Europeiska revisionsrätten 2016 Verksamhetsrapport

Europeiska revisionsrätten

Vilka är vi?

Europeiska revisionsrätten är en av Europeiska unionens institutioner, inrättad för att granska EU:s finanser.

Institutionen har sitt säte i Luxemburg och har 28 ledamöter, en från varje medlemsstat. Vi har ungefär 900 anställda – revisorer och administrativ personal – från alla länder i EU.

Vad gör vi?

Sedan 1977 bidrar revisionsrätten till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verkar för redovisningsskyldighet och insyn och fungerar som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Vi kontrollerar att EU har tillförlitliga räkenskaper, tillämpar de finansiella reglerna korrekt och ger valuta för pengarna. Genom våra granskningsrapporter informerar vi Europaparlamentet, rådet, de nationella parlamenten och allmänheten om hur EU:s pengar används.

Inledning av ordföranden

Kära läsare,

2016 var ett år som fick Europeiska unionen att skaka i sina grundvalar. Att hantera en ökande populism, skydda medborgarna mot terrorism, möta stora utmaningar kopplade till migration och bevittna en folkomröstning om EU-utträde i en av medlemsstaterna är faktorer som alla satt sina spår. Som ett resultat har många medborgares tro på det gemensamma Europeiska projektet satts på prov, och vi måste göra vårt yttersta för att se till att medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och deras arbete upprätthålls. Jag tror att en sund ekonomisk förvaltning har en viktig roll att spela i det sammanhanget. Europeiska revisionsrätten bidrar till detta genom att offentliggöra oberoende granskningsrapporter om tillståndet i EU:s finanser. Vi har en skyldighet gentemot medborgarna att se till att de får veta hur deras pengar används av EU och att de får valuta för dem. EU måste göra kloka investeringar för medborgarnas räkning i politik, program och projekt som kan göra skillnad. EU måste leverera resultat och skälig avkastning på investeringarna, vilket inte bara underbygger hållbarheten i EU:s verksamhet, utan även ger den legitimitet i medborgarnas ögon.

Den här rapporten handlar om vår verksamhet under 2016. Den innehåller också information om vår förvaltning och de resurser vi använt för att fullgöra vårt uppdrag och nå våra mål. Vi fortsatte att granska EU-
institutionerna och EU-organen och de EU-medel som gått till medlemsstaterna, länder utanför EU, internationella organisationer och andra parter. I enlighet med våra fördragsskyldigheter producerade vi årsrapporter om EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, liksom om alla EU:s byråer och många andra organ inom hela EU. Våra 36 särskilda rapporter för året täcker in ett brett spektrum av ämnesområden.

För att vårt arbete ska göra skillnad måste vi på ett ändamålsenligt sätt kommunicera resultatet av vårt arbete till våra intressenter på EU-nivå och nationell nivå. Under året har vi ytterligare förbättrat vårt samarbete med Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Den största delen av EU:s pengar används emellertid i medlemsstaterna. Det är därför minst lika viktigt att vi når ut till medborgarna och att de får information om vårt arbete.

I den här rapporten lyfter vi fram några av de förändringar som vi genomfört i vår organisation och i fråga om kunskapshantering. Den innehåller även viktig information om personalförvaltningen, finanserna och våra insatser under det senaste året samt resultatet av våra interna och externa revisioner och det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. För att fortsätta att fullgöra vårt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt, har vi också gått vidare med vår interna reform, för att på bästa sätt tillvarata vår personal och deras kunskaper.

Jag kan stolt säga att den rekordstora produktionen av rapporter och andra granskningsbaserade publikationer under 2016 vittnar om vår effektivitet och vår beslutsamhet att leverera resultat och skydda EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Trevlig läsning!

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

2016 i korthet

Vår verksamhet

• Årsrapporter om EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden.
• 52 särskilda årsrapporter om EU:s olika byråer och organ runtom i EU.
• 36 särskilda rapporter där ändamålsenligheten granskas inom olika förvaltningsteman och budgetområden som klimatåtgärder, sjötransport, migration eller banktillsyn.
• Två yttranden över ny eller uppdaterad EU-lagstiftning med betydande effekter för den ekonomiska förvaltningen – det ena om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och det andra om Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) – samt ett informationsdokument om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
• Möten, seminarier och konferenser med våra partner och intressenter, bland annat en högnivåkonferens om användningen av finansieringsinstrument för EU-budgeten.

Vår förvaltning

• Vi valde en ny ordförande, Klaus-Heiner Lehne (Tyskland).
• Vi välkomnade sju nya ledamöter till institutionen: Jan Gregor (Tjeckien), Mihails Kozlovs (Lettland), Janusz Wojciechowski (Polen), Samo Jereb (Slovenien), Rimantas Šadžius (Litauen), Leo Brincat (Malta) och João Figueiredo (Portugal). Juhan Parts (Estland) kom till revisionsrätten den 1 januari 2017.
• Vi reformerade vårt system med revisionsavdelningar och kommittéer genom att inrätta en femte avdelning med ansvar för att granska EU:s finansiering och förvaltning och en kommitté för kontroll av revisionskvaliteten, och vi gav en ledamot det övergripande ansvaret för årsrapporten.
• Vi inrättade en ram för kunskapshantering och utformade en ny institutionsövergripande riskhanteringspolicy som en del av reformen.
• Vi fortsatte att minska antalet anställda, enligt överenskommelsen mellan EU:s institutioner, liksom att tillämpa en jämställdhetspolitik när det gäller rekrytering och personalförvaltning.
• Vi införde ett högkvalitativt miljöledningssystem för våra byggnader, vilket ledde till en positiv miljöbedömning av experter.

Vår verksamhet

Revisionsarbetet

Revision är vår kärnverksamhet.

Vi utför tre typer av revisioner inom EU:s olika budgetområden:

• Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner – där vi kontrollerar årsräkenskapernas tillförlitlighet och transaktionernas laglighet och korrekthet i enlighet med kraven i lagstiftningen (framför allt för revisionsförklaringen) samt bedömer huruvida systemen eller transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dem.
• Effektivitetsrevisioner – där vi kontrollerar huruvida EU:s politik och program är ändamålsenliga och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund (inbegripet valuta för pengarna). Dessa revisioner rör specifika förvaltningsteman och budgetområden som vi väljer ut baserat på kriterier som allmänintresse, risken för oriktigheter eller bristfälliga resultat samt förbättringspotential.

Baserat på de bevis vi samlar in när vi utför vårt revisionsarbete, strävar vi efter att komma med tydliga slutsatser om räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget, även för de specifika utgiftsområdena, liksom att ge praktiska och kostnadseffektiva rekommendationer i de fall förbättringar kan göras. Våra revisorer inhämtar dessa bevis genom sina granskningar av politik, program och projekt, i EU och övriga världen, som medfinansieras med EU-medel.

Revisionsbesök under 2016

Merparten av revisionsarbetet utförs i våra lokaler i Luxemburg, men revisorerna genomförde under 2016 även ett stort antal besök hos nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna och andra mottagare av EU-medel inom och utanför EU:s gränser. Här ingår även de övriga av EU:s institutioner, byråer och organ, eller EU-delegationer, men också internationella organisationer, som FN, som är delaktiga i hanteringen av EU-medel. Genom besöken inhämtade vi direkta revisionsbevis hos dem som förvaltade, uppbar och betalade ut EU-medel och hos de slutmottagare som tog emot dem.

