L_202402354SV.000101.fmx.xml

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2024/2354

av den 11 april 2024

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för EU:s byråer för budgetåret 2022: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2022,

—	med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2021 (COM(2023) 384),

—	med beaktande av revisionsrättens årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2022, med byråernas svar (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2), särskilt artiklarna 68 och 70,

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (3), särskilt artikel 105,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0118/2024), och av följande skäl:

A.	Denna resolution innehåller, för varje organ som avses i artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, de övergripande iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet i enlighet med artikel 262 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

B.	Denna resolution innehåller också, för Euratoms försörjningsbyrå, de övergripande iakttagelserna i beslutet om ansvarsfrihet i enlighet med artikel 262 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

C.	EU-byråerna bör fokusera på uppdrag med ett tydligt europeiskt mervärde och organiseringen av sådana uppdrag bör optimeras för att undvika överlappningar i EU-skattebetalares intresse.

Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet vill den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betona att det är av stor vikt att stärka unionsinstitutionernas demokratiska legitimitet. Detta inbegriper ökad transparens och ansvarsskyldighet samt genomförande av prestationsbaserad budgetering och säkerställande av god förvaltning av personalresurser.

Europaparlamentet konstaterar att det sammanlagda beloppet för 2022 års budget för EU:s 33 decentraliserade byråer uppgick till cirka 3 471 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, vilket motsvarar en ökning på 8,2 % jämfört med 2021, och till 3 035 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, vilket är en minskning på 1,78 % jämfört med 2021. Parlamentet konstaterar dessutom att av dessa 3 035 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden finansierades cirka 2 781 miljoner EUR från unionens allmänna budget, vilket motsvarar 74,85 % av byråernas totala finansiering 2022 (jämfört med 77,27 % 2021). Parlamentet konstaterar vidare att cirka 935 miljoner EUR finansierades genom avgifter samt genom direkta bidrag från de deltagande länderna (en ökning med 28,23 % jämfört med 2021).

Europaparlamentet noterar att den totala slutliga budgeten för 2022 (efter ändringsbudgetarna) för alla decentraliserade unionsbyråer var omkring 16 % högre än för 2021, medan inflationstakten i unionen uppgick till hela 11,5 % i oktober 2022. Parlamentet noterar i detta sammanhang att budgetökningen för vissa byråer från 2021 till 2022 har varit betydande, vilket motsvarar mer än + 60 % (för Enisa, eu-Lisa, EFCA), cirka 30 % eller mer (för Europeiska arbetsmyndigheten, EES, Frontex) och mer än + 20 % (för EUSPA, EUAA).

Europaparlamentet noterar den slutsats som Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) drar i sin årsrapport om unionens byråer för budgetåret 2022, att revisionsrättens revision av byråernas årsredovisningar för det budgetår som slutade den 31 december 2022 hade mindre positiva resultat än föregående år (2021), med brister i offentliga upphandlingsförfaranden som fortfarande var den huvudsakliga källan till oriktiga utbetalningar.

De huvudsakliga risker som identifierats av revisionsrätten

Europaparlamentet konstaterar med hänvisning till revisionsrättens rapport att den övergripande risken för tillförlitligheten för byråernas räkenskaper, som fastställts genom att tillämpa de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare och som bygger på internationella redovisningsstandarder, generellt sett är låg, vilket var fallet även 2021.

Europaparlamentet understryker att revisionsrätten enligt årsrapporten anser att den totala risken för lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för byråernas räkenskaper är låg för de flesta byråer, och att den är medelhög för de delvis självfinansierade byråerna där specifika förordningar ska tillämpas för uppbörden av avgifter och annat som bidrar till inkomsterna, vilket var fallet även 2021.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten anser att risken för lagligheten och korrektheten för de betalningar som ligger till grund för byråernas räkenskaper totalt sett är medelhög, och varierar från låg till hög för specifika budgetavdelningar. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att risken för avdelning I (personalutgifter) i allmänhet är låg, för avdelning II (administrativa utgifter) är medelhög och för avdelning III (driftsutgifter) är låg till hög, beroende på byrån i fråga och arten av dess driftsutgifter. Parlamentet påpekar att revisionsrätten anser att risken när det gäller avdelning III liknar risken för avdelning II, men eftersom mycket högre belopp står på spel i avdelning III anses inverkan vara större.

Europaparlamentet konstaterar bekymrat att revisionsrätten, för femte året i rad, anser att risken för en sund ekonomisk förvaltning är medelhög, främst förknippat med offentliga upphandlingsförfaranden som inte säkerställde att bästa möjliga valuta för pengarna uppnåddes. Parlamentet noterar vidare att offentliga medel alltid måste användas ändamålsenligt, med beaktande av skattebetalarnas intressen.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att risken för budgetförvaltningen är låg, och revisionsrättens granskning visade på stora överföringar av gjorda åtaganden, något som enligt revisionsrätten dock motiverades av verksamhetens fleråriga karaktär eller av skäl som ligger utanför byråernas kontroll. Parlamentet uppmanar byråerna att stärka sin budgetförvaltning och finansiella planering genom att fastställa ambitiösa finansiella nyckelprestationsindikatorer och aktivt övervaka de finansiella och budgetmässiga prestationerna under hela året för att behålla överföringarna på en godtagbar procentandel.

Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten under 2020 genomförde automatiserade förfaranden för granskning av räkenskaperna för flera genomförandeorgan. Parlamentet noterar att revisionsrätten 2021 utvidgade användningen av sådana förfaranden till att omfatta alla byråer, men att revisionsrätten när det gäller decentraliserade byråer tillämpade tio förfaranden som endast gäller löner. Parlamentet erkänner revisionsrättens åtagande att utöka användningen av digital revisionsteknik till andra områden och till alla byråer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det pilotprojekt som revisionsrätten inledde 2022 för att digitalisera aspekter av revisionen av byråernas offentliga upphandling. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om resultatet av detta pilotprojekt.

10.

Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten har förklarat att byråerna i de flesta fall (67 av 121 iakttagelser som inte hade slutförts i slutet av 2021) har vidtagit korrigerande åtgärder för att åtgärda tidigare års revisionsiakttagelser. Parlamentet noterar dock bekymrat en ökning av antalet iakttagelser från tidigare år som ännu inte var genomförda i slutet av året, från 48 under 2021 till 54 under 2022. Parlamentet uppmanar alla berörda byråer att identifiera de riktiga korrigerande åtgärderna och att fortsätta sina ansträngningar för att följa upp revisionsrättens iakttagelser som är pågående eller ännu inte börjat genomföras.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

11.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att enligt revisionsrättens rapport avgavs ett revisionsutlåtande utan reservation om tillförlitligheten i samtliga byråers räkenskaper. Revisionsrätten lämnade dessutom ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de inkomster som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten lämnade ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de utbetalningar som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper, förutom för fyra byråer: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT), byrån för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa). Parlamentet noterar bekymrat att revisionsrätten avgav yttrandena med reservation på grund av utgifter som inte uppfyller kraven på 1,3 miljoner EUR (för CdT), 4,26 miljoner EUR (för Cepol), 0,6 miljoner EUR (för ECDC), vilket ledde till att revisionsrätten uppskattade ett totalt belopp för utgifter som inte uppfyllde kraven motsvarande 2,8 % av de totala betalningsbemyndigandena under 2022 och 17,8 miljoner EUR (för eu-LISA).

12.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten, när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet, avgav en punkt om ”upplysningar av särskild betydelse” för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska unionens asylbyrå (EUAA), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), eu-LISA och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för EMA var kopplad till den pågående frågan om hyresavtalet för EMA:s tidigare lokaler i London, som löper fram till 2039 utan någon upphävandeklausul och där de uppskattade skulderna beräknades till 366 miljoner EUR per den 31 december 2022, såväl som till osäkerheter kring det finansiella resultatet för det yttersta moderbolaget till andrahandshyresgästen till dessa lokaler. Parlamentet är medvetet om att Europaparlamentets budgetutskott den 11 januari 2024 förde en diskussion med myndigheten om en eventuell ändring av myndighetens andrahandsuthyrning av myndighetens tidigare lokaler i London. Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för ERA och Eurojust handlade om genomförandet av ett nytt budget-, redovisnings- och finanssystem (SUMMA) som ett pilotprojekt för kommissionen. Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för EUAA handlade om effekterna av det olagliga och oprovocerade ryska aggressionskriget mot Ukraina på EUAA:s verksamhet. Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för eu-Lisa var kopplad till förseningar i genomförandet av in- och utresesystemet och den därmed sammanhängande effekten på eu-Lisas verksamhet. Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för Frontex var kopplad till att dess redovisningssystem inte validerades för andra året i rad, samt till en felaktig beräkning av bidragen från länder utanför EU med 3,2 miljoner EUR mindre än vad de borde ha betalat till Frontex budget för 2022. Parlamentet noterar att punkten ”upplysningar av särskild betydelse” för Esma handlade om osäkerheten i samband med resultatet av en stämning och, enligt domstolens rapport, att punkten också gäller fullt ut för lagligheten och korrektheten i Esmas betalningar.

13.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens återkommande iakttagelse om bidragen från Schengenassocierade länder, att olika metoder i avtalen för beräkning av bidrag innebär en risk för felaktigt genomförande av dessa bidragsavtal. Parlamentet noterar utifrån revisionsrättens rapport dess uppmaning till EUAA och Frontex att samarbeta med kommissionen för att klargöra den rättsliga grunden för beräkning av bidragen från de Schengenassocierade länderna till dessa organs budgetar, vid behov genom att omförhandla avtal med de Schengenassocierade länderna, så att deras bidrag korrekt återspeglar storleken på dessa länders ekonomier jämfört med storleken på unionens ekonomi. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta itu med denna fråga i de kommande förhandlingarna med de Schengenassocierade länderna om nya avtal som kommer att omfatta ländernas deltagande i EUAA:s och Frontex arbete, i syfte att säkerställa större klarhet i detta.

14.

Europaparlamentet noterar bekymrat revisionsrättens iakttagelse om brister i samband med olika aspekter av budgetförvaltningen, såsom alltför stora överföringar av anslag, höga nivåer av sena betalningar och frågor som rör avgifter och intäkter i samband med 16 byråer. Parlamentet noterar särskilt revisionsrättens iakttagelse när det gäller strukturella och återkommande stora överföringar i fallet med fem byråer (Acer, EFCA, ELA, eu-LISA och FRA). Parlamentet upprepar sin uppmaning att budgetprincipen om ettårighet ska respekteras. Parlamentet upprepar revisionsrättens rekommendation att de berörda byråerna bör förbättra sin budgetplanering och genomförandecykel ytterligare för att undvika alltför stora förseningar i genomförandet av arbetsprogram eller upphandlingsplaner. Parlamentet välkomnar de åtgärder som inleddes och de åtgärder som flera byråer genomförde 2022 (t.ex. Acer, eu-Lisa och FRA) i syfte att förbättra sina budgetplanerings- och genomförandecykler.

15.

Europaparlamentet erinrar emellertid om att den höga nivån på överföringar i vissa fall också beror på faktorer som ligger utanför byråernas kontroll, såsom verksamhet som sträcker sig över fleråriga perioder eller behovet av att på grund av underbemanning anlita externa entreprenörer under perioder som sträcker sig utöver budgetåret.

16.

Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att flera byråer (t.ex. ECDC och Europol) under 2022 inkluderade en återbetalning av mervärdesskatten i samband med de påstådda kostnaderna i sina betalningar till bidragsmottagarna, vilket strider mot artikel 186.4 i budgetförordningen, eftersom stödmottagarna enligt revisionsrätten var offentliga myndigheter i myndighetsutövning och därför inte hade rätt till återbetalning av mervärdesskatt. Parlamentet noterar de berörda byråernas argument om varför de avviker från revisionsrättens ståndpunkt i denna fråga. Parlamentet upprepar revisionsrättens rekommendation till byråerna att förvalta bidrag genom att se till att tillämpliga regler följs, särskilt när det gäller återbetalning av mervärdesskatt till stödmottagare som är offentliga myndigheter. Parlamentet uppmanar EU-byråernas nätverk (EUAN) att nå en samsyn om återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med budgetförordningen.

17.

