EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.12.2024
COM(2024) 578 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003
om arbetskostnadsindex
I.INLEDNING
Genom arbetskostnadsindex mäts kvartalsvisa förändringar i arbetsgivarnas totala arbetskostnader per timme, vilket gör det möjligt att övervaka utvecklingen av de kostnadstryck som beror på produktionsfaktorn arbetskraft. Arbetskostnadsindex tillhör de europeiska ekonomiska huvudindikatorer/euroindikatorer som ger information om den ekonomiska utvecklingen i euroområdet.
Arbetskostnadsindex används av Europeiska centralbankssystemet för att bedöma eventuella inflationstryck som orsakas av utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är också viktigt för arbetsmarknadens parter i löneförhandlingar och för Europeiska kommissionens övervakning av arbetskostnadernas utveckling på kort sikt. Slutligen används uppgifterna om arbetskostnadsindex för prisindexering inom vissa större affärsavtal som löper över flera år.
På sin webbplats offentliggör Eurostat en gång i kvartalet ett pressmeddelande om arbetskostnadsindex, som innehåller omfattande uppgifter fördelade efter näringsgren och arbetskostnadskomponenter (löne- och lönebikostnader). På webbplatsen finns även kvartalsvisa och årsvisa tillväxttal.
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (förordningen om arbetskostnadsindex) fastställs en gemensam ram för medlemsstaternas framställning av jämförbara index och överföring av dessa till kommissionen.
Enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 450/2003 ska kommissionen vartannat år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Syftet med rapporten är att bedöma kvaliteten på statistiken från medlemsstaterna och på EU-aggregaten samt identifiera områden där förbättringar kan göras.
Detta är kommissionens tionde arbetskostnadsindexrapport till Europaparlamentet och rådet. Den inriktas på de uppgifter för arbetskostnadsindex som mottagits sedan den föregående rapporten för referenskvartalen från och med andra kvartalet 2022 till och med första kvartalet 2024. Rapporten återspeglar Eurostats iakttagelser vid insamling och validering av arbetskostnadsindexuppgifter för dessa referenskvartal och bygger på den dokumentation som medlemsstaterna lämnat i sina årliga kvalitetsrapporter.
I bilaga I till förordning (EG) nr 1216/2003 definieras arbetskostnadsindexuppgifternas kvalitet med hjälp av följande kriterier: relevans, precision, punktlighet i fråga om dataleverans, tillgänglighet och förståelighet, jämförbarhet, koherens och fullständighet.
Arbetskostnadsindexuppgifterna är nu väl tillgängliga och förståeliga genom offentliggörandet av detaljerade metadata och nationella kvalitetsrapporter på Eurostats webbplats. Denna rapport om arbetskostnadsindex kommer därför att inriktas på de övriga kriterierna.
II.FRAMSTEG SEDAN FÖRRA RAPPORTEN
Lagstiftningen har inte ändrats sedan den förra rapporten. I nedanstående punkter beskrivs de förbättringar som gjorts vid utarbetandet av rapporten.
2.1 Standarder för datainsamling
Den senaste versionen av standarden för utbyte av statistiska uppgifter och metadata (SDMX) och internationellt vedertagna kodlistor (som finns att tillgå online via ett särskilt register) används med fortsatt gott resultat för mottagande av medlemsstaternas uppgifter och framställning av arbetskostnadsindex samt för översändande av arbetskostnadsindexuppgifter till Europeiska centralbanken.
2.2 Uppgiftsvalidering
Uppgifterna har systematiskt validerats med hjälp av ett nytt verktyg för att kontrollera om de koder och datastrukturer som används följer de överenskomna standarderna för dataöverföring. Detta förenklar produktionsprocessen och minskar risken för fel på grund av bristfällig kodning. Om den överförda filen inte följer de gällande SDMX-standarderna avvisas den automatiskt. Medlemsstaterna får ett e-postmeddelande om att filen har godkänts eller avvisats och kan få tillgång till valideringsrapporten via portalen Edamis.
Eurostat gör också rimlighetskontroller av varje kvartalsvis dataöverföring genom att jämföra dataserier över tid och mellan näringsgrenar enligt den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska gemenskapen (Nace). Om det sker betydande förändringar mellan kvartalen ber Eurostat medlemsstaterna att bekräfta uppgifterna eller överföra en datafil med korrigerade uppgifter. Om stora revideringar eller plötsliga förändringar upptäcks, i en viss Nace-avdelning, följs de systematiskt upp med de berörda länderna.
