Bryssel den 2.10.2024

COM(2024) 427 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om Europeiska unionens humanitära biståndsåtgärder finansierade 2023


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning    

Det globala sammanhang inom vilket biståndet lämnas    

Lämpligt och effektivt humanitärt bistånd till drabbade befolkningsgrupper    

Granskning av externa bedömningar av vissa verksamheter    

Commission européenne/Europese Commissie, 1049 Bruxelles/Brussel, BELGIQUE/BELGIË – Tfn +32 22991111

Inledning

I denna rapport presenteras unionens viktigaste verksamhet och resultat på området humanitärt bistånd under 2023. Verksamheten bedrivs av Europeiska kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (GD Echo). Den läggs fram i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd, i vilken det anges att kommissionen ska förelägga Europaparlamentet och rådet en årsrapport med en sammanfattning av de insatser som finansierats under föregående år.

GD Echo har i uppdrag att rädda och bevara liv, förebygga och lindra mänskligt lidande samt skydda integriteten och den mänskliga värdigheten hos befolkningar som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor inom eller utanför EU. Inom ramen för detta gemensamma övergripande mål agerar GD Echo både som EU:s givare av humanitärt bistånd och beredskapsorganisation och som samordnare och förmedlare av civilskyddsinsatser på EU-nivå genom unionens civilskyddsmekanism. Mekanismen är i hög grad verksam utanför EU och kan snabbt tillhandahålla katastrofhjälp och humanitärt bistånd i krissituationer. Den kompletterar därmed GD Echos humanitära biståndsverksamhet, vilket också beskrivs i detta dokument. GD Echos verksamhet bidrar till förverkligandet av kommissionen politiska prioriteringar om ett starkare Europa i världen, en europeisk grön giv och främjande av vår europeiska livsstil.

Genom GD Echo tillhandahåller EU humanitärt bistånd till människor i nöd runtom i världen, baserat på de humanitära principerna om mänsklighet, opartiskhet, oberoende och neutralitet. Dessa principer är förankrade i artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd( 1 )). EU:s humanitära bistånd fördelas till dem som har störst behov, oavsett nationalitet, religion, kön, etniskt ursprung eller politisk tillhörighet. Det ska också särskilt fokusera på behoven hos kvinnor, barn, äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning 2 .

Det globala sammanhang inom vilket biståndet lämnas

Under 2023 fick vi erfara betydande humanitära utmaningar på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, den upptrappade situationen i Mellanöstern, särskilt i Palestina, de fortsatta striderna i Sudan och de utdragna kriserna i Sahel. EU gav betydande stöd till Ukraina, med humanitära biståndsinsatser på totalt 785 miljoner euro sedan februari 2022. Dessutom nådde den osäkra livsmedelsförsörjningen i världen rekordnivåer 2023, med fem länder som står inför potentiell hungersnöd, och Palestina 3 som drabbades av den allvarligaste livsmedelskrisen i modern tid.

Stora utmaningar i det globala humanitära landskapet på grund av utdragna kriser, klimatförändringar, oförutsedda katastrofer och sjukdomsutbrott har lett till att den humanitära situationen försämrats ytterligare även i många andra delar av världen. Detta har lett till exceptionella humanitära behov. Enligt Global Humanitarian Overview 2023( 4 )) från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) var 363,3 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd och skydd i slutet av 2023, en ökning med 11,4 % jämfört med 2022. Finansieringen kunde dock inte tillgodose de växande behoven. Finansieringsgapet mellan humanitära behov och tillgängliga resurser växte från ett underskott på 18,3 miljarder US-dollar 2022 till ett underskott på 27,7 miljarder US-dollar i slutet av 2023( 5 ) ) .

Det är fortfarande svårt att tillhandahålla humanitärt bistånd på grund av oförutsägbarhet, instabilitet och osäkerhet, vilket innebär betydande risker för humanitära aktörer. Tillträdesrestriktioner hindrar tillhandahållande av humanitärt bistånd på grund av begränsad eller nekad tillgång till behövande personer och försvårar genomförandet av nödvändiga kontrollåtgärder, t.ex. övervakning på plats och behovsbedömningar. De allt fler kränkningarna av internationell humanitär rätt ökar riskerna med och gör det svårare att tillhandahålla humanitärt bistånd.

