(1)

I förordning (EU) 2024/1263, som trädde i kraft den 30 april 2024, anges målen för ramverket för ekonomisk styrning, som syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förebygga alltför stora offentliga underskott. Enligt förordningen ska rådet och kommissionen genomföra multilateral övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med de mål och krav som anges i EUF-fördraget. Den europeiska planeringsterminen omfattar i synnerhet utformningen och övervakningen av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna. Förordningen främjar också nationellt ägarskap av finanspolitiken och betonar dess medelfristiga inriktning, i kombination med en effektivare och mer enhetlig efterlevnadskontroll. Varje medlemsstat måste till rådet och kommissionen lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som innehåller dess åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och som omfattar en period på fyra eller fem år, beroende på längden på den nationella valperioden. Nettoutgiftsbanan (3) i dessa planer måste överensstämma med kraven i förordningen, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att det offentliga underskottet minskas eller hålls kvar under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordningen får anpassningsperioden förlängas med upp till tre år.

(2)

Europaparlamentets och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (4), genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken gynnar faciliteten den ekonomiska och sociala återhämtningen och driver på hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(3)

Europaparlamentets och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 (5) (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta bidrar till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Ungern har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella plan för återhämtning och resiliens för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.

(4)

Den 11 maj 2021 lämnade Ungern in sin nationella plan för återhämtning och resiliens till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt planens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V. Den 15 december 2022 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan (6), som ändrades den 8 december 2023 enligt artikel 18.2 för att inkludera REPowerEU-kapitlet (7). Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 om att Ungern på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste tidigare uppnådda delmål och mål för samma reform eller investering förbli uppnådda.

(5)

Den 18 februari 2025 antog rådet, på kommissionens rekommendation, en rekommendation om godkännande av Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (8). Planen lämnades in i enlighet med artiklarna 11 och 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263. Den omfattar perioden 2025–2028 och beskriver en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(6)

Den 26 november 2024 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, 2025 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Ungern var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet och ett förslag till 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningen och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (9) den 13 maj 2025 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 10 mars 2025.

(7)

Den 29 januari 2025 offentliggjorde kommissionen konkurrenskraftskompassen, en strategisk ram som syftar till att stärka EU:s globala konkurrenskraft under de kommande fem åren. I konkurrenskraftskompassen identifieras de tre förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt: i) innovation, ii) utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft och iii) säkerhet. För att överbrygga innovationsgapet strävar EU efter att främja industriell innovation, stödja startupföretags tillväxt genom initiativ som EU:s strategi för startupföretag och expanderande företag och främja införandet av avancerad teknik som artificiell intelligens och kvantdatorteknik. I strävan efter en grönare ekonomi har kommissionen utarbetat en omfattande handlingsplan för överkomliga energipriser och en giv för en ren industri som säkerställer att övergången till ren energi förblir kostnadseffektiv och konkurrenskraftsfrämjande, särskilt för energiintensiva sektorer, och är en drivkraft för tillväxt. För att minska alltför stora beroenden och öka säkerheten har unionen åtagit sig att stärka de globala handelspartnerskapen, diversifiera leveranskedjorna och säkra tillgången till kritiska råvaror och rena energikällor. Dessa prioriteringar stöds av övergripande möjliggörande faktorer, nämligen förenkling av lagstiftningen, fördjupning av den inre marknaden, finansiering av konkurrenskraft och en spar- och investeringsunion, främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet samt bättre samordning av EU:s politik. Konkurrenskraftskompassen är anpassad till den europeiska planeringsterminen, vilket säkerställer att medlemsstaternas ekonomiska politik är förenlig med kommissionens strategiska mål och skapar en enhetlig strategi för ekonomisk styrning som främjar hållbar tillväxt, innovation och resiliens i hela unionen.

(8)

Under 2025 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av planerna för återhämtning och resiliens är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. Dessa landsspecifika rekommendationer är lika relevanta för bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som ändrats i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2021/241.

(9)

De landsspecifika rekommendationerna för 2025 omfattar de viktigaste ekonomisk-politiska utmaningarna som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens, med beaktande av de relevanta utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2019–2024.

(10)

Den 4 juni 2025 offentliggjorde kommissionen 2025 års landsrapport för Ungern. Rapporten innehöll en bedömning av Ungerns framsteg med de relevanta landsspecifika rekommendationerna och en utvärdering av Ungerns genomförande av planen för återhämtning och resiliens. På grundval av denna analys identifierades i landsrapporten de mest akuta utmaningar som Ungern står inför. I landsrapporten bedömdes också Ungerns framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för 2030 om sysselsättning, kompetens och minskad fattigdom och social utestängning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

(11)

