a)

Trygga framtiden genom att säkerställa föregripande, dynamiska och lyhörda strategier för att ta itu med ny och framväxande vapenteknik.

b)

Ta itu med den framväxande vapenteknikens inverkan på skyddet av civila genom ökad teknisk, praktisk och normativ kunskap hos berörda parter.

c)

Bidra till genomförandet av framtidspakten och främjandet av målen för hållbar utveckling och internationell människorättslagstiftning på de områden där dessa ageranden sammanfaller med nedrustningsinsatser för humanitära syften.

d)

Bygga vidare på det arbete som utförts inom ramen för projektet till stöd för universalisering, genomförande och stärkande av konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen (rådets beslut (Gusp) 2021/1694 av den 21 september 2021).

—

Utarbetande av minst två studier som inkluderar riskbedömningar för att hålla jämna steg med utvecklingen och användningen av framväxande vapenteknik och bedöma deras potentiella konsekvenser för global fred och säkerhet, internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning.

—

Anordnande av upp till sex dialoger för att underlätta tvärvetenskapligt engagemang mellan forskare, branschledare, etiker, ingenjörer och diplomater för att främja holistiska lösningar och säkerställa att etiska, rättsliga, humanitära och människorättsliga konsekvenser beaktas tillräckligt vid utformningen och användningen av framväxande vapenteknik. Minst en av dialogerna kommer att hållas i samarbete med akademiska institutioner och forskningsinstitutioner för att öka kunskapen om och främja medvetenheten om kvinnors och ungdomars roll inom nedrustning, med meningsfullt deltagande av kvinnliga experter och ungdomar som är aktiva på nedrustningsområdet.

—

Genom de båda studierna kommer man att undersöka och generera insikter och politiska rekommendationer om de potentiella konsekvenserna av ny och framväxande vapenteknik samt identifiera möjliga vägar för insatser och engagemang från staternas sida. De väntas därför leda till ett större engagemang från stater och andra berörda parter i dessa frågor. Dialogerna kommer att utgöra ett tillfälle att påskynda överläggningarna om dödliga autonoma vapensystem och stödja framsteg i relevanta mellanstatliga processer, särskilt gruppen av regeringsexperter på dödliga autonoma vapensystem, under 2025–2026 och därefter.

—

Verksamheten kommer dessutom att uppmuntra insamling och syntetisering av breda perspektiv på frågan och, i tillämpliga fall, väcka identifierade frågor och hittills underutnyttjade röster, särskilt från det globala Syd till den internationella arenan och multilaterala diskussioner, bland annat inom gruppen av regeringsexperter på framväxande teknik på området dödliga autonoma vapensystem.

—

Verksamheten kommer också att syfta till att säkerställa att kvinnors och ungdomars roll inom nedrustning behandlas på ett heltäckande sätt och med en vision om långsiktig integration. Det förväntas att företrädare för kvinnor och ungdomar ges egenmakt och möjlighet att engagera sig i relevanta frågor och att möjligheter till engagemang identifieras och eftersträvas med det slutliga målet att reglera meningsfullt deltagande i många olika nedrustningsforum.

—

Tillhandahållande av tekniskt bistånd till upp till fyra höga fördragsslutande parter i CCW-konventionen för att se över och/eller stödja utarbetandet/uppdateringen av lagstiftning och/eller politik och handböcker för att genomföra konventionen och dess protokoll, med hjälp av den vägledning för genomförandet av CCW-konventionen som utarbetats i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/1694.

—

Utveckling av en användarvänlig central onlineplattform som ger omfattande information om de humanitära nedrustningsinstrumenten, bland annat följande:

—

Genom tillhandahållande av riktat tekniskt bistånd förväntas verksamheten leda till ökat nationellt genomförande av CCW-konventionen hos ett utvalt antal höga fördragsslutande parter. Detta kommer dessutom att leda till ökad synlighet för den vägledning för genomförandet som tagits fram inom ramen för rådets beslut (Gusp) 2021/1694 och utgöra en praktisk grund för det framtida tillhandahållandet av riktat genomförandestöd.

—

Verksamheten förväntas dessutom leda till inrättandet av en onlineplattform som FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) står bakom och som innehåller många olika praktiska verktyg, vägledning och material, inbegripet en databas över nationell lagstiftning och politik. Plattformen kommer att underlätta den allmänna tillgången till material och ge praktiskt stöd till stater när det gäller årliga rapporteringsskyldigheter enligt utvalda humanitära nedrustningsinstrument i syfte att öka inlämningsgraden. Dessutom kommer plattformen också att bidra till att skapa större klarhet om komplementariteten mellan humanitära nedrustningsfördrag till stöd för både genomförande- och universaliseringsinsatser.

—

Anordnande av minst tre workshoppar för regeringstjänstemän, militär personal och företrädare för det civila samhället för att utbyta information om utformning och genomförande av bästa praxis när det gäller politik och praxis som rör skydd av civila.

—

Minst en forskningsanalys/kontextuell analys av skyddet av civila mot vapenpåverkan för att identifiera viktiga områden för potentiella åtgärder för stater och tillhörande lösningar, vilket inbegriper eventuell konvergens och komplementaritet som härrör från relevanta människorättsmekanismer.

—

En vapen- och ammunitionshandledning för att underlätta registrering av olyckor, i syfte att stärka Förenta nationernas kapacitet att samla in vapenrelaterade uppgifter, inbegripet identifiering av vapen och uppgifter om dödsfall eller skador, i syfte att stärka ansvarsskyldigheten och förbättra ett välgrundat beslutsfattande.

—

Workshopparna förväntas göra det möjligt för deltagarna att få en bättre förståelse för människocentrerade strategier för att minska vapenpåverkan. De kommer dessutom att möjliggöra dialoger mellan ett brett spektrum av aktörer, däribland militärer och yrkesverksamma i det civila samhället som arbetar på fältet, i syfte att identifiera praktiska åtgärder för genomförandet av människocentrerade strategier inom olika expertområden, samtidigt som man uppmuntrar till korsbefruktning mellan olika sektorer och bygger på rekommendationerna från internationella människorättsmekanismer. Dessa militära dialoger med regeringar, civila, tjänstemän och berörda parter inom försvarsindustrin och företrädare för det civila samhället och andra berörda experter syftar till att identifiera och samla in konkreta exempel på bästa praxis för skydd av civila mot användning av konventionella vapen. Den information som samlas in förväntas ligga till grund för ett bredare engagemang från staten och berörda parter i frågan i syfte att bygga upp en praktikgemenskap som prioriterar skyddet av civila samt ge praktisk vägledning till stater i processen med att se över eller utarbeta nationell politik och praxis.

—

Analysdokumentet kommer att identifiera och föreslå åtgärdsområden för stater i syfte att förbättra strategierna för skydd av civila inom ramen för befintliga humanitära nedrustningsinstrument. De föreslagna åtgärderna och möjligheterna till engagemang förväntas därför tas upp av staterna med stöd av Unoda.

—

Det förväntas att den tekniska vägledningen kommer att förbättra Förenta nationernas noggrannhet och kapacitet när det gäller att samla in vapenrelaterade uppgifter genom sina olika enheter och organ, inbegripet yrkesverksamma på fältet, och därmed direkt svara på staternas begäran om att Förenta nationerna ska tillhandahålla uppgifter om vapenanvändning och skydd av civila på ett mer standardiserat sätt. Dessutom kommer det att bidra till att säkerställa en konsekvent användning av terminologi och begrepp i vägledning och information från Förenta nationerna.