<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><CONCLUSION NNC="YES" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="http://formex.publications.europa.eu/schema/formex-04.cj-20080212.xd"><BIB.CONCLUSION><REF.CASE FILE="ECRCJ1998SVA.1100705301.case.xml"><NO.CASE>C-149/97</NO.CASE></REF.CASE><NO.CELEX>61997C0149</NO.CELEX><NO.SEQ>0008.0001</NO.SEQ><PAGE.FIRST>7055</PAGE.FIRST><PAGE.SEQ>1</PAGE.SEQ><PAGE.LAST>7072</PAGE.LAST><PAGE.TOTAL>18</PAGE.TOTAL></BIB.CONCLUSION><CURR.TITLE><LEFT>FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT COSMAS — MÅL C-149/97</LEFT><RIGHT>INSTITUTE OF THE MOTOR INDUSTRY</RIGHT></CURR.TITLE><CONTENTS.CONCLUSION><TITLE><TI><P><HT TYPE="UC">Förslag till avgörande av generaladvokat</HT></P><P><HT TYPE="UC">Georges Cosmas</HT></P><P>föredraget den <DATE ISO="19980514">14 maj 1998</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR"><P>Originalspråk: grekiska.</P></NOTE></P></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>I —</NO.P><TXT>Inledande anmärkningar</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>1.</NO.P><TXT>I förevarande mål har domstolen anmodats att besvara en tolkningsfråga som hänskjutits av VAT and Duties Tribunal, London, avseende tolkningen av artikel 13 A. 1 Ii sjätte direktivet om mervärdesskatt<NOTE NOTE.ID="E0002" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den <DATE ISO="19770517">17 maj 1977</DATE> om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="145" DATE.PUB="1977" PAGE.FIRST="1">EGT L 145, s. 1</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, volym 1, s. 28).</P></NOTE> (nedan kallat sjätte direktivet), som rör undantag från denna skatt till fördel för verksamheten i en sammanslutning utan vinstsyfte för personer som arbetar inom bilförsäljningsbranschen.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>II —</NO.P><TXT>Tillämpliga bestämmelser</TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P>A —</NO.P><TXT>Tillämpliga gemenskapsbestämmelser</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>2.</NO.P><TXT>I artikel 2.1 i sjätte direktivet föreskrivs att mervärdesskatt skall betalas för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag inom landets territorium av en skattskyldig person i denna egenskap.</TXT></NP><NP><NO.P>3.</NO.P><TXT>I avdelning X anges de verksamheter som är undantagna från mervärdesskatt. Punkt A i artikel 13, med titeln <QUOT.START ID="QS0001" REF.END="QE0001" CODE="201D"/>Undantag inom landets territorium<QUOT.END ID="QE0001" REF.START="QS0001" CODE="201D"/>, har följande lydelse:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><QUOT.START ID="QS0002" REF.END="QE0002" CODE="201D"/>A.</NO.P><TXT>Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>1.</NO.P><TXT>Utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmelser, skall medlemsstaterna undanta följande verksamheter från skatteplikt och fastställa de villkor som krävs för att säkerställa en riktig och enkel tillämpning och förhindra eventuell skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk:</TXT><P>...</P><P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>1)</NO.P><TXT>Tjänster och varor med nära anknytning därtill som en organisation som utan vinstintresse verkar i politiskt, <HT TYPE="ITALIC">fackligt,</HT> religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgarrättsligt syfte tillhandahåller i sina medlemmars intresse i<?PAGE NO="I-7056"?> utbyte mot en medlemsavgift som bestäms i enlighet med organisationens stadgar, om undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.</TXT></NP></ITEM></LIST></P><P>...<QUOT.END ID="QE0002" REF.START="QS0002" CODE="201D"/> (min kursivering).</P></NP></GR.SEQ></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P>B —</NO.P><TXT>Tillämpliga nationella bestämmelser</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>4.</NO.P><TXT>I bilaga 9 till VAT Act 1994 (1994 års lag om mervärdesskatt; nedan kallad VATA) undantas <QUOT.START ID="QS0003" REF.END="QE0003" CODE="201D"/>fackföreningar och yrkesorganisationer<QUOT.END ID="QE0003" REF.START="QS0003" CODE="201D"/> från mervärdesskatt.</TXT></NP><NP><NO.P>5.</NO.P><TXT>Den del av bilaga 9 som är av intresse här har följande lydelse:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><NP><NO.P><QUOT.START ID="QS0004" REF.END="QE0004" CODE="201D"/>1.</NO.P><TXT>Tillhandahållande av tjänster till medlemmarna och, i samband med dessa tjänster, varor som har samband med dess ändamål och som, förutom medlemsavgiften, erhålls utan kostnad, och som utförs av följande organisationer utan vinstintresse:</TXT><P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>a)</NO.P><TXT>Fackföreningar (<QUOT.START ID="QS0005" REF.END="QE0005" CODE="2019"/>trade unions<QUOT.END ID="QE0005" REF.START="QS0005" CODE="2019"/>) eller andra organisationer av enskilda personer som har till huvudsakligt syfte att på medlemmarnas vägnar föra förhandlingar avseende deras arbetsvillkor.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT>Yrkessammanslutningar vars tillträde helt eller väsentligen är begränsat till personer som innehar eller som håller på att skaffa sig den behörighet som krävs för att utöva yrket i fråga.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>c)</NO.P><TXT>Sammanslutningar vars huvudsakliga syfte är att främja kunskap på ett visst område eller utveckling av yrkeskompetens, i förhållande till de yrken eller arbeten som medlemmarna utövar eller tidigare har utövat.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>d)</NO.P><TXT>...</TXT></NP></ITEM></LIST></P></NP><TITLE><TI><P>Anmärkningar</P></TI></TITLE><NP><NO.P>(1) — (3)</NO.P><TXT>...</TXT></NP><?PAGE NO="I-7057"?><NP><NO.P>(4)</NO.P><TXT>Punkt c gäller endast om tillträde till sammanslutningen helt eller väsentligen är begränsat till personer som tidigare har eller för tillfället utövar ett yrke eller har en anställning som har direkt samband med sammanslutningens syften.</TXT></NP><NP><NO.P>(5)</NO.P><TXT>...<QUOT.END ID="QE0004" REF.START="QS0004" CODE="201D"/></TXT></NP></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>III —</NO.P><TXT>Faktiska omständigheter</TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P>A —</NO.P><TXT>De syften som Institute of the Motor Industry eftersträvar</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>6.</NO.P><TXT>Institute of the Motor Industry (nedan kallat institutet) bildades år 1920, och är en frivillig sammanslutning för personer som arbetar inom bilförsäljningsbranschen.</TXT></NP><NP><NO.P>7.</NO.P><TXT>Institutets syften och de åtgärder som den vidtar för att uppfylla dessa, såsom dessa har definierats i dess stadgar, beskrevs i beslutet om hänskjutande. Närmare bestämt är institutets huvudsakliga syften att förbättra medlemmarnas yrkeskunnande, att förbättra karriärmöjligheterna inom bilbranschens olika områden och följaktligen förbättra den allmänna uppfattningen om branschen och de personer som arbetar inom denna. Sammanslutningen söker nå dessa syften genom att avsiktligt tillgodose branschens krav på färdigheter på alla nivåer (från direktörs- till teknikertjänster), genom att godkänna kurser (som anordnas av andra institutioner) i vilka dessa färdigheter lärs ut, genom att ge stipendier för de kurser som slutförs och klassificera sina medlemmar, genom att sprida information för att hålla sina medlemmar à jour med utvecklingen inom branschen och inom deras kompetensområde och genom att föra ett arbetsplaceringsregister.</TXT></NP><NP><NO.P>8.</NO.P><TXT>Enligt de uppgifter som gavs i begäran om hänskjutande har institutet främst till syfte (syfte h) att <QUOT.START ID="QS0006" REF.END="QE0006" CODE="201D"/>vidta åtgärder för att förbättra ställningen hos auktoriserade medlemmar inom bilbranschen och säkerställa att deras situation erkänns<QUOT.END ID="QE0006" REF.START="QS0006" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>9.</NO.P><TXT>Det ovannämnda syftet h beskrivs i rapporten från stämman den <DATE ISO="19960612">12 juni 1996</DATE>, som bifogades till institutets årsrapport som omfattar perioden till och med den <DATE ISO="19960331">31 mars 1996</DATE>. I denna rapport anges att <QUOT.START ID="QS0007" REF.END="QE0007" CODE="201D"/>institutets främsta verksamhet under året har varit att höja den yrkesmässiga kompetensnivån hos de personer som är anställda inom branschen<QUOT.END ID="QE0007" REF.START="QS0007" CODE="201D"/>, och att det är hela bilbranschen som omfattas, förutom tillverkningen. Detta syfte har fullföljts på två sätt.<?PAGE NO="I-7058"?> Institutet har fastställt strukturen och nivån på medlemmarnas kompetens. Tidigare skaffade sig de personer som arbetade inom bilbranschen kompetens på olika sätt. Ofta organiserade nätverk av franchiseföretag sin egen utbildning och utfärdade egna intyg. Systemet med gemensamt intyg, med institutet som utfärdande organisation, har gjort det möjligt för institutet att uppställa allmänt erkända gemensamma normer, det vill säga institutet har fastställt en karriärstruktur baserad på kompetens inom branschen i fråga.