Bryssel den 25.9.2025

COM(2025) 517 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Nionde årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet


Innehåll

1.    Inledning    

1.1.1.    Turkiet och flyktingkrisen    

1.2.    EU:s hantering av krisen och inrättandet av faciliteten    

2.    Facilitetens funktionssätt    

3.    Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering    

4.    Genomförande av faciliteten    

5.    Övervakning, utvärdering och revision    

6.    Kommunikation och synlighet    

7.    Slutsatser och nästa steg    



1.Inledning

Enligt artikel 8.1 i kommissionens beslut C(2015) 9500 1 (beslutet) ska kommissionen regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet (faciliteten). Enligt artikel 8.2 i beslutet ska kommissionen varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten. Den första årsrapporten om faciliteten offentliggjordes i mars 2017 2 . Alla årsrapporter finns på webbplatsen för faciliteten. Denna rapport bygger på uppgifter fram till och med februari 2025.

1.1.1.Turkiet och flyktingkrisen

På grund av sitt geografiska läge spelar Turkiet en central roll som mottagar- och transitland för flyktingar och migranter. Enligt uppgifter från de turkiska myndigheterna tog landet i januari 2025 emot 2 888 876 syrier med tillfälligt skydd och över 300 000 registrerade flyktingar och asylsökande, främst från Afghanistan, Irak, Iran och Somalia 3 4 . Detta har haft en stor inverkan på värdsamhällena. Den långvariga närvaron av syriska flyktingar i Turkiet och det ökande antalet irreguljära inresor från Afghanistan till Turkiet utgör en allt större utmaning för den sociala sammanhållningen mellan flyktingar, migranter och värdsamhällen. Samtidigt fortsätter trycket längs gränsen mellan Turkiet och Iran. Efter Assadregimens fall i december 2024 och enligt uppgifter från de turkiska myndigheterna har ett ökande antal syrier med tillfällig skyddsstatus i Turkiet korsat gränsen till Syrien. Utifrån uppgifterna är det inte entydigt huruvida det rör sig om permanenta återvändanden eller besök 5 . De turkiska myndigheterna har understrukit att återvändandena ska vara frivilliga, säkra, värdiga och ordnade.

Turkiet fortsätter att göra mycket betydande insatser när det gäller att hysa flyktingar och migranter samt tillgodose deras behov, och landet har upprepat sitt åtagande att genomföra uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars 2016 6 (uttalandet). Uttalandet fortsatte att ge konkreta resultat under 2024. Antalet irreguljära inresor till Grekland sjövägen ökade, även om siffrorna fortfarande är lägre än innan uttalandet. Inresor till Bulgarien landvägen ökade också, medan antalet inresor till Italien och Cyperns regeringskontrollerade territorium minskade avsevärt 7 .

Vidarebosättningsprogrammet enligt 1:1-principen fortsatte att genomföras i enlighet med uttalandet. Mellan april 2016 och februari 2025 vidarebosattes över 43 815 syriska flyktingar från Turkiet till EU. Sedan 2016 har 2 140 migranter återsänts från de grekiska öarna till Turkiet. Eftersom de turkiska myndigheterna inte har återkallat sitt beslut från mars 2020 om att tillfälligt upphäva återvändandeinsatserna enligt uttalandet till följd av covid-19-pandemin har inga återvändandeinsatser genomförts sedan dess, trots upprepade begäranden från kommissionen och de grekiska myndigheterna.

Europeiska rådet enades i oktober 2020 om att lansera en positiv agenda för EU och Turkiet. Fyra prioriterade områden identifierades: i) förbättring av tullunionens funktionssätt och återupptagande av diskussionerna om dess modernisering, ii) migration och stöd till flyktingar, iii) högnivådialoger, samt iv) direkta personkontakter och rörlighet. Europeiska rådet upprepade vid sitt möte i juni 2021 att EU är berett att föra diskussioner med Turkiet på ett stegvist, proportionellt och reversibelt sätt för att öka samarbetet på ett antal områden av gemensamt intresse, enligt de villkor som fastställdes i mars 2021 och i tidigare slutsatser från Europeiska rådet. I det gemensamma meddelandet av den 29 november 2023 besvarades Europeiska rådets uppmaning av den 29–30 juni 2023 till den höga representanten och kommissionen att lägga fram en rapport om läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet. I meddelandet presenterades flera förslag om att stärka förbindelserna, bland annat på området migrationshantering och ekonomiskt stöd till flyktingar och värdsamhällen. En högnivådialog om migration och säkerhet mellan EU och Turkiet ägde rum i Bryssel i november 2023 och ett nytt möte förväntas hållas under första halvåret 2025.

1.2.EU:s hantering av krisen och inrättandet av faciliteten

Som svar på EU-medlemsstaternas uppmaning om en betydande ökning av det ekonomiska stödet för att hjälpa flyktingar i Turkiet inrättade kommissionen faciliteten för flyktingar i Turkiet genom kommissionens beslut av den 24 november 2015, ändrat den 10 februari 2016 samt den 14 mars och den 24 juli 2018. Faciliteten är en mekanism för att samordna användningen av de medel som ställs till förfogande, dels medel från EU-budgeten, dels ytterligare bidrag från medlemsstaterna som integreras i EU-budgeten i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål 8 . Medlemsstaterna förband sig politiskt att tillhandahålla nationella bidrag som en del av den gemensamma överenskommelsen mellan EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen, som antogs den 3 februari 2016 och uppdaterades när facilitetens andra delutbetalning överenskoms 9 . I denna gemensamma överenskommelse fastställdes också villkorsramen.

Den 18 mars 2016 bekräftade stats- och regeringscheferna i EU:s medlemsstater och Turkiet sitt åtagande att genomföra sin gemensamma handlingsplan, och de enades också om ytterligare åtgärder för att fördjupa förbindelserna mellan EU och Turkiet och för att hantera migrationskrisen 10 . Turkiet och EU erkände samtidigt att ytterligare snabba och resoluta insatser var nödvändiga. Mer konkret innehöll uttalandet från EU och Turkiet uppmaningar om att få ett slut på den irreguljära migrationen från Turkiet till EU genom att förstöra smugglarnas affärsmodell och ge migranterna ett alternativ till att riskera livet samt om att påskynda genomförandet av faciliteten.