Trots dessa utmaningar lyckades kommissionen nå sina mål i linje med de prioriteringar och nyckelåtgärder som beskrivs i kommissionens meddelande om EU:s humanitära insatser: nya utmaningar, samma principer, som antogs i mars 2021( 6 )). EU förblev en viktig global givare av humanitärt bistånd och tillhandahöll humanitärt bistånd i 114 länder( 7 ) på ett princip- och behovsbaserat sätt. Detta utgjorde 9,4 % av den totala finansiering som mobiliserades i det globala systemet för humanitärt bistånd( 8 )). EU strävar efter att det ska finnas finansiering tillgänglig för att hjälpa så många människor i nöd som möjligt i så många länder som möjligt. Unionen strävar även efter att omfattande åtgärder ska kunna vidtas snabbt och effektivt. GD Echos fältnätverk (50 kontor i 40 länder, med cirka 430 nationell och internationell personal) ger viktigt stöd i detta avseende. Den ursprungliga budgeten för humanitärt bistånd för 2023 fastställdes till 1 643 miljoner euro( 9 )). Flera budgetförstärkningar( 10 ) mottogs under året från följande källor:

·Reserven för solidaritet och katastrofbistånd för insatser i flera kriser, däribland Ukraina och den allt osäkrare livsmedelsförsörjningen globalt (579,3 miljoner euro).

·Omfördelningar och förstärkningar från instrument under rubrik VI för hantering av komplexa kriser i Palestina, Armenien och Tchad (69,7 miljoner euro).

·Virement Aide Humanitaire (VAH – artikel 30.2 i budgetförordningen) för Mauretanien (2,7 miljoner euro).

·Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål från medlemsstaterna (5,4 miljoner euro).

Den slutliga budgeten för humanitärt bistånd under 2023 uppgick till 2 421,8 millioner euro. Budgeten gjorde det möjligt för kommissionen att ingripa inte bara i storskaliga humanitära kriser – såsom Ukraina, Syrien, Palestina eller Sudan – utan också i bortglömda kriser, genom att avsätta 17 % ( 11 ) av den ursprungliga budgeten 2023 (286 miljoner euro) till den typen av kriser ( 12 ). Bilaga I innehåller den budget som avsatts för de kriser som främst omfattades av kommissionens åtgärder under 2023.

De viktigaste åtgärderna i världens olika regioner kan sammanfattas på följande sätt:

·Sydösteuropa, det östra grannskapet och Turkiet: De humanitära insatserna i regionen fortsatte att vara starkt präglade av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och omfattade olika sektorer, bland annat beredskap inför vintern, kontantstöd, skydd, hälso- och sjukvård och utbildning. Kommissionen anslog 300 miljoner euro till Ukraina under 2023 för att tillgodose omedelbara humanitära behov. Hjälpen nådde över 17,6 miljoner människor i nöd. Dessutom gjordes 20 miljoner euro tillgängliga i katastrofbistånd för att tillgodose behoven hos ukrainska flyktingar som flytt till Moldavien samt behoven i deras värdsamhällen. I Turkiet tillhandahöll kommissionen 78,2 miljoner euro 13 för att stödja både utsatta flyktingar och den turkiska befolkning som drabbades av de två jordbävningarna i februari 2023. I juli 2023 övergick dessutom det sociala nödskyddsnätet framgångsrikt från humanitärt bistånd till utvecklingsbistånd inom GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, i linje med strategin för kopplingen mellan humanitärt bistånd och utveckling.

·Östra och södra Afrika: Regionen fortsatte att präglas av konflikter, befolkningsförflyttningar, epidemier och extrema väderförhållanden (såsom långvariga översvämningar och långvarig torka på Afrikas horn eller den intensiva cyklonsäsongen, särskilt i Madagaskar, Malawi och Moçambique). Den kraftigt försämrade humanitära situationen i många länder, bl.a. Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Afrikas horn (Somalia, Etiopien, Kenya), Sydsudan, Uganda, Burundi och Moçambique, ledde till en allmänt osäker livsmedelsförsörjning och förlorade försörjningsmöjligheter. Kommissionen mobiliserade också ytterligare resurser för att hantera effekterna av den konflikt som inleddes i april 2023 i Sudan och som orsakade den största flyktingkrisen i världen samt en humanitär kris som påverkar regionen i stort. Den ursprungliga budgeten på 330,7 miljoner euro ökades till över 595,02 miljoner euro för att ta itu med dessa och andra akuta humanitära behov i regionen.

