EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 16.9.2025
COM(2025) 514 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Tysklands nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
och
om tillåtelse för Tyskland att avvika från de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet fastställt i enlighet med förordning (EU) 2024/1263
(Aktivering av den nationella undantagsklausulen)
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Tysklands nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
och
om tillåtelse för Tyskland att avvika från de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet fastställt i enlighet med förordning (EU) 2024/1263
(Aktivering av den nationella undantagsklausulen)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121,
med beaktande av förordning (EU) 2024/1263, särskilt artiklarna 17 och 26,
med beaktande av kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
(1)EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De mest centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning 1 , tillsammans med ändrad förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott 2 , och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk 3 . Syftet med ramverket är att säkerställa en hållbar offentlig skuldsättning och en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar. Ramverket främjar nationellt ägarskap och har en medelfristig inriktning, i kombination med ett effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.
(2)I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om maximala ökningstakter för nettoutgifter 4 som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.
(3)När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
(4)Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens maximala ökningstakter för nettoutgifter och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.
(5)I ramverket finns i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2024/1263 utrymme för flexibilitet i tillämpningen av reglerna i fall där det föreligger exceptionella omständigheter utanför medlemsstaternas kontroll som har en betydande inverkan på de offentliga finanserna. I ett sådant fall får rådet, på begäran av en medlemsstat och på kommissionens rekommendation som grundas på dess analys, inom fyra veckor efter kommissionens rekommendation anta en rekommendation som gör det möjligt för en medlemsstat att avvika från sina av rådet fastställda maximala ökningstakter för nettoutgifter om det i) föreligger exceptionella omständigheter utanför medlemsstatens kontroll som ii) har en betydande inverkan på den berörda medlemsstatens offentliga finanser, och iii) denna avvikelse inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt. Rådet måste fastställa en tidsfrist för en sådan avvikelse.
ÖVERVÄGANDEN RÖRANDE TYSKLANDS NATIONELLA MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLAN
(6)Den 17 juli 2025 lämnade Tyskland in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen med anledning av de skäl som Tyskland uppgett. Överenskommelsen om en förlängning träffades eftersom den tidigare nationella regeringen förlorade sin parlamentariska majoritet och parlamentsval utlystes till den 23 februari 2025, vilket följdes av flera veckors koalitionsförhandlingar, som resulterade i ett koalitionsavtal den 9 april och till bildandet av en ny regering den 6 maj 2025.
Förfarande före inlämnande av planen
(7)Den 17 juni 2025 översände kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263 sin förhandsvägledning med en referensbana 5 till Tyskland. Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 24 juli 6 . Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Referensbanan överensstämmer i enlighet med artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 även med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens.
På grundval av kommissionens antaganden och med en anpassningsperiod på sju år fastställs i den referensbana som tillhandahölls Tyskland att nettoutgifterna inte bör öka med mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig nettoutgiftsökning på 1,8 % under anpassningsperioden på sju år (2025–2031) och 1,7 % under den period på fem år som omfattas av planen (2025–2029). Mot bakgrund av att parlamentsvalet undantagsvis ägde rum i februari 2025 är planens tidsram fem år (2025–2029) i stället för de gängse fyra åren och Tysklands nuvarande regering kommer därför att ansvara för utarbetandet av fem budgetlagar i stället för fyra.
Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Tyskland den 17 juni 2025
|
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
Genomsnitt 2025–2029 |
Genomsnitt 2025–2031 |
|
|
Maximal nettoutgiftsökning (årlig, i %) |
1,8 |
1,6 |
1,7 |
1,8 |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
1,7 |
1,8 |
Källa: Kommissionens beräkningar.
(8)Tyskland och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i juni och juli 2025. Dialogen handlade främst om de maximala ökningstakter för nettoutgifter som Tyskland förutser och dess underliggande antaganden, samt om de planerade reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, inbegripet investeringsfrämjande reformer och åtgärder med fokus på förenkling, effektivitet och förbättring av arbetskraftsutbudet. Inom ramen för dialogen diskuterade Tyskland och kommissionen också det faktiska genomförandet av reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar, dvs. en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.
(9)Enligt uppgifter i Tysklands plan genomförde landet i juli 2025, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter och andra regionala myndigheter.
(10)Stabilitetsrådet, ett gemensamt organ för den tyska förbundsrepubliken och delstaterna, avgav ett yttrande 7 om de makroekonomiska prognoserna och antagandena som ligger till grund för de fleråriga maximala ökningstakterna för nettoutgifter. På det hela taget ansågs utgiftsbanan i den medelfristiga planen vara förenlig med EU:s regler och stödja ekonomisk tillväxt. Stabilitetsrådet konstaterade att en säker bedömning inte kan göras före granskningen av den landsomfattande prognosen i oktober 2025, och underströk vikten av tillväxtfrämjande åtgärder, utgiftsdisciplin och strukturreformer för att uppnå målen.
(11)Planen lades fram för parlamentet den 20 och 21 juli via de berörda parlamentsutskotten.
Andra relaterade förfaranden
(12)Den 15 oktober 2024 överlämnade Tyskland sitt utkast till budgetplan för år 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 26 november 2024 8 . Det budgetförslag för 2025 som låg till grund för kommissionens antagande av yttrandet blev inte föremål för omröstning eller godkännande i det nationella parlamentet och trädde inte i kraft, mot bakgrund av politiska utvecklingen i Tyskland. Efter parlamentsvalet lade Tysklands regering fram ett reviderat utkast till budget för 2025 som det nationella parlamentet förväntas anta i slutet av september 2025. Dessutom antog regeringen utkastet till 2026 års budgetlag den 30 juli, efter att planen hade lämnats in. Det nationella parlamentet förväntas anta budgetlagen i början av december 2025. Tyskland förväntas lämna in sitt utkast till budgetplan för 2026 senast den 15 oktober 2025.
(13)Den 24 april 2025 begärde Tyskland att den nationella undantagsklausulen skulle aktiveras för att skapa utrymme för högre försvarsutgifter, i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EU) 2024/1263 och med anledning av kommissionens meddelande (C(2025) 2000 final) av den 19 mars 2025. Denna begäran lämnades alltså in före den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen. Kommissionen har bedömt begäran om aktivering av den nationella undantagsklausulen samtidigt med den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen. I bedömningen av planen tas därför hänsyn till aktiveringen av den nationella undantagsklausulen, särskilt när det gäller effekterna av skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens.
(14)Skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens inrättades (genom artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263) för att säkerställa att medlemsstaterna genomför en finanspolitisk minimianpassning och kan vara striktare än vad som krävs enligt en hållbarhetsbaserad strategi. Dessa skyddsmekanismer beaktas inte under den period då den nationella undantagsklausulen är aktiverad. Därmed säkerställs att hållbarhetsvillkoret i den nationella undantagsklausulen tillämpas på samma sätt för alla medlemsstater.
(15)Den 8 juli 2025 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Tyskland inom ramen för den europeiska planeringsterminen 9 .
SAMMANFATTNING AV PLANEN OCH KOMMISSIONENS BEDÖMNING
(16)Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:
Bakgrund: makroekonomiska och offentligfinansiella förhållanden och utsikter
(17)Den ekonomiska aktiviteten i Tyskland minskade med 0,5 % 2024, till följd av minskad export och minskade investeringar 10 . Enligt kommissionens vårprognos 2025, som offentliggjordes i maj 2025, förväntas ekonomin stagnera under 2025 eftersom återhämtningen i privat konsumtion och privata investeringar till stor del dämpas av nettoexportens negativa effekter. Under 2026 förväntas den reala tillväxten i BNP uppgå till 1,1 % tack vare återhämtning inom export och fortsatt tillväxt i privat konsumtion och privata investeringar. Under prognosperioden (2025–2026) förväntas den potentiella BMP-tillväxten i Tyskland minska något från 0,5 % 2024 till 0,3 % 2025 och 2026, främst till följd av befolkningsminskning, fortsatt minskning av antalet arbetade timmar per anställd och låg tillväxt i total faktorproduktivitet. Arbetslösheten uppgick till 3,4 % 2024 och beräknas av kommissionen uppgå till 3,6 % 2025 och 3,3 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas minska från 3,1 % 2024 till 2,4 % 2025 och 2,2 % 2026. Regeringens planer på att öka utgifterna för infrastruktur och försvar var vid stoppdatum för kommissionens vårprognos 2025 ännu inte tillräckligt detaljerade för att kunna beaktas i denna prognos. Ny statistik och den politiska utvecklingen sedan vårprognosen offentliggjordes tyder på att den ekonomiska tillväxten 2025 och 2026 samt BNP-deflatorn för 2025 kan bli högre än väntat under våren.