För facilitetens första delutbetalning (2016–2017) anslogs totalt 3 miljarder euro 11 , och ytterligare 3 miljarder euro ställdes till förfogande för den andra delutbetalningen (2018–2019), vilket innebar att faciliteten totalt omfattade 6 miljarder euro. Efter detta möte påbörjade kommissionen snabbt arbetet med att ingå kontrakt för de första projekten. Den 31 december 2020 hade kommissionen ingått kontrakt för hela driftsanslaget för faciliteten, och vid utgången av 2024 hade över 5,7 miljarder euro betalats ut.

2.Facilitetens funktionssätt 

Faciliteten är en samordningsmekanism som möjliggör en snabb, verkningsfull och kostnadseffektiv mobilisering av de resurser som EU förfogar över för att stödja flyktingar i Turkiet, samtidigt som en sund ekonomisk förvaltning säkerställs. Faciliteten säkerställer att EU:s befintliga finansieringsinstrument utnyttjas optimalt, som humanitärt bistånd och/eller som utvecklingsbistånd, för att tillgodose såväl flyktingarnas som värdsamhällenas behov på ett övergripande och samordnat sätt 12 .

Facilitetens styrkommitté ger strategisk vägledning i fråga om prioriteringar, vilka typer av åtgärder som ska stödjas, belopp som ska anslås och finansieringsinstrument som ska mobiliseras samt villkoren för Turkiets fullgörande av sina åtaganden enligt EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan av den 29 november 2015 (den gemensamma handlingsplanen) 13 .

Det är fortsatt viktigt att projekten inom ramen för faciliteten är hållbara och att ansvaret delas med de turkiska myndigheterna. Vikten av hållbarhet och effekt framhölls i rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens andra särskilda rapport från april 2024. De prioriterade områden som ska stödjas väljs utifrån en omfattande och oberoende behovsbedömning, som uppdaterades 2018.

Genom faciliteten samordnas finansiering från följande instrument för finansiering av yttre åtgärder 14 : i) humanitärt bistånd, ii) det europeiska grannskapsinstrumentet, iii) finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, iv) instrumentet för stöd inför anslutningen, och v) instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. De åtgärder som finansieras med medel ur EU:s budget genomförs i enlighet med de finansiella regler och föreskrifter som gäller för budgeten, oavsett om anslagen utnyttjas genom direkt eller indirekt förvaltning. För att stödet ska omsättas i praktiken krävs att Turkiet strikt uppfyller sina åtaganden i den gemensamma handlingsplanen och uttalandet.

3.Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering

Den totala budget som samordnas genom faciliteten uppgår till 6 miljarder euro, mobiliserad i två delutbetalningar. Projekt inom ramen för den första och andra delutbetalningen pågår fram till slutet av 2025 (på grund av force majeure, till exempel jordbävningen 2023, har fyra projekt förlängts till slutet av 2029) och de flesta projekt planeras att avslutas i tid eller innan den slutliga tidsfristen. Många projekt som finansierades med den första delutbetalningen har redan avslutats. Som en exceptionell åtgärd till följd av covid-19-pandemin förlängdes genomförandeperioden för projekt inom ramen för den särskilda åtgärden 2016 (på 1,6 miljarder euro) för att de fastställda målen skulle kunna nås för alla dessa projekt.

Den första delutbetalningen uppgick till 3 miljarder euro, varav 1 miljard euro mobiliserades från EU:s budget och 2 miljarder euro från bilaterala bidrag från medlemsstaterna. Den andra delutbetalningen uppgick även den till 3 miljarder euro, varav 2 miljarder euro kom från EU:s budget och 1 miljard euro från medlemsstaterna 15 .

När det gäller EU:s budgetmedel mobiliserades EU-budgetanslag på 1 miljard euro för perioden 2016–2017, varav 250 miljoner euro under 2016 och 750 miljoner euro under 2017. Av EU:s budgetanslag på 2 miljarder euro för perioden 2018–2019 mobiliserades 550 miljoner euro under 2018, medan återstoden mobiliserades under 2019.

Medlemsstaterna bidrog till facilitetens första delutbetalning med 677 miljoner euro 2016, 847 miljoner euro 2017, 396 miljoner euro 2018 och 80 miljoner euro 2019. Till den andra delutbetalningen bidrog medlemsstaterna med 68 miljoner euro 2018, 202 miljoner euro 2019, 265 miljoner euro 2020, 166 miljoner euro 2021, 165 miljoner euro 2022 och de sista utbetalningarna på 134 miljoner euro gjordes under 2023. Medlemsstaternas bidrag gjordes direkt till EU:s budget i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och fördelades mellan budgetrubrikerna instrumentet för stöd inför anslutningen och humanitärt bistånd.

Det råder fortfarande en tillfredsställande balans mellan takten i medlemsstaternas betalningar av bidrag till faciliteten och takten i de utbetalningar från faciliteten som finansieras genom dessa medel.

Ytterligare EU-stöd till flyktingar i Turkiet utanför faciliteten

Under 2020 anslog kommissionen ytterligare 535 miljoner euro till stöd för humanitära åtgärder i Turkiet utanför ramen för faciliteten. Detta flyktingstöd inriktades på grundläggande behov, skydd, utbildning samt hälso- och sjukvård. Kontrakt ingicks för hela beloppet, som nu har utbetalats till fullo.

Denna trend fortsatte under 2021. Med anledning av Europeiska rådets slutsatser från juni det året mobiliserade kommissionen 3 miljarder euro till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet för perioden 2021–2023. Dessa medel syftade till att säkerställa att viktiga insatser inom faciliteten kunde fortsätta inom de prioriterade områdena humanitärt bistånd, grundläggande behov, utbildning och hälso- och sjukvård samt migrationshantering och gränskontroll. De omfattade även 150 miljoner euro inom ramen för instrumenten för generaldirektoratet för migration och inrikes frågor, främst till stöd för EU-medlemsstaternas vidarebosättningsinsatser från Turkiet, men även till stöd för migrationshantering, gränsförvaltning och insatser mot smuggling. Dessutom ingick 14,4 miljoner euro inom ramen för en stödåtgärd som antogs i oktober 2024.