<NOTE NOTE.ID="E0003" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Till exempel kan en person som redan har anställning som direktör skaffa sig lämpligt kompetensbevis hos institutet, för att visa att såväl han som det bolag där han är anställd har erforderlig kompetens. Den person som vill bli direktör kan skaffa sig lämplig utbildning och få ett motsvarande intyg, som gör det möjligt att ansöka om tjänsten i fråga. Det förhåller sig på samma sätt på alla nivåer. Som den nationella domstolen har angett är målet att fastställa vilken typ av personal branschen behöver och som kunderna förväntar sig. Institutet värvar medlemmar och utfärdar intyg och försöker därvid att anpassa dem till branschens behov. I det syftet för institutet ett arbctsplaccringsrcgistcr.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>10.</NO.P><TXT>Ett annat sätt att uppnå syfte h består i <QUOT.START ID="QS0008" REF.END="QE0008" CODE="201D"/>Professional Reassurance Campaign<QUOT.END ID="QE0008" REF.START="QS0008" CODE="201D"/> (kampanj som syftar till att väcka allmänhetens förtroende för de anställda inom sektorn). Denna kampanj omfattar utdelandet av mässingsplaketter till organisationer, där åtminstone 60 procent av tjänstemännen är medlemmar i institutet. Plaketten är avsedd att väcka förtroende hos kunderna och organisationens anställda.<NOTE NOTE.ID="E0004" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>På denna plakett anges namnen på de medlemmar i institutet som arbetar för organisationen, och en inskription anger att personerna i fråga är bundna av institutets uppförandekodex. Plaketten lånas ut till organisationen i fråga. Priset för detta är 350 UKL plus mervärdesskatt vid mottagandet och därefter 100 UKL plus mervärdesskatt per år. Plaketten kan dras tillbaka om de regler som organisationen tillämpar inte är förenliga med de regler som anges i uppförandekodexen, eller om organisationen inte längre uppfyller kravet att 60 procent av tjänstemännen skall vara medlemmar i institutet. Sammanfattningsvis kräver uppförandekodexen att institutets medlemmar uppför sig kompetent och med integritet, att de utför sitt arbete på ett effektivt och hederligt sätt, att de uppför sig som fackmän gentemot allmänheten och sina kollegor, att de är <QUOT.START ID="QS0009" REF.END="QE0009" CODE="201D"/>yrkesmässigt kompetenta<QUOT.END ID="QE0009" REF.START="QS0009" CODE="201D"/>, att de håller sig à jour med nya tekniker och ny lagstiftning, att de <QUOT.START ID="QS0010" REF.END="QE0010" CODE="201D"/>inte missbrukar sin ställning eller auktoritet för personlig vinning<QUOT.END ID="QE0010" REF.START="QS0010" CODE="201D"/>, att de rättar sig efter nationell lagstiftning, att de iakttar tystnadsplikt och uppmuntrar de anställda att komplettera sin utbildning. Institutet har en egen disciplinkommitté, som har behörighet att handlägga överträdelser.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>11.</NO.P><TXT>Institutet har även till syfte (syfte c) att <QUOT.START ID="QS0011" REF.END="QE0011" CODE="201D"/>periodvis organisera prov för att kontrollera kunskaperna och skickligheten hos blivande och nuvarande medlemmar på kommersiella, juridiska och tekniska områden, samt i övriga vetenskaper, hantverk och andra discipliner som institutet anser är nödvändiga eller önskvärda att rekommendera medlemmarna att studera och skaffa sig kompetens i<QUOT.END ID="QE0011" REF.START="QS0011" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>12.</NO.P><TXT>Institutet fullföljer detta syfte på olika sätt. Det utfärdar ett eget utbildningsintyg till medlemmarna på teknikområdet. Det utfärdar ett utbildningsintyg på området för företagsledning. Det godkänner kurser och högre utbildningsprogram på bilområdet.<?PAGE NO="I-7059"?> Det utfärdar NVQ<NOTE NOTE.ID="E0005" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>National Vocational Qualifications (nationellt utbildningsintyg)</P></NOTE> och SVQ<NOTE NOTE.ID="E0006" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Scottish Vocational Qualifications (skotskt utbildningsintyg).</P></NOTE>. Den utbildning som motsvarar dessa utbildningsintyg ges av andra organisationer.<NOTE NOTE.ID="E0007" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Institutet utfärdar trettio olika VQ. Det har kontakter med 150 <QUOT.START ID="QS0012" REF.END="QE0012" CODE="201D"/>anknutna<QUOT.END ID="QE0012" REF.START="QS0012" CODE="201D"/> organisationer som säkerställer utbildningen och en utförlig kontroll av de färdigheter som krävs för att institutet skall utfärda utbildningsintyg.</P></NOTE> Institutet säkerställer utbildningen av examinatorerna.</TXT></NP><NP><NO.P>13.</NO.P><TXT>Institutet har dessutom till syfte (syfte k) att <QUOT.START ID="QS0013" REF.END="QE0013" CODE="201D"/>tillsammans med andra föreningar eller sammanslutningar genom reklamkampanj eller på annat sätt gemensamt handla på ett sätt som föreningen anser gynnar bilbranschens intressen och utveckling och dem som arbetar där<QUOT.END ID="QE0013" REF.START="QS0013" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0008" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Den nationella domstolen har angett att tills helt nyligen hade institutet och Engineering Council ett gemensamt arbctsplaccringsrcgistcr.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>14.</NO.P><TXT>Vad beträffar förfarandet för att uppfylla detta syfte, har den nationella domstolen angett att institutet har till syfte (syfte b) att <QUOT.START ID="QS0014" REF.END="QE0014" CODE="201D"/>organisera sammanslutningens verksamhet ... i form av en juridisk person som kan erkännas enligt lag, och om det anses lämpligt i vederbörlig ordning ansöka om oktroj (Royal Charter) eller en annan form av bolagsbildning som föreliggande juridiska person kan uppgå i<QUOT.END ID="QE0014" REF.START="QS0014" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0009" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Institutet har hittills inte ansökt om oktroj.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>15.</NO.P><TXT>Institutet har även till syfte (syfte d) att <QUOT.START ID="QS0015" REF.END="QE0015" CODE="201D"/>klassificera institutets medlemmar och uppdela dem i grupper, enligt vad som vid varje tillfälle kan anses önskvärt för att uppnå institutets syften<QUOT.END ID="QE0015" REF.START="QS0015" CODE="201D"/>. Det har angetts att den <DATE ISO="19960701">1 juli 1996</DATE> hade institutet <FT TYPE="NUMBER">26121</FT> medlemmar.<NOTE NOTE.ID="E0010" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><FT TYPE="NUMBER">2640</FT> av dessa hade ställning som <QUOT.START ID="QS0016" REF.END="QE0016" CODE="201D"/>fellow<QUOT.END ID="QE0016" REF.START="QS0016" CODE="201D"/>. Enligt begäran om förhandsavgörande anges det i institutets broschyr att en <QUOT.START ID="QS0017" REF.END="QE0017" CODE="201D"/>fellow<QUOT.END ID="QE0017" REF.START="QS0017" CODE="201D"/> (FIMI) är <QUOT.START ID="QS0018" REF.END="QE0018" CODE="201D"/>en person som på grund av sin erfarenhet och utbildning är kvalificerad att inneha högre tjänster<QUOT.END ID="QE0018" REF.START="QS0018" CODE="201D"/>. Antalet <QUOT.START ID="QS0019" REF.END="QE0019" CODE="201D"/>members<QUOT.END ID="QE0019" REF.START="QS0019" CODE="201D"/> var <FT TYPE="NUMBER">12864</FT>. En <QUOT.START ID="QS0020" REF.END="QE0020" CODE="201D"/>member<QUOT.END ID="QE0020" REF.START="QS0020" CODE="201D"/> (MIMI) är <QUOT.START ID="QS0021" REF.END="QE0021" CODE="201D"/>en person som på grund av sin erfarenhet och utbildning är kvalificerad att inneha mcllanhöga tjänster<QUOT.END ID="QE0021" REF.START="QS0021" CODE="201D"/>. <FT TYPE="NUMBER">8305</FT> hade ställning som <QUOT.START ID="QS0022" REF.END="QE0022" CODE="201D"/>associate member<QUOT.END ID="QE0022" REF.START="QS0022" CODE="201D"/>. En <QUOT.START ID="QS0023" REF.END="QE0023" CODE="201D"/>associate member<QUOT.END ID="QE0023" REF.START="QS0023" CODE="201D"/> är <QUOT.START ID="QS0024" REF.END="QE0024" CODE="201D"/>en person som är kvalificerad att arbeta enligt vissa normer utan tillsyn<QUOT.END ID="QE0024" REF.START="QS0024" CODE="201D"/>. Alla dessa medlemmar utgör <QUOT.START ID="QS0025" REF.END="QE0025" CODE="201D"/>corporate members<QUOT.END ID="QE0025" REF.START="QS0025" CODE="201D"/> och har rösträtt. Att inneha NVQ krävs för närvarande i de flesta fall för att upptas som <QUOT.START ID="QS0026" REF.END="QE0026" CODE="201D"/>corporate member<QUOT.END ID="QE0026" REF.START="QS0026" CODE="201D"/>. Det fanns 984 <QUOT.START ID="QS0027" REF.END="QE0027" CODE="201D"/>affiliate members<QUOT.END ID="QE0027" REF.START="QS0027" CODE="201D"/>. <QUOT.START ID="QS0028" REF.END="QE0028" CODE="201D"/>Affiliate member<QUOT.END ID="QE0028" REF.START="QS0028" CODE="201D"/> är <QUOT.START ID="QS0029" REF.END="QE0029" CODE="201D"/>en person som är anställd eller som utbildas i branschen, och som arbetar i enlighet med de krävande regler som fastställts i uppförandekodexen, men som ännu inte uppfyller villkoren för att bli <QUOT.START ID="QS0030" REF.END="QE0030" CODE="2019"/>associate member<QUOT.END ID="QE0030" REF.START="QS0030" CODE="2019"/><QUOT.END ID="QE0029" REF.START="QS0029" CODE="201D"/>. Det fanns <FT TYPE="NUMBER">1181</FT> studcrandcmcdlcmmar. En studerande är <QUOT.START ID="QS0031" REF.END="QE0031" CODE="201D"/>en person som studerar för att få en kompetens som ger möjlighet att eventuellt bli en <QUOT.START ID="QS0032" REF.END="QE0032" CODE="2019"/>corporate member<QUOT.END ID="QE0032" REF.START="QS0032" CODE="2019"/> med rösträtt<QUOT.END ID="QE0031" REF.START="QS0031" CODE="201D"/>. Enligt generaldirektören är institutets mål att värva <FT TYPE="NUMBER">50000</FT> medlemmar, med tanke på att ungefär en halv miljon personer är anställda inom bilbranschen i Förenade kungariket (med undantag av biltillverkning). Vid den muntliga förhandlingen förklarade institutet att det belopp som crläggs vid anslutning varierar i förhållande till varje medlems ställning.