2.3 Arbetskostnadsnivåer per timme
Eurostat har fortsatt att offentliggöra de årliga skattningarna av arbetskostnader per timme med uppdelning efter Nace-avdelning sedan det första offentliggörandet i april 2016. Dessa skattningar baseras på nivåerna från den arbetskostnadsundersökning som genomförs vart fjärde år, vilka extrapoleras med arbetskostnadsindex. De framställs tre månader efter referensperiodens slut och omfattar alla Nace-avdelningar utom avdelningarna A – Jordbruk, skogsbruk och fiske; O – Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring; T – Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk; och U – Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.
2.4 Kvalitetsrapporter
Medlemsstaternas årliga kvalitetsrapporter behandlades på utsatt tid med hjälp av den senaste versionen av European Statistical System Metadata Handler och har gjorts tillgängliga för alla användare.
2.5 Säsongrensning och kalenderkorrigering
Eurostat analyserade de kalenderkorrigerade dataserier och kalenderkorrigerade och säsongsrensade dataserier som medlemsstaterna överfört. Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1216/2003 förväntas alla EU:s medlemsstater och övriga länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) överföra de kalenderkorrigerade dataserierna och de kalenderkorrigerade och säsongsrensade dataserierna för varje enskild Nace-avdelning.
Eurostat övervakar även den bilaga om säsongrensning som bifogas de nationella kvalitetsrapporterna. I denna bilaga beskrivs särskilt de modeller för säsongrensning som används, de avvikelser som upptäckts, säsongrensningarnas storlek och resultatens volatilitet.
Eurostat offentliggör kalenderkorrigerade och säsongrensade uppgifter för EU-aggregat i databasen och i artikeln i Statistics Explained om arbetskostnadsindex, tillsammans med icke säsongrensade uppgifter. Kalenderkorrigerade och säsongrensade resultat för totala arbetskostnadsindex härleds från kalenderkorrigerade och säsongrensade uppgifter för komponenterna löne- och lönebikostnader, för att säkerställa samstämmiga uppgifter.
2.6 Nytt basår
Under 2023 uppmanades alla länder att överföra uppgifter baserade på det nya basåret 2020 = 100, vilket innebär att indexet är lika med 100 för referensåret 2020. Eurostat organiserade en testöverföring innan den faktiska överföringen ägde rum i maj 2023 (för snabbstatistik över arbetskostnadsindex) och juni 2023 (för slutliga uppgifter om arbetskostnadsindex). Ingen skillnad registrerades mellan de uppgifter som baserats på det nya basåret och de uppgifter som Eurostat räknat om, med undantag för tre länder som därefter korrigerade uppgifterna och överförde dem på nytt.
Arbetskostnadsindex baserade på det nya basåret offentliggjordes därefter för referenskvartalet, dvs. det första kvartalet 2023, och för hela den historiska tidsserien före det kvartalet.
III.DATAKVALITET
3.1Relevans och fullständighet
Relevans
Det fanns fortsatt efterfrågan från användarna både på information om kvartalsvisa förändringar i arbetskostnader per timme enligt arbetskostnadsindexet och, i allt högre grad, på information om arbetskostnadsnivåer. Eurostat har i slutet av mars eller början av april varje år offentliggjort årliga skattningar av arbetskostnader per timme i euro och i nationell valuta, uppdelade efter Nace-avdelning. Lönebikostnadernas andel av de totala arbetskostnaderna offentliggjordes också. De reaktioner som inkommit rörande offentliggörandet av dessa skattningar har varit positiva, och Eurostat kommer att fortsätta att sammanställa årliga arbetskostnader uppdelade efter Nace-avdelning.
Fullständighet
I denna del granskas huruvida de uppgifter och metadata om arbetskostnadsindex som överförts uppfyller de lagstadgade kraven i fråga om fullständighet, med utgångspunkt i index, vägningstal och kvalitetsrapporter.
a) Index
På det hela taget har arbetskostnadsindexets tillgänglighet och fullständighet varit tillfredsställande under hela referensperioden. Eurostat mottog kalenderkorrigerade uppgifter samt kalenderkorrigerade och säsongrensade uppgifter för alla berörda kvartal och från alla medlemsstater utom Grekland (uppgifter för första kvartalet 2023). Samtliga medlemsstater har även levererat icke säsongrensade uppgifter, med undantag av Danmark och Sverige som har beviljats undantag.