(18)När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Tysklands offentliga underskott 2024 till 2,8 % av BNP 11 . Enligt kommissionens vårprognos 2025 kommer underskottet i stort sett ligga stabilt på 2,7 % av BNP 2025 och, med nuvarande politik, öka till 2,9 % 2026. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2024 till 62,5 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2025 förväntas den öka till 63,8 % av BNP i slutet av 2025 och till 64,7 % i slutet av 2026. Dessa prognoser tar inte hänsyn till politiska åtgärder som aviserats på senare tid och som tas upp i den medelfristiga planen, eftersom den lämnades in efter stoppdatumet för vårprognosen. Den 24 juni och den 30 juli 2025 antog Tysklands förbundsregering budgetarna för 2025 och 2026. Budgetarna tyder på en ökning av utgifterna och underskottet under 2025 och 2026 jämfört med kommissionens vårprognos 2025.
Maximala ökningstakter för nettoutgifter och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen
(19)Tysklands nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2029 och beskriver en finanspolitisk anpassning över sju år (2025–2031).
(20)Planen innehåller den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263 12 .
(21)I planen görs åtaganden om de maximala ökningstakterna för nettoutgifter som anges i tabell 2, med beaktande av aktiveringen av den nationella undantagsklausulen, dvs. utan de krav som följer av skyddsmekanismerna (se tabell 2, nedre delen), vilket motsvarar en genomsnittlig maximal nettoutgiftsökning på 2,9 % 2025–2029. Kommissionens bedömning har baserats på de maximala ökningstakterna för nettoutgifter, utan de krav som följer av skyddsmekanismerna. Tyskland åtar sig dessutom att genomföra ett antal reformer och investeringar i syfte att få anpassningsperioden förlängd till sju år (2025–2031), under vilken den genomsnittliga maximala nettoutgiftsökningen planeras uppgå till 2,8 %.
Tabell 2: Maximal nettoutgiftsökning i Tysklands plan
med och utan skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens
(årliga och kumulativa ökningstakter, i procent och i nominella termer)
|
Förlängning av anpassningsperioden |
||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
Genomsnitt under planens giltighetstid 2025–2029 |
Genomsnitt under anpassningsperioden 2025–2031 |
|
|
Inklusive effekterna av skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens |
||||||||||
|
Årlig |
4,0 |
3,1 |
3,0 |
2,7 |
2,1 |
2,0 |
2,4 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
|
Kumulativ (*) |
3,1 |
6,2 |
9,0 |
11,3 |
13,5 |
16,3 |
19,1 |
Ej tillämpl. |
Ej tillämpl. |
|
|
Exklusive effekterna av skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens (**) |
||||||||||
|
Årlig |
4,0 |
4,4 |
4,5 |
2,3 |
1,7 |
1,6 |
2,7 |
2,7 |
2,9 |
2,8 |
|
Kumulativ (*) |
4,4 |
9,0 |
11,5 |
13,3 |
15,2 |
18,3 |
21,5 |
Ej tillämpl. |
Ej tillämpl. |
|
|
(*) Kumulativa ökningstakter beräknas med 2024 som basår. (**) Aktiveringsperioden för den nationella undantagsklausulen är 2025–2028. |
||||||||||
Källa: Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och kommissionens beräkningar.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för den offentliga skulden
(22)Om de maximala ökningstakterna för nettoutgifter i planen (se tabell 2, nedre delen) och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att gradvis öka från 62,5 % av BNP i slutet av 2024 till 64,4 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2031), såsom framgår av tabell 3. Efter anpassningsperioden, dvs. på medellång sikt, beräknas den offentliga skulden minska och uppgå till 56,5 % av BNP 2041.
Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Tysklands plan
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2041 |
|
|
Offentlig skuld (% av BNP) |
62,5 |
63,9 |
65,5 |
66,5 |
66,9 |
66,5 |
65,5 |
64,4 |
56,5 |
|
Offentligt saldo (% av BNP) |
-2,7 |
-3,3 |
-3,8 |
-3,2 |
-2,5 |
-1,8 |
-1,4 |
-1,1 |
-1,1 |
Källa: Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Enligt planen skulle den offentliga skuldkvoten föras in på en nedåtgående bana senast vid anpassningsperiodens slut (2031). Detta är sannolikt eftersom skulden, på grundval av antagandena i planen, beräknas minska under tioårsperioden efter anpassningsperiodens slut enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys och de stokastiska prognoserna visar en tillräckligt hög sannolikhet för att skulden kommer att minska.
Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller de maximala ökningstakter för nettoutgifter som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för det offentliga saldot
(23)På grundval av planens maximala ökningstakter för nettoutgifter och dess antaganden skulle underskottet i de offentliga finanserna minska från 2,7 % av BNP 2024 till 1,8 % 2029 och 1,1 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2031). Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2031) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP, även om det beräknas överstiga det värdet under de första åren av planens löptid.
Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2041) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller de maximala ökningstakter för nettoutgifter som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Den finanspolitiska anpassningens tidsprofil
(24)Baserat på tidsprofilen för den årliga förändringen i det strukturella primärsaldot följer planen en icke-linjär anpassning, med expansiv politik 2025–2026 till följd av ökade utgifter (se skäl 27) och betydande konsolidering under 2027–2029. Den inledningsvis expansiva finanspolitiska inriktningen under de första åren av planens löptid är avsedd att stödja den ekonomiska aktiviteten och investeringstakten efter två år av negativ real BNP-tillväxt. På det hela taget är de maximala ökningstakterna för nettoutgifter under planens femårsperiod i enlighet med skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden eftersom den, under planens löptid (2025–2029), är proportionell mot den totala insatsen under anpassningsperioden som helhet (2025–2031).
Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling i Tysklands plan
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
|
|
Strukturellt primärsaldo (% av BNP) |
-0,9 |
-1,3 |
-1,8 |
-1,2 |
-0,3 |
0,5 |
0,8 |
1,1 |
|
Förändring i strukturellt primärsaldo (procentenheter) |
0,3 |
-0,4 |
-0,5 |
0,6 |
0,9 |
0,8 |
0,3 |
0,3 |
Källa: Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Särskilda överväganden för tillämpningen av skyddsmekanismen för underskottsresiliens och skyddsmekanismen för skuldhållbarhet i Tyskland under aktiveringen av den nationella undantagsklausulen
(25)Enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 ska den finanspolitiska anpassningen vid behov fortskrida fram till dess att den berörda medlemsstaten når en underskottsnivå som ger en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP (skyddsmekanismen för underskottsresiliens). Enligt artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 måste den beräknade skuldkvoten minska med ett genomsnittligt årligt minimibelopp på 0,5 procentenheter så länge skuldkvoten ligger kvar på mellan 60 % och 90 % (skyddsmekanismen för skuldhållbarhet).
Om villkoren för aktivering av den nationella undantagsklausulen uppfylls under den tid som aktiveringen varar bör den tillåtna flexibiliteten beräknas exklusive effekterna av dessa två skyddsmekanismer, så att likabehandling av medlemsstaterna säkerställs. I just detta fall bör därför den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen bedömas tillsammans med begäran om aktivering av den nationella undantagsklausulen. Med tanke på aktiveringen av den nationella undantagsklausulen är det i synnerhet inte nödvändigt att kontrollera huruvida Tysklands medelfristiga plan är förenlig med skyddsmekanismerna för perioden 2025–2028 som omfattas av den nationella undantagsklausulen. För den återstående anpassningsperioden (2029–2031) är det nödvändigt att kontrollera om Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan är i enlighet med skyddsmekanismerna eftersom den nationella undantagsklausulen inte längre kommer att gälla.
