1.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 192/59


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 april 2014

om den statliga stödordning SA.23257 (12/C) [f.d. NN 8/10, f.d. CP 157/07] som Frankrike har genomfört (branschavtal inom ramen för Association française pour la valorisation des produits et des secteurs professionnels de l'horticulture et du paysage –Val'Hor)

[delgivet med nr C(2014) 2223]

(Endast den franska texten är giltig)

(2014/416/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 108.2, första stycket,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter, och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 9 maj 2007 mottog kommissionen ett klagomål om det utvidgade branschavtalet inom ramen för Association française pour la valorisation des produits et des secteurs professionnels de l'horticulture et du paysage (nedan kallad Val'Hor). Ärendet registrerades under nummer CP 157/07. Den 4 februari 2010 registrerades åtgärden som icke anmält statligt stöd under nummer NN 8/10.

(2)

I samband med klagomål CP 157/07 mottog kommissionen synpunkter från den kärande den 26 oktober 2009 och den 16 maj 2011.

(3)

Kommissionen anmodade de franska myndigheterna att inkomma med ytterligare uppgifter om ett möjligt statligt stöd inom trädgårdsodlingssektorn genom skrivelser av den 13 juli 2007, den 10 december 2007, den 26 juni 2008, den 22 februari 2010, den 16 december 2010 och den 13 oktober 2011. Frankrike översände dessa uppgifter genom skrivelser av den 17 oktober 2007, den 7 april 2008, den 1 september 2008, den 2 april 2010, den 22 februari 2011 och den 15 november 2011.

(4)

Genom beslut C(2011) 10053 av den 11 januari 2012 beslutade sig kommissionen för att inleda ett förfarande enligt vad som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda ett förfarande offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (1). Kommissionen har anmodat berörda parter att inkomma med synpunkter avseende åtgärden i fråga.

(6)

Kommissionen mottog synpunkter från de berörda parterna. Kommissionen översände dem till Frankrike för att ge Frankrike möjlighet att kommentera dem.

(7)

Via ett e-postmeddelande av den 20 januari 2012 översände Frankrikes ständiga representation vid Europeiska unionen en skrivelse till kommissionen från de franska myndigheterna med en begäran om en tidsfrist på ytterligare en månad för att inkomma med synpunkter på förfarandet i fråga. Denna förlängning av tidsfristen beviljades genom ett fax av den 26 januari 2012.

(8)

Via ett e-postmeddelande av den 14 mars 2012 översände Frankrikes ständiga representation vid Europeiska unionen de franska myndigheternas synpunkter avseende inledandet av det förfarande som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget.

(9)

Via ett e-postmeddelande av den 10 juli 2012 meddelade Frankrikes ständiga representation vid Europeiska unionen de franska myndigheternas reaktion på de synpunkter som framförts av de berörda parterna.

II.   BESKRIVNING

PRESENTATION AV BRANSCHORGANISATIONEN VAL'HOR

(10)

Association française pour la valorisation des produits et des secteurs professionnels de l'horticulture et du paysage (Val'Hor) är en godkänd branschorganisation inom sektorn för trädgårdsodling i Frankrike. Dess uppbyggnad och funktionssätt regleras genom artiklarna L. 631-1 och följande i den franska landsbygdslagen.

(11)

Sammanslutningen Val'Hor inrättades 1997 och godkändes av de offentliga myndigheterna som nationell branschorganisation, i den mening som avses i artikel L.632-1 i den franska landsbygdslagen, för landskaps- och trädgårdsodlingsbranschen den 13 augusti 1998. Dess stadgar godkändes av den franska nationalförsamlingen den 25 mars 2004.

(12)

Val'Hor ska, liksom andra godkända branschorganisationer, sluta avtal och från alla yrkesutövare som ingår i branschorganisationen ta ut frivilliga avgifter för att finansiera desamma. Dessa avtal kan, i enlighet med de villkor som föreskrivs i den franska landsbygdslagen, genom interministeriell förordning göras obligatoriska (så kallade utvidgade avtal) för samtliga aktörer inom produktionsgrenen, oavsett om de ingår i branschorganisationen Val'Hor eller inte. Landsbygdslagen tillåter att avtal utvidgas endast när dessa syftar till ett gemensamt intresse som grundar sig på åtgärder som överensstämmer med det gemensamma intresset och är förenliga med den gemensamma jordbrukspolitikens regler (se artikel L. 632-3 i landsbygdslagen).

