|
officiella tidning |
SV Serien C |
|
C/2024/1810 |
29.2.2024 |
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33
(C/2024/1810)
Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).
MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING
”Grignan-les-Adhémar”
PDO-FR-A0929-AM03
Datum för meddelandet: 7 december 2023
BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS
1. Geografiskt område och omedelbart närområde
Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i syfte att lägga till en hänvisning till den officiella geografiska kodexen i kapitel 1 avsnitt VI ”Områden och platser där de olika verksamheterna genomförs” punkterna 1 ”Geografiskt område” och 3 ”Omedelbart närområde”, utan ytterligare ändringar.
Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den gällande versionen av den officiella geografiska kodexen 2023, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån (INSEE, L’Institut national de la statistique et des études économiques), och juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.
Det sammanfattande dokumentet har kompletterats med samma hänvisning under rubrikerna ”Geografiskt område” och ”Ytterligare villkor – omedelbart närområde”.
2. Avgränsat odlingsområde
Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 avsnitt IV ”Områden och platser där de olika verksamheterna genomförs” punkt 2 ”Avgränsat odlingsområde”, i syfte att korrigera datumet för den behöriga nationella myndighetens godkännande av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska området, utan ytterligare ändringar. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka skiften som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen. Det geografiska området har inte ändrats.
Ändringen berör inte det sammanfattande dokumentet.
3. Övergångsbestämmelser
En övergångsbestämmelse har lagts till i kapitel 1 avsnitt XI ”Övergångsbestämmelser” i produktspecifikationen, till följd av ändringen av det avgränsade odlingsområdet. Detta är för att producenter med skiften som planterats före ändringen, och som inte längre ingår i det avgränsade odlingsområde som omfattas av beteckningen, ska ha rätt att använda beteckningen fram till och med skörden 2053, under förutsättning att de uppfyller de övriga bestämmelserna i produktspecifikationen.
Ändringen berör inte det sammanfattande dokumentet.
4. Hänvisning till kontrollorganet
Avsnitt II ”Hänvisningar till kontrollorganet” i kapitel 3 i produktspecifikationen har ändrats med ett tillägg om att överensstämmelsen med produktspecifikationen kontrolleras av det franska nationella institutet för ursprung och kvalitet (INAO, Institut national de l’origine et de la qualité) på grundval av en godkänd inspektionsplan.
Detta förtydligande påverkar inte det sammanfattande dokumentet.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Namn
Grignan-les-Adhémar
2. Typ av geografisk beteckning
SUB – Skyddad ursprungsbeteckning
3. Kategorier av vinprodukter
|
1. |
Vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
1. Analytisk beskrivning
KORT BESKRIVNING
Viner med ursprungsbeteckningen ”Grignan-les-Adhémar” är stilla viner som kan vara röda viner, roséviner eller vita viner. Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12 volymprocent för röda viner och 11,5 volymprocent för vita viner och roséviner.
Efter jäsning har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) som inte överstiger följande:
|
— |
Vita viner och roséviner: 4 g/l. |
|
— |
Röda viner med en naturlig alkoholhalt på högst 14 volymprocent: 3 g/l. |
|
— |
Röda viner med en naturlig alkoholhalt över 14 volymprocent: 4 g/l. |
Vid tidpunkten för paketeringen har vinerna en halt av flyktiga syror på högst
|
— |
18,37 milliekvivalenter per liter för röda viner. — 14,28 milliekvivalenter per liter för vita viner och roséviner. |
|
— |
Vid tidpunkten för paketeringen har de röda vinerna |
ett totalt polyfenolindex (OD 280 nm) på högst 40,
en modifierad färgintensitet (OD 420 nm + OD 520 nm + OD 620 nm) som är högre än 5,
en högsta halt av äppelsyra på 0,4 gram per liter.
Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.
De övriga analytiska kriterierna överensstämmer med de värden som fastställs i den europeiska lagstiftningen.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta totala syrahalt |
|
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
|
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
2. Organoleptisk beskrivning
KORT BESKRIVNING
De sensoriska egenskaperna hos alla dessa produkter gör att de kan knytas till Rhônedalens stora vinfamilj, förutsatt att de har liknande jordmåner och druvsorter.