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>16.</NO.P><TXT>Institutet fullföljer även sina syften (syfte e) genom att <QUOT.START ID="QS0033" REF.END="QE0033" CODE="201D"/>tilldela priser och diplom till personer som är verksamma inom bilbranschen och näraliggande branscher<QUOT.END ID="QE0033" REF.START="QS0033" CODE="201D"/> och (syfte g) genom att <QUOT.START ID="QS0034" REF.END="QE0034" CODE="201D"/>organisera och hålla möten för att diskutera ämnen som är intressanta för bilbranschen eller för ett annat ändamål som överensstämmer med institutets syfte<QUOT.END ID="QE0034" REF.START="QS0034" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0011" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Den nationella domstolen har angett att det finns ett flertal lokala center som sköts av lokala kommittéer runt om i Storbritannien.</P></NOTE></TXT></NP><?PAGE NO="I-7060"?><NP><NO.P>17.</NO.P><TXT>Förutom de ovannämnda syftena har institutet till syfte (syfte i) att <QUOT.START ID="QS0035" REF.END="QE0035" CODE="201D"/>med förbehåll för <QUOT.START ID="QS0036" REF.END="QE0036" CODE="2019"/>laws affecting champerty and maintenance<QUOT.END ID="QE0036" REF.START="QS0036" CODE="2019"/> vidta rättsliga åtgärder eller andra åtgärder som institutet anser rör en fråga som är av allmän betydelse och intresse för medlemmarna<QUOT.END ID="QE0035" REF.START="QS0035" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0012" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Bestämmelserna i <QUOT.START ID="QS0037" REF.END="QE0037" CODE="201D"/>laws affecting champerty and maintenance<QUOT.END ID="QE0037" REF.START="QS0037" CODE="201D"/> rör ekonomisk hjälp till en utomstående part i en rättegång som innebär att den som gett hjälpen får dela eventuellt skadestånd med den berörda parten om denna har framgång i rättegången.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>18.</NO.P><TXT>Slutligen har institutet även till syfte (syfte v) att <QUOT.START ID="QS0038" REF.END="QE0038" CODE="201D"/>vidta alla andra åtgärder för att uppfylla de syften som anges ovan eller ett av dessa eller åtgärder som institutet anser bidrar till detta<QUOT.END ID="QE0038" REF.START="QS0038" CODE="201D"/>. Inom ramen för detta syfte ger institutet ut olika skrifter och publikationer.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P>B —</NO.P><TXT>Förfarandet vid den nationella domstolen</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>19.</NO.P><TXT>Genom beslut i en skrivelse daterad den <DATE ISO="19960115">15 januari 1996</DATE> beslutade Commissioners of Customs and Excise att institutet inte uppfyllde villkoren för undantag från skatteplikt som föreskrivs i bilaga 9 till VATA och att de tjänster som institutet tillhandahöll sina medlemmar i utbyte mot årliga medlemsavgifter var mervärdesskattepliktiga tjänster.<NOTE NOTE.ID="E0013" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Den fråga som ställts rörande huruvida verksamheten i vissa organisationer som verkar i fackligt syfte kan undantas från mervärdcsskattcplikt är av stort intresse för brittiska jurister. Som bilaga til! sitt yttrande ingav institutet ett utdrag ur <HT TYPE="ITALIC">Tolley's VAT Case Digest 1996,</HT> som rör mål avseende undantag från mcrvärdesskattcplikt och skillnaden mellan organisationer som är eller inte är av yrkesmässig och/eller facklig karaktär enligt engelsk rätt. En organisation för taxichaufförer (Association of Taxi-Cab Owners) har inte ansetts utgöra en yrkes- eller fackorganisation — vilket skulle ha medfört att dess medlemmar kunde åtnjuta undantag från mervärdcsskattcplikt för de medlemsavgifter som crlagts — därför att dess huvudsakliga verksamhet bestod i att tillhandahålla kommunikationsradiotjänstcr till medlemmarna, vilka för övrigt inte var arbetstagare <HT TYPE="ITALIC">(Tolley's Digest,</HT> punkt 13.19). En organisation för pensionerade begravningsentreprenörer (National Association of Funeral Directors; <HT TYPE="ITALIC">Tolley's Digest,</HT> punkt 13.18) och en förening för pensionerade tjänstemän (Civil Service Pensioner's Alliance — CPSA, <HT TYPE="ITALIC">Tolley's Digest,</HT> punkt 13.29) vägrades också undantag från mervärdcsskattcplikt, eftersom den behöriga nationella domstolen ansåg att den inte utgjorde en facfecllcr yrkesorganisation enligt nationell rätt. I sistnämnda fall ansågs medlemmarna i CPSA vara pensionärer och inte arbetstagare, och organisationen i fråga inte vara en yrkesorganisation.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>20.</NO.P><TXT>Institutet väckte talan mot detta beslut vid VAT and Duties Tribunal, London.</TXT></NP><NP><NO.P>21.</NO.P><TXT>I begäran om förhandsavgörande förklarar den nationella domstolen skälen för att den anser att institutet inte omfattas av tillämpningsområdet för bilaga 9 till VATA.</TXT></NP><NP><NO.P>22.</NO.P><TXT>För det första kan institutet inte anses utgöra en <QUOT.START ID="QS0039" REF.END="QE0039" CODE="201D"/>yrkessammanslutning<QUOT.END ID="QE0039" REF.START="QS0039" CODE="201D"/> i den mening som avses i punkt Ibi bilaga 9 till<?PAGE NO="I-7061"?> VATA, eftersom dess medlemmar företräder ett alltför stort spektrum av verksamheter. <QUOT.START ID="QS0040" REF.END="QE0040" CODE="201D"/>Yrkessammanslutningar<QUOT.END ID="QE0040" REF.START="QS0040" CODE="201D"/>, i den mening som avses i denna bestämmelse, omfattar endast sammanslutningar som främjar intressen hos personer med särskild specialistkompetens som gör det möjligt för dem att erbjuda särskilda tjänster, medan institutets medlemmar utövar ett brett urval av verksamheter. Den enda sak som de har gemensamt är att de är anställda inom bilförsäljningsbranschen.</TXT></NP><NP><NO.P>23.</NO.P><TXT>Den nationella domstolen anser även att institutet inte kan anses vara en sammanslutning i den mening som avses i punkt Ici ovannämnda bilaga, eftersom dess huvudsakliga syfte inte är att främja kunskap på ett visst område eller utveckling av yrkeskompetens, i förhållande till ett yrke som utövas av alla dess medlemmar.</TXT></NP><NP><NO.P>24.</NO.P><TXT>Slutligen anser den nationella domstolen att institutet inte omfattas av punkt lai bilaga 9 till VATA, därför att den inte är en <QUOT.START ID="QS0041" REF.END="QE0041" CODE="201D"/>fackförening<QUOT.END ID="QE0041" REF.START="QS0041" CODE="201D"/> (trade union) som i huvudsak ansvarar för att på medlemmarnas vägnar föra förhandlingar avseende deras arbetsvillkor.</TXT></NP><NP><NO.P>25.</NO.P><TXT>Institutet har vid den nationella domstolen hävdat att det utgör en <QUOT.START ID="QS0042" REF.END="QE0042" CODE="201D"/>facklig organisation<QUOT.END ID="QE0042" REF.START="QS0042" CODE="201D"/> i den mening som avses i artikel 13 A.l. 1 i sjätte direktivet. Det har särskilt hävdat att om uttrycket <QUOT.START ID="QS0043" REF.END="QE0043" CODE="201D"/>organizations with aims of a ... trade union nature<QUOT.END ID="QE0043" REF.START="QS0043" CODE="201D"/> (organisation som ... verkar i ... fackligt ... syfte), såsom det anges i den franska versionen av direktivet (<QUOT.START ID="QS0044" REF.END="QE0044" CODE="201D"/>organismes ... poursuivant des objectifs de nature ... syndicale<QUOT.END ID="QE0044" REF.START="QS0044" CODE="201D"/>), omfattar arbetsgivarföreningar, är dess innehåll mer omfattande än uttrycket <QUOT.START ID="QS0045" REF.END="QE0045" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0045" REF.START="QS0045" CODE="201D"/> (fackförening), såsom detta uppfattas på engelska. Om bestämmelsen i artikel 13 A.l I i sjätte direktivet tolkas på detta sätt, skulle de varor och tjänster som institutet tillhandahåller sina medlemmar kunna undantas från mervärdesskatteplikt.</TXT></NP><NP><NO.P>26.