(13)

Den 12 november 2004 antog Val'Hor ett branschavtal om finansiering, som ändrades genom tillägg nr 1 av den 14 september 2006. Enligt artikel II i detta avtal ska varje medlem med ett yrke som finns företrätt i branschorganisationen Val'Hor, i egenskap av fysisk eller juridisk person, betala en årsavgift.

(14)

Det branschavtal om finansiering som slöts inom ramen för Val'Hor utvidgades för första gången med ett år genom en förordning från ministern för jordbruk, livsmedel, fiske och landsbygdsfrågor av den 12 april 2005, vilken offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 12 maj 2005. Det utvidgades en andra gång med ett år genom en förordning av den 16 november 2006, som offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 8 december 2006.

(15)

Genom en förordning av den 31 mars 2008, vilken offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 11 april 2008, utvidgades bestämmelserna i branschavtalet av den 21 februari 2008 för perioden mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008 till att gälla samtliga yrkesutövare som ingår i sammanslutningen. Genom en förordning av den 16 september 2008, som offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 25 september 2008, utvidgades bestämmelserna i branschavtalet av den 22 juli 2008 fram till den 30 juni 2010. Genom en förordning av den 27 maj 2010, som offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 8 juni 2010, utvidgades bestämmelserna i branschavtalet av den 22 juli 2008 för regleringsåret mellan den 1 juli 2010 och den 30 juni 2011. Slutligen, genom en förordning av den 3 oktober 2011, som offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 15 oktober 2011, utvidgades bestämmelserna i branschavtalet av den 12 september 2011 fram till den 30 juni 2014.

(16)

Enligt uppgifter som överlämnades av de franska myndigheterna den 17 oktober 2007 syftade den obligatoriska frivilliga avgift som infördes av företagen inom sektorn prydnadsväxter från trädgårdsodling och plantskolor samt landskapssektorn till att göra det möjligt att genomföra nödvändiga åtgärder och insatser för ett kollektivt främjande, på inhemska och utländska marknader, av trädgårdsodling, blomsterodling och landskapsverksamhet samt av dess produkter och yrken; kännedom om utbud, efterfrågan och marknadens mekanismer; en förbättring av marknadens funktionssätt, styrning och öppenhet; produkternas kvalitet; organisation och förbättring av praxis och yrkesgruppsöverskridande förbindelser inom sektorn; genomförande av program rörande utbildning, tillämpad forskning, experiment och utveckling; sammanslutningens funktionssätt.

STATENS ROLL

(17)

Den franska staten godkände genom en förordning av den 13 augusti 1998 Val'Hor som branschorganisation enligt den mening som avses i artikel L.632-1 i den franska landsbygdslagen.

(18)

Val'Hors funktionssätt, uppdrag och sammansättning regleras genom dess stadgar. För att denna branschorganisation ska kunna godkännas är de behöriga myndigheterna tvungna att kontrollera att olika kriterier uppfylls, i synnerhet att stadgarna överensstämmer med lagen (artikel L.632-1 i landsbygdslagen) och att de berörda organisationer som ingår i Val'Hor är representativa och följer målen för den nationella politiken och unionspolitiken. Dess befintlighet, uppdrag och funktionssätt regleras genom artiklarna L. 631-1 och följande i landsbygdslagen.

(19)

Enligt de franska myndigheterna utgjorde de frivilliga obligatoriska avgifter som betalas av de yrkesutövare som ingår i Val'Hor fram till 2007 branschorganisationens enda inkomst. Även om Val'Hor är en privaträttslig juridisk person och dess finansiering består av avgifter från den berörda sektorn kräver funktionssättet för systemet med frivilliga obligatoriska avgifter ett statligt ingripande. Det krävs således ett dekret eller en ministeriell förordning för att frivilliga obligatoriska avgifter ska bli obligatoriska för hela branschen.

(20)

Man kan vända sig till Val'Hor för närmare uppgifter om riktlinjer och branschpolitiska åtgärder som berör Val'Hor (artikel L. 632-2-1 i landsbygdslagen).

NATIONELL RÄTTSLIG GRUND

(21)

Landsbygdslagen, bok 6, avdelning III (artiklarna L. 631-1-632-13). Interministeriella förordningar om utvidgning av branschavtal (se punkterna 13 och 14). Branschavtal (se punkterna 10–12).

ÅTGÄRDEN

(22)

Den frivilliga obligatoriska avgiften ska användas för att genomföra åtgärder som gynnar trädgårdsodlingsbranschen, vilka kan delas in i följande tre kategorier: konsumtionsfrämjande åtgärder, FoU-åtgärder och åtgärder för tekniskt stöd.

