlamentet på att lansera en vägledning för personalen som omfattar exempel från verkliga livet och klargöranden av etikfrågor, vilken ska komplettera den befintliga uppförandekoden för personalen.

Dessutom har flera meddelanden skickats till personalen sedan januari 2019, främst avseende kandidaturer och deltagande i valkampanjen inför valet till Europaparlamentet, som parlamentet betraktar och behandlar som en bisyssla.

Svar på iakttagelse 82:

Se punkterna 80 och 81 ovan.

Svar på iakttagelse 84:

De ackrediterade parlamentsassistenterna erhåller regelbundet vägledning om etikfrågor, vilket bland annat visas av deras många ansökningar och förklaringar om bisysslor, kandidaturer i val, publikationer m.m.

Om rekommendation 1:

1) Parlamentet accepterar delvis rekommendation 1.1. De ansvariga tjänsteavdelningarna kommer att fortsätta att uppdatera och utveckla sina etikstrategier. Parlamentet anser emellertid inte att det är nödvändigt att konsolidera detta i ett enda strategidokument. Parlamentet håller på att utveckla mätbara indikatorer för att ytterligare förbättra resultatbedömningen av administrationen. [Rekommendation 3] Etik kommer att ha en central plats i medvetandehöjande åtgärder riktade till både personal och ledamöter.

2) Parlamentet accepterar delvis rekommendation 1.2. Befintlig dokumentation kommer att kompletteras med de kontroller som ska genomföras. Parlamentet anser att det är viktigt med konsekventa kontrollförfaranden, men hävdar dock att parlamentet i praktiken säkerställer konsekventa kontroller av förklaringar vid enheten för karriärutveckling och etik. Ytterligare detaljerad vägledning för personalen som är ännu tydligare än uppförandekoden kommer inom kort att ställas till förfogande.

3) Parlamentet accepterar inte rekommendation 1.3. Parlamentet anser att förklaringen uppfyller det krav på öppenhet som avses i artikel 4 i ledamöternas uppförandekod och möjliggör offentlig granskning. Alla ytterligare krav på att kontrollera riktighet och fullständighet skulle kräva en avsevärd ökning av personalstyrkan och/eller undersökningsbefogenheterna, vilket inte är en möjlighet.

4) Parlamentet accepterar rekommendation 1.4 och betonar att den nya vägledningen om etikfrågor, som ska offentliggöras i juni 2019, på ett uttömmande sätt förklarar och klargör de relevanta bestämmelserna om gåvor och gästfrihet.

5) Parlamentet accepterar inte rekommendation 1.5. Det medger att de ackrediterade parlamentsassistenterna är en specifik grupp som inte omfattas av alla de åtgärder som är tillämpliga för personalen. Parlamentet kan dock redan finna lämpliga lösningar genom att tillämpa artikel 24 i tjänsteföreskrifterna på ackrediterade parlamentsassistenter. Detta har säkrats genom hänvisningen till artikel 24 i de befintliga visselblåsningsreglerna.

6) Parlamentet accepterar delvis rekommendation 1.6, och kommer att undersöka om det kan göra något inom ramen för den befintliga lagstiftningsramen. Parlamentet uppskattar intresset för bestämmelserna för ledamöternas verksamhet efter ämbetstiden, men det har endast begränsade befogenheter över före detta ledamöter eftersom det endast kan kontrollera tillträdet till sina lokaler, vilket det redan gör. I detta avseende har parlamentet redan vidtagit åtgärder. Se även punkt 61.

Om rekommendation 2:

1) Parlamentet accepterar rekommendation 2.1 och är villigt att samarbeta med andra institutioner för att utbyta god praxis.

2) Parlamentet accepterar rekommendation 2.2. Parlamentet medger att det i princip är värdefullt att samarbeta med andra institutioner, men betonar att parlamentet för närvarande tillämpar det mest strikta taket för den tillåtna ersättningen för bisysslor, dvs. 0 euro.

3) Parlamentet accepterar delvis rekommendation 2.3. Det är öppet för utbyte av bästa praxis med andra institutioner, men understryker att status som parlamentsledamot specifikt gäller för parlamentet, (se även punkt 67), och att det finns rättsliga begränsningar baserade på familjemedlemmarnas rätt till integritet.