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Hur ofta enskilda medlemsstater och mottagarländer besöks och hur mycket granskningsarbete som utförs beror på vilken typ av revision som genomförs.

Inom EU görs revisionsbesöken ofta i samarbete med det nationella revisionsorganet i den berörda medlemsstaten. Under 2016 ägnade våra revisorer 4 246 dagar åt revision på plats (4 310 under 2015) – i medlemsstaterna och utanför EU.

Dessutom tillbringade revisorerna 2 510 dagar vid EU:s institutioner i Bryssel och Luxemburg, liksom vid decentraliserade byråer och organ runtom i EU, internationella organisationer som FN eller OECD samt privata revisionsföretag. Vi använde oss av videokonferenser och annan informationsteknik som säkert utbyte av uppgifter och dokument för revisionsarbetet där så var möjligt.

Rapporter och yttranden

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del av EU:s ansvarskedja, eftersom de används till att ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt inom det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. De ansvariga är huvudsakligen Europeiska kommissionen, men även övriga EU-institutioner och EU-organ. Nationella, regionala och lokala förvaltningar i medlemsstaterna spelar också en viktig roll inom områden med delad förvaltning, som jordbruks- och sammanhållningsutgifter, och svarar för genomförandet av omkring 80 % av EU:s budget.

Vi offentliggör tre huvudtyper av granskningsrapporter.

• Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av Europeiska unionens budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
• Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag, som offentliggörs separat.
• Särskilda rapporter som innehåller resultatet av utvalda effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner av särskilda utgifts- eller budgetområden eller budget- eller förvaltningsteman i EU.

Dessutom avger vi yttranden över ny eller uppdaterad lagstiftning med betydande effekter för den ekonomiska förvaltningen och andra granskningsbaserade publikationer, som översiktliga analyser och informationsdokument, antingen på begäran av en annan institution eller på eget initiativ.

Alla våra granskningsrapporter, yttranden och övriga granskningsbaserade publikationer finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Årsrapporter

Årsrapporten om EU:s budget för 2015

Inom ramen för revisionen av genomförandet av EU:s budget för 2015 stickprovsgranskade revisorerna ungefär 1 200 transaktioner inom alla utgiftsområden. Det betyder att vi har bedömt 1 200 olika fall där EU:s pengar har använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsländerna eller till mottagare i länder utanför EU.

I rapporten avgav vi en förklaring om hur dessa EU-medel hade använts under året och lyfte fram områden där det fanns störst risk för att de användes felaktigt. Därtill gjorde vi specifika bedömningar av vart och ett av EU:s viktigaste verksamhetsområden utifrån rubrikerna i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och tillhandahöll information om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt om resultataspekter inom tre huvudområden av EU:s budget. Vi analyserade också varför felen uppkom och lämnade relevanta och kostnadseffektiva rekommendationer till förbättringar.

Årsrapporten för 2015 offentliggjordes den 13 oktober, en månad tidigare än de föregående åren.

Under 2016 inrättade vi en högnivågrupp för att undersöka möjligheterna att ytterligare öka årsrapportens mervärde för användarna, i synnerhet Europaparlamentet, exempelvis genom att tillhandahålla fler geografiska analyser, bedöma effektiviteten inom ytterligare områden av EU:s budget och uppnå säkerhet med hjälp av de interna kontrollerna på EU-nivå och medlemsstatsnivå. Vi antog dessa förslag i början av 2017.

Årsrapporten om Europeiska utvecklingsfonden för 2015

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) tillhandahåller Europeiska unionens bistånd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier. EUF finansieras av medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen utanför ramen för EU:s allmänna budget och, när det gäller en del av biståndet, av Europeiska investeringsbanken (EIB).

Vi kom fram till att EUF:s räkenskaper för 2015 var tillförlitliga. Inkomsterna innehöll inte några väsentliga fel. Liksom tidigare år pekade den felnivå som vi konstaterade i EUF:s utgifter överlag på brister i förhandskontrollerna. Fel som beror på att det saknas styrkande underlag som motiverar utgiften och bristande efterlevnad av upphandlingsreglerna låg bakom mer än två tredjedelar av den uppskattade felnivån.

Årsrapporten om EUF offentliggörs tillsammans med årsrapporten om EU:s budget och finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Särskilda årsrapporter

EU:s byråer, andra organ och gemensamma företag är spridda över hela EU och fullgör specifika uppgifter inom områden som är av grundläggande betydelse för Europas medborgare, som hälsa, säkerhet, frihet och rättvisa.

Under 2016 granskade vi deras räkenskaper för att bedöma om de var tillförlitliga och om de underliggande transaktionerna överensstämde med gällande regler. I vårt uttalande om deras räkenskaper tog vi även hänsyn till det revisionsarbete som – i förekommande fall – utförts av privata revisionsföretag. Vi granskade även kommunikationsinfrastrukturen Sisnet, Europaskolorna och Europols pensionsfond.

Våra slutsatser om räkenskaper

2015 års räkenskaper för alla byråer, andra organ och gemensamma företag var tillförlitliga, med undantag för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), där vi gjorde ett uttalande med reservation.

Våra slutsatser om transaktioner

De transaktioner som låg till grund för 2015 års räkenskaper följde reglerna, med undantag för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och det gemensamma företaget för elektroniska komponenter och system för europeiskt ledarskap (Ecsel), för vilka vi gjorde uttalanden med reservation.

Alla våra särskilda årsrapporter och två sammanfattningar – den ena om resultatet av våra revisioner 2015 av byråer och andra organ och den andra om de gemensamma företagen – finns tillgängliga på vår webbplats (eca.europa.eu).

Särskilda rapporter

Vi presenterar resultaten, slutsatserna och rekommendationerna från våra effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner i våra särskilda rapporter, som offentliggörs under hela året.

Ledamöterna beslutar om vilka granskningsteman som ska tas upp i de särskilda rapporterna. I vår verksamhetsplanering tar vi hänsyn till kriterier som allmänintresse, risken för oriktigheter eller bristfälliga resultat samt förbättringspotential. När vi väljer ut granskningsteman väger vi också in synpunkter från våra intressenter, särskilt Europaparlamentet.

Våra effektivitetsrevisioner täcker ofta flera budgetår, och eftersom de handlar om komplexa sakförhållanden kan de ta mer än ett år att slutföra. Vi utformar dessa granskningsuppgifter så att de ska få största möjliga effekt och så att våra resurser används på bästa sätt.

Under 2016 var våra särskilda rapporter inriktade på teman som rör EU:s övergripande mål att uppnå mervärde och tillväxt, EU:s svar på globala utmaningar, inbegripet viktiga frågor som energi och klimat, den inre marknaden samt migration. I våra särskilda rapporter är vi främst inriktade på att bedöma resultaten av politik, program och projekt som finansierats av EU. Vi kontrollerar framför allt om resultaten har uppnåtts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och om EU-finansieringen har tillfört ett mervärde. Vi rekommenderar även förbättringar, som kan innebära ekonomiska besparingar, förbättrade arbetsmetoder, minskat slöseri eller att förväntade politiska mål kan uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt.