·Mellanöstern: Efter terroristattacken mot Israel den 7 oktober 2023, den efterföljande konflikten i Gaza och därefter tvångsförflyttningen av merparten av den palestinska befolkningen i Gaza (1,7 miljoner människor) fyrdubblade kommissionen sitt humanitära bistånd till Palestina till mer än 100 miljoner euro 14 för att tillgodose palestiniernas mest grundläggande behov. Kommissionen fortsatte också att hjälpa Syriens befolkning, vars behov ökade ytterligare efter jordbävningarna i februari 2023, genom att tillhandahålla mer än 182 miljoner euro i bistånd (i form av livsmedel, läkemedel, rent vatten, nödbostäder, skydd och utbildning i nödsituationer). Över 79 miljoner euro anslogs till stöd för syriska flyktingar och utsatta värdsamhällen i Jordanien och Libanon.

·Väst- och Centralafrika: Kommissionen anslog över 181,5 miljoner euro av sin ursprungliga budget för att ta itu med den osäkra livsmedelsförsörjningen och undernäringen som främst orsakas av konflikter och de behov som internflyktingar har inom flera sektorer. Syftet var att säkerställa transport av personal och varor och att stödja katastrofberedskapen i Sahel-länderna, området kring Tchadsjön, nordvästra och sydvästra Kamerun, nordvästra Nigeria och Centralafrikanska republiken. Förstärkningar mobiliserades, särskilt för att ta itu med osäker livsmedelsförsörjning, vilket resulterade i en slutlig budget för regionen på över 279,3 miljoner euro.

·Nordafrika, Irak och Arabiska halvön: Kommissionen anslog 143 miljoner euro för att tillgodose behoven hos konfliktdrabbade fördrivna befolkningsgrupper och flyktinggrupper i Nordafrika (Libyen, Egypten och Algeriet – de västsahariska flyktingarna) och Irak, och behoven hos dem som drabbats av konflikten i Jemen, vilket omfattar sektorsövergripande bistånd inom områden såsom vatten, sanitet och hygien, livsmedel och näring, utbildning i nödsituationer, hälso- och sjukvård, inbegripet psykisk hälsa och psykologiskt stöd, integrerade skyddsinsatser, rättslig hjälp (civil dokumentation) och nödbostäder. Ytterligare finansiering, som främst förstärkte insatserna i samband med konflikten i Jemen, gjorde att det slutliga anslaget uppgick till 183,12 miljoner euro för regionen.

·Asien och Stillahavsområdet: Kommissionen anslog över 258,59 miljoner euro till regionen under 2023. Insatserna fokuserade främst på de ökande humanitära behoven hos befolkningen i Afghanistan (särskilt kvinnor och flickor vars rättigheter och möjligheter begränsades ytterligare av talibanernas interimsregering) och på att tillgodose de allt större humanitära behoven som är ett resultat av den mångfasetterade krisen i Myanmar, bl.a. tvångsförflyttningar till grannländer, främst Bangladesh. Stöd gavs i Pakistan efter de omfattande översvämningarna, men även i samband med de behov som uppstod till följd av naturkatastrofer och till följd av Mindanao-konflikten i Filippinerna. Kommissionen vidtog åtgärder för att avhjälpa de humanitära konsekvenserna av tropiska cykloner och torka som drabbat flera öar i Stillahavsområdet.