Kommissionen har genomfört en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 för Ungern. De viktigaste resultaten av kommissionens bedömning av makroekonomiska sårbarheter för Ungern i enlighet med den förordningen offentliggjordes den 13 maj 2025 (10). Den 4 juni 2025 drog kommissionen slutsatsen att Ungern har makroekonomiska obalanser. I synnerhet är sårbarheter som främst rör konkurrenskraft och behov av statlig finansiering fortfarande relevanta. Den snabba löneökningen har äventyrat kostnadskonkurrenskraften under de senaste åren och inflationstrycket är fortsatt starkare än i resten av EU, samtidigt som den ekonomiska återhämtningen är långsam och utsatt för nedåtrisker. Betalningsbalansen uppvisade ett överskott 2024, men politik som främjar inhemsk efterfrågan medför risker för den externa hållbarheten. Underskottet i de offentliga finanserna minskade 2024 på grund av lägre investeringar och minskade utgifter för energisubventioner, men det är fortfarande högt och förväntas inte förbättras särskilt mycket i år eller nästa år. Den offentliga skuldkvoten sjunker inte och skuldförvaltningskostnaderna och bruttofinansieringsbehoven är fortsatt höga. Kopplingen mellan banker och staten har fördjupats på grund av skatteincitament för inhemska banker att köpa statsskuld. Fastighetspriserna ökade markant 2024 på grund av en stark efterfrågan, som har förvärrats av statliga åtgärder som ökar efterfrågan ytterligare. De politiska framstegen har varit begränsade. Ungern måste införa permanenta skatteåtgärder och förlita sig mindre på tillfälliga skatter på exceptionella vinster eller nedskärningar i investeringar. Penningpolitiken har varit stram, men dess effektivitet har försvagats genom statliga ingripanden. Dåligt riktade subventioner och lån till hushåll och företag kvarstår och kontrollen av utlåningsräntor begränsar penningpolitikens effektivitet. Samtidigt fortsätter bostadssubventioner och förmånliga lånesystem att snedvrida bostadsmarknaden och öka trycket på bostadspriserna.

(12)

Den 18 februari 2025 rekommenderade rådet följande maximala ökningstakter för nettoutgifter för Ungern: 4,3 % för 2025, 4,0 % för 2026, 3,9 % för 2027 och 3,7 % för 2028, vilket motsvarar de maximala kumulativa ökningstakter som beräknas med 2023 som basår till 9,1 % för 2025, 13,5 % för 2026, 17,9 % för 2027 och 22,2 % för 2028. Under 2025–2026 sammanfaller dessa maximala ökningstakter för nettoutgifter med korrigeringsbanan i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1467/97, såsom rådet rekommenderade den 18 februari 2025, i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra (11). Den 30 april 2025 lämnade Ungern in sin årliga lägesrapport (12) om de åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 18 februari 2025 i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra och genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de största utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen. Den årliga lägesrapporten återspeglar också Ungerns halvårsvisa rapporter om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241.

(13)

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess konsekvenser är en existentiell utmaning för EU. Kommissionen har rekommenderat en aktivering av den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten på ett samordnat sätt till stöd för EU:s insatser för att uppnå en snabb och betydande ökning av försvarsutgifterna. Detta förslag togs emot positivt av Europeiska rådet den 6 mars 2025. På Ungerns begäran den 30 april 2025 antog rådet den 8 juli 2025, på rekommendation av kommissionen, en rekommendation som gör det möjligt för Ungern att avvika från och överskrida de rekommenderade maximala ökningstakterna för nettoutgifter (13).

(14)

Enligt uppgifter som validerats av Eurostat (14) minskade Ungerns offentliga underskott från ett underskott på 6,7 % av BNP 2023 till ett underskott på 4,9 % 2024, samtidigt som den offentliga bruttoskulden ökade från 73,0 % av BNP i slutet av 2023 till 73,5 % i slutet av 2024. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en ökningstakt för nettoutgifter på 2,3 % under 2024. I den årliga lägesrapporten uppskattar Ungern nettoutgiftsökningen 2024 till 2,3 %. Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen (15), som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, kontraktiv med 3,3 % av BNP under 2024.

(15)

I den årliga lägesrapporten förväntas enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för Ungerns budgetprognoser BNP i fasta priser öka med 2,5 % 2025, och HIKP-inflationen beräknas uppgå till 4,5 % 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas BNP i fasta priser öka med 0,8 % 2025 och 2,5 % 2026, och HIKP-inflationen ligga på 4,1 % 2025 och 3,3 % 2026.

(16)

I den årliga lägesrapporten förväntas det offentliga underskottet minska till 4,1 % av BNP 2025, och den offentliga skulden i förhållande till BNP väntas minska till 73,1 % av BNP i slutet av 2025. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 7,4 % 2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 väntas ett offentligt underskott på 4,6 % av BNP 2025. Minskningen av underskottet 2025 återspeglar främst lägre ränteutgifter till följd av minskade kupongutbetalningar på inflationsindexerade obligationer och en ytterligare minskning av subventionerna till allmännyttiga företag för förluster till följd av tak för bostadsenergipriserna. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar denna utveckling en nettoutgiftsökning på 6,1 % 2025. Detta är lägre än de ungerska myndigheternas prognos i den årliga lägesrapporten på grund av lägre nationellt finansierade utgifter. Kommissionens prognos förutspår ett större underskott på grund av betydligt lägre intäkter från produktion och inkomstskatter som beror på en svagare BNP-tillväxt. Enligt kommissionens beräkningar förväntas den finanspolitiska inriktningen, som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, vara expansiv med 0,4 % av BNP 2025. Den offentliga skulden i förhållande till BNP väntas öka till 74,5 % i slutet av 2025. Ökningen av skuldkvoten 2025 återspeglar främst det höga underskottet i de offentliga finanserna och en positiv stock-/flödesjustering på grund av stora räntebetalningar i kontanter under föregående år.

