Bryssel den 1.7.2021

COM(2021) 384 final

2021/0192(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 184 final}


2021/0192 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Sloveniens ekonomi. År 2019 var Sloveniens bruttonationalprodukt (BNP) per capita 74 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens vårprognos 2021 minskade Sloveniens BNP i fasta priser med 5,5 % under 2020, och den förväntas minska sammantaget med 0,9 % under 2020 och 2021. Bland de långvariga aspekter som kan påverka den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt är i synnerhet investeringsnivån låg i förhållande till BNP och produktivitetsnivån relativt låg. Det finns även utmaningar med koppling till en snabbt åldrande befolkning och långvarig hållbarhet inom pensionssystemet och hälso- och sjukvårdssystemet.

(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Slovenien inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt att Slovenien skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att ändamålsenligt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen samt mildra covid-19-krisens sociala inverkan och inverkan på sysselsättning. Det rekommenderade dessutom landet att förbättra resiliensen inom hälso- och sjukvårdssystem och system för långvarig vård och omsorg samt att man skulle genomföra reformer för att säkra deras kvalitet, tillgänglighet och långsiktiga offentligfinansiella hållbarhet. Rådet rekommenderade Slovenien att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och tillräcklighet samt öka anställbarheten bland lågutbildade och äldre arbetstagare och förbättra utbildningars relevans för arbetsmarknaden. Slutligen rekommenderade rådet landet att tillhandahålla likviditet och finansiering till företag och hushåll, att förbättra företagsklimatet samt investera i forskning och utveckling, den gröna omställningen och den digitala omställningen. Kommissionen har bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationen om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkningsfullt hantera covid-19-pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen har genomförts.

(3)[I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar tillväxt för alla. Rådet rekommenderade också att de nationella institutionella ramarna skulle stärkas för att säkerställa den makroekonomiska stabiliteten och för att fullborda EMU och stärka eurons internationella ställning.] [Om rådets rekommendation inte har antagits när genomförandebeslutet antas ska detta skäl tas bort].

(4)Den 30 april 2021 lämnade Slovenien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående verkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning.

(5)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och i EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 2 . De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.

(6)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner bör utgöra en samordnad insats för investeringar och reformer i hela EU. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar och genomförandet av gränsöverskridande projekt, bör reformerna och investeringarna ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande bör därför komma från spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(8)Planen bidrar till att hantera viktiga strukturella utmaningar och bana väg för omställningen till en grön och digital ekonomi. Planen är uppbyggd kring fyra kluster om grön omställning, digital omställning, smart och hållbar tillväxt för alla samt hälsa och välfärd. Omfattande reformer inom områdena långvarig vård och omsorg, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad och pensioner planeras och förväntas ha en bestående inverkan och göra landets sociala trygghetssystem mer resilient och hållbart. Gröna och digitala åtgärder är också centrala i Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan. Vad gäller den gröna omställningen inbegriper planen åtgärder för att utnyttja potentialen med förnybara energikällor samtidigt som naturskyddet säkerställs, stödja energirenovering av byggnader, minska klimatförändringsriskerna, förbättra vattenförvaltningen, främja hållbar rörlighet samt anta grön budgetplanering och främja cirkulär ekonomi. Betydande investeringar för att främja den gröna omställningen planeras också i hela planen, inbegripet hållbara turistboenden, främjande av gröna offentliga upphandlingar och grön kompetens. Med avseende på den digitala omställningen förväntas riktade åtgärder bidra till digitaliseringen i såväl den offentliga som den privata sektorn. Dessa åtgärder inbegriper ytterligare digitalisering av den offentliga sektorn, i synnerhet rättsliga frågor och e-hälsa, och åtgärder för att främja digital kompetens inom utbildningssystemet, införandet av elektroniska identifieringshandlingar för invånare och företag samt vissa investeringar i konnektivitet och digitala färdigheter för att minska den digitala klyftan.

