European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

L-serien


2026/801

10.4.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/801

av den 9 april 2026

om införande av provisoriska antidumpningstullar på import av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea och Mexicos förenta stater

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1.   Inledande

(1)

Den 13 augusti 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea (Sydkorea) och Mexicos förenta stater (Mexiko) (de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2025. Klagomålet lämnades in av en unionsproducent i Belgien, INEOS Aromatics (INEOS eller klaganden), som svarar för mer än [27–47 %] av unionens industri för tereftalsyra i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2.   Registrering

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2013 (3) (förordningen om registrering).

1.3.   Berörda parter

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen särskilt klagandena, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter, kända importörer, leverantörer och användare, handlare, de sydkoreanska och mexikanska myndigheterna samt organisationer som man visste var berörda av inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.4.   Synpunkter på inledandet

(6)

De sydkoreanska myndigheterna och flera berörda parter lämnade synpunkter på inledandet av undersökningen, nämligen de mexikanska exporterande producenterna Akra Polyester, S.A. de C.V. (Akra) och Tereftalatos Mexicanos S.A. de C.V. (Temex), tillsammans kallade Alpek, samt Korean Chemical Industry Association (KCIA) på de sydkoreanska exporterande producenternas vägnar.

(7)

För det första hävdade de sydkoreanska myndigheterna och dessa parter att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet inte uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen, eftersom den inte innehöll tillräckligt detaljerade uppgifter och intervallen var för breda för att möjliggöra en rimlig förståelse och analys av de huvudsakliga argumenten i klagomålet, och begärde en uppdaterad icke-konfidentiell version av klagomålet med snävare intervall eller indexerade siffror.

(8)

För det andra hävdade KCIA att klagomålet inte kunde anses ha ingetts ”på begäran av unionsindustrin eller för unionsindustrins räkning”, med tanke på att det inte visats att det stöds av unionsproducenter vars samlade produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten som produceras av den del av unionsindustrin som uttryckt sitt stöd för eller sin invändning mot klagomålet, eftersom det i den öppna versionen av klagomålet angavs att ”klaganden står för cirka [procentandel långt över tröskelvärdet på 25 %] % av den totala produktionen av tereftalsyra i EU under undersökningsperioden”, vilket inte visade att tröskelvärdet på 50 % var uppfyllt.

(9)

Klaganden motsatte sig denna tolkning av tröskelvärdet på 50 %, och hävdade att detta endast gäller för att bedöma om ett eventuellt motstånd från unionsindustrin uppväger stödet eller neutraliteten bland de producenter som formellt har uttryckt en ståndpunkt om klagomålet.

(10)

För det tredje hävdade Alpek, KCIA och de sydkoreanska myndigheterna också att undersökningen inte borde ha inletts, med argumentet att klagomålet inte innehöll tillräcklig bevisning för väsentlig skada och orsakssamband. Alpek hävdade också att importen från Mexiko inte kunde ha varit orsaken till skadan och att den inte borde ha slagits samman med importen från Sydkorea vid bedömningen.

(11)

Närmare bestämt hävdade dessa parter att den period som valts i klagomålet inte var representativ, eftersom 2021, utgångspunkten för skadeanalysen, påverkades kraftigt av störningar i den globala sjöfarten och nedstängningar på grund av covid-19, vilket minskade importvolymerna till unionen och skapade ovanligt gynnsamma marknadsförhållanden som snedvred skadebilden, och att de observerade tendenserna bara är en återgång till en normal marknad. Parterna hävdade också att klaganden själv ökade sin marknadsandel i unionen, förbättrade exportvolymerna, vinstsiffrorna och produktionsvolymerna, vilket strider mot påståendet om en systematisk skada för unionsindustrin.

(12)

Klaganden bemötte dessa påståenden och framhöll att situationen på marknaden före covid-19-pandemin inte var en normal, icke-skadevållande marknad, och pekade på det faktum att den redan 2016 framgångsrikt hade ingett ett klagomål om antidumpning.

(13)

När det gäller påståendena om att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet inte gör det möjligt att förstå tendenser och mönster, fann kommissionen att den version av klagomålet som var tillgänglig för berörda parter innehöll tillräckliga väsentliga bevis och icke-konfidentiella sammanfattningar av uppgifter för att berörda parter skulle kunna förstå hur de skadeindikatorer som klagomålet baserades på hade utvecklats och utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet, och att den uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen.

(14)

Kommissionen drog slutsatsen att det fanns goda skäl för den konfidentiella behandlingen som innebar att det angavs intervall, eftersom det bara fanns en klagande, dvs. INEOS, vilket innebär att de flesta siffrorna är företagsspecifika uppgifter.

(15)

Kommissionen noterade också att dessa parter själva framförde väsentliga argument och synpunkter om utvecklingen på grundval av dessa påstått otillräckliga uppgifter. Detta tyder också på att de icke-konfidentiella sammanfattningarna i den öppna versionen av klagomålet faktiskt gav en meningsfull förståelse av den underliggande känsliga informationen.

(16)

När det gäller KCIA:s påståenden om att det saknas behörighet att inge klagomålet påpekade kommissionen att klagomålet i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen anses ha ingetts ”på begäran av unionsindustrin eller för unionsindustrins räkning”, om de medlemmar av unionsindustrin som uttryckligen stöder klagomålet står för minst 25 % av unionsindustrins totala produktion och om de som stöder klagomålet står för en högre produktion än de som motsätter sig det.

(17)

Kommissionen genomförde en prövning av behörigheten före inledandet. För detta ändamål kontaktades alla unionsproducenter som nämns i klagomålet och som på annat sätt var kända av kommissionen före inledandet, så att hänsyn kunde tas till dem vid beräkningen av klagandenas representativitet. En notering om behörighet infördes i de offentliga ärendehandlingarna samma dag som undersökningen inleddes, där det framgick att klaganden agerade på uppdrag av mer än [27–47 %] av unionens totala produktion, att en producent intog en neutral ståndpunkt och att ingen producent motsatte sig att undersökningen inleddes.

(18)

De relevanta tröskelvärdena i artikel 5.4 i grundförordningen visade sig således vara uppfyllda och kommissionen avvisade detta påstående som ogrundat.

(19)

När det gäller Alpeks påståenden om sammantagen bedömning fann kommissionen att villkoren för sammantagen bedömning av importen från de berörda länderna i klagomålsskedet var uppfyllda på grundval av tillgänglig information och statistik.

(20)

I synnerhet befanns dumpningsmarginalerna ligga över miniminivån. Som framgår av tillgänglig officiell importstatistik var den dumpade importen inte försumbar (över miniminivån) i fråga om volym för båda de berörda länderna. Dessutom ansågs konkurrensvillkoren vara likartade. En sammantagen bedömning var därför motiverad.

(21)

Det framgår tydligt av de beviskrav som ett klagomål ska uppfylla enligt artikel 5 i grundförordningen (”tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds”) att mängden av och kvaliteten på uppgifterna i klagomålet inte är desamma som de som kommissionen grundar sina slutsatser på i slutet av en undersökning. Klagomålet måste rent faktiskt innehålla tillräcklig bevisning för dumpning, skada och orsakssamband som rimligen är tillgänglig för klaganden.

(22)

Dessutom kräver artikel 5 i grundförordningen inte att alla skadefaktorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen analyseras i ett klagomål eller visar på en försämring för att det ska finnas tillräcklig bevisning för väsentlig skada. I artikel 5.2 i grundförordningen anges det uttryckligen att klagomålet måste innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5.

(23)

I det föreliggande ärendet har kommissionens analys av den bevisning som klaganden lämnat in, i enlighet med artikel 5.2 i grundförordningen, visat att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning om dumpning, skada och ett orsakssamband mellan den påstått dumpade importen och den påstådda skadan. Påståendet avvisades därför.

1.5.   Stickprovsförfarande

(24)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(25)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Då alla tre kända unionsproducenter anmälde sig kom man dock slutligen fram till att ett urval inte var nödvändigt, eftersom alla kunde undersökas. Dessa tre unionsproducenter stod för 100 % av unionens produktion av den berörda produkten under undersökningsperioden.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(26)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(27)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(28)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Sydkorea att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Sydkoreas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(29)

Tre exporterande producenter i Sydkorea lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i Sydkorea. Inga synpunkter inkom.

(30)

Eftersom det endast fanns en känd exporterande producent i Mexiko och inga andra exporterande producenter från Mexiko gav sig till känna efter inledandet, fanns det inget behov av ett stickprovsförfarande avseende Mexiko.

1.6.   Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(31)

Kommissionen gjorde frågeformulären tillgängliga online (4) för de exporterande producenterna samma dag som förfarandet inleddes.

(32)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

 

Unionsproducenter:

—

INEOS, Geel, Belgien.

—

Indorama Ventures Química S.L.U. (IVQ), San Roque, Cádiz, Spanien.

—

Orlen S.A (Orlen), Warszawa, Polen.

 

Exporterande producenter i Sydkorea:

—

Samnam Petrochemical Co., Ltd., Seoul, Sydkorea.

—

Taekwang Industrial Co., Ltd., Seoul, Sydkorea.

(33)

Ingen exporterande producent från Mexiko besvarade frågeformuläret. Dessutom besvarade tio användare frågeformuläret, men dessa svar har ännu inte kontrollerats i detta skede av undersökningen.

1.7.   Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(34)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

2.   UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1.   Undersökt produkt

(35)

Den produkt som är föremål för undersökning är tereftalsyra med en renhetsgrad på minst 99,5 viktprocent, som vanligtvis omfattas av Chemical Abstracts Service (CAS)-nummer 100-21-0 och som vanligtvis motsvarar tull- och statistiknummer (CUS-nummer) 0023865-3, och som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 2917 36 00 (Taric-nummer 2917 36 00 11) (den undersökta produkten).

(36)

Tereftalsyra används främst vid produktion av polyetentereftalat (PET), som används i flaskor, förpackningar, fibrer, filmer och chips. Mindre mängder används också i mjukningsmedel, beläggningar och andra specialtillämpningar.

