European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien


C/2024/6817

29.11.2024

RÅDETS REKOMMENDATION

av den 21 oktober 2024

om Frankrikes ekonomiska politik, budgetpolitik, sysselsättningspolitik och strukturpolitik

(C/2024/6817)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (1), särskilt artikel 3.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (2), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (3), genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och till genomförandet av hållbara reformer och investeringar, i synnerhet reformer och investeringar för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 (4) (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta skulle bidra till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Frankrike har lagt till ett nytt REPowerEU-kapitel i sin nationella återhämtnings- och resiliensplan för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås.

(3)

Den 16 mars 2023 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 för att ge underlag för politiska beslut och skapa ramvillkor för ökad tillväxt. I meddelandet fastställs konkurrenskraft med avseende på nio ömsesidigt förstärkande faktorer. Bland dessa faktorer är tillgång till privat kapital, forskning och innovation, utbildning och kompetens samt en fungerande inre marknad de främsta politiska prioriteringarna för reformer och investeringar, för att ta itu med aktuella produktivitetsutmaningar och bygga upp långsiktig konkurrenskraft i unionen och dess medlemsstater. Den 14 februari 2024 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln Årsrapport för 2024 om den inre marknaden och konkurrenskraften. I det meddelandet beskrivs konkurrensförmågan hos och konkurrensutmaningarna för den europeiska inre marknaden, och den årliga utvecklingen mäts enligt de nio fastställda faktorerna för konkurrenskraft.

(4)

Den 21 november 2023 antog kommissionen 2024 års årliga översikt över hållbar tillväxt, vilket utgjorde starten för 2024 års omgång av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Den 22 mars 2024 godkände Europeiska rådet prioriteringarna i 2024 års årliga översikt över hållbar tillväxt, som är inriktade på de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet. Den 21 november 2023 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även 2024 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Frankrike är en av de medlemsstater som kan påverkas eller riskerar att påverkas av obalanser och som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen ett yttrande om utkastet till budgetplan för 2024 för Frankrike. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2024 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (5) (2024 års rekommendation om euroområdet) den 12 april 2024 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 11 mars 2024.

(5)

Den 30 april 2024 trädde unionens nya ram för ekonomisk styrning i kraft. Ramen omfattar den nya förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning, rådets ändrade förordning (EG) nr 1467/97 (6) om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU (7) om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Målen för den nya ramen för ekonomisk styrning är att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar, och förhindra alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Den nya ramen för ekonomisk styrning främjar även nationellt egenansvar och har ett större fokus på ett medelfristigt perspektiv, i kombination med en mer effektiv och enhetlig övervakning. Varje medlemsstat ska lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan till rådet och kommissionen. En nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan innehåller en medlemsstats åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och omfattar en planeringshorisont på fyra eller fem år, beroende på den nationella valperiodens längd. Nettoutgiftsbanan (8) i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna ska uppfylla kraven i förordning (EU) 2024/1263, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att den minskar och/eller håller underskottet i de offentliga finanserna under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordning (EU) 2024/1263 kan anpassningsperioden förlängas med högst tre år. För att stödja utarbetandet av dessa nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer offentliggjorde kommissionen den 21 juni 2024 vägledning om den information som medlemsstaterna ska lämna i sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och i sina årliga lägesrapporter. I enlighet med artiklarna 5 och 36 i förordning (EU) 2024/1263 översände kommissionen, i tillämpliga fall, referensbanor och teknisk information till medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska lämna in sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer senast den 20 september 2024, såvida inte medlemsstaten och kommissionen enas om att förlänga tidsfristen med en rimlig tidsperiod. I enlighet med de nationella rättsliga ramarna får medlemsstaterna diskutera sina utkast till medelfristiga planer med sina nationella parlament, be de oberoende finanspolitiska institutionerna att avge ett yttrande och samråda med arbetsmarknadens parter och andra nationella intressenter.

(6)

Under 2024 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. De landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020, 2022 och 2023 är lika relevanta för de återhämtnings- och resiliensplaner som granskats, uppdaterats eller ändrats i enlighet med artiklarna 14, 18 och 21 i förordning (EU) 2021/241.

(7)

Den 28 april 2021 lämnade Frankrike in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen. Den 13 juli 2021 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan (9), som ändrades den 14 juli 2023 enligt artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 för att uppdatera det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för att inkludera REPowerEU-kapitlet (10). Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2021/241 om att Frankrike på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut. Om delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.

(8)

Den 2 maj 2024 lämnade Frankrike in sitt nationella reformprogram för 2024 och sitt stabilitetsprogram för 2024, i enlighet med artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 (11). I enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 återspeglar 2024 års nationella reformprogram också Frankrikes halvårsvisa rapporter om framstegen för att nå målen i återhämtnings- och resiliensplanen.