Det krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP är tillämpligt på Tyskland från 2029. I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 bör därför den årliga anpassningen av det förväntade strukturella primärsaldot i den medelfristiga planen under 2029, 2030 och 2031 inte understiga 0,25 % av BNP om det strukturella underskottet förväntas ligga kvar på över 1,5 % av BNP året innan, så att man uppnår en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och antaganden som görs i planen överstiger 0,25 % av BNP under både 2029, 2030 och 2031. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är de maximala ökningstakterna för nettoutgifter som läggs fram i planen därför i enlighet med skyddsmekanismen för underskottsresiliens för perioden 2029–2031.
Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att överstiga 60 % av BNP (men understiga 90 % av BNP) under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 minska med i genomsnitt minst 0,5 procentenheter per år tills den är lägre än 60 %. Den genomsnittliga minskningen är beräknad över perioden 2029–2031 och uppgår till 0,8 procentenheter. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är de maximala ökningstakter för nettoutgifter som läggs fram i planen därför i enlighet med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet för perioden 2029–2031.
Makroekonomiska antaganden i planen
(26)Planen bygger på ett antal antaganden som i viss mån skiljer sig från de antaganden som ligger till grund för den referensbana som kommissionen överlämnade till Tyskland den 17 juni 2025 (se tabell 5). I planen görs i synnerhet andra antaganden om utgångsläget 2024 vad gäller potentiell tillväxt och BNP-deflatorn, eftersom den tar hänsyn tas till nyare uppgifter. Det är nödvändigt att göra en noggrann bedömning av dessa skillnader, särskilt med tanke på att den maximala nettoutgiftsökningen i planen är högre än i referensbanan. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.
Planen utgår från en utjämnad potentiell produktionstillväxt under perioden 2024–2029, vilket leder till en ökad genomsnittlig potentiell produktion under anpassningsperioden i planen jämfört med kommissionens antaganden och som därför bidrar till en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning. Det är enligt artikel 36.1 f i förordning (EU) 2024/1263 möjligt att använda mer robusta tidsserier för potentiell tillväxt, under förutsättning att den ackumulerade tillväxten under prognoshorisonten (dvs. fram till 2038) i stora drag överensstämmer med kommissionens antaganden och att tillämpningen vederbörligen motiveras av ekonomiska argument, vilket är fallet i planen. I planen motiveras utjämningen av den potentiella tillväxten av att den senaste tidens makroekonomiska externa chocker har gjort uppskattningarna mer osäkra. Detta antagande anses därför vara vederbörligen motiverat. I planen anges att Tysklands finanspolitiska stimulanspaket (som främst grundar sig på landets nya särskilda fond för infrastruktur och klimatneutralitet) sannolikt kommer att stimulera den ekonomiska aktiviteten ytterligare under planens senare år genom de förväntade ytterligare offentliga och privata investeringarna.
Tabell 5: Huvudsakliga antaganden i Tysklands plan
|
Förlängning av anpassningsperioden |
||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
Genomsnitt under planens giltighetstid 2025–2029 |
Genomsnitt under anpassningsperioden 2025–2031 |
|
|
Potentiell BNP-tillväxt (%) |
0,5 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
|
Inflation (tillväxt i BNP-deflatorn) (%) |
3,1 |
2,7 |
2,6 |
2,6 |
2,6 |
2,5 |
2,5 |
2,4 |
2,6 |
2,6 |
Källa: Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och kommissionens beräkningar.
I planen antas BNP-deflatorerna för 2025 och 2026 vara något högre jämfört med kommissionens antaganden. De högre deflatorerna bidrar till en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under anpassningsperioden i planen. Skillnaden mellan BNP-deflatorn 2025 i kommissionens antaganden och den i planen motiveras av att nyare uppgifter för första kvartalet 2025 inte beaktades i kommissionens antaganden 13 . Skillnaden mellan BNP-deflatorerna för 2026 kan motiveras av priseffekterna till följd av spänningar i världshandeln och en förväntad betydande ökning av de offentliga utgifterna. Sammantaget motiveras avvikelsen i deflatorerna i förhållande till kommissionens uppskattningar av dessa argument.
Det uppdaterade samlade underskott 2024 som ingår i planen har ingen betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Detta innebär att skillnaden mellan de maximala ökningstakterna för nettoutgifter i planen respektive referensbanan beror på skillnader mellan antaganden som överlag kan godtas, i enlighet med artikel 13 b i förordning (EU) 2024/1263. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är högre än referensbanan.
Kommissionen kommer att beakta denna bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av huruvida de maximala ökningstakterna för nettoutgifter följs.
Finanspolitisk strategi i planen
(27)Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter att genomföras genom en tillväxtinriktad strategi som bygger på offentliga investeringar, strukturreformer och gradvis konsolidering. Planen innehåller en bana där anpassningen har senarelagts och politiken är expansiv 2025 och 2026. Expansionen beror i hög grad på ökade investeringsinriktade utgifter (se tabell 6), som ska råda bot på den långsamma ekonomiska tillväxten och underinvesteringar, och som i stor utsträckning finansieras av en nyligen inrättad särskild fond för infrastruktur och klimatneutralitet. Fonden skyddar investeringsinriktade utgifter genom kravet att endast utgifter som överstiger en på förhand fastställd andel av investeringsutgifterna i den federala budgeten finansieras. Den finanspolitiska expansionen följs av betydande konsolideringsinsatser under 2027, 2028 och 2029. Konsolideringsstrategin omfattar högre intäkter genom tillväxtfrämjande åtgärder, bland annat att minska kostnaderna för byråkratin med 25 % med hjälp av digitalisering och förenklad lagstiftning, täppa till finansieringsluckor på expansions- och innovationskapitalområdet och öka utbudet av kvalificerad arbetskraft genom incitament för ökat deltagande på arbetsmarknaden och bättre migrationsprocesser. På utgiftssidan redogörs det i den medelfristiga planen för regeringens avsikt att genomföra en återkommande översyn och effektivisering av alla subventioner och finansieringsprogram, konsolidera de sociala förmånerna och minska personalstyrkan inom ministerierna och det nationella parlamentet med minst 8 % senast 2029. Specificeringen av de avsikter och politiska åtgärder som kommer att antas måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna.
Reform- och investeringsåtaganden i den plan som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning
(28)I planen åtar sig Tyskland att genomföra ett antal reformer och investeringar för att förbättra den potentiella tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten vilka ska ligga till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning från fyra till sju år.
De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden består av två åtaganden i Tysklands återhämtnings- och resiliensplan samt 15 nya reformer och investeringar. Häri ingår följande åtgärder (se även bilaga II):
–En arbetsgrupp på delstatsnivå för en effektiv offentlig förvaltning: Åtgärden är ett åtagande i återhämtnings- och resiliensplanen (åtgärd 6.2.1) om att göra styrningen mer ändamålsenlig och att bättre samordna planerings- och tillståndsförfaranden på federal nivå och delstatsnivå. De två första stegen består i att arbetsgruppen offentliggör lägesrapporter senast 2021 respektive 2022. Tredje steget består i att minst 80 % av åtgärderna i den andra lägesrapporten genomförs senast första kvartalet 2025.
–Lagen om havsbaserad vindkraft: Åtgärden är ett åtagande i återhämtnings- och resiliensplanen (åtgärd 7.1.5) om att skapa förutsättningar för en påskyndad utbyggnad av havsbaserade vindkraftverk. Lagen om havsbaserad vindkraft trädde i kraft första kvartalet 2023 och minskade därmed hindren för utvecklingen av förnybar energi och nödvändig nätinfrastruktur genom att planerings- och tillståndsförfarandena för relevanta projekt förenklades.
–Operationalisera av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet: Reformen syftar till att stärka budgetramen för att tillgodose brådskande behov av offentliga investeringar i infrastruktur nationellt. Efter att den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet har inrättats bör lagstiftning som fastställer regler för hur medlen ska användas, särskilt additionalitetskriteriet för investeringar, träda i kraft senast tredje kvartalet 2025.