(17)

Offentliga utgifter uppgående till 0,4 % av BNP förväntas finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens 2025, jämfört med 0,2 % av BNP 2024, enligt kommissionens vårprognos 2025 (16). Utgifter som finansieras genom icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens möjliggör högkvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan någon direkt inverkan på Ungerns saldo i de offentliga finanserna och skuldsättning.

(18)

De offentliga försvarsutgifterna i Ungern uppgick till 1,1 % av BNP 2021, 1,4 % av BNP 2022 och 1,9 % av BNP 2023 (17). Enligt kommissionens vårprognos 2025 kommer försvarsutgifterna att uppgå till 2,0 % av BNP 2024 och 2025. Detta motsvarar en ökning med 0,9 procentenheter av BNP jämfört med 2021. Medan den nationella undantagsklausulen är aktiverad (2025–2028) kan Ungern göra omprioriteringar i de offentliga utgifterna eller öka de offentliga inkomsterna så att varaktigt högre försvarsutgifter inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.

(19)

Enligt kommissionens vårprognos 2025 beräknas nettoutgifterna i Ungern öka med 6,1 % 2025 och 8,6 % sammantaget för 2024 och 2025. På grundval av samma prognos beräknas Ungerns nettoutgiftsökning 2025 ligga över den rekommenderade maximala ökningstakt som fastställts på grundval av korrigeringsbanan, med en avvikelse (18) på 0,7 % av BNP per år. För 2024 och 2025 sammantaget beräknas den kumulativa ökningstakten för nettoutgifterna ligga under den rekommenderade maximala ökningstakten. Baserat på nuvarande prognoser för försvarsutgifterna ligger den beräknade avvikelsen inom flexibiliteten i den nationella undantagsklausulen. Förfarandet vid alltför stora underskott i Ungern är därför vilande.

(20)

Dessutom rekommenderade rådet att Ungern skulle avveckla nödåtgärderna för energistöd före uppvärmningssäsongen 2024/2025. Enligt kommissionens vårprognos 2025 uppgår nettobudgetkostnaden (19) för krisstödsåtgärderna på energiområdet till 1,0 % av BNP 2024, men den beräknas minska till 0,5 % 2025. Framför allt fortsatte subventionerna till allmännyttiga företag för förluster till följd av tak för priserna på bostadsenergi att gälla. Krisstödsåtgärderna på energiområdet var inte avvecklade före uppvärmningssäsongen 2024/2025. Detta ligger inte i linje med rådets rekommendation.

(21)

Den årliga lägesrapporten innehåller inga budgetprognoser för tiden efter 2025. På grundval av de politiska åtgärder som var kända vid stoppdatumet för prognosen väntas enligt kommissionens vårprognos 2025 ett offentligt underskott på 4,7 % av BNP 2026. Den lilla ökningen av det offentliga underskottet 2026 återspeglar främst effekterna av högre skattebefrielser för mödrar och löneökningar och bonusar inom den offentliga sektorn. Denna utveckling motsvarar en nettoutgiftsökning på 6,0 % 2026. Enligt kommissionens beräkningar förväntas den finanspolitiska inriktningen, som omfattar både nationellt finansierade och EU-finansierade utgifter, vara expansiv med 1,0 % av BNP 2026. Den offentliga skulden i förhållande till BNP beräknas enligt kommissionen minska till 74,3 % i slutet av 2026. Minskningen av skuldkvoten 2026 återspeglar främst en högre nominell BNP-tillväxt.

(22)

Vissa metoder snedvrider finans- och detaljhandelsmarknadens funktion, vilket också kan begränsa penningpolitikens effektivitet. Taken för inlåning och företagsutlåning fasades ut 2024, men bankerna förväntas i stor utsträckning sänka utlåningsräntorna. För att öka den inhemska efterfrågan används dessutom i stor utsträckning brett riktade subventionerade lån till hushåll och företag samt administrativt kontrollerade hypotekslån. Andelen subventionerade lån är fortfarande hög jämfört med nivåerna före covid-19, vilket leder till suboptimal kapitaltilldelning genom finansiering av projekt med låg avkastning och begränsade produktivitetsvinster. Även om pristaken för livsmedelsprodukter fasades ut 2024 begränsade regeringen skillnaden mellan detaljhandelspriset och försäljningspriset för ett stort antal livsmedelsprodukter 2025.