Om rekommendation 3:

Parlamentet accepterar denna rekommendation.

Mer målinriktad central vägledning har utarbetats och kommer att göras tillgänglig inom kort. De ansvariga tjänsteavdelningarna kommer att fortsätta att erbjuda kurser och att främja kunskap och erfarenhet (på basis av befintliga moduler och kurser/kunskapshöjande åtgärder som anordnas till följd av enkäter som genomförts på generaldirektoratsnivå) till de olika generaldirektoraten med stöd av alla interna kanaler.

Rådets svar

Iakttagelser

25

Statusen för rådsmedlemmar är mycket specifik och inte jämförbar med statusen för ledamöter av andra institutioner. Rådet har inga medlemmar som utses eller väljs eller som får ersättning från EU-budgeten.

Det följer av artikel 16.2 i EU-fördraget att rådet ”ska bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt.”

Enligt bilaga I till rådets arbetsordning får ”[v]arje medlemsstat [...] avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet”. Enligt artikel 16.7 i EU-fördraget ska en ”kommitté med ständiga representanter för medlemsstaternas regeringar [...] ansvara för att förbereda rådets arbete”. För att bistå i förberedelserna av rådets arbete får Coreper inrätta kommittéer och arbetsgrupper och fastställa deras uppdrag (se artikel 19.3 i rådets arbetsordning). Dessa arbetsgrupper ska bestå av företrädare för varje medlemsstat. Per definition agerar dessa företrädare och delegater på sina nationella förvaltningars vägnar och företräder sina medlemsstaters intressen.

I Europeiska rådet är det enbart ordföranden som utses och får ersättning från EU-budgeten.

38

Viktiga delar av etikstrategin ingår i rådets generalsekretariats guide för etik och uppförande och i ett antal andra dokument om personalens uppförande och skyldigheter.

Rådets generalsekretariat (nedan kallat generalsekretariatet) antog en reviderad ram för intern kontroll den 29 oktober 2018 med verkan från och med den 1 november 2018 (beslut 42/18 av rådets generalsekreterare). Den första principen för kontrollmiljön är att generalsekretariatet visar engagemang för integritet och etiska värderingar. Principen beskrivs enligt följande:

1. Tonen i ledningen: ledningen respekterar integritet och etiska värderingar i instruktioner, åtgärder och uppträdande.
2. En uppförandekod med förväntningar vad gäller integritet och etiska värderingar som är allmänt spridda och kända på alla nivåer i organisationen.

Vad avser riskbedömning gjorde enheten för internrevision 2015 en revision av generalsekretariatets etiska policy. I revisionsrapporten beskrivs etikrelaterade risker som revisorerna konstaterat, och lämpliga åtgärder rekommenderas.

Dessutom gör flera av generalsekretariatets enheter årliga riskbedömningar. Identifiering av risker som avser oetiskt uppträdande är en del av detta arbete. Generalsekretariatet valde att göra regelbundna riskbedömningar per enhet (eller av projekt) som skulle omfatta alla riskområden inbegripet etiska frågor, i stället för att skapa ett specifikt register över etiska risker. Generalsekretariatet kommer att studera fördelarna med att göra en allmän bedömning av etiska risker.

48

När det gäller Europeiska rådets ordförande lämnas intresseförklaringar på grundval av uppförandekoden för Europeiska rådets ordförande. Enligt artikel 15.5 i EU-fördraget kan Europeiska rådet, i händelse av allvarlig försummelse, avbryta ordförandens mandat med kvalificerad majoritet. Europeiska rådet kan därför ta hänsyn till bristande efterlevnad eller överträdelser av uppförandekoden.

49

Se svaret på punkt 48 ovan.

Slutsatser och rekommendationer

Rekommendation 1 – Förbättra de etiska ramarna

Rådets generalsekretariat godtar punkterna 1, 2 och 4 av rekommendation 1.

När det gäller rekommendation 1 punkt 1 ingår redan viktiga delar av etikstrategin i rådets generalsekretariats guide för etik och uppförande och i ett antal dokument om personalens uppförande och skyldigheter. Punkt 1 kommer att genomföras genom det pågående projektet ”Ethics in Focus”.