</NO.P><TXT>Den nationella domstolen har dock, genom att åberopa den vanliga innebörden av uttrycket <QUOT.START ID="QS0046" REF.END="QE0046" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0046" REF.START="QS0046" CODE="201D"/> som används i den engelska versionen av artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet, dragit slutsatsen att de tjänster och varor som institutet har tillhandahållit inte kan undantas från skatteplikt med stöd av denna bestämmelse.</TXT></NP><NP><NO.P>27.</NO.P><TXT>Dessutom har den nationella domstolen påpekat att uttrycket <QUOT.START ID="QS0047" REF.END="QE0047" CODE="201D"/>syndicale<QUOT.END ID="QE0047" REF.START="QS0047" CODE="201D"/> (facklig) som används i den franska versionen och motsvarande uttryck som används i andra språkversioner tycks ha en vidare betydelse än uttrycket <QUOT.START ID="QS0048" REF.END="QE0048" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0048" REF.START="QS0048" CODE="201D"/> (fackförening) och motsvarande uttryck som förekommer i andra språkversioner, såsom den engelska.</TXT></NP><?PAGE NO="I-7062"?><NP><NO.P>28.</NO.P><TXT>Följaktligen har den nationella domstolen ställt frågan om institutet är en <QUOT.START ID="QS0049" REF.END="QE0049" CODE="201D"/>organization with aims of a trade union nature<QUOT.END ID="QE0049" REF.START="QS0049" CODE="201D"/> (organisation som ... verkar i ... fackligt ... syfte) mot bakgrund av den franska versionen av artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>29.</NO.P><TXT>Den nationella domstolen anser dessutom att om de varor och tjänster som institutet har tillhandahållit skulle undantas från skatteplikt, skulle det inte medföra en snedvridning av konkurrensen, vilket företrädare för Commissioners har hävdat <HT TYPE="ITALIC">vid</HT> den nationella domstolen.</TXT></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>IV —</NO.P><TXT>Tolkningsfrågan</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>30.</NO.P><TXT>I det mål som anhängiggjordes vid VAT and Duties Tribunal, London, ansåg den nationella domstolen att frågan uppstod huruvida den nationella lagstiftningen var förenlig med sjätte direktivet och hänsköt följande tolkningsfråga till domstolen:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0050" REF.END="QE0050" CODE="201D"/>Skall, mot bakgrund av de slutsatser som dras i punkt 3—19 och punkt 21 i beslutet från VAT and Duties Tribunal och under sådana omständigheter som det redogörs för i punkt 21 (som sammanfattas nedan), tjänster som tillhandahålls av en sådan sammanslutning, som inte har något vinstintresse, undantas från mervärdesskatt, på grund av att de omfattas av artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet i egenskap av en <QUOT.START ID="QS0051" REF.END="QE0051" CODE="2019"/>organisation som ... verkar i ... fackligt ... syfte<QUOT.END ID="QE0051" REF.START="QS0051" CODE="2019"/>?</P><P>I punkt 21 uppges sammanfattningsvis att sammanslutningen, vilken är en frivillig sammanslutning av enskilda personer, består av anställda inom detaljhandeln inom bilbranschen. Sammanslutningens huvudsakliga syften är att förbättra medlemmarnas yrkeskunnande, att förbättra karriärmöjligheterna inom branschens olika områden och att förbättra den allmänna uppfattningen om branschen och de personer som arbetar inom denna. Sammanslutningen söker nå dessa syften genom att tillgodose branschens krav på färdigheter på alla nivåer, genom att godkänna kurser (som anordnas av andra institutioner) i vilka dessa färdigheter lärs ut, genom att ge stipendier för de kurser som slutförs och klassificera sina medlemmar, genom att sprida information för att hålla sina medlemmar à jour med utvecklingen inom branschen och inom deras kompetensområde och genom att föra ett arbetsplaceringsregister.<QUOT.END ID="QE0050" REF.START="QS0050" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ><?PAGE NO="I-7063"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>V —</NO.P><TXT>Svaret på tolkningsfrågan</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>31.</NO.P><TXT>Institutet och kommissionen anser att institutet omfattas av uttrycket <QUOT.START ID="QS0052" REF.END="QE0052" CODE="201D"/>organisation som verkar i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0052" REF.START="QS0052" CODE="201D"/> som förekommer i artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet och har i det avseendet åberopat att den franska versionen har en vidare betydelse än den engelska versionen.</TXT></NP><NP><NO.P>32.</NO.P><TXT>Förenade kungarikets regering anser däremot att uttrycket i fråga avser organisationer som inte nödvändigtvis är fackföreningar (trade unions), utan organisationer vars syfte gentemot medlemmarna är av samma karaktär som en fackförenings (trade union) syfte gentemot medlemmarna. Förenade kungarikets regering har dragit slutsatsen att uttrycket <QUOT.START ID="QS0053" REF.END="QE0053" CODE="201D"/>organizations with aims of a trade union nature<QUOT.END ID="QE0053" REF.START="QS0053" CODE="201D"/> omfattar organisationer utan vinstintresse som a) handlar för att försvara medlemmarnas kollektiva intressen (vare sig det rör sig om tjänstemän eller arbetare), och b) företräder medlemmarnas intressen gentemot (beroende på omständigheterna) arbetsgivare, arbetsgivarföreningar, offentliga organisationer och andra. Följaktligen kan detta uttryck inte avse sådana organisationer som institutet.<NOTE NOTE.ID="E0014" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se till exempel <HT TYPE="ITALIC">Webster's Third New International Dictionary of the English Language unabridged</HT> 1981, under <QUOT.START ID="QS0054" REF.END="QE0054" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0054" REF.START="QS0054" CODE="201D"/>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>33.</NO.P><TXT>Det kan således konstateras att det uppenbarligen förekommer skillnader mellan hur olika språkversionerna anger uttrycket <QUOT.START ID="QS0055" REF.END="QE0055" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0055" REF.START="QS0055" CODE="201D"/>, som används i den engelska texten och som har en särskilt inskränkt betydelse, eftersom det åsyftar fackföreningar för arbetstagare och inte är tillämpligt på sådana organisationer som institutet.<NOTE NOTE.ID="E0015" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se till exempel <HT TYPE="ITALIC">Dictionnaire alphabétique et analogique de</HT> <HT TYPE="ITALIC">la langue française</HT> av Paul Robert, sjätte volymen, 1972, under <QUOT.START ID="QS0056" REF.END="QE0056" CODE="201D"/>syndicale<QUOT.END ID="QE0056" REF.START="QS0056" CODE="201D"/>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>34.</NO.P><TXT>I den franska versionen talas det däremot om <QUOT.START ID="QS0057" REF.END="QE0057" CODE="201D"/>organismes poursuivant des objectifs de nature syndicale<QUOT.END ID="QE0057" REF.START="QS0057" CODE="201D"/>. Det franska uttrycket <QUOT.START ID="QS0058" REF.END="QE0058" CODE="201D"/>syndicale<QUOT.END ID="QE0058" REF.START="QS0058" CODE="201D"/> har dock en vidare betydelse än det engelska uttrycket <QUOT.START ID="QS0059" REF.END="QE0059" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0059" REF.START="QS0059" CODE="201D"/>. På franska avses såväl verksamhet som hör samman med en yrkesorganisation eller en intresseförening som verksamhet som hör samman med en fackförening för arbetstagare. Den sistnämnda betydelsen motsvarar det engelska uttrycket <QUOT.START ID="QS0060" REF.END="QE0060" CODE="201D"/>trade union<QUOT.END ID="QE0060" REF.START="QS0060" CODE="201D"/>. På franska<NOTE NOTE.ID="E0016" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se anfört arbete, under <QUOT.START ID="QS0061" REF.END="QE0061" CODE="201D"/>syndicat<QUOT.END ID="QE0061" REF.START="QS0061" CODE="201D"/></P></NOTE> avser uttrycket <QUOT.START ID="QS0062" REF.END="QE0062" CODE="201D"/>syndicat<QUOT.END ID="QE0062" REF.START="QS0062" CODE="201D"/> en <QUOT.START ID="QS0063" REF.END="QE0063" CODE="201D"/>sammanslutning som har till syfte att försvara gemensamma intressen<QUOT.END ID="QE0063" REF.START="QS0063" CODE="201D"/>, såsom yrkesintressen.<NOTE NOTE.ID="E0017" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Att det franska uttrycket <QUOT.START ID="QS0064" REF.END="QE0064" CODE="201D"/>syndicat<QUOT.END ID="QE0064" REF.START="QS0064" CODE="201D"/> har en omfattande betydelse framgår även av att det används i uttrycket <QUOT.START ID="QS0065" REF.END="QE0065" CODE="201D"/>syndicat d'initiative<QUOT.END ID="QE0065" REF.START="QS0065" CODE="201D"/>, som åsyftar en organisation som har till syfte att främja turism.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>35.</NO.P><TXT>I stora drag kan man säga att de uttryck som används i de olika officiella språkversionerna för att ange det omtvistade uttrycket <QUOT.START ID="QS0066" REF.END="QE0066" CODE="201D"/>fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0066" REF.START="QS0066" CODE="201D"/> i förevarande fall motsvarar<?PAGE NO="I-7064"?