(23)

Brister i budgetplaneringen och budgetgenomförandet har begränsat insynen i politiken och tidigare bidragit till den expansiva snedvridningen i finanspolitiken. Det mycket tidiga antagandet av årliga budgetar sedan 2016, med undantag för 2024, har minskat tillförlitligheten i makroekonomiska prognoser och budgetprognoser. Införandet av ett ”risktillstånd”, som har varit i kraft sedan 2020, har ökat utrymmet för skönsmässig bedömning vid genomförandet av de årliga budgetarna. Ungerns nationella finanspolitiska ram har inte lett till en försiktigare finanspolitisk inriktning och uppvisar ett antal brister, såsom procykliska inslag i skuldregeln och svagt genomförande av budgetplaneringen på medellång sikt. Ofta återkommande och betydande revideringar av de finanspolitiska målen har undergrävt budgetens roll som ankare för marknadsaktörer och ifrågasatt trovärdigheten i de finanspolitiska planerna på medellång sikt. Att basera den finanspolitiska planeringen på medellång sikt på fleråriga utgiftstak, i enlighet med unionens reviderade finanspolitiska regler, kan bidra till att hantera den expansiva snedvridningen av finanspolitiken. Det ungerska finanspolitiska rådets mandat och operativa kapacitet är fortfarande begränsade. De nya strukturerna för förvaltning av offentliga medel, såsom allmännyttiga truster, försvagar budgettillsynen eftersom de verkar fungera utan effektiva kontrollmekanismer.

(24)

Den åldrande befolkningen kommer att intensifiera de långsiktiga utmaningarna för den finanspolitiska hållbarheten i Ungern. Förhållandet mellan befolkningen i arbetsför ålder och personer 65 år eller äldre beräknas minska från 2,9 år 2023 till 1,8 år 2070. Till följd av detta beräknas pensionsutgifterna öka avsevärt, från omkring 7,7 % 2022 till över 12 % av BNP 2070. Enligt kommissionens skuldhållbarhetsanalys är de finanspolitiska riskerna höga på medellång sikt och måttliga på lång sikt. Pensionssystemets utformning ger upphov till jämlikhetsproblem, såsom ökade utgifter för pensioner för höginkomsttagare och stora pensionsklyftor mellan pensionärer från olika ålderskohorter på grund av pensionsberäkningsmetodens känslighet för fluktuationer i den nationella genomsnittslönen. Minimipensionen har förblivit nominellt oförändrad sedan 2008 och är inte ändamålsenlig för att säkerställa tillräckliga pensioner för personer som har en avbruten arbetslivserfarenhet och låga genomsnittsinkomster under sin karriär.

(25)

I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar planen för återhämtning och resiliens ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att på ett effektivt sätt slutföra genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet REPowerEU-kapitlet, för att stärka Ungerns konkurrenskraft på lång sikt genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. I kommissionens meddelande NextGenerationEU – Vägen fram till 2026, som antogs den 4 juni 2025, klargör man den tillämpliga tidsplanen för facilitetens slut och ger vägledning till medlemsstaterna för att maximera genomförandet senast den 31 augusti 2026, bland annat om hur de ytterligare kan effektivisera sina planer för återhämtning och resiliens, fastställer vilka viktiga alternativ som bör övervägas när planerna ses över och betonar vikten av noggrann gemensam planering för inlämningen av de sista betalningsansökningarna 2026. För att fullgöra åtagandena i planen för återhämtning och resiliens senast i augusti 2026 är det viktigt att Ungern brådskande påskyndar genomförandet av reformer och investeringar genom att ta itu med relevanta utmaningar, först och främst genom att snabbt genomföra nödvändiga åtgärder för ett effektivt skydd av EU:s ekonomiska intressen. Att stärka ramen för korruptionsbekämpning och öka konkurrensen vid offentlig upphandling är nyckelfaktorer i detta avseende och även avgörande för att förbättra företagsklimatet och främja konkurrenskraften. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett ägarskap för ett framgångsrikt genomförande av planen för återhämtning och resiliens.

(26)

Genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen, som omfattar stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden har påskyndats i Ungern. Det är viktigt med fortsatta insatser så att dessa program kan genomföras snabbt, samtidigt som deras inverkan i praktiken maximeras. Dessutom är det avgörande för ett framgångsrikt genomförande av sammanhållningspolitiska program att Ungern snarast löser de olösta frågorna om de nödvändiga villkoren, särskilt de olösta frågorna om efterlevnaden av stadgan om de grundläggande rättigheterna och om skyddet av unionens ekonomiska intressen. Ungern vidtar redan åtgärder inom ramen för sina sammanhållningspolitiska program för att stärka konkurrenskraften och tillväxten och samtidigt öka den sociala sammanhållningen. Samtidigt står Ungern fortfarande inför utmaningar, bland annat när det gäller att öka konkurrenskraften i samband med industriell omställning, att stärka innovation och digital kapacitet, att påskynda energiomställningen, att förbättra tillgången till överkomliga bostäder, inbegripet subventionerade bostäder, kompetensutveckling och integration på arbetsmarknaden för utsatta grupper, att bekämpa fattigdom och social utestängning samt utbildningsmässiga ojämlikheter, och att öka vattenresiliensen. I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2021/1060 ska Ungern, som en del av halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska fonderna, se över varje program med beaktande av bland annat de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna för 2024. Genom kommissionens förslag som antogs den 1 april 2025 (20) förlängs tidsfristen för att lämna in en bedömning per program av resultatet av halvtidsöversynen för tiden efter den 31 mars 2025. Förslagen ger också flexibilitet för att bidra till att påskynda genomförandet av programmen och incitament för medlemsstaterna att anslå sammanhållningspolitiska resurser till fem strategiska prioriterade områden i unionen, nämligen konkurrenskraft inom strategisk teknik, försvar, bostäder, vattenresiliens och energiomställning, och till investeringar i kompetens inom prioriterade sektorer, samtidigt som fokus på personer i de mest utsatta situationerna bibehålls i ESF+-programmen.

