|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2026/2497 |
11.11.2026 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2497
av den 10 november 2026
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av rör av koppar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
|
(1) |
Den 12 mars 2026 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av rör av koppar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina), Mexikos förenta stater (Mexiko), Socialistiska republiken Vietnam (Vietnam) och Republiken Uzbekistan (Uzbekistan) (de berörda länderna) i enlighet med artikel 5 i grundförordningen. Detta följde på ett klagomål som ingavs den 26 januari 2026 av EU Copper Tubes Defence Committee (försvarskommittén för EU:s kopparrörsindustri) (klagandena eller EUCTDC) för unionsindustrins räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. |
|
(2) |
Inledandet motiverades av den bevisning om både dumpning och därav följande väsentlig skada som lämnats i klagomålet, såsom närmare anges i tillkännagivandet om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
1.2 Registrering
|
(3) |
Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1161 (3) (förordningen om registrering). |
1.3 Berörda parter
|
(4) |
I tillkännagivandet om inledande inbjöd kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klagandena, kända unionsproducenter, exporterande producenter, myndigheterna i Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan samt andra kända berörda parter – däribland importörer, användare och branschorganisationer – och inbjöd dem att delta. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på inledandet och att begära att bli hörda av kommissionen eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.4 Synpunkter på inledandet
|
(5) |
Inlagor om inledandet lämnades in av de uzbekiska myndigheterna och tre uzbekiska exporterande producenter, nämligen JV Sharq Tubes LLC, ICG Infinity Copper Group LLC och Angren Pipe Plant LLC. I dessa inlagor hävdade parterna att a) undersökningen avseende Uzbekistan borde avslutas med motiveringen att landets marknadsandel var försumbar och att b) villkoren för att slå samman Uzbekistan med de övriga exportländerna vid bedömningen av skada inte var uppfyllda. Med tanke på att inlagan ifrågasatte vissa data som lämnats av klagandena utan att ifrågasätta inledandet av undersökningen som sådan, behandlades dessa påståenden som en del av skadeanalysen i avsnitt 4. |
1.5 Stickprovsförfarande
|
(6) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(7) |
I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen parterna om att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Urvalet gjordes på grundval av produktions- och försäljningsvolymen och bestod av tre unionsproducenter. |
|
(8) |
De unionsproducenter som ingår i urvalet stod för över 40 % av den uppskattade sammanlagda produktions- och försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom på urvalet. Det slutgiltiga urvalet befanns vara representativt för unionsindustrin. |
Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(9) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt uppmanade kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(10) |
Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Mot bakgrund av detta gjordes inget urval av icke-närstående importörer. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
|
(11) |
Den globala marknaden för rör av koppar domineras av tre stora kinesiska multinationella koncerner: Golden Dragon Precise Copper Tube Group Inc (Dragon Copper Tubes-koncernen), Jintian-koncernen och Hailiang-koncernen. De exporterande producenterna inom dessa koncerner är belägna i tre av de berörda länderna, nämligen Kina, Mexiko och Vietnam, och alla de exporterande producenter som ingick i urvalet i denna undersökning (utom de i Uzbekistan) tillhör en av dessa koncerner. |
|
(12) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt uppmanade kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(13) |
Fyra exporterande producenter från två koncerner i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet genom svaren på tillkännagivandet om inledande. |
|
(14) |
På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i detta skede utgjorde den totala exportvolymen från dessa kinesiska företag, både genom direkt export och via närstående och icke-närstående handlare, [3–5] % av den uppskattade totala exportvolymen av rör av koppar från Kina till unionen under undersökningsperioden (4). Med tanke på den låga exportnivån till unionen för de exporterande producenter som lämnade svar inom ramen för stickprovsförfarandet drog kommissionen slutsatsen att ett representativt urval inte kunde göras i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. |
|
(15) |
I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet om att inget stickprovsförfarande skulle genomföras. |
|
(16) |
Ningbo Jintian Copper Tube Co. Ltd., China (Jintian China) lämnade synpunkter på att inget stickprovsförfarande genomfördes. Företaget hävdade att det HS-nummer som användes för att beräkna importen under undersökningsperioden innefattade flera produkter som inte omfattades av denna undersökning. Således anförde företaget att den totala exportvolym som användes som utgångspunkt var för hög, vilket innebar att de samarbetsvilliga företagen i själva verket stod för en större andel än de uppskattade [3–5] % av den totala exporten av den berörda produkten från Kina till EU. |
|
(17) |
Vid tidpunkten för beslutet om stickprovsförfarandet uppskattade kommissionen importvolymen på grundval av den metod som anges i klagomålet. Eftersom den berörda produkten omfattas av KN-nummer 7411 10 90 , som också omfattar andra produkter, uppskattades det i klagomålet att omkring 50–60 % av den totala importen enligt det KN-numret utgjordes av den berörda produkten. Klaganden grundade sin uppskattning på data från unionsproducenter, kommunikation med klagandens kunder och marknadsanalys, vilken kombinerar information i marknadsrapporter från externa källor och statistiska data om import och export från vart och ett av de berörda länderna (5). På grundval av denna uppskattning fastställde kommissionen importvolymen från Kina. Jintian China bestred inte den metod som användes i klagomålet och tillhandahöll ingen alternativ metod. Kommissionen avvisade därför påståendena och bekräftade att inget representativt urval kunde göras i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. |
|
(18) |
Den 7 april 2026 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om sitt beslut att tillämpa artikel 18 i grundförordningen jämförd med artikel 17.4 i grundförordningen, med tanke på den väsentliga graden av bristande samarbetsvilja från exporterande producenters sida. Kommissionen grundade således sina undersökningsresultat avseende exporterande producenter i Kina på artikel 18 och utgick från tillgängliga uppgifter. |
|
(19) |
I sina synpunkter framhöll de kinesiska myndigheterna att de kinesiska företag som hade registrerat sig för att delta i förfarandet, oavsett exportvolym, borde få en enskild dumpningsmarginal på grundval av sina svar i stället för tillgängliga uppgifter. Kommissionen noterade att alla samarbetsvilliga exporterande producenter genom noteringen om resultaten av stickprovsförfarandet vederbörligen hade underrättats om att de, om de ville begära en enskild dumpningsmarginal, skulle fylla i frågeformuläret för exporterande producenter. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Mexiko
|
(20) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt uppmanade kommissionen alla exporterande producenter i Mexiko att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Mexikos beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(21) |
En exporterande producent i Mexiko, GD Affiliates de RL de CV (GDA), lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. GDA är ett dotterbolag till Dragon Copper Tubes-koncernen och stod för 100 % av den totala exporten från Mexiko till EU under undersökningsperioden. |
|
(22) |
Kommissionen beslutade därför att det inte behövdes något stickprovsförfarande. Den exporterande producent som gav sig till känna uppmanades därför att besvara frågeformuläret. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Uzbekistan
|
(23) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt uppmanade kommissionen alla exporterande producenter i Uzbekistan att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Uzbekistans beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(24) |
Tre exporterande producenter i Uzbekistan lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet: JV Sharq Tubes LLC, ICG Infinity Copper Group LLC och Angren Pipe Plant LLC. De stod för 100 % av den totala exporten från Uzbekistan till EU under undersökningsperioden. |
|
(25) |
Kommissionen beslutade att undersöka de tre exporterande producenterna, varför ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Alla tre exporterande producenter uppmanades därför att besvara frågeformuläret. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Vietnam
|
(26) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt uppmanade kommissionen alla exporterande producenter i Vietnam att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Vietnams beskickning att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(27) |
Fyra exporterande producenter i Vietnam lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. |
|
(28) |
I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter: Hailiang (Vietnam) Copper Manufacturing Co., Ltd (Hailiang Vietnam), ett dotterbolag till den kinesiska Hailiang-koncernen, och Jintian Copper Industrial (Vietnam) Company Limited (Jintian Vietnam), ett dotterbolag till den kinesiska Jintian-koncernen. Urvalet baserades på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i detta skede stod urvalet för mer än 90 % av den totala exporten från samtliga samarbetsvilliga exporterande producenter i Vietnam. |
|
(29) |
En av de vietnamesiska exporterande producenter som inte ingår i urvalet, Toan Phat Copper Tube Joint Stock Company, lämnade synpunkter på urvalet och hävdade att det skulle leda till undersökningsresultat som inte var representativa för Toan Phats situation om två kinesiskt ägda företag, t.ex. Hailiang Vietnam och Jintian Vietnam, vilka bedriver produktion i Vietnam i frizoner för bearbetning på export, skulle ingå i urvalet. Företaget anförde vidare att kommissionen visserligen hade begränsat antalet företag i Vietnam som ingår i urvalet till två med hänvisning till vad som ”rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande”, men att tre företag i Uzbekistan ingår i urvalet och att den bristande samarbetsviljan i Kina borde ha frigjort resurser så att även Toan Phat hade kunnat ingå i urvalet. |
|
(30) |
Kommissionen ansåg att de två utvalda vietnamesiska företagens ägarförhållanden och produktionsstrukturer var representativa för marknaden som helhet, eftersom de var de överlägset största exportörerna av den berörda produkten till unionen. Kommissionen noterade också att bedömningen av om ett urval rimligen kunde utvidgas inte enbart var beroende av antalet företag som ingår i urvalet i andra länder. |
1.6 Enskild marginal
|
(31) |
En exporterande producent i Kina, Jintian China, begärde en enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen och lämnade in svar på frågeformuläret. Eftersom endast ett företag hade lämnat ett adekvat och i rätt tid inkommet svar på frågeformuläret som kunde kontrolleras i enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen, beslutade kommissionen att beräkna en enskild marginal för Jintian China. |
1.7 Frågeformulärssvar och kontrollbesök
|
(32) |
Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(33) |
I sitt klagomål tillhandahöll klaganden också tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar enligt artikel 7.2 i grundförordningen avseende den berörda produkten i Kina och Vietnam. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2 eller 7.2a i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina och Vietnam. Kommissionen skickade därför ytterligare frågeformulär om dessa snedvridningar till de kinesiska och vietnamesiska myndigheterna. |
|
(34) |
Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter som ingår i urvalet, de exporterande producenter i de berörda länderna som ingår i urvalet, klagandena (makrofrågeformulär), kända importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (6) på dagen för inledandet. |
|
(35) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande aktörers lokaler:
|
1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(36) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden). |
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Undersökt produkt
|
(37) |
Den produkt som är föremål för undersökning är rör av raffinerad koppar, i LWC-form, antingen släta eller med innerspår, inte vidare bearbetade (rör av koppar). |
|
(38) |
För att producera rör av koppar kan producenterna använda katoder framställda av kopparmalm eller kopparskrot eller en blandning av dessa. Tillverkningen omfattar vanligtvis tre steg: smältning av råvaran, gjutning av den smälta kopparn och slutbearbetning, som omfattar dragning för att uppnå önskad diameter och väggtjocklek samt glödgning för att anpassa produktens hårdhet till kundens behov (7). Produkten lindas därefter till LWC-form. |
|
(39) |
Rör av koppar används inom en rad olika tillämpningsområden tack vare kopparns fysikalisk-kemiska och bakteriostatiska egenskaper samt dess beständighet mot brand och korrosion. De används inom sektorn för uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och kylning samt för sanitära, medicinska och industriella ändamål. Rör av koppar är också en viktig komponent i vissa nät för förnybar energi (8). |
2.2 Berörd produkt
|
(40) |
Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7411 10 90 (Taric-nummer 7411 10 90 10) (den berörda produkten). |
2.3 Likadan produkt
|
(41) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(42) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.4 Invändningar avseende produktdefinitionen
|
(43) |
Jintian Vietnam och Jintian China begärde att kommissionen skulle bekräfta att raka rör av koppar, plattlindade spolar, isolerade eller överdragna rör av koppar och kapillärrör av koppar inte omfattades av undersökningen. Hailiang Vietnam hävdade likaså att kapillärrör av koppar inte omfattades av produktdefinitionen. |
|
(44) |
Kommissionen bekräftade att raka rör av koppar, plattlindade spolar samt isolerade eller överdragna rör av koppar inte motsvarade beskrivningen av den undersökta produkten och därför inte omfattades av undersökningen. |
|
(45) |
När det gäller kapillärrör av koppar, som är rör av koppar med mycket liten diameter och som produceras för exakt flödesreglering, förklarade Jintian Vietnam och Jintian China att dessa rör främst kännetecknas av en ytterst liten ytterdiameter, vanligtvis 1–3,6 mm, och att de produceras genom upprepad precisionsdragning av rör av koppar i LWC-form. Detta utgör ytterligare ett bearbetningssteg för rör av koppar, vilket enligt definitionen av den undersökta produkten skulle innebära att dessa produkter inte omfattas av undersökningen. |
|
(46) |
Hailiang Vietnam hävdade att kapillärrör är produkter i senare led som framställs genom vidarebearbetning av de rör i LWC-form som undersökningen avser. Företaget förklarade också att rör av koppar och kapillärrör är tekniskt och kommersiellt skilda produkter med olika funktioner, produktionsprocesser, tillämpliga industristandarder, fysiskt utseende, slutanvändningsområden och prisnivåer. |
|
(47) |
Klagandena anförde att kapillärrör hade undantagits från definitionen av den undersökta produkten i klagomålet eftersom de vanligtvis inte levereras i LWC-form utan i mindre ringar eller rullar eller i kapade längder för praktisk användning. Enligt klagandena omfattas rör av koppar med liten diameter dock fortfarande av definitionen av den undersökta produkten om de säljs i LWC-form, oavsett vilken handelsbeteckning producenten ger dem. |
|
(48) |
Kommissionen klargjorde att kapillärrör av koppar omfattas av undersökningen så länge de säljs i LWC-form. Även om dessa rör påstås utmärka sig genom sin lilla ytterdiameter, konstaterade kommissionen att varken produktbeskrivningen eller produktkontrollnumret anger någon begränsning av rörens diameter. Dessutom måste bedömningen av huruvida en produkt motsvarar produktbeskrivningen grundas på iakttagbara fysiska och tekniska egenskaper. En beläggning kräver exempelvis ytterligare bearbetning och är tydligt iakttagbar på slutprodukterna, som därmed inte längre motsvarar produktbeskrivningen och därför anses falla utanför undersökningens omfattning. Att en producent däremot väljer att använda rör i LWC-form i ett mellanled i produktionen kan inte medföra att produkten undantas från undersökningen, om denna användning och den ytterligare bearbetningen inte leder till att slutprodukterna får iakttagbara fysiska och tekniska egenskaper som innebär att de faller utanför produktdefinitionen. Den enda iakttagbara skillnaden mellan de kapillärrör som säljs i LWC-form och andra rör av koppar som säljs i LWC-form är nämligen rörens mindre diameter, som fortfarande överensstämmer med produktbeskrivningen. Av dessa skäl avvisade kommissionen dessa påståenden i detta skede av undersökningen. Kommissionen noterade också att importen från de berörda länderna av rör av koppar som kunde betraktas som kapillärrör var obefintlig eller försumbar under undersökningsperioden, och att ett uteslutande av dem från produktdefinitionen därför inte skulle ha någon väsentlig inverkan på slutsatserna i undersökningen. |
|
(49) |
Entalpia Europe Sp. Z o. o., en användare av rör av koppar som tillverkar isolerade rör av koppar, begärde att undersökningens produktdefinition skulle utvidgas till att omfatta import av färdiga isolerade rör av koppar. Alternativt begärde företaget att undantas från antidumpningstullarna på rör av koppar, eftersom dess verksamhet inte konkurrerar med unionsindustrin. Företaget hävdade att de exporterande producenterna i de berörda länderna skulle kunna kringgå antidumpningstullarna genom att exportera färdiga isolerade rör av koppar i stället för den undersökta produkten, vilket skulle öka konkurrensen med företagets produkt och undergräva dess nyligen gjorda investeringar. |
|
(50) |
Kommissionen noterade dock att isolerade rör av koppar varken omfattades av produktdefinitionen i skäl 37 eller av klagomålet i detta ärende och att unionsindustrin således inte hade lagt fram någon bevisning om dumpning och därav följande skada som skulle motivera en undersökning av isolerade rör av koppar. Begäran avvisades därför. |
|
(51) |
Kommissionen noterade att åtgärdernas effekter övervakas efter införandet och att kommissionen kan inleda en undersökning om kringgående när villkoren är uppfyllda. Begäran avvisades således. |
3. DUMPNING
3.1 Kina
3.1.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(52) |
Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(53) |
För att inhämta de data som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, följaktligen alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera rör av koppar. Fyra exporterande producenter från två koncerner lämnade de relevanta uppgifterna. |
|
(54) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(55) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att, enligt de uppgifter som var tillgängliga för kommissionen, Thailand kunde vara ett lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. |
3.1.2 Normalvärde
|
(56) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(57) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att ”normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(58) |
Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas och de exporterande producenternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.1.2.1
|
(59) |
Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
|
(60) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är kumulativ behöver inte samtliga faktorer föreligga för att betydande snedvridningar ska kunna konstateras. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. |
|
(61) |
Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen av förekomsten av snedvridningar kan även den allmänna kontexten och situationen i exportlandet beaktas, särskilt när de grundläggande beståndsdelarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger staten betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sådant sätt att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
|
(62) |
I artikel 2.6a c i grundförordningen föreskrivs följande: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
|
(63) |
I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport om Kina (rapporten) (9), som innehåller bevis för förekomsten av betydande statligt ingripande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (t.ex. mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt i utvalda sektorer (bl.a. den kemiska sektorn). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten om Kina lades till i ärendehandlingarna i det inledande skedet. Klagomålet innehöll även viss relevant bevisning som kompletterade rapporten. |
|
(64) |
Klaganden påpekade att Kina är en socialistisk marknadsekonomi som utvecklas under ledning av Kinas kommunistiska parti, vilket möjliggör betydande statliga ingripanden i ekonomin. Den kinesiska statens och Kinas kommunistiska partis strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och personligt). De kinesiska myndigheterna för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en öppen marknad. De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska ekonomiska styrmedel av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet och olika delar av regelverket. |
|
(65) |
I klagomålet erinrades om följande faktorer som leder till betydande snedvridningar: |
|
(66) |
För det första är sektorn för rör av koppar i Kina föremål för statliga ingripanden på marknaderna i tidigare och senare led, vilket leder till betydande snedvridningar av kostnaderna för de råvaror som används i produktionsprocessen. Klaganden hänvisade till rapporten för att visa att Kina har världens största kopparproduktion, som motsvarar 38 % av den globala produktionen. Denna dominerande ställning beror på landets snabba industrialisering och statliga ingripanden. De kinesiska myndigheterna antog nyligen sin kopparplan (2025–2027), som syftar till att ”främja en högkvalitativ utveckling inom kopparindustrin [och] ge bättre stöd åt viktiga industrikedjor inom tillverkningssektorn”, vilket återspeglar landets uppfattning att ”koppar är en viktig basråvara och en strategisk resurs som är nära kopplad till den nationella ekonomiska utvecklingen”. Dessutom innehåller den 14:e femårsplanen, som antogs 2021, vissa centrala sektorsplaner med inriktning på råvarusektorer, däribland icke-järnmetaller såsom koppar. Den 14:e femårsplanen innehåller också bestämmelser om flera femårsplaner på provinsnivå med särskilda planeringspolitiska åtgärder på provins- och sektorsnivå. Klaganden hävdar att denna politik, som syftar till att öka tillgången på kopparmetall i Kina, kommer att sänka priset på kopparmetall i Kina och indirekt gynna producenter av rör av koppar genom att artificiellt sänka deras produktionskostnader. Klaganden påpekade dessutom att den inhemska marknaden för insatsvaror av koppar och färdigvaror i senare led snedvrids av exportpolitiska åtgärder, t.ex. exporttullar och exportkvoter. Dessutom har lageruppbyggnad en betydande inverkan på priserna och tillgången på vissa råvaror, däribland koppar. Klaganden hävdade att betydande snedvridningar inom näringar i senare led, t.ex. sektorn för förnybar energi och miljöindustrin, påverkar kopparrörsindustrin. |
|
(67) |
För det andra försörjs den kinesiska marknaden för rör av koppar i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter. Statsägda företag utgör en väsentlig del av den kinesiska ekonomin. De kinesiska myndigheterna och Kinas kommunistiska parti upprätthåller strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över statsägda företag. Den kinesiska gruvsektorn har traditionellt till stor del stått under statlig kontroll. Trots den ökade privatiseringen inom gruv- och metallsektorerna är de kinesiska myndigheternas ingripanden i och kontroll över företag som är verksamma inom dessa sektorer fortfarande omfattande. |
