EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.11.2024
COM(2024) 528 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om verksamheten i IFRS Foundation, Efrag och Piob under 2023
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.11.2024
COM(2024) 528 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om verksamheten i IFRS Foundation, Efrag och Piob under 2023
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om verksamheten i IFRS Foundation, Efrag och Piob under 2023
1.Inledning
Den 28 april 2021 antog Europeiska unionen ett program för den inre marknaden 1 för att stödja och stärka styrningen av den inre marknaden med 4,21 miljarder euro under perioden 2021–2027. I förordningen som fastställer programmet för den inre marknaden anslås medel på 220,5 miljoner euro för standardiseringsprocesser, varav 61 miljoner euro för att stödja utvecklingen av högkvalitativa internationella standarder för finansiell och icke-finansiell rapportering och revision och för att underlätta integreringen av dem i unionsrätten.
Inom ramen för programmet för den inre marknaden ger kommissionen ett årligt bidrag 2 till International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation) när det gäller utarbetandet av IFRS-standarder (IFRS-redovisningsstandarder), European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob). Dessa organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att den finansiella informationen och hållbarhetsinformationen i företagens rapporter håller hög kvalitet och är tillförlitlig och tillgänglig. I denna rapport sammanfattas deras verksamhet under 2023 3 , med undantag för IFRS Foundations verksamhet inom hållbarhetsrapportering, eftersom den inte (med)finansieras genom EU-bidraget.
2.IFRS Foundation
2.1Styrning
IFRS Foundation är en ideell organisation som inrättades för att utveckla, främja och underlätta användningen av en enda uppsättning högkvalitativa, begripliga, verkställbara och globalt erkända standarder för redovisning och hållbarhetsrapportering.
Vid IFRS Foundation finns International Accounting Standards Board (IASB), som ansvarar för att ta fram IFRS-redovisningsstandarder, och International Sustainability Standards Board (ISSB), som inrättades i november 2021 för att ta fram IFRS-standarder för hållbarhetsrapportering.
Övervakningsorganet, som kommissionen är medlem i, stärker IFRS Foundations allmännyttiga tillsynsfunktion och främjar den fortsatta utvecklingen av IFRS- och ISSB-standarder, vilka ska fungera som högkvalitativa globala redovisningsstandarder och standarder för hållbarhetsrapportering.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 4 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) får kommissionen godkänna nya eller ändrade IFRS-redovisningsstandarder efter utlåtande från Efrag. Med tanke på IFRS-redovisningsstandardernas ekonomiska betydelse ger kommissionen finansiellt stöd till IFRS Foundation för utarbetandet av dessa standarder.
IFRS Foundation har en styrelse med 22 förvaltare som kollektivt är ansvariga för allmän tillsyn och utnämningar till IASB och ISSB. Utnämningen av förvaltarna föregås av en fördelning baserad på geografiskt ursprung och godkännande av övervakningsorganet.
IASB och ISSB består vardera av 14 ledamöter med olika nationell och yrkesmässig bakgrund, bland annat akademisk forskning, redovisning, hållbarhet, investeringar, handläggning, marknads- eller finansreglering och standardisering. Ledamöterna i IASB och ISSB utses för en mandatperiod på fem år, som kan förnyas en gång. Andreas Barckow leder IASB och Emmanuel Faber ISSB.
Förvaltarna utser även de 14 medlemmarna i IFRS Interpretations Committee, som ska tolka tillämpningen av IFRS-redovisningsstandarderna och ge vägledning om finansiell rapportering, samt medlemmarna i IFRS Advisory Council.
2.2Verksamhet
2.2.1Fastställande av standarder
I maj 2023 utfärdade IASB vissa ändringar av IAS 12 Inkomstskatter. Genom ändringarna infördes ett tillfälligt undantag från redovisning av uppskjuten skatt till följd av genomförandet av OECD:s modellregler enligt andra pelaren samt riktade upplysningskrav för berörda företag.
I maj 2023 utfärdade IASB även ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Genom ändringarna infördes krav på att företag ska lämna upplysningar om sina avtal om leverantörsfinansiering.
I augusti 2023 utfärdade IASB ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser, som preciserar när en valuta är växlingsbar till en annan valuta och, om den inte är det, hur ett företag fastställer den valutakurs som ska användas samt de upplysningar företaget ska lämna när en valuta inte är växlingsbar.