De röda vinerna utmärker sig dock, framför allt tack vare användningen av sorten grenache N, som odlas här i utkanten av mognadsområdet, vilket ger vinet finess, fruktig elegans och rundhet. Sorten syrah N kompletterar blandningen och ger tanninstruktur, en intensiv färg samt eleganta blommiga aromer och växtaromer. Dessa röda viner kan konsumeras som unga viner och har en utmärkt lagringspotential tack vare den stora andelen av sorten syrah N som används i denna kontrollerade ursprungsbeteckning från vinodlingarna i södra Rhônedalen.
Rosévinerna framställs antingen genom pressning eller saignéemetoden och är fruktiga och eleganta och har en blekrosa till ljusröd färg. De har en påtagligt frisk och spänstig smak och domineras av aromer av röda bär.
De vita vinerna framställs av en blandning av sydliga druvsorter (bland annat bourboulenc B, grenache B och clairette B) och nordliga druvsorter (bland annat marsanne B, roussanne B och viognier B). Detta utbud av sorter möjliggör många kombinationer och ger torra vita viner som utvecklar en stor aromatisk komplexitet (blommig, fruktig, mineralisk osv.) och en syrlig smak som alltid är i balans med vinets rundhet.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta totala syrahalt |
|
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
|
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
5. Vinframställningsmetoder
5.1. Särskilda oenologiska metoder
1) Odlingsmetoder
Planteringstäthet
|
— |
Planteringstätheten ska vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 m. |
Avståndet mellan stockarna i samma rad måste vara minst 1 meter och får inte överstiga 1,50 meter.
Beskärningsbestämmelser
Allmänna bestämmelser:
|
— |
Vinstockarna beskärs med kortskottsbeskärning, av typen gobelet eller cordon de Royat, med högst 12 skott per stock. |
|
— |
Under den tid som krävs för att bilda en cordon de Royat, som är begränsad till två år, är guyotbeskärning tillåten. |
|
— |
För skiften som planterats efter den 1 augusti 2022 får kordongens höjd inte överstiga 70 cm. |
Särskilda bestämmelser:
|
— |
Sorterna viognier B och syrah N får också beskäras med enkel guyotbeskärning, med högst 10 skott på den långa grenen och högst 2 skott på den korta grenen. |
Uppbindningsbestämmelser
Sorterna marsanne B, marselan N, roussanne B, syrah N och viognier B måste bindas upp med minst en stödtråd och en rad med bladverkstrådar (metod för beskärning och uppbindning: skottpositionering).
Bevattning kan tillåtas.
2) Särskilda oenologiska metoder
|
— |
Subtraktiva berikningsmetoder är endast tillåtna för de röda vinerna inom en koncentrationsgräns på 10 %. |
|
— |
För produktion av roséviner får vinproducenten endast använda kol för oenologiskt bruk (enskilt eller som blandning i beredningar) för must från pressning och med en andel om högst 20 % av den volym som har beretts hos den aktuella producenten, för den aktuella skörden. |
Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s lagstiftning och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).
5.2. Högsta avkastning
58 hektoliter per hektar
6. Avgränsat geografiskt område
Skörden av druvor, vinframställning och vinberedning sker i följande kommuner i departementet Drôme, på grundval av 2023 års officiella geografiska kodex:
Allan, La Baume-de-Transit, Chamaret, Chantemerle-lès-Grignan, Châteauneuf-du-Rhône, Clansayes, Colonzelle, Donzère, La Garde-Adhémar, Les Granges-Gontardes, Grignan, Malataverne, Montségur-sur-Lauzon, Réauville, Roche-Saint-Secret-Béconne, Roussas, Saint-Paul-Trois-Châteaux, Saint-Restitut, Salles-sous-Bois, Solérieux och Valaurie.