|
(68) |
För det tredje gör den statliga närvaron i företag inom kopparrörsindustrin det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader. Klaganden hänvisade till rapporten och erinrade om att staten kan påverka affärsbeslut genom den rätt att tillsätta och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag som statliga myndigheter och particeller från Kinas kommunistiska parti har i företagen. Statens närvaro och ingripanden på de finansiella marknaderna samt vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror bidrar dessutom till ytterligare snedvridning av marknaden. |
|
(69) |
För det fjärde bedriver de kinesiska myndigheterna en offentlig politik eller vidtar offentliga åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. I den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling fastställs utvecklingsmål, ges anvisningar om produktionsmål för olika industrisegment, däribland industrin för icke-järnmetaller, och föreskrivs statlig kontroll över produktionskapaciteten och företagens beslut. |
|
(70) |
För det femte är sektorn för rör av koppar, liksom alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller bristfälligt genomförande av kinesiska bestämmelser inom konkursrätt, bolagsrätt och egendomsrätt. Klaganden hänvisade till rapporten och hävdade att det kinesiska konkurssystemet förefaller otillräckligt för att uppnå sina egna huvudmål. Antalet konkurser är exempelvis fortfarande anmärkningsvärt lågt i förhållande till storleken på landets ekonomi. Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina. All mark i Kina ägs av staten, och fördelningen av mark är fortfarande helt beroende av statens beslut. Vid fördelningen av mark strävar myndigheterna dessutom ofta efter att uppnå särskilda politiska mål, bland annat att genomföra de ekonomiska planerna. |
|
(71) |
För det sjätte är lönekostnaderna snedvridna även inom sektorn för rör av koppar. Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras från att utöva sin rätt att organisera sig kollektivt. Enligt nationell rätt finns det endast en verksam facklig organisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna, och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat. Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för hushållsregistrering. Dessa omständigheter leder till att lönekostnaderna snedvrids i Kina. |
|
(72) |
För det sjunde har producenter av rör av koppar tillgång till finansiering från institutioner som arbetar för att uppnå offentliga politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Det kinesiska finansiella systemet kännetecknas av en stark ställning för statsägda banker, som vid beviljandet av finansiering tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft. Icke-finansiella statsägda företag har fortfarande band till staten, inte bara genom ägarförhållanden utan även genom personliga relationer och genomförandet av den offentliga politik som staten utformar. Klaganden påpekade dessutom att obligationsvärderingar och kreditbetyg ofta är snedvridna. Lånekostnaderna har hållits artificiellt låga för att stimulera investeringsökningar. Även om en avreglering av de nominella räntesatserna genomfördes i oktober 2015 är prissignalerna fortfarande inte ett resultat av fria marknadskrafter, utan de påverkas av snedvridningar orsakade av staten. Slutligen tyder kredittillväxten i Kina på att kapitalallokeringen blir allt mindre effektiv, utan några tecken på den kreditbegränsning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. |
|
(73) |
Klaganden hänvisade till rapporten och hävdade att de ovannämnda snedvridningarna är systemomfattande. Den tillgängliga bevisningen visar att de förhållanden och särdrag hos det kinesiska systemet som beskrivits ovan förekommer i hela landet och inom samtliga ekonomiska sektorer. Insatsvarukostnaderna vid produktionen av rör av koppar är snedvridna eftersom deras prisbildning påverkas av betydande statliga ingripanden. Dessutom är de statliga ingripandena inom energisektorn särskilt relevanta eftersom produktionen av rör av koppar är mycket energiintensiv. Vidare använder leverantörer av insatsvaror arbetskraft som är föremål för snedvridningar. |
|
(74) |
Sammanfattningsvis hävdade klaganden att det förekommer betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen inom kopparrörssektorn. |
|
(75) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina sett till att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendehandlingarna. Bevisningen i ärendehandlingarna innefattade bevisningen i rapporten, vilken bygger på offentligt tillgängliga källor. |
|
(76) |
Analysen omfattade en granskning av de betydande statliga ingripandena i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.1.2.1.1
|
(77) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, dvs. de ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (10). |
|
(78) |
Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (11). Jämfört med den 13:e femårsplanen bekräftade SASAC att de centrala företagens totala tillgångar ökade med 44,6 % under den 14:e femårsplanen, vilket ”på ett effektivt sätt främjade den integrerade utvecklingen av företag i tidigare och senare led i industrikedjan och gav ett starkt stöd för att framgångsrikt uppnå de viktigaste målen och fullgöra de viktigaste uppgifterna för Kinas ekonomiska och sociala utveckling” (12). |
|
(79) |
Den kinesiska ekonomins övergripande struktur möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, och staten har i själva verket ett uttryckligt lagstadgat uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet ges företräde framför det privata genomsyrar hela rättssystemet och framhålls som en allmän princip i all central lagstiftning. |
|
(80) |
Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas sida vid sida med det statliga ägandet (13). |
|
(81) |
Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistiska parti. Den kinesiska statens och Kinas kommunistiska partis strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara. |
|
(82) |
Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev Kinas kommunistiska partis ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. |
|
(83) |
Efter den redan befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder: ”[d]et främsta kännetecknet för socialism med kinesiska särdrag är Kinas kommunistiska partis ledarskap”. (14) Detta åskådliggör Kinas kommunistiska partis obestridda och alltmer ökande kontroll över Kinas ekonomiska system. |
|
(84) |
Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
|
(85) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av Kinas kommunistiska parti i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (15). De kinesiska myndigheterna använder en rad olika ekonomiska styrmedel för att ingripa i ekonomin, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet och samtliga politiska mål som anges i de olika bestämmelserna. |
|
(86) |
För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning på den övergripande administrativa nivån av ett komplext system för industriell planering som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en heltäckande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de förekommer på alla myndighetsnivåer. |
|
(87) |
Planerna på provinsnivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller även uttryckliga produktionsmål. |
|
(88) |
Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). |
|
(89) |
De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste i praktiken anpassa sin affärsverksamhet efter den verklighet som följer av planeringssystemet. Detta beror inte bara på planernas bindande karaktär, utan också på att de relevanta kinesiska myndigheterna på alla nivåer i myndighetsstrukturen följer systemet med planer och använder sina tilldelade befogenheter i enlighet därmed, vilket därigenom förmår de ekonomiska aktörerna att följa de prioriteringar som anges i planerna (16). |
|
(90) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av finansiella resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (17). |
|
(91) |
Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, private equity-marknader osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera de finansiella marknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripanden från statens och Kinas kommunistiska partis (18) sida. |
|
(92) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel regelbundet för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar (19). |
|
(93) |
På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Granskning av investeringar samt olika investeringsrelaterade incitament, begränsningar och förbud används av myndigheterna som ett viktigt verktyg för att stödja industripolitiska mål, såsom att upprätthålla statlig kontroll över viktiga sektorer eller stärka den inhemska industrin (20). |
|
(94) |
Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot marknadskrafternas fria spel och leder därmed till en snedvridning av en effektiv resursfördelning i linje med marknadsprinciper (21). |
3.1.2.1.2
|
(95) |
I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. |
|
(96) |
Sektorn för den berörda produkten försörjs huvudsakligen av privata företag, t.ex. Changzhou Enreach Copper Co. (22), Zhejiang Hailiang Co. Ltd (23) eller Ningbo Jintian Copper (Group) Co., Ltd (24). Eftersom koppar är en viktig insatsvara vid produktionen av rör av koppar är undersökningsresultaten när det gäller statligt ägande inom kopparsektorn dessutom relevanta: flera statsägda företag hör till de huvudsakliga aktörerna inom kopparsektorn, till exempel China Copper Corporation (25), som kontrolleras av Chinalco (26), ett statsägt företag som lyder under kommissionen för tillsyn och förvaltning av statliga tillgångar (SASAC) (27), eller China Minmetals Corp. (28), ett annat statsägt företag som lyder under SASAC (29). |
|
(97) |
Kinas kommunistiska partis ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (30), och partiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom Kinas kommunistiska partis strukturer inom företagen innebär i praktiken att de ekonomiska aktörerna står under statens kontroll och politiska styrning, eftersom statens och partiets strukturer har vuxit samman i så hög grad i Kina. |
|
(98) |
Dessutom omfattas sektorn för den berörda produkten av flera statliga strategier, bland annat den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (31), enligt vilken man ska ”förhindra en planlös och oordnad utveckling inom kopparsmältning (32)” och ”inrikta sig på delsektorer inom industrin eller viktiga produkter med en stark industriell bas, betydande komparativa fördelar och ledande teknik, [för att] utnyttja den ledande roll som nyckelföretag spelar i industrikedjan […] och skapa ett antal industrikluster inom […] icke-järnmetallsektorn (33)”. |
|
(99) |
På liknande sätt syftar arbetsplanen för stadig tillväxt inom icke-järnmetallindustrin 2025–2026 (34) till att säkerställa att ”[f]örädlingsvärdet inom icke-järnmetallindustrin ökar med i genomsnitt omkring 5 % per år under perioden 2025–2026, samtidigt som en positiv ekonomisk utveckling upprätthålls, [att] produktionen av tio icke-järnmetaller ökar med i genomsnitt omkring 1,5 % per år, [och att] positiva framsteg görs när det gäller utvecklingen av inhemska resurser såsom koppar” (35). |
|
(100) |
Närmare bestämt föreskrivs i genomförandeplanen för en högkvalitativ utveckling av kopparindustrin (2025–2027) (36) att ”[s]enast 2027 ska industri- och leveranskedjornas motståndskraft och säkerhet ha förbättrats avsevärt. Försörjningstryggheten när det gäller kopparråvaror ska stärkas kontinuerligt, med målet att öka de inhemska kopparmalmsresurserna med 5–10 % [… och att] den tekniska innovationen ska stärkas kontinuerligt, så att genombrott uppnås inom viktiga processer (37)”. I genomförandeplanen fastställs också målet att ”[e]tt antal högkvalitativa företag inom kopparindustrin ska utvecklas och industristrukturen optimeras ytterligare (38)”. Slutligen strävar de kinesiska myndigheterna efter att säkerställa att den kinesiska kopparindustrins ”industrikedja senast 2035 kommer att vara världsledande […] och skapa ett utvecklingsmönster som kännetecknas av en ändamålsenlig industristruktur, en hög nivå av teknisk innovation, god kvalitet och effektivitet samt stark global konkurrenskraft” (39). |
|
(101) |
Ny teknik för kopparsmältning anges dessutom bland de verksamheter som ska främjas i den vägledande katalogen för anpassning av industristrukturen (2024 års utgåva) (40). Samma katalog visar också hur omfattande statens ingripanden inom kopparsektorn är. I katalogen förtecknas ”kopparsmältningsprojekt med en kapacitet på mindre än 100 000 ton per år” bland de verksamheter som omfattas av begränsningar (41). |
|
(102) |
Även de berörda branschorganisationerna står under statens kontroll och politiska styrning (42). |
|
(103) |
Exempelvis anges i artikel 2 i stadgarna för China Non Ferrous Metals Fabrication Industry Association (CNFA) (43) att organisationens syfte är att ”upprätthålla partiets grundläggande linje och olika politiska riktlinjer; tjäna staten, industrin och företagen, [… och att] fullt ut fylla sin roll som rådgivare och stöd åt staten”. (44) |
|
(104) |
I artikel 3 anges dessutom att CNFA ”följer den övergripande ledning som utövas av Kinas kommunistiska parti” och ”inrättar en partiorganisation som lyder under Kinas kommunistiska parti, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens verksamhet”. Vidare ”godtar CNFA vägledning i verksamhetsfrågor och tillsyn från ministeriet för civila frågor och myndigheten för industriförvaltning” (45). |
|
(105) |
Zhejiang Hailiang Co. Ltd, Ningbo Jintian Copper (Group) Co., Ltd. och Chinalco hör till medlemmarna i CNFA (46). De två förstnämnda koncernerna var de enda som besvarade formuläret i stickprovsförfarandet. |
|
(106) |
Privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Såväl statsägda som privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk styrning eller politiskt överinseende. |
3.1.2.1.3
|
(107) |
De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. Kinas kommunistiska partis celler i företag, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut. |
|
(108) |
Enligt den kinesiska bolagslagen ska en organisation för Kinas kommunistiska parti inrättas i varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (47)), och företaget ska tillhandahålla de förutsättningar som behövs för partiorganisationens verksamhet. |
|
(109) |
Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller kontrollerats strikt. Åtminstone sedan 2016 har Kinas kommunistiska parti emellertid stärkt sina anspråk på att av principiella politiska skäl kontrollera företagens affärsbeslut (48), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (49). |
|
(110) |
Redan 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av omkring 1,86 miljoner privatägda företag och att trycket ökade på att partiorganisationerna skulle få sista ordet om affärsbesluten i respektive företag (50). Dessa regler är allmänt tillämpliga i hela den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inbegripet producenterna av den berörda produkten och deras leverantörer av insatsvaror. |
|
(111) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med titeln General Office of CCP Central Committee’s Guidelines on stepping up the United Front work in the private sector for the new era (51) (riktlinjerna), vilket ytterligare utvidgade partikommittéernas roll i privata företag. |
|
(112) |
I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste stärka partiets övergripande förmåga att leda Förenade frontens arbete i den privata sektorn och effektivt intensifiera arbetet på detta område”. I avsnitt III.6 anges följande: ”[v]i måste ytterligare intensifiera partiuppbyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att effektivt fungera som bastioner och för partimedlemmarna att fylla sina roller som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna betonar således Kinas kommunistiska partis roll i företag och andra enheter inom den privata sektorn och syftar till att utöka denna roll (52). |
|
(113) |
Undersökningen bekräftade att det även inom kopparsektorn förekommer att personer med ledande befattningar inom företag är medlemmar i Kinas kommunistiska parti eller har partifunktioner. En av styrelseledamöterna i Zhejiang Hailiang Co. Ltd är exempelvis medlem i Kinas kommunistiska parti och samtidigt vice verkställande direktör i Hailiang Group Co., Ltd., som är den kontrollerande aktieägaren i Zhejiang Hailiang Co. Ltd (53). |
|
(114) |
Ordföranden för Dongfang Run’an Group, holdingbolag till Changzhou Enreach Copper Co. (54), en av de viktigaste producenterna av rör av koppar, är dessutom medlem i Kinas kommunistiska parti (55) och har tilldelats utmärkelsen ”Framstående uppbyggare av socialismen med kinesiska särdrag bland företrädare för den icke-offentliga sektorn i provinsen Jiangsu” (56). |
|
(115) |
Ordföranden för China Copper Corporation är även vice verkställande direktör och medlem i partiledningsgruppen i holdingbolaget Chinalco (57). Dessutom är China Copper Corporations verkställande direktör även partisekreterare (58). Närmare bestämt hävdar China Copper Corporations partikommitté att den under de senaste åren har ”inriktat sig på att på djupet integrera partiuppbyggandet med produktions- och affärsverksamheten” och att den har godkänt projekt efter att ”partiorganisationer på flera nivåer har granskat dem” (59). |
|
(116) |
Statens närvaro och ingripande på de finansiella marknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (60). Den statliga närvaron i företag inom kopparsektorn och andra sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.1.2.1.4
|
(117) |
Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett komplext planeringssystem där man fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande, och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar hur myndigheterna på motsvarande lägre nivå genomför planerna. |
|
(118) |
Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som staten har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas i linje med marknadskrafterna (61). |
|
(119) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera. |
|
(120) |
Den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (62) syftar till att ”strikt kontrollera ny produktionskapacitet” och kräver att ”[l]okala myndigheter ska införliva planens huvudsakliga innehåll och större projekt i sina prioriterade lokala arbetsplaner”. Vidare strävar de kinesiska myndigheterna efter att stärka samordningen av politiken och ”[f]ullt ut utnyttja planens vägledande roll och stärka samordningen och samarbetet mellan de politikområden som rör offentliga finanser, beskattning, finansiella marknader, investeringar, import och export, energi, ekologisk miljö, naturresurser, prissättning och industri” (63). |
|
(121) |
Enligt genomförandeplanen för en högkvalitativ utveckling av kopparindustrin (2025–2027) (64) avser de kinesiska myndigheterna att ”[p]åskynda genombrott inom nyckelteknik [och v]ägleda företag som producerar kopparmaterial att samarbeta med forskningsinstitut och företag i senare led om forskning och utveckling samt industriell tillämpning av teknik för framställning av högpresterande kopparlegeringsmaterial, [samt p]åskynda utvecklingen av viktig utrustning, såsom en ny generation produktionslinjer med kontinuerlig gjutning och valsning för tillverkning av precisionsrör av koppar” (65). För detta ändamål förväntas myndigheterna ”stärka samordningen och samarbetet mellan politiken för offentliga finanser, beskattning, finansiella marknader, investeringar, import och export samt industripolitiken för att ytterligare öka politikens genomslag”. Dessutom bör ”[d]e (...) vägleda finansinstituten så att de ger riktat och effektivt stöd till uppbyggnaden och moderniseringen av större projekt inom kopparindustrin som uppfyller branschstandarderna (...) och [s]tärka bedömningen och vägledningen av berörda statsägda företag”. (66) |
|
(122) |
På provinsnivå ska de statliga myndigheterna enligt Jiangxis 14:e femårsplan för en högkvalitativ utveckling av icke-järnmetallindustrin (67) på motsvarande sätt utforma sektorns industriella struktur enligt följande: ”bygga upp ett industrisystem som kännetecknas av relativt koncentrerade industrier, fullständiga industrikedjor, kompletterande fördelar och samordnad utveckling”. (68) |
|
(123) |
På kommunal nivå har Kunmings kommun undertecknat ett strategiskt samarbetsavtal med China Copper Corporation (69) för att säkerställa att ”båda parter nära anpassar sig till de strategiska planerna på nationell nivå och i Yunnanprovinsen för en högkvalitativ utveckling av icke-järnmetallindustrin”. (70) |
|
(124) |
Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna följaktligen praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och verksamhet samt insatsvarorna i tidigare led. |
|
(125) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.1.2.1.5
|
(126) |
Enligt uppgifter i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, till exempel att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. |
|
(127) |
Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (71). |
|
(128) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (72). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (73). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (74). |
|
(129) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenterna av den berörda produkten av de sedvanliga reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Det innebär att även dessa företag påverkas av snedvridningar som följer av styrning uppifrån och som beror på diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden vara fullt tillämpliga även på kopparsektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som gav anledning att ifrågasätta dessa undersökningsresultat. |
|
(130) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten. |
3.1.2.1.6
|
(131) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras från att utöva sin rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, särskilt de om föreningsfrihet och kollektivförhandlingar (75). |
|
(132) |
Enligt nationell rätt finns det endast en verksam facklig organisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna, och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (76). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. |
|
(133) |
Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (77). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna. |
|
(134) |
Inga bevis har lagts fram som tyder på att sektorn för rör av koppar inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridna lönekostnader både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller den huvudsakliga råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.1.2.1.7
|
(135) |
Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt. |
|
(136) |
För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (78), och dessa banker tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (79), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. |
|
(137) |
I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (80). Även om det erkänns att olika rättsliga bestämmelser hänvisar till behovet av att respektera normalt bankbeteende och tillsynskrav, såsom behovet av att undersöka låntagares kreditvärdighet, tyder den överväldigande bevisningen, inklusive resultat från handelspolitiska undersökningar, på att dessa bestämmelser endast spelar en sekundär roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
|
(138) |
Den senaste tidens utveckling illustrerar ytterligare vilken omfattning det statliga inflytandet över finansinstitut har i Kina. I mars 2025 tillkännagav de kinesiska myndigheterna en emission på 500 miljarder renminbi yuan i statsobligationer för att ge betydande finansiellt stöd till större banker, däribland Bank of China, China Construction Bank, Bank of Communications och Postal Savings Bank of China. Syftet med detta ingripande var att stabilisera dessa institut mot bakgrund av sjunkande lönsamhet och rekordlåga nettoräntemarginaler, vilket belyser de proaktiva åtgärder som staten vidtar för att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten (81). |