IFRS Foundation uppdaterade slutligen IFRS-klassificeringen så att den återspeglar konsekvenserna av nya standarder och ändringar 5 .
En fullständig översikt över standardiseringsarbetet, inbegripet arbetet inom IFRS Interpretations Committee, finns på IFRS Foundations webbplats 6 .
2.2.2Projekt
I mars 2023 offentliggjorde IASB ett samrådsdokument, Amendments to Classification and Measurement of Financial Instruments, som berör vissa klassificerings- och värderingskrav, inklusive de som kan påverka redovisningen av ESG-relaterade finansiella tillgångar. Dessa ändringar är en uppföljning av Post-implementation Review of IFRS 9 Financial Instruments – Classification and Measurement (översyn efter genomförandet av IFRS 9 Finansiella instrument – Klassificering och värdering). IASB utfärdade ändringarna den 30 maj 2024.
I maj 2023 utfärdade IASB en begäran om information om Post-implementation Review of IFRS 9 Financial Instruments – Impairment (översyn efter genomförandet av IFRS 9 Finansiella instrument – Nedskrivningar) för att inhämta berörda parters synpunkter på de nedskrivningskrav som anges däri och tillhörande upplysningar.
I juni 2023 utfärdade IASB en begäran om information om Post-implementation Review of IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers (översyn efter genomförandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder) för att inhämta berörda parters synpunkter på de krav som anges däri.
I juli 2023 beslutade IASB att ändra IFRS 9 för att bättre återspegla hur energiköpsavtal påverkar de finansiella rapporterna, eftersom företag i allt högre grad ingår energiköpsavtal för upphandling av förnybar energi. Energiköpsavtal är också en viktig del av de europeiska företagens åtagande att begränsa klimatförändringarnas effekter och fasa ut fossila bränslen i sina produktionsprocesser och produkter. IASB utfärdade samrådsdokumentet om energiköpsavtal den 8 maj 2024.
I september 2023 utfärdade IASB ett samrådsdokument, Annual Improvements to IFRS Accounting Standards – Volume 11, som syftar till att förtydliga ordalydelsen i olika IFRS-redovisningsstandarder eller åtgärda smärre oavsiktliga konsekvenser, misstag eller motstridigheter vad gäller kraven i IFRS-redovisningsstandarderna. Den 18 juli 2024 utfärdade IASB de slutliga ändringarna.
I november 2023 utfärdade IASB ett samrådsdokument, Financial Instruments with Characteristics of Equity, som klargör hur ett företag ska skilja skuldinstrument från emitterade egetkapitalinstrument.
Under 2023 slutförde IASB även sina överläggningar om projekten ”Primary Financial Statements” och ”Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures”, och planerar att utfärda två nya IFRS-redovisningsstandarder under 2024: IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements och IFRS 19 Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures.
En fullständig översikt över projekten finns på IFRS Foundations webbplats 7 .
2.3Öppenhet och ansvarsutkrävande
2.3.1Regler för öppenhet
Alla möten i IASB och IFRS Interpretations Committee är öppna för allmänheten. Dagordningarna offentliggörs i förväg och mötena kan följas direkt online. Dessutom offentliggör IASB kvartalsvis på sin webbplats vilka möten som organet har hållit med berörda aktörer 8 .
2.3.2Representation av berörda aktörer
Enligt IFRS Foundations stadgar ska sex förvaltare utses från Europa respektive Nord- och Sydamerika och Asien/Oceanien samt en förvaltare från Afrika och tre förvaltare från andra områden för att upprätthålla en övergripande geografisk balans. På liknande sätt föreskriver kriterierna för utnämning av styrelsemedlemmar i IASB att fyra medlemmar ska utses från varje region samt en medlem från Afrika och en medlem från ett annat område.
Den 31 december 2023 bestod IFRS Advisory Council av 51 organisationer, inklusive Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Efrag. Kommissionen deltar som observatör.
2.3.3Förhindrande av intressekonflikter
Förvaltarna inom IFRS Foundation utses för en mandatperiod på tre år, som kan förnyas en gång, och de måste förbinda sig att agera i allmänhetens intresse. I princip får en förvaltare och en medlem av övervakningsorganet inte vara anställda av samma organisation.
Alla IASB-medlemmar är heltidsmedlemmar och måste bryta alla anställningsförhållanden och band som kan påverka deras oberoende. Medlemmarna får varken vara utstationerade av en arbetsgivare eller återuppta relationen med en tidigare arbetsgivare.