7. Huvudsakliga druvsorter
Bourboulenc B – doucillon blanc
Carignan N
Cinsaut N – cinsault
Clairette B
Grenache N
Grenache blanc B
Marsanne B
Marselan N
Mourvèdre N – monastrell
Roussanne B
Syrah N – shiraz
Viognier B
8. Beskrivning av samband
8.1. Naturliga och mänskliga faktorer som är relevanta för sambandet
Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet
Det geografiska området för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” ligger i hjärtat av regionen Drôme Provençale, som är en övergångszon och en korsningspunkt mellan de nutida områdena Dauphiné och Comtat, Centralmassivet och Alpernas utlöpare. Området ligger på Rhôneflodens vänstra strand, söder om Montélimar och norr om Bollène, i departementet Drôme. Det omfattar 21 kommuner som ligger mellan Rhône i väster och Enclave des Papes i öster. Landskapet är både platt och kuperat och ligger på en måttlig höjd på i genomsnitt 200 meter över havet.
Hela regionens substrat består huvudsakligen av formationer från mellersta miocen. I öster (kommunerna Grignan och Colonzelle) består dessa av märgelhaltig sand och molassformationer som kallas Molasses de Grignan. I centrum övergår dessa helvetiska avlagringar till den gulaktiga sanden och sandstenen (Saffres) i Valréas. Avlagringarna ger en lätt, sandig mark med varierande djup och låg mineralhalt.
I söder kännetecknas kommunen La Baume-de-Transit av sina würmterrasser med lerkalkiga och steniga jordar som avlagrats av Ayguesfloden, medan det i väster finns flodterrasser som bildats av Rhônefloden.
I norr omges de äldsta flodterrasserna av de kalkstenskullar som gränsar till Rhônedalen och är delvis täckta av kalksten från dessa sluttningar. Dessa områden med magra och torftiga jordar var hemvist för Domaine la Garrigue (Bois des Mattes). Det är relativt nyligen, på 1960-talet, som området började användas för vinodling.
Det allmänna klimatet i regionen präglas av en klimatgräns. Överlag råder ett medelhavsklimat, men dess påverkan blir gradvis mindre mot den norra delen av regionen, vilket sammanfaller med den norra gränsen för odling av oliver och druvsorten grenache N.
Nederbörden är oregelbunden. Den genomsnittliga årsnederbörden varierar mellan 700 mm och 1 000 mm.
Temperaturen är mild, med ett årsmedelvärde på cirka 13 °C, och det finns mycket solsken (cirka 2 500 timmar per år). Vindarna (framför allt mistral) bidrar till torra förhållanden på de kullar som används för vinodling.
Klimatet påverkas dessutom av kontinentala faktorer på grund av en rad kullar i Rhônedalen, vilket leder till strängare vintrar.
Genom att plantera vingårdar vid denna klimatgräns uppstår lokala kontraster, beroende på höjdförhållandena och topografin.
Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet
Bland de många romerska lämningar som vittnar om förekomsten av vinodlingar och viner i denna region är upptäckten 1983 av en stor vingård i kommunen Donzère, i hjärtat av området, onekligen en viktig del av de lokala vinodlingarnas prestigefyllda historia.
Dessa vinodlingar har fortsatt att blomstra ända från sina anrika rötter. År 1850 uppgick deras totala areal till 2 500 hektar. I likhet med andra franska vinodlingar drabbades de dock hårt av vinluskrisen 1885. Trots att intresset för vinframställning har minskat något, finns det en liten grupp passionerade vinproducenter som håller fast vid de traditionella lokala vinframställningsmetoderna och som verkar för att producera kvalitetsviner.
I detta syfte lämnade de 1962 in en ansökan till Institut national de l’origine et de la qualité om att regionens viner skulle få en ursprungsbeteckning som markerar vinets höga kvalitet: ”Coteaux du Tricastin”.
Denna ansökan godkändes officiellt genom dekretet av den 13 mars 1964, där produktionskraven fastställdes.
Tio år senare hade vinproducenterna finjusterat sina druvsorter till de lokala förhållandena för vinframställning och anpassat och förbättrat sina produktionsmetoder. De fick ett erkännande i form av en kontrollerad ursprungsbeteckning den 27 juli 1973.
Under 1970-talet fick vingårdarna ett uppsving och produktionen ökade snabbt, från 53 000 hektoliter 1976 till 78 000 hektoliter 1983.