|
(139) |
De kinesiska myndigheterna har dessutom klargjort att även privata affärsbankers beslut måste övervakas av Kinas kommunistiska parti och vara förenliga med den nationella politiken. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankstyrning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor (82). Utvärderingskriterierna för affärsbankers resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (83). |
|
(140) |
Vidare, när det gäller fördelningen av finansiella resurser, strävar de kinesiska myndigheterna, genom flera åtgärder för att ytterligare främja utvecklingen av privata investeringar (84), efter att ”öka de centrala budgetmedlen för att stödja kvalificerade privata investeringsprojekt och aktivt spela en vägledande och ledande roll”. De kinesiska myndigheterna har också för avsikt att ”utnyttja nya politiska finansieringsinstrument [och] stödja ett antal kvalificerade privata investeringsprojekt inom viktiga industrier och nyckelområden” (85). |
|
(141) |
Obligationsvärderingar och kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, inbegripet att riskbedömningen påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten (86). Det finns också ytterligare regler genom vilka finansiering leds till sektorer som staten har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (87). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till kapital och kapitalkostnaden inte är densamma för alla aktörer på marknaden. |
|
(142) |
För det andra har lånekostnaderna hållits på en artificiellt låg nivå för att stimulera investeringstillväxten. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis. |
|
(143) |
För det tredje är prissignalerna, även om avregleringen av nominella räntesatser i teorin genomfördes i oktober 2015, fortfarande inte ett resultat av fria marknadskrafter, utan de påverkas av snedvridningar orsakade av staten. Vid utgången av 2018 utgjorde utlåning till eller under referensräntan fortfarande minst en tredjedel av all utlåning (88). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (89). Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven och inte nödvändigtvis effektiv kapitalanvändning. |
|
(144) |
Den totala kredittillväxten i Kina tyder på att kapitalallokeringen blir allt mindre effektiv, utan några tecken på den kreditbegränsning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapa så kallade zombieföretag eller överföra äganderätten till skulden (t.ex. genom sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), utan att skuldproblemet som helhet nödvändigtvis undanröjs eller dess grundorsaker hanteras. |
|
(145) |
Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(146) |
Ingen bevisning har inkommit i denna undersökning som skulle visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.1.2.1.8
|
(147) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de förhållanden och särdrag hos det kinesiska systemet som beskrivits ovan och i del I i den uppdaterade rapporten förekommer i hela landet och inom samtliga ekonomiska sektorer. Detsamma gäller för produktionsfaktorerna enligt beskrivningen ovan och i del II i den uppdaterade rapporten. |
|
(148) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenterna av den berörda produkten köper dessa insatsvaror är de priser de betalar (vilka registreras som kostnader) uppenbarligen utsatta för samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som påverkas av snedvridningar inom finanssektorn och kapitalallokeringen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar har beskrivits i detalj ovan. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt och att producenter av rör av koppar omfattas av dessa regler på samma sätt som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten. |
|
(149) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten. |
|
(150) |
Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(151) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har i den aktuella undersökningen lagt fram någon bevisning eller framfört några argument som talar för motsatsen. |
3.1.2.2
3.1.2.2.1
|
(152) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:
|
|
(153) |
Den 7 juli 2026 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna om källorna för fastställande av normalvärdet (noteringen). I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av den berörda produkten. I noteringen beskrev kommissionen också de fakta och den bevisning som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om vilka länder som i detta ärende skulle kunna betraktas som ett lämpligt representativt land, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle bekräftas. |
En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas
|
(154) |
I noteringen identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko, Serbien, Sydafrika, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som enligt Världsbanken var jämförbar med Kinas, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, och det var känt att den undersökta produkten producerades i dessa länder. |
|
(155) |
Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifierades i den noteringen. |
Förekomst av relevanta lättillgängliga data i det representativa landet
|
(156) |
Kommissionen angav i noteringen att tillgången till data behövde kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller lättillgängliga finansiella data från producenter av den undersökta produkten. |
|
(157) |
Kommissionen analyserade importstatistiken för den viktigaste insatsvaran, dvs. kopparkatoder, som står för mer än 95 % av produktionskostnaden, och för avfall och skrot av koppar, för de sju potentiella representativa länder som nämns i skäl 154. Statistiken visade att i alla de sju länder som förtecknas ovan importeras både kopparkatoder och kopparskrot främst från andra länder än Kina, Ryssland eller de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (91). |
|
(158) |
När det gäller Brasilien identifierade kommissionen två producenter i landet: Termomecanica (92) och Paranapanema (93). I fråga om Termomecanica kunde kommissionen inte hitta tillgängliga finansiella data för undersökningsperioden (de senaste uppgifterna var från 2023), medan senaste finansiella data för Paranapanema (2024) visade förluster. Med tanke på att kommissionen inte kunde finna någon bevisning för lönsam produktion av den undersökta produkten i Brasilien drog kommissionen preliminärt slutsatsen att Brasilien inte var lämpligt som representativt land för denna undersökning. |
|
(159) |
När det gäller Malaysia identifierade klaganden och kommissionen två producenter: KMCT Corporation och MetTube. Kommissionen kunde inte hitta tillgängliga finansiella data för KMCT. För MetTube visade senaste tillgängliga finansiella data (2024) att företaget knappt uppnådde kostnadstäckning (vinst < 1 %). Med tanke på att kommissionen inte kunde finna någon bevisning för lönsam produktion av den undersökta produkten i Malaysia drog kommissionen slutsatsen att Malaysia inte var lämpligt som representativt land för denna undersökning. |
|
(160) |
När det gäller Mexiko identifierade kommissionen tre producenter av den undersökta produkten: GDA, Industrias Unidas, S.A. de C.V. (IUSU) och Elementia Materiales, S.A.P.I. DE C.V. (Elementia). GDA är emellertid en annan exporterande producent i Kina närstående och kunde därför inte beaktas, eftersom detta förhållande kunde äventyra tillförlitligheten hos företagets finansiella data. Kommissionen kunde inte hitta några lättillgängliga finansiella data för IUSU. Kommissionen fann lättillgängliga data för Elementia, men enligt de finansiella rapporterna var metallavdelningen i detta företag inte lönsam. Med tanke på att kommissionen inte kunde finna någon bevisning för lönsam produktion av den undersökta produkten i Mexiko som inte påverkas av de snedvridningar som konstaterats i Kina ansåg kommissionen inte att Mexiko var ett lämpligt representativt land. |
|
(161) |
Lättillgängliga finansiella data framkom inte för någon av de två producenterna i Sydafrika, Maksal Tubes (Pty) Ltd. (94) eller Copper Tubing Africa (Pty) Ltd. (95). Med tanke på att kommissionen inte kunde finna någon bevisning för lönsam produktion av den undersökta produkten i Sydafrika drog kommissionen slutsatsen att Sydafrika inte var lämpligt som representativt land för denna undersökning. |
|
(162) |
När det gäller Thailand identifierade kommissionen en producent, Loyal Hailiang Copper (Thailand) Co., Ltd, med lättillgängliga data för 2024. Dessa data täcker dock inte undersökningsperioden. Företaget är dessutom närstående Zhejiang Hailiang Co., Ltd., den exporterande producent i Kina som är föremål för undersökning i detta förfarande, vilket kan äventyra tillförlitligheten hos dess finansiella data. Kommissionen noterade också att importen av kopparkatoder från Kina utgjorde 25 % av den totala importen av kopparkatoder till Thailand. Av dessa skäl ansågs Thailand inte vara ett lämpligt representativt land. |
|
(163) |
När det gäller Turkiet identifierade kommissionen två producenter, Sarkuysan (96) och Ulusoy Bakır ve Metal Sanayi ve Ticaret A.Ş. (Ulusoy) (97). Dessa producenters finansiella data var dock inte lättillgängliga och kunde därför inte anses vara lämpliga för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst. Med tanke på att kommissionen inte kunde finna någon bevisning för lönsam produktion av den undersökta produkten i Turkiet drog kommissionen slutsatsen att Turkiet inte var lämpligt som representativt land för denna undersökning. |
|
(164) |
Kommissionen identifierade lättillgängliga finansiella rapporter endast för en producent av den undersökta produkten som visade en rimlig lönsamhetsnivå för en period som helt överlappade undersökningsperioden, nämligen VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO i Serbien (98).som överlappar |
|
(165) |
Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen i noteringen berörda parter om att den avsåg att använda Serbien som lämpligt representativt land och finansiella data för företaget VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO i Serbien, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkning av normalvärdet. |
|
(166) |
Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Serbien som representativt land och av VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO som producent i det representativa landet. |
|
(167) |
Efter noteringen stödde EUCTDC i huvudsak valet av Serbien som representativt land. EUCTDC hävdade dock att finansiella data för den utvalda producenten i det representativa landet inte visade på en skälig vinst under undersökningsperioden, då vinsten enligt EUCTDC uppgick till 2 %, och begärde att kommissionen skulle använda en historisk vinst på 7 % eller justera vinsten till 6 % eller använda finansiella data för en serbisk distributör av den undersökta produkten. |
|
(168) |
EUCTDC anförde att vinstmarginalen på 2 % inte var skälig och därför inte uppfyllde kraven i artikel 2.6a a i grundförordningen. EUCTDC hävdade vidare att angivelsen av en skälig vinst borde tolkas tillsammans med artikel 7.2c i grundförordningen, där minimivinstmålet vid normala konkurrensförhållanden fastställs. |
|
(169) |
Kommissionen erinrade om att det inte finns några lägsta eller högsta tröskelvärden för fastställandet av en skälig vinst vid konstruktionen av normalvärdet. En skälig vinst fastställs på grundval av omständigheterna i det särskilda fallet och bästa tillgängliga finansiella data. Vinsten behöver inte fastställas till den miniminivå på 6 % (99) som gäller för unionsindustrins vinstmål och inte för vinsten i det representativa landet. Därför avvisades begäran om att vinsten skulle justeras till en nivå som återspeglar det lägsta vinstmål som tillämpas på beräkningen av unionsindustrins vinstmål. |
|
(170) |
EUCTDC hävdade i sina synpunkter på noteringen att den minskade lönsamheten för det serbiska företaget, från 7 % 2022 till 2 % 2025, visade på ett tryck från asiatiska leverantörer av den undersökta produkten i regionen. EUCTDC föreslog därför att vinsten från 2022 eller den genomsnittliga vinsten under de senaste fyra åren skulle användas. EUCTDC lade inte fram någon bevisning för att ett sådant tryck förelåg. Kommissionen fann inte heller någon sådan bevisning eller noterade inte någon ökning av importen av den undersökta produkten från Kina till Serbien under perioden efter 2022. Begäran att vinsten från ett år så långt tillbaka i tiden i förhållande till undersökningsperioden som 2022, eller den genomsnittliga vinsten under den föregående fyraårsperioden, skulle användas avvisades därför. |
|
(171) |
Med hänsyn dock till att den vinst som erhölls under undersökningsperioden faktiskt var låg, och särskilt att den var lägre än den vinst som erhölls av de flesta av de samarbetsvilliga exporterande producenterna i andra länder än Kina vid försäljning av den undersökta produkten på respektive hemmamarknad till oberoende kunder, använde kommissionen sig av det år som låg närmast undersökningsperioden med en skälig vinst. Kommissionen beaktade finansiella data för 2024, året före undersökningsperioden, då VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO redovisade en vinst på 5 % och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på 11 %, som ansågs skäligt eftersom de mer exakt återspeglade det genomsnittliga finansiella resultatet för producenterna inom sektorn för den berörda produkten. Den sammanlagda nivån för vinst och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader var jämförbar med nivån under undersökningsperioden, och själva vinsten ansågs ligga på en skälig nivå. |
|
(172) |
Även om kommissionen använde uppgifterna för 2024 är VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO fortfarande den enda producent av den undersökta produkten för vilken det finns lättillgängliga finansiella data som påvisar nivåer för vinst och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som skulle leda till skäliga belopp. Såsom förklaras i skäl 162 hade även LOYAL HAILIANG COPPER (THAILAND) CO LTD i Thailand lättillgängliga finansiella data för 2024, men dessa kunde inte användas som en lämplig proxyvariabel eftersom företaget är närstående en annan kinesisk exporterande producent och uppgifterna därför inte ansågs tillförlitliga. |
|
(173) |
I sina synpunkter på noteringen hävdade Jintian China, på grundval av statistiken i noteringen, att Turkiet var ett lämpligare representativt land än Serbien eftersom volymen importerade kopparkatoder var tolv gånger större än i Serbien och det genomsnittliga importpriset i Turkiet enligt Jintian China var mer neutralt än i Serbien, eftersom inverkan av tillfälliga faktorer kan mildras med större importvolymer. |
|
(174) |
Som svar på Jintian Chinas synpunkter motsatte sig EUCTDC uppfattningen att Turkiet borde betraktas som ett lämpligt representativt land. EUCTDC anförde att även om importvolymen för kopparkatoder var större än i Serbien, var det genomsnittliga importpriset lägre än det genomsnittliga årliga priset på kopparkatoder på London Metal Exchange (LME) och lägre än de observerade priserna i de flesta andra potentiella representativa länder (med undantag för Malaysia och Brasilien). Eftersom LME-priset noteras fritt fabrik borde det faktiska importpriset vara ännu högre. EUCTDC drog därför slutsatsen att importpriserna på kopparkatoder till Turkiet därför inte kunde anses vara representativa. |
|
(175) |
Kommissionen analyserade importen av de huvudsakliga insatsvarorna för samtliga sju potentiella representativa länder. Som redan anges i skälen 159 och 162 ansåg kommissionen att Malaysia och Thailand inte var lämpliga. Kommissionen fann ingen anledning att anse att den serbiska importen inte var representativ. Jintian China lade inte fram någon bevisning eller framförde några argument som skulle föranleda en annan bedömning. I avsaknad av lättillgängliga finansiella data utgör konstaterandet att Turkiet, ett betydligt större land än Serbien, importerar större volymer varken någon ny upptäckt eller något relevant kriterium för att anse att den serbiska importen inte är representativ. |
|
(176) |
Jintian China hävdade också att Turkiet inte borde uteslutas som ett möjligt representativt land med motiveringen att finansiella data för producenten av den undersökta produkten inte var lättillgängliga. Jintian China lämnade in finansiella rapporter för Sarkuysan, en av de identifierade producenterna av den undersökta produkten i Turkiet. Enligt Jintian China var Turkiet således ett lämpligt representativt land. |
|
(177) |
De finansiella rapporter som Jintian China lämnade in täcker undersökningsperioden och är lättillgängliga. Det rör sig emellertid om konsoliderade finansiella rapporter för hela koncernen. Koncernen består av flera dotterbolag som utför olika funktioner och tillverkar ett brett sortiment av produkter. Framför allt är de dotterbolag vars finansiella resultat ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna belägna i olika länder, bland annat Bulgarien, Tyskland och Förenta staterna. Följaktligen kunde varken vinst eller försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader hänföras enbart till den exporterande producenten av den undersökta produkten i det potentiella representativa landet. |
|
(178) |
Kommissionen fann därför inga skäl att anse att Turkiet var ett lämpligare representativt land än Serbien. |
Nivå av social trygghet och miljöskydd
|
(179) |
Eftersom kommissionen på grundval av samtliga ovanstående faktorer hade fastställt att Serbien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet, var det inte nödvändigt att bedöma nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.1.2.2.2
|
(180) |
Ovanstående analys visade att Serbien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.1.2.3
|
(181) |
I noteringen förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och föreslå offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. |
|
(182) |
Kommissionen angav att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen angav dessutom att den skulle använda uppgifter från Serbiens statistikbyrå (100) och ILO (101) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi (el (102) och naturgas (103)). |
|
(183) |
I noteringen informerade kommissionen också de berörda parterna om att vissa råvaror endast utgjorde en försumbar andel av den totala produktionskostnaden och att dessa därför hade grupperats under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror (uppgående till 5 %) och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet. |
3.1.2.3.1
|
(184) |
Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för den undersökta produkten
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(185) |
Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de data om tillverkningskostnader som klaganden hade lämnat och som inte ingick i de enskilda produktionsfaktorerna ovan. När det gäller den samarbetsvilliga exporterande producenten använde kommissionen de data som klaganden hade lämnat. Metoden förklaras på vederbörligt sätt i avsnitt 3.1.2.3.6. |
3.1.2.3.2
|
(186) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer. |
|
(187) |
För ett antal produktionsfaktorer utgjorde de faktiska kostnader som den samarbetsvilliga exporterande producenten hade haft och som angavs i klagomålet en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 183. |
|
(188) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen tillämpade kommissionen de relevanta importtullarna i det representativa landet. |
|
(189) |
När det gäller Jintian China uttryckte kommissionen företagets transportkostnader för råvaruleveranser som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade sedan samma procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik. |
|
(190) |
Dessutom uppskattade kommissionen den icke samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för råvaruleveranser som en procentandel av de icke snedvridna råvarukostnaderna för att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. |
3.1.2.3.3
|
(191) |
Serbiens statistikbyrå offentliggör detaljerade uppgifter om löner inom olika ekonomiska sektorer i Serbien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2025 över de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna inom sektorn för framställning av basmetaller, som även omfattar arbetskraftskostnader inom sektorn för rör av koppar (108). Kommissionen använde statistik från ILO för den genomsnittliga arbetstiden inom tillverkningsindustrin (109). |
3.1.2.3.4
|
(192) |
Elpriset för företag (industriella användare) i Serbien offentliggörs av Serbiens energimyndighet (110). Kommissionen använde de data om elpriser för industriella användare i motsvarande förbrukningsintervall under 2025 som offentliggjorts av myndigheten. |
3.1.2.3.5
|
(193) |
Priset på naturgas för industriella användare i Serbien offentliggörs av Serbiens energimyndighet (111). Kommissionen använde priserna i motsvarande förbrukningsintervall under undersökningsperioden. |
3.1.2.3.6
|
(194) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(195) |
För att fastställa ett icke snedvridet värde för produktionsomkostnader använde kommissionen, eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifter från klaganden fastställde kommissionen därför kvoten mellan produktionsomkostnader och totala tillverknings- och arbetskraftskostnader. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnader, beroende på vilken modell som producerats. |
|
(196) |
För Jintian China uttrycktes de produktionsomkostnader som denna exporterande producent hade haft som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. |
|
(197) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst utgick kommissionen från de finansiella data för 2024 för VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO som hämtats från Orbis. |
3.1.2.3.7
|
(198) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp och i ledet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(199) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på uppgifterna från klaganden i klagomålet och de formulär med uppgifter om insatsvaror som två exporterande koncerner hade lämnat in avseende användningen av respektive faktor (material och arbetskraft) vid produktionen av den undersökta produkten. |
|
(200) |
För Jintian China tillämpade kommissionen de icke snedvridna enhetskostnaderna på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de enskilda produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.1.2.2. |
|
(201) |
När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst enligt skälen 194–197. |
|
(202) |
Kommissionen lade sedan till de genomsnittliga produktionsomkostnaderna enligt skäl 195 till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att erhålla den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(203) |
För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst för VALJAONICA BAKRA SEVOJNO AD SEVOJNO. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor, tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 11 %. Vinsten, uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor, tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 5 %. |
|
(204) |
På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.1.3 Exportpris
3.1.3.1
|
(205) |
Den samarbetsvilliga exporterande producenten, Jintian China, exporterade till unionen via sin närstående handlare i Hongkong, och därför justerades det pris som betalats eller skulle betalas av den första oberoende kunden i unionen, såsom förklaras i avsnitt 3.1.5.1. |
3.1.3.2
|
(206) |
Såsom förklaras i skälen 11–17 var samarbetsviljan hos exporterande producenter från Kina låg och exportpriset baserades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Således baserades exportpriset på det genomsnittliga importpriset till unionen för den berörda produkten från Kina, såsom det fastställs i avsnitt 4.4 nedan, justerat till nivån fritt fabrik genom avdrag för kostnaderna för sjöfrakt och inrikes transport enligt klagomålet. |