(9)

Den 19 juni 2024 offentliggjorde kommissionen 2024 års landsrapport för Frankrike. Rapporten innehöll en bedömning av hur väl Frankrike hade lyckats med de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antog mellan 2019 och 2023, och en utvärdering av Frankrikes genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys konstaterades i landsrapporten brister i fråga om de utmaningar som inte eller endast delvis hade åtgärdats genom återhämtnings- och resiliensplanen, och även nya och framväxande utmaningar. I landsrapporten bedömdes också Frankrikes framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

(10)

Kommissionen har genomfört en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 för Frankrike. De viktigaste resultaten av kommissionens bedömning av makroekonomiska sårbarheter för Frankrike enligt den förordningen offentliggjordes i april 2024. Den 19 juni 2024 konstaterade kommissionen att Frankrike inte längre har makroekonomiska obalanser. I synnerhet har politiska åtgärder bidragit till att minska sårbarheter, med gränsöverskridande betydelse, i samband med konkurrenskraften i ett läge med låg produktivitetstillväxt, men insatserna måste fortsätta, samtidigt som sårbarheter i samband med hög offentlig skuldsättning finns kvar. Priskonkurrenskraften har utvecklats positivt sedan 2021, delvis på grund av lägre inflation än hos handelspartner. För kostnadskonkurrenskraften har resultaten dock varit mer blandade eftersom arbetsproduktiviteten har dämpats av tillfälliga faktorer i efterdyningarna av covid-19-krisen, bland annat kvarvarande uppbyggda arbetskraftsreserver i vissa nyckelsektorer samt politiska åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen. De har lett till en stadig sysselsättningsökning på senare år. Arbetsproduktiviteten och konkurrenskraften förväntas förbättras framöver, med hjälp av planerade investeringar och reformer som bör ge stöd till skuldminskning. Den privata sektorns skuldsättning ökade markant under covid-19-krisen, men åtföljdes av en ökning av hushållens sparande samt av ökningar av eget kapital och ackumulering av likviditetsbuffertar i företagen, vilka nu används. Kreditgivningen till företagsinvesteringar är fortsatt dynamisk trots de stramare finansiella villkoren. Den offentliga skuldkvoten har minskat något i och med återhämtningen för BNP sedan 2021, till strax över 110 % 2023. Den beräknas förbli i stort sett stabil under 2024 men öka igen under 2025 i samband med fortsatta stora underskott i de offentliga finanserna vid oförändrad politik. De politiska åtgärderna avseende de identifierade sårbarheterna i fråga om konkurrenskraft i en situation med låg produktivitetstillväxt har i stort sett varit lämpliga och bör stödja produktivitetstillväxten under de kommande åren, men insatserna måste fortsätta. Genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen kommer att bidra till att ytterligare ta itu med konkurrenskraftsutmaningarna samtidigt som produktivitetstillväxten förbättras. Politiska åtgärder har vidtagits för att stärka de offentliga finanserna, men det är uppenbart att det behövs fler insatser för att minska den höga statsskulden. Den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten, inbegripet tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, erbjuder en lämplig och stark övervakningsmekanism för att hantera riskerna i fråga om de offentliga finansernas hållbarhet.

(11)

Enligt uppgifter som validerats av Eurostat ökade Frankrikes underskott i de offentliga finanserna från 4,8 % av BNP 2022 till 5,5 % 2023 (12), medan den offentliga skulden minskade från 111,9 % av BNP i slutet av 2022 till 110,6 % i slutet av 2023. Såsom tillkännagavs i kommissionens meddelande av den 8 mars 2023, Finanspolitisk vägledning för 2024, tar kommissionen det första steget mot att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott på basis av utfallsdata för 2023, i enlighet med gällande lagstiftning. Den 19 juni 2024 lade kommissionen fram en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget. I rapporten bedömdes Frankrikes budgetläge utifrån det faktum att dess underskott i de offentliga finanserna 2023 överskred fördragets referensvärde på 3 % av BNP. I rapporten drogs slutsatsen att kommissionen, mot bakgrund av denna bedömning och efter att ha beaktat ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande, som avgetts i enlighet med artikel 126.4 i fördraget, avser att i juli 2024 föreslå att ett förfarande vid alltför stora underskott inleds för Frankrike genom att föreslå att rådet antar ett beslut i enlighet med artikel 126.6 i fördraget om fastställande av att det föreligger ett alltför stort underskott i Frankrike.

(12)

Den 12 juli 2022 rekommenderade rådet (13) att Frankrike skulle säkerställa en försiktig finanspolitik under 2023, särskilt genom att begränsa ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter till en nivå som ligger under den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt (14), med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Frankrike rekommenderades samtidigt att vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Frankrike rekommenderades också att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten och andra unionsmedel. I enlighet med kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen (15) under 2023 kontraktiv, på 0,5 % av BNP, i en situation präglad av hög inflation. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 0,3 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen och var i linje med rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten och andra unionsmedel uppgick till 0,4 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,1 % av BNP 2023, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2022. Frankrike finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten och andra unionsmedel. Landet finansierade offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och för energisäkerhet, t.ex. utveckling och industriell spridning av förnybara och koldioxidsnåla vätgaslösningar, innovationsprojekt inom hållbara jordbrukssystem, återvunnet material, innovativa byggnader, digitalisering och utfasning av fossila bränslen inom rörlighet samt värmerenovering av byggnader. Dessa offentliga investeringar finansieras delvis genom faciliteten och andra unionsmedel.

