C_202603239SV.000101.fmx.xml

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2028–2032, som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om gemenskapens bidrag till Iterprojektet samt om upphävande av förordning (Euratom) 2025/1304

(COM(2025) 594 final – 2025/0594/NLE)

(C/2026/3239)

Föredragande:

Alena MASTANTUONO

Rådgivare	Tellervo KYLÄ-HARAKKA-RUONALA (för föredraganden, grupp I)
Lagstiftningsförfarande	EU Law Tracker
Remiss	Europeiska unionens råd, 24.9.2025
Rättslig grund	Artikel 40 i Euratomfördraget
Kommissionsdokument	COM(2025) 594 final. Sammanfattning av COM(2025) 594 final
Ansvarig sektion	Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	9.3.2026
Antagande vid plenarsessionen	18.3.2026
Plenarsession nr	604
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	209/1/5

1. REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉNS (EESK) STÅNDPUNKT:

1.1

Vi välkomnar Europeiska atomenergigemenskapens föreslagna forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2028–2032 (programmet) och framhåller dess mångsidiga roll när det gäller att främja konkurrenskraft, säkerhet och hållbarhet. I detta syfte betonar vi behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering till programmet och att förstärka hela spektrumet av investeringar från grundforskning till fullskalig utbyggnad.

1.2

Utöver EU-finansieringen är det nödvändigt att öka medlemsstaternas finansiering och mobilisera privat finansiering. Det behövs ordentlig finansiering för företag av alla storlekar och olika aktörer bör involveras i samarbetsinriktade och gränsöverskridande forsknings- och innovationspartnerskap, för att på så sätt stärka de europeiska industriella ekosystemens konkurrenskraft och EU:s ekonomiska säkerhet.

1.3

Internationellt samarbete är viktigt när ny teknik och nya lösningar utvecklas, men det behövs en ordentlig riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att tredje parter som inte uppfyller programmets allmänna värde- och säkerhetskriterier utesluts och att man genom samarbetet värnar EU:s ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen, även när det gäller finansiella aspekter och användning av resultat.

1.4

Kommittén betraktar utvecklingen av fusionsenergi som en avgörande finansieringspost i programmet och anser att det är viktigt att stödja EU:s roll i Iter, i syfte att stärka det europeiska ekosystemet för fusionsenergi i ett globalt sammanhang och påskynda användningen och spridningen på marknaden av fusionsenergi i EU.

1.5

Vi betonar behovet av ordentlig finansiering för utvecklingen av annan kärnteknik inom energisektorn, inbegripet små och avancerade modulära reaktorer, avancerade bränslen och material samt säkra lösningar för hanteringen av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, med särskild tonvikt på kärnbränslecykeln.

1.6

EESK uppmuntrar till att fokusera resurser på utveckling och användning av kärnteknik för andra ändamål än kärnkraft, såsom tillämpningar inom hälso- och sjukvårdssektorn samt inom rymd-, jordbruks- och industrisektorerna. Vi anser att riskförebyggande och riskberedskap samt skydd av människor och miljö mot säkerhetsrisker är övergripande mål för programmet och efterlyser ökad medvetenhet om kärnenergifrågor genom kommunikation och samverkan med företrädare för det civila samhället.

1.7

Vi efterlyser lämpliga investeringar i utvecklingen av färdigheter och kompetens på kärnenergiområdet, i syfte att säkerställa tillgången till både talanger i världsklass och kvalificerad arbetskraft. I detta syfte uppmuntrar vi därför till att kärnenergifrågor integreras i utbildning på alla nivåer och att man främjar kärnkraftsyrkenas attraktionskraft, samtidigt som man ökar den gränsöverskridande rörligheten och nätverkandet genom infrastruktur på hög nivå för forskning och teknik.

1.8

Kommittén förespråkar att förenklingsstrategin genomförs ur stödmottagarnas perspektiv, i alla administrativa delar av programmet och i alla skeden av ansöknings- och tilldelningsförfarandena, och efterlyser att förfarandena och arbetsprogrammen görs lättillgängliga för alla potentiella stödmottagare, inbegripet små och medelstora företag.