3.1.4 Jämförelse
|
(207) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påstods, och visades, påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
3.1.4.1
|
(208) |
Såsom förklaras i skäl 198 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna samt de belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik. |
3.1.4.1.1
|
(209) |
Jintian China importerade råvaror och sålde därefter den undersökta produkten inom ramen för tullförfarandet för aktiv förädling. Enligt Kinas nuvarande skatteregler för icke återbetalningsbar mervärdesskatt på exportförsäljning fastställs den icke återbetalningsbara mervärdesskatten genom att värdet av skattebefriade importerade insatsvaror dras av från det totala exportvärdet. Kommissionen tillämpade således artikel 2.10 k i grundförordningen på detta mervärde för den produkt som exporteras till unionen. Kommissionen fann inte heller någon grund för ytterligare justeringar av normalvärdet för Jintian China, och företaget begärde inte heller några sådana justeringar. |
3.1.4.1.2
|
(210) |
För andra exporterande producenter gjorde kommissionen också en justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen för skillnaden i indirekta skatter mellan exportförsäljning från Kina till unionen och normalvärdet där indirekta skatter såsom mervärdesskatt har uteslutits. De företag som exporterade rör av koppar hade inte rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt för de råvaror som köpts in för produktionen av den undersökta produkten. Skillnaden i indirekta skatter mellan exportförsäljningen och normalvärdet uppgick således till 13 %, och en motsvarande justering gjordes. |
3.1.5 Justeringar av exportpriset
3.1.5.1
|
(211) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader. |
|
(212) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: kreditkostnader och bankavgifter. |
|
(213) |
Jintian China exporterade till unionen via en närstående handlare i Hongkong. Således gjordes en justering för provisioner i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen. Handlaren ansvarade för kundrelationer, särskilt för att upprätthålla och etablera kundkontakter, hantera beställningar och transaktioner samt organisera transporter, frakt och försäkring i samband med försäljningen. Handlaren fick ersättning för dessa funktioner genom ett pålägg. Kommissionen konstaterade därför att handlaren fullgjorde funktioner som liknade dem hos en agent som arbetar på provisionsbasis. Med hänsyn till förhållandet mellan handlaren och producenten fastställde kommissionen provisionsbeloppet på grundval av den närstående handlarens faktiska försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en teoretisk vinst på 10 %. |
|
(214) |
När det gäller denna vinst var ingen av de icke-närstående importörerna samarbetsvillig i det aktuella förfarandet. Kommissionen har inga data från icke-närstående handlare som handlar med samma produkt eller en produkt som liknar den undersökta produkten. Kommissionen utgick därför från den produkt som låg närmast den berörda produkten, nämligen kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, som också kännetecknas av att respektive metall utgör en stor andel av insatsvarorna. Kommissionen utgick därför preliminärt från den vinst som ansågs skälig i en nyligen genomförd undersökning avseende återbetalning som gällde import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål (112). I den undersökningen låg de icke-närstående importörernas vinst på 10–13 %, och kommissionen beslutade att försiktigtvis tillämpa den nedre gränsen i intervallet. |
3.1.5.2
|
(215) |
Exportpriset för andra exporterande producenter fastställdes på nivån fritt fabrik, såsom förklaras i skäl 206. |
|
(216) |
På grundval av de uppgifter som inhämtats under undersökningen fastställde kommissionen att alla kända exporterande producenter i Kina tillämpar en liknande affärsmodell som Jintian Chinas och säljer den berörda produkten via närstående handlare i Kina eller i tredjeländer. Kommissionen beslutade därför att för alla övriga företag tillämpa samma justering som för Jintian China, som beskrivs i skäl 213. Kommissionen fastställde beloppet för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på grundval av de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som rapporterats av alla samarbetsvilliga handlare som var exporterande producenter närstående, i alla länder som omfattas av denna undersökning. När det gäller teoretisk vinst tillämpade kommissionen 10 %, såsom anges i skäl 214. |
3.1.6 Dumpningsmarginaler
|
(217) |
Såsom förklaras i skäl 18 beslutade kommissionen att tillämpa artikel 18 för fastställandet av dumpning, med undantag för den exporterande producenten Jintian China, för vilken en enskild marginal beräknades. |
3.1.6.1
|
(218) |
För Jintian China jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
3.1.6.2
|
(219) |
Kommissionen fastställde dumpningsmarginalen för alla övriga företag på grundval av tillgängliga uppgifter, utifrån de data som lämnats av klaganden och de samarbetsvilliga exporterande producenterna i fråga om den justering som beskrivs i skäl 216. Kommissionen jämförde därefter det genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(220) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
3.2 Mexiko
3.2.1 Normalvärde
|
(221) |
Kommissionen undersökte först om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den mexikanska samarbetsvilliga producenten GDA var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje exporterande producent motsvarar minst 5 % av producentens totala exportförsäljningsvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På denna grund var den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden representativ för den exporterande producent som ingick i urvalet. |
|
(222) |
Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av den samarbetsvilliga exporterande producenten och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes för export till unionen. |
|
(223) |
Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av den samarbetsvilliga exporterande producenten GDA var representativ för varje produkttyp som var identisk eller jämförbar med en produkttyp som såldes för export till unionen, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden, för samtliga produkttyper som var identiska eller jämförbara med en produkttyp som såldes för export till unionen, motsvarade minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen och därmed var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. |
|
(224) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. |
|
(225) |
Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om
|
|
(226) |
I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av den produkttypen under undersökningsperioden. |
|
(227) |
Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om
|
|
(228) |
GD-koncernen har följande verksamhetsstruktur: GDA är producent av den berörda produkten i Mexiko genom att bearbeta de råvaror som tillhandahålls och ägs av HKGD, som behåller äganderätten till den färdiga produkten och betalar en bearbetningsavgift (maquila) till GDA för tillverkningen av rör av koppar. HKGD säljer den berörda produkten till GDC för försäljning på hemmamarknaden eller till GDUS för försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning till unionen. |
|
(229) |
Kommissionens undersökning visade att de uppgifter som GD-koncernen hade lämnat för att fastställa produktionskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för de berörda företagen var ofullständiga och felaktiga och inte kunde kontrolleras, och att de delvis hade lämnats in efter de överenskomna tidsfristerna. GD-koncernen lämnade i synnerhet ofullständiga, felaktiga och vilseledande uppgifter, i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen, för fastställandet av totala tillverkningskostnader och fördelningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för HKGD, GDUS och GDA. Kommissionens undersökning visade att den slutliga version av uppgifterna om produktionskostnader och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som företaget hade lämnat in inte innefattade resultaten från kontrollbesöket. Detta fick en väsentlig inverkan på produktionskostnaderna och försäljnings- och administrationskostnaderna samt de andra allmänna kostnaderna. Kommissionen utfärdade därför en skrivelse enligt artikel 18 den 7 september 2026 om bristande samarbetsvilja på dessa punkter (artikel 18-skrivelsen). Efter det svar som mottogs den 15 september 2026 gick kommissionen vidare med att fastställa kostnaderna med innefattande av resultaten från kontrollen och reviderade produktionskostnaderna och försäljnings- och administrationskostnaderna samt de andra allmänna kostnaderna i enlighet med dessa resultat. |
|
(230) |
GD-koncernen lämnade synpunkter på artikel 18-skrivelsen den 15 september 2026 och medgav att inte alla handlingar som GD-koncernen hade tillhandahållit under undersökningen var korrekta, eftersom korrigeringar hade gjorts under kontrollen, det hade förekommit meningsskiljaktigheter om metoden för kostnadsfördelning och handlingar med produktionskostnader hade lämnats in efter det datum som hade begärts vid slutet av kontrollen i Mexiko. GD-koncernen bestred dock att det var motiverat att tillämpa artikel 18, eftersom den hade lämnat alla nödvändiga uppgifter till kommissionen, inte hade lämnat oriktiga uppgifter och inte heller i väsentlig utsträckning hade hindrat undersökningen. GD-koncernen uppgav att den hade samarbetat vid samtliga kontrollbesök, även om dessa hade varit ”ovanligt krävande”, och vidhöll att den hade samarbetat fullt ut. Företaget hävdade att skillnaderna berodde på formler, klassificeringar, olika versioner eller valutaomräkningar och att de enda utestående frågorna gällde ”särskilda frågor om klassificering i redovisningen, fördelningsmetod, versionshantering och förklaringar av vissa transaktioner”. |
|
(231) |
GD-koncernen anförde att den planerade tillämpningen av artikel 18 inte var motiverad, med tanke på att användningen av tillgängliga uppgifter visserligen är tillåten enligt artikel 18.1 men att det inte föreskrivs däri att varje handling måste vara felfri eller att varje val av fördelningsmetod måste överensstämma med den metod som kommissionen föredrar. |
|
(232) |
GD-koncernen påpekade dessutom, inom ramen för samma skrivelse enligt ovan, att det enligt artikel 18.3 inte är tillåtet att bortse från uppgifter enbart på grund av att de inte är fullkomliga och att artikel 18.4 innehåller en viktig förfarandegaranti som innebär att parten måste informeras om skälen till att uppgifter inte godtas och ges tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom den fastställda tidsfristen. GD-koncernen ansåg också att WTO:s paneler och regler visar att tillgängliga uppgifter är ett medel för att fylla faktiska informationsluckor och inte en sanktion, och beskrev samarbete som en ”dubbelriktad process” där praktiska svårigheter måste beaktas. GD-koncernen vidhöll att förekomsten av en korrigering och meningsskiljaktigheter om metoderna för redovisning av tillverkningskostnader och kostnadsfördelningen i tabell G (frågeformulärssvaret) inte motiverade att de kontrollerade uppgifterna underkändes i sin helhet. Enligt GD-koncernen borde kommissionen i stället ha identifierat vilka specifika uppgifter som skulle saknas eller vara oanvändbara och ha undersökt om det fortfarande var möjligt att komma fram till ett rimligt tillförlitligt undersökningsresultat på grundval av de uppgifter som hade lämnats. |
|
(233) |
GD-koncernen hävdade slutligen att det inte förelåg någon uppenbar brist på samarbetsvilja, eftersom den hade besvarat skrivelser om brister och frågeformulär, organiserat och deltagit i tre kontrollbesök på tre kontinenter, gett ärendeteamet tillgång till bokföringssystem och bokföringsunderlag, reviderat handlingarna och sett till att personal i Mexiko med relevant sakkunskap fanns tillgänglig på distans under hela kontrollen hos GDUS, där fysisk närvaro enligt GD-koncernen hade begärts först strax före besöket och att kommissionens register visade att alla GDUS-avdelningar hade kontrollerats och att kontrollen hade slutförts i tid. GD-koncernen begärde därför att kommissionen inte skulle tillämpa artikel 18 på tillverkningskostnaderna eller tabell G. GD-koncernen begärde i stället att eventuella justeringar skulle begränsas till specifika poster och i möjligaste mån grundas på de kontrollerade uppgifter som redan fanns tillgängliga, i enlighet med artikel 18.3. |
|
(234) |
Kommissionen noterade att GD-koncernens inlaga bekräftade att uppgifter var felaktiga eller saknades och inte tillförde något nytt sakligt innehåll, några kontrollerbara fakta eller nya argument. Kommissionen noterade dessutom att den i skrivelserna inför kontrollbesöken, som skickades till GD-koncernen den 8 juni 2026, hade begärt att nyckelpersoner skulle hålla sig tillgängliga med kort varsel och att kommissionen först senare hade fått kännedom om att personal med kunskap om GDUS svar och uppgifter om försäljningen till EU inte skulle finnas på plats när kontrollbesöket hos GDUS inleddes. GD-koncernen hade faktiskt uppgett att dess nyckelpersoner skulle resa till GDUS för kontrollbesöken. |
|
(235) |
Kommissionen noterade dessutom att svaren på frågeformulären och skrivelserna om brister innehöll flera identifierade brister som hade begärts rättade eller kompletterade före kontrollbesöken, men att dessa, trots upprepade begäranden från kommissionen, endast delvis rättades eller kompletterades under kontrollbesöken. |
|
(236) |
Kommissionen noterade också de ytterligare uppgifter och förtydliganden som GD-koncernen hade lämnat i sin skrivelse av den 15 september 2026. Kommissionen kunde dock inte kontrollera dessa uppgifter efter att kontrollbesöken hos GDA, GDC, GDUS och HKGD hade avslutats. Kommissionen noterade dessutom att de ytterligare uppgifter som lämnats av GD-koncernen och de argument som lagts fram i vilket fall som helst inte skulle påverka kommissionens slutsatser i skäl 229 om ofullständiga, felaktiga och vilseledande uppgifter för fastställandet av totala tillverkningskostnader och fördelningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. |
|
(237) |
Kommissionen anser således att det finns tillräckliga skäl att tillämpa tillgängliga uppgifter enligt artikel 18.1, såsom förklaras i artikel 18-skrivelsen och sammanfattas i skäl 229. Kommissionen justerade och kompletterade därför uppgifterna om produktionskostnader och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader vid försäljning till den första oberoende kunden på hemmamarknaden på grundval av tillgängliga uppgifter från GD-koncernens handlingar och de uppgifter som inhämtats vid kontrollbesöken. Inga externa data användes som tillgängliga uppgifter. Kommissionen använde de korrigerade och fullständiga handlingarna för att pröva lönsamheten vid den inhemska försäljningen. |
|
(238) |
Efter att ha genomfört alla nödvändiga korrigeringar enligt ovan visade analysen av den inhemska försäljningen att mindre än 80 % av all inhemsk försäljning var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Normalvärdet beräknades följaktligen som ett vägt genomsnitt av priserna vid enbart den lönsamma försäljningen, med undantag för en produkttyp där mer än 80 % av all inhemsk försäljning var lönsam. För denna produkttyp beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna vid all inhemsk försäljning under undersökningsperioden. |
3.2.2 Exportpris
|
(239) |
Såsom förklaras i skäl 228 exporterade den samarbetsvilliga producenten, GDA, till unionen med hjälp av de närstående företag HKGD och GDUS som är belägna utanför unionen. |
|
(240) |
När det gäller HKGD gjordes en justering för provisioner enligt artikel 2.10 i i grundförordningen mellan ägaren och den första säljaren av produkten. HKGD sålde den berörda produkten till GDUS, för export till unionen, med ett pålägg. Kommissionen konstaterade därför att handlaren agerade som en agent som arbetar på provisionsbasis. Med hänsyn till förhållandet mellan handlaren och producenten fastställde kommissionen provisionsbeloppet på grundval av den närstående handlarens faktiska försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en teoretisk vinst på 10 %. |
|
(241) |
När det gäller denna vinst var ingen av de icke-närstående importörerna samarbetsvillig i det aktuella förfarandet. Kommissionen har inga data från icke-närstående handlare som handlar med samma produkt eller en produkt som liknar den undersökta produkten. Kommissionen utgick därför från den produkt som låg närmast den berörda produkten, nämligen kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, som också kännetecknas av att respektive metall utgör en stor andel av insatsvarorna. Kommissionen utgick därför preliminärt från den vinst som ansågs skälig i en nyligen genomförd undersökning avseende återbetalning som gällde import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål (113). I den undersökningen låg de icke-närstående importörernas vinst på 10–13 %, och kommissionen beslutade att försiktigtvis tillämpa den nedre gränsen i intervallet. |
|
(242) |
GDUS ansågs inte utföra funktioner motsvarande en agents i den mening som avses i artikel 2.10 i, eftersom företagets funktion huvudsakligen bestod i att utfärda fakturor och uppbära intäkter utan att erhålla provision för återförsäljningen. |
|
(243) |
Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen. |
3.2.3 Jämförelse
|
(244) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för den samarbetsvilliga exporterande producenten i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påstods, och visades, påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
3.2.3.1
|
(245) |
För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för frakt- och försäkringskostnader. Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: kredit- och förpackningskostnader. |
3.2.4 Justeringar av exportpriset
|
(246) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, inklusive förpackning och hyra av lagerlokaler. |
|
(247) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: kredit- och förpackningskostnader. |
3.2.5 Dumpningsmarginaler
|
(248) |
För den samarbetsvilliga exporterande producenten jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(249) |
Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från den samarbetsvilliga exporterande producenten utgjorde omkring 100 % av den totala importen till unionen under undersökningsperioden. På denna grund beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till samma nivå som dumpningsmarginalen för det enda samarbetsvilliga företaget. |
|
(250) |
På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:
|
3.3 Uzbekistan
3.3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.7 i grundförordningen
|
(251) |
Eftersom Uzbekistan inte är medlem i WTO och landet förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 måste normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land. |
|
(252) |
I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen ska valet av lämpligt representativt land grundas på a) samarbetsvilja från minst en exportör och producent av den undersökta produkten i det landet, b) om så är lämpligt, användning av ett lämpligt representativt land som är föremål för samma undersökning, och c) om det finns fler än ett sådant möjligt representativt land, företräde där så är lämpligt till länder som har en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd. |
|
(253) |
Kommissionen började således identifiera alla länder där minst en exportör och producent av den undersökta produkten var villig att samarbeta i undersökningen, för en senare bedömning av dessa länder. |
Val av representativt land
|
(254) |
I punkt 5.3.3 i tillkännagivandet om inledande av uppmanade kommissionen alla berörda parter att föreslå ett eller flera lämpliga representativa länder för tillämpningen av artikel 2.7 i grundförordningen och att namnge producenter av den undersökta produkten i dessa länder. Kommissionen uppmanade också alla exporterande producenter som omfattades av undersökningen i Vietnam och Mexiko att ange om de var villiga att samarbeta vid beräkningen av normalvärdet för Uzbekistan. Två företag, Jintian i Vietnam och GDA i Mexiko, svarade jakande. |
|
(255) |
Den 27 april 2026 kontaktade kommissionen alla andra kända producenter i potentiella representativa länder, med undantag för Kina (114). Mot bakgrund av den bevisning som lagts fram i klagomålet och som tydde på att kinesiska producenter av rör av koppar kunde vara föremål för betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen kontaktades inledningsvis inte producenter i Kina. Kommissionen sköt således upp sin bedömning i avvaktan på resultatet av undersökningen om förekomsten av sådana snedvridningar. |
|
(256) |
En producent i Turkiet, Ulusoy Bakır ve Metal A.S., svarade jakande och anslöt sig därmed till de två producenter i Vietnam och Mexiko som redan hade uttryckt sin vilja att samarbeta vid beräkningen av normalvärdet för Uzbekistan. Därefter gav sig en producent i Förenta staterna, Wieland Copper Products LLC (Wieland US), till känna och gick med på att samarbeta. |
|
(257) |
Inledningsvis informerade kommissionen de berörda parterna, genom en notering till ärendehandlingarna den 20 maj 2026, om att den avsåg att använda producenten i Turkiet som informationskälla för att fastställa normalvärdet, och uppmanade parterna att lämna synpunkter. |
|
(258) |
Kommissionen noterade vidare att både Jintian Vietnam och GDA är närstående de kinesiska exporterande producenter som omfattas av denna undersökning och att det fanns vissa omständigheter rörande Jintian Vietnams och GDA:s företagsstruktur samt försäljnings- och upphandlingsflöden som skulle kunna påverka normalvärdet för den undersökta produkten enligt artikel 2.7 i grundförordningen. |
|
(259) |
Även om den turkiska producenten inledningsvis besvarade frågeformuläret angående antidumpning visade sig dock de lämnade uppgifterna vara bristfälliga och inte innehålla de data som behövdes för att beräkna ett normalvärde. Kommissionen skickade därefter en skrivelse om brister till det turkiska företaget med en begäran om att lämna de saknade uppgifterna. Eftersom företaget inte svarade inom den angivna tidsfristen och upphörde att samarbeta var kommissionen tvungen att stryka denna producent från förteckningen över potentiella representativa producenter. |
|
(260) |
Wieland US lämnade däremot in ett svar på frågeformuläret med de data som behövdes för att beräkna ett normalvärde. Wieland US är en producent av rör av koppar som huvudsakligen är inriktad på sin hemmamarknad och har en produktionskapacitet som ligger i samma storleksordning som de uzbekiska producenternas, och företagets struktur och produktionsprocess liknar de uzbekiska producenternas. Följaktligen informerade kommissionen, genom en notering till ärendehandlingarna den 8 september 2026, de berörda parterna om att den, efter att det turkiska företaget strukits, avsåg att använda producenten i Förenta staterna som representativ producent och uppmanade parterna att lämna synpunkter (115). |
|
(261) |
Under undersökningens gång bekräftade kommissionen att det fanns exporttullar på kopparmaterial i Vietnam med tullsatser på 10–22 %. Med tanke på Jintian Vietnams läge i en frizon för bearbetning på export, som i själva verket är en tullfri zon, omfattas företaget emellertid inte av dessa skatter och företaget uteslöts därför inte som representativ informationskälla av denna anledning. Inrättandet och driften av företaget i denna särskilda ekonomiska zon för exportbearbetningsföretag visade dock tydligt att företaget huvudsakligen var exportinriktat, vilket innebar att inhemsk försäljning skulle vara mycket begränsad. Företaget hade dessutom ett komplext system med koncerninterna inköp och återförsäljningar, som skilde sig avsevärt från den verksamhet med direktinköp och direktförsäljning som de uzbekiska producenterna och Wieland US bedriver. Kommissionen ansåg följaktligen att Jintian Vietnam inte var en lämplig informationskälla för fastställande av normalvärdet. |
|
(262) |