Vinproducenterna hade länge väntat på att den kontrollerade ursprungsbeteckningen skulle byta namn från ”Coteaux du Tricastin” till ”Grignan-les-Adhémar”, vilket skedde genom ett dekret den 16 november 2010.
Under 2010 omfattade vinodlingarna 2 600 hektar och producerade i genomsnitt 55 000 hektoliter fördelade på cirka 40 oberoende vingårdar och 12 vinkooperativ. Vinerna med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Grignan-les-Adhémar” finns i tre färger. Det mesta av det producerade vinet är rött, vilket utgjorde cirka 75 % av den totala volymen 2008.
De senaste odlingarna går successivt över till att utveckla produktionen av torrt vitt vin, som stod för 7 % av den totala vinvolymen 2008.
8.2. Samverkan mellan sambanden
Mellan regionerna Dauphiné och Provence, på Rhôneflodens vänstra strand, ligger ett vinodlingsområde som gynnas av påverkan från Medelhavet i regionen Drôme Provençale. I detta vinodlingsområde finns sydliga druvsorter som ofta planterats i utkanten av mognadsområdet. Dessa sorter har ett särskilt unikt uttryck som är förknippat med de områden som valts ut av vinproducenter som föredrar medelhöga höjder och de soligaste lägena för att anlägga sina vinodlingar.
Upptäckten av en av de äldsta vingårdarna i den antika världen vittnar om vinodlingsområdets långa tradition och framför allt om att det fanns kunskaper om vinframställning redan före romarnas erövring av Gallien.
Dessa kunskaper har förts vidare genom historien i hela Tricastin-området, och generationer av vinodlare har kunnat bevara sina vingårdar trots allvarliga hot, bland annat bladlusen, som ledde till att det bildades vinodlarföreningar som lärde sig att införa gemensamma bestämmelser för att utveckla kvalitetsviner.
Framstegen i detta samarbete visade sig i att de lokala vinerna senare erkändes med ursprungsbeteckningen ”vin délimité de qualité supérieure”, följt av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux du Tricastin”. Detta skedde vid en tidpunkt då efterfrågan mycket lättare kunde ha motiverat en produktionsökning i stället för att prioritera det lokala vinets kvalitet.
Alla viner kommer från druvor som skördats från noggrant utvalda skiften och blandningar av flera sorter, som planterats på skiften med magra jordar som ofta är varma och har god dränering. Dessa faktorer ger vinerna deras unika egenskaper. De röda vinerna är spänstiga och fruktiga, men ändå fylliga. De torra vita vinerna, som är typiska för söder, har ett stort antal olika aromer. Rosévinerna är som de röda vinerna: spänstiga och fruktiga.
Dessa viners kvalitet och anseende har varit erkända under lång tid, även om deras identitet har förändrats med tiden med namn som antingen hänvisar till en viss kommun eller till regionen.
År 2010 ändrades namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen till ”Grignan-les-Adhémar”, vilket vinproducenterna hade hoppats på i flera år. Därmed riktades fokus åter på regionens geografiska centrum och vinerna i kommunen Grignan, vars historia är knuten till familjen Adhémar de Grignan. François de Castellane Adhémar (greve av Grignan och guvernör i Provence på 1600-talet, som gifte sig med Madame de Sévignés dotter 1669) bidrog till att befästa sambandet mellan namnet på hans familj och namnet på kommunen Grignan.
År 1781 skriver Faujas de Saint-Fonds i sin Histoire naturelle de la province de Dauphiné (Naturhistoria om Dauphiné-regionen) om de berömda viner som kallas Donzère-viner och som producerades i kommunen med samma namn: ”De mest kända distrikten är Les Roussettes, Le Suel, La Figerasse och Javalin, som sträcker sig över olika bergssluttningar, vilka är ungefär en halv mil långa, med en jordmån som innehåller rikligt med stenar och småstenar.” Och vidare: ”Grès-slätten... ger också goda viner, liksom distrikten Opplilias, Borillon och Lerminas, vars vin måste blandas med Grès-vinet.” Dessutom får vi veta att dessa viner redan är erkända och uppskattade utanför det geografiska området och ibland långt utanför: ”Donzère-vinerna exporteras till Paris, Lyon, Grenoble och regionerna Velay och Viverais. De tål sjötransporter och har skickats till Konstantinopel med stor framgång.” I samma bok anser författaren att de druvsorter som planterades vid den tiden (Clairette, Picardan, Rosani) ger ett utsökt vitt vin.