(13)

I stabilitetsprogrammet för 2024 förutses det enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna att den reala BNP-tillväxten ligger på 1,0 % 2024 och 1,4 % 2025, medan inflationen mätt genom konsumentprisindexet (KPI) förutses ligga på 2,5 % 2024 och 1,7 % 2025. Underskottet i de offentliga finanserna förväntas minska till 5,1 % av BNP 2024 och sedan till 4,1 % 2025, medan den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP förväntas öka till 112,3 % till slutet av 2024 och till 113,1 % till slutet av 2025. Efter 2025 beräknas underskottet i de offentliga finanserna minska gradvis till 3,6 % av BNP 2026 och 2,9 % av BNP 2027. Det offentliga saldot förväntas därför ligga kvar under fördragets referensvärde för underskottet på 3 % av BNP 2027. Efter 2025 beräknas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP gradvis minska till 112,9 % 2026 och 112,0 % 2027.

(14)

Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer BNP i fasta priser att öka med 0,7 % 2024 och med 1,3 % 2025, och inflationen mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) kommer att uppgå till 2,5 % 2024 och 2,0 % 2025.

(15)

I vårprognosen 2024 förväntar sig kommissionen ett underskott i de offentliga finanserna på 5,3 % av BNP 2024, medan den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP förväntas öka till 112,4 % till slutet av 2024. Minskningen av underskottet under 2024 återspeglar främst att de flesta energirelaterade krisåtgärderna har upphört samt utgiftsbesparingar på 0,3 % av BNP som antogs i februari 2024, vilket delvis motverkas av den beräknade plötsliga ökningen av räntebetalningar på statsskulden på cirka 2,0 % av BNP, vilket drivs på av högre räntor på nyemissioner. I prognosen ingår också effekten på 0,1 % av BNP från en särskild skatt för energiproducenter och på energirelaterade exceptionella ekonomiska vinster. Ökningen av skuldkvoten i förhållande till BNP under 2024 återspeglar främst effekten av ett stort primärt underskott och stigande räntebetalningar, medan den skuldminskande effekten till följd av nominell tillväxt blir måttligare än på senare år. Enligt kommissionens beräkningar förväntas en kontraktiv finanspolitisk inriktning (1,1 % av BNP) under 2024.

(16)

Utgifter uppgående till 0,2 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) inom ramen för faciliteten under 2024, jämfört med 0,2 % av BNP 2023, enligt kommissionens vårprognos 2024. Utgifter som finansieras genom bidrag inom ramen för faciliteten kommer att möjliggöra kvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Frankrikes offentliga saldo eller skuldsättning.

(17)

Den 14 juli 2023 rekommenderade (16) rådet Frankrike att säkerställa en försiktig finanspolitik, särskilt genom att begränsa den nominella ökningen av nationellt finansierade primära nettoutgifter (17) under 2024 till högst 2,3 %. När medlemsstaterna genomförde sina budgetar för 2023 och utarbetade sina utkast till budgetplaner för 2024 uppmanades de att ta hänsyn till att kommissionen skulle föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott på grundval av utfallet för 2023. Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas Frankrikes nationellt finansierade primära nettoutgifter öka med 1,8 % under 2024 (18), vilket är mindre än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta överensstämmer med rådets rekommendation.

(18)

Rådet rekommenderade vidare Frankrike att vidta åtgärder för att avveckla de gällande krisstödsåtgärderna på energiområdet och att använda de besparingar som görs till följd av detta för att minska underskottet i de offentliga finanserna så snart som möjligt under 2023 och 2024. Rådet rekommenderade dessutom att om nya ökningar av energipriset skulle kräva nya eller fortsatta stödåtgärder ska Frankrike säkerställa att sådana stödåtgärder är inriktade på att skydda utsatta hushåll och företag, att de är finanspolitiskt överkomliga och att de bevarar incitamenten till energibesparingar. Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas budgetkostnaden netto (19) för krisstödsåtgärderna på energiområdet uppgå till 0,9 % av BNP 2023 och förväntas uppgå till 0,2 % av BNP 2024 och 0,0 % 2025. I synnerhet antas pristaket för el, som har åstadkommits genom en sänkning av den inhemska skatten på slutkundernas elförbrukning (TICFE) och direkta bidrag för att kompensera elleverantörerna, fortsätta att gälla under 2024. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska underskottet i de offentliga finanserna på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,6 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter (20) ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 1,0 % av BNP det året. Krisstödsåtgärderna på energiområdet har avvecklats under 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas användas fullt ut för att minska underskottet i de offentliga finanserna. Detta överensstämmer också med rådets rekommendation.

(19)

Rådet rekommenderade vidare Frankrike att bevara nationellt finansierade offentliga investeringar och säkerställa ett effektivt utnyttjande av bidrag från faciliteten och andra unionsmedel, särskilt för att främja den gröna och den digitala omställningen. Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas de nationellt finansierade offentliga investeringarna ligga stabilt på 4,1 % av BNP 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av unionsmedel – däribland bidrag inom ramen för faciliteten – förväntas under 2024 förbli oförändrade på 0,4 % av BNP.