(9)De åtgärder som främst avser pelaren för smart och hållbar tillväxt för alla inbegriper arbetsmarknads- och pensionsreformer som bör bidra till en ökad sysselsättningsgrad för äldre arbetstagare och potentiell BNP-tillväxt, samt ta itu med den långsiktiga offentligfinansiella hållbarheten och tillräckligheten i pensionssystemet. Lagstiftning som inför system för korttidsarbete förväntas förbättra arbetsmarknadens resiliens mot chocker. Särskilda reformer och investeringar bör gemensamt gynna företagens produktivitet och miljömässiga hållbarhet, inbegripet turism- och kultursektorerna, samtidigt som reformer av offentliga institutioner förväntas bidra till att minska den administrativa bördan. Smart och hållbar tillväxt för alla stöds med ytterligare åtgärder, i synnerhet inom området forskning, utveckling och innovation, utbildning och investeringar till stöd för den gröna och den digitala omställningen. För att stödja social och territoriell sammanhållning i Slovenien inbegriper planen åtgärder för boende till rimlig kostnad för att minska krisens inverkan på unga familjer och marginaliserade grupper, åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan mellan stad och landsbygd, reformer av arbetsmarknaden, reformer av hälso- och sjukvårdssystem och system för långvarig vård och omsorg samt investeringar i livslångt lärande.

(10)De åtgärder som främst bidrar till pelaren om hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens inbegriper reformer och investeringar i syfte att stärka tillgängligheten, ändamålsenligheten och den finansiella hållbarheten inom hälso- och sjukvårdssystemen och systemen för långvarig vård och omsorg. Åtgärderna förväntas definiera lagstadgade rättigheter till sjukförsäkring, omorganisera det kompletterande sjukförsäkringssystemet, reformera lönesystemet för hälso- och sjukvårdsyrken samt säkerställa dess finansiella hållbarhet. Investeringar i primärvårdspersonalens kompetens, uppgraderad infrastruktur för akutsjukvård och för behandling av smittsamma sjukdomar förväntas öka hälso- och sjukvårdssystems tillgänglighet, resiliens och beredskap. Antagandet av omfattande lagstiftning som reglerar system för långvarig vård och omsorg bör integrera både hälso- och sjukvård och sociala omsorgstjänster, medan investeringar i vårdhem förväntas förbättra tillgången till och kvaliteten på vården. I planen finns också viktiga åtgärder för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten inom offentlig förvaltning, bland annat genom den digitala omställningen. Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan innehåller även politiska åtgärder för nästa generation, såsom reformer och investeringar för att förbättra utbildningskvaliteten, utrusta skolor med viktig infrastruktur och kompetens för den digitala och gröna omställningen samt för att stödja ungdomssysselsättning.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och avsnitt 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(12)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att verkningsfullt hantera alla eller ett betydande antal ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Slovenien från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt med avseende på långvarig vård och omsorg, hälso- och sjukvård, pensioner och arbetsmarknad, utbildning och färdigheter, forskning och utveckling, innovation, den gröna och digitala omställningen, företagsklimat och offentlig upphandling.

(13)Planen innehåller viktiga strukturella reformer av långvarig vård och omsorg, hälso- och sjukvård samt pensionssystemen i linje med rekommendationer som har framförts under lång tid. När reformerna är genomförda förväntas de i) avsevärt förbättra resiliensen inom Sloveniens sociala trygghetssystem, ii) förbättra kvaliteten på och tillgången till långvarig vård och omsorg och hälso- och sjukvård samt till tillräckliga pensioner, och iii) bidra till långsiktig finanspolitisk hållbarhet med beaktande av betydande demografiska utmaningar. Den planerade rättsakten om långvarig vård och omsorg, som är den första omfattande lagstiftningen på detta område i Slovenien, har diskuterats i mer än ett årtionde. Genom reformen kommer en ny pelare för social trygghet att inrättas, med fokus på de särskilda behoven hos dem som behöver långvarig vård och omsorg, och säkerställa rättvis tillgång oberoende av samhällsekonomisk status. En speciallag förväntas säkerställa mer diversifierade finansieringskällor, i synnerhet med införandet av obligatorisk försäkring för långvarig vård och omsorg. För hälso- och sjukvård förväntas reformen säkerställa en bred samling rättigheter inom ramen för det obligatoriska systemet för hälso- och sjukvårdsförsäkring, säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets finansiella hållbarhet samt förbättra dess förvaltning och resultat, bland annat genom inrättandet av ett oberoende organ som övervakar kvalitets- och säkerhetsaspekter. Vad gäller arbetsmarknaden kommer reformerna att öka arbetskraftsdeltagandet och främja arbetskraftens behov av rörlighet, särskilt genom utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder, vilket är viktigt under perioder med ekonomisk omvandling. Pensionsreformen kommer att hantera systemets finanspolitiska hållbarhet och samtidigt säkerställa rättvisa mellan generationerna och tillräckliga pensioner.