Under året producerade vi 36 särskilda rapporter, vilket är ett rekordstort antal (25 särskilda rapporter under 2015). Vi vill lyfta fram två av dessa: dels den om den externa migrationspolitiken, som illustrerar hur relevant vårt arbete är när det gäller EU-medel som används utanför EU:s gränser, dels den om EU:s sjötransport, som visar på riskerna för att EU-medel som syftar till att öka den externa konkurrenskraften används ineffektivt.

En förteckning över alla särskilda rapporter som producerades under 2016 finns i bilagan till denna rapport.

Att upptäcka oegentligheter

Våra revisioner syftar inte specifikt till att leta efter oegentligheter, men vi upptäcker ändå ett antal fall där vi misstänker att oriktig eller bedräglig verksamhet kan ha ägt rum. Vi samarbetar nära med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i kampen mot bedrägerier riktade mot EU:s budget. Vi meddelar Olaf varje misstanke om oegentligheter, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som kan påverka EU:s ekonomiska intressen, om sådana uppkommer under revisionsarbetet. Dessa fall följs sedan upp av Olaf som beslutar om en eventuell utredning och vid behov samarbetar med myndigheter i medlemsstaterna. Under 2016 meddelade vi Olaf om elva sådana fall av misstänkta oegentligheter som vi upptäckte under revisionsarbetet 2015 och 2016 inför revisionsförklaringen och våra övriga revisionsuppdrag.

Yttranden och andra granskningsbaserade publikationer

Vi bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning även genom yttranden över förslag till ny eller ändrad lagstiftning med betydande finansiella effekter. Dessa yttranden begärs av de övriga EU-institutionerna och används av de lagstiftande myndigheterna – parlamentet och rådet – i deras arbete. Vi kan också offentliggöra dokument och analyser i andra frågor på eget initiativ.

Under 2016 producerade vi två yttranden som rörde övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

• Yttrande nr 1/2016 över ändring av EU:s förordning vad gäller sekretariatet för övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

Vårt yttrande stöder Europeiska kommissionens förslag om att övervakningskommitténs sekretariat inte längre ska tillhandahållas av Olaf, utan av kommissionen, eftersom den hittillsvarande situationen enligt övervakningskommittén lett till intressekonflikter och motstridiga instruktioner till sekretariatspersonalen.

• Yttrande nr 2/2016 över förslaget om förlängning och utvidgning av Efsi

I yttrandet anges att Europeiska kommissionens planer på att redan ett år efter inrättandet utöka och förlänga den investeringsfond som utgör kärnan i ”Junckerplanen” med målet att generera 315 miljarder euro i offentlig och privat finansiering utarbetades för tidigt och utan tillräckliga belägg för att den föreslagna ökningen var motiverad. Vi bedömde att det var för tidigt för att kunna mäta de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna eller dra några slutsatser om huruvida Efsi uppfyller sina mål.

Informationsdokument – ny publikation

Under 2016 utvecklade vi en ny produkt – informationsdokument – som syftar till att förse EU:s lagstiftare, framför allt rådet, med oberoende och relevanta analyser på olika områden i rätt tid. Vi offentliggjorde ett sådant informationsdokument under 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020.

• Informationsdokument – EU:s budget: dags för en reform?

Vi analyserade kommissionens meddelande om halvtidsöversynen och konstaterade att förslagen inte hade föregåtts av någon utvärdering av utgifterna under den nuvarande perioden, att det finns små möjligheter att utvärdera resultaten före nästa fleråriga budgetram och att det finns ett trängande behov av att hantera den ökande komplexiteten i finansieringsformerna för EU:s politik. Vi föreslog att kommissionen skulle ompröva tidtabellen för att utarbeta nästa fleråriga budgetram, göra en heltäckande genomgång av EU:s utgifter, utarbeta tydligare, enklare och enhetligare finansieringsformer och diskutera EU:s budgetprioriteringar på högsta nivå.

Informationsdokumenten produceras på ett annorlunda sätt än våra granskningsrapporter och fokus ligger på att utnyttja vår omfattande kunskapsbas. De ger en översikt över den aktuella situationen inom ett visst ämne och ger underlag för att välgrundade politiska beslut fattas utifrån en relevant, oberoende och opartisk rådgivning.

Våra yttranden och övriga granskningsbaserade publikationer offentliggörs på vår webbplats (eca.europa.eu).

Viktiga händelser och evenemang

Workshop om redovisning i offentlig sektor: ”Bättre räkenskaper, bättre budgetar, bättre resursanvändning?”

25–26 januari 2016, revisionsrätten, Luxemburg

Vi anordnade en workshop för redovisningsexperter inom den offentliga sektorn. Deltagarna diskuterade huruvida en harmonisering av den finansiella redovisningen, budgeteringen och den makroekonomiska statistiken skulle vara en möjlig väg för att nå fram till ett gemensamt ramverk baserat på god redovisningssed. En expertpanel utvecklade frågan huruvida finansiell redovisning, nationalräkenskaper och budgetar kunde ses som tre versioner av en och samma verklighet. Ett intressant perspektiv kom upp under debattsessionerna, som bland annat rörde revisorernas roll i att driva på kontra anpassa sig till en sådan reform.

Konferens om EU:s finansieringsinstrument

15 November 2016, revisionsrätten, Luxemburg

Vi anordnade en högnivåkonferens om EU:s finansieringsinstrument där representanter från den offentliga såväl som den privata sektorn diskuterade hur finansieringsinstrumenten kan användas på bästa sätt för att tillhandahålla ekonomiskt stöd från EU:s budget. Bland deltagarna fanns: Ingeborg Grässle, ordförande för Europaparlamentets budgetkontrollutskott, Pier Luigi Gilibert, verkställande direktör för Europeiska investeringsfonden, Vazil Hudák, vice ordförande för Europeiska investeringsbanken och Nicholas Martyn, vice generaldirektör med ansvar för strategi, regelefterlevnad och resultat vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik, som diskuterade ämnet tillsammans med revisionsrättens ledamot Iliana Ivanova.

Konferensen utgick från slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013 och vårt yttrande över Efsi. Detta följdes av en paneldiskussion om åtgärder för att mobilisera privat kapital, återanvändning av tillgängliga medel, förvaltningskostnader för Efsi samt initiativet för små och medelstora företag.

CIPFA:s internationella seminarium ”Beyond base camp”

24–25 november 2016, revisionsrätten, Luxemburg

CIPFA:s (normgivare för redovisning inom offentlig sektor) internationella seminarium är ett viktigt evenemang för personer som arbetar med finans och revision inom offentlig sektor. Vi delar CIPFA:s värderingar och samarbetar aktivt med dem för att främja god ekonomisk förvaltning och styrning. Vår ledamot Lazaros S. Lazarou med ansvar för årsrapporten var moderator vid evenemanget som anordnades av CIPFA. Deltagarna diskuterade ett brett spektrum av frågor som förbättrad offentlig ekonomisk förvaltning, granskning och revision i en osäker värld samt ansvarsutkrävande och god styrning inom offentliga finanser.