> två varianter. Den ena har en omfattande betydelse och den andra en snäv betydelse.</TXT></NP><NP><NO.P>36.</NO.P><TXT>Uttrycket <QUOT.START ID="QS0067" REF.END="QE0067" CODE="201D"/>aims of a trade union nature<QUOT.END ID="QE0067" REF.START="QS0067" CODE="201D"/>, som i huvudsak avser de syften som fackföreningar för arbetstagare verkar för, motsvarar varianten med en snäv betydelse. De motsvarande uttrycken som används på tyska (gewerkschaftliche), danska (fagforeningsmaessig), finska (ammattijärjestöllisiä) och grekiska (συνδικαλιστικούς) används i motsvarande betydelse.</TXT></NP><NP><NO.P>37.</NO.P><TXT>Uttrycket <QUOT.START ID="QS0068" REF.END="QE0068" CODE="201D"/>objectifs de nature syndicale<QUOT.END ID="QE0068" REF.START="QS0068" CODE="201D"/> avser däremot även syften som yrkesorganisationer som inte utgör fackföreningar för arbetstagare verkar för, och motsvarar varianten med en omfattande betydelse. Motsvarande uttryck som används på italienska (sindacale), nederländska (syndikale), spanska (sindical) och portugisiska (sindical), har en jämförbar betydelse.</TXT></NP><NP><NO.P>38.</NO.P><TXT>Eftersom det föreligger sådana språkskillnader, skall den engelska versionen av uttrycken i fråga tolkas mot bakgrund av de andra språkversionerna,<NOTE NOTE.ID="E0018" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domstolen har avgjort en liknande fråga i dom av den <DATE ISO="19820930">30 september 1982</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="295/81" YEAR="1982" PAGE.ECR="3239">295/81, IFF (REG 1982, s. 3239), punkterna 8 och 9</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> för att fastställa den betydelse som är gemensam för alla språkversioner.</TXT></NP><NP><NO.P>39.</NO.P><TXT>Domstolen har redan gripit sig an det problem som uppstår på grund av språkskillnader mellan de uttryck och uttryckssätt som förekommer i rättsakter som gemenskapsinstitutionerna har antagit. Domstolen ansåg till exempel i målet Stauder<NOTE NOTE.ID="E0019" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19691112">12 november 1969</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="29/69" YEAR="1969" PAGE.ECR="419">29/69 (REG 1969, s. 419</REF.DOC.ECR>; svensk specialutgåva, volym 1, s. 421).</P></NOTE> att <QUOT.START ID="QS0069" REF.END="QE0069" CODE="201D"/>[d]å ett beslut riktas till samtliga medlemsstater utesluter behovet av enhetlig tillämpning, och därmed enhetlig tolkning, att texten betraktas isolerad i en av sina versioner. Däremot kräver detta behov att texten tolkas i förhållande både till upphovsmannens verkliga vilja och till det av honom eftersträvade syftet, särskilt mot bakgrund av beslutets avrättning på alla språken.<QUOT.END ID="QE0069" REF.START="QS0069" CODE="201D"/><NOTE NOTE.ID="E0020" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domen i målet Stauder, punkt 3. Se även dom av den <DATE ISO="19671205">5 december 1967</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="19/67" YEAR="1967" PAGE.ECR="445">19/67, Van der Vecht (REG 1967, s. 445)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> Därefter underströk domstolen att <QUOT.START ID="QS0070" REF.END="QE0070" CODE="201D"/>[m]an kan vidare inte anta att beslutets upphovsmän haft för avsikt att införa strängare skyldigheter i vissa medlemsstater än i andra<QUOT.END ID="QE0070" REF.START="QS0070" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0021" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domen i målet Stauder, punkt 4.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>40.</NO.P><TXT>För att lösa denna fråga kan man således ta hjälp av domstolens rättspraxis. I målet Cricket St Thomas<NOTE NOTE.ID="E0022" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19900327">27 mars 1990</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-372/88" YEAR="1990" PAGE.ECR="I-1345">C-372/88 (REG 1990, s. I-1345), punkt 18</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> ansåg domstolen att en formulering som använts på ett av gemenskapens språk (i det fallet engelska) <QUOT.START ID="QS0071" REF.END="QE0071" CODE="201D"/>inte ensam kan ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller i detta hänseende åläggas större betydelse än övriga språkversioner. Detta skulle strida mot kravet på en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten<QUOT.END ID="QE0071" REF.START="QS0071" CODE="201D"/>. Domstolen underströk att <QUOT.START ID="QS0072" REF.END="QE0072" CODE="201D"/>i händelse av skillnader mellan de olika språkversionerna skall<?PAGE NO="I-7065"?> bestämmelsen i fråga tolkas mot bakgrund av den allmänna systematiken i och syftet med de föreskrifter i vilka den ingår<QUOT.END ID="QE0072" REF.START="QS0072" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0023" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19850328">28 mars 1985</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="100/84" YEAR="1985" PAGE.ECR="1169">100/84, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1985, s. 1169), punkt 17</REF.DOC.ECR>. Se även dom av den <DATE ISO="19911017">17 oktober 1991</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-100/90" YEAR="1991" PAGE.ECR="I-5089">C-100/90, kommissionen mot Danmark (REG 1991, s. I-5089), punkt 8</REF.DOC.ECR>, och av den <DATE ISO="19951207">7 december 1995</DATE> i mil <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-449/93" YEAR="1995" PAGE.ECR="I-4291">C-449/93, Rockfon (REG 1995, s. I-4291), punkt 28</REF.DOC.ECR>. Rörande denna fråga i samband med begäran om förhandsavgörande, se dom av den <DATE ISO="19771027">27 oktober 1977</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="30/77" YEAR="1977" PAGE.ECR="1999">30/77, Bouchcrcau (REG 1977, s. 1999</REF.DOC.ECR>; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 14, och av den <DATE ISO="19890713">13 juli 1989</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="173/88" YEAR="1989" PAGE.ECR="2763">173/88, Henriksen (REG 1989, s. 2763)</REF.DOC.ECR>, punktil, generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande inför samma dom, punkt 12 och följande punkter, samt domen i målet Cricket St Thomas (se ovan fotnot 21), punkt 18, och generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande inför samma dom, punkt 6 och följande punkter.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>41.</NO.P><TXT>Det är således i förevarande mål nödvändigt att fastställa det syfte som gemenskapslagstiftaren eftersträvade när bestämmelsen i fråga antogs, för att genom en teleologisk tolkning nå fram till en slutsats avseende betydelsen av uttrycket i fråga.</TXT></NP><NP><NO.P>42.</NO.P><TXT>Först skall det noteras att sjätte direktivet har till syfte att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter genom att skapa ett gemensamt system för mervärdesskatt, och definiera en enhetlig beräkningsgrund. Dessutom anges det i direktivet att <QUOT.START ID="QS0073" REF.END="QE0073" CODE="201D"/>[e]n gemensam förteckning över undantag bör upprättas så att gemenskapernas egna medel kan uppbäras på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater<QUOT.END ID="QE0073" REF.START="QS0073" CODE="201D"/> (elfte övervägandet). Av övervägandet i fråga framgår det, vilket domstolen har understrukit vid ett flertal tillfällen,<NOTE NOTE.ID="E0024" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se till exempel dom av den <DATE ISO="19950811">11 augusti 1995</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-453/93" YEAR="1995" PAGE.ECR="I-2341">C-453/93, Bulthuis-Griffioen (REG I-2341), punkt 18</REF.DOC.ECR>, och av den <DATE ISO="19890615">15 juni 1989</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="348/87" YEAR="1989" PAGE.ECR="1737">348/87, Stichting Uitvoering Financiële Acties (REG 1989, s. 1737), punkt 11</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> att <QUOT.START ID="QS0074" REF.END="QE0074" CODE="201D"/>undantagen från skatteplikt utgör fristående gemenskapsrättsliga begrepp som skall sättas in i det [... gemensamma] system för mervärdesskatt som införs genom sjätte direktivet<QUOT.END ID="QE0074" REF.START="QS0074" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>43.</NO.P><TXT>Dessutom skall det noteras att den grundläggande och vägledande principen som följer av syftet och den allmänna systematiken i direktivets bestämmelser, är att leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag av en skattskyldig person i denna egenskap i allmänhet är mervärdesskattepliktiga (artikel 2). Detta innebär att mervärdesskatteplikten har ett mycket omfattande tillämpningsområde enligt sjätte direktivet.<NOTE NOTE.ID="E0025" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se till exempel dom av den <DATE ISO="19870326">26 mars 1987</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="235/85" YEAR="1987" PAGE.ECR="1471">235/85, kommissionen mot Nederländerna (REG 1987, s. 1471), punkt 7— 10</REF.DOC.ECR>, och domen i de ovannämnda målen Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkterna 10 och 13, och Bulthuis-Griffioen, punkt 19.