(20)

På grundval av de politiska åtgärder som är kända vid stoppdatumet för prognosen och vid oförändrad politik förutses i kommissionens vårprognos 2024 ett underskott i de offentliga finanserna på 5,0 % av BNP under 2025. Minskningen av underskottet under 2025 vid oförändrad politik återspeglar huvudsakligen den förväntade återhämtningen av tillväxten. Den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP väntas öka till 113,8 % i slutet av 2025. Ökningen av skuldkvoten beror främst på stora primära underskott och stigande räntebetalningar.

(21)

Skatteutgifterna i Frankrike är många och medför en stor belastning på budgeten. I budgetlagen för 2023 beräknades budgetkostnaden för de 465 angivna skatteutgifterna för 2022 uppgå till 88 miljarder EUR (3,3 % av BNP), vilket exkluderar effekten av skatteavdraget för sysselsättning och konkurrenskraft (crédit d’impôt pour la compétitivité et l’emploi, CICE), som drogs tillbaka 2019. Skatteavdraget för forskning (crédit d’impôt recherche, omkring 7 miljarder EUR), skatteavdraget för anställda i hemmet (crédit d’impôt pour l’emploi d’un salarié à domicile, 5,7 miljarder EUR), avdraget på 10 % på pensioner (abattement de 10 % sur les pensions et retraites, 4,4 miljarder EUR) och momssatsen på 10 % för förbättrings-, ombyggnads-, inrednings- och underhållsarbeten (taux de 10 % pour les travaux d’amélioration, de transformation, d’aménagement et d’entretien, 4,3 miljarder EUR) var de största skatteutgifterna i 2023 års budgetlag. Trots många försök att kontrollera både antalet skatteutgifter och kostnaderna för dessa har de ökat med mer än 16 % i reala termer sedan 2013. Skatteutgifter kan visserligen motiveras av mål inom den ekonomiska eller sociala politiken, men de är inte nödvändigtvis det mest kostnadseffektiva instrumentet och kan i vissa fall leda till allvarliga ekonomiska snedvridningar. Precis som den franska revisionsrätten har påpekat minskar skatteutgifterna effektiviteten och insynen i det franska skattesystemet, inför en betydande grad av komplexitet och leder mer allmänt till en mindre effektiv resursallokering på grund av snedvridningen i enskilda beslut. Genom lagen om flerårig planering av de offentliga finanserna för 2023–2027, som antogs i november 2023, infördes särskilda bestämmelser för att begränsa skatteutgifternas påverkan på budgeten, styra deras antal och göra dem effektivare, samtidigt som syftet även var att förbättra insynen i kommunikationen till parlamentet i samband med det årliga budgetförfarandet. Tidigare försök har dock endast lett till begränsade framgångar med att minska skattekomplexiteten och budgetkostnaderna kopplade till skatteutgifterna. Skatteutgifter omfattas per definition inte av tillämpningsområdet för de fastställda budgetkontrollerna av utgifter och därför skulle en begränsning av dem kräva en liknande grad av övervakning, som ett komplement till den utgiftsöversyn som regeringen inlett inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen.

(22)

Frankrikes offentliga utgifter, som uppgick till 57,3 % av BNP 2023, ligger fortfarande långt över unionsgenomsnittet. I kommissionens vårprognos 2024 förutses en liknande skillnad för 2024 och 2025. Konsolideringen av de offentliga finanserna i Frankrike kräver därför beslutsamma åtgärder när det gäller de offentliga utgifterna. Den nya mekanismen för utgiftsöversyn, som antogs genom 2023 års budgetlag inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen, har potential att stödja en sådan konsolidering och minskning av den offentliga skulden. Huvudsyftet med denna nya mekanism är att genomföra regelbundna utvärderingar av de offentliga utgifterna i syfte att identifiera de mest effektiva utgifterna som främjar tillväxt, social inkludering och den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som man uppnår utgiftsbesparingar där ineffektivitet upptäcks. En första rapport med konkreta förslag lades fram för parlamentet i juli 2023. Omvandlingen till konkreta och kvantifierade besparingsåtgärder i 2024 års budgetlag förefaller dock vara begränsad. I framtiden skulle konsolideringen av de offentliga finanserna gynnas av en regelbunden integrering av kvantifierade utgiftsbesparingsmål från utgiftsöversyner i den framtida årliga och fleråriga budgetplaneringen.

(23)

I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar återhämtnings- och resiliensplanen ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa reformer och investeringar förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att snabbt gå vidare med ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, för att stärka Frankrikes konkurrenskraft på lång sikt genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. Om Frankrike ska kunna visa resultat avseende åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen senast till augusti 2026 är det viktigt att Frankrike avsevärt påskyndar genomförandet av reformer och investeringar. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett egenansvar för ett framgångsrikt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen.