2.2.   Berörd produkt

(37)

Den berörda produkten är tereftalsyra med ursprung i Sydkorea och Mexiko, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 36 00 (Taric-nummer 2917 36 00 11) (den berörda produkten).

2.3.   Likadan produkt

(38)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—

Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

—

Den undersökta produkt som produceras och säljs på hemmamarknaden i Kina.

—

Den undersökta produkt som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.

(39)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.4.   Invändningar avseende produktdefinitionen

(40)

Olika parter (användaren UAB NEO Group och KCIA med dess medlemsföretag Samnam Petrochemical Co., Ltd., Taekwang Industrial Co., Ltd. och Hanwha Impact Corporation) begärde att kvalificerad tereftalsyra (QTA) skulle undantas från produktdefinitionen, eftersom

—

renad tereftalsyra (PTA) och QTA inte har samma fysikaliska och kemiska egenskaper och

—

unionsindustrin endast producerar PTA och inte QTA och det därför skulle vara omöjligt att jämföra prisskillnaden mellan PTA och QTA, medan WTO:s rättspraxis ålägger en utredande myndighet att säkerställa prisjämförbarhet när den genomför sin prisanalys.

(41)

UAB NEO Group förklarade att även om QTA kan användas vid produktion av PET-chips av flaskkvalitet, kan den inte helt ersätta PTA. Följaktligen måste PTA införlivas i processen tillsammans med QTA i ett visst förhållande.

(42)

Klaganden invände att QTA har samma fysikaliska och kemiska egenskaper som PTA och i stort sett är utbytbar i de flesta efterföljande tillämpningar, vilket innebär att den i praktiken konkurrerar med PTA på marknaden för polyesterproduktion.

(43)

Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att båda produkttyperna har samma fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden. Dessutom motiverade eventuella skillnader i renhetsgraden mellan QTA och PTA inte att QTA skulle uteslutas från produktdefinitionen. Vidare konstaterades det att QTA i praktiken konkurrerar med PTA vid produktion av PET-produkter i senare led i förädlingskedjan för alla PET-kvaliteter. De insamlade bevisen visade att åtminstone vissa användare i praktiken använder både PTA och QTA i sin produktion utan att göra någon skillnad mellan dem. Det konstaterades inte heller att det fanns någon tydlig prisskillnad mellan QTA och PTA som skulle motivera en justering av kostnaden/priset för QTA. Kommissionen avvisade därför påståendet.

3.   DUMPNING

3.1.   Sydkorea

3.1.1.   Normalvärde

(44)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje samarbetsvillig exporterande producent som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen för den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljningsvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande producenter som ingick i urvalet var representativ.

(45)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande producenter som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(46)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen för varje exporterande producent som ingick i urvalet på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. På grundval av detta konstaterades att försäljningen av varje produkttyp av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande producenter som ingick i urvalet var representativ.

(47)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(48)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(a)

försäljningsvolymen för produkttypen, vid försäljning till nettopriser som minst motsvarar den beräknade produktionskostnaden, utgör mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för denna produkttyp, och

(b)

det vägda genomsnittliga försäljningspriset för denna produkttyp är lika med eller högre än produktionskostnaden per enhet.

(49)

I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av den produkttypen under undersökningsperioden.

(50)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

(a)

volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen i fråga utgör högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för produkttypen, eller

(b)

det vägda genomsnittliga priset för produkttypen i fråga är lägre än produktionskostnaden per enhet.

(51)

Analysen av den inhemska försäljningen visade för båda de exporterande producenter som ingick i urvalet att mindre än 80 % av all inhemsk försäljning var lönsam. Normalvärdet beräknades därför som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen under undersökningsperioden.

3.2.   Exportpris

(52)

Båda de exporterande producenter som ingick i urvalet sålde till unionen uteslutande via icke-närstående handlare etablerade utanför unionen, däribland handlare i Sydkorea och i tredjeländer. Undersökningen bekräftade att den berörda produkten skickades direkt av producenterna till unionen och att fakturering/betalning skedde via de icke-närstående handlarna.

(53)

Exportpriset fritt fabrik fastställdes därför på grundval av artikel 2.8 i grundförordningen.

3.3.   Jämförelse

(54)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet från fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

3.3.1.   Justeringar av normalvärdet

(55)

För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för inrikes transportkostnader, hantering, lastning och förpackning.

(56)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: Kreditkostnader.

3.3.2.   Justeringar av exportpriset

(57)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för inrikes transportkostnader, hantering, lastning och förpackning.

(58)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

3.4.   Dumpningsmarginaler

(59)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(60)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

 

Samnam Petrochemical Co., Ltd.

6,2

 

Taekwang Industrial Co., Ltd.

0

(61)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet, utan beaktande av marginalen för den exporterande producent som konstaterats inte ha gjort sig skyldig till dumpning.

(62)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 6,2 %.

(63)

För samtliga övriga exporterande producenter i Sydkorea fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(64)

Eftersom kommissionen har kännedom om minst en exporterande producent i Sydkorea som inte samarbetade i undersökningen, beslutade den att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för de 25 % av de transaktioner med dumpning som var högst hos det samarbetsvilliga företag som ingick i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(65)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Samarbetsvillig producent som inte ingick i urvalet: Hanwha Impact Corporation

6,2 %

All övrig import med ursprung i Sydkorea

13,7 %

3.5.   Mexiko

(66)

Som framgår av skäl 33 samarbetade ingen exporterande producent från Mexiko i undersökningen. Kommissionen grundade därför sina slutsatser om dumpning på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

3.5.1.   Normalvärde

(67)

Eftersom det inte fanns någon offentligt tillgänglig information om de inhemska priserna på tereftalsyra i Mexiko, varken för Alpek eller för någon annan producent, konstruerade kommissionen normalvärdet för Mexiko med hjälp av uppgifter från undersökningsperioden som angavs i klagomålet (5) samt uppgifter från Instituto Nacional de Estadística y Geografía (INEGI) för kemisk industri.

(68)

Normalvärdet konstruerades med hjälp av de förhållanden mellan produktionsfaktorer från unionsindustrin som angavs i klagomålet och de inhemska priserna för dessa faktorer i Mexiko, samt lättillgängliga uppgifter från den icke-samarbetsvilliga producenten Alpek:

(a)

De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den icke-samarbetsvilliga exporterande producenten Alpek hade under undersökningsperioden, och

(b)

den vinst som den icke-samarbetsvilliga exporterande producenten Alpek uppnådde under det senaste lönsamma verksamhetsåret, dvs. 2022.

3.6.   Exportpris

(69)

Exportpriset för tereftalsyra från Mexiko till unionen baserades på uppgifter från Eurostat och Surveillance 3-databasen (Surveillance) (6). Tereftalsyra klassificeras enligt KN-nummer 2917 36 00 (Taric-nummer 2917 36 00 00), som omfattar ”tereftalsyra och salter av tereftalsyra”. Även om den produkt som berörs av denna undersökning enligt klagomålet enbart är tereftalsyra, motsvarar all import från Mexiko till unionen under detta KN-nummer tereftalsyra.

3.7.   Jämförelse

(70)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet.

(71)

Eftersom dessa prisuppgifter i Eurostats statistik avser priser på cif-nivå justerades de till nivån fritt fabrik genom att avdrag gjordes för sjöfrakt, tullklarering och interna transportkostnader, uppdaterade till inflationsnivån i Mexiko.

3.8.   Dumpningsmarginal

(72)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(73)

På denna grundval fastställdes de preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Alla exporterande producenter

75,5

4.   SKADA

4.1.   Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(74)

Den likadana produkten tillverkades av tre unionsproducenter under undersökningsperioden. INEOS, Orlen och IVQ. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Ytterligare två producenter från Indorama-koncernen var verksamma på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden: Indorama Ventures Portugal PTA – Unipessoal Lda i Sines, Portugal (Indorama Portugal) och Indorama Ventures Europe B.V. i Rotterdam, Nederländerna (Indorama Netherlands). Båda dessa anläggningar upphörde med sin produktion 2023 respektive 2024.

(75)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 1,65 miljoner ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom det kontrollerade det makroekonomiska frågeformuläret som lämnats in av klaganden, kompletterat med uppgifter från individuella skadefrågeformulär som lämnats in av de tre unionsproducenter som var verksamma under undersökningsperioden: INEOS, Orlen och IVQ.

(76)

Som anges i skälen 25 och 74 stod de tre unionsproducenterna för 100 % av unionens totala produktion av den likadana produkten under undersökningsperioden.

4.2.   Företagsintern användning

(77)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada på grund av dumpning och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt (företagsintern användning) som produceras av unionsindustrin.

(78)

Tereftalsyra är en av de viktigaste råvarorna vid produktion av PET. Den mest kända användningen av tereftalsyra är vid produktion av PET-harts, som främst används vid tillverkning av plastflaskor och livsmedelsförpackningar. En mycket mindre andel tereftalsyra används för att producera PET-fibrer, chips och film, som sedan används för mjukningsmedel, beläggningar och andra specialtillämpningar.

(79)

Kommissionen konstaterade att en betydande del [35–60] % av IVQ:s produktion av tereftalsyra var avsedd för företagsintern användning. En betydande del av produktionen av tereftalsyra överfördes internt utan kommersiella fakturor för vidare produktion av PET i senare led inom företaget. Detta var en del av en vertikal integrationsstrategi som syftade till kostnadsoptimering (7). IVQ köpte inte någon tereftalsyra från icke-närstående leverantörer för sin PET-produktion. Med detta i åtanke konstaterade kommissionen att denna del av marknaden var företagsintern, även om IVQ:s interna överföringspriser för tereftalsyra var jämförbara med marknadspriserna.