·Nord- och Sydamerika samt Karibien: Kommissionen inriktade sina åtgärder på att hjälpa människor som drabbats av nationella och regionala effekter av krisen i Venezuela, den väpnade konflikten i Colombia, den komplexa krisen i Haiti samt det allestädes närvarande organiserade våldet i Centralamerika, Mexiko och Ecuador. Åtgärderna sattes in på områdena humanitära behov hos fördrivna personer på hela kontinenten, effekterna av naturkatastrofer och klimatkatastrofer, akut osäker livsmedelsförsörjning och undernäring samt stöd till katastrofberedskap. Kommissionen anslog ursprungligen över 81 miljoner euro till regionen. Detta anslag hade ökat till 152,82 miljoner euro i slutet av året.

Kommissionen samarbetar med omkring 220 partner (varav 118 finansierades genom kontrakt som ingicks 2023 – förteckning i bilaga II). 45,9 % av finansieringen 2023 gick till icke-statliga organisationer, 43,3 % till FN-organ, 10,6 % till internationella organisationer och 0,2 % till statliga organisationer.

Lämpligt och effektivt humanitärt bistånd till drabbade befolkningsgrupper

För att lyfta fram multilateralism och en regelbaserad världsordning fortsatte kommissionen att aktivt utveckla sitt påverkansarbete och sin politik i humanitära frågor på europeisk och global nivå genom att arbeta med de prioriteringar som fastställs i meddelandet om EU:s humanitära insatser ( 15 ). Betydande framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av de åtaganden som gjorts inom ramen för Grand Bargain ( 16 )), särskilt när det gäller finansiering av god kvalitet, kontanter och lokalisering. Landsbaserade sammanslagna medel ( 17 ) fick fortsatt bidrag för att ytterligare främja lokalisering och användning av medel som inte är öronmärkta. En modell för långsiktiga programpartnerskap( 18 )) infördes som stöder tillvägagångssätt av gemensamt strategiskt intresse med tolv nya programpartnerskap som lanserades 2023. Dessutom förespråkade kommissionen kraftigt utökad humanitär finansiering och förbättrad ansvarsfördelning mellan givarna, inbegripet EU:s medlemsstater. I detta sammanhang antog Europeiska unionens råd i maj 2023 ett beslut om ett frivillig mål som innebär att medlemsstaterna och andra givare uppmuntras att avsätta 0,07 % av bruttonationalinkomsten till humanitärt bistånd.

När det gäller policyn för humanitär logistik ( 19 )) fortsatte kommissionen att stödja det strategiska, övergripande tillvägagångssättet när det gäller leveranskedjan, som i rådets slutsatser (9282/23) ( 20 ) lyftes fram som en avgörande faktor i arbetet med att åtgärda finansieringsunderskottet. En utvärderingsstudie som slutfördes 2023 ( 21 ) bekräftade vikten av denna strategi och rekommenderade att man skulle fortsätta på den inslagna vägen. Utbildning av humanitära partner och främjande av god praxis, medvetandegörande på hög nivå och operativ vägledning (om humanitär logistik) fortsatte under 2023. Ämnet togs också upp vid Europeiska forumet för humanitärt bistånd 2023.

Under 2023 utvecklades de operativa verktyg som ingår i den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd ( 22 )) ytterligare, vilket bidrog till att kommissionen kunde stödja sina partner och underlätta tillhandahållande av humanitärt bistånd, leverera humanitära förnödenheter och transportera biståndsarbetare till svårtillgängliga områden där bistånd annars inte skulle kunna tillhandahållas. Under 2023 bidrog den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd med insatser i 16 kriser som drabbade 15 länder ( 23 ) och anslog 56,58 miljoner euro för utveckling och mobilisering av insatskapacitetens resurser och tjänster. I synnerhet följande insatser kan nämnas:

·85 humanitära flygningar inom ramen för EU:s luftbro nådde nio länder och transporterade över 3 880 ton humanitära förnödenheter.

·Över 490 ton och 19 400 biståndsarbetare transporterades av EU:s flygtransporter för humanitärt bistånd i sju länder.

·Mer än 840 ton från insatskapacitetens lager donerades till partner till ett värde av över 4,4 miljoner euro.