(24)

Som en del av halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska programmen, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (21), är Frankrike skyldigt att se över varje program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning (FRO) senast i mars 2025, med beaktande av bland annat de utmaningar som konstaterades i de landsspecifika rekommendationerna 2024 liksom landets nationella energi- och klimatplan. Denna översyn utgör grunden för den slutgiltiga tilldelningen av unionsmedlen i varje program. Frankrike har gjort framsteg i genomförandet av sammanhållningspolitiska program och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men utmaningar kvarstår. Under 2023 noterade Frankrike en måttlig tillväxt i hela landet, även om det fortfarande finns betydande skillnader mellan regionerna, där en del uppvisar långsam tillväxt på lång sikt. Det finns stora skillnader i utveckling mellan de yttersta randområdena och storstadsregionerna, och även mellan stads- och landsbygdsområden. Det är av avgörande vikt att påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen. De prioriteringar som man enades om i programmen är fortsatt relevanta. Det är särskilt viktigt att fortsätta att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet på regional nivå, särskilt genom att främja regionala innovationsekosystem och strategiska färdigheter samt locka till sig talanger. Behovet av att öka företagens digitaliserings- och innovationskapacitet, särskilt i regioner som befinner sig i en utvecklingsfälla, förtjänar också särskild uppmärksamhet. Prioriteringar som bidrar till den gröna omställningen är fortfarande centrala, med särskild tonvikt på produktion av förnybar energi, utveckling av smarta energisystem och energieffektivitetsåtgärder samt klimatanpassning. I de yttersta randområdena är dock dricksvattenförsörjning, rening av avloppsvatten samt insamling och hantering av kommunalt avfall fortfarande grundläggande. En aktiv inkludering av mindre gynnade grupper, t.ex. personer med migrantbakgrund och personer med funktionsnedsättning, är alltjämt viktigt, och detsamma gäller riktade investeringar i kompetenshöjning och omskolning i linje med arbetsmarknadens behov och med särskild hänsyn till mindre gynnade grupper. Det är också mycket viktigt att fortsätta med åtgärderna för fattigdomsbekämpning och social inkludering, och att särskilt ta hänsyn till barn, tillgång till bostäder och förebyggande av avhysningar. Frankrike skulle även kunna använda den europeiska plattformen för strategisk teknik, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 (22), för att stödja industriell omvandling. Framför allt skulle Frankrike kunna vidareutveckla den kompetens, teknik och infrastruktur som behövs och stimulera deltagandet i nya strategiska värdekedjor (nettonollindustri, kritiska råvaror och utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier).

(25)

Utöver de ekonomiska och sociala utmaningar som åtgärdas genom återhämtnings- och resiliensplanen och andra unionsmedel står Frankrike inför flera ytterligare utmaningar kopplade till kompetensbrist, ojämlikheter i utbildningssystemet och försämrade studieresultat, lärarnas arbetsvillkor och utbildning, liksom utmaningar som rör företagsklimatet, forskning, utveckling och innovation samt den gröna omställningen. Om åtgärder vidtas för att lösa dessa utmaningar kan det bidra till att främja arbetstagarkompetens och studieresultat samt öka arbetsproduktiviteten. Det kan också göra de franska företagen effektivare, vilket i sin tur skulle göra Frankrikes ekonomi mer konkurrenskraftig. En ytterligare ökning av konkurrenskraften och arbetsproduktiviteten skulle även bidra till att stärka de offentliga finansernas hållbarhet.

(26)

Bristen på kvalificerad arbetskraft är ett av de största hindren för rekrytering. Under 2022 var detta särskilt fallet inom industrin, IKT-branschen och hälso- och sjukvårdssektorn samt inom yrken där det krävs kompetens för den gröna omställningen. Dessutom rapporterade 45 % av de franska små och medelstora företagen att det var mycket svårt att anställa personal med rätt kompetens, att jämföra med 38 % i unionen som helhet. 83 % av de franska företagen nämner arbetskrafts- och kompetensbrist som ett av de största hindren för investeringar, jämfört med 81 % i unionen. Bristen på lämplig kompetens håller dessutom tillbaka investeringar i utfasning av fossila bränslen inom industrin. Trots investeringar i kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare, som också stöds genom faciliteten, finns det fortfarande svårigheter, särskilt när det gäller att nå lågkvalificerad arbetskraft (23) och att uppnå deltagande i utbildning för prioriterade sektorer. Utvärderingen av tidigare och nyligen gjorda investeringar, såsom planen för investering i färdigheter (plan d’investissement dans les compétences), visar att endast 25 % av utbildningen rör en prioriterad sektor och 20 % av utbildningen är inriktad på yrken med kompetensbrist. Dessutom deltog endast omkring 25 % av lågkvalificerade vuxna i utbildning under 2022. De försämrade resultaten inom utbildningssystemet kan göra kompetenshöjnings- och omskolningsåtgärder mindre ändamålsenliga, eftersom grundläggande färdigheter är basen för att man ska kunna dra nytta av fortsatt utbildning. Planen för investering i färdigheter har visserligen förlängts fram till 2027, men de medel som avsatts för den har minskat.