Kontakter med intressenter

Effekterna av vårt arbete beror i stor utsträckning på hur våra revisionsresultat och rekommendationer används av Europaparlamentet, rådet och de nationella parlamenten.

Parlamentet

Under 2016 hade vår ordförande och våra ledamöter regelbundna kontakter med Europaparlamentets utskott och då särskilt med budgetkontrollutskottet.

I början av året presenterade ordförande Vítor Caldeira 2016 års arbetsprogram för budgetkontrollutskottet och för utskottsordförandekonferensen, som en del av vårt årliga samråd med Europaparlamentet om det kommande årets arbetsprogram. I april deltog han i Europaparlamentets plenardebatt om beviljandet av ansvarsfrihet för 2014.

I oktober 2016 presenterade den nyvalde ordföranden Klaus-Heiner Lehne årsrapporten för 2015 för budgetkontrollutskottet och senare även för plenarsammanträdet. I november träffade han budgetkontrollutskottet igen för att presentera vårt arbetsprogram för 2017. Samma månad gjorde en delegation från budgetkontrollut-
skottet sitt årliga arbetsbesök vid vår institution.

Under 2016 presenterade våra ledamöter 33 särskilda rapporter för budgetkontrollutskottet, liksom resultaten och rekommendationerna i de olika kapitlen i årsrapporten för 2015. Dessutom blev de ombedda att presentera 12 särskilda rapporter och årsrapportens kapitel Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning för andra parlamentsutskott. Vidare blev våra ledamöter och granskningsteam inbjudna att presentera och diskutera vårt revisionsarbete vid olika utskotts arbetsgrupps-
möten, seminarier och andra evenemang anordnade av parlamentet. Liksom tidigare år höll vi ett gemensamt sammanträde med parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling för att diskutera frågor av gemensamt intresse inom ramen för det pågående arbetet och vi fortsatte att samarbeta med parlamentets utredningstjänst med målet att få till stånd en effektivare kunskapsdelning.

Rådet

Vi fortsatte våra ansträngningar att samarbeta närmare med de olika rådskonstellationerna, på både politisk nivå och arbetsnivå.

I januari 2016 träffade ordförande Vítor Caldeira Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem, ordförande för rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofinrådet) och ordförande för Eurogruppen. De diskuterade uppföljningen av vår årsrapport för 2014 inför beviljandet av ansvarsfrihet för 2014 samt utmaningarna inom förvaltningen av EU:s finanser.

I oktober 2016 träffade ordförande Klaus-Heiner Lehne Slovakiens finansminister Peter Kažimir, ordförande för Ekofinrådet, och i november träffade han Edward Scicluna, Maltas finansminister och framtida ordförande för Ekofinrådet, för att diskutera vår årsrapport för 2015 och uppföljningen av den inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2015 liksom övrigt pågående revisionsarbete.

Nationella parlament

80 % av EU:s budgetutgifter förvaltas av nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna. Vi har därför förbundit oss till ett närmare framtida samarbete med parlamenten i medlemsstaterna genom att regelbundet informera dem om vårt arbete och diskutera våra revisioners resultat och effekter med dem liksom de rekommendationer vi lämnar. Under 2016 presenterade våra ledamöter årsrapporten för 2015 i 19 medlemsstater, och i många av dessa presenterade de också flera av våra särskilda rapporter.

Samarbete med andra högre revisionsorgan

Revisionsrätten är EU:s externa revisor och vi samarbetar med andra högre revisionsorgan, främst genom

• kontaktkommittén för de högre revisionsorganen i EU:s medlemsstater,
• nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU,
• internationella organisationer för offentliga revisionsorgan, särskilt Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) och dess europeiska motsvarighet (Eurosai).

Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen i Europeiska unionen

Enligt EU-fördraget ska revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Vi samarbetar aktivt med EU-medlemsstaternas revisionsorgan inom ramen för kontaktkommittén som håller ett årligt möte och har flera olika arbetsgrupper och nätverk som har inrättats för att arbeta med särskilda frågor av gemensamt intresse.

Under 2016 bidrog vi till eller deltog i verksamheten i arbetsgrupperna för EU:s bankunion, strukturfonderna, Europa 2020-strategin, finanspolitisk revision, mervärdesskatt samt förebyggande och bekämpning av oriktigheter och bedrägerier.

Som en del i vårt främjande av delade kunskaper och expertis när det gäller revision av EU-medel, öppnade vi upp vissa interna fortbildningskurser för revisorer från nationella revisionsorgan.

Vi samordnade också översynen och utvärderingen av kontaktkommitténs samarbetsramar. Kommittén tog del av den rapport som arbetet resulterade i och godkände rekommendationerna.

Vidare tillhandahåller vi administrativt stöd till kommittén, framför allt i form av webbplatshantering och administrativt bistånd och samordning av mekanismen för tidig varning, genom vilken revisionsorganen informerar varandra om viktiga utvecklingar i arbetet.

Utökat samarbete kring revision av EU-medel

Vi har ständig kontakt med medlemsstaternas högre revisionsorgan, i syfte att stärka samarbetet kring re-
visionen av EU-medel och analysera möjligheterna att välja ut granskningsteman som vi kan arbeta med på ett samordnat sätt. Under 2016 undertecknade vi ett samförståndsavtal med de högre revisionsorganen i Kroatien och Polen om en samordnad revision av Jaspers-programmet, med en särskild rapport planerad till 2017. Vi fortsatte också att förenkla våra administrativa förfaranden för att informera nationella revisionsorgan om våra revisionsbesök och för att gå igenom fakta med våra granskningsobjekt i medlemsstaterna.

Nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi samarbetar med revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer, framför allt genom ett nätverk liknande kontaktkommittén.

Under hela 2016 fortsatte vi att stödja detta nätverk ge-nom att utföra parallella revisioner på områdena energi-
effektivitet och offentlig upphandling, där det senare innefattade att vi höll ett kickoffmöte för ordförandena vid de deltagande högre revisionsorganen.

Därutöver bidrog vi aktivt till flera andra möten och ak-
tiviteter inom nätverket, där man tog upp ämnen som väsentlighet och användning av stickprov inom finansiell revision, utvecklingen av effektiva arbetsrelationer mellan högre revisionsorgan och nationella parlament eller revisionsorganens oberoende.

Nio revisorer från nätverket för högre revisionsorgan deltog i vårt praktikprogram 2016 och ytterligare tolv deltog i våra interna fortbildningskurser.

Övrigt samarbete

Under 2016 fortsatte vi att aktivt delta i och bidra till Intosais och Eurosais verksamhet, framför allt inom de respektive arbetsgrupperna.

I juni 2016 var vi värdar för Eurosais styrelses 44:e möte.

I december 2016, vid den XXII:a Intosaikongressen i Förenade Arabemiraten, utnämndes revisionsrätten formellt till vice ordförande i Intosais kommitté för standarder för yrkesutövningen. Det återspeglar vår ambition att bidra till arbetet med att fastställa standarder för revision i den offentliga sektorn. Vi bidrog på ett betydande sätt till utarbetandet och antagandet av standarden ISSAI 5600 (vägledning om sakkunnigbedömning), liksom till ut-
vecklingen av två nya miljörevisionsstandarder (ISSAI 5110 och 5120).