En betydande del av finansieringen för 2021–2023 mobiliserades till de förödande jordbävningarna i Turkiet 2023; totalt avsattes 355,6 miljoner euro till socioekonomiskt stöd, kommunal infrastruktur, utbildningsinfrastruktur och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur.

I februari 2024 beslutade Europeiska rådet att anslå ytterligare 2 miljarder euro för att upprätthålla ett effektivt migrationssamarbete med länder utanför EU, bland annat genom stöd till syriska flyktingar i Turkiet, i enlighet med en överenskommelse om revideringen av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Vid Syrienkonferensen i maj 2024 utlovade kommissionen 1 miljard euro till stöd för flyktingar och värdsamhällen i Turkiet. I denna summa ingick 520 miljoner euro från den ordinarie budgeten för 2024 för att upprätthålla flyktingstödet, samt en tidigareläggning av 480 miljoner euro från det ovan nämnda anslaget på 2 miljarder euro, vilket innebär att ungefär 1,5 miljarder euro återstår för perioden 2025–2027. Paketet på 1 miljard euro omfattade fem åtgärder med inriktning på i) utbildning (80 miljoner euro), ii) grundläggande behov, hälso- och sjukvård, kommunala tjänster och social sammanhållning (421 miljoner euro), iii) migrationshantering och gränskontroll (398 miljoner euro), iv) avsättning för ett eventuellt framtida återupptagande av engagemang från Europeiska investeringsbankens sida som kan generera potentiella lån för flyktingrelaterade investeringar (75 miljoner euro) och v) humanitärt bistånd (26 miljoner euro).

Den totala summan som EU har anslagit till stöd för flyktingar och värdsamhällen i Turkiet uppgår sedan 2011 till 12,4 miljarder euro. Detta inbegriper 345 miljoner euro i flyktingstöd som mobiliserades mellan 2011 och 2016, 6 miljarder euro inom ramen för faciliteten, 535 miljoner euro i överbryggningsbistånd under 2020, 3 miljarder euro i ytterligare finansiering under 2021–2023, 1 miljard euro under 2024 och ytterligare 1,5 miljarder euro i planerat stöd fram till 2027.

4.Genomförande av faciliteten

Faciliteten genomförs i form av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Inom ramen för facilitetens första delutbetalning anslogs cirka 1,4 miljarder euro och 1,6 miljarder euro för respektive del. Med tanke på den utdragna Syrienkrisen inriktades insatserna inom ramen för den andra delutbetalningen alltmer på socioekonomisk stödverksamhet och skapande av försörjningsmöjligheter. Inom ramen för den andra delutbetalningen anslogs 1,04 miljarder euro för humanitärt bistånd och 1,9 miljarder euro för utvecklingsbistånd 16 .

När det gäller faciliteten i dess helhet ser fördelningen mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd ut på följande sätt i december 2024:

Fullständiga uppgifter om projekten finns i en tabell på internet 17 .

Stödet inom ramen för faciliteten är projektbaserat. Utbetalningarna beror på vilka framsteg som görs när det gäller att genomföra facilitetens insatser. Stöd från faciliteten ges till både flyktingar och värdsamhällen.

Det humanitära biståndet inom ramen för faciliteten syftar till att hjälpa de mest utsatta flyktingarna genom tillhandahållande av skydd och värdigt stöd där man tillgodoser grundläggande behov 18 . Det är också inriktat på att åtgärda luckor hos specialiserade organ och partner inom de prioriterade områdena hälsa och utbildning. EU:s humanitära bistånd grundas på det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007 19 , där det slås fast att EU som humanitär aktör ska följa de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, i enlighet med artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd 20 , 21 .

Inom ramen för facilitetens humanitära del har totalt 65 projekt genomförts via 21 partner inom såväl den första som den andra delutbetalningen. Dessa projekt omfattar åtgärder för grundläggande behov, skydd, utbildning och hälsa för de mest utsatta flyktingarna i Turkiet. Inom ramen för den första delutbetalningen fördelades och ingicks kontrakt för omkring 1,4 miljarder euro i humanitärt bistånd, varav 1,4 miljarder euro har betalats ut. När det gäller den andra delutbetalningen ingicks kontrakt för 1,05 miljarder euro varav 1,04 miljoner euro har betalats ut.

Utvecklingsbiståndet tillgodoser flyktingars långsiktiga behov inom områdena för hälsa, utbildning och socioekonomisk utveckling, särskilt genom att ge dem tillgång till samhällsservice och försörjningsmöjligheter samt kommunal infrastruktur. Det är också inriktat på utsatta grupper och innefattar en jämställdhetsaspekt i insatserna, till exempel skydd av kvinnor och flickor mot sexuellt och könsrelaterat våld samt bättre tillgång till vård för sexuell och reproduktiv hälsa.

Inom facilitetens utvecklingsdel gjordes fortsatt framsteg i genomförandet av 26 projekt för vilka kontrakt ingåtts inom ramen för den första delutbetalningen. Av dessa projekt genomfördes 15 inom ramen för EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, till ett totalt belopp på 293 miljoner euro, utöver de anslag som förvaltas direkt genom instrumentet för stöd inför anslutningen 22 .

Av de sammanlagt 3,5 miljarder euro som avsatts för utvecklingsbistånd inom ramen för de båda delutbetalningarna utbetalades knappt 3,2 miljarder euro till genomförandepartnerna 23 . Inom ramen för den första delutbetalningen fördelades och ingicks kontrakt för omkring 1,6 miljarder euro i utvecklingsbistånd, varav 1,6 miljarder euro har betalats ut; när det gäller den andra delutbetalningen ingicks kontrakt för 1,9 miljarder euro varav nästan 1,7 miljoner euro har betalats ut.

Facilitetens utvecklingsdel inbegriper 14 pågående kontrakt.

Under 2024 fortsatte genomförandet av faciliteten att påverkas av mycket hög inflation i Turkiet samt växelkursrelaterade utmaningar. Detta krävde att omfattningen av vissa projekt minskades.

