Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Polens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram för 2012–2015 /* COM/2012/0323 final */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Polens nationella reformprogram för 2012
och om avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram för 2012–2015 EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA
REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt
artikel 5.2, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation[2], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[3], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella
kommittén, och av följande skäl: (1) Europeiska rådet antog den 26
mars 2010 Europeiska kommissionens förslag till en ny strategi för
sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en ökad
samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal
nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för
hållbar tillväxt och konkurrenskraft. (2) Rådet antog den 13 juli 2010
en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens
ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer
för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[4], vilka tillsammans utgör de så kallade
integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna
uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska
politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 12 juli 2011 antog rådet
en rekommendation om Polens nationella reformprogram för 2011 och avgav ett
yttrande om landets uppdaterade konvergensprogram för 2011–2014. (4) Kommissionen antog den 23
november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra
europeiska planeringsterminen med integrerad politisk förhandssamordning
förankrad i Europa 2020-strategin. På grundval
av förordning (EU) nr 1176/2011 antog kommissionen den 14 februari 2012 Rapporten
om varningsmekanismen[5],
där Polen inte finns med bland de medlemsstater som skulle bli föremål för en
fördjupad granskning. (5) Den 2 mars 2012 godkände
Europeiska rådet prioriteringarna i fråga om att säkerställa finansiell
stabilitet, finanspolitisk konsolidering och åtgärder för att främja
tillväxten. Det betonade behovet av att
eftersträva differentierad och tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering,
återställa normala lånevillkor i ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft,
ta itu med arbetslösheten och krisens sociala följdverkningar samt modernisera
den offentliga förvaltningen. (6) Den 2 mars 2012 uppmanade
Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid
lägga fram sina åtaganden så att de kan inkludera dem i sina stabilitets- eller
konvergensprogram och nationella reformprogram. (7) Den 25 april 2012 lade Polen
fram sitt konvergensprogram för perioden 2012–2015 och den 27 april 2012 sitt
nationella reformprogram för 2012. Av hänsyn
till deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt. (8) Utifrån en bedömning av 2012
års konvergensprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet
att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmets
beräkningar av de offentliga finanserna är trovärdigt och i linje med
kommissionens vårprognos 2012. Programmets
finanspolitiska strategi har som mål att korrigera det alltför stora
underskottet under 2012 och att senast 2015 uppnå målet för de offentliga
finanserna på medellång sikt. I programmet bekräftas målet på medellång sikt i
form av ett underskott på 1 % av BNP, vilket i tillräcklig mån uppfyller kraven
i stabilitets- och tillväxtpakten. Den
planerade korrigeringen av underskottet är i linje med rådets tidsfrist och den
planerade finanspolitiska insatsen motsvarar rekommendationen enligt
förfarandet vid alltför stora underskott. Med
utgångspunkt i det (omräknade) strukturella underskottet[6] ligger
den planerade årliga utvecklingen mot målet för de offentliga finanserna på
medellång sikt över 0,5 % av BNP (i strukturella termer). Tillväxttakten för de offentliga utgifterna, med
beaktande av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, är i linje med
stabilitets- och tillväxtpaktens riktmärke under hela programperioden, men
kommer enligt kommissionens vårprognos 2012 att överstiga utgiftsriktmärket med
en liten marginal under 2013. Tillräckliga
framsteg mot målet för de offentliga finanserna på medellång sikt kan kräva
ytterligare insatser, eftersom målet till övervägande del bygger på stora
nedskärningar av de offentliga investeringarna och inte i tillräcklig
utsträckning understöds av detaljerade åtgärder under de senare programåren. Den offentliga skulden beräknas ligga kvar på en
nivå under 60 % av BNP under hela programperioden. Enligt
de nationella myndigheterna beräknas den sjunka gradvis från 56,3 % av BNP
under 2011 till 49,7 % av BNP under 2015, medan kommissionen med hänsyn till de
potentiella riskerna för konsolideringsplanerna beräknar att den inte kommer
att sjunka i lika hög grad. (9) Polens regering har ännu inte
vidtagit några åtgärder för att senast 2013 införa en permanent utgiftsregel. Arbetet med en sådan regel pågår fortfarande och
några närmare uppgifter har hittills inte lämnats. Det
har inte heller skett några framsteg med att anpassa nationalräkenskaperna till
europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) eller med att förbättra
samordningen av budgetförfarandet mellan olika nivåer inom den offentliga
sektorn. (10) Ungdomsarbetslösheten ligger
över EU:s genomsnitt och är till stor del ett resultat av ett kompetensglapp
samt dålig tillgång på lärlingsutbildning och arbetsplatsbaserad undervisning. Åtgärder planeras för att
underlätta unga personers inträde på arbetsmarknaden.