(23)

De franska myndigheterna hävdar att finansieringen aldrig går till företagens utgifter, oavsett vilken yrkesgrupp det gäller, utan att den uteslutande är till för kollektiva insatser.

III.   SKÄL BAKOM DET FORMELLA INLEDANDET AV GRANSKNINGSFÖRFARANDET

(24)

Kommissionen inledde det förfarande som avses i artikel 108.2 i EUF-fördraget eftersom den ansåg att de avgifter som togs ut utgjorde skatteliknande avgifter, det vill säga offentliga medel, och att branschorganisationernas åtgärder kunde tillskrivas staten. Kommissionen utgick framför allt från sin tolkning av domen ”Pearle” (2) och gjorde bedömningen att åtgärden inte uppfyllde samtliga krav som domstolen ställde i detta mål, särskilt eftersom regeringens godkännande, via godkännandet av branschorganisationen, utgjorde ett förhandsvillkor för antagandet av avgifterna och att avgifterna själva, för att uppnå alla sina effekter (3), krävde en offentlig myndighetshandling (det interministeriella dekretet).

IV.   DE FRANSKA MYNDIGHETERNAS SYNPUNKTER PÅ DET FORMELLA INLEDANDET AV FÖRFARANDET

(25)

I sin skrivelse som översändes via ett e-postmeddelande den 14 mars 2012 ifrågasatte de franska myndigheterna kommissionens ståndpunkt om att de åtgärder som genomförs av Val'Hor, med hjälp av intäkter från de obligatoriska frivilliga avgifterna, kan tillskrivas staten och finansieras genom statliga medel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(26)

Enligt de franska myndigheterna uppfyller de åtgärder som genomförs av denna branschorganisation kraven i Pearle-domen, varför de följaktligen inte utgör något statligt stöd. Sammanslutningen Val'Hor är i själva verket en privaträttslig juridisk person som regleras genom lagen av den 1 juli 1901 om sammanslutningsavtal. Den bildades på frivillig basis den 28 maj 1997 på initiativ av de mest representativa organisationerna inom produktion, saluföring och exploatering av prydnadsväxter från trädgårdsodlings- och landskapssektorerna. I enlighet med artikel L. 632-1 i landsbygdslagen godkändes den genom en förordning av den 13 augusti 1998, som offentliggjordes i Republiken Frankrikes officiella tidning den 3 september 1998. För att bevilja detta godkännande inskränkte sig den administrativa myndigheten till att kontrollera att de branschorganisationer som låg bakom bildandet av Val'Hor är representativa och att branschorganisationen har som mål att genomföra kollektiva åtgärder som gynnar de privata företagen inom produktionsgrenen ekonomiskt.

(27)

De franska myndigheterna tillade att de branschavtal som slutits av Val'Hor med enhällighet bland de ingående branschorganisationerna, i enlighet med artiklarna L. 632-3 och L. 632-6 i landsbygdslagen, kan göras obligatoriska för alla yrkesverksamma inom branschen och finansieras genom frivilliga obligatoriska avgifter när de föreskriver gemensamma åtgärder eller syftar till ett gemensamt intresse. Den administrativa myndigheten inskränker sig till att kontrollera att avtalet överensstämmer med det nationella och europeiska regelverket och till att kontrollera att de intäkter från frivilliga obligatoriska avgifter som uppburits på ett vederbörligt sätt finansierar de åtgärder som fastställts av branschorganisationen själv till förmån för hela produktionsgrenen. Följaktligen har den administrativa myndigheten ingen som helst roll i Val'Hors sammansättning, uppbyggnad och funktionssätt. Det står alltså Val'Hor i högsta grad fritt att fastställa vilka branschåtgärder Val'Hor önskar genomföra.

(28)

De franska myndigheterna slog följaktligen fast att de branschåtgärder som Val'Hor genomför inte utgör instrument för genomförandet av statlig politik, eftersom staten inte under något skede kan styra användningen av de frivilliga obligatoriska avgifterna för att finansiera dessa åtgärder.

(29)

Vad gäller kommissionens ståndpunkt om huruvida de frivilliga obligatoriska avgifterna och användningen av intäkterna från dessa innebär en diskriminering i förhållande till exporterade eller importerade produkter, och i frågan om huruvida detta finansieringssätt riskerar att snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna, meddelade de franska myndigheterna att de frivilliga obligatoriska avgifterna inte tas ut på importerade eller exporterade produkter, då åtgärden eller det avgiftsunderlag som fastställts av branschorganisationen Val'Hor uteslutande beror på företagets areal eller antal anställda. Finansieringen av branschåtgärder genom de frivilliga obligatoriska avgifterna ger således inte upphov till någon diskriminering mellan nationella produkter och importerade eller exporterade produkter, och leder inte till någon snedvridning av konkurrensen.