1.9

Vi betonar behovet av att skapa en stark synergi mellan programmet, Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa och andra lämpliga EU-fonder och EU-program, bland annat genom att följa en resultatinriktad strategi, samtidigt som hänsyn tas till ekosystemets särdrag och principen om teknikneutralitet respekteras.

2. FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

Övergripande argument

2.1

Föreliggande yttrande är det senaste i raden av EESK-yttranden om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram, som senast föregicks av yttrandena om programmet för 2021–2025 (1) och för 2026–2027 (2).

2.2

EESK har också nyligen avgett flera andra yttranden på kärnenergiområdet, såsom anges i punkterna nedan. Dessutom bidrar kommittén till utarbetandet av den nya fleråriga budgetramen med flera yttranden, bland annat om den europeiska kompetensramen (3) och Horisont Europa (4), som är de mest relevanta med avseende på programmet.

Argument till stöd för rekommendation 1.1 (program)

2.3

Programmet ingår i paketet för nästa fleråriga budgetram och bidrar till flera av EU:s prioriteringar, däribland konkurrenskraft och övergripande säkerhet (”övergripande” omfattar de olika säkerhetsdimensionerna). Programmets särskilda mål att främja forskning om säker och innovativ kärnteknik och säkerställa lämpliga färdigheter och talanger i EU är väl motiverade. För att uppnå alla mål i programmet är det nödvändigt att säkerställa att dess finansieringsram är tillräcklig för att programmet ska kunna genomföras.

2.4

Samtidigt är det viktigt att eftersträva synergier med andra relaterade EU-fonder och EU-program (se rekommendation 1.9) för att säkra lämpliga investeringar under de olika investeringsstadierna, från grundforskning till innovation och fullskalig utbyggnad.

2.5

Samarbete med andra fonder är också nödvändigt ur resurssynpunkt, med tanke på att den vägledande finansieringsramen för programmet är 6,7 miljarder euro för fem år, vilket motsvarar mindre än 6 % av finansieringsramen för Horisont Europa och mindre än 4 % av Europeiska konkurrenskraftfonden för sju år.

Argument till stöd för rekommendation 1.2 (internt samarbete)

2.6

Med tanke på de betydande investeringsbehoven när det gäller programmet är det också nödvändigt att öka insatserna på medlemsstatsnivå, utöver EU-finansieringen. Vi behöver reagera på de geopolitiska, geoekonomiska och miljömässiga utmaningarna och därför behöver medlemsstaterna öka investeringarna i forskning och innovation i allmänhet och även i kärnvetenskap och kärnteknik.

2.7

Det är också viktigt att mobilisera privat finansiering för detta ändamål och att involvera både offentliga och privata aktörer i samarbetspartnerskap och gränsöverskridande forsknings- och innovationspartnerskap, som omfattar företag, forskningsinstitutioner, universitet och andra berörda parter. Förutom de stora företag som dominerar i denna marknadsmiljö kan innovativa nystartade företag ge ett värdefullt bidrag till utvecklingen och användningen av kärnteknik i flera delar av värdekedjorna. Mångsidiga och gränsöverskridande partnerskap är nödvändiga för att stärka de europeiska industriella ekosystemen och därmed EU:s övergripande konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet.

2.8

Stark teknisk kapacitet är en allt viktigare aspekt när det gäller att fastställa globalt inflytande och makt. Forskarsamhället för kärnkraft består till stor del av stora företag och offentliga organ. Det är därför mycket viktigt att säkerställa tillräckliga resurser för stora aktörer och öka deras insatser inom forskning, utveckling och innovation. Samtidigt är det viktigt att stärka rollen för mindre företag såsom innovativa nystartade företag. I detta syfte bör den högsta finansieringsgraden fastställas till 100 % för företag av alla storlekar under skedet för forsknings- och innovationsåtgärder och upp till 100 % för små och medelstora företag och upp till 70 % för stora företag när det gäller innovationsåtgärder.