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>44.</NO.P><TXT>I sjätte direktivet är även viss verksamhet av allmänintresse undantagen från mervärdesskatt i undantagsfall, nämligen de verksamheter som anges i den <HT TYPE="ITALIC">uttömmande förteckningen</HT> i artikel 13. Eftersom det rör sig om ett undantag från en allmän princip, skall det följaktligen tolkas restriktivt, eftersom en tolkning som medför en utvidgning av tillämpningsområdet för artikel 13 A är oförenlig med syftet med denna bestämmelse, vilket domstolen för övrigt har angett.<NOTE NOTE.ID="E0026" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se domen i de ovannämnda målen Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkterna 13 och 14, och Bulthuis-Griffioen, punkt 19.</P></NOTE> Dessutom<?PAGE NO="I-7066"?> har domstolen fastställt<NOTE NOTE.ID="E0027" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se dom av den <DATE ISO="19850711">11 juli 1985</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="107/84" YEAR="1985" PAGE.ECR="2655">107/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1985, s. 2655), punkt 17</REF.DOC.ECR>, och domen i det ovannämnda (se punkt 23) målet Stichting Uitvoering Finacicle Acties, punkt 12.</P></NOTE> att <QUOT.START ID="QS0075" REF.END="QE0075" CODE="201D"/>artikel 13 i sjätte direktivet inte undantar alla verksamheter av allmänintresse utan endast de som anges där, vilka beskrivs på ett mycket detaljerat sätt<QUOT.END ID="QE0075" REF.START="QS0075" CODE="201D"/>. Domstolen har vägrat att göra en extensiv tolkning av de undantag från skatteplikt som föreskrivs i direktivet för de fall det inte har visats att det finns tolkningsfaktorer som gör det möjligt att utvidga de undantag från skatteplikt som föreskrivs i de relevanta bestämmelserna, och i synnerhet artikel 13.<NOTE NOTE.ID="E0028" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Sc domen i det ovannämnda (se fotnot 26) målet kommissionen mot Tyskland, punkt 20, och generaladvokaten Darmons förslag till avgörande, punkt 16, inför dom av den <DATE ISO="19931215">15 december 1993</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-63/92" YEAR="1993" PAGE.ECR="I-6665">C-63/92, Lubbock Fine (REG 1993, s. I-6665)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>45.</NO.P><TXT>Detta innebär att en metodisk tolkning av bestämmelserna i sjätte direktivet leder till en tolkning av det uttryck som bedömts här som är förenlig med direktivets grundläggande och vägledande princip.</TXT></NP><NP><NO.P>46.</NO.P><TXT>Jag skall således undersöka frågan vilka fackliga syften som avses i sjätte direktivet enligt gemenskapsrätten, det vill säga vad dessa syften omfattar.</TXT></NP><NP><NO.P>47.</NO.P><TXT>Jag anser inte att ett fackligt syfte kan anses eftersträvas av vilken typ av verksamhet som helst eller kan anses vara vilket syfte som helst som av en händelse intresserar eller sysselsätter en fackförening, en facklig organisation eller en yrkesorganisaton. Dessutom anser jag att det inte är tillräckligt att medlemmarna utövar vilken verksamhet som helst för att man skall kunna säga att en sammanslutning är en organisation som verkar i facklig syfte, och följaktligen omfattas av uttrycket <QUOT.START ID="QS0076" REF.END="QE0076" CODE="201D"/>organisation som verkar i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0076" REF.START="QS0076" CODE="201D"/>, det vill säga ingår i den personkrets på vilken undantaget från mervärdesskatteplikt i artikel 13 A. 1 1 är tillämpligt.</TXT></NP><NP><NO.P>48.</NO.P><TXT>Följaktligen är det enligt min mening mer korrekt att tolka den omtvistade bestämmelsen i artikel 13 som att den hänvisar till väsentliga syften för den fackliga verksamheten och avser således organisationer utan vinstintresse som, oavsett deras rättsliga form, verkar i sådana syften.</TXT></NP><NP><NO.P>49.</NO.P><TXT>Den omständigheten att det i bestämmelsen i artikel 13 A.l 1 anges en lång rad epitet som kännetecknar karaktären hos de syften som organisationerna i fråga kan verka för (det talas om politiska, fackliga, religiösa, patriotiska, filosofiska, filantropiska, eller medborgarrättsliga syften) innebär inte enligt min mening att gemenskapslagstiftaren på detta sätt har velat inbegripa alla organisationer som bildats i syfte att tjäna medlemmarnas allmänna intressen, förutsatt att de inte har vinstintresse och att det inte finns någon risk för snedvridning av konkurrensen, såsom kommissionen har hävdat. Tvärtom har gemenskapslagstiftaren velat fastställa<?PAGE NO="I-7067"?> vilka organisationer som kan åtnjuta undantag från mervärdesskatteplikt — på villkor att de saknar vinstintresse och att det inte finns någon risk för snedvridning av konkurrensen.</TXT></NP><NP><NO.P>50.</NO.P><TXT>Jag anser att domstolens rättspraxis kan vara till hjälp vid fastställandet av den linje som skiljer fackliga syften i den mening som avses i sjätte direktivet från de syften som inte är fackliga. I domen i målet ASTI,<NOTE NOTE.ID="E0029" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19910704">4 juli 1991</DATE> i mil <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-213/90" YEAR="1991" PAGE.ECR="I-3507">C-213/90 (REG 1991, s. I-3507</REF.DOC.ECR>, svensk specialutgåva, volym 11), punkt 13—17. Se även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål, punkt 16 och följande punkter.</P></NOTE> som rörde en bestämmelse som inte behövde tolkas restriktivt,<NOTE NOTE.ID="E0030" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Det rörde sig om artikel 8.1 första stycket i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den <DATE ISO="19681015">15 oktober 1968</DATE> om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="257" DATE.PUB="1968" PAGE.FIRST="2">EGT L 257, s. 2</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), där det stadgas att <QUOT.START ID="QS0077" REF.END="QE0077" CODE="201D"/>en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är anställd inom en annan medlemsstats territorium skall få lika behandling vad avser medlemskap i fackföreningar och utövande av därmed sammanhängande rättigheter in-klusivc rätten att rösta. Arbetstagaren får uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. Dcssutom skall arbetstagaren ha rätt att vara valbar till de organ som representerar arbetstagaren i företaget.<QUOT.END ID="QE0077" REF.START="QS0077" CODE="201D"/></P></NOTE> till skillnad från artikel 13 i förevarande fall, fastslog domstolen<NOTE NOTE.ID="E0031" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domen i målet ASTI, punkt 15.</P></NOTE> att bestämmelsen i fråga <QUOT.START ID="QS0078" REF.END="QE0078" CODE="201D"/>utgör ett särskilt uttryck för principen om förbud mot diskriminering på det specifika område som rör arbetstagares deltagande i fackföreningar och i fackligt arbete<QUOT.END ID="QE0078" REF.START="QS0078" CODE="201D"/>, vars räckvidd <QUOT.START ID="QS0079" REF.END="QE0079" CODE="201D"/>inte kan begränsas på grund av överväganden som rör den ifrågavarande organisationens rättsliga status<QUOT.END ID="QE0079" REF.START="QS0079" CODE="201D"/>. Dessutom fastslog domstolen att de organisationer som det rörde sig om i detta fall<NOTE NOTE.ID="E0032" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Det rörde sig om Chambre des employés privés i Luxemburg, en yrkesorganisation som lyder under luxemburgsk lagstiftning.</P></NOTE> inte bara var de som <QUOT.START ID="QS0080" REF.END="QE0080" CODE="201D"/>rättsligt har karaktären av fackföreningar<QUOT.END ID="QE0080" REF.START="QS0080" CODE="201D"/>, utan även de som <QUOT.START ID="QS0081" REF.END="QE0081" CODE="201D"/>utövar liknande funktioner vad gäller [... försvar] och [... företrädande] av arbetstagarnas intressen<QUOT.END ID="QE0081" REF.START="QS0081" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0033" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domen i målet ASTI, punkt 16. Se även punkt 19 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål. Tanken att en yrkcssammanslutning försvarar och främjar medlemmarnas intressen, som följer av att föreningsfriheten har erkänts (den säkerställs exempelvis genom artikel 24a i tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna), följer av domarna av den <DATE ISO="19741008">8 oktober 1974</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="175/73" YEAR="1974" PAGE.ECR="917">175/73, Union syndicale —Service public européen m. fl. mot rådet (REG 1974, s. 917), punkt 14</REF.DOC.ECR>, och i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="18/74" YEAR="1974" PAGE.ECR="933">18/74, Syndicat général du personnel des organismes européens mot kommissionen (REG 1974, s. 933</REF.DOC.ECR>; svensk specialutgåva, volym 2, s. 351), punkt 10, av den <DATE ISO="19750318">18 mars 1975</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="72/74" YEAR="1975" PAGE.ECR="401">72/74, Union syndicale m. fl. mot rådet (REG 1975, s. 401), punkterna 17 och 19</REF.DOC.ECR>, och av den <DATE ISO="19900118">18 januari 1990</DATE> i de förenade målen <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-193/87+C-194/87" YEAR="1990" PAGE.ECR="I-95">C-193/87 och C-194/87, Maurisscn och Union syndicale mot revisionsrätten (REG 1990, s. I-95), punkt 13</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>51.