2.3.4Fördelning av anslagen
Under 2023 tog IFRS Foundation emot ett bidrag på 3,05 miljoner euro från kommissionen för IASB-relaterad verksamhet, vilket utgör 16,4 % av alla erhållna bidrag för IASB-relaterad verksamhet. Kommissionen fortsatte att vara den största bidragsgivaren, även om den relativa andelen av kommissionens och medlemsstaternas finansiering minskade jämfört med 2022 (från 34,4 % till 32,0 %).
En uppdelning av finansieringen för IASB-relaterad verksamhet efter huvudsakliga geografiska områden och internationella redovisningssystem visar att EU och dess medlemsstater stod för 32,0 % av de totala bidragen, Asien/Oceanien för 35,6 %, internationella redovisningssystem för 15,5 %, Nord- och Sydamerika för 5,7 %, Afrika för 0,8 % och övriga för 10,3 %.
De senaste årens nedåtgående trend i bidragen för IASB-relaterad verksamhet till IFRS Foundation höll i sig under 2023. De rapporterade bidragen minskade med 5,0 % (848 000 brittiska pund) som helhet, dock med betydande variationer mellan bidragsgivarna. Minskningen beror främst på en cirka 20-procentig nedskärning av kommissionens bidragsfinansiering.
IFRS Foundations totala kvarvarande överskott uppgick den 31 december 2023 till 49,5 miljoner brittiska pund.
3.Efrag
3.1Styrning
Efrag är en organisation som finansieras med offentliga och privata medel och som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen och har den juridiska formen av en AISBL (en belgisk internationell ideell organisation). Sedan 2022 har Efrag ett dubbelt uppdrag.
När det gäller finansiell rapportering är Efrags uppdrag att tjäna det europeiska allmänintresset genom att utveckla och främja europeiska synpunkter på finansiell rapportering och se till att dessa synpunkter beaktas i IASB:s standardiseringsprocess och internationella debatter på området. Efrag ger råd till kommissionen om huruvida nya (eller reviderade) IFRS-redovisningsstandarder bör godkännas av EU, på grundval av kriterierna i IAS-förordningen 9 . Vid sidan av detta bedriver Efrag även proaktiv forskning på redovisningsområdet.
När det gäller hållbarhetsrapportering tillhandahåller Efrag, i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering 10 , teknisk rådgivning till kommissionen i form av utkast till europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har utarbetats inom ramen för en strukturerad normgivningsprocess samt stödjer ett effektivt genomförande av standarderna. Vid utarbetandet av utkasten till europeiska standarder för hållbarhetsrapportering främjar Efrag överensstämmelse mellan dessa utkast och andra internationella standarder, särskilt från standardiseringsorganen ISSB och Global Reporting Initiative.
Efrags styrelse är i vederbörlig ordning ansvarig för tillsynen av alla tekniska organ. I detta stöds den av en kommitté för normgivningsprocessen. Under 2023 var Wolf Klinz ordförande för Efrags styrelse för finansiell rapportering, Patrick de Cambourg för Efrags styrelse för hållbarhetsrapportering och Hans Buysse för Efrags styrelse.
3.2Avdelning för finansiell rapportering
År 2023 drevs Efrags arbete om finansiell rapportering till stor del genom IASB:s arbetsprogram, IFRS Interpretations Committee och IFRS Foundation.
Innan Efrag utfärdar ett slutligt råd om godkännande av en ny IFRS-redovisningsstandard eller ändringar av redan befintliga IFRS-redovisningsstandarder som antagits av IASB, utfärdar Efrag (utkast till) skrivelser till IASB och utkast till utlåtanden om godkännande till kommissionen. Genom denna strukturerade normgivningsprocess är det möjligt för berörda parter att uttrycka sina åsikter om Efrags ståndpunkter.
När det gäller konkreta resultat utfärdade Efrag 2023 fyra slutliga utlåtanden om godkännande av ändringarna av IFRS 16 Leasingavtal (Leasingskuld i en sale and leaseback-transaktion), ändringarna av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Långfristiga skulder med kovenanter), ändringarna av IAS 12 Inkomstskatter (Internationell skattereform – modellregler enligt andra pelaren) och ändringarna av IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (Avtal om leverantörsfinansiering) samt ytterligare ett slutligt utlåtande om godkännande av ändringarna av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser (Om en valuta inte är växlingsbar) i januari 2024.