(30)

Slutligen erinrar de franska myndigheterna om att de, under alla förhållanden, anser att de åtgärder som de frivilliga obligatoriska avgifterna finansierar omfattas av tillämpningsområdet för kommissionens beslut C(2008) 7846 av den 10 december 2008 genom vilken kommissionen slår fast att den anmälda stödordningen är förenlig med den inre marknaden, eftersom avgifterna inte tas ut på importerade produkter.

V.   DE BERÖRDA PARTERNAS SYNPUNKTER AVSEENDE INLEDANDET AV FÖRFARANDET

(31)

Den 4 april 2012 mottog kommissionen synpunkter från en berörd tredje part avseende inledandet av förfarandet.

(32)

I dessa synpunkter ifrågasätter den berörda parten införandet av system som branschorganisationen Val'Hor på samma gång skulle vara initiativtagare till, lagstiftare om och genom vilka den skulle erhålla finansiella ersättningar. Dessa frågor har sin grund i en läsning av branschorganisationens stadgar, där man konkretiserar sammanslutningarnas representation genom att begränsa tillträdet till branschorganisationen till endast företrädarna för en minoritet av företag av lämplig storlek.

(33)

Den 5 april 2012 mottog kommissionen synpunkter från en andra berörd tredje part avseende inledandet av förfarandet.

(34)

I dessa synpunkter håller den berörda parten helt och hållet med om kommissionens analys vad gäller bedömningen av de frivilliga obligatoriska avgifterna och den berörda parten anser att de strider mot artikel 110 i EUF-fördraget. Den berörda parten uppmärksammar kommissionen på de frivilliga obligatoriska avgifternas rent olagliga karaktär och de nationella domstolarnas roll i fråga om att sanktionera denna olaglighet, vilket borde ta formen av ett erkännande av rätten till full återbetalning av de frivilliga obligatoriska avgifter som tagits ut.

(35)

Den 6 april 2012 mottog kommissionen synpunkter från en tredje berörd tredje part avseende inledandet av förfarandet.

(36)

I dessa synpunkter ifrågasätter den tredje parten kommissionens analys, där man tycks anse att de åtgärder som genomförs av Val'Hor skulle kunna tillskrivas staten och att dess medel borde likställas med statliga medel, eftersom staten endast kontrollerar att lagen följs och inte politik som genomförs av branschorganisationen.

(37)

Genom en skrivelse av den 10 juli 2012 meddelade de franska myndigheterna sina kommentarer på de synpunkter som lagts fram av de berörda tredje parterna, varvid de franska myndigheterna slog fast att de kommentarer som översänts av dessa inte ledde till ett ifrågasättande av de synpunkter som översänts av de franska myndigheterna till kommissionen.

VI.   BEDÖMNING

(38)

Inledningsvis konstaterar kommissionen att en del av de reklam- eller marknadsföringsåtgärder till förmån för trädgårdsodling som berörs här finansierades genom bidrag från France-Agrimer i enlighet med de stödordningar som anmälts till kommissionen under numren N 671/07 och XA 220/07 (det senare numret motsvarar ett undantaget stöd). Detta beslut påverkar inte den bedömning som redan gjorts av huruvida dessa bidrag utgör statliga stöd. Likaledes innebär beslutet inte något ställningstagande om huruvida eventuella bidrag som inte påverkas av en mer precis åtgärd, men som utbetalats till branschorganisationen Val'Hors budget, utgör stöd till sektorn.

(39)

Kommissionen inskränker sig följaktligen till att granska om finansieringen av de ifrågavarande åtgärderna genom frivilliga obligatoriska avgifter utgör ett statligt stöd.

VI.1   Förekomsten av ett stöd

(40)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(41)

För att ses som statliga stöd måste de granskade åtgärderna följaktligen kunna tillskrivas staten och finansieras genom statliga medel.

(42)

Vad gäller branschorganisationssystemet och de frivilliga obligatoriska avgifternas karaktär har kommissionen, för att kunna fastställa om avgifterna skulle kunna utgöra statliga medel, granskat ifrågavarande åtgärd, bland annat mot bakgrund av domstolens dom av den 30 maj 2013 i mål C-677/11 ”Doux élevages”.