–Forskningsbidrag för att stödja forskning och utveckling: Denna åtgärd syftar till att stärka företagens FoU-verksamhet genom skatteincitament. Reformen innebär att en lag antas för att utvidga beskattningsunderlaget och de stödberättigande utgifterna för forskningsbidraget senast första kvartalet 2026.
–Minska administrativa bördor: Syftet med denna åtgärd är att minska de byråkratiska bördorna för företag, medborgare och förvaltning. Korrigerande åtgärder kommer att sammanföras i ett antal lagar som syftar till att minska den administrativa bördan. Lagstiftningen kommer att antas senast fjärde kvartalet 2027.
–Förenkla lagstiftningen om upphandling inom försvarsmakten: Denna åtgärd syftar till att minska byråkratin och möjliggöra investeringar genom att förenkla lagstiftningen om upphandling inom den tyska försvarsmakten genom att utvidga tillämpningsområdet för förenklade upphandlingsförfaranden samt påskynda och digitalisera förfarandena. Lagstiftningen förväntas träda i kraft senast andra kvartalet 2026.
–Förenkla lagstiftningen om upphandling: I likhet med tidigare nämnda åtgärd syftar denna reform till att minska byråkratin och möjliggöra investeringar genom att förenkla lagstiftningen om upphandling och utvidga tillämpningsområdet för förenklade upphandlingsförfaranden samt påskynda och digitalisera förfarandena. Lagstiftningen förväntas träda i kraft senast andra kvartalet 2026.
–Göra det lättare att förvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder: Denna åtgärd syftar till att förbättra arbetskraftsutbudet genom att undanröja sådant som avskräcker från fortsatt förvärvsarbete efter den ordinarie pensionsåldern. Reformen innebär att förbudet för arbetsgivare att erbjuda visstidskontrakt till tidigare anställda hävs senast andra kvartalet 2026, så att det blir lättare för den som uppnått pensionsåldern att återvända till arbetsmarknaden på visstidsbasis.
–En gemensam digital kontaktpunkt för kvalificerade arbetstagare från länder utanför EU: Denna åtgärd syftar till att förbättra arbetskraftsutbudet genom att underlätta invandringen av kvalificerad arbetskraft. Reformen innebär att en central it-plattform för utländska yrkesutövare lanseras senast fjärde kvartalet 2029.
–Öka möjligheterna för tillfälligt bosatta att förvärvsarbeta: Denna åtgärd syftar till att förbättra arbetskraftsutbudet genom att öka flyktingars deltagande på arbetsmarknaden. Reformen innebär att arbetsförbudet för flyktingar förkortas till högst tre månader genom ändringar i relevant lagstiftning senast fjärde kvartalet 2028.
–Utvidga tobaksskatten: Denna åtgärd syftar till att säkra skatteintäkter och stärka skyddet av folkhälsan. Reformen innebär att en lag om utvidgning av tobaksskattemodellen antas senast fjärde kvartalet 2026.
–Underlätta bostadsinvesteringar (Housing Turbo): Denna åtgärd syftar till att öka bostadsinvesteringarna genom att förenkla reglerna för bostadsbyggande. Reformen innebär att lagstiftningen för bostadsbyggande förenklas genom tillfälliga undantag från reglerna, flexiblare planering, utökade särskilda regler och tydligare riktlinjer vid bullerkonflikter senast första kvartalet 2026.
–Inrätta en statligt understödd riskkapitalfond: Denna åtgärd syftar till att förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag genom att mobilisera kapital från institutionella investerare. Reformen innebär att insamling av medel till Growth Fund II, som riktar sig till institutionella investerare med staten som ankarinvesterare, ska påbörjas senast fjärde kvartalet 2026.
–Rapport om statliga subventioner: Denna åtgärd syftar till att underlätta det finanspolitiska beslutsfattandet genom att visa att subventioner är effektiva och ändamålsenliga. Reformen innebär att det offentliggörs två federala rapporter med analyser av effekterna av subventionerade program, i enlighet med riktlinjerna för subventionspolitiken senast fjärde kvartalet 2025 och tredje kvartalet 2027.
–Utgiftsöversyner: Denna åtgärd syftar till att underbygga finanspolitiken genom att identifiera möjliga områden där besparingar kan göras och anpassa befintliga utgifter till nya utgiftsprioriteringar. Den första utgiftsöversynen (som är finansministeriets tolfte utgiftsöversyn) kommer att inriktas på att förbättra den prestationsbaserade budgeteringen. Den kommer att offentliggöras senast fjärde kvartalet 2025. De efterföljande utgiftsöversynerna (minst två stycken) kommer att omfatta viktiga politikområden, däribland befintliga åtgärder, stödprogram och lagstadgade tjänster samt övergripande frågor som täcker hela budgeten. De kommer att offentliggöras senast fjärde kvartalet 2028 och fjärde kvartalet 2029. I utgiftsöversynerna läggs fokus på de federala utgifternas mål och effekter, vilket möjliggör en mer mål- och resultatinriktad budgetförvaltning. Utgiftsöversynernas slutsatser och rekommendationer kommer att tillämpas under budgetplaneringsprocessen.
–Förbättra villkoren för investeringar i geotermisk energi: Denna åtgärd syftar till att undanröja hinder för investeringar genom att förenkla reglerna för investeringar i geotermisk energi. Reformen innebär att tillståndsförfarandena förenklas genom en lag om påskyndande av investeringar i geotermisk energi senast andra kvartalet 2026.
–Förbättra av villkoren för investeringar i vätgas: Denna åtgärd syftar till att undanröja hinder för investeringar genom att förenkla reglerna för investeringar i vätgas. Reformen innebär att planerings-, tillståndsgivnings- och därmed förbundna upphandlingsförfaranden förenklas genom en lag om påskyndande av investeringar i vätgas senast tredje kvartalet 2026.
(29)I enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU) 2024/1263 är varje reform- och investeringsåtagande som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden tillräckligt detaljerat, koncentrerat till början av perioden samt tidsbundet och verifierbart.
(30)De åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ligger till grund för förlängningen gäller betydande reformer och investeringar som syftar till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och stärka ekonomins tillväxtpotential. Tyskland åtar sig dessutom att fortsätta reformarbetet under den period som omfattas av den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och att bibehålla nivån på nationellt finansierade investeringar under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (se tabell 6 nedan). Dessa åtaganden kommer att övervakas under hela genomförandet av planen. Åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen kan därför beaktas för att förlänga anpassningsperioden i enlighet med artikel 36.1 d i förordning (EU) 2024/1263.
(31)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas på ett hållbart sätt förbättra tillväxt- och resilienspotentialen i Tysklands ekonomi i enlighet med artikel 14.2 a i förordning (EU) 2024/1263. Enligt planen kommer paketet att ha en positiv ekonomisk effekt på omkring 1,0 % av BNP 2029. Denna uppskattning gjordes med hjälp av kommissionens dynamiska stokastiska allmänna jämviktsmodeller (QUEST III). De flesta av tillväxteffekterna är resultatet av tre åtgärder:
–Operationaliseringen av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet förväntas bidra till en större investeringsandel, vilket beräknas öka BNP under planens löptid. Uppskattningen ligger i linje med analysen i kommissionens vårprognos 2025 om de makroekonomiska effekterna av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet.
–Lagstiftningen om minskning av den administrativa bördan och om förenklad upphandling syftar till att öka effektiviteten och skapa produktivitetsvinster. Minskningen av allmänna omkostnader leder till en ökad lönsamhet för företagen. Detta ligger i linje med offentliggjorda uppskattningar av effekterna av en minskad administrativ börda 14 . Risken för minskad sysselsättning överlag förefaller låg eftersom den tyska arbetsmarknaden är stram.
–Åtgärderna för att underlätta invandringen av kvalificerad arbetskraft och öka möjligheterna för flyktingar att förvärvsarbeta förbättrar arbetskraftsutbudet och därmed tillväxten. Dessa uppskattningar bygger på scenarier från två studier om migrationsmönster, varav den ena togs fram av Kiel Institute på begäran av finansministeriet 15 .