(14)Planen förväntas bidra till att mildra de sociala och sysselsättningsrelaterade effekterna av krisen, exempelvis genom en reform om system för korttidsarbete, främjande av mer flexibla arbetsformer och åtgärder för fler bostäder till rimlig kostnad. De arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder som finns i planen bör dessutom öka anställbarheten bland lågutbildade och äldre arbetstagare, förbättra utbildningars relevans för arbetsmarknaden samt främja livslångt lärande och aktiveringsåtgärder, bland annat med bättre digital kompetens.

(15)Planen innehåller också strukturella reformer som syftar till att stärka de nationella institutionella ramarna. Den inbegriper reformer för att offentliga upphandlingar ska bli mer konkurrenskraftiga och professionella. Planen innehåller dessutom reformer för att förbättra tillgången till finansiering och förbättra företagsklimatet, särskilt genom att stärka kapitalmarknader, minska den administrativa bördan samt förbättra digitala offentliga tjänster.

(16)Planen förväntas bidra till att mogna offentliga investeringsprojekt tidigareläggs och att privata investeringar främjas för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Fokus ligger på investeringar i den gröna och digitala omställningen, i synnerhet förnybara energikällor, energieffektivitet i offentliga byggnader, översvämningsskydd, järnvägstransport, bredband och digitala färdigheter samt på forskning, utveckling och innovation. Planen bidrar också till att främja företagens digitala kapacitet, e-handel och e-hälsa.

(17)Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan, trots att Slovenien i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen. Dessutom är rekommendationen att uppnå det medelfristiga budgetmålet under 2020 inte längre relevant, både på grund av att motsvarande budgetperiod löpt ut och att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiverades i mars 2020 i samband med pandemikrisen.

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens

(18)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och avsnitt 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

(19)Simuleringar som kommissionen gjort visar att planen har potential att öka Sloveniens BNP med mellan 1,1 % och 1,7 % till 2026. Efter 20 år kan BNP komma att vara 0,5 % högre 3 . Det ekonomiska uppsving som anges i planen förväntas också bidra till de offentliga finanserna.

(20)Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan förväntas förbättra landets makroekonomiska utveckling, i synnerhet genom att förbättra den ekonomiska produktiviteten och den långsiktiga tillväxten, samt genom att inrätta innovativa ekosystem med ekonomisk infrastruktur och näringslivsinfrastruktur. Planen inbegriper dessutom åtgärder för att förbättra tillgången till kapital för nya och innovativa företag, att stödja investeringar i forskning och innovation samt att förbättra samordningen mellan forskningsinstitut och företag och bland forskare. Med inrättandet av en marknad för alternativa investeringsfonder har Slovenien som mål att styra mer resurser till forskning och innovation hos uppstartsföretag och små och medelstora företag. Ytterligare åtgärder förväntas öka produktiviteten inom ekonomin, genom att tillhandahålla en mer effektiv digital och fysisk infrastruktur, och investeringar i humankapital, inbegripet inom särskilda sektorer såsom cirkulär ekonomi, hållbara livsmedelssystem, turism och kultur.

