15.11.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/105

P9_TA(2022)0106

Riktlinjer för budgeten för 2023 – avsnitt III

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2022 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen (2021/2226(BUI))

(2022/C 434/18)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (1) (budgetförordningen),

—

med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (2),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter (3),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om användning av återflöden från AVS-investeringsanslaget till förmån för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (4),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet (5),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av räntekostnader och återbetalningar inom ramen för Next Generation EU i den fleråriga budgetramen 2021–2027 (6),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget (7),

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en ny bedömning av budgetförordningens bestämmelser om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och upp- och utlåning (8),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (9),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 22 december 2021 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2021)0569),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (10),

—

med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel (11),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 22 december 2021 om ändring av det beslutet (COM(2021)0570),

—

med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (12),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (13),

—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europeiska rådet, parlamentet och kommissionen i november 2017, kommissionens handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 4 mars 2021 och Portoförklaringen om sociala frågor som antogs av Europeiska rådets medlemmar i maj 2021,

—

med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om utformning av politiken för digital utbildning (14),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (15),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (16) (europeisk klimatlag)

—

med beaktande av de särskilda rapporterna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 oC, om klimatförändringar och mark och om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat,

—

med beaktande av Parisavtalet, som antogs vid den 21:a partskonferensen (COP21) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) den 12 december 2015,

—

med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina (17),

—

med beaktande av den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

—

med beaktande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025,

—

med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 10/2021 av den 26 maj 2021Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling,

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (18) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 15 mars 2022 om budgetriktlinjerna för 2023 (07218/2022),

—

med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—

med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—

med beaktande av skrivelserna från utskottet för utrikesfrågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling, fiskeriutskottet och utskottet för konstitutionella frågor,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0062/2022), och av följande skäl:

A.

Parlamentet har i en rad resolutioner rekommenderat att alla medlemsstater anslår minst 2 % av sin finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens till de kulturella och kreativa sektorerna och minst 10 % till utbildning, samt att de anslår minst 5 % av sina medel från Europeiska socialfonden+ inom ramen för delad förvaltning till stöd för verksamhet inom ramen för den europeiska barngarantin.

Budgeten 2023: fortsättning på återhämtningen för alla

1.

 Europaparlamentet noterar, trots de uppmuntrande signaler som har gett upphov till förväntningar på ytterligare tillväxt under 2022, att de ekonomiska utsikterna fortfarande är osäkra, mot bakgrund av faktorer såsom störningar i leveranskedjan, höga energipriser, stigande inflation och den fortsatta covid-19-pandemin, liksom konsekvenserna av invasionen av Ukraina. Parlamentet påminner därför om att unionens budget för 2023 kommer att spela en viktig roll för att stärka unionens ekonomi och konkurrenskraft samt för att bygga upp vår gemensamma motståndskraft, bidra till det framgångsrika genomförandet av den europeiska gröna given och en rättvis omställning, så att ingen hamnar på efterkälken, och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som en av hörnstenarna i återhämtningen, liksom att bemöta de geopolitiska utmaningarna.

2.

 Europaparlamentet åtar sig därför att arbeta för att anta en framtidsinriktad budget som matchar unionens politiska prioriteringar när det gäller att säkerställa en starkare hälsounion, göra den gröna och digitala omställningen framgångsrik och främja en rättvis, inkluderande, hållbar och motståndskraftig återhämtning, inbegripet ökat stöd till små och medelstora företag, främja rättsstatsprincipen, EU:s värden och grundläggande rättigheter och deras tillämpning, bidra till större möjligheter för alla, bland annat ungdomar i hela unionen, och säkerställa en starkare union för sina medborgare och i världen.

3.

 Europaparlamentet understryker den centrala roll som EU:s sammanhållningspolitik spelar som en viktig investeringspolitik för unionen och en av hörnstenarna i en hållbar och inkluderande återhämtning, och pekar på dess unika europeiska mervärde och bidrag till en övergripande harmonisk utveckling i EU och dess medlemsstater och regioner. Parlamentet påpekar att 2023 kommer att vara det sista året för genomförandet av EU:s program i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, särskilt de som omfattas av delad förvaltning inom sammanhållningen, samt det år då nya program kommer att genomföras snabbare. Parlamentet förväntar sig därför att detta återspeglas i en betydande ökning av betalningsbemyndigandena för EU:s budget för 2023.