På det hela taget förväntas planen förbättra ekonomins tillväxt- och resilienspotential genom att åtgärda tidigare identifierade svagheter såsom bristen på investeringar och krympande arbetskraftsutbud.
(32)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas främja finanspolitisk hållbarhet i enlighet med kravet i artikel 14.2 b i förordning (EU) 2024/1263. Regeringen räknar med att reformerna och investeringarna kommer att få en total effekt på de offentliga finanserna på 1,0 % av 2024 års BNP 2029. Detta beror främst på indirekta effekter (0,9 %), vilket återspeglar inriktningen på tillväxtfrämjande reformer. Utvidgningen av tobaksskatten kommer att öka skatteintäkterna. Dessutom kommer utgiftsöversynerna och en subventionsöversyn att bidra till att förbättra de offentliga finansernas kvalitet.
(33)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar i enlighet med kravet i artikel 14.2 c i förordning (EU) 2024/1263. De flesta åtgärder förväntas bidra till social och ekonomisk resiliens, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Dessutom bidrar lagarna om påskyndande av investeringar i geotermisk energi och vätgas – tillsammans med lagen om havsbaserad vindkraft – till en rättvis grön och digital omställning samt till att säkerställa energitrygghet. Förenklingen av lagstiftningen om upphandling och användningen av digital teknik vid upphandlingsförfaranden inom försvarsmakten bidrar till att bygga upp försvarsförmågorna.
(34)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen följer de relevanta landsspecifika rekommendationer 16 som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med kravet i artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet följer de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning följande landsspecifika rekommendationer:
–Rekommendationerna om finans- och strukturpolitik, genom reformer som möjliggör offentliga investeringar, inbegripet operationaliseringen av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet och förenklingen av lagstiftningen om upphandling samt utvidgningen av tobaksskatten, utgiftsöversyner och rapporten om statliga subventioner.
–Rekommendationerna om omställningen av ekonomin, genom att utvidga forskningsbidraget till att stödja FoU, minska den administrativa bördan, bland annat med hjälp av digital teknik, underlätta bostadsinvesteringar och inrätta en statligt finansierad riskkapitalfond.
–Rekommendationen om den gröna omställningen i syfte att minska det totala beroendet av importerade fossila bränslen och underlätta den förnybara energins roll i energisystemet, genom att förbättra villkoren för investeringar i havsbaserad vindkraft, geotermisk energi och vätgas samt genom elektrifiering och flexibilitet.
–Rekommendationen om arbetsmarknaden, genom att göra det lättare att förvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder, en gemensam digital kontaktpunkt för kvalificerade arbetstagare från länder utanför EU och ökade möjligheter för tillfälligt bosatta att förvärvsarbeta.
(35)Planen säkerställer att den planerade nivån på nationellt finansierade offentliga investeringar i genomsnitt under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen bibehålls i enlighet med kravet i artikel 14.2 e i förordning (EU) 2024/1263.
Tabell 6: Nationellt finansierade offentliga investeringar i planen (% av BNP)
|
Genomsnittlig nivå under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (2021–2026) ( 17 ) |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
Genomsnitt under planens löptid |
|
2,9 |
3,3 |
3,5 |
3,5 |
3,7 |
3,8 |
3,5 |
Källa: Tysklands medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
(36)De reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning kan slutligen anses vara förenliga med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen och det partnerskapsavtal som överenskommits i enlighet med den fleråriga budgetramen, enligt artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.
(37)De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bedöms sammantaget uppfylla kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263. Anpassningsperioden kan därför förlängas från fyra till sju år på det sätt som läggs fram i planen.
Reform- och investeringsavsikter i planen som bidrar till att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som svarar mot unionens gemensamma prioriteringar
(38)Utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden beskrivs i planen avsikter att genomföra andra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Planen innehåller 35 reformer och investeringar, varav fyra får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. Planens reformer och investeringar bygger delvis på ett befintligt strategidokument från regeringen (Responsibility for Germany, Coalition Agreement between CDU, CSU och SPD, 21. Legislative period) 18 .
(39)När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, föreskrivs i planen utbildningsåtgärder, till exempel när det gäller digitalisering av utbildningar och för att uppmuntra det digitala deltagandet bland studerande. Dessutom innehåller planen reformer och investeringar som syftar till att utvidga digitala nät genom att identifiera ett övervägande allmänintresse av nätutbyggnad och förenkla planering och godkännande. Vidare syftar planen till att förbättra tillgången till rättslig prövning genom att införa civilrättsliga onlineförfaranden samt förenkla notarieförfaranden genom införande av ett digitalt autentiseringsförfarande för handlingar upprättade av notarier och andra handlingar. Planen omfattar också införande av gemensamma digitala standarder för offentlig förvaltning för att säkerställa enhetlig tillgång utan hinder till administrativa tjänster (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen) och en lag för att modernisera och digitalisera kampen mot odeklarerat arbete. I planen beskrivs också åtgärder för att uppmuntra uppförande av reglerbara kraftverk, utveckling, omvandling och nybyggnation av klimatneutrala värmenät (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen) samt den riktade utbyggnaden av elnät. Dessutom innehåller planen ett åtgärdspaket som syftar till att minska skattekomponenterna i elpriserna för företagskonsumenter och säkerställa att staten bär en större del av nätkostnaderna i syfte att bidra till konkurrenskraft och elektrifiering, förbättra regelverket för CCS/CCU och fortsätta att finansiera uppvärmning och renovering av energieffektiva byggnader (ingår i planen för återhämtning och resiliens) samt öka den federala finansieringen av effektiva och klimatneutrala uppvärmningsnät. Enligt planen ska järnvägsnätet rustas upp genom uppgradering av högpresterande korridorer. För att stärka styrningen och den långsiktiga investeringsplaneringen på järnvägsområdet införs Infraplan i planen, som är ett bindande finansieringsverktyg som prioriterar framtida projekt. E-mobilitet kommer att främjas genom skatteincitament, undantag från fordonsskatt, riktat stöd till låginkomsthushåll och investeringar i laddningsinfrastruktur och utsläppsfri godstrafik ( ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Slutligen stöder planen innovation och tekniska framsteg genom att prioritera finansiering av forskning inom ramen för den högteknologiska agendan, med fokus på viktig teknik såsom AI, bioteknik och klimatlösningar, och genom att främja starkare kopplingar mellan forskning och industri. Dessa åtgärder och andra åtgärder i planen är avsedda att bidra till genomförandet av 2025 års landsspecifika rekommendationer om kompetens, yrkesutbildning, vuxenutbildning, offentlig förvaltning, digital infrastruktur, digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, energieffektivitet, transport, förnybar energi, energiinfrastruktur och nät samt forskning och innovation.