(21)Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan hanterar sysselsättningsmässiga och sociala utmaningar som är relevanta för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. En ordning till stöd för unga i deras inträde på arbetsmarknaden bör främja lika möjligheter för tillträde till och deltagande på arbetsmarknaden. En anpassning av arbetsmiljöer till personer med funktionsnedsättning bör främja inkludering. Flera inslag i reformen för långvarig vård och omsorg och för hälso- och sjukvård bör förbättra tillgången och resiliensen. Investeringar och reformer avseende bostäder till rimlig kostnad bör också bidra till social inkludering och minskad fattigdom. Planen innehåller investeringar i färdigheter och humankapital, och främjande av livslångt lärande. Investeringar görs också för att ge studerande färdigheter inför framtiden, t.ex. sådana som krävs för den gröna och digitala omställningen.

Inte orsaka betydande skada

(22)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 4 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(23)Slovenien har tillhandahållit en detaljerad bedömning av alla åtgärder som ingår i dess återhämtnings- och resiliensplan i enlighet med Europeiska kommissionens tekniska vägledning om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan förväntas säkerställa att ingen betydande skada orsakas vad gäller något av miljömålen genom åtgärder som antingen i hög grad bidrar till miljömålen eller har få eller inga förutsebara konsekvenser för miljömålen. Andra åtgärder, inbegripet breda stödordningar, är utformade för att säkerställa överensstämmelse med principen inom alla skeden av genomförandet, inbegripet under anbudsprocessen när så är tillämpligt, och i samtliga fall i de slutliga resultaten. För åtgärder som kräver en materiell bedömning i enlighet med kommissionens vägledning, såsom förnybar energiproduktion och fjärrvärme, vattenförvaltning, hållbar rörlighet, digitalisering, turisminvesteringar och nya byggnadskonstruktioner har Slovenien genom planen och särskilda delmål och mål åtagit sig att inte orsaka betydande skada för något av de sex miljömålen. Principen om att inte orsaka betydande skada finns därmed integrerad i delmålen med avseende på urvalsprocessen för relevanta projekt, och, i tillämpliga fall, med hänvisningar till en förteckning över undantag i de relevanta delmålen.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald 

(24)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och avsnitt 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 42,4 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2030.

(25)Vad gäller bidrag till unionens klimat- och energirelaterade mål för 2030–2050 och EU:s mål om att vara klimatneutralt till 2050 hanterar planen några av de viktiga politiska utmaningar som identifierats i kommissionens rekommendationer 5 avseende Sloveniens nationella klimat- och energiplan. Planen inbegriper viktiga reformer och investeringar för att främja förnybar energi genom att undanröja rättsliga hinder och utveckla ny förnybar kapacitet och uppgradera eldistributionsnätet, samtidigt som behoven av naturskydd beaktas. I planen förutses investeringar i energieffektivitet med fokus på offentliga byggnader och investeringar i energieffektivitet inom industrin. I planen främjas även användningen av kollektivtrafik, passagerar- och godstransport på järnväg och den digitala omställningen av järnvägs- och vägtransporter. Syftet med planen är att öka resiliensen vad gäller klimatförändringar, med ett särskilt fokus på översvämningsrisker. Den kombinerade effekten av dessa åtgärder förväntas bidra till avsevärt minskade växthusgasutsläpp, att främja nya gröna arbetstillfällen och lägre energikostnader, och på så sätt säkerställa en bättre livsmiljö för befolkningen och bättre driftsförhållanden för ekonomiska aktörer.

(26)Planen bidrar även till unionens miljöpolitiska mål. Planen förväntas öka effektiviteten inom vattenförvaltningssystemet och påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi, i synnerhet genom att integrera principer om cirkulär offentlig upphandling och införa grön budgetplanering. Planen innehåller inga åtgärder som har biologisk mångfald som mål. Vissa av åtgärderna för begränsning av klimatförändringar och klimatanpassning kan dock vara fördelaktiga även för att bevara den biologiska mångfalden, eftersom klimatförändringar är ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden. Planen förväntas också indirekt stödja den biologiska mångfalden med en viktig reform avseende bevarande och utveckling av skog, genom att främja naturbaserade lösningar för klimatanpassningsåtgärder samt genom att prioritera uppgraderingar av avloppssystem för att ge en positiv inverkan på Natura 2000-områden. Slovenien har genomfört en systematisk bedömning med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada som påvisar att ingen av de föreslagna åtgärderna orsakar någon skada på den biologiska mångfalden.