Rekommendation 2 – Harmonisera delar av de etiska ramarna och utbyt god praxis i etiska frågor

Rådets generalsekretariat godtar rekommendation 2. Punkt 3 är emellertid inte tillämplig på rådet.

Rekommendation 3 – Förbättra personalens medvetenhet och kunskap om den etiska ramen och kulturen

Rådets generalsekretariat godtar rekommendation 3. Det finns redan ett flaggskeppsprojekt för 2019, ”Ethics in Focus”, som leds av generalsekretariatets HR-direktorat; att öka personalens medvetenhet och främja etiskt uppförande är ett av projektets viktigaste mål.

Kommissionens svar

Sammanfattning

IV

Kommissionen anser att granskningen av ledamöters förklaringar är ändamålsenlig. Den kommer att dokumentera sitt skriftliga standardförfarande i enlighet med Europeiska revisionsrättens rekommendation.

V

Kommissionen anser att enkätresultaten är positiva eftersom 59,6 % av personalen anser att de har god eller mycket god kunskap.

Inledning

07

För kommissionsledamöterna är artikel 17.3 i EU-fördraget och artikel 245 i EUF-fördraget den etiska ram som fastställs i fördragen.

För de anställda vid EU:s institutioner är artiklarna 11–26a i tjänsteföreskrifterna den etiska ram som fastställts av lagstiftaren. Denna lagstiftningsnivå motsvarar den som föreskrivs i många nationella lagar om offentlig förvaltning och är tillräcklig. Med detta som utgångspunkt antar institutionerna mer detaljerade bestämmelser och anpassar dem vid behov.

Iakttagelser

34

För ledamöter beaktas etiska frågor i andra dokument såsom uppdragsskrivelser från ordföranden till de enskilda ledamöterna, generalsekretariatets strategiska plan 2016–2020 eller generalsekretariatets förvaltningsplan 2018.

37

Kommissionens riskhanteringsprocess omfattar alla områden och förvaltningsfrågor, inbegripet etik. Endast betydande etiska risker bör tas med i förvaltningsplanen. Inte ens de granskade generaldirektoraten identifierade några särskilda betydande etiska risker. Detta hindrade dock inte de granskade generaldirektoraten från att ta med särskilda åtgärder (i synnerhet anordnandet av lämpliga evenemang med koppling till etik) och organisatoriska värden i sina årliga förvaltningsplaner och/eller planera andra åtgärder i enlighet med den interna kontrollramen.

43

Kommissionen dubbelkontrollerar den information som tillhandahålls i förfrågningar om etik mot tillgänglig intern och extern information. Eftersom förfrågningar alltid bedöms från fall till fall beror dubbelkontrollernas omfattning på eventuella därmed sammanhängande risker och är förenliga med proportionalitetsprincipen.

Den befintliga dokumentationen över de viktigaste förfarandena för bisysslor under tjänstgöringen och tjänstledighet av personliga skäl samt verksamhet efter avslutad tjänstgöring har förbättrats under den andra halvan av 2018 efter antagandet av ett ändrat beslut om bisysslor och innehåller en uttrycklig beskrivning av de kontroller som ska genomföras. Arbete pågår för att förstärka de andra förfarandena.

Ruta 2

Exempel på otillräcklig vägledning

Specifik vägledning om olika situationer saknas

Vägledning om vad som utgör en intressekonflikt finns i broschyren om etik och personalens uppträdande. Mer detaljerad vägledning skulle emellertid kunna tillhandahållas om intressekonflikter vid rekrytering, på ett liknande sätt som för bisysslor och verksamhet efter avslutad tjänstgöring.

GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings etiska riktlinjer återspeglar de vanligaste frågorna som kollegor vid generaldirektoratet har tagit upp med de som är ansvariga för etikfrågor inom generaldirektoratet.

Eventuella intressekonflikter i samband med utövandet av yrkesverksamhet eller mottagande av EU-stöd omfattas av de allmänna bestämmelserna om intressekonflikter och bisysslor. Sannolikheten att dessa situationer uppkommer i GD Jordbruk och landsbygdsutveckling är inte nödvändigtvis större än i något annan av kommissionens avdelningar.