Efrags styrelse för finansiell rapportering utfärdade även fem skrivelser och fyra återkopplingsrapporter samt offentliggjorde forskningsdokument om redovisning av rörlig ersättning.
Dessutom övervakade Efrag noggrant viktiga pågående IASB-projekt som förväntas resultera i IASB-standarder som kräver EU-godkännande 2024 eller 2025. Dessa projekt innefattar ”Primary Financial Statements”, ”Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures” och ”Rate-regulated Activities”. Efrag anordnade under 2023 omfattande utåtriktad verksamhet och rundabordssamtal för att fastställa om och hur de redovisningsmetoder som övervägs av IASB skulle fungera för europeiska aktörer eller om de skulle innebära tillämpningsproblem. Efrag informerade därefter IASB om problem som europeiska aktörer möter.
Genom sin akademiska panel och sitt akademiska nätverk förstärkte Efrag sitt samarbete med den akademiska världen.
3.3Avdelning för hållbarhetsrapportering
Den 20 november 2022 överlämnade Efrag de första tolv utkasten till europeiska standarder för hållbarhetsrapportering till kommissionen. De omfattar såväl miljörelaterade som sociala och styrningsrelaterade frågor, däribland klimatförändringar, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. De innehåller information till investerare och andra berörda parter om hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter som påverkar investeringar samt hur företag påverkar människor och miljö. Kommissionen antog de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering den 31 juli 2023. Efter Europaparlamentets och rådets granskning offentliggjordes motsvarande delegerade akt och bilagor i Europeiska unionens officiella tidning den 22 december 2023.
Under 2023 har Efrag prioriterat arbetet med genomförandet av dessa standarder, med målet att bidra till att minska bördan för företagen. Efrag har inrättat en onlineplattform för frågor och svar genom vilken företag och andra berörda parter kan få svar på tekniska frågor om de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering. I december 2023 offentliggjorde Efrag tre utkast till genomföranderiktlinjer för företag som utarbetar sina hållbarhetsförklaringar i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, vilka omfattar väsentlighetsbedömning, rapportering om värdekedjan och en förteckning över datapunkter.
Efrag har gjort framsteg i sitt arbete med att utarbeta utkast till rapporteringsstandarder för små och medelstora företag. I början av 2024 kunde Efrag inleda ett offentligt samråd om ett utkast till standarder som ska användas av börsnoterade små och medelstora företag i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering samt om en separat frivillig standard för onoterade små och medelstora företag. När arbetet med dessa proportionella standarder har slutförts bör de bidra till att minska rapporteringsbördan för små och medelstora företag. Standarderna för börsnoterade små och medelstora företag skulle då skapa en proportionerlig ram för mindre emittenters rapportering, samtidigt som standarderna för onoterade små och medelstora företag skulle hjälpa dessa företag att tillhandahålla information till banker eller större koncerner som inkluderar dem i sin värdekedja.
Efrag fortsatte dessutom att förbereda utkastet till sektorsspecifika rapporteringsstandarder, som krävs enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, och den digitala XBRL-taxonomin, som skulle göra det möjligt för företag att uppfylla kravet på att digitalt tagga den information som de rapporterar.
I allt sitt arbete fortsatte Efrag att ge hög prioritet åt att säkerställa överensstämmelse mellan europeiska standarder och globala standarder, särskilt standarderna från ISSB och Global Reporting Initiative. Den 2 maj 2024 offentliggjorde Efrag och IFRS Foundation en vägledning om överensstämmelse som beskriver den höga nivån av anpassning mellan de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering och ISSB:s standarder och hur ett företag kan tillämpa båda uppsättningarna standarder, inbegripet en detaljerad analys av anpassningen i fråga om klimatrelaterade upplysningar.
3.4Öppenhet och ansvarsutkrävande
3.4.1Regler för öppenhet
Efrag arbetar enligt en öppen, allmänt tillgänglig normgivningsprocess. Efrags normgivningsprocess gör det möjligt för europeiska aktörer att lägga fram sina synpunkter för övervägande av Efrag. Detta säkerställer att mångfalden av redovisningsmodeller, ekonomiska modeller och perspektiv i Europa beaktas vid fastställandet av Efrags ståndpunkter, särskilt när det gäller godkännandet av IFRS-redovisningsstandarder och utarbetandet av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering.