Europaparlamentet påminner om vikten av att inleda och upprätthålla en aktiv dialog mellan kommissionen och byråerna om tilldelningen av lämpliga resurser och utformningen av respektive tjänsteförteckningar, särskilt när det gäller i vilken grad tjänsterna tilldelas.

Prestationer

18.

Europaparlamentet noterar att alla byråer använder olika system för nyckelprestationsindikatorer, planerade output eller strategiska mål som fastställts som en del av prestationsmätningen. Parlamentet betonar att EUAN skulle kunna hjälpa byråerna att använda ett gemensamt system med nyckelprestationsindikatorer. Parlamentet noterar att för 15 byråer överskred genomförandegraden för deras årliga arbetsprogram 95 %, medan andelen för 14 byråer var lägre än 95 % 2022. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla byråer att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om genomförandegraden för sina årliga arbetsprogram som en konsoliderad siffra uttryckt i procent. Parlamentet välkomnar de nyckelprestationsindikatorer som fullgjorts av byråerna och att byråerna har uppmärksammat åtgärder som kan effektivisera deras arbete och göra det mer ändamålsenligt. Parlamentet rekommenderar dock byråerna att notera de indikatorer som inte har fullgjorts eller som släpar efter. Parlamentet uppmuntrar byråerna att använda EUAN:s faciliteter för att förbättra uppnåendet av dessa indikatorer.

19.

Europaparlamentet noterar resultaten och framstegen för alla byråer 2022, det första året av Rysslands oprovocerade och omotiverade aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet lovordar i detta sammanhang de snabba åtgärder som byråerna vidtagit på olika områden som rättsliga och inrikes frågor (t.ex. EUAA, Frontex, Europol och FRA), övervakning av finansiella system (t.ex. Esma), säkerhet och försvar (t.ex. Easa) och sysselsättning, sociala frågor och inkludering (t.ex. Eurofound), trots de utmaningar som inte bara det olagliga kriget i Ukraina innebär, utan även rekordhög inflationstakt i hela unionen och energikrisen.

20.

Europaparlamentet betonar den värdefulla roll som unionens organ spelar när det gäller att hjälpa unionens institutioner att utforma och genomföra unionens politik och utföra särskilda tekniska, vetenskapliga, operativa och administrativa uppgifter samt evidensbaserad forskning. Parlamentet upprepar i detta avseende behovet av att förse byråerna med resurser på en nivå som står i proportion till de tilldelade uppgifterna, med ett tillräckligt antal anställda som arbetar under stabila anställningsförhållanden och med tillräckliga materiella resurser. Parlamentet upprepar därför behovet av att se till att det finns tillräckligt med personal och finansiella resurser så att byråerna kan fortsätta att genomföra sina arbetsprogram med en mycket hög genomförandegrad.

21.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som EU:s byråer för rättsliga och inrikes frågor (RIF) spelar, eftersom de är oumbärliga för genomförandet av EU:s politik, och det viktiga stöd de garanterar unionens institutioner och organ samt medlemsstaterna på områdena grundläggande rättigheter, säkerhet och rättvisa genom att utföra operativa, analytiska, administrativa och övervakande uppgifter. Parlamentet upprepar därför behovet att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för RIF-byråerna.

22.

Europaparlamentet uppskattar det högkvalitativa arbete som utförs av de byråer som arbetar med sysselsättning, sociala frågor och inkludering (Cedefop, Eurofound, EU-Osha, ETF och ELA). Parlamentet påminner om dessa byråers särskilda uppdrag och den specifika sammansättningen av deras styrelser på grundval av trepartsprincipen och att den därmed inbegriper företrädare för nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter. Parlamentet konstaterar att byråernas styrelseorgan genom sina ledamöter säkerställer den nödvändiga linjeringen mellan byråernas arbete och intressenternas behov och prioriteringar. Parlamentet noterar med tillfredsställelse införandet av hybridsammanträden och användningen av skriftliga förfaranden som bidrar till att minska kostnaderna för fysiska möten.

23.

Europaparlamentet betonar att byråerna själva är de mest lämpade att bedöma de resurser som krävs för att de ska kunna genomföra sina årliga arbetsprogram och utföra sina uppdrag på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att byråerna måste samarbeta med varandra för att allokera resurserna korrekt. Parlamentet betonar att byråerna spelar en avgörande roll för att stödja rätt projekt i linje med t.ex. den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter eller unionens nya pakt för migration och asyl.

24.

Europaparlamentet välkomnar samarbetet och samordningen av arbetet mellan byråer som arbetar på samma område, såsom de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna), RIF-byråerna, byråerna på området sysselsättning, socialpolitik och inkludering, liksom andra, men även det övergripande samarbetet mellan byråer inom olika politikområden.

25.

Europaparlamentet noterar bekymrat med utgångspunkt i revisionsrättens rapport att två byråer (Europeiska unionens asylbyrå och EUSPA) har rapporterat om hur Rysslands oprovocerade och orättfärdiga aggression mot Ukraina har påverkat deras verksamhet. Parlamentet noterar i detta sammanhang de ökade förfrågningarna om hjälp från medlemsstater som tar emot flyktingar från Ukraina och det faktum att ryska Sojuz-bärraketer inte längre kan användas för att skjuta upp Galileo-satelliter.

Effektivitet och vinster

26.

Europaparlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att utveckla synergier (inom områden som personal, upphandling, digitalisering, byggnadsförvaltning, it-tjänster och cybersäkerhet) samt samarbete och utbyte av god praxis med andra EU-byråer i syfte att förbättra effektiviteten, särskilt med hänsyn till effekterna av kriget i Ukraina och inflationen. Parlamentet uppmanar alla byråer att införa ett system och kriterier för att på ett objektivt och detaljerat sätt övervaka och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvecklingen, från ett år till ett annat, av de vinster och/eller besparingar som byråerna registrerar i fråga om tid, personal, energianvändning osv. Parlamentet uppmanar alla byråer att samordna med varandra och även med EUAN för att identifiera och använda ett gemensamt verktyg som gör det möjligt att rapportera sådana vinster/besparingar på ett jämförbart sätt.

27.