Insatser inom ramen för faciliteten per prioriterat område

Framsteg som gjorts per prioriterat område inom ramen för facilitetens båda delutbetalningar rapporteras i övervakningsrapporterna för faciliteten 24 . Betydande framsteg har gjorts inom nedanstående prioriterade områden.

Utbildning

Totalt har 2,08 miljarder euro anslagits till utbildningsstöd inom ramen för faciliteten och ytterligare flyktingstöd.

Inom facilitetens humanitära del har över 181 miljoner euro anslagits till utbildning. Det villkorade kontantstödet för utbildning (CCTE) stöder inskrivning i skola och skolgång för flyktingbarn genom utbetalningar till flyktingfamiljer en gång per månad, förutsatt att eleverna kommer till skolan regelbundet. Under 2024 gav CCTE VI-programmet stöd till upp till 585 000 utsatta flyktingbarn genom villkorliga kontantöverföringar för utbildning under förutsättning att barnen regelbundet gick i allmän skola. Totalt har 42 312 flyktingbarn i riskzonen erhållit skyddstjänster genom den turkiska regeringens centrum för sociala tjänster och turkiska Röda halvmånens samlingslokaler.

I september 2024 justerades nivåerna för kontantstöd för att mildra den höga inflationens negativa effekter. Antalet elever som fick hjälp från programmet minskade dock något under året på grund av ekonomiska svårigheter och tillämpningen av det adressbaserade verifikationssystemet. Inom detta system riskerar familjer, som lever under tillfälligt skydd och som har ändrat bosättning utan förhandsgodkännande från myndigheterna, att få sin status tillfälligt upphävd. Detta leder i sin tur till att de utesluts från program för socialt stöd.

I augusti 2024 meddelade ministern för inrikes frågor att 729 000 syrier med tillfälligt skydd inte kunde hittas på de adresser där de var folkbokförda och att de behövde registrera sig på nytt. Barn från dessa familjer kunde därför inte ansöka om det villkorade kontantstödet för utbildning (CCTE) eller andra program för socialt stöd, eller var tvungna att hoppa av programmet. Familje- och socialministeriet förstärkte delen om skydd av barn under det sista kvartalet 2024 för att hantera dessa utmaningar.

Utbildningsministeriets genomförande av facilitetens flaggskeppsprogram (Piktes II), för vilket budgeten var totalt 400 miljoner euro, avslutades i januari 2023. Programmet efterträddes av Piktes+ 25 med en total budget på 300 miljoner euro som finansierats genom ytterligare stöd till flyktingar i Turkiet. I november 2024 fick Piktes+ ytterligare 80 miljoner euro för att hjälpa till att betala lärarlöner.

Det övergripande målet för EU:s flyktingstöd på detta prioriterade område var fortsatt att integrera alla flyktingbarn i det turkiska formella utbildningssystemet, kompletterat med att nå ut till barn som inte går i skolan och skapa säkra vägar till lärande, samt förbättra läranderesultaten. I mars 2024 var 74 % (834 169) av flyktingbarnen inskrivna i det formella utbildningssystemet (inklusive förskola) i de 29 mest flyktingtäta provinser som omfattas av programmet Piktes+.

Antalet flyktingar och elever från värdsamhällena som fick stipendier med stöd från faciliteten för att delta i yrkes- eller högskoleutbildning uppgick till 29 049 stycken. De flesta av dessa elever var flyktingar och balansen mellan könen bibehölls.

Faciliteten har också fortsatt att stödja utveckling av utbildningsinfrastruktur och hjälpt till att minska överbeläggningen i skolorna. Betydande framsteg har gjorts i fråga om antalet utbildningslokaler som uppgraderats och färdigställts. Ett exempel på en lyckad uppgradering är installationen av 8 700 interaktiva skrivtavlor i grund- och gymnasieskolor. Hittills har över 12 000 lokaler uppgraderats med stöd från faciliteten.

Vidare har 175 skolor uppförts och undervisning inletts inom ramen för projekten ”Education for All in Times of Crisis” och ”Education Infrastructure for Resilience”. Solpaneler som installerats på skoltaken genererar energi till 50 skolor och åtgärder för förbättrad energieffektivitet har slutförts för 41 skolor.

Under 2024 ingicks kontrakt för att hjälpa till att återuppbygga utbildningsinfrastrukturen i Turkiet efter jordbävningarna i februari 2023. Dessa medel syftar till att öka tillgången till utbildning för både flyktingar och värdsamhällen. Två bidragsprojekt till ett värde av sammanlagt 20 miljoner euro erbjuder stipendier och tillhörande tjänster till flyktingstudenter och studenter från värdsamhällena som studerar på universitet eller högskola. Projekten inleddes i januari 2023 och väntas pågå i tre år. Till och med januari 2025 har 5 702 högskolestudenter tilldelats stipendium, varav 3 077 syriska och 2 625 turkiska studenter.

Skydd

Totalt har 352 miljoner euro anslagits för skydd inom ramen för faciliteten samt ytterligare flyktingstöd, framför allt genom projekt som ingår i den humanitära delen.

Genom den humanitära delen av faciliteten har stöd tillhandahållits för registrering och verifiering av flyktingar för att de ska kunna legalisera sin status i Turkiet och för att hjälpa dem att få tillgång till tjänster. Den humanitära delen har särskilt bidragit med stöd till den turkiska myndighet som ansvarar för migrationshantering och stärkt landets institutionella och tekniska kapacitet. Utöver fristående skyddsåtgärder för att täppa till luckor, tillgodose särskilda behov och ta hand om utsatta har skyddet även införlivats i de andra pelarna i strategin för humanitärt bistånd (grundläggande behov, hälsa och utbildning). Det allmänna syftet är att bättre hantera flyktingars utsatta situation, legalisera deras status och få dem att ta del av ett bredare nätverk av tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter, FN och icke-statliga organisationer. Under rapporteringsperioden inriktades stödet fortfarande på de mest utsatta grupperna (t.ex. säsongsarbetare inom jordbruket och viktiga flyktinggrupper 26 ). De projekt som finansierades via EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien innefattade dessutom stöd till medborgarcentrum som tar emot flyktingar och vidareslussning av utsatta flyktingar till lämpliga organ.