När det gäller övriga EES-länder överförde både Island och Norge arbetskostnadsindexuppgifter för alla kvartal under referensperioden. Norge tillhandahåller kalenderkorrigerade dataserier, kalenderkorrigerade och säsongrensade dataserier samt icke säsongrensade dataserier. Island tillhandahåller endast kalenderkorrigerade dataserier samt kalenderkorrigerade och säsongrensade dataserier.
Alla uppgifter, inklusive kalenderkorrigerade och säsongrensade skattningar, finns tillgängliga i den aktuella tabellen
i Eurostats databas. Totalsiffrorna baseras på kalenderkorrigerade uppgifter, uttryckta som förändringar på årsbasis (jämförelse med motsvarande kvartal föregående år) som är stabilare än kvartalsvisa rörelser. Samtliga länder inkluderade alla Nace-avdelningar, med beaktande av ovannämnda undantag.
b) Vägningstal
Enligt förordningen om arbetskostnadsindex förväntas medlemsstaterna och de övriga EES-länderna överföra, minst en gång per år, de årliga arbetskostnaderna för komponenterna löne- och lönebikostnader (vägningstal) för varje enskild Nace rev. 2-avdelning. Det är viktigt att hålla dessa uppgifter uppdaterade eftersom de påverkar Eurostats beräkning av Nace-aggregat och härledningen av totalindex från komponenterna löne- och lönebikostnader.
Senast den 30 juni 2024 hade alla medlemsstater och övriga EES-länder överfört vägningstalen för referensåret 2023.
c) Kvalitetsrapporter
I början av september 2024 hade alla medlemsstater utarbetat sina nationella kvalitetsrapporter för referensåret 2023.
Kvalitetsrapporterna för arbetskostnadsindex 2023 är avsedda att offentliggöras på Eurostats webbplats tillsammans med en rapport om säsongrensning.
3.2Punktlighet
Enligt förordningen om arbetskostnadsindex ska medlemsstaterna och övriga EES-länder leverera arbetskostnadsindex inom 70 dagar efter referenskvartalet. De länder som har överskridit tidsfrister sedan den senaste rapporten är Sverige (uppgifterna för fjärde kvartalet 2023 mottogs två kalenderdagar efter tidsfristen) och Finland (uppgifterna för fjärde kvartalet 2023 mottogs tre kalenderdagar efter tidsfristen).
När det gäller övriga EES-länder har både Norge och Island alltid överfört sina arbetskostnadsindexuppgifter i tid.
3.3Precision
Arbetskostnadsindex är resultatet av en rad olika variabler (t.ex. arbetskostnader och arbetade timmar) som kan hämtas från olika källor. Detta betyder att revideringar kan förekomma när som helst och gälla det senaste kvartalet, flera kvartal eller hela år. Om justeringar avser referensåret måste hela serien revideras.
Revideringarna av EU:s totalsiffra, dvs. de årsvisa tillväxttalen för de totala arbetskostnadsindexen, har aldrig överstigit 0,3 procentenheter utom i ett särskilt fall (andra kvartalet 2022, se diagram 1).
Den större revideringen (+1,1 procentenheter) under det kvartalet berodde på de engångsändringar som Tyskland gjort i sina källor och metoder. Från och med tredje kvartalet 2022 har arbetskostnadsindexuppgifterna för detta land jämförts med uppgifter från arbetskostnadsundersökningen för 2020, medan datakällan för löner har ändrats.
Denna revidering hade en engångseffekt på arbetskostnadsindexets årliga tillväxt, utan att detta påverkade tillförlitligheten i skattningarna av arbetskostnadsindexen.
Diagram 1: Förändringar av den årliga tillväxttakten mellan det första och det slutliga offentliggörandet av arbetskostnadsindex
(EU-27, aggregat för Nace-avdelningarna B–S, totala arbetskostnader, i procentenheter [andra kvartalet 2022–första kvartalet 2024])
Källor:
-För slutliga uppgifter: Eurostats datauppsättning lc_lci_r2_q [variabel: Arbetskostnad för arbetskostnadsindex (ersättningar till anställda plus skatter minus subventioner)].
-För första skattningar: Eurostats produktionsdatabas.