Europaparlamentet betonar EUAN:s viktiga roll för att utveckla synergier, inbegripet genom att hjälpa byråerna att optimera användningen av sina budgetar genom att samordna bland annat gemensamma upphandlingsförfaranden, partnerskap, omvärdering av prioriteringar och kostnadsminskningar. Parlamentet erkänner i detta sammanhang det arbete som utförts av de tio tematiska EUAN-undernätverken. Parlamentet påminner vidare om gemensamma initiativ som sammanför olika perspektiv, minskar dubbelarbete, förbättrar lärandet och stärker relationerna mellan deltagarna. Parlamentet uppmuntrar EUAN att stärka sin samordnande roll och att föreslå mer gemensamma verktyg som kan hjälpa byråerna.

28.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens övergripande revision med en analys av byråernas svar på klimat- och energikriserna och hur de rapporterade om sina klimat- och energiprestationer. Parlamentet noterar utifrån revisionsrättens rapport och byråernas svar på parlamentets skriftliga frågor, i slutet av 2022, att tio byråer (6 under 2021) var Emas-certifierade (miljölednings- och miljörevisionsordningen) och 22 byråer inte var Emas-certifierade (varav förfarandet för Emas-certifiering pågick för 15 byråer). Parlamentet uppmanar alla berörda organ att påskynda processen för att erhålla Emas-certifieringen.

29.

Europaparlamentet noterar med uppskattning att alla byråer har vidtagit åtgärder i olika grad för att minska sin miljöpåverkan och bidra positivt till hållbar utveckling. Parlamentet lovordar de byråer (t.ex. Acer) som formellt har antagit (och genomfört) en handlingsplan för miljöanpassning. Parlamentet upprepar sin rekommendation till alla byråer att anta fleråriga handlingsplaner som omfattar åtaganden om minskningar av koldioxidutsläpp som kan uppnås genom användning av hållbara byggnader och arbetsutrymmen, optimering av energiförbrukningen, främjande av koldioxidsnåla transportsätt, användning av hybridarbetsmetoder och prioritering av inköp av bland annat hållbara produkter och tjänster. Parlamentet uppmanar alla byråer att överväga miljöaspekter när de letar efter nya kontorsutrymmen. Parlamentet upprepar EUAN:s potentiella roll i detta sammanhang när det gäller att bistå byråerna genom att upprätta en flerårig handlingsplan på ad hoc-basis.

30.

Europaparlamentet välkomnar att 19 av 33 decentraliserade byråer har genomfört verksamhetsplaner för att förbättra energieffektiviteten och klimatneutraliteten. Parlamentet beklagar dock att enligt revisionsrättens rapport har 14 av 33 decentraliserade byråer inte genomfört några verksamhetsplaner för att förbättra energieffektiviteten och klimatneutraliteten i sin verksamhet. Parlamentet noterar att ingen byrå offentliggjorde en hållbarhetsrapport 2022 men att Cedefop, EIT och Eurofound hade planer på att göra detta före 2024. Parlamentet upprepar i detta sammanhang revisionsrättens rekommendation och kräver att alla byråer ska förbättra sin klimatneutralitet och energieffektivitet genom uppdaterade verksamhetsplaner som förutser tydligt definierade, kvantifierade utgångsvärden och mål för att minska koldioxidavtryck och energiförbrukning samt att rapportera om sina klimat-, energi- och miljöprestationer genom offentliggörande av hållbarhetsrapporter eller miljöredovisningar.

31.

Europaparlamentet påminner om vikten av att öka digitaliseringen av byråerna när det gäller intern drift och förvaltning samt förfaranden för att övergå till papperslösa processer. Parlamentet konstaterar att denna positiva utveckling påverkar kostnadseffektiviteten. Parlamentet välkomnar att det under 2022 gjordes ytterligare framsteg när det gäller digitalisering och optimering av deras arbetsflöden och förfaranden, särskilt när det gäller personal- och upphandlingsförfaranden. Parlamentet uppmuntrar alla byråer att anta och genomföra programvaran för avancerade kvalificerade underskrifter och kvalificerade elektroniska underskrifter för att erhålla godkännanden och underskrifter från både interna och externa motparter i upphandlings- och kontraktshandlingar. Parlamentet uppmanar EUAN att stödja alla initiativ för att påskynda denna digitaliseringsprocess och att fortsätta att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de framsteg som gjorts i digitaliseringsfrågor.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett bättre utnyttjande av byråernas sakkunskap inom relevanta politikområden, till exempel när det gäller utarbetande av rapporter och studier, genomförande av forskning och undersökningar, vilket kan möjliggöra ett effektivare utnyttjande av unionens budgetmedel jämfört med alternativa lösningar. Parlamentet betonar i detta avseende den outnyttjade potentialen hos de byråer som arbetar på området sysselsättning, socialpolitik och inkludering när det gäller att tillhandahålla specifik, relevant information och samma kvalitetsprodukter som externa konsulter, när deras mandat tillåter det.

Personalpolitik

33.

Europaparlamentet konstaterar att de 33 decentraliserade byråerna under 2022 rapporterade att de hade totalt 10 146 anställda, dvs. tjänstemän, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter (jämfört med 9 631 under 2021), vilket utgör en ökning med 5,34 % jämfört med 2021. Parlamentet noterar utifrån revisionsrättens rapport att det mesta av ökningen av antalet anställda sedan 2021 beror på den fortsatta uppbyggnaden av de byråer som nyligen inrättats (t.ex. ELA) och på tillväxten hos byråer som tilldelats nya uppgifter (EFCA, EUAA och Frontex). Parlamentet lovordar byråerna (EIGE och EUSPA) som har uppnått en genomförandegrad på 100 % av sin tjänsteförteckning 2022.

34.

Europaparlamentet noterar att vid fem byråer registrerades fall (totalt 16) av utmattningssyndrom och vid 19 byråer togs övertid ut av åtskilliga av de anställda 2022 (13 under 2021). Parlamentet betonar att inte alla fall av utbrändhet registreras officiellt. Parlamentet noterar särskilt att ett stort antal anställda har tagit ut övertid i Efsa (81 % av personalen) och Eurofound (97 % av personalen).

35.

