MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV EN STANDARDÄNDRING

(Artikel 24 i förordning (EU) 2024/1143)

”Metliška črnina”

Referensnummer: PDO-SI-A1579-AM01 – 17.4.2026

1.   Produktens namn

”Metliška črnina”

2.   Typ av geografisk beteckning

☑

SUB

☐

SGB

3.   Sektor

☐	Jordbruksprodukter

☑

Viner

☐	Spritdrycker

4.   Land till vilket det geografiska området hör

Slovenien

5.   Den myndighet i medlemsstaten som meddelar standardändringen

Rubrik

Ministeriet för jordbruk, skogsbruk och livsmedel

6.   Klassificering som standardändring

De föreslagna ändringarna i) avser varken namnet eller användningen av namnet eller den kategori av produkt som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen, ii) bevarar kopplingen till det geografiska området i det sammanfattande dokumentet och iii) medför inga ytterligare begränsningar för saluföringen av produkten. De betraktas därför som standardändringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024. Eftersom den produktspecifikation som offentliggjordes i eAmbrosia utarbetades på grundval av rådets förordning (EG) nr 1234/2007, som upphävdes för 11 år sedan, och ett flertal andra unionsrättsakter och nationella bestämmelser som inte längre är i kraft, har produktspecifikationens format och innehåll anpassats till förordning (EU) nr 1308/2013 och uppdaterats för att återspegla övriga tillämpliga bestämmelser. Textens grammatik och stil har också reviderats.

7.   Beskrivning av den eller de standardändringar som godkänts

Rubrik

Standardändring för att anpassa posten i eAmbrosia till nationella bestämmelser och göra mindre tekniska korrigeringar

Beskrivning

Sökanden lämnar in en ansökan om en standardändring eftersom den specifikation som offentliggjorts i Europeiska kommissionens onlineregister eAmbrosia inte är densamma som den som regleras av de tillämpliga nationella bestämmelserna om vin med det erkända traditionella namnet Metliška črnina och vin med det erkända traditionella namnet Belokranjec (Uradni list RS (UL RS; Sloveniens officiella tidning nr 112/22), nedan kallade de nationella bestämmelserna).

Sökanden har inte ändrat produktspecifikationens grundtext annat än för att korrigera stilistiska och grammatiska fel. Sökanden har endast ändrat texten i den mån det är nödvändigt för att genomföra de ändringar som krävs enligt de tillämpliga nationella bestämmelserna. Utöver de ovannämnda ändringarna som grundar sig på de nationella bestämmelserna (den högsta tillåtna genomsnittliga produktionen av druvor av varje druvsort per hektar, den erforderliga och tillåtna procentandelen av varje druvsort samt de tillåtna värdena för de kemiska parametrarna avseende verklig alkoholhalt och total syrahalt) har sökanden gjort följande tekniska ändringar av produktspecifikationen:

—

När det gäller de andra druvsorter som får tillsättas Metliška črnina på grundval av ett undantag har sökanden uttryckligen angett att endast de blå druvsorter som är godkända enligt nationell lagstiftning för vinodlingsområdet Bela Krajina får användas eftersom den tidigare bestämmelsen var alltför allmänt hållen (”andra druvsorter”).

—	Sökanden har övertagit [...] från tillämplig nationell lagstiftning.

—	Sökanden har strukit stabilisering av vinsyra genom elektrodialys och behandling med katjonbytare från förteckningen över otillåtna oenologiska metoder.

—	Sökanden har lagt till ”bag in box” med en kapacitet på upp till 5 l som tillåten förpackning för konditionering.

—	Sökanden har upphävt förbudet mot att släppa ut produkten på marknaden före den 30 november produktionsåret.

☑	Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vin

”Metliška črnina”

Referensnummer: PDO-SI-A1579-AM01 – 17.4.2026

1.   Namn

Metliška črnina

2.   Typ av geografisk beteckning

☑

SUB

☐

SGB

3.   Land till vilket det avgränsade geografiska området hör

Slovenien

4.   Klassificering av jordbruksprodukten med KN-nummer, i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EU) 2024/1143

2204 – Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009

5.   Kategorier av vinprodukter som anges i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013

1.

Vin

6.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinprodukt

Rött vin

Organoleptiska egenskaper

Utseende

Stilla rött vin, intensivt rött till rubinrött till färgen.