Vår förvaltning

Revisionsrättens kollegium

Revisionsrättens kollegium består av en ledamot per medlemsstat som var och en utses för en mandatperiod på sex år som kan förnyas. Rådet utser ledamöterna efter att ha hört Europaparlamentet och efter det att medlemsstaterna har nominerat dem. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska de fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse.

De flesta av ledamöterna placeras i en av de fem avdelningarna, som antar rapporter, yttranden och andra granskningsbaserade publikationer och fattar beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter. En ledamot utses för att leda kommittén för kontroll av revisionskvaliteten och en annan för att samordna kontakterna med andra institutioner. De biträds av ett kansli.

De rapporter, yttranden och andra granskningsbaserade publikationer som utarbetats under ledamöternas ansvar presenteras för avdelningen och/eller hela kollegiet för antagande och därefter för Europaparlamentet och rådet.

Ledamöterna väljer bland sig revisionsrättens ordförande för en tid av tre år som kan förnyas. Utöver sina övriga ansvarsområden övervakar ordföranden revisionsrättens arbete och representerar institutionen i dess yttre förbindelser. Den 1 oktober 2016 ersatte Klaus-Heiner Lehne Vítor Caldeira, som efter nio år som revisionsrättens ordförande blev ordförande för Portugals högre revisions-
organ (Tribunal De Contas).

Under 2016 utsåg Europeiska unionens råd följande nya ledamöter efter att medlemsstaternas regeringar hade nominerat dem och efter att ha hört Europaparlamentet:

• Jan Gregor (Tjeckien), Mihails Kozlovs (Lettland), Janusz Wojciechowski (Polen) och Samo Jereb (Slovenien), ledamöter av revisionsrätten från den 7 maj 2016.
• Rimantas Šadžius (Litauen), ledamot av revisionsrätten från den 16 juni 2016.
• Leo Brincat (Malta) och João Figueiredo (Portugal), ledamöter av revisionsrätten från den 1 oktober 2016.
• Juhan Parts (Estland), ledamot av revisionsrätten från den 1 januari 2017.
• Revisionsrättens ledamöter Ladislav Balko (Slovakien) och Lazaros S. Lazarou (Cypern) återutnämndes den 7 maj respektive 2 november 2016.

Revisionsavdelningar och kommittéer

I juni 2016 reformerade vi de avdelningar och kommittéer som förbereder och fattar vår institutions beslut. Tre förändringar är särskilt värda att notera. Genom reformen infördes följande:

• Fem likställda avdelningar bestående av fem ledamöter, inklusive den doyen som varje avdelning väljer som ansvarig för samordningen av arbetet. I stället för att ha ansvar för specifika budgetområden eller organ, har nu varje avdelning ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet: miljö, sociala frågor, ekonomi, yttre förbindelser och intern styrning.
• En ny kommitté som ska övervaka kvalitetsledningen av vårt revisionsarbete. Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten består av ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten och två ledamöter från avdelningarna, som utses på förslag av ordföranden.
• Nya ansvarsområden och ytterligare en ledamot i förvaltningskommittén. Kommittén behåller ansvaret för att förbereda beslut som rör strategi, arbetsprogrammet och organisatoriska frågor och har fått utökat beslutsansvar i vissa personalfrågor. Den nya ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten ingår i kommittén, som består av revisionsrättens ordförande (ordförande för kommittén), avdelningarnas doyener eller doyenner och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner, med deltagande av generalsekreteraren.

Reformen av våra avdelningar och kommittéer kompletterar två andra viktiga reformer i samband med genomförandet av vår strategi för 2013–2017, nämligen införandet av en uppgiftsbaserad organisation i början av 2016 och det pågående initiativet för att inrätta ett nätverk för förstärkt kunskapshantering som omfattar hela institutionen. I den nya uppgiftsbaserade organisationen består revisionsdirektoraten av en ledningsgrupp (en direktör och förstechefer) och en personalgrupp (revisorer och assistenter).

För varje uppgift utser den ansvariga avdelningen en föredragande ledamot, en uppgiftsansvarig och ett granskningsteam. Avdelningarna och deras områdes-
experter kommer också att spela en central roll för insatser som rör kunskapshantering, i syfte att skapa, upprätthålla och dela kunskap. Vidare genomfördes under 2016 initiativet EKA (Enabling Knowledge for Audit) för främjande av kunskap på revisionsområdet, vilket blev en central pelare i vår kunskapshanteringsprocess som innefattar policy- och områdesanalyser som sammanställs av våra revisorer.

Alla delar av reformen syftar till att göra vår institution mer flexibel i utförandet av våra uppgifter och till att bättre utnyttja kunskaper, färdigheter och erfarenhet för att göra relevanta revisioner av hög kvalitet och i rätt tid. Det här är ett viktigt mål i vår strategi för 2013–2017.

Resultatmätning

Vi använder oss av sju centrala resultatindikatorer för att övervaka de framsteg som gjorts i förhållande till de strategiska målen, för att stödja beslutsfattandet och tillhandahålla information om resultatet.

Syftet med indikatorerna är att mäta centrala aspekter som rör kvaliteten på och effekterna av vårt arbete samt resursanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet.

Kvaliteten på och effekterna av vårt arbete

Vi bedömer kvaliteten på och effekterna av våra rapporter utifrån intressenternas bedömning, expertbedömningar och uppföljningen av våra rekommendationer. Vi mäter också vår närvaro i medierna.

Intressenternas bedömning

Vi har bett våra viktigaste intressenter – Europaparlamentets budgetkontrollutskott och budgetutskott, rådets budgetkommitté, de viktigaste granskningsobjekten vid kommissionen och EU-byråerna samt ordförandena vid de högre revisionsorganen i EU – att betygsätta de rapporter vi offentliggör.

Under 2016 har, i likhet med tidigare år, en stor majoritet av de som svarat bedömt nyttan och effekterna av våra rapporter som ”stor” eller ”mycket stor”.

Expertbedömningar

Varje år går oberoende externa experter igenom innehållet i och presentationen av ett urval av revisionsrättens rapporter och bedömer kvaliteten. År 2016 utvärderade granskarna sex särskilda rapporter (nr 13/2016, nr 14/2016, nr 23/2016, nr 25/2016, nr 27/2016 och nr 29/2016 – se bilagan) och årsrapporterna för 2015. De bedömde kvaliteten på olika aspekter av rapporterna med hjälp av en fyrgradig skala, från ”mycket dålig” (1) till ”hög kvalitet” (4).

Resultaten har varit mycket jämna de senaste åren vilket tyder på att våra rapporter håller en tillfredsställande kvalitet.

Uppföljning av rekommendationer

Vi bidrar på ett väsentligt sätt till att förbättra den ekonomiska förvaltningen genom de rekommendationer som vi lämnar i våra granskningsrapporter. Vissa rekommendationer kan genomföras snabbt, medan andra tar längre tid på grund av att de är komplexa.

Vi övervakar systematiskt i hur stor utsträckning rekommendationerna har genomförts av revisionsobjekten. I slutet av 2016 hade 97 % av våra rekommendationer som utfärdades under 2013 genomförts.