Inom ramen för facilitetens utvecklingsdel fortsatte genomförandet av ett direkt bidrag till familje- och socialministeriet, till ett belopp av 20 miljoner euro. Detta projekt syftar till att öka tillgången till sociala tjänster av god kvalitet för utsatta delar av både den turkiska befolkningen och flyktingbefolkningen samt att förbättra ministeriets förmåga att tillgodose integrerade sociala tjänster av god kvalitet.

Hälsa

Totalt har 1,05 miljarder euro anslagits till hälso- och sjukvårdsstöd inom ramen för faciliteten och ytterligare flyktingstöd.

Huvudpelaren i facilitetens finansiering är att stötta migranters hälsa genom ett projekt som kallas Sihhat och som finansieras genom tre på varandra följande anslag: 300 miljoner euro år 2016, 210 miljoner euro år 2020 och 210 miljoner euro år 2023. Sihhat stöder det turkiska hälsoministeriets insatser för att ge alla flyktingar gratis och rättvis tillgång till hälso- och sjukvård. Totalt har 176 vårdcentraler för migranter och nio mobila tillfälliga vårdenheter varit i drift i 32 provinser och omkring 3 500 hälso- och sjukvårdsanställda, varav över 75 % har syriskt ursprung, har arbetat i EU-stödda anläggningar. På grund av jordbävningarna har man tappat hälso- och sjukvårdspersonal och 17 vårdcentraler skadades. Deras tjänster har flyttats till mobila tillfälliga vårdenheter. Genomförandet av Sihhat II avslutades i mitten av 2024. Tack vare Sihhat III säkerställs att flyktingar fortsatt kan få hälso- och sjukvård, och EU gav ytterligare stöd på 210 miljoner euro 2023 och 50 miljoner euro 2024.

De två sjukhus som finansierades genom faciliteten – Dörtyol/Hatay och Kilis – har varit i full drift sedan 2022 och har tillhandahållit viktig hälso- och sjukvård efter jordbävningarna 2023, när båda sjukhusens kapacitet ökades till 400 sängplatser. Faciliteten fortsätter dessutom att bidra till uppförandet och renoveringen av vårdcentraler för migranter, anskaffande av medicinsk utrustning

och mödra- och hygienartiklar samt renovering av fysioterapianläggningar och rehabiliteringsenheter, som ett komplement till Sihhat. Under 2024 inleddes uppförandet av åtta vårdcentraler, och 113 medicinska produkter anskaffades till över 40 sjukhus.

När det gäller humanitärt stöd fortsätter två mottagningar för fysisk rehabilitering i Kilis och Reyhanlı/Hatay att tillhandahålla tjänster såsom fysioterapi, stöd för psykisk hälsa och psykosocialt stöd till flyktingar med funktionsnedsättning och andra sårbarheter.

Kommunal infrastruktur

Totalt har 509 miljoner euro anslagits till stöd för kommunal infrastruktur inom ramen för faciliteten och ytterligare flyktingstöd.

Faciliteten hjälper en rad olika kommuner genom att tillhandahålla grundläggande kommunala tjänster, inbegripet vattenförsörjning, sanitet och hantering av fast avfall. Den stöder också lokal infrastruktur genom att tillhandahålla rekreationstjänster. Tolv fritidsanläggningar (fotbollsplaner och tennisbanor) har uppförts och tio idrottshallar håller på att byggas. I provinserna Kilis, Șanlıurfa, Gaziantep, Mersin, Mardin, Adıyaman, Malatya och Hatay fortsätter de påbörjade projekten för vatten och avloppsvatten.  

Ytterligare kontrakt för kommunal infrastruktur förbereddes under 2023 och 2024. Målet med dem är att möjliggöra fortsättningen av ett projekt som syftar till att stärka utsatta unga genom att tillhandahålla en inkluderande infrastruktur för idrott och ungdomar och ett projekt som syftar till att återuppbygga vattenförsörjning och avloppsvattensystem.

2024 ingicks ett annat kontrakt med det turkiska ministeriet för miljö, urbanisering och klimatförändringar på detta prioriterade område i syfte att stödja förberedandet och genomförandet av projekt för kommunal infrastruktur. För dessa projekt kommer lån från internationella finansieringsinstitutioner att underlättas genom Ilbank.

Grundläggande behov och socioekonomiskt stöd

Sammanlagt har 4 miljarder euro anslagits för grundläggande behov och socioekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten och ytterligare flyktingstöd.

Syftet med insatserna på detta prioriterade område är att hjälpa till att tillgodose de mest utsatta flyktingarnas grundläggande behov och stärka flyktingars återhämtningsförmåga och självständighet. Detta bör möjliggöra en successiv övergång från beroendet av socialt stöd till ökad självständighet och bättre försörjningsmöjligheter.

Facilitetens stöd till grundläggande behov har resulterat i att över 2,6 miljoner flyktingar har fått direkt stöd som gör att de kan leva ett värdigt liv. Fram till juli 2023 hade den största delen av stödet tillhandahållits via det sociala nödskyddsnätet, ett program för socialt stöd som ger kontantstöd varje månad via ett betalkortssystem till fler än 1,6 miljoner flyktingar.

Inom ramen för facilitetens andra delutbetalning har genomförandet av ett direkt bidrag på 245 miljoner euro till familje- och socialministeriet slutförts. Detta bidrag gjorde det möjligt att tillhandahålla ett månatligt ekonomiskt stöd liknande det sociala stöd som utsatta personer får inom ramen för Turkiets sociala trygghetssystem, dvs. det kompletterande sociala nödskyddsnätet. Projektet löpte parallellt med det sociala nödskyddsnätet och gav stöd till hushåll med ensamstående föräldrar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning, däribland personer med svår funktionsnedsättning. Under 2024 säkerställdes kontinuiteten i programmen för det kompletterande sociala nödskyddsnätet och det sociala nödskyddsnätet 27 genom de 3 miljarder euro i ytterligare flyktingstöd som mobiliserades för 2021–2023 28  utanför ramen för faciliteten. Båda programmen har sedan dess slagits samman till ett enda kontrakt. I juli 2023 undertecknades detta nya kontantstödsprogram för det sociala skyddsnätet för flyktingar i Turkiet (SSN, Social Safety Net for Refugees in Türkiye) (781 miljoner euro) med familje- och socialministeriet. I och med det övergick det sociala nödskyddsnätet från humanitärt bistånd till mer långsiktigt utvecklingsbistånd, och GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärders deltagande i förvaltningen av programmet upphörde. Det nuvarande programmet (SSN) hjälper drygt 1,4 miljoner flyktingar att tillgodose sina dagliga grundläggande behov.