4.

 Europaparlamentet betonar att den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) kommer att träda i kraft från och med 2023. Parlamentet påminner om den centrala betydelsen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken för Europas livsmedelssystem, som ger alla EU-medborgare överkomliga och högkvalitativa livsmedel samt livsmedels- och nutritionstrygghet. Parlamentet påpekar också vikten av väl fungerande jordbruksmarknader, hållbar utveckling av landsbygdsområden, stabila och acceptabla inkomster för jordbrukare och fiskare, hållbar förvaltning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden samt generationsskifte för jordbrukare. Parlamentet vill att särskild uppmärksamhet ägnas åt småskaligt jordbruk, unga jordbrukare och små fiskeföretag genom att på bästa sätt utnyttja alla relevanta EU-program. Parlamentet påpekar att ett antal jordbrukssektorer har drabbats hårt av covid-19-utbrottet, stigande energipriser och andra kriser.

5.

 Europaparlamentet understryker behovet av att medlemsstaterna ingår kontrakt om alla tillgängliga resurser i faciliteten för återhämtning och resiliens före utgången av 2023 och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstater och stödmottagare i detta avseende samtidigt som parlamentet involveras i övervakningen och den transparenta bedömningen av processen. Parlamentet påminner dessutom om vikten av att involvera lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet och övervakningen av relevanta EU-program.

En starkare hälsounion

6.

 Europaparlamentet påminner om att covid-19-krisen har inneburit aldrig tidigare skådade påfrestningar för de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen och har utökat de befintliga utmaningarna. Parlamentet välkomnar prioriteringen av unionens hälsopolitik och framhåller programmet EU för hälsa och klustret för hälsa inom Horisont Europa. Parlamentet noterar att budgeten för beredskapsåtgärder som vidtas av myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) kommer från dessa program och från EU:s civilskyddsmekanism, och uttrycker djup oro över att detta skulle kunna äventyra uppnåendet av andra viktiga hälsomål som lagstiftarna har beslutat om. Parlamentet påminner därför om behovet av att förse Hera med nya resurser. Parlamentet understryker dessutom att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt parlamentets granskning av Hera. Parlamentet betonar vikten av att bygga upp den europeiska sjukvårdsstyrkan inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism och uppmanar alla medlemsstater att bidra till den med ytterligare resurser. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för planen mot cancer med starkt fokus på åtgärder som ger konkreta resultat för medborgarna, till exempel det europeiska initiativet för bilddiagnostik av cancer eller HPV-vaccinationsprogrammen.

7.

 Europaparlamentet noterar vikten av andra unionsprogram, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller att tillhandahålla investeringar och stöd för att förebygga hälsokriser och stärka hälso- och sjukvårdssystemens och hälso- och sjukvårdsinfrastrukturens resiliens. Parlamentet betonar behovet av att anpassa dessa verksamheter till andra EU-finansierade program, däribland EU för hälsa, samtidigt som skillnaderna i tillgång till hälso- och sjukvård minskas. Parlamentet understryker behovet av att stärka informationskampanjer om vaccinering i alla medlemsstater och utanför unionen. Parlamentet påminner även om vikten av ett stadigt genomförande och tillgång till tekniskt stöd för medlemsstater med låg administrativ kapacitet. Parlamentet betonar att decentraliserade hälso- och sjukvårdsrelaterade myndigheter och organ bör få tillräcklig finansiering och personal och vid behov förstärkas.

Se till att den gröna och digitala omställningen blir framgångsrik

8.

 Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av den europeiska gröna given och uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål senast 2050 och nollföroreningsambitionen kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar för att överbrygga det investeringsgap i den gröna omställningen som kommissionen identifierat och för att uppnå de bindande målen i Parisavtalet. Parlamentet betonar dock att kostnaden för att inte vidta åtgärder skulle bli mycket högre. Parlamentet betonar att unionens budget står i centrum för insatserna för en rättvis omställning till en grönare, hållbar, socialt inkluderande, mer motståndskraftig och konkurrenskraftig union och att det behövs ytterligare ekonomiska insatser. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser för att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden och samtidigt se till att ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet insisterar på att den europeiska gröna givens framgång också kommer att bero på dess finansiering, och kräver att unionens finansieringsinstrument ska användas med prioritet i de regioner, sektorer och områden som kommer att påverkas mest av den gröna omställningen, samtidigt som medlemsstaternas behov beaktas. Parlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för små och medelstora företag att fullt ut utnyttja möjligheterna i samband med den europeiska gröna given och omställningen av deras egen verksamhet till miljömässig hållbarhet och digitalisering.