I processen ingår att Efrag ska offentliggöra utkast till ståndpunkter för samråd, utföra fälttester och andra former av effektanalyser, anordna informationsmöten och genomföra särskilda undersökningar samt offentliggöra sina resultat i återkopplingsrapporter och slutliga ståndpunkter. Efrag bidrar till ett faktabaserat fastställande av standarder genom att utföra kvantitativa undersökningar som ligger till grund för diskussionerna om Efrags skrivelser och utlåtanden om godkännande, och som håller på att bli en allt viktigare del av Efrags forskningsarbete.
Möten är offentliga i Efrags styrelser för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, i de tekniska expertgrupperna FR TEG och SR TEG samt i Efrags rådgivande forum med standardiseringsorgan. Dagordningar, tillhörande dokument och mötesprotokoll offentliggörs på Efrags webbplats. Mötena kan även ses online och inspelade möten är tillgängliga i flera månader. Efrag har ett offentligt öppenhetsregister.
3.4.2Representation och ansvarsskyldighet
Efrag strävar efter en lämplig fördelning vad gäller geografisk spridning, yrkesbakgrund och kön i styrelserna för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, motsvarande tekniska expertgrupper och dess arbetsgrupper och rådgivande paneler samt i styrgruppen för European Lab och dess arbetsgrupper. I styrelserna för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering samt de tekniska expertgrupperna finns det begränsningar för antalet medlemmar med samma nationalitet och det finns även regler för yrkesbakgrund och könsfördelning.
Efrags styrelseledamöter utses av Efrags medlemsorganisationer.
3.4.3FÖRHINDRANDE AV INTRESSEKONFLIKTER
Efrag har en policy för intressekonflikter för att stödja sitt uppdrag av allmänt intresse, som offentliggörs på Efrags webbplats 11 . Efrags styrelseledamöter och personal bekräftar sitt oberoende genom att underteckna en avsiktsförklaring varje år.
3.4.4Kontakter med Europaparlamentet och medlemsstaterna
Efrag står i nära kontakt med Europaparlamentets ledamöter. När det gäller hållbarhetsrapportering har Europaparlamentet inrättat en samverkansgrupp som har löpande kontakter med Efrag.
Efrag deltar regelbundet i möten i Europeiska kommissionens föreskrivande kommitté för redovisningsfrågor och i expertgruppen för medlemsstaterna om hållbar finansiering för att diskutera olösta frågor med medlemsstaternas experter, bland annat vad gäller godkännande av IFRS-redovisningsstandarder.
3.5Diversifiering och budget
För 2023 uppgick Efrags totala budget till 12,3 miljoner euro. De mottagna bidragen in natura från tredje parter uppgick till cirka 3,3 miljoner euro, vilket omfattar tiden för externa ledamöter i Efrags styrelser för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, de tekniska expertgrupperna FR TEG och SR TEG (endast ordförandena erhåller ersättning) samt tillfälliga utstationeringar till Efrags sekretariat.
Kommissionen har ökat EU:s bidrag för 2023 från 4,2 miljoner euro till 6,3 miljoner euro för att täcka Efrags ytterligare personalkostnader och administrativa kostnader i samband med det efterföljande uppföljningsarbetet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, t.ex. genomföranderiktlinjer för företag och utarbetandet av en digital XBRL-taxonomi. Driftsbidraget har delats upp i två verksamhetsbidrag, ett för finansiell rapportering (2,0 miljoner euro) och ett för hållbarhetsrapportering (4,3 miljoner euro). Medfinansieringsandelen är högre vad gäller hållbarhetsrapportering. Kommissionen finansierade högst 60 % av Efrags stödberättigande kostnader för finansiell rapportering och högst 90 % av Efrags stödberättigande kostnader för hållbarhetsrapportering. Andra kontantbidrag för finansiell rapportering kom från europeiska branschorganisationer (0,7 miljoner euro) och vissa nationella branschorganisationer (1,9 miljoner euro).
När det gäller hållbarhetsrapportering bidrog europeiska branschorganisationer med 0,5 miljoner euro, vissa nationella hållbarhetsorganisationer med 0,9 miljoner euro och organisationer i det civila samhället med 0,2 miljoner euro.