Slutligen, med tanke på tillämpningen av tillgängliga uppgifter för fastställandet av normalvärdet för den mexikanska exporterande producenten GDA, såsom framhålls i skälen 228–237 ovan, kunde GDA inte användas som ett rimligt val för att fastställa normalvärdet. |
|
(263) |
Kommissionen bekräftade således i detta preliminära skede att Wieland US var den lämpligaste representativa producenten. |
Synpunkter på valet av representativ producent
|
(264) |
Vid inledandet av undersökningen hävdade ICG Infinity Copper Group LLC, Angren Pipe Plant LLC och JV Sharq Tubes LLC (de uzbekiska producenterna) att kommissionen enligt deras uppfattning borde välja antingen Indien eller Vietnam som representativt land, med tanke på likheterna mellan dessa länders kopparrörsindustrier och Uzbekistans kopparrörsindustri samt deras liknande klassificering i fråga om ekonomisk utveckling (116) (117). I detta syfte anförde de uzbekiska producenterna att ekonomisk jämförbarhet borde beaktas vid valet av representativt land, med tanke på dess inverkan på produktionskostnader och produktionsstruktur samt dess relevans enligt artikel 2.6a a i grundförordningen, som har samma syfte som artikel 2.7, det vill säga att beräkna normalvärdet på grundval av representativa priser i ett tredjeland. De uzbekiska producenterna framförde dessutom följande synpunkter:
|
|
(265) |
Efter det preliminära valet av Turkiet som representativt land (119) och Wieland US tillkännagivande om att företaget var villigt att samarbeta i undersökningen lämnade klaganden synpunkter och ansåg att Förenta staterna borde väljas som lämpligt representativt land i stället för Turkiet, av följande skäl:
|
|
(266) |
De uzbekiska producenterna bestred klagandenas argument (120) om att Förenta staterna hade en högre nivå av social trygghet och miljöskydd baserat på landets deltagande i och ratificering av ILO-konventioner och viktiga miljöavtal. De uzbekiska producenterna anförde att exporterande producenter i länder som omfattas av undersökningen borde ges företräde, och att kommissionen i nyligen genomförda undersökningar hade avvisat inflationsbaserade invändningar mot valet av Turkiet som representativt land. De uzbekiska producenterna hävdade vidare att EU-domstolarna tidigare (121) hade slagit fast att institutionerna måste söka efter ett tredjeland där priserna på den likadana produkten bildas under förhållanden som så långt som möjligt liknar dem i exportlandet. De drog därefter en parallell mellan kommissionens bedömning av GDA:s produktionsstruktur och bedömningen av Wieland US produktionsstruktur. Enligt de uzbekiska producenterna borde Wieland inte användas som representativ informationskälla, eftersom företagets produktionsstruktur (en vertikalt integrerad multinationell koncern med flera produktionsanläggningar och koncerninterna inköp) och kostnadsstruktur (som bygger på återvunnen koppar och kopparskrot) skiljer sig väsentligt från de uzbekiska producenternas. |
|
(267) |
De uzbekiska producenterna framförde dessutom att Wieland US kunde gynnas av betydande offentligt stöd och räknade upp flera av koncernens verksamheter som hade valts ut för federala stöd- eller incitamentspaket. De uzbekiska producenterna hävdade vidare att införandet i augusti 2025 av en tull på 50 % på import av halvfabrikat av koppar (122) (123) kunde påverka både kostnader och vinster och därmed snedvrida det normalvärde som beräknas på grundval av Wielands data, trots klagandens påstående att amerikanska producenter är verksamma på en konkurrensutsatt inhemsk marknad. Slutligen lämnade de uzbekiska producenterna synpunkter på valet av Wieland US som informationskälla för fastställandet av normalvärdet. Eftersom dessa synpunkter emellertid lämnades in endast tre veckor före den rättsliga tidsfristen för utlämnandet av uppgifter på förhand och efter den tidsfrist för synpunkter som fastställts i den andra noteringen om källorna för normalvärdet i Uzbekistan (124) kunde kommissionen inte behandla dem i detta skede av undersökningen. |
|
(268) |
Kommissionen avvisade samtliga påståenden om valet av Turkiet som lämpligt representativt land, eftersom det enda samarbetsvilliga företaget i landet, såsom förklaras i skäl 261, inte lämnade de uppgifter som behövdes för att beräkna normalvärdet. |
|
(269) |
När det gäller påståendet att Wieland US gynnas av koncerninterna inköpskanaler förklarade kommissionen att endast en begränsad mängd råvaror (mindre än 20 %) köptes från närstående leverantörer och att det praktiskt taget inte fanns någon prisskillnad mellan råvaror som köpts från icke-närstående respektive närstående leverantörer. Som jämförelse köpte Jintian Vietnam 100 % av sina råvaror via närstående leverantörer. Detta innebär att om kommissionen skulle anse att det räcker att ett företag gynnas av koncerninterna inköpskanaler för att det ska vara olämpligt att välja företaget som representativ producent, skulle Jintian Vietnam betraktas som det minst representativa alternativet. |
|
(270) |
Såsom kommissionen noterade i den andra noteringen till ärendehandlingarna om valet av representativt land liknade Wielands struktur och produktionsprocess de uzbekiska producenternas. När det gäller produktionsprocessen och försäljningsprocessen på den inhemska marknaden fungerar Wieland US som ett fristående företag på sin hemmamarknad. Merparten av företagets råvaror köps in självständigt från icke-närstående leverantörer, och företagets försäljning på den inhemska marknaden sker uteslutande till icke-närstående kunder. Kommissionen upprepade i detta sammanhang sina avgöranden i skäl 267 om att den vietnamesiska producentens försäljnings- och produktionsstruktur, med verksamhet i en frizon för bearbetning på export och inriktning på exportmarknaden sedan företaget grundandes, var betydligt mindre representativ för de uzbekiska producenternas situation när det gäller försäljningen på hemmamarknaden än Wieland US struktur. Under undersökningsperioden ägde mindre än 3 % av Jintians försäljning rum på den inhemska marknaden, vilket tyder på att denna försäljning var av underordnad betydelse för företaget och skulle påverka bedömningen av representativitet vid beräkningen av normalvärdet, medan försäljningen på den inhemska marknaden utgjorde en betydande andel av de uzbekiska producenternas totala försäljning, över 15 % sammanlagt. Denna skillnad påverkade representativiteten för den inhemska försäljning som användes vid fastställandet av normalvärdet, eftersom Jintian inte hade någon inhemsk försäljning av flera produkttyper som exporterades av de uzbekiska producenterna och Wieland US. |
|
(271) |
Kommissionen påminde de uzbekiska producenterna om att kravet enligt artikel 2.6a i grundförordningen på att det lämpliga representativa landet ska ha en liknande ekonomisk utvecklingsnivå saknar motsvarighet i artikel 2.7, enligt vilken normalvärdet fastställs för import med ursprung i länder som inte är medlemmar i WTO. Bestämmelserna om fastställande av normalvärdet följer av tillämplig lagstiftning och inte av slutsatser om dess påstådda syften. Påståendet saknar därför grund. |
|
(272) |
När det gäller den politik som förs i både Förenta staterna och Vietnam informerade kommissionen de uzbekiska producenterna om att den hade granskat produktionskostnaderna och prissättningen vid inhemsk försäljning hos både Jintian Vietnam och Wieland US för att bedöma denna politiks eventuella snedvridande effekter i respektive land. Kommissionen hade inte funnit några belägg för att någotdera företags kostnader och priser i de aktuella fallen inte var resultatet av normala marknadsförhållanden. |
|
(273) |
När det gäller skyldigheten enligt artikel 2.7 i grundförordningen att välja ett lämpligt representativt land som omfattas av samma undersökning konstaterar kommissionen att detta krav förutsätter att de möjliga representativa länderna är lämpliga. I detta fall konstaterades Förenta staterna, såsom förklaras i skälen 267 och 276–278 och i motsats till Vietnam, vara ett lämpligt representativt land. |
|
(274) |
Kommissionen valde därför Förenta staterna som det lämpligaste representativa landet i den mening som avses i artikel 2.7 i grundförordningen. |
3.3.2 Normalvärde (representativt land)
|
(275) |
Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen på grundval av Wieland US svar på frågeformuläret. |
|
(276) |
Först undersökte kommissionen om den totala inhemska försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder i Förenta staterna var representativ, enligt artikel 2.2 i grundförordningen. För detta ändamål jämfördes den totala inhemska försäljningsvolymen med den totala volymen av den berörda produkten som de uzbekiska exporterande producenterna exporterade till unionen. På grundval av detta konstaterade kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa kvantiteter på den amerikanska marknaden. För det andra identifierade kommissionen de produkttyper som den amerikanska producenten i det representativa landet sålde på den inhemska marknaden och som var identiska med eller direkt jämförbara med de produkttyper som de uzbekiska exporterande producenterna sålde för export till unionen. Kommissionen jämförde, för varje produkttyp, försäljningsvolymen i Förenta staterna med de uzbekiska exporterande producenternas export till unionen. Jämförelsen visade att samtliga produkttyper utom en såldes i representativa kvantiteter i Förenta staterna. |
|
(277) |
Kommissionen undersökte därefter om varje typ av den likadana produkten som producenten i det representativa landet sålde på den inhemska marknaden kunde anses ha sålts vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning på hemmamarknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden. Produktionskostnaden fastställdes för varje produkttyp som den amerikanska producenten producerade under undersökningsperioden. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma när enhetspriset minst motsvarade produktionskostnaden. |
|
(278) |
Om mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för en produkttyp avsåg försäljning till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade den beräknade produktionskostnaden och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den typen under undersökningsperioden. För samtliga produkttyper som såldes av producenten i det representativa landet uppgick volymen lönsam försäljning till minst 80 % av den totala försäljningsvolymen för respektive produkttyp. |
|
(279) |
För den produkttyp som exporterades från Uzbekistan till unionen och som inte såldes i Förenta staterna, och med tanke på att kommissionen inte kunde finna tillräckligt detaljerade alternativa data för priserna på produkttypen i fråga på den amerikanska hemmamarknaden, konstruerades normalvärdet på grundval av den mest likartade produkttyp för vilken det förekom försäljning i Förenta staterna. För alla övriga produkttyper grundades normalvärdet på den samarbetsvilliga producentens faktiska försäljningspris på den inhemska marknaden i Förenta staterna. |
3.3.3 Exportpris
|
(280) |
Exportförsäljningen till unionen från de tre samarbetsvilliga producenterna skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen. |
3.3.4 Jämförelse
|
(281) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påstods, och visades, påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
3.3.4.1
|
(282) |
För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes en justering för förpackningskostnader. |
3.3.5 Justeringar av exportpriset
|
(283) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för fraktkostnader och andra exportkostnader, såsom försäkringskostnader, kostnader för ursprungsintyg och avgifter för exportdeklarationer. |
|
(284) |
Justeringar för faktorer som påverkar priserna och deras jämförbarhet gjordes för kreditkostnader och bankavgifter. |
3.3.6 Dumpningsmarginaler
|
(285) |
För de tre kända samarbetsvilliga exporterande producenterna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom samtliga kända exportörer av den berörda produkten i Uzbekistan samarbetade i undersökningen. På denna grund beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till samma nivå som för det samarbetsvilliga företag som hade den högsta dumpningsmarginalen. |
|
(286) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
3.4 Vietnam
3.4.1 Normalvärde
|
(287) |
Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje samarbetsvillig exporterande producent som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. På denna grund var den totala försäljningen av den likadana produkten på den inhemska marknaden representativ för var och en av de exporterande producenter som ingår i urvalet. |
|
(288) |
Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande producenter som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden. |
|
(289) |
Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen för varje samarbetsvillig exporterande producent på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs för export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Kommissionen fastställde att flera produkttyper inte såldes i representativa kvantiteter. |
|
(290) |
Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. |
|
(291) |
Analysen av försäljningen på den inhemska marknaden visade att mer än 96 % av all försäljning på den inhemska marknaden var lönsam för båda de exporterande producenterna och att deras vägda genomsnittliga försäljningspris var högre än produktionskostnaden. Normalvärdet beräknades följaktligen för merparten av transaktionerna som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på den inhemska marknaden under undersökningsperioden och för en del av transaktionerna som ett vägt genomsnitt av priserna vid enbart den lönsamma försäljningen. |
|
(292) |
För de produkttyper för vilka lönsam försäljning inte kunde fastställas konstruerade kommissionen normalvärdet. I vissa fall där en produkttyp av den likadana produkten inte såldes vid normal handel sökte kommissionen alternativa källor till priser vid normal handel. Eftersom andra producenter som ingår i urvalet inte uppvisade någon försäljning på hemmamarknaden eller det inte gick att lämna ut dessa producenters inhemska försäljningspriser för den aktuella produkttypen på ett meningsfullt sätt utan att röja konfidentiella uppgifter om den berörda producenten, och eftersom det inte fanns några andra tillgängliga priskällor för de aktuella produkttyperna, konstruerade kommissionen normalvärdet för dessa produkttyper i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. |
|
(293) |
Normalvärdet konstruerades genom att följande lades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den likadana produkten hos de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden:
|
|
(294) |
För en produkttyp som inte såldes i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden lades genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och genomsnittlig vinst från transaktioner vid normal handel på den inhemska marknaden för sådana produkttyper till. För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lade man till de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden. |
3.4.2 Exportpris
|
(295) |
De exporterande producenter som ingår i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående handlare utanför unionen eller via närstående handlare i unionen som agerade som importörer. |
|
(296) |
För den export av den berörda produkten som såldes direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
|
(297) |
För export av den berörda produkten till unionen via närstående företag i unionen som agerade som importörer fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten först vidaresåldes till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, och en skälig vinstmarginal, som fastställts på grundval av en nyligen genomförd undersökning avseende återbetalning i fråga om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål (dvs. 10 %). |
|
(298) |
En närstående importör i unionen vidarebearbetade den undersökta produkten innan den såldes på unionsmarknaden. Eftersom de produkttyper som såldes av bearbetningsföretaget inte var desamma som de som importerades till unionen, och med tanke på komplexiteten i fastställandet av exportpriset på nivån fritt fabrik för den importerade produkten, ansåg kommissionen att ytterligare uppgifter var nödvändiga för att beräkna dumpningsmarginalen för dessa transaktioner. Kommissionen kontaktade därför bearbetningsföretaget och begärde dessa uppgifter. Med tanke på tidsramarna för undersökningen kunde uppgifterna inte inhämtas innan det var nödvändigt att fastställa den preliminära skademarginalen. Kommissionen beslutade därför att denna försäljning skulle bedömas i ett senare skede, när alla nödvändiga uppgifter fanns tillgängliga. |
3.4.3 Jämförelse
|
(299) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingår i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) ta hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påstods, och visades, påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
|
(300) |
En justering gjordes enligt artikel 2.10 i i grundförordningen för Jintian Vietnam och dess närstående handlare i Hongkong. Handlaren ansvarade för kundrelationer, särskilt för att upprätthålla och etablera kundkontakter, hantera beställningar och transaktioner samt organisera transporter, frakt och försäkring i samband med försäljningen. Handlaren fick ersättning för sin medverkan genom ett pålägg. Kommissionen konstaterade därför att handlaren fullgjorde funktioner som liknade dem hos en agent som arbetar på provisionsbasis. |
|
(301) |
När det gäller Hailiang Vietnam visade undersökningsresultaten att handlaren genomförde marknadsföringskampanjer och säljfrämjande åtgärder och ansvarade för att fastställa priset för försäljning till icke-närstående kunder och för andra funktioner som rörde samordning av försäljningen. Handlaren fick ersättning för sin medverkan genom ett pålägg. Kunderna gjorde nämligen sina beställningar direkt hos handlaren, som därefter anskaffade den berörda produkten från olika företag inom koncernen och gjorde vinst på sina tjänster. Kommissionen konstaterade därför att handlaren fullgjorde funktioner som liknade dem hos en agent. |
|
(302) |
Exportpriserna justerades därför för exporten av den berörda produkten till unionen via närstående handlare belägna utanför unionen, genom avdrag för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för varje närstående handlare och en skälig vinstmarginal, som fastställts på grundval av en nyligen genomförd undersökning avseende återbetalning i fråga om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål (dvs. 10 %) (125). |
3.4.3.1
|
(303) |
Såsom förklaras i skäl 299 fastställdes normalvärdet, för merparten av produkttyperna, som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på den inhemska marknaden under undersökningsperioden och för en del av produkttyperna som ett vägt genomsnitt av priserna vid enbart den lönsamma försäljningen. Med anledning av kostnader för inhemsk transport gjordes justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. |
|
(304) |
För den försäljning där normalvärdet fastställdes utifrån produktionskostnaderna tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst, ansågs dessa värden vara skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga ytterligare justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. |
|
(305) |
För försäljning via en inhemsk handlare gjordes ytterligare justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. Vidare gjordes justeringar för kreditkostnader, bankavgifter och rabatter. Kommissionen fann inga skäl att göra några ytterligare justeringar av normalvärdet. |
3.4.4 Justeringar av exportpriset
|
(306) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt andra avgifter vid export. |
|
(307) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: kreditkostnader, bankavgifter och provisioner. |
3.4.5 Dumpningsmarginaler
|
(308) |
För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(309) |
På denna grundval fastställdes följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av det tillämpliga priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(310) |
När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån, samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen. |
|
(311) |
På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 17,4 %. |
|
(312) |
Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen. |
|
(313) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(314) |
Den likadana produkten tillverkades av elva producenter i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(315) |
Den sammanlagda unionsproduktionen under undersökningsperioden fastställdes till omkring 110 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, inbegripet kontrollerade data från de unionsproducenter som ingår i urvalet, data som lämnades av unionsproducenter som inte ingår i urvalet samt offentliga uppgifter. Såsom anges i skäl 8 stod de tre unionsproducenter som ingår i urvalet för mer än 40 % av den totala unionsproduktionen av den likadana produkten. |
4.2 Fastställande av den relevanta unionsmarknaden
|
(316) |
För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin. |
|
(317) |
Kommissionen konstaterade att blott en del (ca 15 %) av produktionen hos de unionsproducenter som ingår i urvalet var avsedd för företagsintern användning, närmare bestämt för produktion av överdragna eller isolerade rör av koppar. Dessa produkter i senare led producerades antingen inom det företag som producerade rören av koppar eller inom ett annat företag i samma koncern, som i praktiken inte hade möjlighet att fritt välja leverantör. |
|
(318) |
Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten. |
|
(319) |
För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin samlade kommissionen in data om hela produktverksamheten och bedömde om produktionen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. |
|
(320) |
Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden. Dessa indikatorer är försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och exportpriser, lönsamhet och räntabilitet. I de fall där det var möjligt och motiverat jämförde kommissionen undersökningsresultaten med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en fullständig bild av unionsindustrins situation. |
|
(321) |
Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Dessa indikatorer är produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden. |
4.3 Förbrukning i unionen
|
(322) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga samman all import och unionsindustrins försäljning. |
|
(323) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(324) |
Efterfrågan på rör av koppar är starkt kopplad till sektorn för uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och kylning samt, mer allmänt, till byggindustrin. |
|
(325) |
Under skadeundersökningsperioden minskade den totala förbrukningen av rör av koppar i unionen med 8 %. Förbrukningen var inledningsvis relativt hög 2022, främst till följd av den kraftiga återhämtningseffekt som följde på nedgången under covid-19-pandemin och som även påverkade sektorn för uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och kylning positivt. Förbrukningen minskade emellertid med 7 % under 2023 och låg därefter i stort sett kvar på denna nivå under 2024 och 2025 (undersökningsperioden). Förbrukningen på den öppna marknaden följde en liknande utveckling och minskade totalt med 10 % under skadeundersökningsperioden. |
4.4 Import från de berörda länderna
4.4.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
|
(326) |
Kommissionen undersökte om importen av produkten med ursprung i de berörda länderna borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. |
|
(327) |
Den dumpningsmarginal som fastställts för importen från respektive berört land översteg det tröskelvärde som fastställs i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från vart och ett av de berörda länderna var inte försumbar. |
|
(328) |
Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från de berörda länderna och mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana unionsprodukten var likartade. Närmare bestämt konkurrerade de importerade produkterna med varandra och med rör av koppar som producerades i unionen, eftersom de till stor del såldes genom samma försäljningskanaler och till liknande kundkategorier. |