(27)

Trots de höga offentliga utgifterna för utbildning noterades nyligen en märkbar försämring av resultaten i det franska utbildningssystemet, som dessutom präglas av en betydande påverkan från elevernas socioekonomiska bakgrund. Enligt 2022 års Pisaundersökning underpresterade 28,8 % av 15-åringarna i Frankrike i matematik jämfört med 29,5 % i unionen som helhet, 26,9 % underpresterade i läsförmåga jämfört med 26,2 % i unionen och 23,8 % underpresterade i naturvetenskap jämfört med 24,2 % i unionen. Detta leder till resultat omkring unionsgenomsnittet, som också har försämrats avsevärt. Andelen lågpresterande elever har sedan 2018 ökat betydligt i samtliga tre ämnen. Samtidigt har andelen högpresterande elever minskat markant, särskilt inom matematik och läsförmåga. Att de grundläggande färdigheterna minskar märks ännu tydligare bland 15-åringar med sämre förutsättningar, inbegripet elever med migrantbakgrund som löper dubbelt så stor risk att underprestera som inrikes födda jämnåriga med inrikes födda föräldrar. Det är mycket viktigt att förbättra elevernas grundläggande färdigheter redan från tidig ålder. De totala utgifterna för primärutbildning i Frankrike är något lägre än OECD-genomsnittet. Flera åtgärder har vidtagits på senare år för att minska ojämlikheterna i skolan, t.ex. halvering av klasstorleken i prioriterade utbildningsområden. Även om de första utvärderingarna pekar på att åtgärden påverkar elevernas utbildningsresultat positivt är den inte till nytta för de 70 % av de mindre gynnade elever som bor utanför de prioriterade områdena. Under 2023 uppmuntrade utbildningsministeriet till en bättre social blandning i skolorna genom att fastställa ett icke-bindande mål för att minska den sociala segregeringen i offentliga skolor med 20 % fram till 2027, och genom att underteckna ett samförståndsavtal med privata skolor. Dessutom kan den åtgärd som antogs i september 2023, som innebar att det infördes differentierad undervisning i franska och matematik en timme i veckan för alla elever, potentiellt stärka de grundläggande färdigheterna. Vilka effekter dessa åtgärder får på läranderesultaten märks dock inte ännu, och fler utvärderingar kommer att behövas. Anpassning av resurser och metoder till lokala förhållanden och elevernas behov kan vidare bidra till att förbättra resultaten och jämlikheten i utbildningssystemet.

(28)

Lärarnas löner höjdes under 2023, men trots det kvarstår en oro över läraryrkets attraktionskraft, och lärarbristen är en faktor som påverkar utbildningsresultaten negativt. Frankrike är ett av de länder som har flest elever per lärare i unionen. Ett allt större beroende av tillfälligt anställda och mindre erfarna lärare med lägre kvalifikationer och sämre tillgång till utbildning än de fastanställda kan dessutom påverka undervisningens kvalitet. Åtgärder har vidtagits för att förbättra undervisningsförhållandena, bland annat i form av en förstärkt utbildning i franska och matematik för låg- och mellanstadielärare. Det finns dock utrymme för att utöka dessa åtgärder ytterligare, framför allt genom att bättre anpassa grundutbildning och fortbildning till elevernas föränderliga behov och ge lärare och skolor större självständighet. Även om en OECD-rapport visar att en hög grad av självständighet för skolorna kan påverka elevernas prestationer positivt (när den kombineras med ansvarsskyldighet), varnar Frankrikes revisionsrätt för att rektorer i praktiken har begränsat utrymme för anpassning till elevernas behov och lokala förhållanden.

(29)

Trots att flera reformer för administrativ förenkling har genomförts uppfattar företag i Frankrike fortfarande den administrativa bördan som tung, vilket hämmar innovation och produktivitet. Enligt en undersökning från 2022 anser 49 % av företagen att komplexiteten i de administrativa förfarandena är ”ett mycket allvarligt problem” (det är en av de största procentandelarna i unionen och över unionsgenomsnittet på 33 %). Enligt Frankrikes beräkningar kostar det alltför stora antalet regler minst 3 % av BNP varje år. I linje med förslag från berörda parter för att minska den administrativa bördan skulle man kunna prioritera att begränsa antalet dokument som måste lämnas in (”engångsprincipen”) och att generalisera digitaliseringen av förfaranden samtidigt som en direkt kontaktpunkt med administrationen upprätthålls. Man skulle också kunna prioritera att antingen ersätta tillståndsförfaranden med enkla förklaringar om överensstämmelse med tillämpliga villkor eller, för de känsligare sektorerna, förenkla tillståndsgivningen genom att förkorta beslutstiderna och anta tyst godkännande när detta ännu inte är tillämpligt.