(80)

En liknande strategi för vertikal integration tillämpades också av Indorama Netherlands (8). Vid beräkningen av den fria marknadens förbrukning och den företagsinterna användningen av den totala produktionen av tereftalsyra i unionen ansåg kommissionen därför att samma andel av Indorama Netherlands’ produktion var avsedd för företagsintern användning under de år som företaget var verksamt. Denna bedömning gjordes på grundval av tillgänglig information, inklusive de uppskattningar som klaganden lämnat i det makroekonomiska frågeformuläret.

(81)

Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.

(82)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin har kommissionen samlat in uppgifter om all verksamhet avseende tereftalsyra och bedömt om produktionen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden.

(83)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden. Dessa indikatorer är försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolymer och exportpriser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde. I de fall där det var möjligt och motiverat jämförde kommissionen undersökningsresultaten med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en fullständig bild av unionsindustrins situation.

(84)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Dessa är produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

4.3.   Förbrukning i unionen

(85)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av det kontrollerade makroekonomiska frågeformulär som lämnats in av klaganden, kompletterat med uppgifter från de kontrollerade individuella skadeformulär som lämnats in av de tre unionsproducenterna samt uppgifter från Eurostat och Surveillance.

(86)

Kommissionen konstaterade att Litauen beviljade konfidentiell behandling för en betydande importvolym av tereftalsyra i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 (9). Av den anledningen visade Eurostats uppgifter inte källorna för all import av tereftalsyra. Kommissionen använde därför uppgifter från Surveillance för att fastställa volymer, värden och källor för importen till Litauen, medan Eurostats uppgifter användes för att fastställa volymer, värden och källor för importen till de övriga 26 medlemsstaterna.

(87)

Av ovanstående skäl var det nödvändigt att uttrycka uppgifterna om importvolymer och importpriser samt alla andra uppgifter från vilka dessa siffror kunde härledas som intervall.

(88)

På grundval av ovan beskrivna uppgifter fastställde kommissionen att förbrukningen i unionen utvecklades enligt följande:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Total förbrukning i unionen

[2 500 000 – 3 000 000 ]

[1 800 000 – 2 300 000 ]

[2 100 000 – 2 600 000 ]

[2 000 000 – 2 500 000 ]

Index

100

72

85

83

Företagsintern marknad

[300 000 – 350 000 ]

[250 000 – 300 000 ]

[200 000 – 250 000 ]

[150 000 – 200 000 ]

Index

100

86

71

58

Den öppna marknaden

[2 100 000 – 2 600 000 ]

[1 500 000 – 2 000 000 ]

[1 800 000 – 2 300 000 ]

[1 800 000 – 2 300 000 ]

Index

100

71

87

86

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna, kontrollerat makroekonomiskt frågeformulär samt uppgifter från Eurostat och Surveillance.

(89)

Under skadeundersökningsperioden minskade den totala förbrukningen av tereftalsyra inom unionen.

(90)

2023 var ett särskilt utmanande år för unionsindustrin, eftersom den totala efterfrågan minskade med 28 % jämfört med föregående år, medan efterfrågan på den fria marknaden minskade med 29 %. Denna minskning berodde på den allmänna ekonomiska osäkerheten inom unionen, som påverkade PET-industrin – den största kunden för tereftalsyra – samt på en normalisering av köpbeteendet och lagerminskningar hos de största kunderna efter covid-19-pandemin.

(91)

År 2024, när marknaden stabiliserades, ökade efterfrågan något. Den totala efterfrågan låg dock fortfarande 15 % under efterfrågan 2022, medan efterfrågan på den fria marknaden låg 13 % under. Den totala efterfrågan minskade med ytterligare två procentenheter under undersökningsperioden, och efterfrågan på den fria marknaden med en procentenhet.

(92)

Den företagsinterna marknaden krympte varje år under skadeundersökningsperioden och med 42 % under hela skadeundersökningsperioden. Denna minskning berodde främst på stängningen av Indorama Netherlands’ anläggning, som gradvis minskade produktionen (inklusive för företagsintern användning) och upphörde med produktionen av både tereftalsyra och PET år 2024.

(93)

Det faktum att förbrukningen på den företagsinterna marknaden minskade så linjärt jämfört med efterfrågan på den fria marknaden styrker ytterligare slutsatsen att lagerminskningen var en viktig faktor bakom nedgången i efterfrågan på den fria marknaden 2022. Eftersom de vertikalt integrerade PET-producenterna inte behövde bygga upp lager av tereftalsyra kunde de helt enkelt fortsätta att förse sig själva med tereftalsyra i den utsträckning efterfrågan på PET fanns under ett visst år.

4.4.   Import från de berörda länderna

4.4.1.   Sammantagen bedömning av verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna

(94)

Kommissionen undersökte om den dumpade importen av produkten med ursprung i de berörda länderna borde slås samman vid bedömningen i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(95)

Som framgår av punkt 60 konstaterades det att en sydkoreansk exporterande producent, Taekwang, inte gjort sig skyldig till dumpning. Importen från Taekwang undantogs därför från skadebedömningen. Nedanstående överväganden avser endast den återstående dumpade importen från Sydkorea och den dumpade importen från Mexiko. Importen från Taekwang betraktas som import från andra tredjeländer.

(96)

Den dumpningsmarginal som fastställts för den dumpade importen från Sydkorea och Mexiko låg över den tröskel för försumbar skada som fastställs i artikel 9.3 i grundförordningen. Volymen av den dumpade importen från vart och ett av de berörda länderna var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Marknadsandelarna under undersökningsperioden var 23 % för dumpad import från Sydkorea och 5 % för Mexiko.

(97)

Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från Sydkorea och Mexiko och mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana produkten var likartade. Framför allt konkurrerade de importerade produkterna med varandra och med den produkt som produceras inom unionen, eftersom de säljs genom samma försäljningskanaler och till samma kundkategorier.

(98)

Därmed var alla kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda, och den dumpade importen från Sydkorea och Mexiko slogs samman vid bedömningen för fastställandet av skada.

(99)

Alpek framhöll att importen från Mexiko har varit stabil under skadeundersökningsperioden och att klaganden inte begärde en sammantagen bedömning av importen från Mexiko och Sydkorea. Alpek hävdade att priseffekterna av importen från Mexiko och Sydkorea därför borde fastställas var för sig.

(100)

Klaganden bemötte Alpeks påståenden och hävdade att det faktum att klaganden lämnade in ett enda klagomål som omfattade import av samma produkt från både Mexiko och Sydkorea innebar att klaganden nödvändigtvis hänvisade till analysen i artikel 3.4 i grundförordningen. Klaganden framhöll också att artikel 3.4 inte anger en formell begäran från klaganden som ett av villkoren för en sammantagen analys.

(101)

Kommissionen instämde i att en begäran från klaganden inte är ett krav för en sammantagen analys. Importen från Mexiko konstaterades utgöra dumpning och förekom, trots en minskning under skadeundersökningsperioden, i betydande mängder. Därför var alla villkor för en sammantagen analys enligt artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda.

(102)

Kommissionen drog därför slutsatsen att verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna bör slås samman vid bedömningen och avvisade Alpeks påstående.

4.4.2.   Volym och marknadsandel för den dumpade importen från de berörda länderna

(103)

Kommissionen fastställde volymen av den dumpade importen på grundval av uppgifter från Eurostat och Surveillance, såsom förklaras i skäl 86. Marknadsandelen för den dumpade importen fastställdes på grundval av importvolymerna och förbrukningen på den fria marknaden i unionen enligt tabell 1 ovan, med avdrag för Taekwangs försäljning.

(104)

Den dumpade importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Volym av dumpad import från Sydkorea

[350 000 – 410 000 ]

[250 000 – 310 000 ]

[340 000 – 400 000 ]

[440 000 – 500 000 ]

Index

100

74

94

125

Marknadsandel i %

16 %

16 %

17 %

23 %

Importvolym från Mexiko (ton)

[120 000 – 150 000 ]

[120 000 – 150 000 ]

[140 000 – 170 000 ]

[110 000 – 140 000 ]

Index

100

98

111

83

Marknadsandel i %

6 %

8 %

7 %

5 %

Volym av den dumpade importen från det berörda landet (ton)

[470 000 – 560 000 ]

[370 000 – 460 000 ]

[480 000 – 570 000 ]

[550 000 – 640 000 ]

Index

100

80

99

114

Marknadsandel i %

21 %

24 %

24 %

28 %

Källa:

Eurostat, Surveillance och kontrollerade svar på frågeformuläret från Taekwang.

(105)

Dumpad import från Sydkorea och Mexiko förekom på unionsmarknaden under hela den berörda perioden. Den minskade efterfrågan under 2023, som beskrivs i skäl 90, återspeglades också i en volymminskning på 20 % för den dumpade importen under det året.

(106)

Efter denna nedgång 2023 började volymen av dumpad import att öka kraftigt. År 2024 hade den dumpade importen redan ökat med 19 procentenheter jämfört med 2023. Denna ökning fortsatte även under undersökningsperioden, då den dumpade importen ökade med ytterligare 15 procentenheter, trots att efterfrågan minskade, vilket innebar en total ökning på 14 % under den berörda perioden.

(107)

Utvecklingen av marknadsandelarna visade att den dumpade importen kontinuerligt ökade trots volatiliteten i efterfrågan. Även om den dumpade importen minskade i absoluta tal i samband med den minskade efterfrågan 2023, ökade den ändå sin marknadsandel med fyra procentenheter det året. År 2024, då både den totala efterfrågan och importen ökade, förblev den dumpade importens marknadsandel stabil. Under undersökningsperioden ökade dock den dumpade importens marknadsandel i unionen med ytterligare fyra procentenheter, eftersom volymen av den dumpade importen fortsatte att stiga även när efterfrågan minskade igen.

4.5.   Priser på den dumpade importen från de berörda länderna och prisunderskridande

(108)

Kommissionen fastställde priserna på den dumpade importen på grundval av uppgifter från Surveillance och Eurostat.

(109)

Prisunderskridandet för den dumpade importen fastställdes på grundval av kontrollerade svar på frågeformulär från de exporterande producenter i Sydkorea som ingick i urvalet när det gäller import från Sydkorea, och på grundval av priser från Surveillance och Eurostat när det gäller import från Mexiko.