Kommissionen utnyttjade till fullo sin verktygslåda för nödsituationer som består av verktyget för akuta stora nödsituationer (Alert), verktyget för epidemier, verktyget för småskaliga insatser och nödfallsfonden för katastrofbistånd (DREF), och kunde härigenom snabbt tillhandahålla akut humanitärt bistånd till ett värde av 44,5 miljoner euro till oförutsedda kriser i hela världen. Några exempel på vad medlen gick till:

·Verktyget för småskaliga insatser aktiverades 18 gånger, inklusive insatserna i samband med  att Kachovkareservoaren i Ukraina brast och med de cykloner som drabbade Vanuatu, Bangladesh och Filippinerna, men även i samband med översvämningarna i Libyen, Haiti och Peru.

·Verktyget Alert aktiverades14 gånger för omedelbara insatser i samband med översvämningarna i Pakistan, Somalia och Kenya, liksom för insatser i efterdyningarna av de tropiska cyklonerna i Madagaskar, Moçambique, Malawi, Myanmar och Mexiko samt jordbävningarna i Turkiet, Syrien, Afghanistan, Marocko, Nepal och Etiopien.

·Verktyget för epidemier aktiverades åtta gånger för att stödja insatserna i samband med mpox i Demokratiska republiken Kongo, difteri i Nigeria, kolera i Malawi, Etiopien, Zimbabwe, Sudan och Sydsudan samt den brand som drabbade hälso- och sjukvårdsinrättningarna i Bangladesh.

·Kommissionen kompletterade 65 DREF-insatser som Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen genomförde i 50 länder, bland annat i samband med kolera i Afrika samt översvämningar och jordbävningar i Nordafrika, Sydostasien och Stillahavsområdet.

Under 2023 säkerställde GD Echo dessutom att strategier tillämpades och vidareutvecklades och gav rekommendationer till partner avseende högkvalitativa, konsekventa och ansvarsskyldiga EU-finansierade humanitära insatser.

Med hänsyn till upptrappade konflikter, höga livsmedelspriser på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, ekonomiska chocker och klimathändelser anslog kommissionen omkring 670 miljoner euro ( 24 ) till livsmedelsbistånd, nutrition och förebyggande av hungersnöd, med ett totalt åtagande på 8,3 miljarder euro för 2021–2024 för att stödja Team Europas insatser när det gäller att hantera den globala livsmedelskrisen.

Hälsoprojekt fick 334 miljoner euro för stöd till globala hälso- och sjukvårdssystem och för att tillhandahålla livräddande sjukvård, med särskilt fokus på förebyggande av epidemier, beredskap och insatser, psykisk hälsa och psykologiskt stöd samt sexuell och reproduktiv hälsa.

GD Echo fortsatte att fokusera på strategier för vatten, sanitet och hygien i sin strävan efter att förbättra tillgången till säkert dricksvatten, rättvis sanitet och hygien för människor som drabbats av humanitära kriser.

Under 2023 fortsatte man också att arbeta med systematisk opinionsbildning genom offentliga uttalanden och debattinlägg om internationell humanitär rätt i multilaterala forum och högnivåevenemang, vilket omfattade frågor såsom humanitär diplomati, skydd av biståndsarbetare, krigföring i städer och bättre efterlevnad av internationell humanitär rätt för att slå vakt om det humanitära utrymmet. GD Echo fortsatte att främja dialogen mellan givare, tillsynsmyndigheter, lokala myndigheter, humanitära aktörer och den privata sektorn för att se till att humanitärt bistånd levereras till alla som behöver det. Dessutom fokuserade GD Echo på att stärka övervakningen av brott mot internationell humanitär rätt, bland annat genom att stärka datainsamlings- och övervakningsstandarderna eller stärka evidensbaserad opinionsbildning. För första gången inledde GD Echo också ett projekt som tillhandahåller omedelbart och konkret rättsligt, medicinskt och materiellt stöd till biståndsarbetare som fallit offer för attacker.

GD Echo fortsatte att arbeta för att EU:s restriktiva åtgärder ska vara förenliga med internationell humanitär rätt genom att förespråka att humanitära undantag, särskilt humanitära undantag i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2664 (2022), konsekvent införs i EU:s sanktionssystem. Under 2023 infördes humanitära undantag i cirka 30 EU-sanktionssystem, bland annat för Myanmar, Nicaragua, Niger, Sudan, Syrien, Venezuela och Jemen.