4.Piob
4.1Styrning
Piob är det globala oberoende tillsynsorgan som övervakar standardiseringsprocessen för de internationella standarder för revision, bestyrkande och etik som tas fram av de internationella standardiseringsorganen International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA). Dess viktigaste uppgift är att se till att IAASB och IESBA tillämpar en korrekt normgivningsprocess vid utarbetandet av standarder och strategier, mot bakgrund av allmänhetens intresse. Sedan 2022 ansvarar Piob för urval och utnämning av medlemmar till IAASB och IESBA.
Övervakningsorganet 12 , där kommissionen ingår som medlem, övervakar hur Piob utför sitt uppdrag av allmänt intresse, i synnerhet Piobs tillsyn över standardiseringsprocessen. Det utser de tio medlemmarna i Piob (med undantag av ordföranden, som utses av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn).
4.2 Verksamhet
Hållbarhet var en viktig fråga under 2023. Andra frågor som också togs upp var stärkandet av revisorns ansvar i samband med bedrägerier, förbättringar när det gäller löpande verksamhet, en proportionerlig revisionsstandard för mindre komplexa företag och beteendeförändringar när det gäller skatteplanering på grundval av en ny etisk standard.
Piob utsåg flera nya medlemmar till IESBA och IAASB, vilket innebar det största utbytet av medlemmar på flera år. Detta var ett stort steg framåt när det gäller att följa övervakningsorganets rekommendationer från 2020 om sammansättningen av olika aktörer i de två styrelserna.
Piob utsåg medlemmar till en ny rådgivande grupp för berörda parter som, ur ett flerpartsperspektiv, ska ge strategisk rådgivning till IESBA och IAASB om deras strategier, prioriteringar i arbetsplanen och projekt. Denna grupp inrättades sedan den 6 februari 2024.
Den 31 maj 2024 offentliggjorde Piob sin 19:e offentliga rapport som ger en fullständig översikt över dess verksamhet 2023 13 .
4.3Diversifiering av finansieringen
År 2023 uppgick Piobs intäkter till 2 296 552 euro. Piob mottog 17 monetära bidrag. Internationella revisorsförbundet (Ifac) var fortsatt den största bidragsgivaren, men i linje med övervakningsorganets rekommendationer om att minska beroendet av revisionsbranschen vid fastställande av revisionsstandarder har Ifacs bidrag minskat från 1 392 754 euro (eller 63,56 %) 2022 till 950 000 euro (eller 41,37 %) 2023. Kommissionen förblev den näst största bidragsgivaren med ett bidrag på 350 000 euro (eller 15,24 %), följt av den amerikanska finansmyndigheten (US Securities Exchange Commission) (200 000 US-dollar), Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) (150 000 euro) och International Foundation for Ethics and Audit (130 000 US-dollar). Den spanska regeringen tillhandahåller kontorslokaler till Piob, vilka värderades till 192 659 euro 14 .
Även om Ifacs bidrag kommer att minska ytterligare fortsätter Piob och övervakningsorganet att arbeta för att hitta andra bidragsgivare och bredda sin finansieringsbas.
5.Slutsatser
Under många år har EU bidragit ekonomiskt till IFRS Foundation, Efrag och Piob. EU:s fortlöpande stöd (inte bara ekonomiskt utan även politiskt) har varit av största vikt. Stödet har gjort det möjligt för dessa organisationer att utföra sina respektive uppgifter av allmänt intresse och har på så sätt bidragit till högkvalitativa redovisnings- och revisionsstandarder. År 2023 gick merparten av stödet till Efrag till att främja utarbetandet av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering.
Förordning (EU) 2021/690 om inrättande av ett program för den inre marknaden och konkurrenskraft för företag (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).
Bidrag beviljades tidigare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 716/2009/EG (EUT L 105, 8.4.2014, s. 1).
I enlighet med artikel 18.3 i förordning (EU) 2021/690 offentliggör kommissionen varje år en rapport.
EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
Den finansiering som tillhandahålls av Europeiska unionen stödjer även uppdateringen av IFRS-klassificeringen, vilken i sin tur fungerar som underlag till det europeiska enhetliga elektroniska rapporteringsformatet.
Arbetsplan för IFRS Foundation: https://www.ifrs.org/projects/work-plan/ , och avslutade projekt: https://www.ifrs.org/projects/completed-projects/ .
Arbetsplan för IFRS Foundation: https://www.ifrs.org/projects/work-plan/ , och avslutade projekt: https://www.ifrs.org/projects/completed-projects/ .
Se fotnot 4.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).
Den fullständiga förteckningen över bidrag finns på sidan 78 i Piobs årsrapport .