Sammanfattning (max två sidor)

Konsekvensbedömning av översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

A. Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

Det största problemet är att LULUCF-sektorns kapacitet att ta upp koldioxid från atmosfären har minskat. En femtedel av nettoupptaget från sektorn gick förlorad mellan 2013 och 2018. De främsta orsakerna är ökad träskörd, fortsatta utsläpp från organiska jordar och brist på incitament. Enligt kommissionens prognoser är det möjligt att vända denna trend under det närmsta årtiondet, men det nuvarande regelverket ger inte tillräckliga incitament. Andra problem är bristen på en integrerad strategisk ram för ökad synergi inom marksektorn (jordbruk och LULUCF), komplexiteten i bokföringsreglerna på LUCLUF-området och kvalitetsbristerna i övervaknings- och rapporteringssystemen.

Vilka är målen?

Det främsta politiska målet är att uppnå klimatneutralitet inom marksektorn senast 2035 (dvs. balans mellan utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn och jordbruket). Andra mål är att utforma en rättvis, flexibel och integrerad politisk ram, förenkla genomförandet och förbättra övervakningen och rapporteringen.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritetsprincipen)? 

Klimatförändringarna är ett gränsöverskridande problem som kräver samordnade EU-åtgärder för att komplettera och förstärka nationella och lokala åtgärder på ett effektivt sätt. Samordnade åtgärder möjliggör en hög ambitionsnivå i hela EU, samtidigt som medlemsstaternas olika förmåga att agera erkänns, vilket möjliggör ökad kostnadseffektivitet genom lämplig flexibilitet mellan medlemsstaterna och i förhållande till annan sektorsspecifik lagstiftning (förordningen om ansvarsfördelning).

B. Lösningar

Vilka olika alternativ finns för att uppnå målen? Finns det ett rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

I alternativ 1 fastställs ett mer ambitiöst men förenklat upptagsmål för LULUCF-sektorn i varje medlemsstat. I alternativ 2 kombineras förenklade LULUCF-mål med bättre incitament för att öka LULUCF-upptaget genom flexibiliteten med förordningen om ansvarsfördelning. I alternativ 3 föreslås en planeringsprocess och bindande mål för en klimatneutral marksektor (LULUCF och jordbruk) senast 2035.

Det rekommenderade alternativet är en kombination av förenklade och mer ambitiösa nationella LULUCF-mål till 2030 (som i alternativ 1.2 eller alternativ 2, beroende på målnivån i förordningen om ansvarsfördelning) med ett EU-omfattande mål för markbaserad klimatneutralitet till 2035. Det innehåller också en planeringsprocess för markbaserad begränsning, nationella markmål för 2035 (som fastställs i ett senare skede) och skärpta övervaknings- och rapporteringskrav.

Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ?

Deltagarna i det öppna offentliga samrådet föredrog ambitiösare LULUCF-mål, vilket föredrogs av 45 % av dem (främst: universitetsvärlden, EU-medborgare och icke-statliga organisationer). I andra hand föredrog 40 % av de svarande, främst den privata sektorn, de integrerade målen för marksektorn. En förstärkning av flexibiliteten genom förordningen om ansvarsfördelning var det alternativ som främst föredrogs av myndigheterna.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vilka är fördelarna med det rekommenderade alternativet (om några alls, annars de främsta fördelarna)? 

Ambitiösare LULUCF-mål kommer senast 2035 att ge tydliga miljöfördelar utöver klimatneutraliteten inom marksektorn, såsom sidovinster för klimatanpassning, biologisk mångfald och bioekonomi samt incitament för nya affärsmodeller (”kolinlagrande jordbruk”) som genererar ytterligare intäkter för markförvaltare. Den integrerade planeringsprocessen för marksektorn och förbättrade övervaknings- och rapporteringssystem kommer att säkerställa ett effektivare beslutsfattande och ett effektivare genomförande av politiken.

Vilka kostnader medför det rekommenderade alternativet (om några alls, annars de främsta fördelarna)? 

Enligt kommissionens modellering (policyscenariot, även kallat MIX-scenariot) skulle det mest ambitiösa LUCLUF-mål som anges i konsekvensbedömningen (‑310 mt koldioxidekvivalenter 2030) kunna uppnås till det blygsamma koldioxidpriset av högst 10 euro per ton koldioxid.

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

Detta initiativ kommer inte att direkt påverka små och medelstora företag inom marksektorn (dvs. inga direkta rapporteringskrav för de enskilda markförvaltarna). De föreslagna målen kommer att driva på den nationella begränsningspolitiken inom marksektorn, vilket kan stärka bioekonomisektorernas långsiktiga konkurrenskraft (t.ex. mer hållbart produktion och leverans av livsmedel, foder och biomassa och ökad motståndskraft mot klimatförändringar).

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

De förenklade efterlevnadsreglerna kommer att sänka kostnaderna för regleringen. En förbättring av övervaknings- och rapporteringssystemen kommer att medföra vissa kostnader, men detta kommer också att leda till en effektivare användning av redan finansierade och tillgängliga dataset och tekniker (t.ex. fjärranalys) samt till ett mer kostnadseffektivt beslutsfattande. En integrerad planering för hela marksektorn kan bygga på de befintliga nationella energi- och klimatplanerna och kommer att leda till politiska synergier, t.ex. med den gemensamma jordbrukspolitiken, ”från jord till bord”-strategin, skogsstrategin och strategin för biologisk mångfald. Handel med LULUCF-krediter skulle också påverka de nationella budgetarna, vilket skulle kunna skapa intäkter för medlemsstater som överträffar sina mål.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

De föreslagna målen är förenliga med medlemsstaternas kapacitet att begränsa klimatförändringarna och minska koldioxidutsläppen och torde säkerställa en rättvis fördelning av fördelarna och insatserna.

Proportionalitet? 

Det rekommenderade alternativet anses stå i proportion till den högre klimatambitionen i 55 %-initiativet och målet om klimatneutralitet 2050.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

En regelbunden översyn kommer att föreskrivas i lagstiftningen. Den kommer att anpassas till översynen i annan lagstiftning, t.ex. i förslaget till förordning om ansvarsfördelning.