|
24.11.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 474/41 |
P9_TA(2021)0074
Genomförande av förordningen om byggprodukter
Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2021 om genomförande av förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (förordningen om byggprodukter) (2020/2028(INI))
(2021/C 474/03)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (1) (förordningen om byggprodukter), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (2) (standardiseringsförordningen), |
|
— |
med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Commission evaluation of 24 October 2019 of Regulation (EU) No 305/2011 of the European Parliament and of the Council of 9 March 2011 laying down harmonised conditions for the marketing of construction products (SWD(2019)1770) (inte översatt till svenska) – kommissionens utvärdering av förordningen om byggprodukter, |
|
— |
med beaktande av kommissionens rapport av den 24 oktober 2019 om resultatet av utvärderingen av relevansen hos de uppgifter som anges i artikel 31.4 och som får unionsfinansiering i enlighet med artikel 34.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (COM(2019)0800), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (3), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (4), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (5), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008 (6), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om framtiden för EU:s standardisering (7), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016Ren energi för alla i EU (COM(2016)0860), |
|
— |
med beaktande av den europeiska gröna given (COM(2019)0640), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098), |
|
— |
med beaktade av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0012/2021), och av följande skäl: |
|
A. |
Byggsektorn står för 18 miljoner direkta arbetstillfällen i Europa och genererar 9 % av BNP (8). |
|
B. |
Syftet med förordningen om byggprodukter är att undanröja tekniska handelshinder för byggprodukter för att främja deras fria rörlighet inom den inre marknaden och samtidigt säkerställa att dessa produkter är lämpade för sin avsedda användning och uppfyller sin angivna prestanda, med beaktande av hälso-, säkerhets- och miljöaspekterna i samband med deras användning, oavsett var de tillverkas. |
|
C. |
Det europeiska systemet för tekniska föreskrifter och standardisering har visat sig vara en drivkraft för konkurrenskraft och innovation, samtidigt som det bidrar till konsumentsäkerhet och minskade olycksfallsfrekvenser, vilket gör EU-standarder till ett globalt riktmärke. |
|
D. |
Det långsamma antagandet och avsaknaden av hänvisningar till harmoniserade standarder är problematiskt, eftersom antagningsprocessen inte håller jämna steg med utvecklingen inom sektorn, vilket skapar osäkerhet för företagen. Avsaknaden av harmoniserade standarder och de befintliga standardernas ofullständiga karaktär har bidragit till ytterligare nationella krav på byggprodukter som hindrar deras fria rörlighet på den inre marknaden. Dessa krav kan vara negativa för konsumenter och för medlemsstaterna när de uppfyller sina skyldigheter i fråga om strukturell säkerhet, hälsa, miljöskydd, andra byggrelaterade frågor och konsumentskydd. |
|
E. |
Reglerna för byggnadsverk som fastställs av medlemsstaterna bör utformas och genomföras så att de garanterar arbetstagares och konsumenters säkerhet och så att miljön inte skadas, vilket också kan påverka kraven på byggprodukter. |
|
F. |
Kostnaderna för efterlevnad av förordningen om byggprodukter motsvarar 0,6–1,1 % av byggsektorns omsättning, och bärs främst av tillverkare, vilket kan vara mycket betungande för små och medelstora företag. |
1.
Europaparlamentet välkomnar kommissionens utvärdering och pågående översyn av förordningen om byggprodukter, som syftar till att ytterligare undanröja hinder på den inre marknaden för byggprodukter och bidra till målen i den europeiska gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, samtidigt som hänsyn tas till teknisk utveckling och innovation.
2.
Europaparlamentet pekar på de utmärkande dragen för förordningen om byggprodukter, som skiljer sig från de allmänna principerna för den nya lagstiftningsramen, främst eftersom den inte harmoniserar några särskilda krav eller lägsta säkerhetsnivåer för byggprodukter, utan i stället enbart definierar ett gemensamt tekniskt språk, som är detsamma för alla byggprodukter som omfattas av förordningen om byggprodukter, för att bedöma byggprodukters prestanda i förhållande till deras grundläggande egenskaper, som fastställs i harmoniserade tekniska specifikationer.
3.