Doft

Primär arom av blå druvsorter under det första året efter skörden, som senare kompletteras med mogna aromer typiska för sortsammansättningen.

Smak

Primär arom av blå druvsorter under det första året efter skörden, som senare kompletteras med mogna aromer typiska för sortsammansättningen. Medelhög tanninhalt, vilket ger vinet en behaglig sträv karaktär.

Ytterligare information om organoleptiska egenskaper

Metliška črnina har följande sortsammansättning enligt deklarationerna för de enskilda sorterna i enlighet med bestämmelserna om skördedeklarationer för druvor:

—	Upp till 60 % Modra Frankinja N.

—	20 % till 40 % Žametovka N.

—	Mellan 5 % och 20 % av alla övriga sorter tillsammans (Portugalka N, Šentlovrenka N, Gamay N, Modri Pinot N och Zweigelt N).

Oavsett vad som anges i föregående stycke får Metliška črnina även framställas av druvor från andra blå druvsorter som, bland de druvsorter som vid varje tidpunkt är tillåtna i Republiken Slovenien, har klassificerats som tillåtna och rekommenderade druvsorter för vinodlingsområdet Bela Krajina. Druvor från dessa sorter får användas i den proportion som anges för alla övriga sorter i den tredje strecksatsen i föregående stycke.

Oavsett bestämmelsen i andra stycket i denna punkt får andelen druvsorter som avses i föregående stycke, inbegripet druvor som inte deklareras separat för enskilda druvsorter, i Metliška črnina inte överstiga 10 %.

Analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):	12,5
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):	10,5
Lägsta totala syrahalt:	4,5
Enhet för lägsta totala syrahalt:	gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):	13,3
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):	130

Ytterligare information om analytiska egenskaper

De kemiska analyser som används för att mäta de karakteristiska egenskaperna hos Metliška črnina samt innehållet i dess beståndsdelar är följande:

—	Verklig alkoholhalt: mellan 10,5 volymprocent och 12,5 volymprocent.

—	Total sockerhalt (uttryckt som fruktos och glukos): högst 3,0 g/l.

—	Sockerfritt extrakt: minst 20 g/l.

—	Aska: minst 1,6 g/l.

—	Total syrahalt (uttryckt som vinsyra): mellan 4,5 g/l och 7,0 g/l.

—	Halt av flyktiga syror (uttryckt som ättiksyra): högst 0,8 g/l.

☑	Alla analytiska egenskaper som inte anges i detta avsnitt ligger inom de gränser som fastställs i tillämplig EU-lagstiftning.

7.   Vinframställningsmetoder

7.1   Särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet eller vinerna samt de relevanta restriktionerna för denna framställning.

Vinframställningsmetod —

Druvornas lägsta sockerhalt (g/l)

Typ av oenologisk metod

Relevant restriktion för vinframställning

Beskrivning

Lägsta sockerhalt, beräknad som genomsnittlig sockerhalt i druvor som används för framställning av Metliška črnina, är följande för de berörda druvsorterna:

—	Modra Frankinja N och Zweigelt N: 169,3 g/l.

—	Modri Pinot N och Šentlovrenka N: 163,7 g/l.

—	·Portugalka N och Gamay N: 158,1 g/l.

—	·Žametovka N: 142,6 g/l.

—	Genomsnittlig naturlig alkoholhalt i alla sorter: minst 9,0 volymprocent.

Vinframställningsmetod —

Maceration

Typ av oenologisk metod

Relevant restriktion för vinframställning

Beskrivning

När Metliška črnina framställs avstjälkas druvorna först och macereras därefter.

Under macerationen måste den fasta delen av mäsken alltid vara i kontakt med druvmusten.

Vinframställningsmetod —

Förbud vid vinframställning

Typ av oenologisk metod

Relevant restriktion för vinframställning

Beskrivning

Följande är inte tillåtet vid framställning av Metliška črnina:

—	Avbrott i alkoholjäsningen.

—	Sötning av viner.

—	Tillsats av kaliumsorbat.

Vinframställningsmetod —

Berikning

Typ av oenologisk metod

Relevant restriktion för vinframställning

Beskrivning

Under år då väderförhållandena för druvornas mognad är ogynnsamma och druvorna inte mognar får musten för framställning av Metliška črnina berikas med högst 2 volymprocent alkohol.