Bidrag till den digitala omställningen 

(27)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 21,4 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

(28)I planen finns ett tydligt fokus på digitalisering av offentlig förvaltning, med förslag om ett omfattande reform- och investeringspaket för att påskynda landets digitala omställning och för att tillhandahålla användarcentrerade, driftskompatibla och säkra tjänster. Planen innehåller antagandet av en bredbandsplan i syfte att säkerställa täckning runt om i Slovenien senast 2025, en förbättrad kapacitet att reagera på cybersäkerhetsincidenter, införandet av nationell e-identitet och förenklad användarregistrering för att kunna använda offentliga e-tjänster. Planen stödjer utvecklingen av digital infrastruktur och avancerade och användarvänliga digitala lösningar och tjänster på olika områden inom offentlig förvaltning, såsom inre säkerhet, utbildning, vetenskap och idrott, samhällsplanering och miljö, jordbruk, livsmedel och skogsbruk, kultur, rättsliga frågor och e-hälsa. Vad gäller den privata sektorn innehåller planen en strategi för digital omställning av företag, införandet av ett digitalt identitetskort för företag samt antagandet av riktlinjer för innovativa upphandlingar för att förbättra den högteknologiska innovationspotentialen hos små och medelstora företag. Dessa åtgärder stöds med investeringar i syfte att omvandla företagsprocesserna och överbrygga den digitala klyftan för mer traditionella företag.

(29)I planen antas ett helhetsperspektiv eftersom de föreslagna reformerna och investeringarna stöds av två viktiga strukturella element: Bättre konnektivitet för hushåll och skolor samt ökade digital färdigheter hos arbetstagare, offentliganställda, lärare och studerande. Storskalig utbildning och ett kompetenscentrum bör stödja förbättrade digitala färdigheter inom den offentliga sektorn. Grundläggande datautbildning och digitala färdigheter bör integreras i skolornas kursplaner och investeringar i utbildningsinstitutioner bör anpassa inlärningsprocesserna med hänsyn till den digitala omställningen. Effekterna av dessa åtgärder förväntas öka Sloveniens konkurrenskraft, minska den administrativa bördan och underlätta marknadstillträde, förenkla förfaranden och kontakten med offentliga tjänster, ge tillgång till konnektivitet för fler hushåll och utbildningsanstalter samt bidra till att maximera Sloveniens potential i den digitala sektorn.

Bestående inverkan

(30)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och avsnitt 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Slovenien.

(31)De planerade reformerna av hälso- och sjukvårdssystemet, systemet för långvarig vård och omsorg och pensionssystemet förväntas varaktigt förbättra det sociala trygghetssystemet i Slovenien, med avseende på tillhandahållande av tjänster till alla medborgare, effektivitet, tillräcklighet och finansiell hållbarhet. Dessa reformer förväntas innebära ett bestående bidrag vad gäller att hantera de viktigaste samhällsekonomiska utmaningarna med en snabbt åldrande befolkning. Reformen av långvarig vård och omsorg förväntas leda till ett nytt omfattande system där både hälso- och sjukvård och sociala omsorgstjänster integreras. Reformen av hälso- och sjukvården bör bidra till tillgänglighet och kvalitet samt systemets finansiella hållbarhet. Tillhörande investeringar bör förbättra kapaciteten och kvaliteten hos tjänster för långvarig vård och omsorg och hälso- och sjukvård i Slovenien, inbegripet hälsosystemets tillgänglighet och reaktionsförmåga. Reformer av pensionssystemet och arbetsmarknadsreglering, tillsammans med mer ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik och riktade investeringar i utbildningar bör främja längre arbetsliv och säkerställa pensionssystemets hållbarhet och tillräcklighet på medellång och lång sikt, och på så sätt öka den långsiktiga tillväxten.