(110)

Det vägda genomsnittliga priset på den dumpade importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Sydkorea

[840 – 1 000 ]

[720 – 880 ]

[730 – 890 ]

[680 – 840 ]

Index

100

83

84

77

Mexiko

[900 – 1 060 ]

[800 – 960 ]

[790 – 950 ]

[650 – 810 ]

Index

100

83

80

73

Vägt genomsnittligt pris

953

795

791

723

Index

100

83

83

76

Källa: Eurostat och Surveillance.

(111)

Priserna på dumpad import från både Sydkorea och Mexiko sjönk varje år under skadeundersökningsperioden, med en svag uppgång i importpriserna från Sydkorea under 2024. Eftersom störningarna i de globala leveranskedjorna under 2022 påverkade transportkostnaderna och råvarupriserna, steg produktionskostnaderna och priserna från tredjeländer och inom unionen (10).

(112)

Priserna på dumpad import sjönk med 17 % från 2022 till 2023. Priserna från Mexiko fortsatte att sjunka under 2023 med ytterligare tre procentenheter, medan priserna för Sydkorea ökade något under det året. Priserna från båda länderna sjönk därefter med ytterligare sju procentenheter under undersökningsperioden, vilket resulterade i en total minskning på 24 % av det vägda genomsnittliga importpriset från båda länderna under skadeundersökningsperioden.

(113)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

a)

det vägda genomsnittliga försäljningspris som de tre unionsproducenterna debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik, och

b)

motsvarande vägda genomsnittspriser för importen från de producenter som ingick i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden för import från Sydkorea, och genomsnittliga importpriser enligt statistik från Surveillance och Eurostat för import från Mexiko, fastställda på cif-nivå (kostnad, försäkring, frakt), med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(114)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter avräkning av avdrag och rabatter. Priserna för QTA jämfördes med priserna för PTA, eftersom kommissionen slog fast att båda produkttyperna i praktiken konkurrerar på samma marknader och att det inte fanns någon betydande kostnads- eller prisskillnad mellan de två typerna som motiverade en justering.

(115)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för unionsproducenterna. Ingen dumpad import befanns underskrida priserna under undersökningsperioden.

(116)

Kommissionen fastställde dock att prishöjningar förhindrades och att priserna sänktes under hela skadeundersökningsperioden. Den dumpade importen såldes till unionen till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader under alla år i skadeundersökningsperioden. Under 2022 och 2023 såldes den även till priser som låg under unionsindustrins priser.

(117)

Priset på den nämnda dumpade importen sjönk varje år under skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av att den dumpade importen blev allt billigare och allt vanligare på marknaden och att marknadsandelarna kontinuerligt förlorades till denna import, kunde unionsproducenterna inte fastställa eller höja sina priser över sina produktionskostnader under något år av skadeundersökningsperioden. Tvärtom tvingades unionsproducenterna att fortsätta sänka sina priser för att åtminstone behålla en viss marknadsandel. Som framgår av tabell 7 nedan var prisnedgången för unionsindustrin från ett år till ett annat, med undantag för 2023 då produktionskostnaderna minskade i större utsträckning, av betydligt större omfattning än minskningen av dess produktionskostnader. Unionsproducenterna sänkte sina priser till nivåer allt mer under produktionskostnaderna, vilket ledde till en förlustbringande situation.

4.6.   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.6.1.   Allmänna anmärkningar

(118)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(119)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i det kontrollerade makroekonomiska frågeformulär som klaganden hade lämnat in, vid behov justerade med uppgifter från de individuella skadeformulär som de tre unionsproducenterna hade lämnat in, samt på grundval av uppgifter från Surveillance och Eurostat om importen av den undersökta produkten. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i de kontrollerade svaren på frågeformulären från de tre unionsproducenterna. Uppgifterna avsåg de tre unionsproducenterna. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(120)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(121)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.6.2.   Makroekonomiska indikatorer

4.6.2.1.   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(122)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Produktionsvolym (ton)

2 498 563

1 604 032

1 884 941

1 654 276

Index

100

64

75

66

Produktionskapacitet (ton)

3 841 107

3 687 866

2 107 061

1 944 406

Index

100

96

55

51

Kapacitetsutnyttjande

65 %

43 %

89 %

85 %

Index

100

67

138

131

Källa:

Makroekonomiskt frågeformulär som lämnats in av klaganden och individuella skadeformulär.

(123)

Produktionsvolymen i unionen minskade med 34 % under skadeundersökningsperioden. Den kraftigaste nedgången på 36 % inträffade 2023. Detta berodde delvis på den ovannämnda minskningen av efterfrågan det året. När efterfrågan förbättrades något 2024 ökade även unionsindustrins produktionsvolym, men den låg fortfarande 25 % under utgångsnivån 2022 och minskade med ytterligare nio procentenheter under undersökningsperioden.

(124)

Minskningen av unionens produktionskapacitet illustrerar tydligt omfattningen av den skada som unionsindustrin lidit. Den underliggande trenden är en kraftig minskning av unionens produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden, då flera produktionsanläggningar lades ned under 2023 och 2024. Sammantaget halverades den totala produktionskapaciteten i unionen mellan 2022 och undersökningsperioden till följd av dessa nedläggningar.

(125)

Av denna anledning är den uppenbara förbättringen av kapacitetsutnyttjandet, eller nedgångarna i kapacitetsutnyttjandet under 2023 och undersökningsperioden jämfört med 2022 respektive 2024, inte vägledande för unionsindustrins situation, eftersom de huvudsakligen beror på nedläggningen av anläggningar i unionen, vilket minskade den totala produktionskapaciteten. I stället är de totala försäljningsvolymerna och den totala produktionskapaciteten mycket mer talande.

4.6.2.2.   Försäljningsvolym och marknadsandel

(126)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Försäljning på den öppna marknaden (i ton)

[1 600 000 – 1 900 000 ]

[950 000 – 1 250 000 ]

[1 200 000 – 1 500 000 ]

[1 000 000 – 1 300 000 ]

Index

100

61

78

71

Marknadsandel (%) för försäljningen på den öppna marknaden

73

63

66

61

Källa:

Makroekonomiskt frågeformulär som lämnats in av klaganden och individuella skadeformulär.

(127)

Försäljningen inom unionsindustrin minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden. Den största nedgången noterades 2023, vilket sammanföll med den minskade efterfrågan inom unionen (se tabell 1 ovan). Medan efterfrågan på den fria marknaden minskade med 29 % under 2023, sjönk försäljningsvolymerna inom unionen med betydligt mer, nämligen 39 %.

(128)

I och med den ökade efterfrågan 2024 ökade även unionsindustrins försäljning, men låg fortfarande 22 % under 2022 års nivåer. Slutligen minskade unionsindustrins försäljningsvolymer under undersökningsperioden med ytterligare sju procentenheter, återigen en betydligt större minskning än nedgången på en procentenhet i efterfrågan inom unionen.

(129)

Unionsindustrins marknadsandel sjönk från 73 % år 2022 till 63 % år 2023. I takt med att efterfrågan ökade under 2024 steg unionsindustrins marknadsandel med tre procentenheter under 2024, men sjönk därefter återigen med fem procentenheter, vilket resulterade i den lägsta nivån under skadeundersökningsperioden.

4.6.2.3.   Tillväxt

(130)

Den berörda perioden präglades av en betydande försämring av unionsindustrins resultat. Unionsindustrins försäljningsvolym på den fria marknaden minskade med 29 % under den berörda perioden, vilket innebar en minskning av marknadsandelen med tolv procentenheter. Den dumpade importen ökade däremot med 19 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebar en ökning av marknadsandelen med sju procentenheter. Den besvärliga marknadssituationen ledde också till att flera produktionsanläggningar inom unionen lades ned, vilket i praktiken halverade den totala produktionskapaciteten för tereftalsyra inom unionen.

(131)

Som framgår ovan präglades skadeundersökningsperioden också av en minskning av den totala förbrukningen inom unionen, där den största nedgången noterades 2023, då efterfrågan på den fria marknaden inom unionen minskade med 29 % jämfört med 2022. Försäljningsvolymen för unionsproducenterna liksom importvolymerna var som lägst det året.

(132)

Under 2023 minskade dock unionsindustrins försäljning med 39 % jämfört med 2022, medan volymen av dumpad import från Korea och Mexiko endast minskade med 20 %. Detta ledde till olika utvecklingstendenser när det gäller marknadsandelar, där unionsindustrin förlorade tio procentenheter i marknadsandel, medan den dumpade importen ökade med tre procentenheter.

(133)

År 2024 förbättrades efterfrågan på den fria marknaden något, men var fortfarande 13 % lägre än 2022. Unionsindustrins försäljning ökade också med 17 procentenheter, men var fortfarande 22 % lägre än 2022. Den dumpade importen ökade samtidigt med 19 procentenheter och återhämtade sig till nästan samma nivå som 2022.

(134)

Under undersökningsperioden minskade efterfrågan i unionen återigen, denna gång med en blygsam procentenhet. Trots detta ökade volymerna av den dumpade importen med ytterligare 19 procentenheter, medan unionsindustrins försäljning minskade igen, med sju procentenheter. Under undersökningsperioden ökade den dumpade importen därmed sin marknadsandel med ytterligare fyra procentenheter, medan unionsindustrin förlorade fem procentenheter.

4.6.2.4.   Sysselsättning och produktivitet

(135)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Antal anställda

1 088

900

642

607

Index

100

83

59

56

Produktivitet (enhet/anställd)

2 296

1 783

2 937

2 723

Index

100

78

128

119

Källa:

Makroekonomiskt frågeformulär som lämnats in av klaganden och individuella skadeformulär.