(40)När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen reformer och investeringar som syftar till att förbättra sysselsättningsincitamenten och påskynda integrationen på arbetsmarknaden genom en omstrukturering av det grundläggande inkomststödet (Grundsicherung) för arbetssökande. En kommission för reformering av välfärdsstaten förväntas lägga fram rekommendationer för att modernisera och minska byråkratin i välfärdssystemet och dess förvaltning. För att öka incitamenten att arbeta mer föreskrivs i planen skattebefrielser för övertidstillägg. Dessutom innehåller planen åtgärder för rättvisa villkor genom utbildning, t.ex. riktat stöd till skolor med en stor andel socialt missgynnade elever, mer stöd till förskoleverksamhet och barnomsorg i missgynnade områden och till skolor med inriktning på barns språkutveckling samt för att förbättra infrastrukturen för all förskoleverksamhet och barnomsorg. Vidare innehåller planen åtgärder för kompetenshöjning och omskolning, till exempel för att stärka yrkesutbildningen och livslångt lärande, för digitalisering av utbildning och stöd till arbetsplatsanknuten utbildning. För att förbättra utbildningsmöjligheterna utvidgar planen investeringsprogrammet för heldagsskolor. Vidare kommer infrastrukturförfarandena att påskyndas med hjälp av harmoniserad processrätt. För att ytterligare minska byråkratin införs översyner av förfarandeförbättringar för att identifiera och åtgärda de största hindren för administrativa förfaranden. Sociala förmåner kommer bli bättre anpassade och digitaliseras för att förenkla tillgången och minska byråkratin. Planen syftar till att minska elkostnaderna genom skattelättnader och federal medfinansiering av nätavgifter till stöd för elektrifiering. Långsiktigt privat sparande stöds genom införande av tidigt pensionssparande för barn. Enligt planen ska nya egenföretagare omfattas av det lagstadgade pensionssystemet, som syftar till att stärka äldres ekonomiska trygghet. Det syftar också till att öka arbetskraftsutbudet genom skatteincitament för arbete efter pensionsåldern. Tillgången till vård kommer att förbättras genom ett primärvårdssystem, en reform av larm- och räddningstjänsten och omstrukturering av sjukhus, medan en reform av långtidsvården är tänkt att säkerställa hållbarhet och minska bördorna för avgiftspliktiga personer. Järnvägsnätets korridorer ska moderniseras med hjälp av riktad upprustning. Företagsinvesteringar stimuleras genom att snabbare avskrivningar och sänkningar av bolagsskattesatserna återinförs. Tillgången till kapital utökas genom förbättrad finansiering för små och medelstora företag och nystartade företag. Slutligen stöder planen innovation genom att prioritera forskning i viktig teknik såsom AI, bioteknik och klimatteknik. Dessa åtgärder och andra åtgärder i planen är avsedda att bidra till genomförandet av 2025 års landsspecifika rekommendationer om skattepolitik, företagsklimat, pensionssystem och aktivt åldrande, offentlig förvaltning, arbetsmarknadens funktionssätt, kompetens, yrkesutbildning och vuxenutbildning, allmän utbildning, energiinfrastruktur och nät, forskning och innovation samt transport. Syftet med åtgärderna i planen är också att bidra till mer överkomliga bostadspriser genom ett ökat utbud av bostäder.
(41)När det gäller den gemensamma prioriteringen energitrygghet innehåller planen reformer och investeringar som syftar till att förbättra energisystemets resiliens och flexibilitet. I planen beskrivs åtgärder för att uppmuntra uppförande av reglerbara kraftverk samt utveckling, omvandling och nybyggnation av klimatneutrala värmenät (ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Planen innehåller också åtgärder för riktad och systemvänlig utbyggnad av nät och lagring, som syftar till att anpassa nätutbyggnaden till efterfrågan på el och produktionen av förnybar energi. Dessa åtgärder och andra åtgärder i planen är avsedda att bidra till genomförandet av 2025 års landsspecifika rekommendationer om förnybar energi, energiinfrastruktur och nät, energieffektivitet samt transport.
(42)När det gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor innehåller planen reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden (se skäl 32).
(43)Dessutom innehåller planen andra politiska åtgärder som går utöver EU:s gemensamma prioriteringar, bland annat ett avtal mellan den federala nivån och delstaterna för att påskynda planerings- och tillståndsförfarandena, en utvidgning av reglerna som ska minska den totala regelbördan och en förstärkning av det nationella rådet för lagstiftningskontroll som syftar till att förbättra kontrollen av lagstiftningens effekter.
(44)Planen innehåller information om överensstämmelse och, i tillämpliga fall, komplementaritet med Tysklands återhämtnings- och resiliensplan. Planen omfattar åtgärder från återhämtnings- och resiliensplanen såsom utveckling, omställning och nybyggnation av klimatneutrala värmenät och fortsatt finansiering av uppvärmning och renovering av energieffektiva byggnader. Dessutom omfattar planen främjande av e-mobilitet genom skatteincitament, undantag från fordonsskatt, riktat stöd till låginkomsthushåll samt investeringar i laddningsinfrastruktur och utsläppsfri godstrafik (som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen). Slutligen innehåller den antagandet av gemensamma digitala standarder för offentlig förvaltning för att säkerställa enhetlig tillgång utan hinder till administrativa tjänster.
(45)I planen ges en översikt över Tysklands behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. För att stödja en rättvis grön och digital omställning innehåller planen krav på betydande investeringar i förnybar energi, elnät, energieffektivitet, vätgasinfrastruktur, nettonollteknik och digital modernisering av offentliga tjänster. För att stärka den sociala och ekonomiska resiliensen behövs investeringar som minskar strategiska beroenden, främjar forskning och innovation och stärker konkurrenskraften, särskilt genom stöd till viktig teknik såsom mikroelektronik, AI, kvantteknik och bioteknik. För att säkra energitrygghet ser de tyska myndigheterna behovet att investera i infrastruktur för LNG-import och flexibla, utsläppssnåla gaskraftverk till stöd för omställningen och ett minskat beroende av enskilda leverantörer. För att bygga upp försvarsförmågorna innehåller planen betydande investeringar för att åtgärda brister när det gäller utrustning, stärka försvarsberedskapen och uppfylla Natos åtaganden, med stöd av den tyska försvarsmaktens särskilda fond och genom fortsatt ökade försvarsutgifter.
AKTIVERING AV DEN NATIONELLA UNDANTAGSKLAUSULEN
(46)Vid sitt möte i Versailles den 10–11 mars 2022 åtog sig stats- och regeringscheferna att stärka Europas försvarsförmåga mot bakgrund av Rysslands militära angrepp mot Ukraina. Dessa mål upprepades i den strategiska kompassen för säkerhet och försvar. I sina slutsatser om det europeiska försvaret av den 6 mars 2025 välkomnade Europeiska rådet kommissionens avsikt att som en omedelbar åtgärd rekommendera att den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiveras på ett samordnat sätt.
(47)I sitt meddelande av den 19 mars 2025 19 uppmanade kommissionen alla medlemsstater att på ett samordnat sätt utnyttja den flexibilitet som tillåts genom den nationella undantagsklausulen för att maximera effekterna på EU:s försvarsförmåga. Syftet med flexibiliteten är att göra det lättare att ställa om till högre försvarsutgifter på permanent basis. Enligt meddelandet skulle aktiveringen av den nationella undantagsklausulen göra det möjligt för medlemsstaterna att avvika från de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet fastställer i samband med godkännandet av de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna, eller i samband med fastställandet av korrigeringsbanor inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, förutsatt att avvikelsen motiveras av en ökning av försvarsutgifterna i förhållande till referensåret och att det årliga överskridandet till och med 2028 inte kommer att uppgå till mer än 1,5 % av BNP. Ökningar utöver denna procentandel skulle bli föremål för en sedvanlig bedömning av efterlevnad. Det är nödvändigt att fastställa en sådan högsta procentandel för att göra det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av flexibiliteten när de ställer om till högre försvarsutgifter utan att detta äventyrar den finanspolitiska hållbarheten. För att säkerställa att den utökade flexibiliteten enbart utnyttjas för det avsedda syftet kommer exakta procentandelar att fastställas när utfallsdata blir tillgängliga.
(48)Den 24 april 2025 inkom Tyskland med en begäran till rådet och kommissionen om aktivering av den nationella undantagsklausulen enligt artikel 26 i förordning (EU) 2024/1263.
(49)I sin begäran anger Tyskland att en betydande ökning av försvarsutgifterna är nödvändig i ett läge med ökade geopolitiska spänningar, där Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina och dess hot mot den europeiska säkerheten utgör en existentiell utmaning för unionen. Denna situation utgör en exceptionell omständighet som ligger utanför den enskilda medlemsstatens kontroll.
(50)De totala offentliga försvarsutgifterna (Cofog-huvudgrupp 02) i Tyskland uppgick till 1,0 % av BNP 2021, 1,0 % 2022 och 1,1 % av BNP 2023 (tabell 7). Baserat på uppgifterna i den medelfristiga planen spenderar Tyskland 1,2 % respektive 1,5 % av BNP på försvaret 2024 och 2025. Tyskland planerar dessutom att öka försvarsutgifterna kraftigt för att nå Natos mål och att behålla denna högre utgiftsnivå på försvarsområdet under hela innevarande mandatperiod. Ökningen av försvarsutgifterna har därför en betydande inverkan på Tysklands offentliga finanser.