Europaparlamentet noterar med oro att personalomsättningen under 2022 var mer än 5 % hos 15 av 33 byråer, varav fyra av dem överskred 10 %. Parlamentet berömmer byråerna (t.ex. EBA) för de riktade åtgärder som de vidtagit för att förhindra en hög personalomsättning. Parlamentet betonar vikten av att alla byråer genomför åtgärder i syfte att förbättra hanteringen och bevarandet av talanger. Parlamentet räknar med att EUAN ska vara ett forum för sina medlemsbyråer när det gäller utbyte av god praxis och, där så är möjligt, verka för samordning i denna fråga.

36.

Europaparlamentet noterar att den geografiska balansen för personal vid EU:s decentraliserade byråer motsvarar medlemsstaternas befolkning som en procentandel av EU-27 i något högre grad än den geografiska balansen för kommissionens personal. Parlamentet beklagar att sju medlemsstater är underrepresenterade, 17 medlemsstater är överrepresenterade och att det råder en ungefärlig balans för tre medlemsstater. Parlamentet påminner om att byråerna måste vidta konkreta åtgärder så att den geografiska balansen förbättras. Parlamentet noterar från studien ”Användning av kontraktsanställda vid decentraliserade byråer” som offentliggjordes den 15 maj 2023 (studien) att kontraktsanställningstjänsternas ekonomiska attraktionskraft i olika regioner kan påverka de sökandes geografiska mångfald.

37.

Europaparlamentet betonar att den geografiska balansen fortfarande är en utmaning för flera byråer för vilka en betydande andel av deras personal är medborgare i den medlemsstat där byråerna är belägna, t.ex. Berec (58 % lettiska medborgare), Cedefop (47 % grekiska), Efsa (49 % italienska medborgare), EU-Osha (46 % spanska). Parlamentet konstaterar att byråerna använder meritbaserade urvalsförfaranden, där byråerna vid likvärdiga meriter gynnar kandidater med underrepresenterade nationaliteter. Parlamentet uppmanar byråerna att vidta nödvändiga åtgärder för att få en balanserad och rättvis geografisk representation.

38.

Europaparlamentet är medvetet om att förmågan att locka till sig talanger och säkerställa en geografiskt diversifierad arbetsstyrka är kopplad till byråernas individuella särdrag (t.ex. plats, infrastruktur, skola, politikområde) samt till externa begränsande faktorer (t.ex. konkurrens med den privata sektorn, otrygga anställningar på grund av korttidskontrakt, låga korrigeringskoefficienter). Parlamentet noterar med uppskattning från EUAN:s rapport om uppföljningen av ansvarsfriheten för 2021 de åtgärder som vidtagits av EUAN för att komma till rätta med bristen på attraktionskraft och förbättra representativiteten för byråernas personal när det gäller ålder, kön och geografiskt ursprung.

39.

Europaparlamentet noterar med oro iakttagelserna i revisionsrättens rapport om bristen i samband med ersättningar till utstationerade nationella experter, praktikbidrag och rekryteringsförfaranden, och revisionsrätten framförde åtta iakttagelser av vilka tre var kopplade till oriktiga utbetalningar. Parlamentet uppmanar de berörda byråerna att förbättra sina förhandskontroller så att betalningarna görs på grundval av dokumentation och gällande regler.

40.

Europaparlamentet noterar en något förbättrad könsfördelning 2022 jämfört med 2021 för högre chefer och mellanchefer, med 66,59 % män och 33,41 % kvinnor (68 % respektive 32 % 2021) och för styrelseledamöter, med 60,33 % män och 39,67 % kvinnor (62 % respektive 38 % 2021). Parlamentet noterar att den könsfördelning som rapporterades för personalen totalt sett försämrades, med 54,26 % män och 46,74 % kvinnor (50,3 % respektive 49,7 % 2021). Parlamentet uppmanar byråerna att arbeta för att förbättra könsfördelningen i den högsta ledningen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en jämn könsfördelning när de nominerar och utser ledande befattningshavare och styrelseledamöter. Parlamentet påminner om byråernas ambition att göra gemensam sak med kommissionen så att en könsfördelning på 50 % på alla nivåer i kommissionens förvaltning uppnås före utgången av 2024.

41.

Europaparlamentet noterar att alla byråer har infört åtgärder för att förbättra personalens välbefinnande på arbetsplatsen och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet noterar att antalet sådana åtgärder och deras inverkan i hög grad varierar från en byrå till en annan och att det inte verkar finnas någon gemensam referensram mellan byråerna. Parlamentet uppmanar EUAN att samordna insatserna för att utveckla en gemensam referensram i detta avseende. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att den stora merparten av byråerna har infört åtgärder för integration av personer med funktionsnedsättning, där sådana åtgärder sträcker sig från fysiska anpassningar, t.ex. att göra byggnader tillgängliga för rullstolsburna och installera ramper vid de huvudsakliga åtkomstpunkterna, till anpassningar på personalarbetsstationer, särskilda arbetsarrangemang för anställda med funktionsnedsättning och tillhandahållande av särskild utrustning baserad på individuella behov. Parlamentet välkomnar dessutom andra åtgärder som inbegriper integrering av inkluderande metoder i personalpolitiken, t.ex. att uppmuntra ansökningar från sökande med funktionsnedsättning, säkerställa att rekryteringsförfaranden är icke-diskriminerande när det gäller funktionsnedsättningar, tillhandahålla utbildning för HR-personal och urvalsnämnder om mångfalds- och inkluderingsfrågor och ge vägledning om att upptäcka och motverka omedvetna fördomar. Parlamentet uppmanar byråerna med större budgetar att låta sina investeringar återspeglas i åtgärder för integration av personer med funktionsnedsättning och för att förbättra personalens välbefinnande på arbetsplatsen och balansen mellan arbete och privatliv.

42.

Europaparlamentet noterar att 17 byråer redan har antagit stadgan om mångfald och inkludering som hade godkänts av arbetsgruppen för frågor som rör mångfald och inkludering. Parlamentet uppmanar de återstående byråerna att anta stadgan utan dröjsmål. Parlamentet välkomnar den aktiva utvecklingen av arbetsgruppen för frågor som rör mångfald och inkludering som inrättats av EUAN. Parlamentet noterar här med uppskattning de olika aktiviteter och evenemang som anordnades av EUAN 2022, t.ex. onlinesamtal om kvinnligt ledarskap vid EU-byråer ”Redefining Leadership – Women at the helm of the EU Agencies”, om hur alla kan bli en framgångsrik ledare om alfaledningskulturen övervinns ”Overcoming alpha leadership culture: how everyone can become a successful leader” och om Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning ”Finding our Strength in Vulnerability” (Att hitta vår styrka i sårbarhet). – EUAN:s utmärkelser på området mångfald och inkludering som kommer att belöna administrativa initiativ och personalinitiativ som främjar medvetenhet om och genomförande av de metoder som rör mångfald och inkludering som för närvarande pågår inom byråerna. Parlamentet uppmanar EUAN att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med resultaten av undersökningen om mångfald och inkludering bland byråernas personal. Parlamentet uppmanar EUAN att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de framsteg som görs i frågor som rör mångfald och inkludering.