(136)

Den besvärliga situationen för unionsindustrin ledde till att 480 arbetstillfällen (heltidsekvivalenter) gick förlorade under skadeundersökningsperioden. Som en följd av de ovan beskrivna nedläggningarna av tereftalsyrafabriker i unionen (avsnitt 4.6.2.1), men även av personalnedskärningarna hos de tre unionsproducenter som fortfarande är verksamma, minskade det totala antalet anställda varje år under skadeundersökningsperioden. Arbetsstyrkan minskade med 17 % år 2023, följt av en ytterligare kraftig minskning med 24 procentenheter år 2024 och en ytterligare minskning med tre procentenheter under undersökningsperioden.

(137)

Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning. Den var särskilt låg år 2023 när efterfrågan i unionen sjönk. Produktiviteten tycks ha ökat med 50 procentenheter 2024, men inte på grund av förbättringar i produktionsprocesserna, utan snarare till följd av fabriksnedläggningar och att de kvarvarande producenterna konsoliderade produktionen och minskade personalstyrkan.

(138)

Under undersökningsperioden, då unionens producenter fortsatte att förlora försäljningsvolymer och marknadsandelar på den fria marknaden, samtidigt som den företagsinterna användningen också minskade, sjönk produktiviteten återigen med nio procentenheter trots ytterligare personalnedskärningar.

4.6.2.5.   Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(139)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på den dumpade importen från de berörda länderna.

(140)

Tereftalsyra var redan föremål för en antidumpningsundersökning, som inleddes 2016 mot import av tereftalsyra från Sydkorea. Undersökningen avslutades dock den 6 juni 2017 (11) eftersom de konstaterade dumpningsmarginalerna låg under miniminivån. Det fanns därför inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

4.6.3.   Mikroekonomiska indikatorer

4.6.3.1.   Priser och faktorer som påverkar priserna

(141)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet som de tre unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet på den öppna marknaden (euro/ton)

1 001

811

737

698

Index

100

81

74

70

Produktionskostnad per enhet (euro/ton)

1 066

1 024

876

860

Index

100

96

82

81

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna.

(142)

Även om både unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad per enhet och det genomsnittliga försäljningspriset på den fria marknaden minskade under vart och ett av åren under skadeundersökningsperioden, tvingades unionsproducenterna på grund av prispress från billig dumpad import att sälja till priser som låg under deras produktionskostnad under alla år under skadeundersökningsperioden.

(143)

Som framgår av skäl 111 var produktionskostnaden under 2022 generellt sett hög. Detta gällde särskilt i unionen, där energipriserna steg efter Rysslands invasion av Ukraina.

(144)

När situationen på världsmarknaden normaliserades och energipriserna i unionen började stabiliseras från och med 2023 började kostnaderna och priserna sjunka. Unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad minskade med 4 % under 2023, följt av en betydande minskning med ytterligare 14 procentenheter under 2024. Minskningen av produktionskostnaderna fortsatte gradvis under undersökningsperioden och minskade med ytterligare en procentenhet.

(145)

Unionsindustrins försäljningspriser sjönk också varje år under skadeundersökningsperioden, men var genomgående lägre än produktionskostnaden per enhet. Detta visade att produktionskostnaderna inte var den främsta orsaken till prisnivåerna.

(146)

I stället såldes den dumpade importen till unionen till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader under alla år i skadeundersökningsperioden. Eftersom unionsproducenterna förlorade marknadsandelar till denna billiga import varje år (med undantag för en tillfällig återhämtning av vissa marknadsandelar 2024) var de tvungna att ta till aggressiva prissänkningar och sälja under sina produktionskostnader för att åtminstone behålla en viss försäljningsvolym.

(147)

Under 2022 och 2023 såldes den dumpade importen till priser som låg under unionsindustrins priser. Unionsindustrin sänkte därmed priserna med 19 % mellan 2022 och 2023, med en ytterligare sänkning på sju procentenheter under 2024 och en sänkning på fyra procentenheter under undersökningsperioden.

4.6.3.2.   Arbetskraftskostnader

(148)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de tre unionsproducenterna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro/år)

100 273

106 190

109 635

123 942

Index

100

106

109

124

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna.

(149)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 6 % under 2023 och med ytterligare tre procentenheter under 2024. Slutligen ökade den med ytterligare 15 procentenheter under undersökningsperioden.

4.6.3.3.   Lagerhållning

(150)

Lagernivåerna för de tre unionsproducenterna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Utgående lager (måttenhet)

63 623

38 583

88 864

85 394

Index

100

61

140

134

Utgående lager som andel av produktionen

3 %

2 %

5 %

5 %

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna.

(151)

De utgående lagernivåerna varierade i takt med produktions- och försäljningsvolymerna. De sjönk med 39 % under 2023, mer än fördubblades under 2024 och minskade därefter något, med sex procentenheter, under undersökningsperioden.

4.6.3.4.   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(152)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de tre unionsproducenterna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)

-4 %

-25 %

-17 %

-21 %

Kassaflöde (euro)

-5 727 453

- 126 149 667

- 194 936 339

- 200 367 756

Index

- 100

-2 203

-3 404

-3 498

Investeringar (euro)

37 617 198

48 691 745

30 504 952

26 133 432

Index

100

129

81

69

Räntabilitet

-10 %

-51 %

-74 %

-79 %

Index

- 100

- 489

- 711

- 757

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna.

(153)

Kommissionen fastställde de tre unionsproducenternas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.

(154)

Som framgår av skillnaden mellan unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och produktionskostnaden per enhet gick unionsindustrin med förlust redan 2022, då den försökte konkurrera med dumpad import som såldes till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnad.

(155)

År 2023, då efterfrågan i unionen minskade och unionsindustrins försäljning var på sin lägsta nivå, samtidigt som priserna sänktes för att konkurrera med billigare dumpad import, drabbades unionsindustrin av de största förlusterna under hela skadeundersökningsperioden, på –25 %.

(156)

Efterfrågan i unionen och unionsindustrins försäljningsvolymer ökade något 2024, samtidigt som produktionskostnaderna minskade. Detta ledde dock inte till lönsam verksamhet. Eftersom volymen av dumpad import fortsatte att öka samtidigt som priserna sjönk ytterligare tvingades unionsindustrin i stället att sänka sina priser ytterligare, vilket resulterade i resultat som var endast något mindre negativa, med en förlust på –17 % det året.

(157)

Eftersom trycket från den dumpade importen kvarstod även under undersökningsperioden, med ytterligare prisnedgång och ökade volymer och marknadsandelar, förlorade unionsindustrin försäljningsvolymer och sänkte priserna ännu en gång, vilket resulterade i en försämrad vinstmarginal på –21 %.

(158)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet var redan negativt 2022 och försämrades kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, vilket ytterligare visar på unionsindustrins allvarliga situation.

(159)

Investeringarna minskade också under skadeundersökningsperioden i takt med att unionsindustrins situation försämrades. Investeringsvolymen ökade något 2023, eftersom vissa av unionsproducenterna var tvungna att utföra regelbundet underhåll. Under 2024 och undersökningsperioden minskade dock investeringarna med 38 respektive 12 procentenheter.

(160)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I och med minskade nyinvesteringar i produktionsanläggningar och sjunkande vinstnivåer försämrades även räntabiliteten kontinuerligt under skadeundersökningsperioden.

(161)

Unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital påverkades också allvarligt av den minskade lönsamheten samt det alltmer negativa kassaflödet under skadeundersökningsperioden.

4.7.   Slutsats om skada

(162)

Som framgår ovan måste utvecklingen av volymen av dumpad import och dess priseffekter ses mot bakgrund av den föränderliga efterfrågan på marknaden.

(163)

Som beskrivs i avsnitt 4.3 minskade förbrukningen på den fria marknaden i unionen med 14 % under skadeundersökningsperioden. På grund av de särskilda marknadsförhållandena minskade efterfrågan betydligt under 2023 (med 29 %), innan den stabiliserades något under 2024, men låg fortfarande på en nivå som var 13 % lägre än 2022. Minskningen fortsatte gradvis under undersökningsperioden, och efterfrågan sjönk med ytterligare en procentenhet.

(164)

En viss minskning av försäljningsvolymerna kunde ha förväntats mot bakgrund av en krympande marknad. Nedgången i unionsindustrins försäljnings- och produktionsvolym var dock betydligt mer uttalad än minskningen på 14 % i efterfrågan inom unionen: Unionsindustrins försäljningsvolymer minskade med betydligt mer, nämligen 29 %, mellan 2022 och undersökningsperioden. Deras marknadsandel minskade också från 73 % till 61 % under den perioden, vilket visar på en tydlig volymskada. Volymen av dumpad import från Sydkorea och Mexiko ökade med 14 % under den perioden, vilket ökade ländernas marknadsandel från 21 % till 28 %.

(165)

Den dumpade importen såldes till unionen till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader under alla år i skadeundersökningsperioden. Under 2022 och 2023 såldes den även till priser som låg under unionsindustrins priser. Eftersom unionsproducenterna förlorade marknadsandelar till den dumpade importen varje år tvingades de till aggressiva prissänkningar. I ett försök att behålla åtminstone en del av försäljningsvolymerna sålde unionsindustrin till priser som till och med låg under priserna för den dumpade importen under 2024 och undersökningsperioden, vilket ytterligare försämrade deras redan förlustbringande situation. Sådana prismönster tydde på förhindrande av prishöjningar under 2022, och både förhindrande av prishöjningar och prissänkningar under 2023, 2024 och undersökningsperioden.

(166)

Tabellerna 4 och 6 visade att kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten föreföll öka över 2022 års nivåer under 2024 och undersökningsperioden. Som förklaras i respektive avsnitt var detta dock en följd av att flera anläggningar stängdes i unionen under 2023 och 2024, samt av personalnedskärningar vid de tre unionsproducenternas anläggningar som fortfarande var i drift. Dessa till synes positiva trender tyder således inte på avsaknad av skada, tvärtom.

(167)

Som framgår ovan uppvisade alla de viktigaste skadefaktorerna negativa tendenser. Produktionsvolym, kapacitet, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, lönsamhet, kassaflöden, investeringar, räntabilitet och förmågan att anskaffa kapital försämrades alla under skadeundersökningsperioden.