Under 2016 införde vi ytterligare ett viktigt verktyg för genomförandet av våra rekommendationer genom att systematiskt ange tidsfrister för när våra rekommendationer bör vara genomförda. Det gör att det blir enklare att övervaka under kommande år huruvida våra rekommendationer har genomförts i tid.

Närvaro i medierna

Indikatorn för vår närvaro i medierna speglar vårt genomslag i medierna. Den hänger samman med det strategiska målet att öka medvetenheten om vår institution, våra produkter och våra granskningsslutsatser.

Under 2016 hittade vi cirka 9 000 artiklar online om våra särskilda rapporter, årsrapporterna och revisionsrätten i allmänhet. Av dessa behandlade omkring hälften våra granskningsrapporter medan resten gällde institutionen och vårt arbete i allmänhet. Detta kan jämföras med
3 400 artiklar online 2015. Vår institution och våra produkter nämndes dessutom mer än 11 500 gånger i sociala medier, vilket är nästan en fördubbling jämfört med 2015.

Alla våra rapporter får inte samma uppmärksamhet i medierna. De av våra rapporter som syntes mest i medierna under 2016 var de särskilda rapporterna om utgifter för den externa migrationspolitiken, EU:s stöd till Ukraina, gränsöverskridande hot mot människors hälsa, sjötransporten och den gemensamma tillsynsmekanismen. Vi tror att den betydande ökningen överlag av vår närvaro i medierna beror på flera faktorer: antalet särskilda rapporter har ökat, rapporterna har fått ökad tematisk aktualitet och kommunikationen med pressen har förbättrats, både med EU-korrespondenter i Bryssel och med journalister i medlemsstaterna.

Effektiv och ändamålsenlig användning av resurser

Vi bedömer hur effektivt och ändamålsenligt våra resurser används sett till förmågan att genomföra arbetsprogrammet, genomföra revisioner i rätt tid och säkerställa personalens yrkeskompetens.

Genomförandet av arbetsprogrammet

Vi planerar våra revisioner och andra uppgifter i vårt årliga arbetsprogram och övervakar framstegen under året.

Under 2016 producerades samtliga årsrapporter och särskilda årsrapporter som planerat. Vidare offentliggjordes 80 % av de särskilda rapporterna som ursprungligen planerat. Det kan jämföras med 69 % av de särskilda rapporterna under 2015. Resten blev försenade och kommer att offentliggöras under 2017.

Produktion av särskilda rapporter

På senare år har vi lyckats förkorta produktionstiden för våra granskningar. Under 2016 producerade vi våra 36 särskilda rapporter inom det fastställda målet på 18 månader i genomsnitt. 25 av dessa särskilda rapporter (69 %) producerades på mindre än 18 månader.

Vi kommer att fortsätta våra ansträngningar att ytterligare förkorta produktionstiden för våra särskilda rapporter i enlighet med de tidsramar som anges som mål i den nya budgetförordningen.

Fortbildning

I enlighet med Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer är vårt mål att ge varje revisor i genomsnitt 40 timmars (5 dagars) fortbildning.

Under 2016 uppnådde vi än en gång vårt fortbildningsmål för revisionspersonal, vilket speglar den betydelse som vi tillmäter personalutveckling. Om man räknar in språkkurser – som behövs för att våra revisorer ska kunna utföra sitt arbete på ett effektivt sätt i alla medlemsstater – fick våra revisorer i snitt 10 dagars utbildning under 2016. Sett till personalen i sin helhet (dvs. inte bara revisorerna) uppgick antalet utbildningsdagar till 7,9.

Vår personal

Fördelning av personalen

I slutet av 2016 arbetade 839 tjänstemän och tillfälligt anställda vid vår institution (917 inklusive kontrakts-
anställda och utstationerade nationella experter).

Vi fortsatte att tillämpa den minskning av personalen med 1 % per år under en femårsperiod (2013–2017) som fastställs i det interinstitutionella avtalet om budget-disciplin och sund ekonomisk förvaltning från december 2013.

Det ledde till att antalet tjänster enligt tjänsteförteckningen 2016 minskades från 872 till 862 tjänstemän och tillfälligt anställda (exklusive ledamöter, kontraktsanställda, nationella experter och praktikanter). Av dessa arbetar 561 på revisionsavdelningarna, inbegripet 118 personer vid ledamöternas kanslier.

Rekrytering

Vår personal har mycket skiftande utbildning och yrkesbakgrund. Vår rekryteringspolitik följer EU-institutioner-
nas allmänna principer och anställningsvillkor. Personalstyrkan består av både fast anställda tjänstemän och personal med tillfälliga kontrakt. Allmänna uttagningsprov anordnas i regel av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). Vi rekryterade 51 personer under 2016: 19 tjänstemän, 13 tillfälligt anställda, 14 kontraktsanställda och fem utstationerade nationella experter. Vi erbjöd också 88 personer med högskoleutbildning praktik under perioder på tre till fem månader, varav nio var revisorer från högre revisionsorgan i kandidatländer. Den 31 december 2016 fanns det 14 lediga tjänster (1,6 % av det totala antalet tjänster).

Åldersprofil

Åldersprofilen för den personal som var i aktiv tjänst den 31 december 2016 visar att omkring hälften av vår personal är 44 år eller yngre.

27 av de 67 direktörerna och förstecheferna (40 %) är 55 år eller äldre. Det innebär att många chefer kommer att bytas ut under de närmaste fem till tio åren i takt med att de går i pension.

Könsfördelning

Vi har en jämställdhetspolitik när det gäller personalförvaltning och rekrytering. Vi har uppnått lika stora andelar män och kvinnor i vår personalstyrka som helhet och 42 % av våra revisorer och handläggare är kvinnor.

Jämfört med 2015 har andelen kvinnliga chefer ökat från 31 % till 36 %. Vår handlingsplan för jämställdhet syftar till att uppnå en jämn könsfördelning på alla nivåer. Efter de senaste rekryteringsomgångarna är 51 % av all personal på AD5–AD8-nivå kvinnor (50 % 2015). När de högsta cheferna och mellancheferna byts ut, förväntas den ökande andelen kvinnor på AD-nivåer bidra till en större andel kvinnor på ledningsnivå i framtiden.

Information om nationalitet och kön bland chefer ges i nästa tabell.

Stöd till revisionen

Fortbildning

Vi fortsatte att stödja fortbildning och personalutveckling genom kurser som vi anordnade men också genom ekonomiskt stöd till personal som deltog i utbildningsprogram för att få eller upprätthålla yrkeskvalifikationer och examina på områden som är relevanta för vår roll och vårt arbete.

På interinstitutionell nivå fortsatte vi att utveckla vårt nära samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska förvaltningsskolan. Dessutom breddade vi utbudet av kurser som erbjuds via e-lärande och fortsatte vår framgångsrika serie med presentationer av interna och externa experter om utvecklingen på revisionsområdet och andra ämnen som rör revisorernas arbete.