</NO.P><TXT>Av domen i det ovannämnda målet ASTI går det följaktligen att härleda två avgörande faktorer rörande den fråga som är för handen och som gör det möjligt att avgränsa innehållet i uttrycket <QUOT.START ID="QS0082" REF.END="QE0082" CODE="201D"/>facklig<QUOT.END ID="QE0082" REF.START="QS0082" CODE="201D"/> i gemenskapsrätten på grundval av ett ändamålsenligt kriterium. Adjektivet <QUOT.START ID="QS0083" REF.END="QE0083" CODE="201D"/>facklig<QUOT.END ID="QE0083" REF.START="QS0083" CODE="201D"/> avser särskilt en organisation som, oavsett dess rättsliga form, har till syfte att försvara (värna och främja) medlemmarnas intressen (vare sig de är arbetstagare, arbetsgivare, fria yrkesutövare, eller mer allmänt näringsidkare som utövar viss ekonomisk verksamhet) och att företräda medlemmarna.<NOTE NOTE.ID="E0034" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Det skall erinras om att i den internationella konventionen nr 87 från år 1948 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten ges en allmän definition av det syfte som arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer (artikel 10) verkar för i följande ordalag: främja och försvara de sistnämndas intressen (för texten till denna internationella konvention, se <HT TYPE="ITALIC">Conventions et recommendations internationales du travail 1919 — 1984,</HT> Bureau international du travail, Genève, 1992, volym 1, s. 4).</P></NOTE> Följaktligen är det inte tillräckligt att en organisation utan vinstintresse endast har till syfte att främja sina medlemmars intressen, om inte detta tar sig uttryck i att medlemmarnas intressen försvaras och att<?PAGE NO="I-7068"?> medlemmarna företräds gentemot beslutsfattare i frågor som angår dem.<NOTE NOTE.ID="E0035" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se Vcrdicr, T. M: <QUOT.START ID="QS0084" REF.END="QE0084" CODE="201D"/>Syndicats et droit syndical<QUOT.END ID="QE0084" REF.START="QS0084" CODE="201D"/>, band 5, volym 1, (Libertés-Structures-Action), Paris, Dalloz, andra utgåvan, 1987, punkt 58, s. 202 och följande sidor. I fransk rätt består fackföreningarnas uppdrag enligt lag i att informera sig om och försvara rättigheter samt ekonomiska och etiska intressen, såväl i individuellt som kollektivt hänseende, för de personer som avses i stadgarna (artikel L.411-1 i Code du travail (lagen om arbetsrätt)). I Grekland framgår det av artikel 23.1 i konstitutionen att de fackliga organisationerna har till syfte att värna om och främja arbetstagarnas ekonomiska och professionella intressen, medan det i lagen nr 1264/82 utöver dessa syften tilläggs syftet att främja arbetstagarnas intressen i fråga om social trygghet samt på det sociala och fackliga området. Se till exempel Lcvcndis, G.: <QUOT.START ID="QS0085" REF.END="QE0085" CODE="201D"/>Συλλογικό εργατικό δίκαιο<QUOT.END ID="QE0085" REF.START="QS0085" CODE="201D"/>, Aten, Dcltiou Ekdoscis Ergatikis Nomothcsias, 1996, punkt 12, s. 122 och följande sidor. Dessutom utför de fackliga organisationerna sitt uppdrag på olika sätt i de olika medlemsstaterna. Se i det avseendet Lyon-Cacn, G., Pélissicr, J. och Suptio, A.: Droit du travail, Paris, Précis Dalloz, 18: c upplagan, 1996, s. 482 och följande sidor.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>52.</NO.P><TXT>Därefter skall det undersökas huruvida det förekommer diskriminering — på grund av den rättsliga kvalificeringen i den nationella lagstiftningen vad gäller skatteplikt eller undantag från skatteplikt i fråga om mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till medlemmarna — till nackdel för de organisationer som skall erlägga motsvarande mervärdesskatt, fastän de verkar i fackligt syfte i den mening som avses i sjätte direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>53.</NO.P><TXT>Om däremot villkoret att verka i fackligt syfte inte är uppfyllt, kan det inte röra sig om ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen i den mening att motsvarande ekonomisk verksamhet är föremål för en mindre fördelaktig behandling, vilket institutet har hävdat. Enligt institutet föreligger det inte någon skillnad i karaktär och funktion mellan de berörda ekonomiska verksamheterna, om de utövas av organisationer som verkar i fackligt syfte eller av organisationer som inte verkar i ett liknande syfte, även om de saknar vinstintresse och det inte finns någon risk för snedvridning av konkurrensen. I ett sådant fall föreligger det olika behandling av olika situationer, vilket inte strider mot konkurrensrätten.</TXT></NP><NP><NO.P>54.</NO.P><TXT>Dessutom anser jag att det kan anses att kommissionens svar<NOTE NOTE.ID="E0036" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><REF.DOC.OJ COLL="C" NO.OJ="025" DATE.PUB="1983" PAGE.FIRST="1">EGT C 25, 1983, s. 1</REF.DOC.OJ>.</P></NOTE> på en skriftlig fråga från Europaparlamentet (nr 831/82) om undantag från mervärdesskatteplikt till förmån för fackliga organisationer<NOTE NOTE.ID="E0037" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Kommissionen upprepade detta svar år 1984 genom den behöriga kommissionsledamoten vid en annan skriftlig fråga från Europaparlamentet (nr 532/84, EGT C 308, s. 3).</P></NOTE> ligger i linje med den definition av uttrycket <QUOT.START ID="QS0086" REF.END="QE0086" CODE="201D"/>organisation som verkar i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0086" REF.START="QS0086" CODE="201D"/>, som jag har gett ovan. Svaret är formulerat på följande sätt:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0087" REF.END="QE0087" CODE="201D"/>Kommissionen har kännedom om de språkskillnader som finns i ordalydelsen i artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet. I vissa språkversioner används ordet <QUOT.START ID="QS0088" REF.END="QE0088" CODE="2019"/>facklig<QUOT.END ID="QE0088" REF.START="QS0088" CODE="2019"/>, som omfattar många olika betydelser, medan det<?PAGE NO="I-7069"?> mycket exakta uttrycket <QUOT.START ID="QS0089" REF.END="QE0089" CODE="2019"/>fackförening<QUOT.END ID="QE0089" REF.START="QS0089" CODE="2019"/> används i andra versioner.</P><P>Kommissionen anser att dessa skillnader inte behöver ha någon praktisk betydelse för organisationer utan vinstintresse (vare sig de är yrkes- eller arbetstagarorganisationer) <HT TYPE="ITALIC">som begränsar sin verksamhet till att företräda</HT> medlemmarnas <HT TYPE="ITALIC">kollektiva intressen.</HT> I sådana fall uppträder dessa organisationer nämligen som ett kollektivt uttryck för medlemmarna och de medlemsavgifter som dessa har erlagt avser anslutningen till en kollektiv organisation, och utgör inte ersättning för tjänster som har tillhandahållits. Sådana organisationer borde således inte omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.</P><P>Vad beträffar sådana organisationer av ovannämnt slag som inte begränsar sin verksamhet till att kollektivt företräda medlemmarna, kan de omfattas av skattens tillämpningsområde när de medlemsavgifter som de erhåller utgör ersättning för individuella tjänster som de har tillhandahållit medlemmarna<QUOT.END ID="QE0087" REF.START="QS0087" CODE="201D"/> (min kursivering).</P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>55.</NO.P><TXT>Jag anser dessutom att en organisation som i enlighet med sina stadgar agerar som påtryckningsgrupp (lobby) gentemot vissa beslutsfattare, oavsett vilka, i frågor som rör den verksamhet — även om den är mycket omfattande — som den företräder, inte automatiskt kan uteslutas från den grupp av organisationer som verkar <QUOT.START ID="QS0090" REF.END="QE0090" CODE="201D"/>i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0090" REF.START="QS0090" CODE="201D"/> i den mening som avses i sjätte direktivet. Följaktligen kan den åtnjuta undantag från mervärdesskatteplikt enligt artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet om de två villkor som uppställs i denna bestämmelse är uppfyllda, nämligen följande: a) organisationen saknar vinstintresse, och b) att undanta dess verksamhet från skatteplikt medför inte någon risk för snedvridning av konkurrensen. Jag anser således att det inte är tillräckligt att en sådan organisation och mer generellt, en yrkesorganisation utan vinstintresse, är verksam genom att tillhandahålla varor eller tjänster i medlemmarnas kollektiva intresse. Det krävs att organisationen har till syfte att främja och försvara medlemmarnas intressen och företräda medlemmarna, såsom har angetts ovan.