(168)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5.   ORSAKSSAMBAND

(169)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: minskad förbrukning, import från tredjeländer, exportresultat och produktionskostnader.

5.1.   Verkningar av den dumpade importen

(170)

Mot bakgrund av en minskande efterfrågan fortsatte dumpad import från Sydkorea och Mexiko att strömma in i unionen till priser som låg långt under unionsindustrins produktionskostnader. Unionsindustrin förlorade samtidigt försäljningsvolymer och marknadsandelar och tvingades sänka sina priser ytterligare för att åtminstone behålla en del av marknadsandelarna, vilket ledde till enorma förluster.

(171)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin 12 % av marknadsandelen, medan dess produktion och försäljningsvolym på den fria marknaden minskade med 34 % respektive 29 %. Under samma period ökade volymen av dumpad import med 19 % och tog därmed 7 % av marknadsandelen från unionsindustrin.

(172)

Analysen av skadeindikatorerna i skälen 85–168 visade att unionsindustrins ekonomiska situation, som upplevde den kraftigaste nedgången 2023, försämrades ytterligare under 2024 och undersökningsperioden jämfört med 2022, vilket sammanföll med en betydande ökning av den dumpade importen från de berörda länderna.

(173)

Vissa användare har påpekat att priserna på den dumpade importen från Sydkorea och Mexiko låg mycket nära unionsindustrins priser och har hävdat att den därför inte kunde vålla unionsindustrin skada.

(174)

Klaganden instämde inte i denna tolkning och påpekade att priserna till synes låg på samma nivå just på grund av den prispress som den dumpade importen gav upphov till.

(175)

Som framgår ovan ledde den dumpade importen till att prishöjningar förhindrades i stor utsträckning under 2022 och 2023 samt till både förhindrande av prishöjningar och prissänkningar under 2023, 2024 och undersökningsperioden, eftersom unionsindustrin inte kunde höja sina priser över produktionskostnaden. Samtidigt som unionsindustrins priser redan 2022 låg under produktionskostnaden per enhet tvingades unionsindustrin i stället sänka dem ytterligare under hela skadeundersökningsperioden.

(176)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att det finns ett orsakssamband med den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

5.2.   Verkningar av andra faktorer

5.2.1.   Förbrukning

5.2.1.1.   Företagsintern användning

(177)

Som framgår av tabell 1 ovan konstaterades att det under skadeundersökningsperioden fanns en koncernintern marknad inom unionen för produktion av PET. Eftersom volymerna för företagsintern användning minskade gradvis varje år under skadeundersökningsperioden, utan den kraftiga nedgång som observerades på den fria marknaden 2023, utgjorde de mellan [7–10] % och [13–16] % av den totala förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden.

(178)

Den totala företagsinterna användningen minskade med 42% under skadeundersökningsperioden, vilket, som nämns i skäl 92, berodde på att Indoramas anläggning i Nederländerna stängde. Volymen av den företagsinterna användningen hos den andra unionsproducent som använde en del av sin produktion inom företaget förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden.

(179)

På grund av detta och det faktum att den företagsinterna användningen endast utgjorde en begränsad andel av unionens totala produktion (mellan [7–10] % och [13–16] % under skadeundersökningsperioden) drog kommissionen slutsatsen att utvecklingen på den företagsinterna marknaden inte bidrog till skadan.

5.2.1.2.   Minskning av förbrukningen

(180)

Som redan beskrivits minskade förbrukningen på den fria marknaden i unionen med 14 % under skadeundersökningsperioden. Som också beskrivits ovan minskade dock unionsindustrins försäljningsvolym med betydligt mer, nämligen 29 %, medan volymen av dumpad import ökade med 14 % även på en sådan krympande marknad och ökade sin marknadsandel med 7 %.

(181)

Även om den krympande marknaden utan tvekan skulle ha lett till en viss minskning av försäljningsvolymerna, och även om en minskad efterfrågan skulle ha vållat skada för unionsindustrin, visar det faktum att den dumpade importen ökade sin marknadsandel med ytterligare 7 % under skadeundersökningsperioden att den minskande efterfrågan inte är den främsta orsaken till skadan för unionsindustrin. Den krympande marknaden skapade i stället en utmanande situation där billig dumpad import började ta marknadsandelar från unionens producenter genom aggressiva prissänkningar, vilket pressade ned försäljningsvolymerna och priserna för unionsproducenterna och hade en förödande inverkan på deras lönsamhet.

(182)

Med tanke på att efterfrågan endast minskade med 14 % drog kommissionen slutsatsen att denna minskning av efterfrågan inte försvagade orsakssambandet.

5.2.2.   Import från tredjeländer

(183)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

Land

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Taekwang

Volym (ton)

[100 000 – 135 000 ]

[160 000 – 195 000 ]

[155 000 – 190 000 ]

[150 000 – 185 000 ]

 

Index

100

155

149

143

 

Marknadsandel (%)

5

11

8

8

 

Genomsnittspris (euro/ton)

[800 – 1 000 ]

[800 – 1 000 ]

[740 – 940 ]

[700 – 900 ]

 

Index

100

92

85

78

Kina

Volym (ton)

[8 000 – 10 000 ]

[24 000 – 26 000 ]

[34 000 – 36 000 ]

[56 000 – 58 000 ]

 

Index

100

300

418

685

 

Marknadsandel

0 %

1 %

2 %

3 %

 

Genomsnittspris (euro/ton)

667

781

799

730

 

Index

100

117

120

109

Övriga tredjeländer

Volym (ton)

[7 500 – 8 500 ]

[7 000 – 8 000 ]

[2 000 – 3 000 ]

[1 500 – 2 500 ]

 

Index

100

92

29

26

 

Marknadsandel (%)

0

0

0

0

 

Genomsnittspris (euro/ton)

1 100

1 021

1 412

942

 

Index

100

93

128

86

Totalt för alla tredjeländer utom de berörda länderna, tillsammans med icke-dumpad import från Sydkorea

Volym (ton)

[120 000 – 150 000 ]

[200 000 – 230 000 ]

[200 000 – 230 000 ]

[220 000 – 250 000 ]

 

Index

100

160

158

170

 

Marknadsandel (%)

6

13

10

11

 

Genomsnittspris (euro/ton)

954

880

825

746

 

Index

100

92

87

78

Källa:

Eurostat, Surveillance och Taekwangs svar på frågeformuläret.

(184)

Den icke-dumpade importen från Taekwang infördes också till unionen till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader under varje år av den aktuella perioden, men som låg över deras försäljningspriser under 2023, 2024 och undersökningsperioden.

(185)

Samtidigt steg Taekwangs import till sin högsta nivå 2023 och minskade stadigt under 2024 och undersökningsperioden. Företagets marknadsandel mer än fördubblades 2023, men minskade 2024 och förblev stabil under undersökningsperioden.

(186)

Priserna på importen från Kina var lägst under 2022 och 2023, men låg över priserna på den dumpade importen under 2024 och undersökningsperioden, även om de fortfarande låg under unionsindustrins priser och produktionskostnader. Volymen av denna import var dock minimal, trots att den gradvis ökade och vann marknadsandelar.

(187)

Slutligen var importen från övriga tredjeländer praktiskt taget obefintlig. Kommissionen drog därför slutsatsen att denna import inte kunde ha haft någon inverkan på unionsmarknaden eller användarna i unionen.

(188)

Å andra sidan var importen från Taekwang betydande och såldes till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnader. Även om importen från Taekwang tog några procentenheter av marknadsandelen hade den inte samma inverkan på unionsindustrins priser som den dumpade importen, som var billigare än importen från Taekwang under alla år i skadeundersökningsperioden och betydligt större i volym. Detta bekräftas ytterligare av det faktum att importpriserna från Taekwang var högre än unionsindustrins försäljningspriser under 2023, 2024 och skadeundersökningsperioden.

(189)

Importen från Kina såldes dock till priser som låg under unionsindustrins produktionskostnad per enhet och försäljningspriser under alla år i skadeundersökningsperioden. Volymerna av denna import var dock låga och marknadsandelen låg på 0–3 % under skadeundersökningsperioden.

(190)

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den billiga importen från Taekwang och Kina också tog cirka 5 % av marknadsandelen från unionsindustrin. Med hänsyn till ovanstående var dock deras inverkan, även om de bidrog till den skada som unionsindustrin lidit, inte sådan att den försvagade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna.

(191)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från tredjeländer inte försvagade orsakssambandet.

5.2.3.   Unionsindustrins exportresultat

(192)

De tre unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för de tre unionsproducenterna

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Exportvolym (ton)

[450 000 – 510 000 ]

[350 000 – 410 000 ]

[250 000 – 310 000 ]

[150 000 – 210 000 ]

Index

100

80

59

43

Genomsnittspris (euro/ton)

931

755

678

651

Index

100

81

73

70

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna.

(193)

Exporten av tereftalsyra minskade också gradvis under skadeundersökningsperioden. Exportvolymerna minskade med 20 % år 2023, ytterligare 21 % år 2024 och ytterligare 16 % under undersökningsperioden. Exportpriserna uppvisade samma nedåtgående trend som den inhemska försäljningen, eftersom unionsindustrin fortsatte att sänka priserna för att även hejda förlusten av exportmarknader.

(194)

Med tanke på den relativt låga andelen export, som utgjorde [16–20] % av unionsproducenternas totala försäljning i början av skadeundersökningsperioden och minskade till [11–15] % under undersökningsperioden, visar detta dock att nedgången i exporten i bästa fall skulle ha haft en blygsam inverkan och inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

5.2.4.   Produktionskostnader

(195)

Flera berörda parter och Republiken Korea hävdade att den främsta orsaken till den skada som vållats var höga produktionskostnader, och närmare bestämt att unionsindustrin var särskilt känslig för chocker i energi- och elpriserna på grund av unionens historiska strukturella beroende av energiimport från Ryssland.

(196)

Parterna påpekade att åren 2022 och 2023 präglades av en kraftig ökning av kostnaderna för el och naturgas, eftersom unionen införde sanktioner mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina och naturgasleveranserna minskade avsevärt.