Vi inledde också pilotåret av forskarutbildningen i ”Revision av offentliga organisationer och offentlig politik” och masterutbildningen i ”Förvaltning av offentliga organisationer” i samarbete med universitetet i Lorraine. Vidare besökte revisorer från sex andra högre revisionsorgan vår institution för att presentera sina metoder för vår personal, i samband med vår årliga utbildningsdag.

Översättning

Direktoratet för översättning och språktjänster översatte och granskade 230 640 sidor, vilket är 16 % mer än under 2015 och vårt rekord hittills. Vi fortsatte vår klarspråkskampanj genom att anordna en konferens och workshoppar för personer som inte har engelska som modersmål och som deltar i utarbetandet av texter. För ett antal rapporter gav översättare språkligt stöd till granskningsteamen. Dessutom gav våra översättare språkligt stöd till revisorerna i samband med 34 granskningar på plats (revisionsbesök) motsvarande totalt 30 veckor (jämfört med 26 besök och totalt 22 veckor under 2015) samt tolkning vid evenemang som vi anordnade.

Informationsteknik

Under 2016 har direktoratet för informationsteknik blivit direktoratet för informationsteknik, arbetsmiljö och inno-
vation och omfattar informationsteknik, informationshantering (bibliotek och arkiv) samt tjänster som rör byggnader och infrastruktur. Denna omorganisation har sin grund i behovet att ta hänsyn till både fysiska och digitala komponenter i utformningen av aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Vi har bytt ut och uppgraderat all lagringsinfrastruktur i våra datacentraler, utökat kapaciteten i fråga om internettillgång och filter, migrerat e-postsystemet från Lotus Notes till Outlook och påbörjat uppgradering eller migrering av flera system för hantering av personalresurser.

All utveckling och alla leveranser genomfördes under beaktande av riskhantering, driftssäkerhet och kontinuitet.

Byggnader

Vi äger för närvarande tre byggnader (K1, K2 och K3) och hyr kontorsutrymme för vår återställningcentral i Luxemburg. Vi hyr även ett sammanträdesrum och tre kontor i Bryssel och ett kontor i Strasbourg av Europaparlamentet.

K1-byggnaden

K1-byggnaden invigdes 1988. Den rymmer kontor för upp till 310 anställda och sammanträdeslokaler. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förrådsutrymmen, biblioteket och huvudarkivet, och det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar.

K1 moderniserades 2008 för att överensstämma med nationella arbetsmiljö- och miljökrav. Så långt det var möjligt anpassades tekniken i K1 för att bli kompatibel med den som används i K2 och K3. Resultatet är att de tre byggnaderna, i största möjliga utsträckning, fungerar som en enda integrerad enhet.

Vi avser att fortsätta att förbättra arbetsmiljön för att ytterligare öka effektiviteten i vårt arbete. Under 2016 inrättade vi öppna kontorslandskap på ett av vånings-
planen i K1-byggnaden och kommer att ta tillvara användbar erfarenhet därifrån för framtida aktivitetsbaserade arbetsutrymmen i K2.

Vi utför för närvarande genomförbarhetsstudier med målet att uppgradera byggnaden med hänsyn till miljökrav.

K2-byggnaden

K2-byggnaden invigdes 2003. De undre planen rymmer bilparkering, tekniska anläggningar och förråd samt träningscentret. Det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar. Övriga våningsplan innehåller kontor för upp till 241 anställda, sammanträdesrum, ett konferensrum med tolkningsbås, videokonferensrum, en kafeteria och ett antal pentryn.

K2 har ett drifttillstånd (intyg om överensstämmelse) som löper ut i slutet av 2017. Då blir det nödvändigt att skaffa ett nytt tillstånd och att uppgradera byggnaden så att den uppfyller kraven enligt rådande arbetsmiljö- och miljönormer. Som överenskommet med rådet och Europaparlamentet i mars 2014, kommer vi att täcka kostnaden för denna uppgradering med medel från den återstående budgeten för bygget av K3 som slutfördes för några år sedan.

K3-byggnaden

K3-byggnaden invigdes 2012. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förråd, lastkajer, avfallsutrymmen, tryckeri, kök och arkiv. På bottenplanet finns matsalen, kafeterian och utbildningslokaler. I byggnaden finns även kontor för upp till 503 anställda, sammanträdesrum och en it-sal. På sjätte våningen finns mottagningsrum, ett kök och tekniska anläggningar. K3-byggnaden har certifierats med betyget ”Very Good” enligt BREEAM, den världsledande metoden för att bedöma och certifiera byggnaders hållbarhet.

Personalens säkerhet är avgörande för oss, liksom för alla övriga EU-institutioner. Vi påbörjade ett projekt under 2016 för att förstärka vår institutions säkerhet, vilket innefattade uppförande av ett nytt staket, förbättrade videoövervakningssystem, bagageskannrar, säkerhetsdörrar vid byggnadernas entréer, ett nytt centrum för säkerhetskontroll och ett externt centrum för ackrediterings- och tillträdeskontroll för personal och besökare. Projektet har framskridit som planerat. Bagageskannrar och säkerhetsdörrar är redan på plats och i drift. Projektets infrastrukturkomponenter kommer att vara färdigställda vid utgången av 2017.

Miljöledning

Som EU-institution anser vi att det är vår skyldighet att tillämpa principerna om sund miljöförvaltning i all vår verksamhet. Vi påbörjade genomförandet av EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) 2014, och under 2016 erhöll institutionen en positiv rekommendation för Emas-certifiering. Dessutom blev vi certifierade enligt ISO 14001:2004 för vårt miljöledningssystem.

Under 2016 analyserade vi, för andra året i rad, de växthusgasutsläpp som genereras av vår verksamhet, med målet att systematiskt minska koldioxidutsläppen. Resultaten av denna studie av koldioxidavtryck finns på vår webbsida (eca.europa.eu).

Under 2016 införde vi en policy om e-publicering av våra särskilda rapporter: de offentliggörs nu på webben och distribueras elektroniskt.

Vår redovisningsskyldighet

Finansiell information

Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget. Vår budget består helt och hållet av administrativa utgifter. Under 2016 uppgick den till cirka 137,6 miljoner euro, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter eller omkring 1,5 % av de totala administrativa utgifterna. Den övergripande genomförandegraden var 99 %.

Budgeten för 2017

Budgeten för 2017 innebär en ökning med 2,7 % jämfört med 2016.

Riskhantering

Under 2016 antog vi en policy för riskhantering inom organisationen. Varje direktorat bedömer nu de risker som är förknippade med deras verksamhet. Bedömningen ses över årligen i syfte att ta fram åtgärdsplaner för att hantera dessa risker.

Vi tar hänsyn till dessa planer när vi utformar och utför interna kontroller, som vi ser till är kostnadseffektiva. Våra internkontrollsystem utgör en grund för generalsekreterarens årliga förklaring om tillförlitligheten i vårt arbete, vilken presenteras i denna verksamhetsrapport och kommer att användas för nästa års riskbedömning.

Interna och externa revisioner

Intern revision

Vår internrevisionstjänst ger råd till revisionsrätten i fråga om riskhantering genom att uttala sig om förvaltnings- och internkontrollsystemens kvalitet. Internrevisionstjänstens arbete övervakas av en revisionskommitté som består av tre av revisionsrättens ledamöter och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika uppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar dess oberoende.