43.

Europaparlamentet påminner om vikten av att utveckla en långsiktig personalpolitik som hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv, livslång vägledning och utbudet av särskilda utbildningsmöjligheter för karriärutveckling, jämn könsfördelning inom alla personalgrupper, distansarbete, rätten att inte vara uppkopplad, förstärkt geografisk balans för att få till stånd en lämplig representation från samtliga medlemsstater samt rekrytering och integration av personer med funktionsnedsättning liksom främjande av likabehandling av och lika möjligheter för dem.

44.

Europaparlamentet noterar att alla byråer för all sin personal har infört en policy och olika åtgärder för att förebygga och bekämpa trakasserier, och vissa av byråerna har särskilda åtgärder (t.ex. utbildning, medvetenhet eller coachning) för högre chefer och mellanchefer. Parlamentet noterar vidare att åtta byråer rapporterade att de har 23 pågående eller avslutade ärenden om trakasserier under 2022. Parlamentet noterar att vissa byråer (t.ex. ECDC, Enisa, EUAA) i personalrelaterade förfaranden (t.ex. trakasserier) vänder sig till externa advokatbyråer som är specialiserade på unionens lagstiftning om offentlig anställning (EU:s tjänsteföreskrifter) för att få stöd, även när byråerna har en egen rättstjänstavdelning/rättstjänstenhet. Parlamentet noterar från EUAN:s uppföljningsrapport till ansvarsfriheten för 2021 att byråerna i de flesta fall inte hade några fall av trakasserier där de behövde söka stöd från externa advokatbyråer eller jurister.

45.

Europaparlamentet konstaterar att Litauens högsta domstol i sitt beslut av den 23 februari 2022 bekräftade Europeiska unionens domstols dom i mål C-948/19, som betraktade arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag som en del av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG (4). Parlamentet uppmanar alla byråer att prioritera fast anställd personal framför externa konsulter, i syfte att garantera högkvalitativa arbetsvillkor och förhindra att kunskaper och erfarenheter går förlorade.

46.

Europaparlamentet påminner om att decentraliserade byråer har möjligheten att rekrytera kontraktsanställda upp till 65 % av sin totala personalstyrka, i enlighet med unionens tjänsteföreskrifter, vilket är en bestämmelse som syftar till flexibilitet. Parlamentet noterar i detta sammanhang att den offentliga utfrågningen (om personella och andra resurser vid EU:s byråer, organ och gemensamma företag) som hölls i parlamentet den 27 juni 2023, liksom studien, visar att kommissionens enhetliga förfaranden för att fastställa antalet kontraktsanställda inte ger någon flexibilitet att anställa kontraktsanställda på grundval av bedömningar av arbetsbördan i enlighet med byråernas mandat och begränsa deras förmåga att anpassa sig till framväxande behov på ett smidigt sätt. Parlamentet noterar också från den offentliga utfrågningen att kostnaderna som är förknippade med tillfällig personal, som används för att hantera kortfristiga verksamhetsbehov och frånvaro, avsevärt överstiger kostnaderna som är förknippade med de kontraktsanställda, vilket blir en utmaning mot bakgrund av Europeiska unionens domstols dom av den 11 november 2021 (mål C-948/19), som tvingar byråerna att följa principen om lika lön för lika uppgifter, oavsett deras kontraktssituation. Parlamentet upprepar sin uppmaning till byråerna att i så stor utsträckning som möjligt förlita sig på fast personal för att garantera arbetsvillkor av hög kvalitet och för att förhindra att kunskap och erfarenheter går förlorade, och till kommissionen att säkerställa lämpliga personalresurser.

47.

Europaparlamentet noterar från studien att när det gäller arbetskraftens sammansättning har antalet kontraktsanställda under det senaste årtiondet ökat i decentraliserade byråer, både i absoluta tal och som en relativ andel av den totala arbetskraften: Från 17 % 2012 till 21 % 2021 har antalet kontraktsanställd personal i kategori IV ökat mest med tiden (med en andel på upp till 46 % för alla tjänstegrupper 2019), vilket kan tyda på att byråer kan anställa denna typ av personal för att utföra centrala uppgifter inom byråernas mandat. Parlamentet förstår att anlitande av kontraktsanställda som en integrerad del av arbetskraften hjälper byråer att ta itu med uttömda alternativ för effektivitetsvinster och samtidigt ta hänsyn till det ökade ansvarsområdet med färre tjänster. Parlamentet påpekar dock att skillnader i kontraktstyper för liknande uppgifter har betydande konsekvenser för kontraktsanställdas övergripande arbetserfarenhet och deras motivation och den ökade rotationen av kontraktsanställda som arbetar med mer specialiserade roller skulle kunna innebära utmaningar för bevarandet av organisatoriska kunskaper. Parlamentet noterar dessutom från studien skillnaderna mellan kontraktsanställdas löner och de lokala lönerna i medlemsstaterna, medan lönerna för vissa byråer (EES, Eurofound, Europol) för alla tjänstegrupper var lägre än de genomsnittliga lönerna för medlemsstaterna i fråga (DK, IE, NL), medan lönerna för kontraktsanställda vid andra byråer (t.ex. Enisa, EIGE) var högre än de lokala lönerna (EL, LT). Parlamentet konstaterar att rekryteringsprocessen för kontraktsanställda varierar från tre till nio månader eller mer och att skillnaderna mellan lönerna för olika roller kan påverka rekryteringsförfarandena och deras framgångsgrad.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

48.