Europaparlamentet betonar att den gällande förordningen om byggprodukter säkerställer fri rörlighet för byggprodukter inom unionen, medan medlemsstaterna behåller kontrollen över reglerna för byggnadsverk. Parlamentet noterar i detta avseende att det i medlemsstaternas bestämmelser krävs att byggnadsverk utformas och utförs så att säkerheten för människor, husdjur eller egendom inte äventyras och miljön inte skadas. Parlamentet påpekar att byggregler som fastställs på medlemsstatsnivå i allmänhet påverkas av prestandan för de byggprodukter som används i byggnadsverk.
Gemensamt tekniskt språk, inklusive standarder
|
4. |
Europaparlamentet noterar att det gemensamma tekniska språk som införs genom förordningen om byggprodukter fastställs i harmoniserade europeiska standarder, och i europeiska bedömningsdokument för produkter som inte – eller inte helt – omfattas av de harmoniserade standarderna, för att uppfylla medlemsstaternas prestandakrav. Parlamentet konstaterar att Europeiska standardiseringskommittén och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) är de organ som är behöriga att utarbeta harmoniserade standarder, medan Europeiska organisationen för tekniskt godkännande (EOTA) och de tekniska bedömningsorganen ansvarar för utarbetandet av europeiska bedömningsdokument. |
|
5. |
Europaparlamentet påpekar att till skillnad från annan lagstiftning inom ramen för den nya lagstiftningsramen är användningen av harmoniserade standarder enligt förordningen om byggprodukter obligatorisk, och därför behövs det ett effektivt system för antagande av dem i syfte att tillgodose industrins behov och återspegla dess mest effektiva praxis, bana väg för innovation, hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen, säkerställa klarhet angående rättsläget och lika villkor för små och medelstora företag, och tillgodose medlemsstaternas behov av reglering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa ett aktivt deltagande från industrin och berörda parter för att säkerställa att nya standarder är så relevanta som möjligt. Parlamentet konstaterar att medlemsstaternas aktiva deltagande i standardiseringsprocessen är viktigt. |
|
6. |
Europaparlamentet är bekymrat över att av de 444 befintliga harmoniserade standarderna för byggprodukter utfärdades endast 12 nya standarder efter antagandet av förordningen om byggprodukter. Parlamentet anser att den tid som krävs för utformning av och hänvisning till standarder, eftersläpningen i fråga om revidering och uppdatering av befintliga standarder (EU:s regelverk med anknytning till förordningen om byggprodukter), avsaknaden av klarhet angående rättsläget inom den nuvarande lagstiftningsramen och bristen på en produktiv dialog mellan alla parter som för närvarande deltar i processen är några av de största problemen i samband med genomförandet av förordningen om byggprodukter. |
|
7. |
Europaparlamentet understryker att ett stort antal standarder inte helt omfattar alla grundläggande krav som behövs för att byggprodukter ska kunna användas i byggnadsverk. Parlamentet är bekymrat över att denna ofullständiga harmonisering delvis har lett till ytterligare nationella krav och obligatoriska nationella märkningar för byggprodukter, vilket för med sig omotiverade hinder och en fragmentering och försvagning av den inre marknaden, och skapar osäkerhet om rättsläget för företag, byggföretag, entreprenadföretag, planerare och arkitekter, vilket kan medföra säkerhetsrisker för byggnadsverk. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att hitta en snabb och genomförbar lösning för att förbättra standardiseringsprocesserna och få bort eftersläpningen i samband med standarder utan hänvisningar. Parlamentet stöder i detta avseende en kombination av kortsiktiga åtgärder för att ta itu med eftersläpningen och bristerna i lagstiftningen vid sidan av långsiktiga åtgärder för att förbättra processen för att fastställa det gemensamma tekniska språket med hjälp av övergripande harmoniserade standarder. |
|
9. |
Europaparlamentet påpekar att problem med utformningen av harmoniserade standarder måste hanteras i alla etapper i förberedelseprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära samråda med alla berörda parter under förberedelsefasen, i enlighet med standardiseringsförordningen, och betonar betydelsen av balanserad representation och av transparens och öppenhet för alla medverkande parter i syfte att finna genomförbara lösningar. Parlamentet understryker att kommissionens begäranden om standardisering behöver hålla hög kvalitet och att det är viktigt med tydlig och pragmatisk vägledning. Parlamentet uppmuntrar vidare kommissionen att utarbeta övergripande och horisontella riktlinjer för standardiseringsorganen där strukturen och kraven anges för en begärd standard. Parlamentet föreslår att det ska fastställas tydligt definierade tidsramar för kommissionens bedömning av de utarbetade standarderna samt tydliga tidsfrister för alla parter för att säkerställa ytterligare revidering om en begäran om standardisering inte har följts eller om förordningen om byggprodukter inte har iakttagits. Parlamentet anser att standardernas tillämpningsområde behöver fastställas mer exakt så att tillverkarna kan få tydlig vägledning när de deklarerar att deras produkter omfattas av tillämpningsområdet. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att eftersom standarder är obligatoriska enligt förordningen om byggprodukter och betraktas som en del av unionslagstiftningen, bör texterna i utfärdade harmoniserade standarder finnas tillgängliga på alla EU-språk. Parlamentet betonar att man behöver säkerställa översättningar av hög kvalitet utan extra kostnad och göra nationella standardiseringsorgan mer delaktiga i översättningsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja och förenkla finansieringsupplägget för översättningen av harmoniserade standarder. |
|
11. |
Europaparlamentet är bekymrat över att det stora flertalet europeiska bedömningsdokument inte berör innovativa produkter, trots att en alternativ väg för produkter som inte, eller inte helt, omfattas av harmoniserade standarder har inkluderats i förordningen om byggprodukter just för att möjliggöra för innovativa produkter att komma in på marknaden. |
|
12. |
Europaparlamentet anser följaktligen att standardiseringssystemets nuvarande underprestation är en faktor som leder till en ökad användning av EOTA som en alternativ metod för standardisering. |
|
13. |
Europaparlamentet påpekar att alternativet att använda EOTA tar lång tid och är dyrt, vilket inte är gynnsamt för små och medelstora företag, och i de flesta fall endast är överkomligt för stora marknadsaktörer. Parlamentet betonar att även om det behövs allmänna förbättringar i standardiseringsprocessen kan det nuvarande förfarandet för att utforma europeiska bedömningsdokument vara till hjälp som en kompletterande metod för att uppmuntra utvecklingen av innovativa produkter och små och medelstora företags deltagande, men det måste också inriktas på tillverkarnas mål att släppa ut innovativa produkter på marknaden så snabbt som möjligt och samtidigt respektera unionens produktkrav, och det bör inte ses som ett permanent alternativ till standardiseringssystemet. |
|
14. |
Europaparlamentet understryker att ett gemensamt tekniskt språk kan bidra till främjandet av en cirkulär ekonomi, eftersom det gör att byggprodukters prestanda kan deklareras på ett enhetligt sätt. Parlamentet anser att det bör läggas ett större fokus på standarder som kan bidra till främjandet av den cirkulära ekonomin i Europa. |
CE-märkning och prestandadeklaration
|
15. |
Europaparlamentet noterar att CE-märkningen innebär att byggprodukter som lagligen släpps ut på marknaden i en medlemsstat kan saluföras i alla andra medlemsstater. Parlamentet är emellertid bekymrat över att eftersom CE-märkningen enligt förordningen om byggprodukter skiljer sig från annan lagstiftning inom den nya lagstiftningsramen, genom att den endast avser produktens prestanda, inte överensstämmelsen med specifika produktkrav, så kan ett upplägg som skiljer sig så mycket från annan lagstiftning inom den nya lagstiftningsramen skapa förvirring i fråga om CE-märkningen och förminska dess värde. Parlamentet pekar i detta sammanhang på överlappningarna i den information som krävs för CE-märkningen och för prestandadeklarationen. Parlamentet anser att detta dubbelarbete skapar ytterligare onödiga administrativa bördor och kostnader för företagen och bör tas itu med, bland annat genom en ökad användning av digitala lösningar. |
|
16. |
Europaparlamentet beklagar att CE-märkningen enligt förordningen om byggprodukter felaktigt ses som en kvalitetsmärkning, och att den inte fastställer huruvida en byggprodukt är säker eller kan användas i byggnadsverk. Parlamentet anser att ytterligare lösningar behövs för att ge slutanvändare exakt och tydlig information om vad CE-märkningen är för sorts märkning, med avseende på byggprodukternas säkerhet och deras överensstämmelse med nationella byggnadssäkerhets- och byggnadsverkskrav. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga och grundligt bedöma möjligheten att gradvis utöka förordningen om byggprodukter genom att inkludera ytterligare informationsskyldigheter och krav rörande produkters prestanda med avseende på hälso-, säkerhets och miljöaspekter efter en konsekvensbedömning och en bedömning av unionens och medlemsstaternas regleringsbehov för varje produktkategori. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utvärdera vilken strategi som skulle visa sig vara effektiv för förordningen om byggprodukter. |