7.2   Högsta avkastning

Alla viner/kategori/druvsort/typ

Žametovka N, Portugalka N, Gamay N och blandade sorter

Högsta avkastning:

Högsta avkastning:	11 000
Enhet för högsta avkastning:	kg druvor per hektar

Alla viner/kategori/druvsort/typ

Modra Frankinja N, Šentlovrenka N, Modri Pinot N och Zweigelt N

Högsta avkastning:

Högsta avkastning:	10 000
Enhet för högsta avkastning:	kg druvor per hektar

8.   Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet eller vinerna framställs av

—

Gamay N

—

Merlot

—	Modra Frankinja N - Frankinja

—	Modri Pinot N

—	Portugalka N

—	Rdeca Zlahtnina Rs

—

Scheurebe

—	Zweigelt N

—	Šentlovrenka N

—	Žametovka N

9.   Kort beskrivning av det avgränsade geografiska området

Både själva Metliška črnina och de druvor som den framställs av produceras uteslutande inom vinodlingsområdet Bela Krajina.

Gränsen för vinodlingsområdet Bela Krajina går från den nationella gränsen mot Kroatien i Gorjanci-bergen längs en höjdkurva på 500 meter ovanför bebyggelserna Ravnace, Drage och Dole, korsar vägen Novo Mesto–Metlika nedanför bebyggelsen Mačkovec pri Suhorju och följer därefter en höjdkurva på 500 meter förbi bebyggelserna Maline pri Štrekljevcu, Osojnik och Sv. Lovrenc pri Semiču fram till Semenič-kullen. Efter Semenič-kullen går gränsen ned till vägen som leder till bebyggelsen Gaber pri Semiču, passerar längs sluttningen Kočke rebri ovanför bebyggelsen Kot pri Semiču, korsar en höjdkurva på 400 meter och följer den fram till den norra gränsen för matrikelkommunen Talčji Vrh. Därefter följer den denna gräns runt berget Vinska, korsar åter höjdkurvan på 400 meter och följer den ovanför bebyggelserna Rožič Vrh, Stražnji Vrh och Mavrlen fram till vägen Bistrica–Dobliče. Sedan följer den vägen fram till bebyggelsen Grič pri Dobličah och därefter en höjdkurva på 350 meter fram till Sv. Ana-kyrkan, därefter längs Sv. Ana – Tanča Gora – Kvasica – Dragovanja Vas – Anjeli – Dobliče – Jelševnik – Tušev Dol – Talčji Vrh-vägen, följer järnvägslinjen Črnomelj–Semič fram till vägen Rožanec–Mihelja Vas, följer därefter den vägen fram till vägen Črnomelj–Semič och därefter den vägen fram till den södra gränsen för matrikelkommunen Kot, längs den östra gränsen för matrikelkommunen Kot fram till den södra gränsen för matrikelkommunen Semič, passerar därefter runt bebyggelsen Vavpča Vas, följer vägen mot bebyggelsen Semič, därefter vägen Semič–Vrtača pri Semiču, längs stigen nedanför bebyggelsen Oskoršnica, längs vägen till Črešnjevec pri Semiču, längs vägen Črešnjevec pri Semiču–Krvavčji Vrh–Metlika, runt Krvavčji Vrh och KZ Metlika-vineriet, följer vägen mot bebyggelsen Drašiči, viker av före bebyggelsen längs en höjdkurva på 220 meter i sydöstlig riktning, runt bebyggelsen Drašiči, följer vägen till bebyggelsen Krmačina och omfattar denna bebyggelse, följer vägen fram till den nationella gränsen mot Kroatien och därefter längs denna gräns.

Vinodlingsområdet Bela Krajina omfattar också följande områden:

—	·Vinji Vrh pri Semiču, som omfattar området runt Sv. Trojica-kyrkan, belägen ovanför vägen.

—

Velika Plešivica, vars gräns följer en höjdkurva på 240 meter norr om den stig som löper under Velika Plešivica-kullen från bebyggelsen Dolenjci till bebyggelsen Pribinci, följer därefter höjdkurvan på 240 meter norrut innan den svänger mot sydost, passerar under kapellet vid skogsbrynet och återvänder till stigen Dolenjci–Pribinci.

—	·Preložnik, vars gräns löper runt Preložnik-kullen längs 260-meterskurvan och i söder följer stigen Purga–Velika Sela.