Argument till stöd för rekommendation 1.3 (internationellt samarbete)

2.9

Utvecklingen av ny teknik och nya lösningar kräver anmärkningsvärda resurser, vilket inte är möjligt utan internationellt samarbete. Samarbete med tredje parter är därför nödvändigt för att EU ska kunna utveckla sin kapacitet och globala roll på kärnenergiområdet.

2.10

Riskerna i samband med samarbete med tredje parter måste dock bedömas och hanteras på lämpligt sätt. Vi måste sörja för att EU:s ekonomiska intressen tillgodoses i samarbetet när det gäller bidrag och fördelar. Det är också mycket viktigt att trygga EU:s ekonomiska säkerhet, när det gäller allt från råvaruförsörjning till skydd av immateriella rättigheter.

2.11

Utöver villkoren för att skydda EU:s direkta ekonomiska intressen och säkerhetsintressen innehåller de föreslagna kriterierna för tredjeländers deltagande i programmet även allmänna värdebaserade kriterier. Dessa bör genomföras strikt och utesluta länder som inte uppfyller dessa kriterier eller bryter mot internationella freds- och säkerhetsprinciper.

Argument till stöd för rekommendation 1.4 (fusionsenergi)

2.12

Med tanke på de betydande möjligheter som fusionsenergin erbjuder är det mycket viktigt att anslå tillräckliga medel för dess utveckling. För att hantera vetenskapliga, tekniska och marknadsmässiga hinder för dess utveckling och spridning bör alla investeringsstadier betraktas som en helhet, från forskning via pilotprojekt till fullskalig drift och utbyggnad, inbegripet nödvändig infrastruktur. Kommissionens kommande meddelande om EU:s fusionsstrategi bör utgöra en övergripande ram för detta ändamål.

2.13

En stor del av programmets budget (4 miljarder euro) föreslås anslås till EU:s bidrag till Iterprojektet. Detta är motiverat med tanke på att man behöver påskynda spridningen på marknaden av fusionsenergi och stärka det europeiska ekosystemet. Detta kompletterar också Horisont Europa-initiativet om Moonshot Fusion, som syftar till att ta itu med utmaningarna i samband med utbyggnaden av fusionsenergi i EU:s nät.

Argument till stöd för rekommendation 1.5 (andra investeringar i kärnenergi)

2.14

Det ökade behovet av försörjningstrygghet och utfasning av fossila bränslen i energisystemen har gjort kärnenergi till ett mer attraktivt alternativ i energiproduktionen, samtidigt som det är upp till medlemsstaterna att välja sin egen energimix. Att ersätta fossila bränslen med utsläppsfria och koldioxidsnåla energikällor är inte bara en fråga om energiproduktion utan är också viktigt för olika industriers och andra energikonsumenters insatser för att fasa ut fossila bränslen. För detta ändamål behövs det ökade investeringar i utvecklingen och användningen av innovativ, säker och trygg kärnteknik och innovativa, säkra och trygga kärnenergisystem, såsom anges i EESK:s yttrande (5) om kommissionens meddelande (6) om det vägledande programmet om kärnenergi 2025.

2.15

Små modulära reaktorer och avancerade modulära reaktorer är exempel på teknik med ökande potential. Små modulära reaktorer ses som en ren och flexibel lösning för att producera el och värme för bostads- och industritillämpningar, inbegripet vätgasproduktion. Den strategiska handlingsplanen från den europeiska alliansen för små modulära reaktorer (7) syftar till att införa små modulära reaktorer och hjälpa EU:s industri att växa och konkurrera på global nivå. Handlingsplanen ska stödjas av EU-finansiering, bland annat genom Euratomprogrammet. Det utgör också en grund för Europeiska kommissionens kommande strategi för små modulära reaktorer.

2.16

Eftersom fissionsteknik redan kan stödja EU:s klimatmål på kort, medellång och lång sikt förtjänar denna teknik att uppmärksammas genom att öka de medel som anslås till fission och genom att förse den med en koefficient för begränsning av klimatförändringar på 100 % enligt förordningen om inrättande av en ram för spårning och resultat av budgetutgifter och andra övergripande regler för unionens program och verksamheter. Innovativa åtgärder med anknytning till fissionsteknik (små modulära reaktorer, avancerade modulära reaktorer, bränslecykel osv.) bör också vara berättigade till stöd från Moonshot-projekt inom ramen för Horisont Europa.