|
(329) |
Därmed var samtliga kriterier i artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda, och importen från alla berörda länder bedömdes sammantaget vid fastställandet av skada. |
4.4.2 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
|
(330) |
Med beaktande av att KN-nummer 7411 10 90 inte enbart omfattar den undersökta produkten fastställde kommissionen importvolymen från de berörda länderna på grundval av följande källor: När det gäller Mexiko, Vietnam och Uzbekistan, där de exporterande producenter som ingår i urvalet stod för hela eller nästan hela exporten till unionen, använde kommissionen data från Eurostat tillsammans med kontrollerade data från de exporterande producenter som ingår i urvalet. När det gäller Kina, där graden av samarbetsvilja var låg, beräknades importen med hjälp av data från Eurostat tillsammans med uppskattningen i klagomålet att 53 % av importen enligt KN-nummer 7411 10 90 avser den undersökta produkten. |
|
(331) |
Importens marknadsandel fastställdes i procent av förbrukningen i unionen på den öppna marknaden, såsom anges i avsnitt 4.3. |
|
(332) |
Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(333) |
Importvolymen från de berörda länderna ökade med 32 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Det var framför allt Vietnam (en ökning med 65 %) och Mexiko (en ökning med 7 %) som stod för denna ökning, särskilt mellan 2024 och 2025 (undersökningsperioden), medan importen från Kina förblev stabil. Importen från Uzbekistan ökade kraftigt, men låg fortfarande på låga nivåer i absoluta tal och minskade under undersökningsperioden jämfört med föregående år. |
|
(334) |
Denna ökning av importvolymerna ledde till att de berörda ländernas marknadsandel på den öppna marknaden ökade med omkring 8 procentenheter under skadeundersökningsperioden. |
4.5 Priser på importen från de berörda länderna, prisunderskridande och förhindrande av prishöjningar
|
(335) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av data från Eurostat. Kommissionen beaktade uppskattningen i klagomålet att priserna på andra produkter än den undersökta produkten är 25 % högre. |
|
(336) |
Importens prisunderskridande fastställdes på grundval av data från de samarbetsvilliga unionsproducenterna och de samarbetsvilliga exporterande producenterna. |
|
(337) |
Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (euro/ton) och LME-priser
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(338) |
Utvecklingen av importpriserna bör ses mot bakgrund av utvecklingen av världsmarknadspriserna på koppar, som ökade något (5 %) under skadeundersökningsperioden (se den första raden i tabellen ovan). |
|
(339) |
Importpriserna på rör av koppar från Kina förblev stabila under skadeundersökningsperioden. Importpriserna från Uzbekistan ökade i takt med de genomsnittliga världsmarknadspriserna på koppar, medan importpriserna från Vietnam och Mexiko båda minskade med 7 %. I relativa termer (med hänsyn till de genomsnittliga världsmarknadspriserna på koppar) minskade därför importpriserna på den undersökta produkten från Vietnam och Mexiko i praktiken med omkring 12 % under skadeundersökningsperioden. Totalt för alla berörda länder minskade importpriserna med 6 % under skadeundersökningsperioden (och med omkring 11 % i relativa termer, dvs. med hänsyn till kopparprisets utveckling). |
|
(340) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
|
(341) |
Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Jämförelsen visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på unionsmarknaden på 8,51 % för importen från Uzbekistan, 8,22 % för importen från Vietnam, 9,45 % för importen från Mexiko och 16,36 % för importen från Kina, samt totalt 9,93 % för importen från samtliga berörda länder. Ett prisunderskridande konstaterades för nästan hela importvolymen. |
|
(342) |
Dessutom låg importpriserna från de fyra berörda länderna under unionens produktionskostnad (se tabell 8 nedan) från 2023 till utgången av undersökningsperioden. De låga importpriserna innebar ett betydande förhindrande av prishöjningar på unionsmarknaden, vilket hindrade unionsindustrin från att anpassa sina priser till förändringarna i produktionskostnaden. |
4.6 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.6.1 Allmänna anmärkningar
|
(343) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(344) |
Såsom anges i skäl 7 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. |
|
(345) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. |
|
(346) |
Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av data i klagandenas svar på kommissionens makrofrågeformulär, vilka reviderades, stämdes av och kompletterades på grundval av följande:
|
|
(347) |
Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(348) |
De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(349) |
De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.6.2 Makroekonomiska indikatorer
4.6.2.1
|
(350) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(351) |
Unionsproducenternas produktionskapacitet förblev i stort sett oförändrad under skadeundersökningsperioden. De mindre förändringar som observerades berodde på planerade eller oplanerade underhållsstopp, eftersom unionsproducenterna inte gjorde några betydande investeringar eller avyttringar som påverkade produktionskapaciteten. |
|
(352) |
Produktionen i unionen minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden, från [118 100–137 900] ton under 2022 till [98 300–114 800] ton under undersökningsperioden. Även om förbrukningen, såsom förklaras i avsnitt 4.3, minskade under skadeundersökningsperioden, var produktionsminskningen betydligt större. Detta berodde på att importen från de berörda länderna ökade avsevärt, både i relativa och absoluta tal, och trängde undan unionsindustrins produktion. |
|
(353) |
Till följd av produktionsminskningen sjönk kapacitetsutnyttjandet med 11 procentenheter under skadeundersökningsperioden, från 68 % till 57 %. |
4.6.2.2
|
(354) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(355) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden med 19 %, från omkring [86 000–100 000] ton under 2022 till omkring [70 000–81 000] ton under undersökningsperioden. Unionsindustrins motsvarande marknadsandel minskade med 8 procentenheter, vilket visar att importen från de berörda länderna, vars marknadsandel ökade med 8 procentenheter under samma period, var en viktig faktor bakom unionsindustrins minskade försäljning. |
|
(356) |
Unionsindustrin kompenserade endast i mycket begränsad utsträckning för den minskade försäljningen på den öppna marknaden genom att öka försäljningen på den företagsinterna marknaden och öka den företagsinterna användningen, med sammanlagt omkring 1 000 ton under skadeundersökningsperioden. |
4.6.2.3
|
(357) |
Mot bakgrund av den minskade produktionsvolymen, försäljningsvolymen och marknadsandelen står det klart att unionsindustrin uppvisade negativ tillväxt under skadeundersökningsperioden, både i absoluta tal och i förhållande till tillväxten på marknaden som helhet. |
4.6.2.4
|
(358) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(359) |
Antalet anställda minskade med omkring 140 personer under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarade 12 % av arbetsstyrkan. Unionsindustrin lyckades i allmänhet undvika omfattande uppsägningar och minskade antalet anställda inom produktionen av rör av koppar genom att omplacera personal till andra verksamheter och inte ersätta anställda som slutade. Minskningen motsvarade inte fullt ut produktionsnedgången, vilket ledde till att produktiviteten minskade något, med omkring 6 %. |
4.6.2.5
|
(360) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en betydande inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på importen från de berörda länderna. |
|
(361) |
Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning. |
4.6.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.6.3.1
|
(362) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(363) |
Unionsindustrins priser låg på i stort sett samma nivå vid skadeundersökningsperiodens början och slut, med en mindre nedgång från 2022 till 2023 och en motsvarande mindre uppgång från 2024 till 2025. Denna prisstabilitet måste ses mot bakgrund av stigande produktionskostnader. |
|
(364) |
Produktionskostnaderna ökade totalt sett med 3 % under skadeundersökningsperioden. Variationerna i produktionskostnaderna under perioden återspeglar främst motsvarande förändringar i världsmarknadspriset på koppar, eftersom koppar står för upp till 90 % av kostnaden för slutprodukten. De återspeglar även förändringar i unionsproducenternas driftskostnader, bland annat ökade kostnader för arbetskraft och energi samt kostnadsminskningar till följd av effektiviseringar. |
|
(365) |
Totalt sett kunde unionsindustrin inte höja sina priser i takt med kostnadsökningarna och samtidigt upprätthålla en positiv vinstmarginal. Från och med 2024 sjönk försäljningspriserna i själva verket under produktionskostnaden per enhet. |
|
(366) |
Såsom anges i avsnitt 4.5 ovan drogs slutsatsen att försäljningspriserna i unionen påverkades av ett betydande förhindrande av prishöjningar, särskilt på grund av den ökande dumpade importen. |
|
(367) |
Inga andra betydande faktorer som påverkade priserna identifierades. |
4.6.3.2
|
(368) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd
|
||||||||||||||||||||||
|
(369) |
Arbetskraftskostnaderna i unionen ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, från 56 746 euro per anställd 2022 till 66 136 euro per anställd under undersökningsperioden. Denna ökning med 17 % kan till stor del tillskrivas det allmänna inflationstrycket i unionen under samma period, som var kopplat till stigande energipriser. |
4.6.3.3
|
(370) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lager
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
(371) |
Lagernivåerna ökade från 3 475 ton vid utgången av 2022, vilket motsvarade [4–7 %] av produktionen det året, till 4 591 ton vid utgången av 2025, vilket motsvarade [7–10 %] av produktionen det året. Med tanke på att unionsindustrin i allmänhet producerar på beställning snarare än för lagerhållning kan ökningen anses vara av begränsad betydelse. |
4.6.3.4
|
(372) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(373) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. |
|
(374) |
Som det förklaras i skälen 363–365 sjönk från och med 2024 försäljningspriserna i unionen till en nivå under produktionskostnaden per enhet. Detta förhållande mellan försäljning och kostnader återspeglades fullt ut i unionsindustrins lönsamhet, som var positiv och uppgick till 1 % 2022 men som minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och nådde –1,5 % under undersökningsperioden. |
|
(375) |
Nettokassaflödet visar företagens förmåga att självfinansiera sin verksamhet. För unionsindustrin påverkades nettokassaflödet tydligt av den sjunkande lönsamheten och föll kraftigt från en god nivå på omkring 22 miljoner euro 2022 till endast 140 000 euro under undersökningsperioden. |
|
(376) |
Under skadeundersökningsperioden lyckades unionsproducenterna i urvalet att upprätthålla en viss investeringsnivå, omkring 6–8 miljoner euro per år. Dessa investeringar gällde dock utbyte eller modernisering av befintlig utrustning snarare än utökning av produktionskapaciteten eller produktsortimentet. De utgjorde således de minsta investeringar som krävdes för att unionsproducenterna skulle kunna upprätthålla sin verksamhet och sin närvaro på marknaden, åtminstone på kort sikt. |
|
(377) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av kapitalet. Räntabiliteten följde en liknande utveckling som lönsamheten och låg på en god nivå på 18 % 2022, men blev negativ under undersökningsperioden och sjönk till –3 %. |
|
(378) |
Ett företags kapitalanskaffningsförmåga är i hög grad beroende av marknadens förväntningar på dess ekonomiska resultat. En negativ lönsamhet i kombination med sinande kassaflöden och en räntabilitet som tydligt understiger kapitalkostnaden skulle hindra ett företag från att anskaffa nytt kapital, såväl genom upplåning som i form av eget kapital. Av detta följer att unionsindustrins försämrade ekonomiska resultat under skadeundersökningsperioden hade en stark negativ inverkan på dess kapitalanskaffningsförmåga. |
4.7 Synpunkter från berörda parter
|
(379) |
De tre uzbekiska exporterande producenter som ingår i urvalet, nämligen Infinity Copper Group, Angren Pipes och Sharq Tubes (de uzbekiska producenterna), och de uzbekiska myndigheterna begärde att undersökningen i enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen borde avslutas vad gäller Uzbekistan, eftersom importen från Uzbekistan sannolikt understiger det tröskelvärde på 1 % som anges i artikel 5.7 i grundförordningen och skadan därför bör anses vara försumbar. |
|
(380) |
Till stöd för sitt påstående om Uzbekistans marknadsandel hävdade de uzbekiska producenterna och de uzbekiska myndigheterna att klagomålet överskattade importvolymen av den berörda produkten från Uzbekistan och med största sannolikhet underskattade unionsproducenternas försäljning. Efter det att makrofrågeformuläret hade lämnats in fortsatte de att hävda att de data som klaganden hade lämnat var felaktiga och ledde till en betydande underskattning av förbrukningen i unionen. De påstådda felaktigheterna gällde främst unionsproducenternas produktions-, kapacitets- och försäljningssiffror, särskilt i fråga om Serravalle, Cuprumfoma, HME Germany och HME Spain, för vilka klaganden hade använt egna uppskattningar eftersom den inte hade tillgång till data som företagen själva tillhandahållit. |
|
(381) |
De uzbekiska producenterna och de uzbekiska myndigheterna hävdade också att inga data om tre företag som förefaller vara producenter av den undersökta produkten i unionen, nämligen Luvata, Barth Metallwerke och Standard Metall, hade tagits med i svaret på makrofrågeformuläret. Parterna hänvisade till offentlig information på företagens webbplatser som tydde på att de var unionsproducenter. I synnerhet när det gäller Luvata hänvisade de till ett nyligen skickat e-postsvar från företaget, där företaget hade använt formuleringen ”vi producerar faktiskt rör av koppar”. |
|
(382) |
Som ytterligare ett argument när det gäller marknadsandelen hävdade de uzbekiska producenterna och de uzbekiska myndigheterna att företagsintern användning och försäljning på den företagsinterna marknaden borde beaktas när den totala förbrukningen i unionen fastställdes som nämnare vid beräkningen av marknadsandelen. För att styrka sitt påstående hänvisade parterna bland annat till undersökningarna avseende butandiol (128) och etylenglykol (129), där kommissionen skulle ha gjort detta. |
|
(383) |
I anslutning till begäran om att undersökningen avseende Uzbekistan borde avslutas enligt artikel 9.3 begärde de uzbekiska producenterna och de uzbekiska myndigheterna också att kommissionen borde undanta importen från Uzbekistan från den sammantagna bedömningen av importen från de övriga berörda länderna, eftersom villkoren för en sådan sammantagen bedömning enligt artikel 3.4 i grundförordningen inte var uppfyllda. Enligt dessa parter borde kommissionen inte automatiskt göra en sammantagen bedömning av importen från ett land om marknadsandelen bara var något högre än 1 %, utan i stället analysera omständigheterna i det enskilda fallet. Dessutom var konkurrensförhållandena mellan de produkter som importerades från Uzbekistan och de produkter som importerades från de övriga länderna, liksom unionsproducenternas produkter, enligt parterna sådana att en sammantagen bedömning inte var lämplig. |
|
(384) |
Till stöd för påståendet om konkurrensförhållandena anförde de uzbekiska producenterna och de uzbekiska myndigheterna att de uzbekiska producenterna, tvärtemot vad som hävdades i klagomålet, inte var kinesiskt ägda och inte heller var närstående de kinesiska ägarna av exporterande producenter i Kina, Mexiko och Vietnam. De hävdade vidare att exporten från Uzbekistan minskar och att Uzbekistan under alla omständigheter saknar både förmågan (på grund av sitt geografiska läge och logistiska begränsningar) och incitamenten (på grund av att relevanta statliga subventioner har upphört) att exportera stora volymer till Europeiska unionen. |
|
(385) |
Klaganden lämnade synpunkter på dessa inlagor och avvisade de uzbekiska producenternas och de uzbekiska myndigheternas påståenden samt vidhöll att uppgifterna i dess svar på makrofrågeformuläret utgjorde en tillförlitlig grund för beräkningen av försäljningen i unionen, förbrukningen i unionen och marknadsandelarna. |
|
(386) |
Kommissionen behandlade påståendena, med början utifrån de fakta och den metod den använde för att beräkna förbrukningen i unionen och marknadsandelarna. |
|
(387) |
Förbrukningen i unionen beräknas som summan av försäljningen i unionen och all import. När det gäller importen förklaras de data och den metod som användes i avsnitten 4.4.2 (import från de berörda länderna) och 5.2.1 (import från andra länder än de berörda länderna). |
|
(388) |
När det gäller försäljningen i unionen klargjorde kommissionen att de data som klaganden hade lämnat i sitt svar på makrofrågeformuläret hade reviderats enligt följande:
|
|
(389) |
Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att dess beräkningar av förbrukningen i unionen, och därmed även av marknadsandelarna, byggde på bästa tillgängliga uppgifter och var tillförlitliga, även om det förekom vissa felaktigheter i klagomålet eller i svaret på makrofrågeformuläret. |
|
(390) |
När det gäller begäran att den totala förbrukningen i unionen, inklusive den företagsinterna användningen, borde användas vid beräkningen av marknadsandelarna, noterade kommissionen att detta måste bedömas från fall till fall. I detta fall är produkter avsedda för företagsintern användning, såsom förklaras i skäl 318, inte utsatta för direkt konkurrens från importen. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten. Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen är därför det relevanta måttet för beräkningen av marknadsandelar. |
|
(391) |
När det gäller villkoren för sammantagen bedömning enligt artikel 3.4 i grundförordningen noterade kommissionen att den, såsom unionsdomstolarna har bekräftat (133), har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra om importen är försumbar. I detta särskilda fall noterade kommissionen, utöver att Uzbekistans marknadsandel översteg 1 %, att importen från Uzbekistan totalt sett ökade snabbt under skadeundersökningsperioden och att denna ökning skedde på en unionsmarknad som totalt sett krympte. Dessa volymer fördes dessutom in på unionsmarknaden till mycket låga priser, i själva verket till och med lägre än de andra berörda länderna, särskilt under 2023 och 2024, och utövade därför ett betydande tryck på unionsindustrins priser. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen i detta skede att Uzbekistans marknadsandel inte är försumbar. |
|
(392) |
När det gäller konkurrensförhållandena noterade kommissionen att undersökningen hade visat att de produkter som importerades från Uzbekistan under undersökningsperioden var mycket lika de produkter som importerades från de övriga berörda länderna och de produkter som producerades av unionsindustrin, oavsett ägarförhållanden eller andra faktorer som skulle påverka de uzbekiska producenternas förmåga och incitament att exportera till unionen. Detta framgår av att samtliga produktkontrollnummer för produkter som importerades från Uzbekistan under undersökningsperioden även matchades av produkter som importerades från de övriga berörda länderna och av produkter som producerades av unionsindustrin. Dessutom importerades produkterna från Uzbekistan till unionen till priser som i allmänhet var jämförbara med priserna på produkter som importerades från de övriga berörda länderna och som underskred unionsindustrins priser med 4,16 %. Slutligen såldes produkterna, såsom noteras i skäl 328, till stor del via samma försäljningskanaler och till liknande kundkategorier. |
|
(393) |
Mot bakgrund av ovanstående vidhöll kommissionen sin ståndpunkt att villkoren för en sammantagen bedömning av skada enligt artikel 3.4 i grundförordningen, inbegripet importen från Uzbekistan, var uppfyllda. Kommissionen avvisade således de uzbekiska producenternas och de uzbekiska myndigheternas påståenden. |
|
(394) |
När det gäller begäran om avslutande av undersökningen avseende Uzbekistan enligt artikel 9.3 noterade kommissionen, med tanke på att importen från de fyra berörda länderna har slagits samman, att hänvisningen i artikel 9.3 i grundförordningen till importvolymer för bedömningen av skada i detta fall inte avser de enskilda ländernas importvolymer. Den avser de totala importvolymerna från de berörda länderna, och dessa ligger långt över de volymer som anges i artikel 5.7 i grundförordningen. Därför avvisades även denna begäran. |
4.8 Slutsats om skada
|
(395) |
Under skadeundersökningsperioden visade nästan alla makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer på en betydande försämring av unionsindustrins ekonomiska situation, vilken åtminstone från och med 2023 kan anses vara skadevållande. |
|
(396) |
Unionsindustrins produktionsvolymer, försäljningsvolymer och marknadsandel minskade successivt. Även om unionsindustrin lyckades kontrollera och minska sina driftskostnader kunde den inte hålla sina priser över produktionskostnaden per enhet, som påverkades av förändringarna i världsmarknadspriset på koppar. |
|
(397) |
Skadan blev ännu tydligare i unionsindustrins ekonomiska resultat från och med 2023, då unionsindustrin började gå med förlust och dess kassaflöden minskade till nästan noll. |
|
(398) |
Unionsindustrin lyckades upprätthålla en investeringsnivå som var nödvändig för att ersätta gammal utrustning och fortsätta verksamheten. På grund av de förluster som unionsindustrin började redovisa från och med 2023 blev dock räntabiliteten negativ. |
|
(399) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(400) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: importen från andra länder än de berörda länderna, företagsintern användning, unionsindustrins exportresultat och utvecklingen av förbrukningen. |
5.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(401) |
Som framgår av avsnitt 4.6 minskade unionsindustrins produktionsvolymer, försäljningsvolymer och marknadsandel under skadeundersökningsperioden, samtidigt som den förlorade förmågan att hålla sina priser över produktionskostnaderna. |
|
(402) |
Denna försämring sammanföll med att den dumpade importen från de berörda länderna ökade och konkurrensen från denna import tilltog. Under undersökningsperioden ökade importvolymerna från dessa länder stadigt och kraftigt, med 32 % i absoluta tal och med nästan 8 procentenheter i fråga om marknadsandel. |
|
(403) |
Samtidigt var priserna på denna dumpade import betydligt mindre känsliga för de stigande kopparkostnaderna än unionsindustrins priser. Medan världsmarknadspriserna på koppar ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden minskade priserna på importen från de berörda länderna med 6 %. Till följd av detta underskred dessa priser inte bara unionsindustrins priser, utan sjönk från och med 2023 också under unionsindustrins kostnadsnivå, vilket i stor mån förhindrade de prisökningar som annars skulle ha ägt rum. |
|
(404) |
Av detta följer att unionsindustrins försämrade situation under skadeundersökningsperioden berodde på både volym- och priseffekter kopplade till den ökande dumpade importen från de berörda länderna. |
|
(405) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
|
(406) |
Med hänsyn till att KN-nummer 7411 10 90 inte enbart omfattar den undersökta produkten fastställde kommissionen importvolymen från tredjeländer med hjälp av data från Eurostat. Närmare bestämt beräknade kommissionen importen under skadeundersökningsperioden från Turkiet och från (gemensamt) samtliga övriga tredjeländer utom Thailand utifrån kvoten mellan de kvantiteter som rapporterades efter inledandet av undersökningen enligt Taric-nummer 7411 10 90 10 (den undersökta produkten) och de totala kvantiteterna enligt KN-nummer 7411 10 90 . Dessa kvoter var 47 % för Turkiet och 71 % för samtliga övriga tredjeländer. För Thailand, för vilket inga kvantiteter hade rapporterats enligt Taric-nummer 7411 10 90 10, ansåg kommissionen att hela den kvantitet som hade rapporterats enligt KN-nummer 7411 10 90 avsåg den undersökta produkten. |