9.

 Europaparlamentet påminner om behovet av att tillhandahålla ambitiösa resurser för program som stöder klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald och miljöskydd, såsom Life, och behovet av att påskynda och fullt ut genomföra mekanismen för en rättvis omställning, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare tekniskt stöd för att stödja medlemsstaterna i denna uppgift. Parlamentet påminner också om behovet av att säkerställa att unionens utgifter bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att stärka beredskapen för naturkatastrofer, särskilt genom den europeiska civilskyddsmekanismen, samt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullgör sitt åtagande, som gjordes under förlikningen om budgeten för 2022, att stärka byrån på detta område, särskilt mot bakgrund av dess centrala roll i genomförandet av 55 % -paketet och den därmed sammanhängande rapporteringen. Parlamentet är dessutom djupt oroat över den långsiktiga personalbristen inom vissa av kommissionens avdelningar och upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att säkerställa tillräckligt med resurser och personal. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att respektera principen om att inte orsaka skada för att säkerställa den nödvändiga samstämmigheten mellan politiska mål och utgifternas maximala effektivitet under och efter omställningen.

10.

 Europaparlamentet betonar behovet av investeringar i forskning och innovation avseende grön teknik, gröna processer och gröna färdigheter, bland annat i syfte att ge unionen en konkurrensfördel i den framtida ekonomin med nettonollutsläpp, och framhåller vikten av att säkerställa tillräckliga resurser för Horisont Europa i detta sammanhang. Parlamentet anser att tillhandahållandet av lämpligt stöd till små och medelstora företag är avgörande för att de ska få en viktigare roll inom forskning och innovation. Parlamentet anser att unionen fullt ut måste utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att modernisera och koppla samman sin transport- och energiinfrastruktur och för att öka dess hållbarhet, genom att stärka EU:s energisäkerhet och energioberoende och ytterligare utveckla energiunionen genom sammankoppling mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att tillräckliga resurser för FSE måste säkerställas. Parlamentet betonar även vikten av EU:s rymdprogram.

11.

 Europaparlamentet noterar de lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram om en förordning om halvledare och ett program för säker konnektivitet. Parlamentet påminner om principen att nya program inte bör inrättas på bekostnad av befintliga program och upprepar sin långvariga ståndpunkt att nya initiativ bör finansieras med nya resurser. Parlamentet har för avsikt att noggrant undersöka förslagens budgetkonsekvenser och deras inverkan på budgetförfarandet för 2023.

12.

 Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens konkurrenskraft att man ytterligare digitaliserar ekonomin och den offentliga sektorn. Parlamentet anser att en framgångsrik digital omställning kräver betydande forsknings- och innovationsinsatser inom ramen för Horisont Europa, betydande investeringar i digital infrastruktur genom FSE:s digitala del och stöd på områden såsom artificiell intelligens, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem i EU genom programmet för ett digitalt Europa. Parlamentet pekar på behovet av att ta itu med den digitala kompetensklyftan genom att främja avancerad digital kompetens och inkluderande lärande. Parlamentet betonar behovet av verktyg för yrkesmässig omställning. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering och alinjering mellan EU-program för att skapa förutsättningar för spridningen på marknaden av banbrytande teknik och innovationer och göra det möjligt för Europas ekonomi och offentliga sektor att ligga i framkant när det gäller den digitala omställningen och konkurrenskraften.

13.

 Europaparlamentet konstaterar att unionens finansieringsprogram bidrar till den ekonomiska återhämtningen samt till att bekämpa arbetslöshet och främja investeringar, och särskilt till att stödja små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag fortfarande utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet framhåller InvestEU och dess del för små och medelstora företag samt möjligheten för de små och medelstora företag som påverkas negativt av pandemin att få kapitalstöd inom ramen för programmet. Parlamentet framhåller behovet av att främja en välfungerande inre marknad genom tillräcklig finansiering för att garantera konsumentskydd, stärka småföretagens konkurrenskraft genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter, förbättra tillträdet till marknader, bygga vidare på Erasmus för unga företagare och ytterligare utöka möjligheterna att skapa och utöka nystartade företag.