(30)

Frankrike tillhandahåller betydande offentlig finansiering för att stödja företagens FoU och innovation. Landet är bland de medlemsstater som avsätter störst andel av BNP till stöd för företagens FoU (0,45 % av BNP 2021) (24). Företagens FoU har dock stagnerat och ligger fortfarande under unionsgenomsnittet (1,43 % av BNP 2022). Enligt EIB:s investeringsenkät från 2023 investerade endast 30 % av de franska företagen (varav 99,8 % är små och medelstora företag) i utveckling av nya produkter, processer och tjänster. Det är en av de lägsta andelarna i unionen. Mot en bakgrund av stagnerande indikatorer för samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet (25) och den minskade attraktionskraften i en akademisk karriär förväntas lagen om programplanering för forskning liksom andra aviserade åtgärder (varav vissa ingår i återhämtnings- och resiliensplanen) göra forskningssystemet effektivare genom en stärkt koppling mellan vetenskap och ekonomi, och göra forskarkarriärer mer attraktiva. Det kommer dock att ta tid innan effekterna av dessa åtgärder visar sig och sedan blir synliga i indikatorerna. Det finns ett kostsamt skatteavdrag för forskning, även om utvärderingar av detta har visat på stora svagheter. Den utvärdering som den nationella kommissionen för utvärdering av innovationspolitik (Commission nationale d’évaluation des politiques d’innovation) genomförde 2021 pekade på att systemet inte hade några betydande effekter på större företag, trots att stödet var inriktat på dem. Det finns därför utrymme för en bättre målinriktning mot detta FoU-system i syfte att uppnå fler FoU-resultat, samtidigt som kostnaderna begränsas. Övriga innovationsstödjande åtgärder är betydligt mindre omfattande, men bättre inriktade på små och medelstora företag. De omfattar i synnerhet innovationsskatteavdraget och statusen ”unga innovativa företag” (Jeunes Entreprises Innovantes), som ger sociala och skattemässiga fördelar för nystartade företag som uppfyller specifika kriterier för FoU-intensitet och tillväxt.

(31)

I Frankrikes energimix ökade andelen fossila bränslen något under 2022, medan andelen förnybar energi var låg (14,6 %). Dessutom hamnade Frankrike betydligt under sitt unionsmål för 2020 om förnybar energi. Med avseende på uppnåendet av målen för 2030 släpar Frankrike efter när det gäller användningen av förnybar energi, särskilt för elproduktion, trots att den installerade kapaciteten för förnybar energi ökade under 2022 till följd av en markant ökning av solenergi. Med tanke på att de ytterligare kärnkraftverk som aviserats tar tid att bygga och att elektrifieringsbehoven väntas öka snabbt skulle en snabb utbyggnad av förnybara energikällor bidra till Frankrikes energitrygghet och samtidigt minska landets beroende av fossila bränslen. I mars 2023 antog Frankrike en lag om påskyndad produktion av förnybar energi, som innebär en tidsbegränsad kartläggning ur ett nedifrån-och-upp-perspektiv av ”accelerationsområden för förnybar energi” från kommunernas sida. Det är motiverat att denna genomförs snabbt. I mitten av april 2024 hade emellertid mindre än 20 % av kommunerna börjat identifiera dessa områden. Dessutom saknar en av genomförandeakterna fortfarande fastställda regionbaserade mål för den fleråriga energiplanen (programmation pluriannuelle de l’énergie), som ännu inte har offentliggjorts. Vidare finns det fortfarande behov av att förenkla förfarandena för anslutning till distributionsnätet för egenförbrukning. Ytterligare investeringar i elnät och flexibilitetslösningar såsom lagring behövs för att integrera ökade volymer förnybar energi och säkerställa försörjningstryggheten.

(32)

Mot bakgrund av de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i euroområdet och deras totala bidrag till Ekonomiska och monetära unionens funktion, rekommenderade rådet 2024 att medlemsstaterna i euroområdet vidtar åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att genomföra 2024 års rekommendation om euroområdet. För Frankrike bidrar rekommendationerna 1, 2, 3 och 4 till genomförandet av den första, andra, tredje och fjärde rekommendationen i 2024 års rekommendation om euroområdet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Frankrike att 2024 och 2025 vidta följande åtgärder:

1.

Lämna in den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen i tid. I linje med kraven i den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten begränsa ökningen av nettoutgifterna under 2025 till en nivå som stadigt pressar ned den offentliga skulden så att den bland annat följer en sannolikt nedåtgående bana på medellång sikt och minskar underskottet i de offentliga finanserna i riktning mot fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Minska skattesystemets komplexitet genom bättre riktade skatteutgifter, undanröja de minst effektiva utgifterna och begränsa deras totala budgetkonsekvenser. Fortsätta ansträngningarna för att förbättra budgetåtgärdernas kvalitet, bland annat genom att fastställa kvantitativa mål för utgiftsbesparingar i budgetplaneringen inom den fastställda ramen för utgiftsöversyner.

2.

Fortsätta med ett snabbt och effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, och säkerställa att reformer och investeringar är genomförda senast till augusti 2026. Påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiska program. Inom ramen för halvtidsöversynen av dessa program, fortsätta att fokusera på de överenskomna prioriteringarna, samtidigt som de möjligheter som den europeiska plattformen för strategisk teknik erbjuder för att förbättra konkurrenskraften beaktas.

3.