|
18. |
Europaparlamentet noterar den bristande digitaliseringen inom byggsektorn och betonar vikten av att till fullo utnyttja digital teknik, vilket skulle göra det möjligt att ge tydlig, transparent och tillförlitlig information till ekonomiska aktörer och slutanvändare, komma tillrätta med överlappningar i informationskraven och göra det möjligt för marknadskontrollmyndigheterna att bedriva sin verksamhet på ett effektivare sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera fördelarna med att använda sådan teknik och att ta fram lösningar för en smart integrering av befintliga data som kan utnyttjas i olika informationssystem. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att digitala lösningar skulle kunna göra marknaden för byggprodukter mer transparent och säkerställa att information som lämnas i prestandadeklarationen är korrekt och tillförlitlig, samt göra det lättare att jämföra byggprodukter utifrån deras angivna prestanda, inbegripet säkerhets- och miljöprestanda, så att ekonomiska aktörer och slutanvändare kan dra nytta av informationen från tillverkare för att snabbt bedöma och jämföra krav för byggnadsverk med informationen i prestandadeklarationen. |
|
20. |
Europaparlamentet betonar att ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag, behöver göras mer medvetna om CE-märkning och prestandadeklarationer, bland annat med hjälp av den gemensamma digitala ingången. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle öka förtroendet för unionsharmonisering och kvaliteten i harmoniserade standarder och bidra till att göra den inre marknaden mindre fragmenterad. Parlamentet belyser den viktiga roll som de nationella kontaktpunkterna för byggprodukter spelar för att informera ekonomiska aktörer om tillämpningen av förordningen om byggprodukter och tillhandahålla tillförlitlig information om vilka regler som gäller i en medlemsstat för de byggnadsverkskrav som gäller för den avsedda användningen av varje byggprodukt. Parlamentet föreslår att ytterligare ansträngningar ska göras för att informera om att dessa kontaktpunkter finns, eftersom det 2018 endast var 57 % av de berörda parterna som kände till dem. |
Marknadskontroll
|
21. |
Europaparlamentet oroar sig över att industrin anser att marknadskontrollen av byggprodukter är otillräcklig och ineffektiv. Parlamentet betonar att detta leder till att ekonomiska aktörer som följer lagstiftningen inte verkar på samma villkor som oseriösa näringsidkare som inte följer den. Parlamentet påpekar att svag och inkonsekvent marknadskontroll kan leda till att fler produkter inte lever upp till sin deklarerade prestanda, vilket skulle utsätta slutanvändarna för fara. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra förordning (EU) 2019/1020, som syftar till att stärka marknadskontrollen av produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning, inbegripet förordningen om byggprodukter, och som fastställer ramen för samarbete med ekonomiska aktörer. Parlamentet betonar att de nationella marknadskontrollmyndigheterna behöver verkställa nya regler på ett konsekvent, harmoniserat och enhetligt sätt, och att det behövs ett utökat gränsöverskridande samarbete i detta syfte för att säkerställa lika villkor inom byggsektorn och rättvis konkurrens på unionsmarknaden. |
|
23. |
Europaparlamentet påminner om kravet i förordning (EU) 2019/1020 att medlemsstaterna ska avsätta nödvändiga ekonomiska, personalmässiga och tekniska resurser till marknadskontrollmyndigheterna, bland annat genom att se till att de har tillräcklig expertis och kompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka samarbetet mellan sina marknadskontrollmyndigheter, inbegripet på gränsöverskridande nivå, och att öka kontrollernas antal, effektivitet och ändamålsenlighet för att kunna identifiera byggprodukter som inte överensstämmer med prestandadeklarationen och förhindra att de hamnar i omlopp på den inre marknaden. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt anta genomförandeakter enligt förordning (EU) 2019/1020 för att ytterligare anpassa marknadskontrollmyndigheternas resultat genom att fastställa enhetliga villkor för kontroller, kriterier för fastställande av kontrollfrekvensen och antalet prover som ska kontrolleras för vissa produkter eller produktkategorier, och genom att fastställa riktmärken och teknik för kontroller av harmoniserade produkter, med vederbörligt beaktande av de berörda sektorernas särdrag, inklusive byggprodukter, och av effekten av en reviderad förordning om byggprodukter. Parlamentet konstaterar att unionsnätverket för produktöverensstämmelse och grupperna för administrativt samarbete (Adco-grupperna) spelar en viktig roll i säkerställandet av en strukturerad samordning och ett strukturerat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter och kommissionen och i rationaliseringen av marknadskontrollen så att den blir effektivare. |