Europaparlamentet konstaterar att med undantag för en byrå har alla byråer en strategi för förebyggande och hantering av intressekonflikter. Parlamentet välkomnar de åtgärder som de flesta byråer vidtagit för att stärka sina interna förfaranden och kontroller som omfattar potentiella ”svängdörrssituationer” och säkerställa full överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i unionens tjänsteföreskrifter. Parlamentet noterar från EUAN:s rapport om uppföljningen av ansvarsfriheten för 2021 att byråernas styrelseledamöter i de flesta fall kommer från offentliga institutioner på nationell nivå, vilket gör att den potentiella intressekonflikten hamnar på en relativt låg nivå. Parlamentet noterar från samma rapport att styrelseledamöterna till största delen ansvarar för styrning och tillsyn (de fattar operativa beslut endast i mycket få fall) och när sådana medlemmar kommer att arbeta inom reglerade branscher vidtas vissa restriktiva åtgärder riktade mot dem, med beaktande av att det inte finns någon rättslig skyldighet för dessa medlemmar att t.ex. ansöka om tillstånd att ta anställning. Parlamentet uppmanar EUAN att förse parlamentet med en uttömmande förteckning över sådana restriktiva åtgärder som vidtas i praktiken av byråerna. Parlamentet noterar slutligen från studien att kontraktsanställda inte verkar löpa större risk att orsaka s.k. svängdörrsproblematik.

49.

Europaparlamentet noterar från EUAN:s rapport om uppföljningen av ansvarsfriheten för 2021 att byråerna i vissa fall anser att deras grad av exponering för risker för intressekonflikter och lobbyistpåverkan är låg, på grund av deras uppdrag, uppgifter de utför och den miljö och det sammanhang där de verkar, vilket påverkar deras övervägande i vilken utsträckning de behöver en strategi för korruptionsbekämpning, medan andra byråer, på grund av sin högre exponering för sådana risker, har infört fullt utvecklade strategier för korruptionsbekämpning, i vissa fall utarbetade tillsammans med Olaf. Parlamentet upprepar i detta sammanhang behovet av att införa eller regelbundet uppdatera reglerna om transparens, oförenlighet, intressekonflikter och svängdörrsproblematik, olaglig lobbyverksamhet samt strategier för bedrägeribekämpning. Parlamentet noterar från byråernas rapport om uppföljningen av ansvarsfriheten för 2021 att de flesta byråer inte planerar att utveckla en intern strategi för korruptionsbekämpning, medan deras strategier för bedrägeribekämpning omfattar en strategi för korruptionsbekämpning när det gäller vissa byråer (t.ex. EBA och Eiopa).

50.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av protokollet från alla möten med företrädare för intressegrupper, berörda aktörer och lobbyister med byråerna där sådana möten är tillämpliga. Parlamentet uppmanar de byråer (t.ex. Easa) som inte har inrättat en webbplats för offentliggörande av sådana möten att göra detta utan dröjsmål. Parlamentet noterar att vissa byråer (t.ex. Berec, Cepol, CdT och EU-Osha) på grund av sin verksamhets karaktär inte organiserar några möten med lobbyister.

51.

Europaparlamentet konstaterar att samtliga byråer begär intresseförklaringar för sina styrelseledamöter och högre ledning och att de publicerar dem på sin webbplats. Parlamentet konstaterar vidare att de flesta byråer har lagt ut meritförteckningar eller en kort bakgrundsbeskrivning för sina styrelseledamöter, ledningspersonal, externa experter och interna experter på sin webbplats. Parlamentet betonar att när det gäller vissa byråer (t.ex. Cedefop, Efsa, ELA och Enisa) offentliggörs inte meritförteckningarna för vissa styrelseledamöter och suppleanter. Parlamentet uppmanar dessa byråer att utan dröjsmål offentliggöra alla dessa meritförteckningar på sina webbplatser.

52.

Europaparlamentet betonar att de flesta byråer rapporterade att de inte hade några ärenden om intressekonflikter 2022, medan nio byråer har rapporterat sådana ärenden. Parlamentet noterar att de undersökta ärendena gällde tidigare anställning (Acer), underlåtenhet att uppge ekonomiska intressen avseende t.ex. erhållet arvode eller nära familjemedlemsintresse (EMA), rekryteringsförfaranden (Emsa), deltagande av styrelseledamöter i personalrelaterade förfaranden (Eurojust) och anställning efter att ha lämnat tjänsten (Europol). Parlamentet lovordar byråernas totala avslutandegrad (19 ärenden som avslutats av 21 rapporterade och undersökta) för sådana ärenden, med åtgärder som vidtagits för att undvika negativa konsekvenser för dessa byråers intressen 2022. Parlamentet upprepar vikten av att ha robusta interna regler och ramar som syftar till att förhindra alla former av trakasserier, intressekonflikter eller svängdörrsproblematik, och därmed säkerställa högsta möjliga etiska standarder och öka allmänhetens förtroende för EU-institutionerna.

53.

Europaparlamentet konstaterar att alla byråer har en policy för visselblåsare. Parlamentet noterar att 52 ärenden om visselblåsning rapporterades och undersöktes, varav 47 avslutades (inklusive 37 ärenden om extern visselblåsning som mottogs av EMA) och två ärenden (Frontex) som utreddes av Olaf 2022. Parlamentet uppmanar alla byråer att se till att de har särskilda, säkra och effektiva rapporteringskanaler i linje med de relevanta kraven i Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (5) om visselblåsning.

Upphandling

54.

Europaparlamentet noterar mycket bekymrat att revisionsrätten iakttog 48 brister med koppling till offentlig upphandling under 2022 (jämfört med 34 brister 2021 och 18 brister 2020) och att antalet byråer som berörs ökar. 2022 berördes 24 byråer, vilket ska jämföras med 22 byråer 2021 och 14 byråer 2020. Parlamentet är bekymrat att sådana brister fortfarande är den främsta källan till oriktiga betalningar, som härrör från oriktiga upphandlingsförfaranden som rapporterats antingen 2022 eller tidigare år. Parlamentet upprepar revisionsrättens rekommendation att de berörda byråerna vid genomförandet av ramavtal endast bör använda specifika kontrakt för att upphandla varor eller tjänster som omfattas av tillhörande ramavtal. Parlamentet upprepar vidare revisionsrättens rekommendation att de berörda byråerna ytterligare bör förbättra sina förfaranden för offentlig upphandling och säkerställa att de tillämpliga reglerna följs fullt ut, även när det gäller villkoren för att ändra befintliga kontrakt.