Under 2016 granskade internrevisionstjänsten vårt rapporteringssystem för förvaltningen, kontraktsförvaltningen, it-investeringar och förvaltningen av biblioteks- och arkivtjänster. Den granskade även genomförandet av vår nya riskhanteringspolicy och övervakade hur deras rekommendationer genomfördes, för att försäkra sig om att åtgärdsplanerna genomfördes.

Vi rapporterar till parlamentet och rådet varje år om resultaten av den interna revisionsverksamheten.

Extern revision

Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Det är viktigt att vi tillämpar samma principer för insyn och redovisningsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten. Rapporten från den externa revisorn – PricewaterhouseCoopers Sàrl – om våra räkenskaper för budgetåret 2015 offentliggjordes den 30 augusti 2016.

Beviljande av ansvarsfrihet

Liksom alla andra EU-institutioner är revisionsrätten föremål för ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. I april 2016 beviljade Europaparlamentet vår general-
sekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av vår budget för budgetåret 2014, vilket betyder att våra räkenskaper för 2014 avslutades och godkändes.

Vi har noggrant analyserat alla frågor som togs upp under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet med avseende på vårt revisions- och förvaltningsansvar, vidtagit lämpliga åtgärder och rapporterat om våra uppföljningsåtgärder till Europaparlamentet.

Förklaring av den delegerade utanordnaren

Jag, Europeiska revisionsrättens generalsekreterare, intygar härmed i min egenskap av delegerad utanordnare att

• uppgifterna i denna rapport är fullständiga och korrekta,
• jag har uppnått rimlig säkerhet om att
  • de resurser som tilldelats de verksamheter som beskrivs i denna rapport har använts för avsedda ändamål och i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
  • de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier när det gäller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna och garanterar att påståenden eller misstankar om oegentligheter behandlas på ett lämpligt sätt,
  • nyttan med kontrollerna står i proportion till kostnaderna.

Denna säkerhet grundar sig på min bedömning och på den information som jag förfogar över, till exempel de vidaredelegerade utanordnarnas rapporter och förklaringar och internrevisorns och den externa revisorns rapporter för tidigare budgetår.

Jag intygar att jag inte känner till någonting som inte har nämnts i rapporten och som skulle kunna skada institutionens intressen.

Luxemburg den 16 februari 2017

Eduardo Ruiz García
generalsekreterare

Bilaga – särskilda rapporter 2016

• Är kommissionens resultatmätningssystem för jordbrukarnas inkomster väl utformat och baserat på tillförlitliga uppgifter? (1/2016)
• 2014 års rapport om uppföljningen av Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter (2/2016)
• Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön: fler och mer ändamålsenliga åtgärder krävs (3/2016)
• Europeiska institutet för innovation och teknik måste ändra sitt arbetssätt och delar av sin utformning för att få de förväntade effekterna (4/2016)
• Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt? (5/2016)
• Program för utrotning, bekämpning och övervakning för att begränsa djursjukdomar (6/2016)
• Hur Europeiska utrikestjänsten förvaltar sina fastigheter runtom i världen (7/2016)
• Godstransporter på järnväg i EU: ännu inte på rätt spår (8/2016)
• EU:s utgifter för den externa migrationspolitiken i länderna i södra Medelhavsområdet och det östra grannskapet fram till 2014 (9/2016)
• Ytterligare förbättringar krävs för att garantera att tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott är ändamålsenlig (10/2016)
• Att stärka den administrativa kapaciteten i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien: begränsade framsteg i en svår miljö (11/2016)
• Byråernas finansiering med hjälp av bidrag är inte alltid det bästa valet och man har inte kunnat visa att den finansierade verksamheten är ändamålsenlig (12/2016)
• EU-stöd för att stärka den offentliga förvaltningen i Moldavien (13/2016)
• EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet (14/2016)
• Förvaltade kommissionen det humanitära biståndet till konfliktdrabbade befolkningar i området kring de afrikanska stora sjöarna på ett ändamålsenligt sätt? (15/2016)
• EU:s utbildningsmål: programmen motsvarar målen men resultatmätningen är bristfällig (16/2016)
• EU-institutionerna kan göra mer för att underlätta tillträdet till sina offentliga upphandlingar (17/2016)
• EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel (18/2016)
• Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013 (19/2016)
• Att stärka den administrativa kapaciteten i Montenegro: framsteg har gjorts men bättre resultat krävs på många centrala områden (20/2016)
• EU:s föranslutningsstöd för att stärka den administrativa kapaciteten i västra Balkan: en metarevision (21/2016)
• EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar (22/2016)
• Sjötransporten inom EU: på stormigt hav – till stora delar oändamålsenliga och ohållbara investeringar (23/2016)
• Mer behöver göras för att öka medvetenheten om och åstadkomma efterlevnad av reglerna för statligt stöd inom sammanhållningspolitiken (24/2016)
• Systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS): ett användbart verktyg för att fastställa stödberättigandet för jordbruksmark – men det skulle kunna förvaltas bättre (25/2016)
• Att förenkla tvärvillkoren och göra dem mer ändamålsenliga är fortfarande en svår uppgift (26/2016)
• Europeiska kommissionens förvaltning – bästa praxis? (27/2016)
• Att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i EU: viktiga steg har tagits men mer behöver göras (28/2016)
• Den gemensamma tillsynsmekanismen – En bra början men ytterligare förbättringar behövs (29/2016)
• Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras (30/2016)
• Att använda minst en femtedel av EU:s budget till klimatåtgärder: ambitiöst arbete pågår, men det finns en allvarlig risk för att målet inte uppnås (31/2016)
• EU:s stöd till Ukraina (32/2016)
• Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv (33/2016)
• Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan (34/2016)
• Att använda budgetstöd för att förbättra mobiliseringen av inhemska intäkter i Afrika söder om Sahara (35/2016)
• En bedömning av arrangemangen för avslutande av sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprogrammen 2007–2013 (36/2016)

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2017

Print	ISBN 978-92-872-6669-9	ISSN 1684-0720	doi:10.2865/997151	QJ-AA-17-001-SV-C
PDF	ISBN 978-92-872-6654-5	ISSN 2362-9649	doi:10.2865/60782	QJ-AA-17-001-SV-N
HTML		ISSN 2362-9649	doi:10.2865/237284	QJ-AA-17-001-SV-Q

© Europeiska unionen, 2017

Återgivning är tillåten under förutsättning att källan anges.

För all användning eller återgivning av följande foto måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren:

* © Cour des comptes – Elombard

Följande foton får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (där uppgifterna nämns) anges:

* © Europeiska unionen, 2016; Källa: Europaparlamentet

* © Europeiska unionen, 2015; Källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster; Oliver Bunic

* © Maltas ständiga representation

Denna publikation finns på 23 språk och i följande format:

PDF

HUR HITTAR MAN EU:S PUBLIKATIONER?

Gratispublikationer

• Ett enskilt exemplar
  • genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).
• Flera exemplar/affischer/kartor
  • hos Europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm),
  • hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm),
  • genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm)
  • eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*).

(*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen).

Avgiftsbelagda publikationer

• Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).