|
25. |
Europaparlamentet anser att de nationella marknadskontrollmyndigheter som ansvarar för byggprodukter måste föra ett nära samarbete med nationella myndigheter för bygginspektion i syfte att säkerställa ett nyanserat tillvägagångssätt för att bedöma huruvida byggprodukter som används i byggnadsverk överensstämmer med den angivna prestandan eller avsedda användningen, samt för att säkerställa att de överensstämmer med byggregler, och därmed garantera hälsa och säkerhet för arbetstagare som använder byggprodukterna och för användare av byggnadsverk. |
|
26. |
Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör ta sitt ansvar när de inför nationella bestämmelser om byggnadsverk, inbegripet krav som rör byggnaders säkerhet vid uppförande, underhåll och rivning av byggnadsverk, genom att beakta andra aspekter som är viktiga för allmänintresset, såsom arbetstagares hälsa och säkerhet samt miljöskydd. |
|
27. |
Europaparlamentet påpekar att onlineförsäljningen har ökat inom byggsektorn. Parlamentet understryker att man behöver säkerställa en effektiv marknadskontroll av byggprodukter som säljs på nätet, särskilt sådana som köps från ekonomiska aktörer utanför EU, eftersom de kanske inte överensstämmer med unionslagstiftningen och därför kan påverka byggnadsverks kvalitet och säkerhet, i syfte att säkerställa att byggprodukter som är i omlopp på den inre marknaden överensstämmer med sin angivna prestanda eller avsedda användning, oavsett var de kommer ifrån. Parlamentet framhåller att e-marknadsplatser kan ha en roll att spela i detta avseende. |
|
28. |
Europaparlamentet betonar att man behöver säkerställa en enhetlig prestandanivå för underrättade organ som utför bedömningar av byggprodukters prestanda, så att deras uppgifter utförs på samma nivå och på samma villkor. Parlamentet noterar i detta avseende den roll som de unionsprovningsanläggningar som infördes genom förordning (EU) 2019/1020 spelar genom att bidra till en större laboratoriekapacitet och säkerställa att testerna är tillförlitliga och konsekventa, för marknadskontrolländamål i alla medlemsstater. |
|
29. |
Europaparlamentet betonar att man behöver förbättra tillhandahållandet och utbytet av information om potentiellt farliga ämnen i byggprodukter, och stärka samarbetet med Europeiska kemikaliemyndighetens databaser i enlighet med den nuvarande lagstiftningen. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att effektivt kontrollera och hantera omotiverade hinder på den inre marknaden som har uppkommit på grund av nationella lagstiftningsåtgärder. Parlamentet betonar behovet av förstärkt dialog och samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna för att ta itu med praxis som hindrar den fria rörligheten för byggprodukter på den inre marknaden, såsom det fortsatta bruket av nationella märken och ytterligare certifieringar för byggprodukter. |
Byggprodukters hållbarhet
|
31. |
Europaparlamentet framhåller det övergripande behovet av att övergå till en hållbar och mer cirkulär ekonomi för anskaffning, tillverkning, återanvändning och återvinning av byggprodukter och i användningen av dem i byggnadsverk. Parlamentet betonar att byggprodukter behöver göras mer hållbara och att tillgången på sekundära och förnybara produkter och material på marknaden bör förbättras. |
|
32. |
Europaparlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens mål att göra byggsektorn mer hållbar genom att ta itu med byggprodukternas hållbarhetsprestanda i revideringen av förordningen om byggprodukter, vilket angavs i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att anpassa lagstiftningen för byggprodukter till den övergripande miljöpolitiken och säkerställa att den överensstämmer bättre med denna politik. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att i de harmoniserade standarderna för specifika produktkategorier enligt förordningen om byggprodukter inkludera vissa krav avseende miljöprestanda och hållbarhetskriterier under produkters hela livscykel, och samtidigt beakta marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen såväl som nationella lagstiftningskrav för byggsektorn eller nationell byggnadspolitik, i syfte att förse tillverkarna med en enda ram för bedömning och provning av produkter där det finns relevanta gemensamma efterlevnadskrav. Parlamentet framhåller att de grundläggande krav för byggnadsverk som fastställs i den nuvarande förordningen om byggprodukter redan kan utgöra grunden för att förbereda mandat om standarder och harmoniserade tekniska specifikationer med avseende på byggprodukters miljöprestanda och hållbarhet. Parlamentet understryker att man behöver göra en ordentlig bedömning av vilka produktkategorier som sådana krav skulle vara relevanta för, och att alla berörda parter behöver delta i bedömningsprocessen. Parlamentet understryker att en sådan inkludering inte får leda till att priserna på byggprodukter höjs. |