</TXT></NP><NP><NO.P>56.</NO.P><TXT>Det är således en fråga om faktiska omständigheter och det ankommer på den nationella domstolen att fastställa i vilken utsträckning en organisation utan vinstintresse har till syfte att försvara intressen och företräda medlemmarna, så att den kan anses verka i fackligt syfte i den mening som avses i artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>57.</NO.P><TXT>Om vi i förevarande fall bedömer de syften som institutet verkar för och de åtgärder som det vidtar för att förverkliga dessa<?PAGE NO="I-7070"?> syften, såsom de framgår av begäran om förhandsavgörande,<NOTE NOTE.ID="E0038" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Det skall erinras om att i förevarande mål ansåg den nationella domstolen att institutet inte är <QUOT.START ID="QS0091" REF.END="QE0091" CODE="201D"/>en fackförening eller en annan organisation av enskilda personer som har till huvudsakligt syfte att på medlemmarnas vägnar föra förhandlingar avseende deras arbetsvillkor<QUOT.END ID="QE0091" REF.START="QS0091" CODE="201D"/>, vilket krävs enligt VATA.</P></NOTE> kan det noteras att institutet syftar till att förbättra sina medlemmars yrkeskunnande, att förbättra karriärmöjligheterna inom bilförsäljningsbranschens olika områden och att förbättra den allmänna uppfattningen om branschen och de personer som arbetar inom denna. Sammanslutningen söker nå dessa syften genom att avsiktligt tillgodose branschens krav på färdigheter på alla nivåer (från direktörstjänster till teknikertjänster), genom att godkänna kurser (som anordnas av andra institutioner) i vilka dessa färdigheter lärs ut, genom att ge stipendier för de kurser som slutförs och klassificera sina medlemmar, genom att sprida information för att hålla sina medlemmar à jour med utvecklingen inom branschen och inom deras kompetensområde och genom att föra ett arbetsplaceringsregister.</TXT></NP><NP><NO.P>58.</NO.P><TXT>Med tanke på att uttrycket <QUOT.START ID="QS0092" REF.END="QE0092" CODE="201D"/>facklig<QUOT.END ID="QE0092" REF.START="QS0092" CODE="201D"/> i gemenskapsrätten särskilt avser en organisation som, oavsett dess rättsliga form, har till syfte att främja och försvara medlemmarnas intressen (vare sig dessa är arbetstagare, arbetsgivare eller fria yrkesutövare) och att företräda dessa, är det svårt att godta att institutet kan innefattas bland de organisationer som verkar i fackligt syfte. Det skall erinras om att Förenade kungarikets regering i sitt skriftliga svar på domstolens frågor har understrukit (punkt 19), och vid det muntliga förfarandet upprepat, att institutet aldrig har nämnt att någon av dess medlemmar någonsin har vänt sig till institutet för att detta skall försvara och företräda medlemmens intressen gentemot arbetsgivarna eller gentemot någon annan person, utan i sådana fall vänder sig institutets medlemmar om nödvändigt till de fackföreningar som de tillhör.</TXT></NP><NP><NO.P>59.</NO.P><TXT>Om en organisation utan vinstintresse, som exempelvis institutet, skulle erkännas som en <QUOT.START ID="QS0093" REF.END="QE0093" CODE="201D"/>organisation som verkar i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0093" REF.START="QS0093" CODE="201D"/>, skulle det leda till att undantagen från mervärdesskatteplikt utvidgas till att omfatta fall som inte föreskrivs i artikel 13 A.l 1 i sjätte direktivet, vilken skall tolkas restriktivt. För övrigt anser jag att det inte finns någon tolkningsfaktor som gör det möjligt att utvidga det undantag från skatteplikt som föreskrivs i den berörda artikeln.<NOTE NOTE.ID="E0039" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 26, punkt 20), och gcncraladvoktcn Darmons förslag till avgörande (punkt 16) i det ovannämnda målet Lubbock Fine (ovan fotnot 27).</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>60.</NO.P><TXT>Om en så extensiv tolkning av artikeln skulle godtas, skulle det eventuellt bli möjligt att kringgå direktivets bestämmelser, därför att det skulle möjliggöra för sammanslutningar som verkar i ett lovvärt syfte att befria sig från skyldigheten att erlägga mervärdesskatt, vilket skulle skada gemenskapens ekonomi.</TXT></NP><?PAGE NO="I-7071"?><NP><NO.P>61.</NO.P><TXT>Enligt min mening kan en yrkesorganisation som institutet inte anses verka i fackligt syfte, i den mening som avses i direktivet, eftersom en överdrivet extensiv tolkning av detta uttryck skulle leda till att det förfelade sitt syfte. Det är således inte möjligt att låta sammanslutningar av det slag som den nationella domstolen har beskrivit omfattas av begreppet <QUOT.START ID="QS0094" REF.END="QE0094" CODE="201D"/>organisationer som verkar i fackligt syfte<QUOT.END ID="QE0094" REF.START="QS0094" CODE="201D"/>, eftersom innebörden av begreppet på så sätt skulle ändras. Därav skulle följa att detta obestämda rättsliga begrepp endast skulle få ett rent semantiskt värde och sakna verkligt normativt innehåll och, slutligen, särskild praktisk nytta.</TXT></NP><NP><NO.P>62.</NO.P><TXT>Slutligen kan även ett argument till stöd för detta påstående hämtas ur de förarbeten som föregick antagandet av den bestämmelse i artikel 13 som har bedömts här, vilket gör det möjligt att bedöma lagstiftarens avsikt. Det skall noteras att det yttrande som Ekonomiska och sociala kommittén avgav den <DATE ISO="19740131">31 januari 1974</DATE> över förslaget till sjätte direktivet om mervärdesskatt<NOTE NOTE.ID="E0040" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><REF.DOC.OJ COLL="C" NO.OJ="139" DATE.PUB="1974" PAGE.FIRST="15">EGT C 139, 1974, s. 15</REF.DOC.OJ>, punkt 1 i yttrandena avseende artikel 14 i förslaget till direktiv, som innehöll en förteckning över undantagen från mcrvärdcsskattcplikt.</P></NOTE> för första gången handlade om <QUOT.START ID="QS0095" REF.END="QE0095" CODE="201D"/>undantag från skatteplikt för fackföreningar och <HT TYPE="ITALIC">yrkesorganisationer,</HT> kyrkor, etcetera<QUOT.END ID="QE0095" REF.START="QS0095" CODE="201D"/> (min kursivering). I yttrandet nämndes fackföreningar, yrkesorganisationer och kyrkor som exempel, och det anges att samma regler skulle kunna gälla för motsvarande institutioner som inte har angetts om deras verksamhet inte omfattas av offentlig rätt och om de inte redan har undantagits från skatteplikt på den grunden.</TXT></NP><NP><NO.P>63.</NO.P><TXT>Enligt Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande skulle detta undantag från mervärdesskatteplikt vara möjligt, eftersom fackföreningar och yrkesorganisationer inte utövar konkurrerande verksamhet, såsom kommersiella transaktioner eller rådgivning mot betalning som är separat från den generella medlemsavgiften och varierar beroende på omfattningen av den tjänst som utförts. I samma yttrande angavs det att detta undantag från skatteplikt är särskilt lämpligt för fackföreningsavgifter, eftersom fackföreningarna vid påförande av skatt måste erlägga detta skattebelopp utan att medlemmarna kan dra av detta, eftersom de själva inte är skattskyldiga.<NOTE NOTE.ID="E0041" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ekonomiska och sociala kommittén noterade därefter att fackföreningarna och yrkesorganisationcrna borde kunna avstå från undantaget från skatteplikt och betala skatten, för att därefter kunna återfå den mervärdesskatt som redan crlagts (skatter på fast egendom och kontorsmaterial).</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>64.</NO.P><TXT>Med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén vill jag notera att ordalydelsen i artikel 13 A.l 1 klart och tydligt anger de organisationer som är undantagna från skatteplikt, och endast hänvisar till organisationer som verkar i fackligt syfte och inte åsyftar yrkessyften i generell mening. Med hänsyn till detta är formuleringen i den tillämpliga bestämmelsen således mer begränsad. Därför anser jag att bara de organisationer som verkar i fackligt syfte, i den mening som angetts ovan, kan åtnjuta undantag från mervärdesskatteplikt.</TXT></NP></GR.SEQ><?PAGE NO="I-7072"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>VI —</NO.P><TXT>Förslag till avgörande</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>65.</NO.P><TXT>Med hänsyn till den bedömning som gjorts ovan föreslår jag att den tolkningsfråga som hänskjutits till domstolen av VAT and Duties Tribunal, London, skall besvaras på följande sätt:</TXT><P>Artikel 13 A.l 1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den <DATE ISO="19770517">17 maj 1977</DATE> om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: Enhetlig beräkningsgrund innebär att en organisation som har de kännetecken som anges i begäran om förhandsavgörande inte kan anses <QUOT.START ID="QS0096" REF.END="QE0096" CODE="2019"/>verka i ... fackligt ... syfte<QUOT.END ID="QE0096" REF.START="QS0096" CODE="2019"/>, och de tjänster som den tillhandahåller sina medlemmar skall följaktligen inte undan tas från mervärdesskatteplikt.</P></NP></GR.SEQ></CONTENTS.CONCLUSION></CONCLUSION>