47

Kommissionen kommer att dokumentera sitt standardförfarande. Den erinrar om att den första viktiga granskningen äger rum i samband med att nominerade ledamöter frågas ut innan kommissionen utses. Nominerade ledamöter ska framför allt lämna en intresseförklaring till Europaparlamentet i god tid för att göra det möjligt för parlamentet att granska dem, och de är ansvariga för sina förklaringar.

Efter utseendet och vid varje uppdatering granskas deklarationerna under överinseende av kommissionens ordförande i enlighet med artiklarna 2.6, 3.1, 4.2 och 4.4 i uppförandekoden för kommissionens ledamöter. Granskningen omfattar förekomsten av situationer som kan ge upphov till en intressekonflikt eller som rimligen kan uppfattas som en sådan. Om ordföranden upptäcker och bekräftar en sådan situation, kan ordföranden vidta åtgärder såsom omfördelning av ett ärende eller en begäran att sälja av ekonomiska intressen. Vidare genomförs även en allmän rimlighetskontroll av förklaringarnas fullständighet på grundval av tillgänglig information.

Ledamöterna har ett individuellt ansvar för sina förklaringar.

50

Kommissionen erinrar om att granskningen, även om den ännu inte har fastställts i ett skriftligt standardförfarande, är omfattande, innefattar en allmän kontroll av fullständigheten utifrån tillgänglig information och är baserad på tydliga kriterier.

Deklarationerna från kommissionens ledamöter och uppdateringar av dessa offentliggörs dessutom och är föremål för en ständig offentlig granskning.

Ruta 3

Luckor i riktlinjerna för gåvor och representation – kommissionen

Begreppen gåvor och representation i uppförandekoden används i deras allmänna vanliga betydelse för att täcka samtliga situationer som en kommissionsledamot kan ställas inför i enlighet med de övergripande principer som fastställs i bestämmelserna om gåvor och intressekonflikter (artiklarna 6.4 och 2.6 i uppförandekoden för kommissionens ledamöter). Ytterligare vägledning kommer att tillhandahållas.

80

Kommissionen har infört en mycket omfattande utbildningsstrategi i etik som personalen berörs av vid olika tidpunkter i karriären. Strategin har stärkts ytterligare år 2018 (främst genom obligatorisk utbildning för all personal som påbörjar sin tjänstgöring och för alla nyutnämnda enhetschefer). Europeiska revisionsrättens enkät visar att 50,6 % av kommissionens anställda uppgav att de har deltagit i en etikutbildning. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits kommer denna siffra snart att öka och kommissionen förväntar sig att utbildningsstrategin under de kommande åren kommer att leda till en ännu bättre medvetenhet om de etiska ramarna.

83

Medvetandehöjande kampanjer om den årliga verksamhetsrapporten från kommissionens utrednings- och disciplinbyrå är av yttersta vikt. Även om dessa rapporter offentliggörs på MyIntracomm och presenteras för många generaldirektorat och avdelningar förefaller det finnas ett större behov.

84

Kommissionen genomför en gedigen kampanj för att öka medvetenheten om etik och integritet inom generaldirektoraten och för nyanställda. Anställda erbjuds ytterligare kurser i kommissionens utbildningskatalog.

Vad gäller skydd för anställda som rapporterar oetiskt uppträdande säkerställer kommissionens utrednings- och disciplinbyrå största möjliga konfidentialitet och dataskydd. Det är något som har beaktats i samband med den pågående översynen av de allmänna tillämpningsföreskrifterna för kommissionens utrednings- och disciplinbyrå och i det nya beslutet om dataskydd (kommissionens beslut (EU) 2019/165 av den 1 februari 2019).

85

Kommissionen vidtar åtgärder för att hantera denna fråga, inbegripet kampanjer för att öka medvetenheten om etik och integritet, ytterligare presentationer om utrednings- och disciplinbyråns förfaranden och spridning av byråns årliga verksamhetsrapport.