Den lösning som valdes av domstolen i domen ”Doux élevages”

(43)

I målet ”Doux élevages” svarade domstolen på en preliminär fråga om tolkningen av artikel 107.1 i EUF-fördraget och, närmare bestämt, av begreppet ”statliga medel” i fall där frivilliga avgifter gjorts obligatoriska.

(44)

Domstolen avkunnade sin dom, där den drog slutsatsen att nationell myndighets beslut, som innebär att ett avtal – såsom det branschavtal som är aktuellt i målet, genom vilket det har införts en avgift inom ramen för en branschorganisation som godkänts av den nationella myndigheten och genom vilket denna avgift således gjorts obligatorisk, för att göra det möjligt att genomföra åtgärder för kommunikation, marknadsföring, externa kontakter, kvalitetssäkring, forskning och skydd för intressena inom sektorn – utvidgas till att omfatta samtliga yrkesutövare i en viss produktionsgren inom jordbruket, inte ska anses ha inslag av statligt stöd.

(45)

I sin dom gjorde domstolen bedömningen att avgifterna i fråga har sitt ursprung hos privata ekonomiska aktörer som verkar på de berörda marknaderna, vilket innebär att denna mekanism inte inbegriper någon direkt eller indirekt överföring av statliga medel. De medel som uppkommer genom betalningarna passerar inte statens budget eller någon annan statlig enhet och staten gör inte avkall på några medel, som, oavsett på vilken grund (såsom skatter, avgifter, bidrag eller annat), enligt den nationella lagstiftningen skulle ha betalats till statens budget.

(46)

Enligt domstolen behåller avgifterna sin privata karaktär under alla skeden och de nationella myndigheterna kan inte på ett effektivt sätt använda dessa medel i målet för att stödja vissa företag. Det är de berörda branschorganisationerna som avgör hur dessa medel ska användas, som följaktligen helt och hållet tillägnas de mål som fastställs av dessa. Likaledes är dessa medel inte ständigt under offentlig kontroll och de står inte till de statliga myndigheternas förfogande.

(47)

Vad gäller det eventuella inflytande som staten kan utöva över branschorganisationens funktionssätt genom beslutet om att utvidga ett branschavtal till samtliga yrkesutövare inom en produktionsgren anser domstolen att detta inte ändrar vad som konstateras ovan. Domstolen betonade i själva verket att det ifrågavarande regelverket inte ger den behöriga myndigheten befogenhet att styra eller påverka förvaltningen av medlen.

(48)

Dessutom medger, enligt de behöriga nationella domstolarnas rättspraxis, landsbygdslagens bestämmelser om utvidgning av ett avtal genom vilket det införs avgifter inom ramen för en branschorganisation inte att de offentliga myndigheterna kontrollerar nämnda avgifter annat än beträffande deras korrekthet och överensstämmelse med lagen. De offentliga myndigheterna handlar uteslutande som ett instrument för att göra de avgifter som införs av branschorganisationerna för att uppnå mål som de själva fastställer obligatoriska. Dessutom betonade domstolen att privata medel som används av branschorganisationerna inte blir offentliga medel bara för att de används tillsammans med belopp som eventuellt kommer från den offentliga budgeten.

(49)

Därutöver uppgav domstolen att varken statens befogenhet att godkänna en branschorganisation i enlighet med artikel L.632.1 i landsbygdslagen eller samma stats befogenhet att, i enlighet med artiklarna L.632-3 och L.632-4 i denna lag, utvidga ett branschavtal till samtliga yrkesutövare inom en produktionsgren, innebär att man kan dra slutsatsen att de åtgärder som genomförs av branschorganisationen kan tillskrivas staten.

(50)

I inledningsbeslutet grundade kommissionen uttryckligen sin bedömning av att det förelåg ett statligt stöd, och närmare bestämt ett inslag av statliga medel och åtgärder som skulle kunna tillskrivas staten, på argument som avfärdats av domstolen i ovannämnda dom i målet ”Doux élevages”.

Tillämpning av rättspraxis från ”Doux élevages” i detta fall

(51)

Avseende branschorganisationen Val'Hor: Liksom andra branschorganisationer i Frankrike är dess befintlighet, uppdrag och funktionssätt beroende av ett godkännande från en statlig myndighet. Den förblir emellertid en privaträttslig juridisk person som inte ingår i den offentliga förvaltningen eftersom statens roll inskränker sig till godkännandet av densamma och av utvidgningen av sådana avtal som den har rätt att sluta, vilket framgår av de uppgifter som tillhandahållits av de franska myndigheterna.