Uppgifterna hämtades den 20 augusti 2024.
3.4 Koherens och jämförbarhet
Koherens med uppgifterna från nationalräkenskaperna
Ett område som fortsatt granskas närmare är koherensen mellan arbetskostnadsindex och annan arbetskostnadsstatistik, i synnerhet de kvartalsvisa uppgifterna från nationalräkenskaperna.
Medlemsstaterna ska i sina årliga kvalitetsrapporter jämföra tillväxttakten i arbetskostnadsindex med tillväxttakten för anställdas ersättning per timme enligt nationalräkenskaperna (enligt ENS 2010). Datauppsättningarna förväntas inte vara helt överensstämmande – även om definitionerna av arbetskostnader är nästan desamma kan statistiska källor och behandling av statistiken skilja sig åt. Insamlingen av uppgifter om arbetade timmar är dessutom särskilt svår för både arbetskostnadsindex och nationalräkenskaperna. Trots dessa metodskillnader är det informativt att analysera skillnaderna mellan de båda källorna. När nivåerna överskrider ett visst relativt tröskelvärde kan det tyda på kvalitetsproblem i någon av datauppsättningarna.
När det gäller kvalitetsbedömningen fortsatte Eurostat att övervaka aggregaten för Nace-avdelningarna B–S för respektive medlemsstat. Vid jämförelsen användes icke säsongrensade uppgifter, utom för Danmark och Sverige där endast kalenderkorrigerade uppgifter är tillgängliga. Den årliga mediantillväxttakten i arbetskostnadsindex jämfördes med tillväxttakten för ersättning per timme till anställda baserat på uppgifter från nationalräkenskaperna under åtta kvartal. Variationer på mer än tre procentenheter ansågs motivera ytterligare analys (se diagram 2, där länderna rangordnats i stigande ordning efter skillnaden i absolut värde). Endast Litauen och Lettland uppvisade en skillnad på över tre procentenheter (båda 3,5 procentenheter).
Resultaten av ovanstående granskning följs upp med medlemsstaterna, särskilt uppgifterna om arbetade timmar.
Utöver medianerna jämförde Eurostat standardavvikelsen för den årliga tillväxttakten i både arbetskostnadsindex och nationalräkenskapsserierna, som en indikator för volatilitet. Av alla länder noterades de största skillnaderna mellan standardavvikelserna i Sverige (2,1 procentenheter), följt av Lettland (1,5 procentenheter), Nederländerna och Tjeckien (båda 1,3 procentenheter) och Slovakien (1,2 procentenheter).
Diagram 2: Årliga mediantillväxttakter i arbetskostnadsindex (LCI) jämfört med
nationalräkenskapsserier (NR) för ersättningar per timme till anställda
(Aggregat för Nace-avdelningarna B–S, totala arbetskostnader, referensperiod: andra kvartalet 2022–första kvartalet 2024*)
Källor:
-För nationalräkenskaperna: Eurostats datauppsättningar namq_10_a10 [variabel: Ersättningar till anställda i nationell valuta] och namq_10_a10_e [variabel: Inhemskt begrepp för anställda, i tusental arbetade timmar].
-För arbetskostnadsindex: Eurostats datauppsättning lc_lci_r2_q [variabel: Arbetskostnad för arbetskostnadsindex (ersättningar till anställda plus skatter minus subventioner)].
-För Danmark och Sverige fanns inga icke säsongrensade uppgifter tillgängliga när rapporten utarbetades. I stället användes kalenderkorrigerade uppgifter. Uppgifterna hämtades den 4 september 2024.
Diagram 3: Standardavvikelse för årlig tillväxttakt i arbetskostnadsindex (LCI) jämfört med
nationalräkenskapsserier (NR) för ersättningar per timme till anställda
(Aggregat för Nace-avdelningarna B–S, totala arbetskostnader, referensperiod: andra kvartalet 2022–första kvartalet 2024*)
Källor:
-För nationalräkenskaperna: Eurostats datauppsättningar namq_10_a10 [variabel: Ersättningar till anställda i nationell valuta] och namq_10_a10_e [variabel: Inhemskt begrepp för anställda, i tusental arbetade timmar].
-För arbetskostnadsindex: Eurostats datauppsättning lc_lci_r2_q [variabel: Arbetskostnad för arbetskostnadsindex (ersättningar till anställda plus skatter minus subventioner)].