(27)

Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) ger möjlighet att investera i en viktig strategisk prioritering på EU-nivå genom att stärka EU:s konkurrenskraft. STEP kanaliseras genom elva befintliga EU-fonder. Medlemsstaterna kan också bidra till InvestEU-programmet till stöd för investeringar inom prioriterade områden. Ungern kan använda dessa initiativ på ett optimalt sätt för att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, inbegripet ren och resurseffektiv teknik.

(28)

Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som tas upp i planen för återhämtning och resiliens och andra EU-fonder bör Ungern ta itu med utmaningar när det gäller företagsklimatet, tillgång till finansiering, innovation, beroende av ryska fossila bränslen, subventioner till fossila bränslen, balansering av elnätet, vattenförvaltning, utbildning, kompetensnivåer och integration av utsatta grupper på arbetsmarknaden, socialt stöd, social dialog och bostäder.

(29)

Enligt konkurrenskraftskompassen måste alla EU-institutioner och nationella och lokala myndigheter göra en kraftansträngning för att skapa enklare regler och för att påskynda de administrativa förfarandena. Kommissionen har satt upp ambitiösa mål för att minska den administrativa bördan, med minst 25 % och minst 35 % för små och medelstora företag, och har skapat nya verktyg för att uppnå dessa mål, bland annat ett systematiskt stresstest av befintlig EU-lagstiftning och en förstärkt dialog med berörda parter. För att leva upp till denna ambition måste Ungern också vidta åtgärder. Av företagen anser 49 % att de komplicerade administrativa förfarandena är ett problem när de bedriver verksamhet i Ungern (21). Det svaga företagsklimatet är fortfarande ett stort hinder för innovation. Enligt konkurrenskraftsindikatorerna var Ungern bland de sämsta aktörerna i EU 2024. Företagen ställs inför en hög nivå av regleringsvolatilitet, vilket försvårar långsiktig affärsplanering. Allmänheten och de berörda parterna rådfrågas inte om viktiga lagförslag, eftersom de ofta läggs fram i parlamentet av enskilda ledamöter i stället för av regeringen, vilket innebär att det inte krävs något offentligt samråd. Regeringen fortsätter att i stor utsträckning använda sig av nöddekret för att ändra lagarna under ”risktillståndet”, som kontinuerligt har förlängts under de senaste fem åren av olika skäl. Det långvariga nödsystemet begränsar det offentliga samrådet och gör det möjligt att införa plötsliga, ofta stora, politiska förändringar som kan störa normal affärsverksamhet. Bristen på likabehandling av företag begränsar konkurrensen. Marknadsstrukturen är koncentrerad och endast ett fåtal företag konkurrerar på specifika marknader (22). Flera tjänster anförtros åt statsägda eller privata företag som verkar utan konkurrens. Den storskaliga användningen av ramavtal i offentliga upphandlingsförfaranden begränsar också konkurrensen genom att vissa företag ges förtur, vilket hjälper dem till en dominerande ställning på marknaden. I synnerhet detaljhandeln är verksam i ett instabilt företagsklimat. Återförsäljare påverkas också av administrativa ingripanden, såsom pristak i detaljistledet, begränsningar av försäljningsmarginaler, obligatoriska rabatter, förbud mot försäljning av livsmedelsprodukter 48 timmar innan de löper ut och obligatorisk prisrapportering online. Politiska åtgärder och höga skatter minskar detaljhandlarnas konkurrenskraft.

Den ökande användningen av sektorsspecifika skatter komplicerar skattesystemet och påverkar oproportionerligt stora, ofta utlandsägda företag. År 2023 stod intäkterna från sektorsspecifika skatter för 2,7 % av BNP. De sektorer som påverkas mest är banksektorn, energisektorn, detaljhandeln, sektorn för byggmaterial, försäkringsbranschen, sektorn för telekommunikation och allmännyttiga tjänster. Staten är aktiv i affärstransaktioner och tränger ut privata aktörer genom att köpa eller underlätta inköp av flera stora företag med subventionerad finansiering. Olika statliga insatser har använts för att tvinga (oftast utländska) ägare att sälja sina företag, vilket underlättar uppkomsten av offentliga eller statliga marknadsledare på nationell nivå. Den ökande förekomsten av riskkapitalfonder skapar nya utmaningar. Denna företagsstruktur används särskilt av enskilda personer med koppling till regeringen eftersom den säkerställer anonymitet, på liknande sätt som offshore-företag. Private equity-fonderna har ökat betydligt i antal och storlek under de senaste åren och utgjorde mer än 2,5 % av BNP 2024. Private equity-fonder investerar i allt större utsträckning i företag som vinner offentliga upphandlingar och säkrar koncessioner av högt värde och har en stark närvaro i affärstransaktioner med staten. Det svaga företagsklimatet bidrog till urholkningen av konkurrenskraften och hämmar investeringarna, vilket i slutändan leder till högre inflation och långsam ekonomisk återhämtning, vilket framgår av den fördjupade granskningen av Ungern inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