2.17

Kraftfulla insatser måste också inriktas på att förbättra en säker hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (8). Särskilda insatser behövs för att utveckla kärnbränslecykeln och därigenom bemöta de geopolitiska utmaningarna när det gäller att trygga bränsleförsörjning och förbättra miljösäkerheten. Med tanke på att det är viktigt att säkerställa en säker och skyddad hantering av radioaktivt avfall är det nödvändigt att öka kapaciteten hos Eurad-2 (det europeiska gemensamma programmet för hantering av radioaktivt avfall) för att på ett mer dynamiskt sätt reagera på föränderliga behov och politiska förändringar på detta område med deltagande av det civila samhället.

2.18

På det hela taget måste programmet beakta behoven under hela livscykeln för kärnämnen, kärnteknik och kärntekniska anläggningar, vilket omfattar råvaruförsörjning, produktion, logistik, avveckling och avfallshantering. Avancerade lösningar behövs också för att upprätthålla och uppgradera en säker drift av befintliga anläggningar.

2.19

Det är också viktigt att uppmärksamma och ta itu med olika aktörer som är verksamma i värdekedjorna. Små och medelstora företag spelar till exempel en avgörande roll i många delar av de värdekedjor som är kopplade till kärnteknik. De är också verksamma inom en rad olika sektorer.

Argument till stöd för rekommendation 1.6 (andra ändamål än kärnkraft)

2.20

Mer uppmärksamhet bör ägnas åt de möjligheter som kärnvetenskap och kärnteknik erbjuder inom många andra sektorer än elproduktion, såsom tillämpningar av joniserande strålning inom hälso- och sjukvårdssektorn samt inom jordbruks-, rymd- och industrisektorerna. Dessa är också relevanta för de medlemsstater som inte använder kärnkraft i sin energimix.

2.21

Inom hälso- och sjukvårdssektorn är radiologisk teknik och kärnteknik särskilt viktiga i kampen mot cancer i alla dess stadier, inbegripet upptäckt, diagnos, behandling och vård. För att möta den ökande efterfrågan på radioisotoper inom hälso- och sjukvården måste flera utmaningar övervinnas, till exempel det stora beroendet av tredjeländer när det gäller särskilda viktiga råmaterial, åldrande forskningsreaktorer och förseningar när det gäller att uppföra nya samt bristen på ett harmoniserat genomförande av lämplig lagstiftning inom kärnkraft, läkemedel och transport i hela EU.

2.22

I detta avseende krävs konkreta framsteg i genomförandet av den strategiska agendan för tillämpningar av kärnteknik och radiologisk teknik inom medicin, industri och forskning (Samira) och initiativet European Radioisotopes Valley Initiative (Ervi) i samband med Europas plan mot cancer, bland annat genom bidrag från Ervi för att mer effektivt ta itu med beroenden och bygga upp högkoncentrerat låganrikat uran (HALEU) och stabil isotopkapacitet i Europa (9).

2.23

Skyddet av människor och miljö måste betraktas som en övergripande strategi i hela programmet, både inom och utanför energiområdet. Förebyggande av säkerhetsrisker måste prioriteras, men lämplig finansiering måste också anslås för att förbättra beredskapen för exceptionella situationer, såsom strålningsolyckor. Det är också viktigt att förebygga och förbereda sig för säkerhetsrisker som orsakas av olaglig transport och användning av radioaktivt material.

2.24

Med tanke på kärnteknikens mångsidiga roll i ekonomin och samhället behöver man öka medvetenheten om kärnenergifrågor och om programmets mål och resultat genom kommunikation och samverkan med olika aktörer i det civila samhället, inbegripet företrädare för företag, arbetstagare och medborgare i stort.

Argument till stöd för rekommendation 1.7 (kompetenser och talang)

2.25

Tillgången till talanger i världsklass på kärnenergiområdet är en förutsättning för att EU ska kunna nå och behålla en stark roll i ett globalt sammanhang. Detta kan uppnås genom utbildning på hög nivå, tillsammans med en forsknings- och innovationsmiljö som främjar spetskompetens och ger tillgång till avancerad forsknings- och teknikinfrastruktur. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) spelar en avgörande roll i detta avseende.