-För Danmark och Sverige fanns inga icke säsongrensade uppgifter tillgängliga när rapporten utarbetades. I stället användes kalenderkorrigerade uppgifter. Uppgifterna hämtades den 4 september 2024.
Jämförbarhet
Jämförbarheten mellan länder säkerställs genom detaljerade definitioner och metoder som fastställs i lagstiftningen om arbetskostnadsindex. Medlemsstaterna uppfyller EU-kraven med hjälp av de datakällor som är tillgängliga på nationell nivå. Majoriteten av dem använder antingen undersökningar eller en kombination av undersökningar och administrativa uppgifter, medan två medlemsstater uteslutande förlitar sig på administrativa källor.
För att kunna offentliggöra jämförbara arbetskostnadsindexuppgifter över tid är det viktigt att korrigera för kalender- och säsongseffekter. Totalsiffrorna korrigeras för kalendereffekter, och säsongseffekter korrigeras genom att man jämför samma kvartal under två på varandra följande år.
Enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 1216/2003 ska arbetskostnadsindexuppgifter lämnas i form av icke säsongrensade uppgifter, kalenderkorrigerade uppgifter samt kalenderkorrigerade och säsongrensade uppgifter.
I förordning (EG) nr 450/2003 anges inte huruvida kalenderkorrigeringar och säsongrensningar måste göras direkt eller indirekt. Indirekt rensning är när basserien korrigeras och sedan används för att sammanställa aggregat på högre nivå, medan direkt rensning är när varje enskild serie, även aggregat på högre nivå, korrigeras var och en för sig. För arbetskostnadsindex rekommenderar Eurostat ett indirekt tillvägagångssätt, för att undvika bristande överensstämmelse mellan totala arbetskostnader och komponenter.
Eurostat gör systematiska kontroller för att kontrollera samstämmigheten mellan årliga tillväxttakter för totala arbetskostandsindex jämfört med komponenterna löne- och lönebikostnader, och rapporterar alla avvikelser på över 0,1 procentenhet (efter avrundning) till de berörda länderna. Det totala arbetskostnadsindexet räknas därefter om baserat på komponenterna löne- och lönebikostnader (indirekt tillvägagångssätt). Detta harmoniserade tillvägagångssätt ger även bättre jämförelser mellan olika länder.
IV.SLUTSATSER
Totalt sett har kvaliteten på medlemsstaternas och EU-aggregatens arbetskostnadsindex varit fortsatt bra. Med undantag för en omfattande revidering för ett kvartal (andra kvartalet 2022), som förklaras av metodförändringar i ett land, gjordes endast mindre revideringar av EU-aggregaten, precis som före covid-19-krisen.
Medlemsstaternas kvalitetsrapporter behandlades med hjälp av den senaste versionen av European Statistical System Metadata Handler. De har gjorts tillgängliga för alla användare, inklusive bilagan om praxis och resultat avseende säsongrensning i medlemsstaterna.
Sedan 2017 har Eurostat offentliggjort årliga skattningar av arbetskostnader per timme med uppdelning efter Nace-avdelning. Dessa bygger på både uppgifter från arbetskostnadsundersökningen och utvecklingen i arbetskostnadsindex. För artikeln i Statistics Explained om ämnet registrerades ett stort antal visningar, vilket bekräftade användarnas intresse för detta ämnesområde. Kommissionen kommer att fortsätta att regelbundet övervaka efterlevnad och datakvalitet baserat på levererade uppgifter och annan nationell dokumentation, bl.a. kvalitetsrapporter.
Sedan maj 2024 har Eurostat offentliggjort tidiga skattningar av arbetskostnadsindex både för EU som helhet och för euroområdet. Dessa skattningar offentliggörs ungefär en månad före offentliggörandet av slutliga uppgifter (50 dagar i stället för 77 dagar efter referensperioden). Dessa tidiga skattningar offentliggörs i samma datauppsättning som de slutliga uppgifterna.
Slutligen har Eurostat genomfört en allmän översyn av EU:s lagstiftning om arbetsmarknadsstatistik om företag, vilket har lett till ett lagförslag som antogs av kommissionen den 28 juli 2023. Syftet med denna översyn är att utvärdera och modernisera all EU-lagstiftning på området arbetsmarknadsstatistik om företag, däribland arbetskostnadsindex.