(30)

Kapitalmarknaderna som kanaler för att finansiera nystartade företag och mycket innovativa små och medelstora företag är underutvecklade i Ungern. År 2023 uppgick börskapitaliseringen till 17,6 % av BNP (EU-genomsnitt: 68 %). Den senaste tidens politiska åtgärder har ytterligare hindrat utvecklingen av kapitalmarknader, såsom skattefria långfristiga obligationer för icke-professionella investerare och skatteincitament för bostadsinvesteringar.

(31)

FoU-intensiteten har endast ökat marginellt under det senaste årtiondet och låg fortfarande långt under EU-genomsnittet 2023 (1,4 % jämfört med 2,2 % av BNP). Offentliga FoU-utgifter, inklusive på universitet, är bland de lägsta i EU, vilket hindrar vetenskaplig spetskompetens. Den pågående omorganisationen av forskningsinstitut samt otydliga interna utvärderingsmekanismer bidrar till osäkra arbetsvillkor för forskare. Kontor för tekniköverföring är ännu inte tillräckligt förankrade i och accepterade av akademiska kretsar, och avknoppningskanaler är ännu inte väl utvecklade. Samarbetet mellan den akademiska världen och företagen är huvudsakligen begränsat till etablerade företag med koppling till universitet. På grund av den stora administrativa bördan och inte alltid tydliga regler för stödberättigande när det gäller innovationsutgifter är det endast ett fåtal företag, främst stora, som satsar på innovation och drar nytta av de olika subventionerna.

(32)

Ungern fortsätter att i hög grad förlita sig på Ryssland för fossila bränslen. År 2024 kom mer än 70 % av naturgasen och mer än 80 % av den råolja som förbrukades från Ryssland. Ungerns ansträngningar att minska sitt beroende av Ryssland går långsamt.

(33)

Ungern redovisar betydande relevanta subventioner för fossila bränslen utan en planerad utfasning före 2030. I synnerhet kan subventioner för fossila bränslen som inte är inriktade på energifattigdom eller verkliga energitrygghetsproblem, som hindrar elektrifieringen och som inte är avgörande för industrins konkurrenskraft fasas ut i första hand. I Ungern är subventioner för fossila bränslen – såsom programmet för sänkta el- och värmekostnader, en reducerad mervärdesskatt på fjärrvärme baserad på naturgas och återbetalning av punktskatt för diesel inom jordbruket – ekonomiskt ineffektiva. De upprätthåller beroendet av fossila bränslen och ger inga incitament för elektrifiering inom bostadssektorn. Att minska och fasa ut dessa subventioner är i linje med EU:s åtaganden och kan hjälpa Ungern att begränsa de offentliga utgifterna.

(34)

Utan ökad flexibilitet i elsystemet kan inte en snabb utbyggnad av förnybar energi minska beroendet av elimport, vilket har lett till extrem prisvolatilitet på grossistmarknaden för el under enskilda dagar. Hushållens konsumenter har begränsad tillgång till dynamisk prissättning och införandet av smarta mätare är lågt (under 10 %), vilket också hämmar flexibiliteten. Begränsad gränsöverskridande handel hindrar Ungern från att utnyttja alla fördelarna med den inre marknaden genom att låta elen flöda dit efterfrågan är högre. Dessutom leder den låga konkurrensen på den ungerska balansmarknaden till högre kostnader. Energipriserna för företag i Ungern är bland de högsta i EU. Energiimporten minskade 2024 men förblir betydande, vilket gör den externa balansen sårbar för ökade energipriser, vilket är en utmaning som identifierats under förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

(35)

Ungern påverkas i allt högre grad av klimatrelaterade risker, vilket tydliggjordes av de torkor landet drabbades av, särskilt 2022 men även 2024. Dessa ledde till betydande förluster inom jordbrukssektorn. Svag administrativ kapacitet och otillräcklig grön infrastruktur undergräver Ungerns övergripande vattenresiliens, särskilt dess naturliga vattenhållningskapacitet. Vattenkvaliteten är dessutom dålig på grund av föroreningar från jordbruk, industri och bostäder, där endast 11,3 % av ytvattnet har god ekologisk status (EU-genomsnitt: 37,3 %). Ungerns framsteg när det gäller att gå över till den cirkulära ekonomin går långsamt, med otillräcklig tonvikt på återanvändning, reparation och återvinning. Enligt uppgifter från 2023 ligger Ungerns resursproduktivitet på 1,33 euro/kg och grad av cirkulär materialanvändning på 5,9 %, betydligt under EU-genomsnittet (2,74 euro/kg och 11,8 %), och ingen konvergens kan iakttas. Bristen på resurstilldelning och otillräcklig behandlingskapacitet inom avfallshanteringssektorn har lett till relativt låg återvinningsgrad och ett alltför stort beroende av deponering.