Tabell 7: Totala försvarsutgifter i Tyskland
|
2021 a |
2022 a |
2023 a |
2024 b |
2025 b |
|
|
Totala offentliga försvarsutgifter (% av BNP) |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
1,2 |
1,5 |
Källa: a: Eurostat. b: Uppgifter som Tyskland lämnat till rådet och kommissionen.
(51)Tyskland uppskattar att ökningen av de totala försvarsutgifterna i förhållande till BNP under perioden 2021–2025 kommer att uppgå till omkring 0,5 procentenheter och därmed leda till en försämring av saldot i de offentliga finanserna och till en ökning av den offentliga skulden.
(52)Under i övrigt oförändrade förhållanden kommer en ökning av utgifterna under den period som omfattas av den nationella undantagsklausulen att leda till en högre offentlig skuld och ett större offentligt underskott vid periodens slut. Kommissionens preliminära prognoser, som utgår från antagandet att hela det utrymme för en ökning av offentliga utgifter som tillåts genom den nationella undantagsklausulen utnyttjas linjärt fram till och med 2028, visar att underskottskvoten och skuldkvoten då skulle vara 2,5 procentenheter respektive 4,8 procentenheter högre än om nettoutgifterna hade ökat i linje med kommissionens förhandsvägledning. Det är därför sannolikt att det efter den period under vilken den nationella undantagsklausulen är aktiverad skulle behövas ytterligare finanspolitiska anpassningar för att uppfylla kraven i det finanspolitiska ramverket 20 , bland annat för att säkerställa att skuldkvoten förs in på, eller fortsätter att följa, en sannolikt nedåtgående bana i slutet av anpassningsperioden, eller ligger kvar på en sund nivå under 60 % av BNP, och att den minskas eller hålls kvar på en nivå under 3 % av BNP på medellång sikt. Tyskland bekräftar i planen och inom ramen för dess tillämpning av den nationella undantagsklausulen att strukturellt högre försvarsutgifter framöver kan göra det nödvändigt att vidta politiska åtgärder för att bevara den finanspolitiska hållbarheten och efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna på medellång sikt. Den begränsade förväntade ökningen av underskotts- och skuldnivåerna till följd av den nationella undantagsklausulen, tillsammans med Tysklands åtagande att genomföra nödvändiga anpassningar för att uppfylla alla krav i det finanspolitiska ramverket i nästa omgång planer, säkerställer att den finanspolitiska hållbarheten upprätthålls på medellång sikt.
(53)Uppgifter om offentliga försvarsutgifter sammanställs och offentliggörs av nationella statistikmyndigheter och Eurostat i enlighet med den internationella ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog) och det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Dessa uppgifter bör ligga till grund för en bedömning av hur försvarsutgifterna påverkar underskott, skuld och nettoutgifter samt därmed sammanhängande begrepp. Eurostat kommer i nära samarbete med de nationella statistikmyndigheterna att fastställa en process för uppgiftsinsamling. Cofogs försvarskategorier bör användas som utgångspunkt, men Natos definition bör också beaktas och man bör ha möjlighet att hantera avvikelser som beror på skillnader i respektive system för årlig redovisning. Processen för uppgiftsinsamling bör anpassas till underskottsförfarandets rapporteringsfrister.
(54)När det gäller kontrakt om försvarsmateriel som undertecknas under den period då den nationella undantagsklausulen är aktiverad kan leveransen dessutom i vissa fall ske vid en senare tidpunkt och därför påverka de offentliga finanserna först efter den period då klausulen är aktiverad. För att ta hänsyn till detta bör den flexibilitet som beviljas enligt den nationella undantagsklausulen också gälla försvarsutgifter som avser en sådan senare leverans, under förutsättning att de berörda kontrakten undertecknades under den period då klausulen var aktiverad och att dessa senare försvarsutgifter inte innebär att det totala tak som nämns ovan överskrids.
(55)Utgifter som finansieras med lån som tillhandahålls genom det nya Safe-instrumentet (säkerhetsaktion för Europa) för en förstärkning av den europeiska försvarsindustrin skulle automatiskt omfattas av den ovannämnda flexibiliteten. Medlemsstaterna skulle därför rapportera alla försvarsrelaterade utgifter inom ramen för Safe-instrumentet i kategorierna ”försvarsprodukter” och ”andra produkter för försvarsändamål” till Eurostat, i enlighet med definitionerna i förslaget till förordning om inrättande av Safe-instrumentet.
(56)Denna rekommendation ändrar inte definitionerna av underskott, skuld och nettoutgifter samt därmed sammanhängande begrepp. Tyskland ska sammanställa och rapportera uppgifter på grundval av dessa begrepp i enlighet med förordningarna (EU) 2024/1263, nr 479/2009 och nr 549/2013.
Slutsats av kommissionens bedömning av Tysklands nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
(57)Överlag anser kommissionen att Tysklands plan, mot bakgrund av aktiveringen av den nationella undantagsklausulen, uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
SAMMANTAGEN SLUTSATS om Tysklands nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
(58)I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Tyskland de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges i planen, och de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till sju år bör godkännas.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1.Tyskland säkerställer att nettoutgiftsökningen under perioden 2025–2029 inte överstiger de maximala ökningstakter som fastställs i bilaga I till denna rekommendation.
2.Tyskland får under perioden 2025–2028 avvika från och överskrida de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges under punkt 1 i denna rekommendation om överskridandet av dessa maximala ökningstakter inte är större än
(a)ökningen av försvarsutgifter i procent av BNP sedan 2021,
(b)förutsatt att avvikelsen från de maximala ökningstakterna för nettoutgifter inte överstiger 1,5 procent av BNP.
3.Åren efter 2028 får Tyskland fortsatt avvika från och överskrida de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges i en rådsrekommendation i enlighet med artikel 17 eller 19 i förordning (EU) 2024/1263 om de nettoutgifter som överstiger dessa maximala ökningstakter gäller leveranser av försvarsmateriel som upphandlades före utgången av 2028 och inte innebär att det totala tak som nämns ovan överskrids.
4.I enlighet med artikel 22.7 i förordning (EU) 2024/1263 kommer avvikelser från de av rådet fastställda maximala ökningstakterna för nettoutgifter som tillåts enligt denna rekommendation inte att registreras som debetposter på Tysklands kontrollkonto.
5.I syfte att säkerställa att dessa ytterligare utgifter registreras korrekt måste Tyskland inkludera faktiska och förväntade uppgifter om totala försvarsutgifter (Cofog-huvudgrupp 02), inbegripet försvarsinvesteringar (Cofog-huvudgrupp 02 P.51), samt alla utgifter som kommer att finansieras med Safe-lån som inte omfattas av Cofog 02
a)i rapporteringen till kommissionen (Eurostat) i enlighet med rådets förordning (EU) nr 479/2009 när det gäller åren T-4, T-3, T-2 och T-1 (där T är innevarande år),
b)i nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och i årliga lägesrapporter i enlighet med artiklarna 11.1, 15 och 21.1 i förordning (EU) 2024/1263 när det gäller åren 2021 till T (innevarande år),
c)i utkast till budgetplaner i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 när det gäller åren T (innevarande år) och T+1.
6. Tyskland genomför de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av perioden för finanspolitisk anpassning till sju år i enlighet med bilaga II till denna rekommendation och inom angivna tidsfrister.
Dessutom uppmanar rådet Tyskland att säkerställa det faktiska genomförandet av andra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och svara mot unionens gemensamma prioriteringar.