Man fortsätter att tillhandahålla ytterligare socioekonomiskt stöd till flyktingar för att underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Både utbuds- och efterfrågesidan på arbetsmarknaden omfattas av EU:s strategi för detta prioriterade område. Yrkesutbildning är en av de huvudsakliga stödtyperna och omfattar bland annat korta yrkesutbildningar (även utbildning på arbetsplatsen), utbildning i mjuka färdigheter, yrkesvägledning, stödtjänster och hjälp med arbetstillstånd. Under en sexmånadersperiod 2024 var 11 779 deltagare registrerade på korta kurser för utveckling av yrkesfärdigheter, och det sammanlagda antalet förmånstagare uppgick därmed till 83 789 varav 51 % var män. Enligt uppgifter från tre projekt som pågick under samma period skapades 8 584 nya jobb av företag som etablerats eller expanderat med hjälp av EU:s flyktingstöd, vilket innebär att totalt 15 004 jobb skapades.

Vad gäller programmets andra huvudsakliga del ligger fokus på att etablera nya företag och att befintliga företag ska expandera genom materiellt och icke-materiellt stöd i syfte att förbättra skapandet av formella arbetstillfällen. Projektet för sysselsättningsstöd och projektet för övergång till arbetsmarknaden (Isdep I och Isdep II), som genomförs i samarbete med den turkiska arbetsförmedlingen (İȘKUR) tillsammans med generaldirektoratet för internationell arbetskraft vid arbets- och socialministeriet, ska främst bidra till att öka formella anställningar av flyktingar och invånare i värdsamhällen. Isdep I slutfördes framgångsrikt 2024. Bidrag till företagare, däribland utbildning i entreprenörskap, samt materiellt och icke-materiellt stöd, tillhandahålls både flyktingar och värdsamhällen i nära samarbete med Turkiets utvecklingsorganisation för små och medelstora företag (KOSGEB) och den turkiska utvecklings- och investeringsbanken (TKYB) i syfte att skapa arbetstillfällen.

Projektet för att stärka företags förmåga till hållbar socioekonomisk integration (Enhancer-projektet) och projektet för socialt entreprenörskap, egenmakt och sammanhållning i flyktinggrupper och värdsamhällen i Turkiet delar samma syfte och genomförs i samarbete med industri- och teknikministeriet. Ytterligare projekt pågår för yrkesutbildning, lärlingsutbildning och sysselsättning inom jordbruket. Dessutom ingicks även kontrakt för socioekonomiskt stöd under 2024. Några av dessa kontrakt syftar till att förbättra hållbara försörjningsmöjligheter och formella anställningar för flyktingar och värdsamhällen i områden som drabbades av jordbävningarna i februari 2023.

Migrationshantering

Totalt har 878 miljoner euro anslagits till stöd för migrationshantering inom ramen för faciliteten och ytterligare flyktingstöd 29 .

Två projekt som uppgick till totalt 80 miljoner euro och som finansierades inom ramen för den första delutbetalningen har slutförts. Genom det första projektet betalades EU-stöd ut för att stärka den turkiska kustbevakningens sök- och räddningskapacitet, och det andra projektet syftade till att stödja den turkiska myndighet som ansvarar för migrationshantering 30 i hanteringen av återvändanden från EU.

Tre projekt till ett sammanlagt värde av 30 miljoner euro inom ramen för ytterligare flyktingstöd fortsatte att genomföras under 2024 i syfte att i) stärka kapaciteten hos den turkiska myndighet som ansvarar för migrationshantering för att motarbeta irreguljär migration, ii) förbättra samarbetet mellan tjänsterna för gränsförvaltningsorgan på flygplatser, och iii) fortsätta att ge operativt stöd till hanteringen av särskilda förvarsanläggningar.

I december 2023 ingicks ett kontrakt på 220 miljoner euro. Kontraktet genomförs sedan 2024. Det syftar till att ytterligare stärka gränsförvaltningen vid Turkiets östra och sydöstra gräns. Inom ramen för ytterligare flyktingstöd anslogs ytterligare 398 miljoner euro till stöd för Turkiets migrations- och gränsförvaltningskapacitet under 2024. Dessa medel ska främst användas till i) frivilliga återvändanden till ursprungsländerna, ii) stärkta förfaranden för internationellt och tillfälligt skydd, iii) förhindrande av smuggling av migranter, iv) säkerhet vid land- och sjögränser och reguljär migration. De omfattade även en tilläggsbetalning på 50 miljoner euro som anslogs till det ovan nämnda projektet för gränsförvaltning.

Jämställdhetsaspekter inom facilitetens projekt

EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – ”Together towards a gender equal world 2021–2025” – fortsätter att vägleda genomförandet av facilitetens insatser. Främjande, skydd och förverkligande av mänskliga rättigheter för alla kvinnor och flickor samt jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt var fortsatt prioriterade områden under 2024. Könsrelaterade överväganden integrerades i alla projekt inom faciliteten och har övervakats kontinuerligt med hjälp av uppdelade uppgifter (76 indikatorer).