I ett meddelande från 1896 om vingården Château-Bizard i Allan rankades vinerna från kommunerna Allan, Roussas och La Garde-Adhémar som likvärdiga med de andra vinerna från Côte du Rhône. Vinerna från Allan nämns också i Julliens topografi över franska vingårdar från 1822. Författaren placerar dem direkt efter ”Ermitage” och ”Côte-Rôtie”. På sidan 811 i G. Foex traktat om vinodling (1895) hänvisar författaren till vingården i Allan och gör jämförelser mellan vinet som kommer därifrån och ”Châteauneuf-du-Pape”.
Kommunen Grignan, som är det geografiska centrumet för den kontrollerade ursprungsbeteckningen och som ofta nämns i vindistriktets historia, har återupplivat sitt goda anseende som vinproducent tack vare vinproducenternas insatser för att förbättra kvaliteten. Detta återspeglas i de många evenemang som äger rum där och i inrättandet av ett Vinets hus i Grignan-les-Adhémar.
9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)
Omedelbart närområde
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området
Beskrivning av villkoret
Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning och vinberedning, omfattar följande kommuner, på grundval av 2023 års officiella geografiska kodex:
|
— |
Departementet Ardèche: Alba-la-Romaine, Aubignas, Bidon, Bourg-Saint-Andéol, Gras, Larnas, Ruoms, Saint-Just-d’Ardèche, Saint-Marcel-d’Ardèche, Saint-Martin-d’Ardèche, Saint-Montan, Saint-Remèze, Saint-Thomé, Le Teil, Valvignières och Viviers. |
|
— |
Departementet Drôme: Aleyrac, Arpavon, Aubres, La Bégude-de-Mazenc, Bouchet, Châteauneuf-de-Bordette, Condorcet, Curnier, Dieulefit, Espeluche, Eyroles, Eyzahut, Mirabel-aux-Baronnies, Montaulieu, Montboucher-sur-Jabron, Montbrison-sur-Lez, Montélimar, Montjoux, Montjoyer, Nyons, Le Pègue, Piégon, Pierrelatte, Les Pilles, Le Poët-Laval, Pont-de-Barret, Portes-en-Valdaine, Puygiron, Rochebaudin, Rochefort-en-Valdaine, Rochegude, Rousset-les-Vignes, Saint-Ferréol-Trente-Pas, Saint-Gervais-sur-Roubion, Sainte-Jalle, Saint-Maurice-sur-Eygues, Saint-Pantaléon-les-Vignes, Salettes, Souspierre, Suze-la-Rousse, Taulignan, Teyssières, La Touche, Tulette, Valouse, Venterol, Vesc och Vinsobres. |
|
— |
Departementet Gard: Pont-Saint-Esprit och Saint-Paulet-de-Caisson. |
|
— |
Departementet Vaucluse: Bollène, Buisson, Cairanne, Entrechaux, Faucon, Gigondas, Grillon, Lagarde-Paréol, Lamotte-du-Rhône, Lapalud, Mondragon, Mornas, Puyméras, Rasteau, Richerenches, Roaix, Sablet, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Romain-en-Viennois, Saint-Roman-de-Malegarde, Sainte-Cécile-les-Vignes, Séguret, Travaillan, Vacqueyras, Vaison-la-Romaine, Valréas, Villedieu, Violès och Visan. |
Märkning
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret
På märkningen av viner med kontrollerad ursprungsbeteckning kan den större geografiska enheten ”Vignobles de la Vallée du Rhône” anges i enlighet med villkoren i det avtal som ingåtts mellan de olika berörda skydds- och förvaltningsorganen.
Länk till produktspecifikationen
https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f57bb70c-e0a8-44c0-bc75-3aeca81c658d
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1810/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)