55.

Europaparlamentet välkomnar EU-byråernas ökade användning av verktyg för e-upphandling. Parlamentet noterar att de vanligaste e-Priormodulerna som används av byråerna är e-upphandling, e-inlämning och e-fakturering. Parlamentet noterar dessutom att 20 byråer under 2022 antog och tillämpade verktyget för förvaltning av offentlig upphandling, sju byråer testade det och 23 byråer har infört kvalificerade verktyg för elektronisk signatur. Parlamentet uppmanar alla byråer att genomföra dessa verktyg, arbeta vidare mot en fullständig digitalisering av sina upphandlingsprocesser och hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten uppdaterad om framstegen i denna fråga.

56.

Europaparlamentet påminner om vikten för alla upphandlingsförfaranden att säkerställa rättvis konkurrens mellan anbudsgivare och att köpa in varor och tjänster till bästa pris med respekt för principerna om transparens, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering. Parlamentet uppmanar alla byråer att tillämpa alla it-verktyg för e-upphandling som utvecklats av kommissionen. Parlamentet uppmanar alla byråer att ytterligare förbättra sina förfaranden för offentlig upphandling och att föregå med gott exempel och utnyttja den sociala klausulen i EU:s befintliga direktiv om offentlig upphandling för att säkerställa att ekonomiska aktörer som är involverade i offentliga kontrakt uppfyller alla tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter som fastställs i unionsrätten, nationell rätt eller kollektivavtal, eller i tillämpliga internationella miljö-, social- eller arbetsrättsliga bestämmelser.

Internkontroll

57.

Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelser på området för förvaltnings- och kontrollsystem (andra än upphandlings- och personalfrågor), där svagheter konstaterades under 2022 när det gäller brister i uppgifternas kvalitet och fullständighet, utgifter som genomförts utan att en utanordnare har delegerat sina befogenheter på lämpligt sätt, avsaknad av lämpliga efterhands-/förhandskontroller och brister i hanteringen av ersättningar, bidrag och åtaganden. Parlamentet noterar att av de totalt 24 iakttagelserna på dessa områden var tre kopplade till oriktiga utbetalningar. Parlamentet insisterar med kraft på kravet på effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att undvika sådana brister. Parlamentet upprepar sin uppmaning att förvaltnings- och kontrollsystemen behöver stärkas för att kunna säkerställa välfungerade byråer.

58.

Europaparlamentet noterar att samtliga byråer i slutet av 2022 rapporterade att de hade genomfört den reviderade COSO-baserade ramen för intern kontroll och att de hade gjort en årlig utvärdering av ramen för intern kontroll. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla byråer att som ett minimum tillhandahålla resultaten av bedömningen på komponentnivå, men uppmuntrar byråerna att rapportera på en mer detaljerad nivå, t.ex. enligt principen om internkontroll.

59.

Europaparlamentet noterar från revisionsrättens rapport om uppföljning av tidigare års iakttagelser att 64 iakttagelser avslutades 2022 och att 57 iakttagelser fortfarande höll på att genomföras eller ännu inte hade börjat genomföras. Parlamentet uppmanar byråerna att noggrant genomföra iakttagelserna och ytterligare förbättra sin internkontroll. Parlamentet noterar slutligen att åtta byråer rapporterade att de hade 23 ärenden som Olaf hanterade 2022, och att elva av dessa ärenden avslutades det året.

Övrigt

60.

Europaparlamentet välkomnar de ytterligare åtgärder som byråerna vidtog under 2022 för att stärka sin cybersäkerhet och sitt skydd av de digitala arkiven. Parlamentet lovordar byråerna (ECDC, Echa, EIGE och Enisa) som har antagit eller uppdaterat sina policyer för cybersäkerhet och informationssäkerhet, mot bakgrund av unionens bestämmelser om cybersäkerhet och informationssäkerhet vid unionens institutioner och organ. Parlamentet noterar att vissa byråer (t.ex. Cepol) ännu inte har antagit sådana policyer på grund av avsaknaden i sin tjänsteförteckning av tilldelade tjänster som skulle behövas för att genomföra dessa förordningar. Parlamentet uppmanar de berörda byråerna att så snart som möjligt hitta tillfälliga lösningar (t.ex. att dela relevanta resurser med andra byråer) och identifiera ett sätt att nå en permanent lösning. Parlamentet uppmanar EUAN att främja ett bättre utbyte mellan byråerna i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar de berörda byråerna att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de framsteg som görs i detta avseende.

61.

Europaparlamentet noterar utifrån diskussionen under den offentliga utfrågningen att 1) it-hoten ökar ständigt och Enisas budget bör öka i motsvarande grad, även om den inte anförtros nya uppgifter, då nuvarande uppgifter blir mer omfattande, 2) med kommissionens akter om cybersolidaritet och cyberresiliens skulle Enisa få nya uppgifter utan ytterligare resurser, 3) det är mycket viktigt att genomföra och formalisera tillsammans med byråerna, genom en tydlig och transparent metod, en bedömning av de resurser som behövs när byråernas mandat stärks eller deras omfattning ökar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa aspekter och påminner om att när det gäller cybersäkerhet måste investeringar göras av varje byrå för att uppfylla de rättsliga kraven.

62.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som byråerna vidtagit för att meddela och offentliggöra resultaten av sitt arbete via olika kanaler, inklusive deras webbplatser och sociala medier. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta sina insatser för att rapportera relevant prestationsinformation till unionsmedborgarna och allmänheten på ett tydligt och tillgängligt språk, för att säkerställa större transparens och offentlig ansvarsskyldighet genom bättre användning av medier och sociala medier. Parlamentet förväntar sig att byråerna rapporterar till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i denna fråga.

63.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030, som syftar till att rationalisera och förenkla rapporteringskraven med 25 % för varje grönt, digitalt och ekonomiskt temaområde, och uppmanar EU-byråerna att rationalisera sina interna förfaranden för att minska onödiga administrativa bördor.

64.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C, C/2023/594, 27.10.2023.

(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(3) EUT L 122, 10.5.2019, s. 1.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).