Åtgärda kompetensbristen ytterligare, inklusive i yrken kopplade till den gröna omställningen, och främja deltagande i utbildning, i synnerhet bland lågkvalificerad arbetskraft. Förbättra resultat och jämlikhet i utbildningssystemet. Stärka läraryrket, bland annat genom att förbättra arbetsvillkor och utbildning.

4.

Förbättra företagsklimatet genom att minska den administrativa bördan. Främja företagens FoU-intensitet, bland annat genom bättre inriktning av de offentliga stödsystemen. Påskynda energiomställningen genom att snabbare bygga ut förnybar energi, bland annat genom att anta sekundärlagstiftning, inrätta ”accelerationsområden för förnybar energi” och främja lagringsteknik.

Utfärdad i Luxemburg den 21 oktober 2024.

På rådets vägnar

NAGY I.

Ordförande


(1)   EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj.

(2)   EUT L 306, 23.11.2011, s. 25, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/1176/oj.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/435/oj).

(5)  Rådets rekommendation av den 12 april 2024 om den ekonomiska politiken i euroområdet (EUT C, C/2024/2807, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2807/oj).

(6)  Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/1467/oj).

(7)  Rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L 306, 23.11.2011, s. 41, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/85/oj).

(8)  Nettoutgifter enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2024/1263. Nettoutgifter är offentliga utgifter efter avdrag för i) ränteutgifter, ii) diskretionära åtgärder på inkomstsidan, iii) utgifter för unionsprogram som till fullo motsvaras av inkomster i form av unionsmedel, iv) nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen, v) konjunkturberoende delar av utgifter för arbetslöshetsersättning, samt vi) engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(9)  ST 10162/21 INIT och ST 10162/21 ADD 1.

(10)  Rådets genomförandebeslut av den 14 juli 2023 om ändring av genomförandebeslut av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan (ST 11150/23 INIT och ST 11150/23 ADD 1).

(11)  Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/1466/oj).

(12)  Ökningen av underskottet 2023 berodde främst på betydande inkomstbortfall och, i mindre utsträckning, på lägre tillväxt än väntat.

(13)  Rådets rekommendation av den 12 juli 2022 om Frankrikes nationella reformprogram (EUT C 334, 1.9.2022, s. 79).

(14)  Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas Frankrikes potentiella produktionstillväxt på medellång sikt för 2023 uppgå till 6,4 % i nominella termer, baserat på den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt (tioårigt genomsnitt) och BNP-deflatorn för 2023.

(15)  Den finanspolitiska inriktningen definieras som ett mått på den årliga förändringen i det underliggande saldot för de offentliga finanserna. Syftet är att bedöma den ekonomiska impuls som härrör från finanspolitiska åtgärder, både sådana som är nationellt finansierade och sådana som finansieras genom unionens budget. Den finanspolitiska inriktningen mäts som skillnaden mellan i) den potentiella tillväxten på medellång sikt och ii) förändringen i primära utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan (utan att beakta tillfälliga covid-19-relaterade krisåtgärder) och inbegripet utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) inom ramen för faciliteten och andra unionsmedel. Ett negativt tecken på indikatorn motsvarar en expansiv finanspolitik medan ett positivt tecken på indikatorn motsvarar en kontraktiv finanspolitik.

(16)  Rådets rekommendation av den 14 juli 2023 om Frankrikes nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Frankrikes stabilitetsprogram 2023 (EUT C 312, 1.9.2023, s. 86).

(17)  Primära nettoutgifter definieras som nationellt finansierade utgifter exklusive i) diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ii) ränteutgifter, iii) konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter och iv) engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(18)  Detta tar hänsyn till engångsåtgärder på 0,0 % av BNP 2024 och -0,1 % av BNP 2023 i samband med domstolsbeslut.

(19)  Siffran anger den årliga budgetkostnaden för dessa åtgärder, inklusive inkomster och utgifter och, i tillämpliga fall, exklusive intäkter från skatter på energileverantörers oförutsedda vinster.

(20)  Detta bidrag mäts som förändringen i offentliga primära utgifter, exklusive i) den stegvis ökande effekten på budgeten av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ii) engångsutgifter, iii) konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter samt iv) utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) inom ramen för faciliteten och andra unionsmedel, i förhållande till den genomsnittliga potentiella tillväxten i BNP i löpande priser på medellång sikt (10 år), uttryckt i procent av BNP i löpande priser.

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (EUT L, 2024/795, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/795/oj).

(23)  Personer med högst grundskoleutbildning (dvs. ISCED 0–2).

(24)  Enligt kommissionens beräkningar utgörs stödet av en summa skatteincitament motsvarande 0,28 % av BNP (OECD:s uppgifter, senast uppdaterade i april 2024) och av direktstöd (genom bidrag osv.) motsvarande 0,16 % av BNP (Eurostats uppgifter, senast uppdaterade den 17 mars 2024).

(25)  Dvs. offentlig-privata vetenskapliga sampublikationer som procent av det totala antalet publikationer, offentliga utgifter för FoU som finansieras av (nationella) företag som procent av BNP och offentliga utgifter för FoU som finansieras av (nationella) företag som procent av de sammanlagda offentliga utgifterna för FoU.


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6817/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)