(32)Genomförandet av de reformer som planeras i återhämtnings- och resiliensplanen förväntas bidra till betydande strukturella förändringar av den offentliga förvaltningen och förbättra dess ändamålsenlighet och effektivitet. Antagandet av en förvaltningsstrategi för offentlig förvaltning, inrättandet av ett kompetenscenter samt reform av lagstiftningen om offentlig förvaltning förutses modernisera förvaltningssystemet för humankapital inom Sloveniens offentliga förvaltning. Planen syftar dessutom till att uppgradera de offentliganställdas färdigheter (t.ex. digitala färdigheter) medan införandet av ett nytt lönesystem för den offentliga sektorn förväntas förbättra incitamenten och resultaten. Ytterligare åtgärder har som mål att förenkla befintliga lagar, och förordningar ska antas som en del av lagstiftningspaketen som syftar till att minska byråkratin. Reforminsatserna bör också fokusera på att upprätta en mer effektiv förvaltning av den nationella och kommunala samhällsplaneringen och modernisera Sloveniens system för offentlig upphandling i överensstämmelse med EU:s respektive krav. Tillhandahållandet av offentliga e-tjänster för invånare och företag bör dessutom uppgraderas och dess styrning stärkas med inrättandet av rådet för utveckling av informationsteknik, vilket bör säkerställa samstämmighet och kostnadseffektivitet av it-utvecklingsverksamheter inom offentlig förvaltning. Viktigt är också att planen syftar till att förbättra cybersäkerheten, och göra landets digitala infrastruktur mer resilient.

(33)På området investeringar förväntas åtgärderna för att främja produktiviteten och företags investeringar, inbegripet inom turismsektorn, leda till en bestående strukturell förändring. Ytterligare investeringar bör påskynda den digitala omställningen inom den offentliga sektorn och hos företagen. Den största investeringen i planen bör bidra till en klimatanpassning inriktad på civilskydd och förebyggande av översvämningar, medan många andra bör bidra direkt till begränsning av klimatförändringar. Investeringar i hållbar transport förväntas bidra till avsevärt minskade växthusgasutsläpp och luftförorening från transport, och på så sätt säkerställa en bättre livsmiljö för befolkningen och bättre driftsförhållanden för ekonomiska aktörer. Ytterligare åtgärder bör stödja ekonomins energieffektivitet. Åtgärder för att förbättra skogsskyddet bör stödja en mer resilient ekonomi i landsbygdsområden. Viktiga investeringar i hälso- och sjukvård bör främja e-hälsa och förbättra infrastrukturen och behandling av infektionssjukdomar och smittsamma sjukdomar, för att därigenom bidra till hälso- och sjukvårdssystemets beredskap och resiliens.

(34)Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, särskilt genom att på ett meningsfullt sätt ta itu med de djupt rotade territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande

(35)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och avsnitt 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(36)Delmål, mål och indikatorer för genomförandet är av tillräcklig kvalitet för att säkerställa ändamålsenlig övervakning av återhämtnings- och resiliensplanen. Låneansökan åtföljs av ytterligare delmål och mål för att mäta framsteg i de kompletterande reformerna och de investeringar som stödjs. Delmål och mål är tillräckligt detaljerade och tydliga, med fokus på resultatindikatorer och viktiga steg i reform- eller investeringsprocessen. De skapar en lämplig balans mellan realism och ambition inom tidslinjen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Tidsplanen för delmålen och målen är tillräckligt regelbunden för att göra det möjligt att övervaka framsteg och står i proportion till vikten av den berörda reformen eller investeringen. Arrangemang och mekanismer för att samla in, lagra och rapportera uppgifter om delmål och mål finns beskrivna och förefaller vara lämpliga. Samordningsmyndigheten bör ha det övergripande ansvaret för övervakning och genomförande av planen som helhet och bör vara ansvarig för att utarbeta och underteckna förvaltningsförklaringen.

(37)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras plan.