En orsak till segmenteringen av arbetsmarknaden och fattigdom bland
förvärvsarbetande, där nivåerna är bland de högsta i EU, tycks vara att
egenföretagande och civilrättsliga kontrakt som inte regleras av arbetsrätten
delvis missbrukas. Vidare
bör man se över räckvidden för och lämpligheten hos förmånerna till
förvärvsarbetande med låga inkomster. (11) Under andra halvåret 2011
började Polen genomföra en ambitiös reform av den högre utbildningen. Denna reform syftar till att stärka förbindelserna
mellan universitet och näringsliv och att åtgärda den bristande
överensstämmelsen mellan arbetskraftens färdigheter och arbetsmarknadens behov. Reformen syftar också till att kurserna ska bli mer
flexibla och lyhörda för föränderliga krav på arbetsmarknaden och till att
främja egenföretagande. Undervisningen behöver
dock fortfarande förbättras i fråga om relevans och kvalitet, särskilt när det
gäller privata institut på högskole- eller universitetsnivå. (12) Kvinnors sysselsättningsgrad
behöver förbättras genom ett bättre barnomsorgssystem.
För närvarande har Polen den lägsta inskrivningsnivån i fråga om
förskoleutbildning i Europa. Detta beror på
avsaknad av platser och brist på lämplig infrastruktur och kvalificerad
personal. Regeringens förklaring att den
skulle tillhandahålla ytterligare medel för att inrätta förskoleplatser (för
barn i åldern 3–5 år) återspeglas inte i 2012 års budgetlag, där anslagen till
utbildning sänks. Detta har medfört att vissa
kommuner har stängt förskolor. (13) För att åtgärda den låga sysselsättningsgraden
bland äldre arbetstagare har Polen antagit en generell pensionsreform. Den lagstadgade pensionsåldern kommer att höjas
stegvis från och med 2013 och bli 67 år för män 2020 och för kvinnor 2040. Man har fortsatt sina ansträngningar att begränsa
de förmånliga pensionsvillkoren för uniformerade yrkesgrupper. Under 2011 gjordes några ändringar av
socialförsäkringsfonden för jordbrukare (KRUS). Reformen
är dock bara tillfällig och inte tillräcklig ur arbetsmarknadsperspektiv. Gruvarbetare omfattas fortfarande av ett särskilt
pensionssystem. (14) Nyligen genomförda reformer
för att förbättra forskningsklimatet syftar till att koncentrera skräddarsydd
finansiering till de institutioner som uppvisar bäst resultat. Det nationella forskningsprogram som antogs i
augusti 2011 är ett viktigt steg i denna riktning. Det
är dock fortfarande oklart hur programmets prioriteringar är kopplade till
varandra och hur de ska omsättas i innovationer och industripolitik. (15) Omotiverade restriktioner för
tillhandahållandet av yrkesmässiga tjänster är ett väsentligt hinder för
ytterligare tillväxt, särskilt på områdena byggverksamhet, transporter och
hälso- och sjukvård. Regeringen har
tillkännagett en plan för att minska regleringen av yrkesmässiga tjänster med 50
%, både i fråga om utbildningskrav och licensgivning.
Trots nyligen gjorda insatser är administrationen för företagen
fortfarande tung och den offentliga förvaltningen är fortfarande ineffektiv. De viktigaste problemen är bl.a. höga kostnader för
att efterleva regelverket, en komplicerad och instabil skattelagstiftning,
svårigheter att kontrollera efterlevnaden av avtal, långvariga och betungande
licens- och tillståndsförfaranden, registrering av mark och egendom och
stadsplanering. Rättsliga förfaranden och
andra rättsliga åtgärder tar lång tid och antalet oavgjorda ärenden är relativt
högt. (16) Tillväxt och konkurrens inom
energisektorn hämmas av ett försenat genomförande av EU:s lagstiftning,
särskilt i fråga om det andra och tredje energipaketet, EU-direktivet om el
från förnybara energikällor och oavgjorda överträdelseförfaranden. Även om motorvägs- och landsvägsnätet byggs ut på
ett omfattande sätt med stöd av EU-medel är behovet av investeringar i
järnvägsnätet ännu mer akut, med tanke på infrastrukturens mycket dåliga skick. De medel från sammanhållningsfonden som är
tillgängliga för detta ändamål används inte till fullo.