—	Mala Plešivica, vars gräns löper från förgreningen av stigen från bebyggelsen Gorenjci pri Adlešičih till bebyggelsen Mala Sela, västerut och norrut längs en höjdkurva på 250 meter innan den svänger mot sydost och omfattar de södra sluttningarna av Mala Plešivica-kullen.

—	·Preloka, vars gräns löper från vägen Vinica–Adlešiči under toppen Krtinjek längs höjdkurvan på 230 meter mot öster och norr, runt bebyggelsen Preloka och därefter västerut över toppen Krtinjek till vägen Vinica–Adlešiči.

—

Perudina–Žeželj, vars gräns löper från byn Golek längs en höjdkurva på 230 meter mot nordväst längs vägen Vinica–Perudina till bebyggelsen Perudina, varefter den vänder norrut fram till skogen, därefter i sydostlig riktning under toppen Žeželj fram till byn Podklanec, vänder sedan söderut och följer höjdkurvan på 230 meter fram till byn Golek.

—	Radenci, vars gräns löper från vägen Stari Trg–Vinica längs vägen till bebyggelsen Gornji Radenci i västlig riktning och därefter längs stigen ovanför bebyggelserna i nordlig och östlig riktning fram till vägen Stari Trg–Vinica;

—

·Stari Trg, vars gräns löper från bebyggelsen Sodevci i östlig och nordlig riktning, omfattar bebyggelsen och fortsätter i nordostlig riktning under bebyggelsen Stari Trg, passerar runt bebyggelsen Kot, ansluter till vägen Stari Trg–Kot och följer den fram till bebyggelsen Kot, och därefter i sydostlig riktning fram till bebyggelsen Sodevci.

Vinodlingsområdet Bela Krajina är uppdelat i tre delområden för vinodling enligt följande:

—	Delområdet för vinodling i Metlika.

—	Delområdet för vinodling i Črnomelj.

—	Delområdet för vinodling i Semič.

10.   Samband med det geografiska området

Kategori av vinprodukt

1.

Vin

Sammanfattning av sambandet

Geologiskt sett utgör Bela Krajinas territorium ett låglänt karstområde som i öster avgränsas av floden Kolpa, i norr av Gorjancibergen och i väster och söder av Roškaplatån. Vinodlingarna är huvudsakligen belägna på Gorjancibergens södra sluttningar och fortsätter i en halvcirkel mot Semič och därefter längs Roškaplatåns östra kant mot Maverlen och Dobliče. Det finns också några relativt små produktiva vinodlingsområden på de soliga sluttningarna av Velika och Mala Plešivica, nära Adlešiči samt i Perudina (Žeželj), Preloka och Vinji Vrh pri Semiču.

Geologin och morfologin i kanterna av Bela Krajina-bäckenet, där vinodlingarna är belägna, är mycket särpräglad. Den stora variationen i lutningar och exponering återspeglas i den stora mångfalden av mikroklimatförhållanden. Vinodlingarna når sin lägsta punkt nära bottnen av Bela Krajina-bäckenet på cirka 210 meter över havet och sin högsta punkt på cirka 390 meter över havet. Eftersom detta är ett karstområde, är det inte ovanligt att isolerade kalkstensblock förekommer mitt i vinodlingarna.

Den låglänta karsten i Bela Krajina består av kalksten från kritaperioden, som på vissa ställen täcks av ett tjockt lager pleistocenlera, medan kanterna av Bela Krajina-bäckenet, där de flesta vinodlingarna är belägna, består av kalksten och dolomit från juraperioden. Endast på den östligaste kanten, under Gorjancibergen vid gränsen mellan Slovenien och Kroatien, förekommer tertiär märgel på vissa platser. Nederbörd, temperaturförhållanden, antalet soltimmar och andra klimatfaktorer har en betydande inverkan på vinrankornas tillväxt och fruktbarhet. Vinodlingarna uppvisar ofta mycket olika mesoklimatiska egenskaper på grund av terrängens starkt varierande karaktär (framför allt dominerad av Gorjancibergen), exponeringen, höjdläget och marklutningen samt skogarna osv. Den genomsnittliga ackumulerade effektiva temperaturen under vegetationsperioden i vinodlingsområdet Bela Krajina varierar från 1 245,7 °C (Dobliče) till 1 329,0 °C (Metlika), med ett genomsnitt på 1 287,4 °C. Den ackumulerade effektiva temperaturen på exponerade vinodlingslägen uppskattas vara 15–20 % högre (mellan 1 480 °C och 1 545 °C), samtidigt som i genomsnitt cirka 750 mm nederbörd – eller 64 % av den totala årliga nederbörden – faller under vegetationsperioden.