Kostnader

(38)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 i och avsnitt 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(39)Slovenien har lämnat individuella kostnadsberäkningar för alla investeringar och reformer med en tillhörande kostnad som återfinns i återhämtnings- och resiliensplanen. Planen innehåller lämpliga beskrivningar av de metoder som används för att beräkna kostnaderna och relevanta motiveringar. Beräkningarna bygger i allmänhet på rimliga enhetskostnader eller på erfarenhet från nyligen genomförda projekt, även om de underliggande antagandena i vissa fall hade kunnat motiveras bättre. De stöds vanligtvis av bevis på jämförbara kostnader, med nödvändiga justeringar, som möjliggör för rimlighetsbedömning av flertalet av åtgärderna. Även om kostnadsberäkningarna fortfarande är rimliga är de i vissa fall i den övre delen av intervallet för andra jämförbara kostnader. För ett mycket begränsat antal åtgärder är kopplingen mellan de tillhandahållna handlingarna och kostnadsberäkningarna inte tillräckligt tydlig. Ett gediget kontroll- och revisionssystem som ska införas och ramen för offentlig upphandling ska ytterligare säkerställa planens kostnadseffektivitet. Slutligen överensstämmer den uppskattade totala kostnaden för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av ekonomiska intressen 

(40)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och avsnitt 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas på ett effektivt sätt bidra till att dubbel finansiering från den förordningen och andra unionsprogram undviks. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av EU-rätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.

(41)Planen identifierar tydligt de enheter som är ansvariga för genomförandet och fastställer deras respektive roller och ansvarsområden i utförandet av de interna kontrolluppgifterna. De relevanta funktionerna är åtskilda på ett lämpligt sätt. Kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang, inbegripet insamling och spridning av uppgifter till slutmottagarna, är lämpliga för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att undvika dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram. De aktörer som ansvarar för kontrollerna bör ha laglig rätt och administrativ kapacitet att fullgöra sina planerade roller och arbetsuppgifter. Sådana åtaganden ingår i ett särskilt delmål för kontroll- och revisionssystemen.

(42)Inrättandet av samordningsorganet, antagandet av ett nationellt dekret och nationella riktlinjer vad gäller samordningsorganet som fastställer förfarandet för utförande av revisioner och kontroller i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning, och uppgraderingen av det nationella it-systemet inbegrips som ett delmål som behöver slutföras före den första utbetalningen av medel.

Planens enhetlighet

(43)Planen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och avsnitt 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(44)Planen är uppbyggd kring fyra sammanhängande kluster som förväntas bidra till målen i förordning (EU) 2021/241. Det stora antalet åtgärder säkerställer en lämplig balans mellan ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar. Ikraftträdandet av reformer tidigt under planens tidslinje säkerställer särskilt en stöttande miljö för förverkligandet av investeringar, vilket i sin tur bidrar till reformens mål. Planen innehåller viktiga reforminslag för att överbrygga generationsklyftan, säkerställa hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och hållbarhet, och vidare den gröna och digitala omställningen, vilka kompletteras av riktade investeringar som bidrar till att uppnå reformmålen. Varje kluster är uppbyggt kring delar, bland annat enhetliga paket med både reformer och investeringar, för att uppnå kompletterande mål och ömsesidigt förstärkande åtgärder. På ett övergripande plan avser alla kluster i planen kompletterande mål och utgör samordnade insatser.

Jämställdhet och lika möjligheter

(45)Planen innehåller åtgärder som syftar till att säkerställa eller främja jämlikhet och lika möjligheter för alla, såsom investeringar i boende till rimlig kostnad och arbetsmarknadsåtgärder för inkludering av personer med funktionsnedsättning. Aspekter om jämställdhet finns integrerade i de olika delarna, t.ex. vad gäller att säkerställa tillgänglighet i renoverade offentliga byggnader. I planen åtar sig Slovenien att säkerställa att respekten för jämställdhet och jämlikhet för alla garanteras i alla skeden av utarbetandet och genomförandet av de planerade reformerna och investeringarna. 

Självbedömning av säkerhet

(46)I enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241 inbegriper planen en självbedömning av säkerhet. Med avseende på konnektivitetsinvesteringar, där digitala lösningar baseras på användningen av nya generationens 5G-nätverk, kommer 5G-investeringar att omfattas av den lagstiftning som genomför Europeiska kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 Säker 5G-utbyggnad i EU – Genomförande av EU:s verktygslåda 6 . Flera delar i hela planen inbegriper avsnitt som förklarar åtgärdernas bidrag till unionens öppna strategiska oberoende och säkerhetsfrågor.

Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder 

(47)Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan innehåller fyra projekt som omfattar flera länder. Den europeiska gemensamma datainfrastrukturen och tjänster och lågeffektprocessorer och halvledarchip kan utformas som ett planerat viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse. Målen med det första projektet (nästa generations molninfrastruktur och molntjänster) innefattar utvecklingen av en ny generation med energisparande infrastruktur och tjänster från avancerad teknik till molnteknik för att slutligen utrusta unionen med global, framtidsinriktad, ultrasäker, grön och industriell databehandlingskapacitet. Det andra projektet syftar till att stärka planeringskapaciteten och förbättra innovationsförmågan och resiliensen inom värdekedjan för halvledare i unionen. De projekt som omfattar flera länder och avser infrastruktur för blockkedjetjänster och den europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen syftar till att integrera ett antal nationella infrastrukturer och inrätta ett nationellt nätverk för kvantkommunikationsinfrastruktur som är kopplat till de nationella nätverken i grannländerna. 

Samrådsprocess

(48)Inför utarbetandet av återhämtnings- och resiliensplanen genomförde Slovenien samråd med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer och andra berörda parter.

(49)För genomförandet av planen planeras ytterligare samråd med arbetsmarknadens parter eller berörda parter om reformer med koppling till pensionssystemet, hälso- och sjukvårdssystemet, flexibla arbetsformer, offentliga sektorns lönesystem samt förnybara energikällor före antagandet av relevant lagstiftning. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.

Positiv bedömning

(50)Efter kommissionens positiva bedömning av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan och eftersom planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 i enlighet med artikel 20.2 i samma förordning bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lånestöd som unionen ställt till förfogande för planens genomförande.

Ekonomiskt bidrag

(51)Den totala kostnaden för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 2 482 687 549 EUR. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Slovenien bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Slovenien.

(52)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Slovenien uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp avseende Slovenien göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.

(53)För att stödja ytterligare reformer och investeringar har Slovenien dessutom begärt lånestöd. Det högsta lånebelopp som Slovenien har begärt överstiger inte 6,8 % av dess BNI i löpande priser år 2019. De beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är högre än summan av det ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Slovenien och det begärda lånestödet.

(54)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 7 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Slovenien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(55)Slovenien har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget ska betalas ut i form av förfinansiering. Förfinansieringen bör göras tillgänglig för Slovenien med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241.

(56)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än förordning (EU) 2021/241 eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen

Härmed godkänns bedömningen av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 1 776 927 281 EUR 8 tillgängligt för Slovenien. Ett belopp om 1 280 114 102 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Slovenien som är lika med eller högre än detta belopp ska ett ytterligare belopp om 496 813 179 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Slovenien i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 231 000 547 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av genom proportionella avdrag från delbetalningarna.

4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Slovenien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Med förbehåll för ikraftträdandet av de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 ska delmål och mål ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026 för att kunna användas som grund för utbetalning.

Artikel 3
Lånestöd

1.Unionen ska göra ett lån på högst 705 370 000 EUR tillgängligt för Slovenien.

2.Kommissionen ska göra lånestödet tillgängligt för Slovenien i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med låneavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Slovenien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet och som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att kunna användas som grund för utbetalning ska de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026.

Artikel 4
Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Slovenien.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordföranden

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(2)    Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23).
(3)    Sådana simuleringar avspeglar den sammantagna inverkan av Next Generation EU, som även inrymmer finansiering för ReactEU och ökad finansiering för Horisont Europa, InvestEU, Fonden för en rättvis omställning, landsbygdsutveckling och RescEU. En sådan simulering omfattar inte eventuella positiva effekter av strukturreformer, som kan vara betydande.
(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(5)    SWD(2020) 923 final
(6)    COM(2020) 50 final.
(7)    EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
(8)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Sloveniens proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.