2.26

För att lyckas på kärnenergiområdet behövs dessutom kvalificerad personal och arbetskraft för praktiska uppgifter, från inspektörer och processpersonal för kraftverk till hälso- och sjukvårdspersonal. Det är därför mycket viktigt att avsätta tillräckliga programmedel för att främja utvecklingen av färdigheter och kompetens, som måste komplettera nationella investeringar i utbildning.

2.27

För att uppnå och upprätthålla det tankesätt, de färdigheter och den kompetens som behövs, utöver allmänna medvetandehöjande åtgärder, behöver kärnenergifrågor integreras i utbildning på alla nivåer, från grundskolan till yrkesutbildning och högre utbildning, kompletterat med skräddarsydd arbetsrelaterad kompetens. Utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen) är en grund för ytterligare kompetensutveckling för alla.

2.28

Det är också nödvändigt att främja kärnkraftsyrkenas attraktionskraft, särskilt för ungdomar, och uppmuntra kvinnor att arbeta inom kärnenergiområdet. Enligt IEA:s analys (10) är lönerna inom kärnenergisektorn näst högst, efter olje- och gassektorn. Andelen kvinnor i ledande befattningar inom kärnenergisektorn har visat lovande tendenser och ligger nu över genomsnittet för hela ekonomin på 25 %.

2.29

Samarbetet mellan medlemsstaterna behöver stärkas för att komplettera nationella insatser och skapa synergier och ytterligare fördelar i fråga om talang och kompetens. Detsamma gäller internationellt samarbete, inbegripet forskningssamarbete för att öka den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen och utbytet av sakkunskap i praktisk verksamhet. Tillgången och åtkomsten till forsknings- och innovationsinfrastruktur på hög nivå är avgörande för att öka talangers rörlighet och nätverksbyggande.

Argument till stöd för rekommendation 1.8 (förenkling)

2.30

Förenkling måste ha en övergripande roll för alla administrativa delar av programmet och alla skeden av processen, från arbetsprogram till ansöknings- och tilldelningsförfaranden. Förenklingsåtgärder bör i första hand genomföras ur stödmottagarnas synvinkel för att säkerställa att förfarandena och arbetsprogrammen är lättillgängliga och begripliga för alla typer av stödmottagare, inbegripet små och medelstora företag (11).

2.31

Det är också viktigt att säkerställa att programmets struktur och styrning är tydlig och effektiv, vilket också hjälper stödmottagarna att navigera i förfarandena. Dessutom är tydliga och transparenta regler för beviljande och ett uppmuntrande övergripande finansieringslandskap avgörande för potentiella stödmottagare, vilket gör att man behöver hitta en lämplig balans mellan förutsägbarhet och flexibilitet.

Argument till stöd för rekommendation 1.9 (synergi)

2.32

I artikel 7 i förslaget till förordning föreslås att synergieffekterna mellan Euratomprogrammet och andra EU-program ska stärkas, och det anges att ett enda projekt kan få både Euratomfinansiering och finansiering från andra europeiska finansieringskällor. Den förstärkta synergin mellan olika finansieringsverktyg – såsom Europeiska kompetensramen, Horisont Europa och andra relevanta EU-fonder och EU-program – är mycket välkommen. Eftersom programmet är kopplat till alla fyra politikområdena i den europeiska kompetensramen, från ren och digital omställning till hälso- och rymdfrågor, bör synergier och fördelar beaktas inom alla dessa områden.

2.33

För att synergieffekterna ska bli lönsamma måste finansieringen baseras på en resultatinriktad strategi, och principen om teknikneutralitet måste tillämpas fullt ut.

3. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER TILL KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG

Ändringsrekommendation 1

Kopplat till rekommendation 1.3

Artikel 18.3 b

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
Artikel 8.3 b	Artikel 8.3 b
Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi, med rättvis och skälig hantering av immateriella rättigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna och understött av demokratiska institutioner.	Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi, med rättvis och skälig hantering av immateriella rättigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna och understött av demokratiska institutioner samt respekt för internationella freds- och säkerhetsprinciper .