(197)

Parterna hävdade att den resulterande inflationen, och särskilt ökningen av el- och råvarupriserna, inklusive av priset på paraxylen, som var specifik för unionen, försatte unionsindustrin i ett konkurrensmässigt underläge gentemot importen från Sydkorea och Mexiko.

(198)

Klaganden erkände den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna under 2022 till följd av de mycket höga energipriserna efter Rysslands invasion av Ukraina. Som framgår av tabell 7 ovan förblev produktionskostnaderna, trots en viss minskning, höga även under 2023.

(199)

Detta förminskar emellertid inte orsakssambandet mellan den ökande dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(200)

Det faktum att priserna på dumpad import från Korea och Mexiko var som högst under 2022 tyder på att det höga kostnadsläget inte var specifikt för unionen.

(201)

Dessutom minskade unionens produktionskostnader varje år under skadeundersökningsperioden och minskade avsevärt under 2024 och undersökningsperioden jämfört med 2022. Samtidigt importerades dumpade varor till unionen i allt större mängder och till lägre priser, vilket hindrade unionsindustrin från att höja priserna över sina produktionskostnader.

(202)

Som tydligt framgår av tabell 10 ovan var lönsamheten för unionsindustrin betydligt lägre under 2024 och undersökningsperioden (åren med lägre produktionskostnader) än under 2022 (året med de högsta produktionskostnaderna). Andra skadeindikatorer visar liknande mönster. Den betydande försämringen av unionsindustrins situation sammanfaller inte tidsmässigt med perioden med de högsta produktionskostnaderna, utan med den ökande förekomsten av dumpad import på unionsmarknaden.

(203)

Slutligen framhöll kommissionen att även om det höga kostnadsläget kan ha varit en mer allmän makroekonomisk verklighet för unionsindustrin under 2022 och 2023, konstaterades det att importen från Sydkorea och Mexiko skedde till dumpade priser. Även om högre produktionskostnader kan ha varit en försvårande faktor, bryter eller försvagar de inte orsakssambandet mellan import till orättvisa priser, som förhindrade höjningar av och sänkte unionsindustrins priser, och den skada som vållats unionsindustrin.

5.3.   Slutsats om orsakssamband

(204)

Som framgår ovan minskade unionsproducenternas försäljning med 29 % mot bakgrund av den minskande efterfrågan på unionsmarknaden, som uppgick till 14 % under skadeundersökningsperioden. Även om en viss minskning av försäljningsvolymerna generellt sett kunde förväntas på en krympande marknad, ökade dock den dumpade importen med 13 % under samma period.

(205)

Dessutom kan lågprisimporten från Taekwang och Kina också ha bidragit till skadan, eftersom även den ökade i volym och sammantaget tog nästan 5 % av marknadsandelen.

(206)

Denna ökning var dock inte så omfattande att den skulle försvaga orsakssambandet. Unionsindustrin förlorade 7 procentenheter av marknadsandelen i unionen direkt till dumpad import, som såldes till priser under unionsindustrins produktionskostnader och lägre än Taekwangs priser. För att hejda ytterligare förlust av marknadsandelar och upprätthålla åtminstone en viss produktionsvolym fortsatte unionsproducenterna att sänka sina priser allt lägre under sina produktionskostnader, vilket ledde till enorma förluster under skadeundersökningsperioden.

(207)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Verkningarna av minskad efterfrågan, import från tredjeländer och exportresultat på unionsindustrins negativa utveckling i form av förlust av försäljningsvolym, marknadsandel och lönsamhet var endast begränsade.

(208)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan bestod främst av förlust av marknadsandelar, förhindrande av prishöjningar som annars skulle ha ägt rum, prisnedgång och sjunkande lönsamhet.

6.   ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

(209)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

6.1.   Skademarginal

(210)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(211)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(212)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom inte alla tre unionsproducenterna kunde lämna tillförlitliga uppgifter som visade lönsamheten vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen före ökningen av den dumpade importen från de berörda länderna, fastställde kommissionen grundvinsten för att bestämma det icke-skadevållande priset till 6 %, i enlighet med artikel 7.2 c i grundförordningen.

(213)

Flera berörda parter ifrågasatte klagandens krav på ett vinstmål på [8–18] %, vilket föreslogs i klagomålet. De hävdade att vinstmålet borde fastställas till 6 %.

(214)

Kommissionen påminde om att det vinstmål som användes i klagomålet baserades på klagandens faktiska historiska vinster för produktionen av tereftalsyra. I denna undersökning, då ytterligare två unionsproducenter besvarade frågeformuläret, försökte kommissionen fastställa ett vinstmål i enlighet med artikel 7.2 c i grundförordningen.

(215)

Som anges i skäl 212 kunde dock inte alla unionsproducenter lämna tillförlitliga uppgifter som visade lönsamheten vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen före ökningen av den dumpade importen från det berörda landet, varför kommissionen var tvungen att fastställa en grundvinst på 6 %, vilket är den lägsta nivån enligt artikel 7.2 c i grundförordningen. Parternas påståenden om nivån på vinstmålet blev därmed irrelevanta.

(216)

Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Efter kontrollen befanns unionsindustrins påståenden vara välgrundade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen varierade skillnaden mellan [0–1,5] %.

(217)

Den procentandel som beräknades för varje producent lades till den grundvinst på 6 % som nämns i skäl 212 för att få fram deras vinstmål.

(218)

På denna grundval fastställs det icke-skadevållande priset till mellan [50–60] och [70–80] euro/ton, vilket är resultatet av att ovannämnda vinstmarginal för varje unionsproducent tillämpas på produktionskostnaden under undersökningsperioden för var och en av de tre unionsproducenterna.

(219)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia (framtida efterlevnadskostnader), under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. På grundval av de bevis som de tre unionsproducenterna lade fram fastställde kommissionen en merkostnad på mellan [8–14] och [36–42] euro/ton, beroende på de kostnader som varje producent ådragit sig. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skälet 218 ovan.

(220)

På denna grundval beräknade kommissionen ett vägt genomsnittligt icke-skadevållande pris på [880 - 1 020] euro/ton för den likadana produkten från unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet på produktionskostnaden för var och en av de tre unionsproducenterna under undersökningsperioden och därefter lägga till justeringar enligt artikel 7.2 d för varje produkttyp.

(221)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i Sydkorea som ingick i urvalet och Eurostats priser för Mexiko – vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet – och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som såldes av de tre unionsproducenterna på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(222)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 59–65 och 72–73).

Land

Företag

Dumpningsmarginal (%)

Skademarginal (%)

Sydkorea

Samnam Petrochemical Co., Ltd.

6,2

34,7

Sydkorea

Annat samarbetsvilligt företag som inte ingick i urvalet: Hanwha Impact Corporation

6,2

34,7

Sydkorea

All övrig dumpad import med ursprung i det berörda landet

13,7

47,0

Mexiko

All import med ursprung i det berörda landet

75,5

25,7

6.2.   Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(223)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

Land

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Sydkorea

Samnam Petrochemical Co., Ltd.

6,2

Sydkorea

Annat samarbetsvilligt företag som inte ingick i urvalet: Hanwha Impact Corporation

6,2

Sydkorea

All övrig dumpad import med ursprung i det berörda landet

13,7

Mexiko

All import med ursprung i det berörda landet

25,7

7.   UNIONENS INTRESSE

(224)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

7.1.   Unionsindustrins intresse

(225)

Unionsindustrin har gått med stora förluster under skadeundersökningsperioden. Den har förlorat försäljningsvolym och marknadsandelar och tvingats hålla sina priser på ohållbara nivåer. Den svåra situationen har redan lett till att flera produktionsanläggningar i unionen har stängts och att omkring 500 arbetstillfällen har gått förlorade. De viktigaste mikroekonomiska skadeindikatorerna för de tre unionsproducenter som fortfarande är verksamma försämrades också under skadeundersökningsperioden.

(226)

Som framgår ovan var den dumpade importen den främsta orsaken till denna skada. Införandet av antidumpningsåtgärder kommer därför att lindra bördan av orättvis prissättning, vilket gör det möjligt för unionsindustrin att höja sina priser till mer hållbara nivåer och sannolikt vända denna nedgång.

(227)

Å andra sidan kommer ett uteblivet införande av åtgärder sannolikt att leda till att dessa försämrade tendenser fortsätter, vilket potentiellt kan slå ut även resten av unionsindustrin.

(228)

Införandet av åtgärder skulle därför ligga i unionsindustrins intresse.

7.2.   Icke-närstående importörers och handlares intresse

(229)

Inga icke-närstående importörer eller handlare gav sig till känna i denna undersökning för att motsätta sig åtgärderna. Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle strida mot icke-närstående importörers och handlares intresse.

7.3.   Användares, konsumenters eller leverantörers intresse

(230)

Tio användare deltog i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret, medan flera av dem även lämnade in synpunkter där de motsatte sig införandet av tullar. Fyra av dem begärde och beviljades även att bli hörda för att redogöra för sin ståndpunkt.

(231)

Utifrån de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga uppskattade kommissionen att dessa tio företag sysselsätter sammanlagt cirka 1 400 personer inom den del av deras verksamhet som rör tereftalsyra. Dessa tio företag tycks stå för hela importen från Sydkorea och hälften av all import från Mexiko till unionen. De flesta av dem använder tereftalsyra vid produktion av PET.

(232)

I sina synpunkter hävdade de användare som motsatte sig tullarna främst att varje prisökning på tereftalsyra, som är deras viktigaste råvara, kommer att göra deras produkter ännu mindre konkurrenskraftiga gentemot importen till unionen och på exportmarknaderna, eftersom de är extremt priskänsliga. Detta kan potentiellt leda till att produkterna försvinner från marknaden, vilket får efterfrågan på unionsindustrins tereftalsyra att krympa ytterligare och äventyrar hela värdekedjan. Användarna drog därför slutsatsen att antidumpningsåtgärder i slutändan inte skulle tjäna sitt syfte.