|
(407) |
Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(408) |
Bortsett från de berörda länderna var Turkiet och Thailand de länder som hade de största importvolymerna under skadeundersökningsperioden. |
|
(409) |
Som framgår av tabell 12, Import från tredjeländer, ökade importen från Turkiet med 31 % under skadeundersökningsperioden, men låg i absoluta tal kvar på måttliga nivåer, dvs. 2 537 ton under undersökningsperioden. Däremot minskade importen från Thailand under samma period med 60 % och uppgick till endast 638 ton under undersökningsperioden. Importen från övriga tredjeländer minskade med 46 % och uppgick sammanlagt till omkring 1 300 ton under undersökningsperioden. |
|
(410) |
Det är viktigt att notera att importpriserna från Turkiet, Thailand och samtliga övriga tredjeländer sammantaget låg på högre nivåer under hela skadeundersökningsperioden än importpriserna från de berörda länderna, och särskilt jämfört med unionsindustrins priser och kostnader. |
|
(411) |
Av detta följer att importen från dessa länder inte kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, vare sig individuellt eller sammantaget. |
5.2.2 Förbrukning
|
(412) |
Som framgår av tabell 2 – Förbrukning i unionen (ton) minskade den totala förbrukningen i unionen med 8 % under skadeundersökningsperioden, medan förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 10 % under undersökningsperioden. |
|
(413) |
Även om denna minskning av förbrukningen i viss mån kan ha bidragit till unionsindustrins minskade försäljningsvolymer, orsakades merparten av denna minskning av den dumpade importen, som vann betydande marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad. |
|
(414) |
Undersökningen visade dessutom att unionsindustrins produktionskostnader till övervägande del är rörliga, dvs. direkt kopplade till produktionsvolymen. Dessa omfattar kostnaden för koppar (som, vilket förklaras ovan, utgör upp till 90 % av den totala produktionskostnaden), men även andra rörliga driftskostnader, t.ex. för energi och direkt arbetskraft. De fasta kostnaderna utgör däremot endast en mycket liten del av de totala produktionskostnaderna. |
|
(415) |
Mot denna bakgrund kan den minskade förbrukningen inte ha bidragit i någon betydande utsträckning till unionsindustrins sjunkande lönsamhet, som huvudsakligen bestäms av förhållandet mellan de rörliga kostnaderna och den marginal som unionsindustrin kan lägga på dessa kostnader. |
|
(416) |
I detta fall blev unionsindustrins lönsamhet negativ till följd av att lågprisimporten från de berörda länderna förhindrade de prisökningar som annars skulle ha ägt rum, vilket gjorde att unionsindustrin inte kunde upprätthålla en positiv marginal. |
|
(417) |
Av detta följer att minskningen av förbrukningen i unionen endast i begränsad utsträckning, eller inte alls, bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. Ett sådant begränsat bidrag kan inte försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.3 Företagsintern användning
|
(418) |
Som nämns i skäl 323 konstaterade kommissionen att en del av produktionen hos de unionsproducenter som ingår i urvalet var avsedd för företagsintern användning, närmare bestämt för produktion av överdragna eller isolerade rör av koppar. Kommissionen undersökte om utvecklingen av användningen av den undersökta produkten på den företagsinterna marknaden kunde ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(419) |
Som framgår av tabell 6 motsvarade unionsindustrins företagsinterna användning fortfarande en liten del av dess totala produktion av rör av koppar och ökade något, med 5 %, under skadeundersökningsperioden. |
|
(420) |
De produkter som produceras för företagsintern användning har ett högre värde och utsätts för mindre konkurrens från importen. De bidrar vanligtvis positivt till unionsproducenternas intäkter och lönsamhet. |
|
(421) |
Det finns därför inget som tyder på att utvecklingen av den företagsinterna användningen på något sätt bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.4 Unionsindustrins exportresultat
|
(422) |
Unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för de unionsproducenter som ingår i urvalet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(423) |
Unionsindustrins exportvolymer minskade från omkring 17 500 ton 2022 till omkring 13 500 ton 2025 (undersökningsperioden), dvs. med 23 %, samtidigt som konkurrensen hårdnade även på de internationella marknaderna under skadeundersökningsperioden. |
|
(424) |
Även om denna minskning med 4 000 ton inte kan betraktas som försumbar var den betydligt mindre i absoluta tal än minskningen av försäljningsvolymerna på unionsmarknaden, som orsakades av den dumpade importen. |
|
(425) |
Dessutom är, som nämnts ovan, de fasta produktionskostnaderna och därmed stordriftsfördelarna vid produktion av rör av koppar mycket begränsade. Minskningen av exportvolymerna kan därför inte ha bidragit i någon betydande utsträckning till unionsindustrins sjunkande lönsamhet i unionen. |
|
(426) |
Slutsatsen kan därför dras att unionsindustrins exportresultat endast i begränsad utsträckning, om ens alls, kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Ett sådant begränsat bidrag kan inte försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.5 Sammantagen bedömning av andra faktorers verkningar
|
(427) |
Av ovanstående följer att de enda faktorer som kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit var den mindre minskningen av förbrukningen i unionen och nedgången i exporten. När det gäller båda dessa faktorer ansågs dock deras bidrag i bästa fall vara begränsat och således inte kunna försvaga orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna. |
5.2.6 Synpunkter från berörda parter
|
(428) |
Synpunkter på orsakssambandet mottogs från Emmedi. |
|
(429) |
Emmedi hävdade att det finns andra faktorer som sannolikt har vållat skada. Emmedi hänvisade särskilt till strukturomvandlingen av den italienska kopparmarknaden, som har krympt avsevärt under de senaste årtiondena, samt till den allmänna efterfrågenedgången inom byggsektorn. Emmedi hänvisade också till import från tredjeländer, volatiliteten i LME-kopparpriserna, ökningen av energikostnaderna i EU och EU-producenternas affärsstrategier. Emmedi begärde att den andel av skadan som kan tillskrivas den dumpade importen skulle särskiljas analytiskt från dessa faktorer, i enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen, bland annat för en eventuell tillämpning av regeln om lägsta tull. |
|
(430) |
Kommissionen bedömde nedgången i förbrukningen som en möjlig orsak till skada i avsnitt 5.2.2. Den bedömde också verkningarna av importen från tredjeländer i avsnitt 5.2.1. Den drog slutsatsen att dessa faktorer inte i någon mån eller endast i mycket begränsad mån bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(431) |
När det gäller volatiliteten i LME-kopparpriserna noterade kommissionen att detta är en inneboende egenskap hos kopparrörsverksamheten. Emmedi har i detta avseende inte förklarat hur denna volatilitet kunde ha bidragit till skadan, eller ens hur denna volatilitet har förändrats under skadeundersökningsperioden. |
|
(432) |
När det gäller ökningen av energikostnaderna i EU noterade kommissionen att detta inte är en distinkt faktor som inte har något samband med importen från de berörda länderna. Detta beror på att unionsindustrin skulle ha kunnat föra över dessa ökningar på sina kunder genom att höja sina priser, och inte kunde göra detta just på grund av det pristryck som den dumpade importen utövade. |
|
(433) |
När det gäller unionsproducenternas affärsstrategier förklarade Emmedi inte vad dessa strategier innebar och hur de kunde ha vållat skada för de företag som antog dem. |
|
(434) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen Emmedis påståenden och noterade också att syftet med regeln om lägsta tull enligt artikel 7.2 i grundförordningen inte är att anpassa tullen till olika faktorer som bidrar till skadan, utan att fastställa tullen till en nivå som är tillräcklig för att undanröja skadan. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
|
(435) |
Försämringen av unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden sammanföll med en betydande ökning av volymen av dumpad import från de berörda länderna. Importen ökade inte bara i volym utan skedde även till priser som underskred unionsindustrins priser och förhindrade de prisökningar som annars skulle ha ägt rum. Det finns därför ett tydligt orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen. |
|
(436) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Den mindre minskningen av förbrukningen i unionen och nedgången i exportvolymerna hade begränsade verkningar för unionsindustrins situation jämfört med den dumpade importens verkningar. Dessutom står det klart att den företagsinterna användningen och importen från tredjeländer inte hade några negativa verkningar för unionsindustrin. |
|
(437) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består huvudsakligen av minskade produktionsvolymer, försäljningsvolymer och marknadsandelar samt negativ lönsamhet och minskande kassaflöden. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
|
(438) |
I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen. |
|
(439) |
I det här fallet hävdade klagandena att det förelåg råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen med avseende på två av de undersökta länderna, nämligen Kina och Vietnam. Bedömningen avseende dessa länder återfinns i avsnitt 6.2 nedan. |
6.1 Granskning av den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin med avseende på Mexiko och Uzbekistan
|
(440) |
Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja skadan för unionsindustrin i avsaknad av snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. I detta fall skulle skadan undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen. |
|
(441) |
I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från de undersökta länderna, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka totala kostnader och investeringar, forskning och utveckling (FoU) samt innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %. |
|
(442) |
Uppgifter om fastställandet av normal vinst ingick i de frågeformulär som skickades till de unionsproducenter som ingår i urvalet. Detta omfattade lönsamheten för den likadana produkten under de tio år som föregick undersökningsperioden. Unionsproducenterna kunde dock inte lämna fullständiga data, och de data som lämnades kunde inte kontrolleras. Dessutom var unionsindustrin knappt lönsam eller gick med förlust under hela skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 11. |
|
(443) |
Vissa unionsproducenter som ingår i urvalet hävdade att deras investeringar, FoU samt innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha legat på en högre nivå under normala konkurrensförhållanden. Producenterna kunde dock inte kvantifiera dessa påståenden. Därför drogs slutsatsen att vinstmålet borde fastställas till 6 % i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen. |
|
(444) |
I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Eftersom unionsproducenterna inte kunde lämna fullständiga data lades inga ytterligare kostnader till de icke-skadevållande priserna. |
|
(445) |
På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på omkring 10 200–12 300 euro per ton för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa den ovannämnda vinstmålsmarginalen (se skäl 443) på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. |
|
(446) |
Kommissionen fastställde därefter nivån på skademarginalen genom att jämföra det vägda genomsnittliga importpriset per produkttyp för de kontrollerade samarbetsvilliga exporterande producenterna i de berörda länderna, såsom det fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, med det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingår i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
|
(447) |
Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Mexiko” och ”all övrig import med ursprung i Uzbekistan” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 254–256 för Mexiko och skälen 291–292 för Uzbekistan). |
|
(448) |
Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.
|
6.2 Granskning av den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin med avseende på Kina och Vietnam
6.2.1 Jämförelse mellan dumpningsmarginalen och skademarginalen
|
(449) |
I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först med avseende på Kina och Vietnam huruvida den preliminärt fastställda dumpningsmarginalen skulle vara högre än den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. I detta syfte gjordes en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i Vietnam och unionsindustrins målpris såsom förklarats i avsnitt 6.1 ovan. |
|
(450) |
Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Vietnam” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 308 och 313). För import med ursprung i Kina fastställde kommissionen nivån på skademarginalen på grundval av den högsta marginal som fastställts för varje produkttyp som exporteras av den samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenten. |
|
(451) |
Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.
|
|
(452) |
Eftersom den skademarginal som beräknats för kinesiska och vissa vietnamesiska exporterande producenter var lägre än dumpningsmarginalen bedömde kommissionen huruvida det förekommer råvarurelaterade snedvridningar med avseende på den undersökta produkten, enligt artikel 7.2a i grundförordningen. |
6.2.2 Råvarurelaterade snedvridningar
6.2.2.1
|
(453) |
Enligt bevisningen i klagomålet omfattas kopparkatoder, kopparskrot eller kopparbillets (eller en kombination av kopparkatoder och kopparskrot), som svarar för 75–90 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, av exporttullar i Kina. |
|
(454) |
Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som den samarbetsvilliga exporterande producenten använde vid produktionen av den berörda produkten. De huvudsakliga råvarorna ansågs vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Kommissionen fastställde att kostnaden för den huvudsakliga råvaran, nämligen kopparkatoder, utgjorde mer än 90 % av produktionskostnaden. |
|
(455) |
Kommissionen undersökte därefter huruvida någon av de huvudsakliga råvaror som användes i produktionen av den berörda produkten var föremål för snedvridningar genom någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, dvs. dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på den inhemska marknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. För detta ändamål använde kommissionen en offentligt tillgänglig databas över kinesiska tulltariffer och skatter (134). |
|
(456) |
Kommissionen fastställde att kopparkatoder omfattas av exportskatt och dessutom indragning av mervärdesskatteåterbetalning. |
|
(457) |
Därefter jämförde kommissionen priset på kopparkatoder med priserna på den representativa internationella marknaden, Serbien. De priser som de samarbetsvilliga exporterande producenterna betalade för kopparkatoder som köpts på den inhemska marknaden jämfördes med priserna på kopparkatoder enligt tabell 1. Jämförelsen visade att priserna på den internationella marknaden var [6–8] % högre än i Kina. Eftersom kopparkatoder står för mer än 90 % av de totala kostnaderna skulle en ökning av råvarupriserna med [6–8] % medföra att den totala produktkostnaden ökar med mer än 5 %. Med tanke på att vinstmarginalen för producenten av den likadana produkten i det representativa landet endast är 5 % skulle en sådan kostnadsutveckling ha en betydande negativ inverkan på lönsamheten, och således anses prisskillnaden vara betydande. |
|
(458) |
Eftersom de övriga exporterande producenterna i Kina inte samarbetade fastställdes de inhemska prisnivåerna på den kinesiska marknaden på grundval av de transaktioner för inköp av kopparkatoder som rapporterades av den enda samarbetsvilliga exportören, Jintian China. Undersökningsresultaten i föregående skäl utvidgades till att omfatta samtliga exporterande producenter i Kina. |
|
(459) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att kopparkatoder är föremål för snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. |
6.2.2.2
|
(460) |
Enligt bevisningen i klagomålet omfattas kopparkatoder, som svarar för mer än 75 % av produktionskostnaderna för den berörda produkten, av exporttullar på 10–22 % i Vietnam. |
|
(461) |
Såsom anges i skäl 460 ovan fastställde kommissionen att kopparkatoder var den huvudsakliga råvaran när det gäller bidraget till produktionskostnaden. |
|
(462) |
Kommissionen undersökte därefter huruvida någon av de huvudsakliga råvaror som användes i produktionen av den berörda produkten var föremål för snedvridningar genom någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, dvs. dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på den inhemska marknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. För detta ändamål granskade kommissionen de uppgifter som de vietnamesiska myndigheterna hade lämnat i sitt svar på frågeformuläret samt andra tillgängliga källor, t.ex. landets tulltariff och den tillämpliga lagstiftningen (135) för företag etablerade i frizoner för bearbetning på export. |
|
(463) |
De vietnamesiska myndigheterna lämnade skriftliga och muntliga synpunkter (136), enligt vilka det otillräckliga utbudet av kopparmalm och kopparkatoder på landets inhemska marknad tvingade producenterna av den berörda produkten att göra inköp på internationella marknader, och hävdade följande: |
|
(464) |
Vietnam var inte en leverantör av kopparkatoder, eftersom landet saknade tillräckligt många specialiserade raffinaderier och tillräckliga mängder högkvalitativ kopparmalm för att företagen ska kunna köpa kopparkatoder på den inhemska marknaden. |
|
(465) |
Eftersom de vietnamesiska producenterna huvudsakligen förlitade sig på importerad koppar påverkade exporttullarna inte produktionskostnaderna och skapade inte heller någon otillbörlig fördel för exportörerna av rör av koppar i Vietnam. |
|
(466) |
Kommissionen fastställde att exporttullar var tillämpliga på kopparkatoder, kopparskrot och kopparmalm med tullsatser på 1–20 %, 22 % respektive 40 %. |
|
(467) |
Därefter jämförde kommissionen priset på kopparkatoder som köpts av företagen i urvalet med priserna på den representativa internationella marknaden (dvs. priserna på London Metal Exchange). |
|
(468) |
Eftersom de två exporterande producenter som ingår i urvalet inte köpte kopparkatoder från Vietnam och inga tullar tillämpades på import av kopparkatoder till landet under undersökningsperioden drog kommissionen slutsatsen att de gällande exporttullarna inte hade någon inverkan på de råvarupriser som de företagen betalade. |
|
(469) |
När det gäller andra producenter i Vietnam noterade kommissionen att uppgifter i ärendehandlingarna tyder på att dessa producenter knappast kunde anskaffa kopparkatoder från Vietnam. Dessutom finns det ingen bevisning i ärendehandlingarna som tyder på någon betydande prisskillnad mellan de inhemska priserna och priserna på den internationella marknaden. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att det kunde antas att de återstående exporterande producenterna inte påverkades av exporttullarna. |
|
(470) |
Kommissionen drog slutsatsen att kopparkatoder (raffinerade och framställda av skrot) i princip var föremål för snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Dessa snedvridningar konstaterades dock inte påverka de exporterande producenter som ingår i urvalet. |
6.2.3 Unionens intresse enligt artikel 7.2b i grundförordningen
|
(471) |
I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen i fråga om Kina. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor. |
6.2.3.1
|
(472) |
Enligt uppgifterna i klagomålet uppskattas den globala överkapaciteten för den undersökta produkten till [1 000 000–1 500 000] ton, varav [500 000–900 000] ton i Kina (137). Dessa kvantiteter motsvarar 4,5–8 gånger den mängd rör av koppar som förbrukas i unionen. |
|
(473) |
Det råder också allmän enighet om att Kinas byggindustri befinner sig i en allvarlig nedgång, vilket ökar incitamenten för kinesiska producenter av rör av koppar att söka avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna (138). |
|
(474) |
Flera länder har infört handelspolitiska skyddsåtgärder mot rör av koppar med ursprung i Kina. Kanada har tillämpat antidumpningsåtgärder sedan 2013. Antidumpningsåtgärder är också i kraft i Förenta staterna, och tullar på 50 % på all import till Förenta staterna av halvfabrikat av koppar och kopparintensiva derivatprodukter är i kraft sedan augusti 2025, inom ramen för en undersökning enligt avsnitt 232. Även Sydkorea vidtog 2023 antidumpningsåtgärder mot sömlösa rör av koppar från Kina (139). |
|
(475) |
Det är därför uppenbart att producenterna i Kina har betydande outnyttjad kapacitet och exportpotential. EU:s stora marknad gör unionen till en attraktiv destination för lågprisimport av rör av koppar. |
6.2.3.2
|
(476) |
Såsom nämns i skäl 456 fastställde kommissionen att kopparkatoder omfattas av exportskatt och dessutom indragning av mervärdesskatteåterbetalning och att priserna på kopparkatoder på internationella marknader var högre än priserna i Kina. De kinesiska producenterna av rör av koppar gynnas därför av tillgång till kopparkatoder till priser under de internationella marknadspriserna, vilket ger dem en betydande kostnadsfördel. |
|
(477) |
Unionsproducenterna köper däremot kopparkatoder på den öppna marknaden, där priserna påverkas av dynamiken i globalt utbud och efterfrågan samt energikostnader och geopolitiska faktorer. Unionsindustrin befann sig därför i ett ogynnsamt konkurrensläge gentemot de kinesiska exporterande producenterna. |
6.2.3.3
|
(478) |
Införandet av antidumpningstullar på rör av koppar från Kina som importeras till unionen förväntas få begränsad inverkan på leveranskedjor. Såsom framgår av tabell 5 – Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande hade unionsindustrin en outnyttjad kapacitet på över 80 000 ton under undersökningsperioden. Denna outnyttjade kapacitet var betydligt större än importvolymen från Kina under samma period. Följaktligen kan unionsindustrin ersätta importen från Kina med sin egen produktion och till och med täcka hela efterfrågan i unionen på den undersökta produkten. Dessutom kan Kina och alla övriga berörda länder fortfarande exportera till unionen till skäliga priser som inte är snedvridna. |
|
(479) |
Dessutom skulle användare i unionen fortfarande kunna köpa in den undersökta produkten från övriga tredjeländer, såsom Japan, Thailand, Förenta staterna, Turkiet eller Indien (140). |
|
(480) |
Användarna skulle därför ha tillräcklig tillgång till den undersökta produkten även om importen från Kina minskade. Följaktligen förväntas inga störningar i värdekedjorna för användarna i unionen. |
6.2.3.4
|
(481) |
Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. |
|
(482) |
Mot bakgrund av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att det låg i unionens intresse att i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen fastställa nivån på de provisoriska tullarna för Kina på grundval av dumpningsnivån, med förbehåll för de ytterligare överväganden inom ramen för artikel 21 som anges i avsnitt 7 nedan. |
7. UNIONENS INTRESSE
|
(483) |
Efter att ha beslutat att tillämpa artikel 7.2a i grundförordningen i fråga om Kina undersökte kommissionen också om den med säkerhet kunde slå fast att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende avseende alla berörda länder, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet intressena hos unionsindustrin, leverantörer i tidigare led, importörer och användare. |
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(484) |