Kommissionen anslog 15 % av sin finansieringsram till skyddsinsatser, eftersom fokus på de mest utsatta fortfarande var en viktig fråga och prioritering med tanke på de fortsatta kränkningarna av internationell humanitär rätt, de betydande riskerna och det våld som förekommer. Kön och ålder samt inkludering av personer med funktionsnedsättning 25 integrerades inom alla sektorer där insatser görs, och alla typer av våld mot barn togs systematiskt upp. Konfliktrelaterat sexuellt våld uppmärksammades i större utsträckning till följd av observationer i flera nyligen inträffade och pågående kriser. Kommissionen trappade upp sina insatser och efterlyste ett förstärkt skydd av barn, bl.a. medvetandegörande av frågan, och redogjorde för barns särskilda behov i samband med väpnade konflikter. Kommissionen samarbetade aktivt med ”Global Protection Cluster” och fortsatte att vara aktiv medlem i initiativet ”Call to Action on Protection from Gender-Based Violence in Emergencies”. 

Kommissionen fortsatte att lägga tonvikten på utbildning i nödsituationer, och höll fast vid sitt åtagande att investera i utbildning med hela 10 % av EU:s årliga ursprungliga budget för humanitärt bistånd. Därför tillhandahölls 162 miljoner euro för att stödja tillgången till säkert lärande av god kvalitet för barn och ungdomar som drabbats av kriser. 

För att minska det humanitära biståndets koldioxidavtryck och skador på miljön infördes obligatoriska miljökrav och rekommendationer 2023 för alla EU-finansierade biståndsinsatser( 26 )). Nya frivilliga miljöindikatorer offentliggjordes också 2023 för att hjälpa partnerna att uppfylla minimikraven för miljön i sina projekt. EU blev också den första ekonomiska bidragsgivaren i sekretariatet för klimat- och miljöstadga för humanitära organisationer (200 000 euro).

Under 2023 fortsatte kommissionen också att stärka sitt stöd till katastrofberedskap( 27 )) genom att främja beredskapen för och de förebyggande åtgärderna mot flera samtida kriser. Efter förklaringen från toppmötet mellan EU och Latinamerika/Karibien 2023, där vikten av internationellt samarbete på området katastrofberedskap och katastrofriskhantering erkändes, har kommissionen dessutom arbetat med att utarbeta ett samförståndsavtal för att främja internationellt samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien när det gäller katastrofberedskap och katastrofförebyggande åtgärder samt för att främja informationsutbyte och utbildningsmöjligheter. Under 2023 anslogs över 78 miljoner euro till riktade beredskapsåtgärder. I 32,3 % av de EU-finansierade humanitära insatserna ingick katastrofberedskap( 28 )).

Med utgångspunkt i narrativet om EU:s solidaritet genomförde GD Echo under 2023 också en rad olika kommunikationsaktiviteter i syfte att upprätthålla allmänhetens starka stöd och det politiska starka stödet för EU:s humanitära bistånd. GD Echo publicerade till exempel en rad pressmeddelanden både från huvudkontoret och lokalt (i samarbete med partner för humanitärt bistånd) och återupptog sina fältbesök med europeiska journalister. GD Echo genomförde 2023 kampanjen  Education, no matter what för humanitärt bistånd, som lyfte fram rätten till utbildning av god kvalitet för alla, även i nödsituationer. Kampanjen nådde ut till över 29 miljoner människor i 14 medlemsländer. När det gäller digitala medier har det skett en ökning av följarna på sociala medier (+5,71 %) och en betydande ökning av visningar på sociala medier (+26,4 %), medan GD Echos webbplats nådde milstolpen 2 miljoner sidvisningar.

Granskning av externa bedömningar av vissa verksamheter

Kommissionens utvärderingsavdelningar ansvarar för styrningen, samordningen, övervakningen och rapporteringen av utvärderingsfunktionen. De tar fram aktuella utvärderingsresultat av hög kvalitet som underlag för välgrundat beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Utvärderingarna kan vara geografiska, tematiska eller inriktade på ett särskilt partnerskap. I bilaga III finns en förteckning över utvärderingar som slutfördes 2023 och över pågående utvärderingar.