(233)

I sina svar på frågeformuläret uppgav endast två användare att de hade gjort vinst under undersökningsperioden. En användare (Celanese Performance Solutions Switzerland Sàrl) lämnade inga uppgifter om lönsamheten för sin verksamhet i unionen, medan de övriga sju gick med förlust, både inom det del av verksamheten som rörde tereftalsyra och på företagsnivå totalt sett.

(234)

Även om en av de två lönsamma användarna hade en relativt hög andel tereftalsyra i sina totala produktionskostnader och köpte måttliga mängder tereftalsyra från de berörda länderna, var företaget mycket lönsamt under undersökningsperioden. Det uppskattades att företaget, med nuvarande tullnivå, kommer att behålla en god vinst.

(235)

Två andra användare, Celanese Performance Solutions Switzerland Sàrl och Envalior Deutschland GmbH, köpte endast en mycket begränsad andel av sin tereftalsyra från de berörda länderna. Man drog därför slutsatsen att de inte kommer att påverkas i någon större utsträckning av tullarna.

(236)

För en av de återstående sju användarna utgör tereftalsyra en mycket liten andel av de totala produktionskostnaderna. Denna användare går dock redan med förlust och köper in omkring hälften av sin tereftalsyra i de berörda länderna. Användaren skulle därför sannolikt påverkas negativt av införandet av tullar, men i mindre utsträckning, med tanke på den lilla andelen tereftalsyra i dess totala produktionskostnader.

(237)

För de återstående sex användarna utgör tereftalsyra en betydligt större andel av deras totala produktionskostnader, mellan 30 % och 75 %. De köper också mellan 20 % och 85 % av sin tereftalsyra från de berörda länderna. Eftersom det utifrån de nuvarande uppgifterna inte var möjligt att bedöma hur stor del av deras leveranser som kommer från Taekwang, vilka inte kommer att omfattas av tullarna, och eftersom alla dessa användare var antingen olönsamma eller hade låg lönsamhet, drog kommissionen, med den information som finns tillgänglig i detta skede, slutsatsen att tullarna skulle innebära en ytterligare belastning för dessa användares verksamhet.

(238)

Samtidigt visar de uppgifter som lämnats in av de tio ovannämnda användarna att de sammantaget köper in omkring en tredjedel av sin tereftalsyra från unionsindustrin, eller totalt omkring 300 000 ton. Dessa användare stod också för 90 % av den totala importen av tereftalsyra till unionen under undersökningsperioden, vilket uppgick till omkring 730 000 ton.

(239)

Som framgår av tabell 1 ovan fastställdes efterfrågan på tereftalsyra på den fria marknaden i unionen till mer än 2 miljoner ton under undersökningsperioden. Detta innebär att det finns användare i unionen som står för den andra hälften av marknaden, dvs. cirka 1 miljon ton tereftalsyra, som de köper nästan uteslutande från unionsindustrin och som inte har yttrat sig för att motsätta sig tullarna.

(240)

Med tanke på de enorma förluster som unionsindustrin har lidit skulle det, om de återstående unionsproducenterna också lägger ned sina anläggningar, innebära att en viktig försörjningskälla försvinner för vissa av de tio användare som lämnade in svar på frågeformuläret samt för de användare som inte gav sig till känna under undersökningen.

(241)

Utöver detta befinner sig producenterna av tereftalsyra i en ännu mer utsatt situation, med en lönsamhet på –21 % under undersökningsperioden, även om åtta av dessa användare har gått med förlust och deras lönsamhet under undersökningsperioden varierade mellan –3 % och –15 %. Med hänsyn till detta och till att den dumpningsnivå som fastställts för det största importlandet, Sydkorea, är relativt låg, drog kommissionen slutsatsen att det överlag inte strider mot unionens intresse att införa åtgärder.

(242)

Dessutom är PET-industrin, som nästan alla ovannämnda användare som besvarade frågeformuläret tillhör, redan skyddad av handelspolitiska skyddsåtgärder mot import från Indien och Kina. Dessa åtgärder ger därför redan ett visst skydd för deras konkurrenskraft i senare led mot producenterna i dessa länder.

(243)

Även om åtta av de tio användare som besvarade frågeformuläret gick med förlust, varierade deras lönsamhet under undersökningsperioden mellan –3 % och –15 %. Unionsproducenterna av tereftalsyra befinner sig dock i en ännu mer prekär situation, med en lönsamhet på –21 % under undersökningsperioden (se tabell 10 ovan).

(244)

Vissa parter hävdade dessutom att unionsindustrin inte har kapacitet att tillgodose efterfrågan inom unionen och att det därför var nödvändigt att köpa in från Sydkorea och Mexiko.

(245)

Kommissionen påpekade i detta avseende att syftet med antidumpningstullar inte är att stänga ute import från marknaden, utan att återställa lika villkor på marknaden.

(246)

Kommissionen framhöll också att även under undersökningsperioden, efter att unionens totala produktionskapacitet nästan halverats, hade unionsindustrin fortfarande kapacitet att tillgodose 85 % av den totala efterfrågan inom unionen (både på den fria och den företagsinterna marknaden). Dessutom finns det gott om alternativa leveranskällor: Import från Taekwang kommer inte att omfattas av någon antidumpningstull, det finns betydande kapacitet tillgänglig i Kina och ny kapacitet håller på att etableras i Turkiet. Det finns därför ingen risk för brist på utbud.

(247)

Med beaktande av alla ovanstående överväganden, och med hänsyn till att den dumpningsnivå som fastställts för det största importlandet, Sydkorea, är relativt låg, drog kommissionen slutsatsen att det överlag inte strider mot användarnas intresse att införa åtgärder.

7.4.   Slutsats om unionens intresse

(248)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder mot dumpad import av tereftalsyra med ursprung i Sydkorea och Mexiko i detta skede av undersökningen.

8.   PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(249)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(250)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas mot dumpad import av tereftalsyra med ursprung i Sydkorea och Mexiko, i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(251)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Land

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Sydkorea

Samnam Petrochemical Co., Ltd.

6,2

Sydkorea

Annat samarbetsvilligt företag som inte ingick i urvalet: Hanwha Impact Corporation

6,2

Sydkorea

All övrig dumpad import med ursprung i det berörda landet

13,7

Mexiko

All import med ursprung i det berörda landet

25,7

(252)

För Sydkorea har de individuella antidumpningstullsatser för företag som anges i denna förordning fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”- De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(253)

För all import från Mexiko är den tillämpliga tullsatsen den som gäller för ”all import med ursprung i det berörda landet”.

(254)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(255)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(256)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

9.   REGISTRERING

(257)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(258)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av importen upphöra.

(259)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

10.   INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET

(260)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(261)

Inga synpunkter på beräkningarnas riktighet inkom. Samnam inkom med synpunkter inom tidsfristen. Synpunkterna gällde beräkningsmetoden och kommer därför att behandlas i det slutliga skedet.

11.   SLUTBESTÄMMELSE

(262)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(263)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En provisorisk antidumpningstull införs på import av tereftalsyra, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 36 00 (Taric-nummer 2917 36 00 11) med ursprung i Republiken Korea (Sydkorea) och Mexikos förenta stater (Mexiko).

2.   Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Sydkorea

Samnam Petrochemical Co., Ltd.

6,2

88BN

Sydkorea

Hanwha Impact Corporation

6,2

88BO

Sydkorea

All övrig import med ursprung i det berörda landet

13,7

8999

Mexiko

All import med ursprung i det berörda landet

25,7

8999

3.   Antidumpningstullarna är inte tillämpliga på den sydkoreanska exporterande producenten Taekwang Industrial Co., Ltd. (TARIC-tilläggsnummer 899BP).

4.   De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att (använd volymenhet) av (den berörda produkten) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i det berörda landet. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i det berörda landet tillämpas.

5.   Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.

6.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1.   Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2.   Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3.   Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.

Artikel 3

1.   Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/2013.

2.   Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 april 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2)  Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea och Mexiko (EUT C, C/2025/4539, 13.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4539/oj).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2013 av den 8 oktober 2025 om att göra import av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea och Mexiko till föremål för registrering (EUT L, 2025/2013, 9.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2013/oj).

(4)   https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=2809.

(5)  För paraxylen och ättiksyra: Eurostat. För import- och exporttransportkostnader: Världsbanksgruppens Doing Business Report 2020 för Mexiko (värdena i rapporten ökades med inflationen fram till undersökningsperioden på grundval av uppgifter om inflationstakten från Banco de México). För frakt från Mexiko till EU: Xeneta-plattformen mot prenumerationsavgift. För el: Comisión Federal de Electricidad. För naturgas: Comisión Reguladora de Energía.

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EU) 2015/2447 (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/2447/oj). Mer information finns här: https://taxation-customs.ec.europa.eu/online-services/online-services-and-databases-customs/surveillance-system_en?prefLang=sv.

(7)  Se till exempel Indoramas pressmeddelande: https://www.indoramaventures.com/en/updates/other-release/158/ivl-acquisition-of-cepsa-business-in-spain-complete#:~:text=Bangkok%2C%20Thailand%20%E2%80%93%2008%20April%202016,a%20subsidiary%20of%20Compa%C3%B1%C3%ADa%20Espa%C3%B1ola (senast hämtat den 17 februari 2026).

(8)  Se till exempel Indoramas pressmeddelande: https://www.indoramaventures.com/en/updates/other-release/172/ivl-announces-completion-of-expansion-of-pta-capacity-in-europe (senast hämtat den 17 februari 2026).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 av den 27 november 2019 om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (EUT L 327, 17.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2152/oj).

(10)  Detta framgår av tabell 7 för unionsindustrins kostnader och priser samt tabell 11 för priserna på icke-dumpad import från Taekwang.

(11)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/957 av den 6 juni 2017 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av renad tereftalsyra och salter av tereftalsyra med ursprung i Republiken Korea (EUT L 144, 7.6.2017, s. 27, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2017/957/oj).


ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/801/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)