1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 50 FEU.

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Andy Wightman, Ross Greer, Alyn Smith, David Martin, Jolyon Maugham, Catherine Stihler och Joanna Cherry å ena sidan, och Secretary of State for Exiting the European Union (statssekreterare med ansvar för utträdet ur Europeiska unionen) å andra sidan. Målet rör möjligheten för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att återkalla anmälan om sin avsikt att lämna Europeiska unionen.

3

Court of Session, Inner House, First Division (Scotland) (Överdomstolen i tvistemål, första avdelningen (Skottland), Förenade kungariket) har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida en medlemsstat som i enlighet med artikel 50 FEU har anmält sin avsikt att utträda ur unionen till Europeiska rådet, enligt unionsrätten har rätt att ensidigt återkalla sin anmälan före utgången av den tvåårsperiod som avses i denna artikel. Om så är fallet vill Överdomstolen veta vilka villkor som gäller för en sådan återkallelse och vilka konsekvenserna blir för medlemsstatens fortsatta anslutning till unionen.

4

Den hänskjutande domstolen har anfört att det framgår av section 13 i European Union (Withdrawal) Act 2018 (2018 års lag om Europeiska unionen (anmälan om utträde)) att det utträdesavtal som skulle kunna komma att ingås mellan Förenade kungariket och unionen med stöd av artikel 50.2 FEU, om villkoren för ett sådant utträde, endast får ratificeras om avtalet och ramdokumentet om de framtida förbindelsena mellan Förenade kungariket och unionen har blivit godkända av Förenade kungarikets parlament. Den hänskjutande domstolen har preciserat att om parlamentsledamöterna inte godkänner utträdesavtalet och inget annat förslag har lämnats, så kommer Förenade kungarikets utträde ur unionen ändå att bli ett faktum den 29 mars 2019.

5

Den hänskjutande domstolen har tillagt att den undrar huruvida det är möjligt att ensidigt återkalla anmälan och stanna kvar i unionen. Den har också påpekat att ett svar från EU-domstolen kommer att klargöra vilka valmöjligheter parlamentsledamöterna kommer att förfoga över vid omröstningarna i dessa frågor.

6

I sin begäran om förhandsavgörande har Court of Session, Inner House, First Division (Scotland) (Överdomstolen i tvistemål, första avdelningen (Skottland)) ansökt om att EU-domstolen ska tillämpa förfarandet för skyndsam handläggning enligt artikel 105 i domstolens rättegångsregler.

7

I den bestämmelsen anges att domstolens ordförande, på ansökan av den hänskjutande domstolen eller i undantagsfall på eget initiativ, efter att ha hört referenten och generaladvokaten, får besluta att ett mål om förhandsavgörande ska handläggas skyndsamt med avvikelse från vad som gäller enligt dessa rättegångsregler, när målet är av sådan beskaffenhet att det måste avgöras utan dröjsmål.

8

I förevarande fall har den hänskjutande domstolen framhållit att dess begäran är av brådskande karaktär, för det första på grund av att den tvåårsperiod som enligt artikel 50 FEU gäller för detta utträdesförfarande började löpa den 29 mars 2017 – den dag då Förenade kungariket anmälde sin avsikt att utträda ur unionen – och för det andra på grund av att debatterna och omröstningen i Förenade kungarikets parlament i denna fråga behöver anordnas i god tid före den 29 mars 2019.

9

Det ska konstateras att den hänskjutande domstolen har anfört skäl som med säkerhet indikerar att målet är av brådskande karaktär. Som framgår av beslutet om hänskjutande är det framför allt viktigt att klargöra innebörden av artikel 50 FEU innan de nationella parlamentsledamöterna ska uttala sig om det utträdesavtal, enligt nämnda artikel, som kan komma att presenteras för dem.

10

Det har redan slagits fast att när ett mål ger upphov till stor osäkerhet beträffande grundläggande frågor rörande nationell konstitutionell rätt och unionsrätt kan det, med beaktande av de särskilda omständigheterna i ett sådant mål, vara nödvändigt att avgöra målet utan dröjsmål i enlighet med artikel 105.1 i rättegångsreglerna (se, för ett liknande resonemang, beslut av domstolens ordförande av den 28 februari 2017, M.A. S. och M.B., C‑42/17, ej publicerat, EU:C:2017:168, punkterna 7–9, och dom av den 26 september 2018, Zakład Ubezpieczeń Społecznych, C‑522/18, ej publicerad, EU:C:2018:786, punkterna 14–16).

11

Med beaktande av den grundläggande betydelse som tillämpningen av artikel 50 FEU har för Förenade kungariket och för unionens konstitutionella ordning är de särskilda omständigheterna i det förevarande fallet sådana att det är motiverat att målet avgörs utan dröjsmål i enlighet med artikel 105.1 i rättegångsreglerna.

12

Följaktligen ska mål C‑621/18 handläggas skyndsamt.