14.

 Europaparlamentet uttrycker solidaritet med dem som arbetar inom sektorer som drabbats hårt av pandemin, särskilt inom turism, hotell- och restaurangbranschen och de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet framhåller att dessa sektorer utgör en viktig pelare i unionens ekonomi och sysselsätter en betydande del av unionens arbetskraft, särskilt inom små och medelstora företag. Parlamentet anser att dessa sektorer bör få mer stöd från medlemsstaterna och unionen, bland annat genom faciliteten för återhämtning och resiliens, och efterlyser ytterligare åtgärder för dessa sektorer och tillräcklig finansiering för relaterade EU-program. Parlamentet insisterar på att om det nya Bauhausinitiativet skulle omvandlas till ett mer långsiktigt initiativ eller program, skulle det behöva nya resurser. Parlamentet upprepar sin besvikelse över att parlamentets långvariga begäran om ett särskilt EU-program för turism inte har tillmötesgåtts.

Främja rättsstatsprincipen, EU:s värden och grundläggande rättigheter och deras tillämpning

15.

 Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för unionens trovärdighet att säkerställa en korrekt användning av unionens medel och att vidta alla åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att det finns ett klart samband mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av unionsbudgeten i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten bör tillämpas omedelbart och fullt ut, vilket Parlamentet har begärt upprepade gånger. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har genomfört förordningen, trots att den trädde i kraft den 1 januari 2021, och understryker att förordningen till fullo överensstämmer med EU-fördragen, vilket bekräftas i Europeiska unionens domstols domar av den 16 februari 2022 (19). Parlamentet förväntar sig att kommissionen utan dröjsmål ska utlösa artikel 6.1 i förordningen för medlemsstater där skriftliga underrättelser redan har skickats, i enlighet med artikel 6.4 i förordningen. Parlamentet anser att tillräckliga resurser bör göras tillgängliga för byråer och organ på detta område och för Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), särskilt med tanke på deras allt större arbetsbörda, bland annat när det gäller övervakning och kontroll av utgifter för faciliteten för återhämtning och resiliens.

16.

 Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen skyddar de andra grundläggande värden som unionen bygger på och är nära kopplad till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter. Parlamentet uttrycker djup oro över den betydande försämringen av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inbegripet rättsväsendets oberoende, maktdelning, kampen mot korruption och mediernas oberoende och frihet i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar vikten av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, särskilt för att skydda och främja de rättigheter och värden som fastställs i EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna och för att upprätthålla och vidareutveckla medborgarnas engagemang och utbildning samt öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen. Parlamentet efterlyser därför att det anslås en ambitiös nivå av resurser för detta program. Parlamentet påminner om att rättsligt samarbete mellan nationella myndigheter är viktigt för att stärka rättsstatsprincipen i unionen. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för programmet för rättsliga frågor.

Bättre möjligheter för alla och i synnerhet för ungdomar i hela unionen

17.

 Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har haft en allvarlig negativ inverkan på ungdomar, deras sysselsättningsutsikter, arbetsvillkor och psykiska hälsa, vilket har lett till förlorade möjligheter och sämre framtidsutsikter samt ökningen av utbildningsklyftan. Parlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning i detta sammanhang. Parlamentet är fast övertygat om att budgeten för 2023 bör innehålla ett fokus på ungdomar, för att bygga vidare på dynamiken från Europaåret för ungdomar 2022 med konkreta åtgärder och politik som ska fortsätta under 2023. Parlamentet betonar vikten av Erasmus+ och understryker den stora betydelsen av att säkerställa tillräckliga finansiella resurser för detta program, som otvetydigt har varit framgångsrikt för att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen och har gett konkreta resultat. Parlamentet anser att det bör bli mer inkluderande och erbjuda större möjligheter och lika tillgång för alla, särskilt för människor från missgynnade miljöer och från landsbygdsområden och avlägsna områden.

18.

 Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre utvecklade områden i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att blåsa nytt liv i och skapa högkvalitativa lokala arbetstillfällen i avfolkningsområden. Parlamentet betonar den avgörande roll som EU:s budget spelar för att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och för att stärka lokala och regionala sociala åtgärder, stärka den sociala dialogen och ge alla tillgång till nödvändiga och viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, tillräcklig näring och anständiga bostäder.

19.

 Europaparlamentet pekar på behovet av att stärka den europeiska solidaritetskåren, som hjälper ungdomar att få praktisk erfarenhet i en annan medlemsstat och därigenom öka deras anställbarhet och chanser i livet. Parlamentet påminner om vikten av lämplig finansiering av EU:s åtgärder och verksamhet för ungdomar och barn, särskilt inom ramen för ESF+, ReactEU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner om att kommissionen regelbundet bör rapportera om genomförandet av rekommendationen om inrättande av en europeisk barngaranti och en förstärkt ungdomsgaranti.

20.

 Europaparlamentet påminner om att pandemin också har drabbat äldre människor hårt. Parlamentet insisterar på att budgeten för 2023 bör ge tillräckligt stöd till de mest utsatta bland dem och skydda deras välbefinnande, värdighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar att Erasmus+ erbjuder möjligheter för vuxna och äldre och uppmanar kommissionen att se till att de i högre grad får nytta av programmet. Parlamentet pekar på EU-budgetens roll när det gäller att bidra till att säkerställa äldre personers tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, rörlighet och möjligheter att arbeta som volontärer. Parlamentet uppmanar EU att effektivisera och intensifiera sina åtgärder för äldre inom en sammanhängande ram som är kopplad till finansiering från EU-program.

En starkare union för medborgarna och i världen

21.

 Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina och alla försök att destabilisera EU:s partner i det östra grannskapet samt Belarus inblandning i denna aggression. Parlamentet understryker att unionen måste förbli enad och efterlyser ökat samarbete och solidaritet mellan medlemsstaterna i denna svåra situation. Parlamentet uppmanar med kraft unionen att garantera betydande finansiering för att hantera de geopolitiska konsekvenserna av den nuvarande krisen, inbegripet stöd till humanitära åtgärder och beredskapsåtgärder för att ta emot flyktingar i medlemsstaterna och i det östra grannskapet. Parlamentet påminner om att unionens stabilitet också är beroende av stabiliteten i dess grannskap.

22.

 Europaparlamentet påminner om sin resolution om Rysslands aggression mot Ukraina och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mobilisera alla tillgängliga finansiella medel för att stödja Ukraina. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för mobiliseringen av den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att förse parlamentet med tidiga och transparenta rapporter och information i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla ytterligare humanitärt katastrofbistånd till Ukraina i samarbete med FN:s humanitära organ och andra internationella partnerorganisationer. Parlamentet betonar behovet av att lägga särskild vikt vid utsatta grupper, minoriteter samt kvinnor och barn, eftersom de är särskilt drabbade i konfliktsituationer och behöver särskilt skydd och stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga alla tillgängliga medel för att säkerställa tillhandahållandet av stöd inom ramen för relevanta EU-program, särskilt när det gäller sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildning.

23.

 Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för suveräniteten och den territoriella integriteten för alla länder i det östliga partnerskapet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dem, särskilt Republiken Moldavien, i tillhandahållandet av tillfälligt skydd för flyktingar från Ukraina. Parlamentet upprepar behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna när det gäller att omplacera flyktingar från Ukraina, som har anlänt till Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien, till andra medlemsstater.

24.

 Europaparlamentet noterar vikten av sanktioner och unionens enighet när det gäller att införa dem, och uppmanar kommissionen att identifiera och underlätta metoder och sätt att hantera deras ekonomiska och sociala konsekvenser för EU.

25.

 Europaparlamentet understryker utvidgningspolitikens strategiska betydelse i länderna på västra Balkan och betonar behovet av att tillhandahålla tillräcklig finansiering till länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet, särskilt de som genomför associeringsavtal med EU, för att stödja omfattande politiska och socioekonomiska reformer och stärka det civila samhället och rättsstatsprincipen, samt för att bidra till återhämtningen från covid-19-krisen och dess långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Parlamentet betonar vikten av tillräckligt tekniskt stöd för att förbättra utnyttjandet av EU-medel i dessa regioner.