Faciliteten har avsevärt ökat kvinnors anställbarhet. Över 26 000 kvinnor har slutfört en kortvarig yrkesutbildning, omkring 40 000 kvinnor har fått hjälp av arbetsförmedlingstjänster och 500 kvinnoägda företag har tagit emot rådgivning eller ekonomiskt stöd. Faciliteten har gett kvinnliga flyktingar språkkurser i turkiska, vilka fullföljdes av omkring 25 000 kvinnliga flyktingar i vuxen ålder och 20 000 kvinnliga studenter. Dessutom har omkring 55 000 flyktingflickor gått i förskola genom de projekt som finansieras genom faciliteten, och utbildningsstipendier har delats ut till 15 000 kvinnliga studenter. Därtill är nästan 50 % av de lärare och den utbildningspersonal som deltar i faciliteten kvinnor. Programmen för kontantstöd har även hjälpt 1 miljon kvinnliga flyktingar i form av regelbundna ovillkorade kontantöverföringar. Dessutom har familjerna till omkring 400 000 kvinnliga studenter fått villkorade kontanta medel som utbildningsstöd. Utöver programmen för kontantstöd har omkring 500 000 kvinnliga flyktingar erhållit remisstjänster för skydd, och omkring 550 000 kvinnliga flyktingar har erhållit skyddstjänster genom projekt som finansieras genom faciliteten.

5.Övervakning, utvärdering och revision

Under 2024 fortsatte rapporteringen om facilitetens resultat att baseras på facilitetens resultatram 31 och förändringsteorin 32 . Den trettonde övervakningsrapporten för faciliteten offentliggjordes i december 2024 och finns tillgänglig på webbplatsen för GD Utvidgning och det östra grannskapet 33 .

I slutet av 2024 ingick kommissionen ett nytt kontrakt för att säkerställa att facilitetens system för övervakning och datahantering fortsätter i enlighet med det första kontraktet för tekniskt bistånd (SUMAR) 34 . Det ursprungliga Sumaf-kontraktet 35 löpte ut i december. I det nya kontraktet angavs 127 övervakningsuppdrag (som täcker fyra tillfälliga uppdrag), 53 kontroller på plats och 112 övervakningsuppdrag 36 .

I maj 2024 ingick kommissionen ett ramkontrakt för den slutliga utvärderingen av faciliteten. Efter den strategiska halvtidsutvärderingen från 2021 ska den slutliga utvärderingen fokusera på facilitetens andra delutbetalning och bör färdigställas i slutet av 2025, när faciliteten avslutas.

Europeiska revisionsrätten publicerade sin andra effektivitetsrevision av faciliteten i april 2024. Revisionsberättelsen – som bland annat innehåller revisionsrättens slutsatser och rekommendationer – och kommissionens svar, offentliggjordes den 24 april 2024 och finns tillgänglig på internet 37 . En av revisionsrättens viktigaste rekommendationer var att kommissionen ska förbättra mätningen av facilitetsprojektens effekter samt påbörja en diskussion med medlemsstaterna och de turkiska myndigheterna om hur man kan säkerställa hållbarhet.

6.Kommunikation och synlighet 

Under 2024 fortsatte verksamheten med att i högre grad synliggöra facilitetens åtgärder och EU:s hjälp till Turkiet vad gäller landets mottagande av flyktinggrupper. På grund av den kraftiga ökningen av negativ officiell retorik och den allmänna opinionen gentemot flyktingar under denna period lades fokus på EU:s stöd till flyktingar och värdsamhällen efter jordbävningarna i februari 2023. Några exempel på detta är i) en pressresa i slutet av januari 2024, ii) flera berättelser och videor om de framgångar som har nåtts, iii) ”Stronger Together” – ett evenemang, en publikation, en video och ett fotoalbum – som handlar om den roll EU:s räddningsarbetare haft i att hjälpa flyktingar och värdsamhällen i februari 2023 och som anordnades i nära samarbete med EU:s medlemsstater i Ankara och iv) ett besök av kommissionär Ferreira i slutet av april 2024 som fick hög synlighet.

7.Slutsatser och nästa steg

Faciliteten fortsatte att genomföras under 2024. Vid slutet av 2020 hade kontrakt tecknats för facilitetens hela driftsanslag, och 5,7 miljarder euro betalats ut vid slutet av 2024. Flyktingar och värdsamhällen i Turkiet fick fortsatt välbehövligt bistånd genom faciliteten. Det ytterligare flyktingstöd som anslagits för 2020–2024 syftar till att säkerställa att insatserna inom ramen för faciliteten är hållbara.

Nästa steg inbegriper följande:

·Fortsatt effektivt genomförande av alla projekt inom ramen för faciliteten till förmån för flyktingar och värdsamhällen, i enlighet med principerna om en sund ekonomisk förvaltning.

·Fortsatt genomförande av facilitetsrelaterade kommunikationsinsatser.

·Inrättande av en slutlig styrkommitté för faciliteten under 2025.

·Programplanering av ytterligare stöd till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet för perioden 2025–2027 för att säkerställa att insatserna inom ramen för faciliteten är hållbara.

(1)

Kommissionens beslut C(2015) 9500 final av den 24.11.2015 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism – flyktingfaciliteten för Turkiet.

(2)

  https://enlargement.ec.europa.eu/document/download/9dc8736f-c734-48be-8678-aca919a6a1bf_en .  

(3)

  https://en.goc.gov.tr/irregular-migration .

(4)

Ett särdrag i det turkiska asylsystemet är att landet har undertecknat 1967 års New York-protokoll till Genèvekonventionen från 1951 med en reservation. Den övervägande majoriteten av flyktingarna i Turkiet kan därmed inte ansöka om fullvärdig flyktingstatus, utan enbart om villkorlig flyktingstatus. Om denna status beviljas begränsas vistelsen i landet till att gälla till den tidpunkt då en erkänd flykting vidarebosätts i tredjeland.

(5)

Den 29 januari 2025 kungjorde det turkiska inrikesministeriet att 81 576 flyktingar hade återvänt till Syrien sedan den 9 december 2024. Det turkiska inrikesministeriet bekräftade även att president Recep Tayyip Erdoğan, i enlighet med UNHCR:s rekommendationer, hade godkänt att syrier från Turkiet gör rekognoceringsbesök från den 1 januari till den 1 juli 2025. Inom denna sexmånadersperiod kommer en person som angivits som familjeöverhuvud att kunna resa in i och ut ur landet tre gånger utan att förlora sin tillfälliga skyddsstatus.

(6)

  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/ .  