LÄNKAR

·Allmän information om GD Echo:

·Ekonomisk information om Europeiska kommissionens humanitära biståndsverksamhet år 2023:

·Information om den operativa verksamheten från föregående år:

 

·Årlig verksamhetsrapport för 2023:

GD Echos årliga verksamhetsrapport för 2023

·Årlig förvaltnings- och resultatrapport för 2023:

 

·Echos utvärderingsrapporter:

·Information om Europeiska kommissionens och medlemsstaternas finansiering av humanitärt bistånd:

 

(1)

 

(2)

 () Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen (2008/C 25/01).

(3)

() I linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning , som EU är part i.

(4)

() Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.

(5)

 ()  Global Humanitarian Overview 2023, December Update (Snapshot as of 31 December 2023) | OCHA (unocha.org)  

(6)

()  Global Humanitarian Overview 2022, December Update (Snapshot as of 31 December 2022) | OCHA (unocha.org)   

(7)

() Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om EU:s humanitära insatser: nya utmaningar, samma principer . COM(2021) 110 final.

(8)

() Att antalet ökat beror delvis på att man bytt metod till följd av ändringarna i FN:s system för finansiell uppföljning.

(9)

()  UN Financial Tracking System, Global Funding Overview Summary 2023  

(10)

() Detta belopp innefattar inte stödutgifter (BA-poster). Inklusive sådana utgifter uppgick det ursprungliga beloppet för hela instrumentet till 1 654,8 miljoner euro 2023.

(11)

() Utöver dessa förstärkningar mobiliserades 121,7 miljoner euro från den operativa reserven.

(12)

() Jämfört med en ursprunglig budget på 1 687 miljoner euro, dvs. den ursprungliga budgeten (1 643 miljoner euro) plus den ursprungliga operativa reserven (122 miljoner euro minus medlen för katastrofberedskap (78 miljoner euro)). Den ursprungliga budget som avsatts för bortglömda kriser utgör 17,5 % av den budget som nämns ovan.

(13)

() Dvs. allvarliga och utdragna kriser som inte uppmärksammas i medierna och där det internationella biståndet till den drabbade befolkningen inte räcker till, t.ex. krisen i Haiti eller rohingyakrisen.

(14)

() I detta belopp ingår medel från omfördelade medel, Turkiets humanitära genomförandeplan 2023 och verktygslådan för nödsituationer.

(15)

() Inklusive 92,5 miljoner euro från den humanitära genomförandeplanen och 10 miljoner euro som mobiliserats genom den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd. 

(16)

()    COM(2021) 110 final se fotnot 5.

(17)

()  The Grand Bargain  

(18)

() Ukraina, Afghanistan, Sydsudan och Venezuela.

(19)

()  Programpartnerskap .

(20)

()  DG ECHO thematic policy document: Humanitarian logistics policy .

(21)

()  Rådets slutsatser om åtgärdande av det humanitära finansieringsunderskottet , 22 maj 2023

(22)

()  Evaluation of Humanitarian Logistics in the European Commission’s Civil Protection and Humanitarian Aid operations, 2018-2022

(23)

()  GD Echo: Faktablad om den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd .

(24)

() Afghanistan, Burkina Faso, Demokratiska republiken Kongo, Egypten/Palestina, Kenya, Madagaskar, Mali, Armenien, Nepal, Niger, Somalia, Sudan, Tchad, Syrien och Ukraina.

(25)

() Högre än den genomsnittliga finansieringen på 530 miljoner euro per år under perioden 2019–2021.

(26)

() I linje med vägledningen The Inclusion of Persons with Disabilities in EU-funded Humanitarian Aid Operation .

(27)

()  guidance_on_the_operationalisation_of_the_mers_for_eu-funded_humanitarian_aid_operations.pdf (europa.eu) .

(28)

() I linje med den strategi som antogs 2021 ( DG ECHO Guidance Note on Disaster Preparedness ).

(29)

() Denna siffra har tagits fram genom en reviderad metod, som endast bygger på rapportering från EU:s humanitära samarbetspartner och där beredskapsintegrering inom andra insatssektorer eventuellt inte ingår.