Det finns alltjämt hinder för en effektivt fungerande järnvägsmarknad. (17) Polen har gjort ett antal
åtaganden inom ramen för europluspakten Dessa
åtaganden, samt genomförandet av de åtaganden som lades fram 2011, handlar om
att främja sysselsättning, förbättra konkurrenskraften, göra de offentliga
finanserna mer hållbara och stärka den finansiella stabiliteten. Kommissionen har bedömt genomförandet av åtagandena
inom ramen för europluspakten och resultaten av denna bedömning har beaktats i
rekommendationerna. (18) Inom ramen för den europeiska
planeringsterminen har kommissionen gjort en omfattande analys av landets
ekonomiska politik. Den har bedömt
konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet. Den har beaktat inte bara programmens relevans för
en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Polen utan även i vilken
utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av
behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att
framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den
europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–6 nedan. (19) Mot bakgrund av denna
bedömning har rådet granskat 2012 års konvergensprogram och dess yttrande[7]
återspeglas i synnerhet i rekommendation 1 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Polen att vidta
följande åtgärder under perioden 2012–2013: 1. Säkerställa planerade
framsteg mot en korrigering av det alltför stora underskottet. För detta ändamål till fullo genomföra budgeten för
2012 och åstadkomma den strukturanpassning som angetts i rådets
rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Därefter specificera de åtgärder som krävs för att
genomföra strategin för de offentliga finanserna från och med 2013 enligt
planerna och säkerställa en strukturanpassning som innebär att tillräckliga
framsteg görs mot målet för de offentliga finanserna på medellång sikt,
inbegripet uppnående av utgiftsriktmärket. Minimera
nedskärningar av tillväxtfrämjande utgifter i framtiden och förbättra
efterlevnaden av skatteregler. 2. Påskynda reformen av det
finanspolitiska regelverket genom att anta lagstiftning om införande av en
permanent utgiftsregel senast 2013. Denna
regel bör vara förenlig med det europeiska nationalräkenskapssystemet. Vidta åtgärder för att stärka systemen för
samordning mellan de olika nivåerna inom den offentliga sektorn i samband med
det årliga budgetförfarandet och budgetförfarandet på medellång sikt. 3. I syfte att minska
ungdomsarbetslösheten, öka tillgången på lärlingsutbildning och
arbetsplatsbaserad undervisning, förbättra yrkesutbildningens kvalitet och anta
den föreslagna strategin för livslångt lärande. Se
till att utbildningen blir bättre anpassad till arbetsmarknadens behov, och
förbättra undervisningens kvalitet. För att
bekämpa segmenteringen av arbetsmarknaden och fattigdom bland förvärvsarbetande,
begränsa den överdrivna användningen av civilrättsliga kontrakt och förlänga
provanställningsperioden för fasta anställningar. 4. Stärka insatserna för att
höja kvinnors sysselsättningsgrad och inskrivningsnivån för barn i både tidig
barnomsorg och förskoleutbildning, genom att säkra stabil finansiering och
investeringar i offentlig infrastruktur, tillhandahålla kvalificerad personal
och se till att tillträdet är ekonomiskt överkomligt.
Vidta åtgärder mot djupt rotade system med förtida pensionering, för att
höja pensionsåldern. Gradvis avveckla
det särskilda pensionssystemet för gruvarbetare, så att de till fullo
integreras i det allmänna systemet. Vidta mer
ambitiösa och permanenta åtgärder för att reformera socialförsäkringsfonden för
jordbrukare (KRUS), så att förmånerna bättre avspeglar enskilda inkomster. 5. Vidta ytterligare åtgärder
för att skapa ett innovationsvänligt företagsklimat, genom att skapa bättre
förbindelser mellan forskning, innovation och industri och genom att fastställa
gemensamma prioritetsområden och instrument till stöd för hela
innovationscykeln. Förbättra tillgången till finansiering för forsknings- och
innovationsverksamhet, med hjälp av garantier och bryggfinansiering. 6. Påskynda
insatserna för att förbättra incitamenten för investeringar i
energiproduktionskapacitet och energieffektivitet, påskynda utvecklingen av
elnätssammanlänkningar över gränserna och förstärka konkurrensen inom
gassektorn genom att gradvis avveckla reglerade priser och införa en gashandelsplattform. Öka anslagen till tillsynsorganet för
järnvägsmarknaden och stärka organets roll samt säkerställa att
järnvägsinvesteringsprojekt genomförs ändamålsenligt och snabbt. Minska restriktionerna för yrkesmässiga tjänster,
förenkla möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av kontrakt och lätta på
kraven för bygglov. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209,
2.8.1997, s. 1. [2] COM(2012)
323 final. [3] P7_TA
(2012) 0048 och P7_TA (2012) 0047. [4] Rådets
beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012. [5] COM(2012)
68 final. [6] Det
konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga
åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden och
baserat på uppgifterna i programmet. [7] Enligt
artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.