Motivering

Se punkt 2.11.

Ändringsrekommendation 2

Kopplad till rekommendation 1.5

ytterligare specifikt mål i artikel 3.2 efter 2 b

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
	Kompletterande led enligt artikel 3.2 b
	att främja forskning och utveckling om innovativa och säkra energilösningar för fission, inbegripet reaktorsystem och hela kärnbränslecykeln,

Motivering

Se punkterna 2.14–2.19.

Ändringsrekommendation 3

Kopplad till rekommendation 1.5

ytterligare specifikt mål i bilagan, efter de specifika målen 2 a och 2 b

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

Specifikt mål 2 b kompletterande del

Utöver verksamhet som är relevant för fissionsenergi som nämns i de specifika målen 2 c och 2 d (skydd och säkerhet, avfallshantering, färdigheter och kompetens)

(i)	Stödja utvecklingen av fissionsbaserad energiproduktionsteknik, inbegripet små modulära reaktorer och avancerade modulära reaktorer.

(ii)	Stödja utvecklingen av avancerade bränslen och hela bränslecykler.

(iii)

Förbättra lösningar för att upprätthålla och uppgradera en säker drift av befintliga anläggningar.

(iv)	Stärka skapandet av europeiska ekosystem för att utveckla och anta innovativa lösningar för fissionsenergi.

Motivering

Se punkterna 2.14–2.19.

Ändringsrekommendation 4

kopplad till rekommendation 1.7

ändring av punkt 2 d artikel 3

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
Artikel 3.2 d	Artikel 3.2 d
att utveckla, behålla och utnyttja expertis och kompetens inom kärnteknik genom utbildning och att stödja tillgång till toppmodern forskningsinfrastruktur, medan man säkerställer dess långsiktiga hållbarhet och operativa spetskompetens, och	att utveckla, behålla och utnyttja expertis och kompetens inom kärnteknik genom medvetandegörande, utbildning på alla nivåer och att stödja tillgång till toppmodern forskningsinfrastruktur, medan man säkerställer dess långsiktiga hållbarhet och operativa spetskompetens och

Motivering

Se punkterna 2.25–2.29.

Ändringsrekommendation 5

Kopplad till rekommendationerna 1.6 och 1.7

tillägg av ny punkt (vi) under specifikt mål 2 d i bilagan

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

(vi)	Medvetandegörande om kärnenergifrågor och programmet genom kommunikation och samverkan med det civila samhället, inbegripet företrädare för företag, arbetstagare och medborgare i stort.

Motivering

Se punkterna 2.24 och 2.27.

Ändringsrekommendation 6

Kopplat till rekommendation 1.2

En ny punkt läggs till efter punkt 2 i artikel 12.

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
	Lägg till ny punkt efter artikel 12.2.
	Genom undantag från artikel 27 i förordning om inrättande av ramprogrammet Horisont Europa får upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för en åtgärd inom ramen för Euratomprogrammet ersättas för både små och medelstora företag och andra vinstdrivande rättsliga enheter i konsekvensbedömningsskedet.

Motivering

Se punkt 2.8.

Bryssel den 18 mars 2026.

Séamus BOLAND

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

(1) EUT C, C/2019/110, 22.3.2019.

(2) EUT C, C/2025/2968, 16.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2968/oj.

(3) EUT C, C/2026/873, 27.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/873/oj.

(4) EESK:s yttrande om ”Horisont Europa” (EUT C, C/2026/1973, 28.4.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1973/oj).

(5) EUT C, C/2026/883, 27.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/883/oj.

(6) COM(2025) 315 final.

(7) Den strategiska handlingsplanen från den europeiska alliansen för små modulära reaktorer.

(8) EUT C, C/2025/110, 10.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/110/oj.

(9) EUT C, C/2024/4661, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4661/oj.

(10) IEA, World Energy Employment 2025:

(11) Se även EUT C, C/2026/873, 27.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/873/oj.