Hela denna geologiska och klimatmässiga mångfald i vinodlingsområdet Bela Krajina återspeglas i den stora mångfalden av odlade druvsorter, som alla kännetecknas av en karakteristisk friskhet och god drickbarhet. Den rätta kombinationen av druvsorter och deras egenskaper ger upphov till det typiska vinet Metliška črnina.

11.   Ytterligare tillämpliga krav

Rubrik för kravet/undantaget

Odlingsmetod

Rättslig ram

Av en organisation som förvaltar den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, om detta föreskrivs av medlemsstaterna.

Typ av ytterligare krav/undantag

—

Beskrivning av kravet/undantaget

Endast guyotmetoden och varianter av denna får användas för att odla de druvsorter som Metliška črnina framställs av.

Rubrik för kravet/undantaget

Antal vinrankor per hektar

Rättslig ram

Av en organisation som förvaltar den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, om detta föreskrivs av medlemsstaterna.

Typ av ytterligare krav/undantag

—

Beskrivning av kravet/undantaget

För produktionen av Metliška črnina måste antalet vinrankor per enhet nettoareal för vinodling överstiga 4 000 per hektar, beräknat på grundval av de planteringsavstånd som fastställts i enlighet med reglerna för registret över jordbruksföretag.

Genom undantag från föregående stycke måste antalet vinrankor på terrasserade områden där lutningen överstiger 20 % överstiga 3 100 per hektar.

Rubrik för kravet/undantaget

Organoleptisk bedömning

Rättslig ram

Av en organisation som förvaltar den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, om detta föreskrivs av medlemsstaterna.

Typ av ytterligare krav/undantag

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av kravet/undantaget

Metliška črnina måste uppnå minst 16,5 poäng i den organoleptiska bedömningen. Innan vinprovare genomför en organoleptisk bedömning måste de informeras om att de bedömer ett vin som, på grundval av uppgifterna i registret över druv- och vinproducenter och resultaten av den kemiska analysen, uppfyller villkoren för att betecknas som Metliška črnina om det godkänns vid den organoleptiska bedömningen.

Rubrik för kravet/undantaget

Konditionering av vinet och utsläppande på marknaden

Rättslig ram

Av en organisation som förvaltar den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, om detta föreskrivs av medlemsstaterna.

Typ av ytterligare krav/undantag

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av kravet/undantaget

Endast Metliška črnina i originalförpackning får släppas ut på marknaden.

Metliška črnina förpackas i flaskor med en kapacitet på upp till 1,5 liter, i bag-in-box-förpackningar med en kapacitet på upp till 5 liter eller i större behållare. De större behållare (tankar av rostfritt stål) som används för förpackning får ha en kapacitet på upp till 50 liter. Denna förpackning måste göra det möjligt att extrahera vinet med hjälp av en dispenser med ökat tryck eller en lämplig pump för att förhindra att vinet oxideras.

Rubrik för kravet/undantaget

Beteckning på vinodlingsdelområde och vingård

Rättslig ram

Av en organisation som förvaltar den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, om detta föreskrivs av medlemsstaterna.

Typ av ytterligare krav/undantag

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av kravet/undantaget:

En eller båda av följande beteckningar får läggas till Metliška črnina som har tilldelats minst 17,5 poäng i den organoleptiska bedömningen i enlighet med artikel 55 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (EUT L 269, 23.10.2019, s. 13, i dess ändrade lydelse) och reglerna för förteckningen över geografiska beteckningar för vin:

—	· den geografiska beteckningen för det vinodlingsdelområde där druvorna odlades,

—	· den geografiska beteckningen för den vingård där druvorna odlades.

Länk till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://www.gov.si/novice/2026-03-31-ministrstvo-je-potrdilo-spremembo-specifikacije-za-vino-metliska-crnina-in-belokranjec/

---

(1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/27 av den 30 oktober 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 med regler om registrering och skydd av geografiska beteckningar, garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp samt om upphävande av delegerad förordning (EU) nr 664/2014 (EUT L, 2025/27, 15.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/27/oj).