|
34. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur förordningen om byggprodukter kan främja byggprodukters cirkularitet, inklusive återanvända eller återtillverkade produkter eller produkter som är tillverkade av återvunna material. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva tillförlitliga data om tidigare användning av byggprodukter, och att man behöver beakta hur mycket detta skulle kunna kosta. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens mål att inrätta ett gemensamt europeiskt dataområde för smarta cirkulära tillämpningar med data om produktinformation (9). |
Särskilda rekommendationer för översynen av förordningen om byggprodukter
|
35. |
Europaparlamentet betonar att alla berörda parter behöver vara ordentligt delaktiga i samråds- och utvärderingsprocessen. Parlamentet betonar att en omfattande konsekvensbedömning behöver göras av möjliga regleringsalternativ. Parlamentet framhåller att lagstiftningen om byggprodukter behöver säkerställa dels lika villkor och en mindre administrativ börda för alla företag, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som hänsyn tas till nya affärsmodeller, dels rättvis konkurrens på global nivå. Parlamentet efterlyser i detta avseende ytterligare förtydliganden och förbättringar av de förenklade förfarandena för mikroföretag. |
|
36. |
Europaparlamentet understryker att man måste undvika dubbelarbete och säkerställa att den reviderade förordningen om byggprodukter är förenlig med befintlig lagstiftning och framtida lagstiftningsinitiativ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att klargöra förhållandet mellan förordningen om byggprodukter och relaterad lagstiftning om den inre marknaden, såsom ekodesigndirektivet (10), energimärkningsförordningen (11), ramdirektivet om avfall (12) och dricksvattendirektivet (13), för att undvika eventuella överlappningar och vid behov rationalisera de relevanta bestämmelserna för att säkerställa klarhet angående rättsläget för företagen. |
|
37. |
Europaparlamentet betonar att en revidering av förordningen om byggprodukter bör vara förenlig med principerna och målen i standardiseringsförordningen när det gäller utarbetandet av harmoniserade standarder för att säkerställa att de är öppna för insyn och håller hög kvalitet. Parlamenten betonar att man vid en revidering bör säkerställa att alla berörda parter medverkar på lämpligt sätt och att medlemsstaternas regleringsbehov tillgodoses. |
|
38. |
Europaparlamentet betonar att man behöver säkerställa rättslig klarhet under en övergångsperiod vid en revidering av förordningen om byggprodukter och översynen av EU:s regelverk med anknytning till förordningen om byggprodukter, för att undvika ett rättsligt vakuum och säkerställa en smidig övergång från befintliga till nya bestämmelser. |
|
39. |
Europaparlamentet är bekymrat över att en revidering av förordningen om byggprodukter, och framför allt översynen av EU:s regelverk med anknytning till förordningen om byggprodukter, kommer att ta lång tid, samtidigt som tillverkare, byggföretag, entreprenadföretaget, planerare, arkitekter och andra slutanvändare behöver omedelbara lösningar för att kunna hantera den rättsliga osäkerhet som orsakas av bland annat avsaknaden av uppdaterade harmoniserade standarder och luckor i lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med dessa frågor som en del av sin förväntade översyn av förordningen om byggprodukter, inbegripet utarbeta en lösning för att komma till rätta med de brådskande rättsliga och tekniska utmaningarna. |
|
40. |
Europaparlamentet begär en ambitiös revidering av förordningen om byggprodukter som syftar till att skapa ett stabilt regelverk med effektiva, enkelt verkställbara och harmoniserade regler. |
o
o o
|
41. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna. |
(2) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
(3) EUT L 169, 25.6.2019, s. 1.
(4) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.
(5) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
(6) EUT L 91, 29.3.2019, s. 1.
(7) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 56.
(8) Kommissionen, The European construction sector – A global partner, 2016.
(9) Såsom anges i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.
(10) EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.
(11) EUT L 198, 28.7.2017, s. 1.