BILAGA I
Maximala ökningstakter för nettoutgifter
(årliga och kumulativa ökningstakter, i nominella termer)
Tyskland
|
År |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
|
|
Ökningstakt (%) |
Årlig |
4,4 |
4,5 |
2,3 |
1,7 |
1,6 |
|
|
Kumulativ (*) |
4,4 |
9,0 |
11,5 |
13,3 |
15,2 |
|
(*) Kumulativa ökningstakter beräknas med 2024 som basår. Den kumulativa tillväxttakten används i den årliga övervakningen av efterlevnaden i efterhand på kontrollkontot. |
||||||
BILAGA II
Reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till sju år
|
Reform/investering |
Huvudsakligt mål |
Beskrivning av och tidpunkt för de viktigaste åtgärderna |
Övervakningsindikator(er) |
|
Operationalisering av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet (ny åtgärd) |
Specificera budgetramen för att tillgodose brådskande behov av offentliga investeringar i infrastruktur nationellt. |
Efter att den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet har inrättats införs lagstiftning som fastställer regler för hur medlen ska användas, särskilt additionalitetskriteriet för investeringar. Steg 1: Senast tredje kvartalet 2025 anta lagstiftning om inrättande av den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Forskningsbidrag för att stödja forskning och utveckling (ny åtgärd) |
Stärka forskning och utveckling inom näringslivet genom skatteincitament. |
Steg 1: Senast första kvartalet 2026 anta en lag om utvidgning av beskattningsunderlaget och de stödberättigande utgifterna för forskningsbidraget. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Minskning av administrativa bördor (ny åtgärd) |
Minska de byråkratiska bördorna för företag, medborgare och förvaltning. |
Korrigerande åtgärder kommer att sammanföras i ett antal lagar som syftar till att minska den administrativa bördan. Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2027 anta lagstiftning om minskning av den administrativa bördan. |
Steg 1: Antagande av lagstiftningen
|
|
Förenkling av lagstiftningen om upphandling inom försvarsmakten (ny åtgärd) |
Minska byråkratin och möjliggöra investeringar genom att förenkla lagstiftningen om upphandling för den tyska försvarsmakten. |
Steg 1: Senast andra kvartalet 2026 förenkla lagstiftningen om upphandling för försvarsmakten genom att utvidga tillämpningsområdet för förenklade upphandlingsförfaranden samt påskynda och digitalisera förfarandena. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Förenkling av lagstiftningen om upphandling (ny åtgärd) |
Minska byråkratin och möjliggöra investeringar genom att förenkla lagstiftningen om upphandling. |
Steg 1: Senast andra kvartalet 2026 förenkla lagstiftningen om upphandling genom att utvidga tillämpningsområdet för förenklade upphandlingsförfaranden samt påskynda och digitalisera förfarandena. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Göra det lättare att förvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder (ny åtgärd) |
Förbättra arbetskraftsutbudet genom att undanröja hinder för fortsatt arbete efter den ordinarie pensionsåldern. |
Steg 1: Senast andra kvartalet 2026 ändra relevant lagstiftning så att förbudet mot visstidskontrakt till tidigare anställda hävs och tillfällig återgång till arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder underlättas. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
En gemensam digital kontaktpunkt för kvalificerade arbetstagare från länder utanför EU (ny åtgärd) |
Förbättra arbetskraftsutbudet genom att underlätta invandringen av välutbildad arbetskraft. |
Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2029 lansera en central it-plattform för utländska yrkesutövare. |
Steg 1: Lansering av en offentlig it-plattform online |
|
Öka möjligheterna för tillfälligt bosatta att förvärvsarbeta (ny åtgärd) |
Förbättra arbetskraftsutbudet genom att öka flyktingars deltagande på arbetsmarknaden. |
Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2028 förkorta arbetsförbudet för flyktingar till högst tre månader genom ändringar i relevant lagstiftning. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Utvidgning av tobaksskatten (ny åtgärd) |
Säkra skatteintäkter och stärka skyddet av folkhälsan. |
Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2026 anta en lag om utvidgning av tobaksskattemodellen. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Underlättande av bostadsinvesteringar (Housing Turbo) (ny åtgärd) |
Öka bostadsinvesteringarna genom att förenkla reglerna för bostadsbyggande. |
Steg 1: Senast första kvartalet 2026 förenkla lagstiftningen för bostadsbyggande genom tillfälliga undantag från reglerna, flexiblare planering, utökade särskilda regler och tydligare riktlinjer vid bullerkonflikter. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Inrättande av en statligt understödd riskkapitalfond (ny åtgärd) |
Förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag genom att mobilisera kapital från institutionella investerare. |
Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2026 påbörja insamlingen av medel till Growth fund II, som riktar sig till institutionella investerare med staten som ankarinvesterare. |
Steg 1: Handling med närmare beskrivning av en riskkapitalfond |
|
Rapport om statliga subventioner (ny åtgärd) |
Underlätta det finanspolitiska beslutsfattandet genom att visa att subventionerna är effektiva och ändamålsenliga. |
Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2025 offentliggöra en första federal rapport med analyser av effekterna av de subventionerade programmen, i enlighet med riktlinjerna för stödpolitiken. Steg 2: Senast tredje kvartalet 2027 offentliggöra en andra federal rapport med analyser av effekterna av de subventionerade programmen, i enlighet med riktlinjerna för stödpolitiken. |
Steg 1: Offentliggörande av den första rapporten om subventioner Steg 2: Offentliggörande av den andra rapporten om subventioner |
|
Utgiftsöversyner (ny åtgärd) |
Underbygga finanspolitiken genom att identifiera möjliga områden där besparingar kan göras eller anpassa befintliga utgifter till nya utgiftsprioriteringar. |
Den första utgiftsöversynen (som är finansministeriets 12:e utgiftsöversyn) kommer att inriktas på att förbättra den prestationsbaserade budgeteringen. Minst två efterföljande utgiftsöversyner kommer att omfatta viktiga politikområden såsom befintliga åtgärder, stödprogram, lagstadgade tjänster samt övergripande frågor som täcker hela budgeten. Utgiftsöversynernas slutsatser och rekommendationer kommer att tillämpas under budgetplaneringsprocessen. Steg 1: Senast fjärde kvartalet 2025 offentliggöra den första utgiftsöversynen.
Steg 2: Senast fjärde kvartalet 2028 offentliggöra den andra utgiftsöversynen.
|
Steg 1: Offentliggörande av den första utgiftsöversynen
Steg 2: Offentliggörande av den andra utgiftsöversynen
|
|
Förbättring av villkoren för investeringar i geotermisk energi (ny åtgärd) |
Undanröja hinder för investeringar genom att förenkla reglerna för investeringar i geotermisk energi. |
Steg 1: Senast andra kvartalet 2026 förenkla tillståndsförfarandena genom en lag om påskyndande av investeringar i geotermisk energi. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Förbättring av villkoren för investeringar i vätgas: (ny åtgärd) |
Undanröja hinder för investeringar genom att förenkla reglerna för investeringar i vätgas. |
Steg 1: Senast tredje kvartalet 2026 förenkla planering, tillståndsgivning och tillhörande upphandlingsförfaranden genom en lag om påskyndande av investeringar i vätgas. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagstiftningen |
|
Delstaternas arbetsgrupp för en effektiv offentlig förvaltning (reform 6.2.1 i återhämtnings- och resiliensplanen) |
Göra styrningen mer effektiv, framtidsorienterad och innovationsvänlig. Samordna planerings- och tillståndsförfaranden på federal nivå och delstatsnivå. |
Arbetsgruppen inrättas för att offentliggöra egna rapporter med rekommendationer om bidrag, planering och tillståndsgivning. Steg 1: Senast andra kvartalet 2021 slutföra den första lägesrapporten med rekommendationer. Steg 2: Senast andra kvartalet 2022 slutföra den andra lägesrapporten. Steg 3: Senast första kvartalet 2025 slutföra minst 80 % av åtgärderna i den andra lägesrapporten. |
Steg 1: Offentliggörande av den första lägesrapporten Steg 2: Offentliggörande av den andra lägesrapporten Steg 3: Slutförande av 80 % av åtgärderna i den andra lägesrapporten (övervakas via faciliteten för återhämtning och resiliens) |
|
Lagen om havsbaserad vindkraft:
|
Skapa förutsättningar för en påskyndad utbyggnad av havsbaserade vindkraftverk. |
Steg 1: Senast första kvartalet 2023 minska hindren för utvecklingen av förnybar energi och nödvändig nätinfrastruktur genom att förenkla planerings- och tillståndsförfarandena för relevanta projekt. |
Steg 1: Ikraftträdande av lagen om havsbaserad vindkraft träder i kraft. (övervakas via faciliteten för återhämtning och resiliens) |
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
Kommissionens meddelande (C(2025) 2000 final) av den 19 mars 2025.