Slutsatser och rekommendationer

Rekommendation 1.2

Kommissionen godtar rekommendationen.

Vad gäller formaliseringen av kontrollförfarandena för förklaringar anser kommissionen att denna rekommendation redan har genomförts för ansökningar om utövande av bisysslor under tjänstgöringen och tjänstledighet av personliga skäl samt för verksamhet efter avslutad tjänstgöring. Arbete pågår för att förstärka de andra förfarandena.

Rekommendation 1.3

Kommissionen godtar rekommendationen.

Den anser att granskningen av intresseförklaringarna är omfattande, innefattar en allmän kontroll av fullständigheten utifrån tillgänglig information och är baserad på tydliga kriterier.

Kommissionen kommer att dokumentera sitt interna standardförfarande för granskningen i enlighet med artikel 4.2 i uppförandekoden för att säkerställa kvalitet och samstämmighet i processen.

Rekommendation 1.4 – Gåvor och representation

Kommissionen godtar rekommendationen och kommer att tillhandahålla ytterligare vägledning, information och exempel som grundas på artikel 6 i uppförandekoden.

Rekommendation 2 – Arbeta tillsammans för att harmonisera delar av de etiska ramarna och vidta ytterligare åtgärder för att utbyta god praxis i etiska frågor

Kommissionen godtar delvis rekommendationen.

Kommissionen godtar att fortsätta att diskutera etiska frågor av gemensamt intresse med de andra institutionerna inom ramen för befintliga interinstitutionella forum, särskilt CPQS (Comité pour les Questions statutaires), eller inom kommissionens avdelningar samt att utbyta god praxis.

Vad gäller de tre punkter där revisionsrätten vill se en harmonisering har kommissionen aktuella, detaljerade och ändamålsenliga rättsliga grunder och texter.

Vad gäller bisysslor har det tillämpliga beslutet nyligen reviderats och kommissionen har inte för avsikt att ändra det i framtiden. Dessutom har kommissionen inte för avsikt att ta några initiativ beträffande sina riktlinjer om gåvor och gästfrihet, eftersom den anser att dessa är ändamålsenliga.

Vad gäller ledamöters förklaringar om verksamhet som make eller partner utövar, är detta redan obligatoriskt för kommissionsledamöter. Samma sak gäller under vissa förutsättningar för finansiella intressen som makar, partner eller minderåriga barn till ledamöter har. Kommissionen har inte för avsikt att vidta några åtgärder i detta hänseende.

Kommissionen vill understryka att genomförandet av en sådan rekommendation inte enbart beror på kommissionen.

90

2) Europeiska revisionsrättens enkät visar att 59,6 % av kommissionens personal anser att de har god eller mycket god kunskap om den etiska ramen.

3) Europeiska revisionsrättens enkät visar att 54,7 % av kommissionens personal uppgav att de hade fått utbildning i etik.

Rekommendation 3 – Förbättra personalens medvetenhet och kunskap om den etiska ramen och kulturen

Kommissionen godtar rekommendationen och anses att den redan har genomförts.

Kommissionen har redan vidtagit omfattande åtgärder för att öka personalens medvetenhet om etik och kommer att fortsätta arbetet med detta. Kommissionen har infört en mycket omfattande utbildningsstrategi i etik som personalen berörs av vid olika tidpunkter i karriären, såsom förklaras i svaret på punkt 80. Denna strategi har stärkts ytterligare under 2018. Kommissionen kommer att fortsätta att bygga vidare på dessa ansträngningar och förväntar sig att strategin kommer att öka personalens medvetenhet på kort sikt.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning V EU:s finansiering och förvaltning, där ledamoten Lazaros S. Lazarou är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Mihails Kozlovs med stöd av Edite Dzalbe (kanslichef), Laura Graudina (attaché), Alberto Gasperoni (förstechef), Gediminas Macys (uppgiftsansvarig), Michal Machowski (biträdande uppgiftsansvarig) och Aino Nyholm, Elisa Paladini²⁴ Christian Geoffroy och Angela Onno²⁵ (revisorer). Richard Moore gav språkligt stöd. Emanuele Fossati gav it-stöd.