(36)

Ungerns konkurrenskraft och innovationspotential begränsas av svaga grundläggande färdigheter bland mindre gynnade studenter och yrkesutbildningsstudenter, låg utbildningsnivå och begränsad fortbildning och omskolning för utsatta grupper. Stora ojämlikheter i utbildningen, särskilt när det gäller romer, gör att en av två mindre gynnade elever har låg grundkompetens. Pisa-undersökningen 2022 visar en av de största skillnaderna i genomsnittliga matematikresultat mellan allmänna program och yrkesutbildningsprogram i EU, till stor del på grund av socioekonomiska skillnader. Deltagandet i yrkesutbildning ökar, men systemet är fortfarande inte tillräckligt genomsläppligt (23) och de treåriga yrkesutbildningsprogrammen – med minskat allmänt utbildningsinnehåll – ger inte direkt tillgång till utbildningsvägar som leder till högre kvalifikationsnivåer. Lärarbrist är en akut källa till oro mot bakgrund av en åldrande arbetskraft, särskilt i de mest utsatta regionerna och landsbygdsområdena. År 2024 började Ungern genomföra en omfattande reform av lärarlönerna, som samfinansierades av Europeiska socialfonden+. Dessutom kan större självständighet för lärare och ett system för bedömning av lärare, som belönar innovativa och inkluderande pedagogiska undervisningsmetoder, bidra till att locka till sig högpresterande kandidater och behålla unga lärare i yrket. Trots en ökande efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft är antalet personer med eftergymnasial utbildning fortfarande ett av de lägsta i EU. Detta kombineras med låga andelar utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilket ytterligare minskar Ungerns förmåga att dra till sig investeringar i högteknologiska sektorer.

(37)

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är hög, men vissa utsatta grupper, såsom personer med låg utbildningsnivå, personer med funktionsnedsättning och romer, hindras fortfarande från att få tillgång till kompetensutveckling och omskolning och att få en stabil anställning. Detta är fortfarande en outnyttjad reserv av arbetstagare, medan Ungern samtidigt är beroende av utländska arbetstagare. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller tillgången till ändamålsenliga möjligheter till omskolning och kompetensutveckling samt lämpliga skräddarsydda stödtjänster – inklusive övergripande kompetensutveckling, hälso- och sjukvårdsstöd och psykologiskt stöd samt stöd för arbetssökande – för utsatta grupper. Den senaste ändringen av den rättsliga ramen för aktiva arbetsmarknadsåtgärder skapar fler möjligheter att främja tillhandahållandet av utbildning, och det finns utrymme för att förbättra de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet i detta avseende. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden överstiger tolv månader. En arbetslöshetsersättning på tre månader begränsar tiden för att hitta lämplig sysselsättning eller adekvata möjligheter till kompetensutveckling och ökar risken för lågkvalitativa arbetstillfällen, långtidsarbetslöshet och fattigdom.

(38)

Dialogen mellan arbetsgivare och fackföreningar är fortfarande svag, särskilt inom den offentliga sektorn. Även om trepartsforumet inom den privata sektorn fick en rättslig ram för förhandlingar om minimilöner 2024 antogs den viktiga ekonomiska politik som föreslogs 2024 och 2025 utan att samråda med berörda arbetsgivare och fackföreningar. Arbetstagarnas rättigheter inom den offentliga sektorn har gradvis urholkats. För vissa offentliganställda har en separat anställningsstatus skapats, vilket försvagar deras förmåga att kollektivt försvara sina intressen.

(39)

Social utestängning och fattigdom ökar, särskilt bland barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Förmögenhetsskillnaderna har ökat betydligt och är bland de högsta i EU. Skattesystemet gynnar höginkomsthushåll, medan det mesta av det sociala stödet tillhandahålls genom skatteavdrag. Minimiinkomstens tillräcklighet, särskilt ersättningen vid arbetslöshet, är en av de lägsta inom EU. Effekterna av sociala förmåner minskade ytterligare 2023 när det gäller att minska fattigdomen (särskilt för barn) och förblev låga när det gäller att minska inkomstskillnaderna. Ett EU-finansierat program till stöd för bostäder, sociala tjänster och utbildning i de 300 mest utsatta kommunerna är ett stort steg framåt, men mer riktade åtgärder för att förbättra tillgången till vanliga sociala och grundläggande tjänster behövs. Den ojämna geografiska fördelningen av läkare är ett stort hinder för tillgång till vård i avlägset belägna regioner i landet. Politiska åtgärder för att ta itu med låga utgifter för hälso- och sjukvård och ihållande brist på hälso- och sjukvårdspersonal är fortfarande begränsade. Den förväntade livslängden vid födseln är bland de lägsta i EU. Att ta itu med dessa utmaningar skulle också bidra till att stödja uppåtgående social konvergens, i linje med kommissionens landsanalys i andra etappen i enlighet med ramen för social konvergens (24).