26.

 Europaparlamentet förväntar sig att asyl och migration även efter den pågående krisen kommer att fortsätta att stå högt på EU:s dagordning. Parlamentet framhåller behovet av kontinuerligt ekonomiskt stöd för mottagande, registrering, prövning och integration av asylsökande, och av att säkerställa tillräcklig finansiering för de särskilda målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden, i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet. Parlamentet betonar att detta system måste bygga på solidaritet och delat ansvar, dvs. att vissa medlemsstater inte överbelastas på ett oproportionerligt sätt, respekt för de mänskliga rättigheterna, främjande av integration, inrättande av en ram för laglig migration, i enlighet med parlamentets begäran, kampen mot människohandel och förbättring av systemen för ett effektivt, säkert och värdigt återvändande av personer och frivilligt återvändande, i linje med EU:s värden och internationella åtaganden. Parlamentet efterlyser dessutom tillräcklig finansiering för instrumentet för gränsförvaltning och visering för att stärka gränsförvaltningssystemen.

27.

 Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att inga mottagare av EU-stöd (inbegripet uppdragstagare eller underleverantörer, deltagare i workshoppar eller utbildningar, eller tredje parter) finns med på förteckningen över personer eller enheter som är föremål för EU:s restriktiva åtgärder.

28.

 Europaparlamentet betonar att unionen behöver tillräckliga resurser för att kunna reagera på större kriser och på de långsiktiga utmaningarna i sitt grannskap och i hela världen, samtidigt som man påminner om att taket i rubrik 6 i den fleråriga budgetramen redan är för lågt och att den befintliga fleråriga budgetramen måste ses över. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen, så att de kan fullgöra sin avgörande roll när det gäller att främja hållbar och demokratisk utveckling och politiska och ekonomiska reformer, skydda rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, stödja valprocesser och ta itu med sociala och klimatrelaterade utmaningar och de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet pekar på behovet av fortsatt stöd till flyktingar, särskilt i Turkiet och regionen i stort och av att reagera på utvecklingen i Afghanistan, samtidigt som man upprepar att unionens budget inte bör vara den enda finansieringskällan. Parlamentet begär att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) under 2023 ska få en ambitiös finansiering från EU:s budget så att den kan ge tillräckligt stöd till regional stabilitet och stärka de palestinska flyktingarnas motståndskraft. Parlamentet betonar vikten av programmet för humanitärt bistånd och konstaterar att resurserna inte ökar i linje med rekordstora behov. Parlamentet begär därför att det tilldelas mer medel och att medlemsstaterna ökar sitt humanitära bistånd.

29.

 Europaparlamentet upprepar sin åsikt att unionen bör ha tillräckliga medel för att reagera på oväntade händelser inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en djupgående analys av de olika konsekvenserna av de aktuella utmaningarna och deras inverkan på budgetförfarandet för 2023 och på hela den fleråriga budgetramen 2021–2027, och att bedöma när en översyn av den fleråriga budgetramen skulle vara lämplig.

30.

 Europaparlamentet anser att den senaste tidens ökning av covid-19-infektioner är ytterligare ett bevis på att mer bör göras för att vaccinera hela världen. Parlamentet påminner om överenskommelsen mellan de tre institutionerna som en del av 2022 års budget om att se över utvecklingen av pandemiinsatserna senast i slutet av juni 2022, särskilt när det gäller internationella vaccinationer, och att vidta nödvändiga åtgärder utan ytterligare dröjsmål.

31.

 Europaparlamentet betonar det allt större behovet av tillräckligt ekonomiskt stöd till unionens säkerhet och försvar, bland annat genom Europeiska försvarsfonden, som stöder forskning och utveckling i försvarssektorn. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att öka användningsbarheten och den operativa effektiviteten och för att förbättra den militära rörligheten, även i syfte att bidra till att stärka stabiliteten i och utanför EU:s grannskap, samt för att hantera hybrid- och cyberhot. Parlamentet anser att sådana insatser skulle öka unionens strategiska oberoende och stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering för fonden för inre säkerhet.

32.