(7)

Mellan januari och december 2024 anlände 65 574 irreguljära migranter till EU från Turkiet, jämfört med 57 597 under samma period 2023 – en ökning med 14 %. Antalet irreguljära inresor sjövägen till Grekland ökade med totalt 31 % under 2024 jämfört med 2023. Antalet inresor till Grekland landvägen ökade i mycket mindre utsträckning, med 2 %. Samtidigt minskade antalet inresor till Cypern via gröna linjen med 42 % mellan januari och december 2024, jämfört med samma period 2023. Mellan januari och februari 2025 anlände 4 537 irreguljära migranter till EU från Turkiet, jämfört med 7 426 under samma period 2024 – en minskning med 39 %. Migrationsrutten från Turkiet till Italien minskade betydligt under 2024 med ungefär 3 366 ankomster, vilket innebär att 5 % av de irreguljära gränspassagerna till Italien kom från Turkiet. Under 2015, före uttalandet från EU och Turkiet, kom 885 386 irreguljära ankomster från östra Medelhavsrutten.

(8)

Externa inkomster i enlighet med artikel 21.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1) för bidrag under 2016 och fram till den 1 augusti 2018 och i enlighet med artikel 21.2 a ii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(9)

  https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11329-2018-INIT/en/pdf .

(10)

  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/ .

(11)

De 3 miljarder euro som ställdes till förfogande var alltså utöver de 345 miljoner euro som kommissionen redan hade tilldelat Turkiet i samband med den syriska flyktingkrisen innan faciliteten började tillämpas, och var också utöver enskilda medlemsstaters bilaterala bistånd.

(12)

Kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015, artikel 2 – Syftet med faciliteten.

(13)

Se artikel 5.1 i kommissionens beslut C(2015) 9500, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855.

(14)

Bidragen från det europeiska grannskapsinstrumentet och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete överfördes till och genomfördes inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen respektive unionsförvaltningsfonden för externa åtgärder. I princip genomfördes alla facilitetens bidrag till EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien (från instrumentet för stöd inför anslutningen och i mindre utsträckning från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete) som icke-humanitärt bistånd.

(15)

  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2018/06/29/facility-for-refugees-in-turkey-member-states-agree-details-of-additional-funding/ .  

(16)

Återstoden på 60 miljoner euro anslås för det administrativa och operativa stöd som tillhandahålls för att genomföra faciliteten.

(17)

  https://enlargement.ec.europa.eu/enlargement-policy/turkiye/eu-support-refugees-turkiye_sv .  

(18)

Totalt har 352 miljoner euro anslagits till skydd inom ramen för faciliteten, främst genom humanitärt bistånd. Åtgärderna har bland annat omfattat registrering och verifiering av flyktingar, förstärkande av den institutionella kapaciteten hos den turkiska myndighet som ansvarar för migrationshantering (Presidency of Migration Management) och riktade skyddsåtgärder för utsatta grupper. Skydd har även integrerats i grundläggande behov, hälsa och utbildning.

(19)

Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar.

(20)

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

(21)

Kommissionens humanitära bistånd bygger på årliga och landsspecifika humanitära genomförandeplaner. Samarbetet mellan kommissionen och dess partner på området humanitärt bistånd genomförs inom ramen för kommissionens ekonomiska och administrativa ramavtal med internationella organisationer respektive ramöverenskommelser om partnerskap med icke-statliga organisationer.

(22)

De medel från instrumentet för stöd inför anslutningen som samordnas inom faciliteten förvaltas enligt reglerna för externa åtgärder i del II avdelning IV i budgetförordningen samt enligt budgetförordningens tillämpningsföreskrifter.

(23)

I detta belopp ingår även utbetalningar inom projekt som genomförs av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, men som ännu inte belastat EU:s budget.

(24)

  https://enlargement.ec.europa.eu/enlargement-policy/turkiye/eu-support-refugees-turkiye_sv  

(25)

”Promoting Inclusive Education for Kids in the Turkish Education System” (Piktes+).

(26)

Här ingår flyktingar som är bosatta i de provinser som drabbades hårdast av jordbävningarna 2023 och utsatta flyktingar och migranter med särskilda skyddsbehov (t.ex. ensamhushåll, personer med funktionsnedsättning, personer som utsatts för könsrelaterat våld och hbtqi+-personer) vilket även omfattar uppskattningsvis 300 000 barn som inte går i skolan.

(27)

Planen är att nästa fas av programmet för det sociala nödskyddsnätet kommer att tas över av GD Utvidgning och det östra grannskapet.

(28)

Commission Implementing Decision on the financing of the individual measure for the delivery of cash support to the most vulnerable refugees in Türkiye for 2022 and 2023 – C(2022) 7822 final – (inte översatt till svenska) av den 4 januari 2022 och Commission Implementing Decision on the financing of the individual measure to continue support for basic needs and transition to livelihoods opportunities for refugees in Türkiye in 2022 – C(2022) 8887 – (inte översatt till svenska) av den 7 december 2022.

(29)

Detta utesluter 150 miljoner euro som anslagits inom ramen för instrumenten för GD migration och inrikes frågor.

(30)

Tidigare kallad Directorate-General for Migration Management (DGMM).

(31)

  https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/document/download/23babb53-e316-4361-b373-78f0ce1d663e_en?filename=EU%20support%20to%20Refugees%20in%20TR_Results%20Framework.pdf . 

(32)

  https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/document/download/99c1bfa3-1853-42ff-ae3b-59622f7bdab1_en?filename=EU%20support%20to%20refugees%20in%20TR_Theory%20of%20Change%202024.pdf . 

(33)

  https://enlargement.ec.europa.eu/enlargement-policy/turkiye/eu-support-refugees-turkiye_sv  

(34)

Tekniskt bistånd för att övervaka resultaten av EU:s stöd till flyktingar i Turkiet – IPA/2024/461-735.

(35)

Tekniskt bistånd till stöd för övervakningen av åtgärder som finansieras genom faciliteten för flyktingar i Turkiet – IPA/2021/429-105 (addendum VI till kontrakt IPA/2018/393-877.

(36)

Ackumulerade siffror från 2017.

(37)

  https://www.eca.europa.eu/ECAPublications/SR-2024-06/SR-2024-06_SV.pdf