(40)

Bostadskostnaderna påverkar levnadsstandarden negativt, särskilt bland människor som lever under fattigdomsgränsen. De ökade med 230 % mellan 2010 och 2024. Det subventionerade bostadsbeståndet är litet och minskar, och låginkomsthushållen har begränsad tillgång till bostadsstöd i avsaknad av ett tydligt och mer riktat statligt bostadsstöd. Generösa och oriktade bostadssubventioner och begränsat utbud av bostäder bidrog till ökningen av bostadspriserna.

(41)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och slutsatser om förekomsten av obalanser återspeglas rekommendationerna enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 i rekommendationerna 1, 2, 3, 4 och 6 nedan. Politik som avses i rekommendationerna 1, 2, 4 och 6 bidrar till att åtgärda sårbarheter kopplade till offentliga och externa finansieringsbehov. De åtgärder som avses i rekommendation 3 bidrar till att åtgärda sårbarheter kopplade till kostnadskonkurrenskraft och prispress.

1.

Stärka de samlade utgifterna och beredskapen på försvars- och säkerhetsområdet samtidigt som skuldhållbarheten säkerställs i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025. Följa de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet rekommenderade den 18 februari 2025, i syfte att få ett slut på situationen med ett alltför stort underskott samtidigt som man utnyttjar utrymmet enligt den nationella undantagsklausulen för högre försvarsutgifter. Avlägsna nödåtgärderna för energistöd. Fortsätta med effektiv samordning och klar avgränsning av den makroekonomiska politiken för att säkerställa finanspolitisk och extern hållbarhet. Fasa ut återstående pris- och räntetak och motsvarande åtgärder för att minska snedvridande effekter och underlätta en smidig penningpolitisk överföring. Stärka budgetramverket på medellång sikt, anpassa utarbetandet av årliga budgetar till budgetåret och begränsa handlingsfriheten vid genomförandet av årliga budgetar. Förbättra pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och samtidigt bevara tillräckligheten, särskilt genom att ta itu med inkomstklyftorna.

2.

Mot bakgrund av de tillämpliga tidsfristerna för ett snabbt slutförande av reformer och investeringar enligt förordning (EU) 2021/241, brådskande påskynda genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inklusive REPowerEU-kapitlet, och snabbt genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiska program (Eruf, FRO, ESF+, Sammanhållningsfonden), när så är lämpligt på grundval av de möjligheter som erbjuds genom halvtidsöversynen. Optimera användningen av EU-instrument, däribland möjligheter inom InvestEU-programmet och den europeiska plattformen för strategisk teknik, för att förbättra konkurrenskraften.

3.

Förbättra regelverket och öka konkurrensen inom produktmarknader och tjänster, särskilt inom detaljhandeln, genom att undvika godtyckliga administrativa ingripanden, skräddarsydd lagstiftning som ger särskilda företag otillbörliga fördelar eller nackdelar och marknadssnedvridande statligt understödda transaktioner och genom att minska användningen av nödåtgärder till vad som är absolut nödvändigt, i linje med principerna för den inre marknaden och rättsstatsprincipen. Stimulera utvecklingen av kapitalmarknaderna genom att öka skatte- och regleringsincitamenten. Stärka innovationsramen för den offentliga sektorn och företagen genom att förbättra förutsägbarheten i de offentliga utgifterna för forskning och utveckling och bättre rikta befintliga åtgärder mot små och medelstora företag.

4.

Påskynda diversifieringen av försörjningen av fossila bränslen för att fasa ut beroendet av ryska källor och vidta konkreta åtgärder för att fasa ut subventionerna till fossila bränslen, särskilt de som rör punktskatter på diesel och de som hindrar elektrifiering inom bostadssektorn. Förbättra flexibiliteten och konkurrensen inom elsektorn genom att stärka balansmarknaden och främja gränsöverskridande elhandel. Förbättra vattenresiliensen genom naturlig vattenhållning och stärkt administrativ kapacitet samt förbättra cirkulariteten, särskilt genom att stärka avfallshanteringskapaciteten.

5.

Förbättra utbildningsresultaten och andelen personer med högre utbildning och öka utsatta gruppers, särskilt romers, deltagande i allmän utbildning av god kvalitet genom att ytterligare öka läraryrkets attraktionskraft och andelen elever som erhåller gymnasieexamen som ger tillgång till högre utbildning.

6.

Öka tillgången till effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt genom att ge de mest utsatta grupperna möjligheter till kompetensutveckling och omskolning, och säkerställa en effektiv social dialog. Förbättra det sociala biståndets och arbetslöshetsförmånernas tillräcklighet och se till att alla har tillgång till grundläggande tjänster. Rikta stödåtgärder inom bostadssektorn till låginkomsthushåll och öka tillgången till bostäder, även subventionerade bostäder.