 Europaparlamentet stöder helhjärtat EU:s insatser för att ta itu med ökande säkerhetshot, såsom spridning av desinformation, inbegripet desinformation online, falska nyhetskampanjer mot EU, terrorism, radikalisering och våldsam extremism inom EU och dess grannländer. Parlamentet anser att tilldelningen av medel bör återspegla hotens föränderliga karaktär och behovet av att ta itu med deras bakomliggande orsaker och säkerställa bättre samordning av unionens insatser på detta område.

33.

 Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att slutföra integreringen i Schengen av alla medlemsstater, särskilt Rumänien, Bulgarien och Kroatien, som uppfyller alla tekniska krav. Parlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, grundläggande rättigheter, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa tillräckligt med finansiering, personal och utbildning av personal för alla byråer som är verksamma inom områdena grundläggande rättigheter, asyl, säkerhet, rättvisa och integrerad gränsförvaltning. Parlamentet påminner om att Schengenområdet ger de deltagande länderna ekonomiska fördelar.

Övergripande frågor

34.

 Europaparlamentet påminner om att finansieringskostnaderna för EU:s återhämtningsinstrument ska bäras av unionsbudgeten, inbegripet genom tillräckliga intäkter från nya egna medel, och bör täckas av nödvändiga anslag i rätt tid. Parlamentet betonar att finansieringsramarna för utgiftsprogrammen inte bör användas för att hantera oförutsägbarheten i återhämtningsinstrumentets finansieringskostnader. Parlamentet anser att budgetmyndigheten har full befogenhet att besluta att förstärka alla EU-program, inbegripet när finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet är lägre än väntat. Parlamentet påminner om att det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet för 2022, som man enades om den 15 november 2021 under förlikningsperioden, avser budgetförfarandet för 2022 och skapar inte ett prejudikat. Parlamentet påminner om att alla framtida beslut endast får fattas under det årliga budgetförfarandet.

35.

 Europaparlamentet påminner om att unionens institutioner i det interinstitutionella avtalet enades om en rättsligt bindande färdplan för införandet av en korg med nya egna medel för att säkerställa fullständig återbetalning av det huvudsakliga beloppet för EU:s återhämtningsplan och den därmed sammanhängande räntan, utan att minska programutgifterna eller investeringsinstrumenten inom ramen för den fleråriga budgetramen, samtidigt som universalitetsprincipen respekteras. Parlamentet välkomnar det finansiella paket som kommissionen föreslog den 22 december 2021, som innehåller en uppdatering av beslutet om egna medel (20), med tre nya egna medel: en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, handel med utsläppsrätter och en andel av de största och mest lönsamma multinationella företagens residualvinst. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att man går vidare med detta finansiella paket. Parlamentet begär därför att rådet respekterar den överenskomna tidsplanen och gör framsteg med den första korgen med egna medel innan budgetförfarandet för 2023 har slutförts. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag till den andra korgen med nya egna medel före december 2023 för att säkerställa tillräckliga resurser för återbetalningar i samband med Next Generation EU. Parlamentet påminner om att 2023 kommer att vara det andra tillämpningsåret för den programspecifika justeringen enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

36.

 Europaparlamentet noterar att ett oväntat stort antal forskningsanslag har dragits tillbaka (över 469 miljoner EUR), på en nivå som inte förutsågs i, och därmed inte omfattas av, överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att alla tillbakadragna forskningsanslag bör göras tillgängliga enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet har för avsikt att inrikta de tillbakadraganden som tillkommer utöver de belopp som kommissionen ska inkludera i budgetförslaget på några få centrala områden.

37.

 Europaparlamentet ser fram emot tillämpningen av den reviderade klimatspårningsmetoden på budgetförslaget för 2023 i enlighet med det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och rapporteringen om principen om att inte vålla någon betydande skada i resultatrapporten. Parlamentet förväntar sig att kommissionen så snart som möjligt antar en effektiv, transparent och heltäckande metod för spårning av biologisk mångfald, med beaktande av de mål som fastställts för 2024, 2026 och 2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta alla relevanta resultat och rekommendationer för att uppnå transparens vad gäller framtida utgifter och upprätta en tydligare koppling mellan utgifterna för klimat och biologisk mångfald och deras faktiska effekter, bland annat genom att tillämpa genomförande- och resultatindikatorer. Parlamentet begär att parlamentet full ut ska delta i utvecklingen av metoderna, i enlighet med vad som fastställs i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen samråder med parlamentet om metoden för biologisk mångfald innan budgetförslaget för 2023 offentliggörs.