(52)

Avseende mekanismen för frivilliga obligatoriska avgifter: Enligt artikel L. 632-6 i landsbygdslagen utgör dessa, trots avgifternas obligatoriska karaktär, privaträttsliga fordringar. De passerar varken genom statens budget, genom en offentlig enhet eller genom en fond som kontrolleras av de offentliga myndigheterna. Av landsbygdslagens artiklar framgår det i själva verket att statens roll inskränker sig till utvidgningen av avtal, medan branschorganisationen, i detta fall Val'Hor, förblir ansvarig för fastställandet av nivån på avgifterna och hur de används för mål som den själv har fastställt.

(53)

Vad gäller ovannämnda mål som branschorganisationerna ska uppnå, i synnerhet via de genomförda åtgärderna, har domstolen i målet ”Doux élevages” påpekat att artikel L. 632-3 i landsbygdslagen på ett mycket allmänt och icke-uttömmande sätt anger de mål som ett branschavtal ska främja för att kunna utvidgas av den offentliga myndigheten, varför utvidgningen av ett sådant avtal inte omfattas av strävan efter konkreta mål som fastställts och definierats av de statliga myndigheterna.

(54)

Av domen ”Doux élevages” framgår det att de nationella myndigheterna inte på ett effektivt sätt kan använda medel från avgifterna i fråga för att stödja vissa företag. Det är den berörda branschorganisationen som bestämmer om användningen av dessa medel, som helt och hållet ska tillägnas de syften som branschorganisationen själv fastställt. Likaledes står dessa medel inte under ständig offentlig kontroll och de står inte till de statliga myndigheternas förfogande. Regelverket i fråga ger inte den behöriga myndigheten befogenhet att styra eller påverka förvaltningen av medlen. Såsom domstolen dessutom har angett närmare ändrar det eventuella inflytande som staten kan utöva över branschorganisationens funktionssätt genom beslutet att utvidga ett branschavtal till samtliga yrkesutövare inom en produktionsgren inte vad som konstateras ovan.

(55)

Då domstolen har framhållit att de privata medel som används av branschorganisationerna inte förvandlas till offentliga medel bara för att de används tillsammans med belopp som eventuellt kommer från den offentliga budgeten innebär det faktum att vissa av de berörda åtgärderna dessutom finansieras genom bidrag från France-Agrimer inte att de frivilliga obligatoriska avgifterna i fråga kan ses som statliga medel, i avsaknad av ett index enligt vilket dessa bidrag skulle ha gjort det möjligt för staten att utöva tillräcklig kontroll över de medel som insamlingen av frivilliga obligatoriska avgifter ger upphov till.

(56)

Domstolen uppgav dessutom att varken statens befogenhet att godkänna en branschorganisation i enlighet med artikel L.632-1 i landsbygdslagen eller samma stats befogenhet att, i enlighet med artiklarna L.632-3 och L.632-4 i denna lag, utvidga ett branschavtal till samtliga yrkesutövare inom en produktionsgren innebär att man kan dra slutsatsen att de åtgärder som genomförs av branschorganisationen kan tillskrivas staten.

(57)

Av de orsaker som anges i ovanstående skäl anser kommissionen att finansieringen av de ifrågavarande åtgärder som genomförs av branschorganisationen Val'Hor genom frivilliga obligatoriska avgifter inte har sitt ursprung i statliga medel och att de följaktligen inte utgör något statligt stöd.

VII.   SLUTSATS

(58)

Sammantaget framgår det att finansieringen genom frivilliga obligatoriska avgifter inte utgör något statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Finansieringen av de marknadsföringsåtgärder, reklamåtgärder, FoU-åtgärder och åtgärder för tekniskt stöd som genomförts av branschorganisationen Val'Hor genom frivilliga obligatoriska avgifter under perioden 2005–2014 utgör inte något statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, utan att detta påverkar frågan om huruvida statens bidrag till en branschorganisation utgör eller inte utgör ett stöd till den berörda sektorn eller om de bidrag som tilldelats till dessa åtgärder utgör statligt stöd.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

Utfärdat i Bryssel den 9 april 2014.

På kommissionens vägnar

Dacian CIOLOȘ

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT C 66, 6.3.2012, s. 32.

(2)  Dom av den 15 juli 2004, mål C-345/02.

(3)  Dom av den 20 september 2007 i mål T-136/05, kommissionen mot Salvat.