Från vänster till höger: Alberto Gasperoni, Michal Machowski, Laura Graudina, Gediminas Mačys, Mihails Kozlovs, Edite Dzalbe, Aino Nyholm och Christian Geoffrroy.

Slutnoter

¹ Integritetsram, OECD, 2009.

² Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings(OECD) rekommendation om offentlig integritet, OECD, Paris, 2017.

³ 1998 Recommendation of the OECD Council on Improving Ethical Conduct in the Public Service, Including Principles for Managing Ethics in the Public Service (OECD-rådets rekommendation från 1998 om bättre etiskt uppträdande inom offentlig förvaltning med principer för hur etik ska hanteras), i OECD, Trust in Government. Ethics measures in OECD Countries (förtroende för den offentliga sektorn, etikåtgärder i OECD-länderna), Paris, 2000.

⁴ För personal som inte är tjänstemän fastställs liknande krav i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Institutionerna preciserar dessa bestämmelser genom att anta specifika tillämpningsföreskrifter.

⁵ EUT C 65, 21.2.2018, s. 7.

⁶ För personal som inte är tjänstemän fastställs liknande krav i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

⁷ Zero harassment in the workplace – A guide for Members of the European Parliament (nolltolerans mot trakasserier på arbetsplatsen – en handledning för Europaparlamentets ledamöter), 2017.

⁸ Se artikel 15 i EUF-fördraget och den uppförandekod som är ett offentligt instrument för självreglering som Europeiska rådets ordförande har antagit.

⁹ Managing conflict of interest in the public sector (hantering av intressekonflikter i den offentliga sektorn), OECD, 2005.

¹⁰ I vissa medlemsstater (t.ex. Frankrike och Polen) är förklaringar från ledamöter av institutionerna föremål för ytterligare granskning av behöriga myndigheter baserat på den nationella lagstiftningen.

¹¹ Managing conflict of interest in the public sector, A Toolkit (hantering av intressekonflikter i den offentlig sektorn, en verktygslåda), OECD, 2005.

¹² Europaparlamentet, presidiets beslut om tillämpningsföreskrifter för uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter (15 april 2013).

¹³ Whistleblower protection: encouraging reporting, CleanGovBiz guidance (skydd för visselblåsare: om att uppmuntra rapportering, riktlinjer från CleanGovBiz), OECD, 2012.

¹⁴ Post-Public Employment – Good Practices for preventing Conflict of Interest (efter avslutad tjänstgöring i offentlig förvaltning – god praxis för att förhindra intressekonflikter), OECD, 2010.

¹⁵ Vid kommissionen ska förklaringen också inbegripa minderåriga barns ekonomiska intressen om de kan anses ge upphov till en intressekonflikt. Se artikel 3.4 a i uppförandekoden för kommissionsledamöter.

¹⁶ Vägledning för ledamöter om åtgärder mot trakasserier (se fotnot 7).

¹⁷ Svar på enkätfråga 11.9 och 11.10, se bilaga II — Enkätresultat.

¹⁸ Det kan vara penningbelopp eller fysiska föremål som erbjuds gratis eller möjligheten att kostnadsfritt delta i evenemang som endast är tillgängliga mot betalning. I detta ingår erbjudanden om gästfrihet, inbegripet mat, dryck, måltider och uppehälle.

¹⁹ För personal som inte är tjänstemän fastställs liknande krav i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Institutionerna beskriver dessa bestämmelser närmare genom att anta mer specifika tillämpningsföreskrifter.

²⁰ Verksamhet eller uppdrag, mot ersättning eller ej, som tjänstemän eller ledamöter utför utanför sin tjänstgöring. Begreppet avser yrkesverksamhet eller verksamhet som går utöver vad som rimligen kan anses vara fritidsaktiviteter.

²¹ Vid kommissionen bedöms de från fall till fall.

²² Vid kommissionen bedöms de från fall till fall.

²³ EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

²⁴ Till april 2018.

²⁵ Till augusti 2018.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019

PDF	ISBN 978-92-847-2299-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/15587	QJ-AB-19-010-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-2282-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/46353	QJ-AB-19-010-SV-Q

© Europeiska unionen, 2019

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://publications.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.