38.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en metod för att spåra sociala utgifter i EU-budgeten utifrån principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

39.

 Europaparlamentet upprepar att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av den ekonomiska och sociala krisen till följd av covid-19-pandemin, inbegripet av en ökning av det könsrelaterade våldet. Parlamentet begär därför betydande finansiering för Daphnedelen i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Parlamentet efterlyser ytterligare finansiering i EU:s budget i syfte att främja jämställdhet och bekämpa diskriminering, särskilt mot kvinnor och hbti+-personer, och uppmanar kommissionen att främja större synergier mellan EU-program på dessa områden. Parlamentet efterlyser också betydande resurser för att stödja skyddet och främjandet av samt den allmänna tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt att stödja kvinnliga människorättsförsvarare.

40.

 Europaparlamentet påminner om att kommissionen senast den 1 januari 2023 måste införa en metod, åtföljd av systematisk insamling, rapportering och utvärdering av könsuppdelade uppgifter, för att mäta utgifter som är relevanta för främjandet av jämställdhet samt rättigheter och lika möjligheter för alla. Parlamentet betonar vikten av att jämställdhetsintegrering genomförs och införs som en övergripande princip i EU:s samtliga verksamheter, politikområden och program. Parlamentet understryker den viktiga roll som spelas av byråer och organ på detta område och behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering och personal för att utföra deras uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025.

41.

 Europaparlamentet påminner om det viktiga arbete som utförs av de decentraliserade byråerna. Parlamentet anser att byråerna måste ha tillräckligt med personal och resurser för att kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet påminner om att byråernas uppgifter utvecklas i linje med de politiska prioriteringarna och betonar att nya ansvarsområden måste åtföljas av motsvarande nya resurser.

42.

 Europaparlamentet anser att budgeten för 2023 bör innehålla tillräckliga nivåer av betalningsbemyndiganden för att täcka både nya program och för slutförandet av pågående program, bland annat för att säkerställa att unionens budget ger den nödvändiga ekonomiska stimulansen. Parlamentet betonar med beaktande av lärdomar från tidigare fleråriga budgetramar att det är nödvändigt att påskynda programgenomförandet för att undvika eftersläpningar i betalningar under den andra hälften av perioden för den fleråriga budgetramen.

43.

 Europaparlamentet anser att nödvändiga anslag bör ställas till förfogande när rekommendationerna från konferensen om Europas framtid genomförs.

44.

 Europaparlamentet understryker värdet av pilotprojekt och förberedande åtgärder när det gäller att testa nya politiska initiativ och lägga grunderna för framtida unionsåtgärder. Parlamentet avser därför att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder i linje med sina politiska prioriteringar och kommissionens bedömning. Parlamentet förväntar sig att kommissionen gör en opartisk utvärdering av förslagen till pilotprojekt och förberedande åtgärder på grundval av en rättslig och ekonomisk bedömning och förväntar sig att få exakta och detaljerade förklaringar när ett projekt anses ”omfattas” av EU:s program och politik, med konkreta exempel på de EU-åtgärder som anses omfattas av förslagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de pilotprojekt och förberedande åtgärder som antas i budgeten genomförs fullt ut, i god tid och i samarbete med parlamentet, och att de ges större synlighet för att maximera deras genomslagskraft.

o

o o

45.

 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)  EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(2)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(3)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 1.

(4)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 2.

(5)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 3.

(6)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 4.

(7)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 5.

(8)  EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 6.

(9)  EUT C 445, 29.10.2021, s. 240.

(10)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(11)  EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

(12)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23.

(13)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(14)  EUT C 494, 8.12.2021, s. 2.

(15)  EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.

(16)  EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.

(17)  Antagna texter, P9_TA(2022)0052.

(18)  EUT L 45, 24.2.2022, s. 1.

(19)  Domarna av den 16 februari 2022 i målen C-156/21, Ungern mot parlamentet och rådet, ECLI:EU:C:2022:97, och C-157/21, Polen mot parlamentet och rådet, C-157/21, ECLI:EU:C:2022:98.

(20)  Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).