Det finns elva företag som producerar rör av koppar i unionen och som tillsammans sysselsätter 1 049 personer (heltidsekvivalenter). Producenterna är etablerade i Finland, Grekland, Italien, Spanien, Tyskland och Österrike. Producenter som svarade för mer än 63 % av unionens totala produktion stödde uttryckligen inledandet av undersökningen, och ingen unionsproducent motsatte sig denna. |
|
(485) |
Undersökningen har visat att unionsindustrin lider väsentlig skada till följd av den dumpade importen från de berörda länderna. Enligt slutsatsen i avsnitt 4.8 ovan försämrades situationen för unionsindustrin som helhet till följd av de ökande volymerna av dumpad import till låga priser från de berörda länderna. Den dumpade lågprisimporten har stadigt vunnit marknadsandelar i unionen på bekostnad av unionsindustrin och hindrat unionsindustrin från att höja sina priser till skäliga lönsamhetsnivåer som skulle göra det möjligt för den att nå vinstmålet. |
|
(486) |
Införandet av åtgärder kommer att leda till högre importpriser och återställa lika villkor på unionsmarknaden. Detta förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den skadevållande situationen genom att återta åtminstone en del av de marknadsandelar som gått förlorade till den dumpade importen. Försäljningen kommer att kunna ske till rättvisa priser, vilket höjer dess lönsamhet mot en hållbar nivå och möjliggör en återhämtning. |
|
(487) |
Om inga åtgärder införs skulle situationen för unionsindustrin, som redan lidit väsentlig skada, försämras ytterligare, eftersom unionsindustrin inte är tillräckligt stark för att klara av en ytterligare ökning av den dumpade importen till priser som till och med ligger under unionsindustrins produktionskostnader. Om åtgärder inte införs kan det förväntas att importen av dumpade rör av koppar till låga priser från de berörda länderna fortsätter att öka. I en sådan situation skulle unionsindustrin inte kunna höja sina priser till lönsamma nivåer och skulle fortsätta att förlora försäljning till den dumpade importen, vilket skulle leda till att ytterligare produktionsanläggningar stängs (141). |
|
(488) |
Kommissionen drog därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att provisoriska åtgärder införs. |
7.2 Intresset hos leverantörer i tidigare led
|
(489) |
Utöver åtgärdernas effekter på unionsindustrin påpekade klaganden att den illojala konkurrensen från importen leder till att koppargjuterier i unionen riskerar att läggas ned, trots att de är av avgörande betydelse för Europas kopparförsörjning (142). |
|
(490) |
Eftersom kommissionen inte hade tillgång till ytterligare uppgifter drog den på grundval av ovanstående i detta skede slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningstullar även skulle ligga i intresset hos leverantörer till producenter av rör av koppar i unionen. |
7.3 Icke-närstående importörers intresse
|
(491) |
När undersökningen inleddes kontaktades flera icke-närstående importörer och uppmanades att samarbeta. Inga icke-närstående importörer lämnade inom tidsfristen de uppgifter som kommissionen begärde i bilagan till tillkännagivandet om inledande, och kommissionen beslutade att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt. |
|
(492) |
Emmedi Metalli Srl, en importör och användare av rör av koppar, lämnade den 14 augusti 2026 in ett svar på frågeformuläret för icke-närstående importörer. Eftersom svaret på frågeformuläret mottogs nästan fem månader efter den lagstadgade tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande bortsåg kommissionen från det. |
|
(493) |
Eftersom inga icke-närstående importörer samarbetade kunde kommissionen inte fastställa antidumpningstullarnas exakta inverkan på deras verksamhet. |
|
(494) |
Under alla omständigheter kommer importörerna i unionen fortfarande att kunna importera rör av koppar från de berörda länderna, eftersom syftet med undersökningen inte är att stoppa importen utan att återställa rättvis konkurrens genom att motverka dumpad import. Dessutom skulle importörerna fortfarande kunna köpa in den undersökta produkten från övriga tredjeländer, såsom Japan, Thailand, Förenta staterna, Turkiet eller Indien. Antidumpningsåtgärderna kommer sannolikt att ha en viss negativ inverkan på importörerna, men kommissionen ansåg också att de kommer att kunna absorbera en del av de kostnadsökningar som tullen medför eller föra över dem på sina kunder. |
|
(495) |
Därför drog kommissionen i detta skede slutsatsen att icke-närstående importörer inte skulle påverkas oproportionerligt av att åtgärder införs. |
7.4 Användarnas intresse
|
(496) |
Totalt 19 användare av rör av koppar gav sig till känna. Fem användare besvarade frågeformuläret och flera andra lämnade synpunkter. |
|
(497) |
Enligt icke kontrollerade uppgifter i användarnas svar på frågeformuläret utgjorde den undersökta produkten 3,2–18,5 % av de totala tillverkningskostnaderna för de produkter som den används i. Även om samtliga användare som besvarade frågeformuläret redovisade vinster kommer de olika lönsamhetsnivåerna att undersökas närmare under undersökningen. |
|
(498) |
De flesta företag som lämnade synpunkter gav ett starkt stöd till undersökningen och införandet av antidumpningstullar. De betonade vikten av tillförlitliga lokala leverantörer och riskerna med att vara beroende av instabila internationella leveranskedjor. Två företag rekommenderade att eventuella åtgärder skulle avvägas noggrant och ses över så att de inte påverkar konkurrenskraften och livskraften hos industrier i senare led negativt eller strider mot EU:s övergripande politiska mål, däribland hållbarhet, industriell konkurrenskraft och resiliens i leveranskedjorna. |
|
(499) |
Dessutom finns det, såsom förklaras i skäl 479, ingen risk för brist på rör av koppar i unionen. |
|
(500) |
På grundval av den information som fanns tillgänglig i detta skede drog kommissionen således slutsatsen att användarna inte skulle påverkas oproportionerligt av införandet av åtgärder. |
7.5 Slutsats om unionens intresse
|
(501) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det i detta skede av undersökningen inte fanns några tvingande skäl för att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av rör av koppar med ursprung i Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan. |
8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(502) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(503) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av rör av koppar med ursprung i Mexiko, Vietnam och Uzbekistan i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna enligt skälen 448 och 451 ovan. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen. |
|
(504) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av rör av koppar med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 482 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan bör vara dumpningsmarginalen. |
|
(505) |
På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(506) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som gäller för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(507) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. |
|
(508) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(509) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan det bland annat prövas om en eller flera individuella tullsatser behöver upphävas och en landsomfattande tull införas i stället. |
9. REGISTRERING
|
(510) |
Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. |
|
(511) |
Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra. |
|
(512) |
Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. |
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
|
(513) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. |
|
(514) |
Jintian China, EUTCDC och GDA lämnade synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand med avseende på den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginalen. Eftersom dessa synpunkter inte direkt rörde beräkningens riktighet kommer de att tas upp, vid behov, i undersökningens slutliga skede. |
|
(515) |
Sharq Tubes informerade kommissionen om ett skrivfel som företaget hade gjort i sitt svar på frågeformuläret och som inverkade på fraktkostnaderna. Kommissionen undersökte påståendet och gjorde motsvarande justeringar av exportpriserna. |
|
(516) |
Jintian Vietnam lämnade synpunkter och noterade att försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för dess närstående handlare hade beräknats på grundval av uppgifter från ett annat närstående företag. Företaget begärde också en ändring av den vinstnivå som tillämpades på dess närstående handlare och att bedömningen av normal handel borde genomfördes på grundval av månatliga data. |
|
(517) |
Kommissionen reviderade siffrorna för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och justerade beräkningen i enlighet med detta. När det gäller alla andra påståenden noterade kommissionen att, såsom anges i det följebrev som skickades till alla företag som ingick i urvalet den 14 oktober 2026, i samband med utlämnandet av uppgifter på förhand bör synpunkterna begränsas till beräkningarnas riktighet, och att eventuella andra synpunkter kommer att beaktas först efter utlämnandet av uppgifter om provisoriska åtgärder. Synpunkterna på källan till vinstmarginalen för dess närstående handlare och användningen av månatliga data beaktades därför inte. |
|
(518) |
Hailiang Vietnam noterade en skillnad i de totala kvantiteter som låg till grund för beräkningen av skade- och dumpningsmarginalerna. Kommissionen förklarade att volymskillnaden motsvarade försäljning från lager och justerade sin dumpningsberäkning för att utesluta den från bedömningen. |
11. SLUTBESTÄMMELSER
|
(519) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
|
(520) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En provisorisk antidumpningstull införs på import av rör av raffinerad koppar, i LWC-form, antingen släta eller med innerspår, inte vidare bearbetade, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7411 10 90 (Taric-nummer 7411 10 90 10), med ursprung i Folkrepubliken Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Ursprungsland |
Företag |
Provisorisk antidumpningstull |
Taric-tilläggsnummer |
|
Folkrepubliken Kina |
Ningbo Jintian Copper Tube Co., Ltd |
33,5 % |
88GX |
|
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
51,5 % |
8999 |
|
|
Mexiko |
GD Affiliates de RL de CV |
18,2 % |
88GY |
|
All övrig import med ursprung i Mexiko |
18,2 % |
8999 |
|
|
Uzbekistan |
ICG Infinity Copper Group LLC Metal Processing Technology LLC |
11 % |
88GZ |
|
Angren Pipe Plant LLC |
5,6 % |
88HA |
|
|
JV Sharq Tubes LLC |
6,8 % |
88HB |
|
|
All övrig import med ursprung i Uzbekistan |
11 % |
8999 |
|
|
Vietnam |
Jintian Copper Industrial Company Limited |
13,8 % |
88HC |
|
Hailiang (Vietnam) Copper Manufacturing Co., Ltd |
12,3 % |
88HD |
|
|
Övriga samarbetsvilliga företag i Vietnam |
13,3 % |
Se bilagan |
|
|
All övrig import med ursprung i Vietnam |
14,4 % |
8999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton) av rör av koppar som sålts för export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i det berörda landet tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2026/1161.
2. Data som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av rör av koppar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan (EUT C, C/2026/1506, 12.3.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1506/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1161 av den 22 maj 2026 om att göra import av rör av koppar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Mexiko, Vietnam och Uzbekistan till föremål för registrering i syfte att tillåta uttag av antidumpningstullar på den import som är föremål för registrering (EUT L, 2026/1161, 26.5.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1161/oj).
(4) Importen från Kina till EU under undersökningsperioden uppskattades till 4 000 ton – se punkt 332 i klagomålet.
(5) Punkt 287 i klagomålet.
(6) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2847.
(7) Klagomålet, punkterna 20–31.
(8) Klagomålet, punkterna 32–40.
(9) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Significant Distorsions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (inte översatt till svenska), 10.4.2024, SWD(2024) 91 final.
(10) Rapporten – kapitel 2, s. 7.
(11) Rapporten – kapitel 2, s. 7–8.
(12) Se http://finance.people.com.cn/n1/2026/0128/c1004-40654753.html (hämtad den 19 juni 2026).
(13) Rapporten – kapitel 2, s. 10 och 18.
(14) Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.htm (hämtad den 19 juni 2024).
(15) Rapporten – kapitel 2, s. 29–30.
(16) Rapporten – kapitel 4, s. 57 och 92.
(17) Rapporten – kapitel 6, s. 149–150.
(18) Rapporten – kapitel 6, s. 153–171.
(19) Rapporten – kapitel 7, s. 204–205.
(20) Rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.
(21) Rapporten – kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och 99–100, samt kapitel 5, s. 130–131.
(22) Se https://www.enreach.com.cn/about_14/ (hämtad den 19 juni 2026).
(23) Se Zhejiang Hailiang Co. Ltd.:s årsredovisning för 2025, s. 107, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2026/2026-4/2026-04-29/12269645.PDF (hämtad den 19 juni 2026).
(24) Se Ningbo Jintian Copper (Group) Co. Ltd:s årsredovisning för 2025, s. 72, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2026/2026-4/2026-04-24/12156933.PDF (hämtad den 19 juni 2026).
(25) Se https://zgty.chinalco.com.cn/ (hämtad den 19 juni 2026).
(26) Se Chinalcos årsredovisning för 2025, s. 253, som finns på https://www.chalco.com.cn/tzzgx/thygg/202603/P020260330341392300660.pdf (hämtad den 19 juni 2026).
(27) Se http://wap.sasac.gov.cn/n2588045/n27271785/n27271792/c14159097/content.html (hämtad den 19 juni 2026).
(28) Se https://www.minmetals.com/ (hämtad den 19 juni 2026).
(29) Se http://wap.sasac.gov.cn/n2588045/n27271785/n27271792/c14159097/content.html (hämtad den 19 juni 2026).
(30) Artikel 33 i stadgarna för Kinas kommunistiska parti samt artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se rapporten – kapitel 3, s. 47–50.
(31) Se https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/5665166/files/90c1c79a00b44c67b59c29392476c862.pdf (hämtad den 22 juni 2026).
(32) Ibid., avsnitt IV.1, s. 12.
(33) Ibid., avsnitt IV.2, s. 14.
(34) Se https://www.gov.cn/lianbo/bumen/202509/P020250928687723775593.pdf (hämtad den 22 juni 2026).
(35) Ibid., avsnitt II, s. 2.
(36) Se https://www.ncsti.gov.cn/zcfg/zcwj/202502/t20250212_195423.html (hämtad den 22 juni 2026).
(37) Ibid., avsnitt I.
(38) Ibid., avsnitt I.
(39) Ibid., avsnitt I.
(40) Se https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202312/t20231229_1362999.html, s. 22 (hämtad den 24 juni 2026).
(41) Ibid., s. 91.
(42) Rapporten – kapitel 2, s. 24–27.
(43) Se https://www.cnfa.net.cn/ (hämtad den 22 juni 2026).
(44) Se https://www.cnfa.net.cn/about/1546.aspx (hämtad den 22 juni 2026).
(45) Ibid. (hämtad den 22 juni 2026).
(46) Se https://www.cnfa.net.cn/roster.aspx (hämtad den 26 juni 2026).
(47) Rapporten – kapitel 3, s. 40.
(48) Se till exempel: Blanchette, J., ”Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster”, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(49) Rapporten – kapitel 3, s. 41.
(50) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad den 22 juni 2026).
(51) General Office of CCP Central Committee’s Guidelines on stepping up the United Front work in the private sector for the new era: www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 22 juni 2026).
(52) Financial Times (2020) – ”Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise”, https://www.ft.com/content/582411f6-fc3b-4e4d-9916-c30a29ad010e?syn-25a6b1a6=1 (hämtad den 22 juni 2026).
(53) Se Zhejiang Hailiang Co. Ltd:s årsredovisning för 2025, s. 60, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2026/2026-4/2026-04-29/12269645.PDF (hämtad den 22 juni 2026).
(54) Se https://www.cnfa.net.cn/institute/show-2672.aspx (hämtad den 22 juni 2026).
(55) Se https://js.news.cn/20250609/01a98f2d767044798192f9a068694b0d/c.html (hämtad den 22 juni 2026).
(56) Se https://finance.sina.com.cn/roll/2025-11-10/doc-infwwvuv1539830.shtml (hämtad den 22 juni 2026).
(57) Se https://zgty.chinalco.com.cn/gywm/gsld/ (hämtad den 22 juni 2026).
(58) Ibid.
(59) Se https://zgty.chinalco.com.cn/xwzx/gsyw/202606/t20260612_171520.html (hämtad den 22 juni 2026).
(60) Rapporten – kapitel 14, avsnitten 14.1–14.3.
(61) Rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.
(62) Se https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/5665166/files/90c1c79a00b44c67b59c29392476c862.pdf (hämtad den 22 juni 2026).
(63) Ibid., avsnitten IV.1m, s. 12, och VI.2, s. 25.
(64) Se https://www.ncsti.gov.cn/zcfg/zcwj/202502/t20250212_195423.html (hämtad den 22 juni 2026).
(65) Ibid., avsnitt VIII.
(66) Ibid., avsnitten XIII och XIV.
(67) Se Jiangxi 14th FYP on the high quality development of the non-ferrous metals industry.
(68) Ibid., avsnitt III.1.
(69) Se https://www.sohu.com/a/970930639_121106902 (hämtad den 22 juni 2026).
(70) Ibid.
(71) Rapporten – kapitel 6, s. 171–179.
(72) Rapporten – kapitel 9, s. 260–261.
(73) Rapporten – kapitel 9, s. 257–260.
(74) Rapporten – kapitel 9, s. 252–254.
(75) Rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.
(76) Rapporten – kapitel 13, s. 366.
(77) Rapporten – kapitel 13, s. 370–373.
(78) Rapporten – kapitel 6, s. 137–140.
(79) Rapporten – kapitel 6, s. 146–149.
(80) Rapporten – kapitel 6, s. 149.
(81) Se de kinesiska myndigheternas officiella tillkännagivande om ad hoc-stöd till banker, finansministeriet, finns på https://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202503/t20250329_3961036.htm (hämtat den 5 juni 2026).
(82) China Banking and Insurance Regulatory Commission (28 augusti 2020), Three-year action plan for improving corporate governance of the banking and insurance sectors (2020–2022), finns på http://www.scio.gov.cn/xwfb/gwyxwbgsxwfbh/wqfbh_2284/2021n_2711/2021n07y14r/wjxgzc_3574/202208/t20220808_312682.html (hämtad den 4 juni 2026). I planen anges att man ”i ännu högre grad ska omsätta andemeningen i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att främja reformen av bolagsstyrning inom finanssektorn i praktiken”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Viktigare operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(83) China Banking and Insurance Regulatory Commission (15 december 2020), Notice on the Commercial banks performance evaluation method, finns på https://jrs.mof.gov.cn/zhengcefabu/cwjx/202101/t20210104_3638904.htm (hämtad den 4 juni 2026).
(84) Se https://www.gov.cn/zhengce/content/202511/content_7047643.htm (hämtad den 5 juni 2026).
(85) Ibid., avsnitt 11.
(86) Rapporten – kapitel 6, s. 157–158.
(87) Rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.
(88) OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, finns på
https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 22 juni 2026).
(89) Se https://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202006/t20200618_3534446.htm (hämtad den 5 juni 2026).
(90) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(91) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(92) https://www.termomecanica.com.br/EN/termomecanica.
(93) https://www.paranapanema.com.br/en/our-products/paranapanema/.
(95) https://coppertubing.co.za/.
(96) https://sarkuysan.com/en/product/product-copper-tube-page.
(97) https://www.uci.com.tr/products.
(99) En vinst på 4,24 % ansågs till exempel vara skälig i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/4 av den 17 december 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av titandioxid med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/4, 9.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/4/oj, skäl 171).
(100) https://www.stat.gov.rs/en-US/oblasti/trziste-rada/zarade.
(101) https://ilostat.ilo.org/data/?cat_mode=subject.
(102) https://www.eps.rs/cir/snabdevanje/Pages/cene.aspx.
(103) https://www.srbijagas.com/?page_id=2562.
(108) https://www.stat.gov.rs/en-US/oblasti/trziste-rada/zarade.
(109) https://ilostat.ilo.org/data/?cat_mode=subject.
(110) https://www.aers.rs/media/Files/Izvestaji/Godisnji/Izvestaj%20Agencije%202025.pdf.
(111) https://www.aers.rs/media/Files/Izvestaji/Godisnji/Izvestaj%20Agencije%202025.pdf.
(112) Undersökning avseende återbetalning RF86-01: kommissionens genomförandebeslut C(2026) 3105 final av den 20 maj 2026, https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=2484#RF86-01.
(113) Undersökning avseende återbetalning RF86-01: kommissionens genomförandebeslut C(2026) 3105 final av den 20 maj 2026, https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=2484#RF86-01.
(114) Meddelande av den 27 april 2026, registreringsnummer t26.003023, och notering till ärendehandlingarna av den 8 maj 2026, registreringsnummer t26.003356.
(115) Notering till ärendehandlingarna av den 8 september 2026 (T26.007340).
(117) Världsbanksgruppen, Lower Middle Income, https://data.worldbank.org/country/lower-middle-income.
(118) Världsbanksgruppen, Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/country/upper-middle-income.
(119) t26.003907.
(120) t26.004103.
(121) Mål C-338/10, Grünwald Logistik Service GmbH (GLS) mot Hauptzollamt Hamburg-Stadt, ECLI:EU:C:2012:158, punkterna 20–22; mål C-687/13, Fliesen-Zentrum Deutschland GmbH mot Hauptzollamt Regensburg, ECLI:EU:C:2015:573, punkt 49.
(122) Fact Sheet: President Donald J. Trump Takes Action to Address the Threat to National Security from Imports of Copper – The White House.
(123) De så kallade 232-koppartullarna gäller för import av halvfabrikat av kopparprodukter, såsom kopparrör, tråd, stång, plåt, rör, rördelar, linor, anslutningsdon och elektriska komponenter. De gäller inte för insatsmaterial såsom kopparmalm, kopparkoncentrat, kopparskärsten, kopparkatoder och kopparanoder.
(124) Notering till ärendehandlingarna av den 8 september 2026 (som gjordes tillgänglig i ärendehandlingarna den 9 september 2026) (t26.007340), med en uppmaning till parterna att inkomma med synpunkter inom 10 dagar från den dag då noteringen gjordes tillgänglig i de offentliga ärendehandlingarna. De uzbekiska producenterna lämnade sitt svar den 21 september 2026, efter den fastställda tidsfristen på tio dagar.
(125) Se även skäl 219 ovan för närmare uppgifter, kommissionens genomförandebeslut C(2026) 3105 final, 20.5.2026.
(127) Källa: https://fred.stlouisfed.org/data/PCOPPUSDA, omräknat till euro med hjälp av den genomsnittliga årliga växelkursen mellan euro och US-dollar.
(128) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/270 av den 4 februari 2026 om införande av provisoriska antidumpningstullar på import av 1,4-butandiol med ursprung i Folkrepubliken Kina, Saudiarabien och Förenta staterna (EUT L, 2026/270, 5.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/270/oj).
(129) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/939 av den 10 juni 2021 om en provisorisk antidumpningstull på import av monoetylenglykol med ursprung i Amerikas förenta stater och Konungariket Saudiarabien (EUT L 205, 11.6.2021, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/939/oj).
(130) https://www.sctubes.com/en/about-us.
(131) Se https://www.kme.com/fileadmin/DOWNLOADCENTER/ABOUT%20US/4%20Commitments/Sustainability_Report_2025/KME_2026_SCT_-_TMX_ENG.pdf, s. 22.
(132) https://www.coppercouncil.org/wp-content/uploads/2022/02/TS22-Di-Cosimo.pdf.
(133) Tribunalens dom av den 12 mars 2020, Eurofer, Association Européenne de l’Acier, AISBL mot Europeiska kommissionen, mål T-835/17, punkt 82.
(134) https://www.transcustoms.cn/.
(135) Lag om export- och importtullar nr 107/2016/QH13; tullag nr 54/2014/QH13; dekret nr 35/2022/ND-CP; dekret nr 08/2015/ND-CP samt cirkulär nr 38/2015/TT-BTC.
(136) Se TRON-registreringsnummer t26.007930.
(137) Klagomålet, punkt 302.
(138) Klagomålet, punkt 307.
(139) Klagomålet, punkt 348.
(140) Klagomålet, punkt 501.
(141) Klagomålet, punkt 413.
(142) Klagomålet, punkt 497.
BILAGA
Övriga samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet
|
Land |
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Vietnam |
LS Metal Vilna LLC |
88HE |
|
TOAN PHAT COPPER TUBE Joint Stock Company |
88HF |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2497/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)