7.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 174/25

Föredragande

Pedro Sanz Alonso, regionpresident i La Rioja (ES–EPP)

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland

COM(2013) 812 final

1.

Regionkommittén välkomnar och uttrycker sin uppskattning för det förslag till förordning som kommissionen har lagt fram, eftersom kommissionen visar sitt intresse för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder avseende jordbruksprodukter på inre marknaden och i tredjeländer. Framför allt är det positivt att man föreslår en ny ram för att stödja och stärka informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder avseende europeiska jordbruksprodukter både innanför och utanför våra gränser.

2.

Enligt kommitténs mening är informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder avseende jordbruksprodukter på inre marknaden och i tredjeländer särskilt viktiga för jordbrukssektorns förmåga att hantera de många utmaningar som den allt hårdare konkurrensen ger upphov till samt för att främja öppnare marknader och öka de aktuella produkternas närvaro, eftersom de öppna gränserna och de globaliserade marknaderna utgör en utmaning för de europeiska producenterna av jordbruksprodukter.

3.

ReK anser att detta förslag i fråga om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder avseende jordbruksprodukter kommer att ge konsumenterna, på europeisk och global nivå, möjlighet att lära sig mer om EU-produkternas kvalitet och höga produktionsstandarder, som garanterar såväl försörjnings- och livsmedelssäkerheten som miljöskyddet och stärker konsumenternas förtroende för de produkter de köper och konsumerar. Detta innebär att producenternas lönsamhet kan förbättras genom att den europeiska jordbruksproduktionen värdesätts.

4.

Kommittén anser att EU:s jordbrukssektor är mycket viktig för utvecklingen av den lokala och regionala ekonomin, och att den på ett mycket väsentligt sätt bidrar till utvecklingen och sysselsättningen på landsbygden och att den ger landsbygdsbefolkningen bättre möjligheter att bo kvar i området eftersom produktionen och förädlingen har en stark regional koppling. Denna regionala dimension bör fortsätta vara en grundläggande aspekt när det gäller att uppnå målet om en balanserad fysisk planering i EU.

5.

Regionerna behöver en ambitiös och effektiv säljfrämjande strategi där jordbruksprodukternas kvalitet och typiska egenskaper framhålls. Dessa produkter är en del av EU:s kulturella och gastronomiska arv och utgör dessutom en viktig del av det ekonomiska och sociala livet i många europeiska regioner eftersom de utgör en garanti för verksamheter som är direkt kopplade till regionerna, framför allt i landsbygdsområdena.

6.

Kommittén rekommenderar att man ägnar särskild uppmärksamhet åt gruppen jordbruks-produkter som utmärks av att de produceras med traditionella ingredienser och bereds på ett sätt som är karakteristiskt för regionen i fråga.

7.

En ökning av budgetanslagen till denna åtgärd är oundgänglig med hänsyn till förslaget om att utvidga såväl ordningen över stödmottagare som förteckningen över berättigade produkter, och dessutom har kommissionens bidrag till multiprogrammen utökats.

8.

De bilaterala avtal som är föremål för förhandlingar med tredje part – såsom Kanada, USA och Mercosur – och andra partnerskapsavtal visar att det finns ett allt större behov av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder både på inre marknaden och i tredjeländer för att de europeiska produkterna ska kunna vara konkurrenskraftiga.

9.

Vi påpekar att man kan fortsätta finansieringen av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder på inre marknaden för att upprätthålla konkurrenskraften, åtminstone när det gäller produkter som omfattas av erkända produktionssystem eller med ursprung i ekologiskt jordbruk.

10.

Den överenskomna reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är kopplad till den europeiska och internationella handelspolitiken. EU bör, tillsammans med den internationella handelspolitiken, bidra till den globala försörjningssäkerheten genom att garantera inom WTO att produktionen inom EU:s jordbruk sker på rättvisa villkor.

11.

Om man använder 75 % av budgeten för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder i tredjeländer finns det enligt ReK:s mening en risk att man försummar den inre marknaden, som är den främsta marknaden för europeiska produkter. Dessutom måste producenterna på inre marknaden arbeta hårt för att upprätthålla sin konkurrenskraft och bemöta konkurrensen från produkter som importeras från tredjeländer.

12.

Kommittén uppmanar kommissionen att avstå från att på förhand fastställa mål i fråga om procenttalet för de medel man planerar att anslå till informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter från EU i tredjeländer, eftersom man bör fästa lika stor vikt vid inre marknaden som vid tredjelandsmarknaden.

13.

Kommittén stöder initiativet i fråga om användning av varumärken och hänvisningar till jordbruksprodukters ursprung eftersom varumärkenas synlighet, som ett led i den generella marknadsföringen, kommer att öka intresset för stödmottagarna och förbättra deras finansieringsmöjligheter. En förutsättning i detta sammanhang är dock att balansen upprätthålls, i synnerhet på EU:s inre marknad.

14.

Vi stöder kommissionens tanke att införa kvalitetsordningar med officiella EU-logotyper men anser samtidigt att det bör finnas en koppling mellan regionens namn och det generella budskapet, som bör handla om produkternas verkliga egenskaper, och därför bör man på ett konkret sätt göra det lättare att hänvisa till produkternas geografiska ursprung.

15.

De erkända kvalitetordningarna på EU-nivå utökas och blir allt mer välkända inom EU. Syftet med detta är att täcka de europeiska konsumenternas växande efterfrågan på livsmedel – inte minst lokala produkter – som håller hög kvalitet och följer EU:s strikta regler i fråga om livsmedelssäkerhet och miljöskydd. De produkter som omfattas av de erkända kvalitetsordningarna är mycket viktiga på inre marknaden och därför bör ordningarna bibehållas och stärkas.

16.

Kommissionen bör se till att formerna för genomförandet kan fastställas i genomförandeakter. Dessutom anser kommittén att de säljfrämjande organen bör kunna samordna och delta i genomförandet av kollektiva åtgärder som vidtas av producentorganisationer i regionerna.

17.

Vi utgår från att de positiva samverkanseffekterna mellan olika regionala produkter kan göra det möjligt att dra maximal nytta av den rikedom som varje europeisk region erbjuder. Därför är det viktigt att det finns regionala inkomstkällor och tjänster av hög kvalitet som är kopplade till regionens identitet och kulturarv. Detta skulle hjälpa till att höja kvaliteten på områden med koppling till regionala jordbruksprodukter och bidra positivt till sysselsättningen, i synnerhet i känsliga områden, samt skapa nya möjligheter på såväl närliggande som internationella marknader.

18.

ReK instämmer i att producentorganisationerna inom alla sektorer bör ges en viktig roll och att man bör specificera de krav som kan tillämpas på dessa organisationer i förhållande till deras representativitet, då dessa är representativa för alla sektorer

19.

Inom ramen för producentorganisationerna bör man fästa särskild vikt vid de små och medelstora företagen, under förutsättning att dessa bidrar till att främja de erkända kvalitetsordningarna. Detta är den vanligaste företagstypen i EU:s regioner, och de representerar i stor utsträckning den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin i Europa.

20.

ReK stöder att man gör det möjligt att inrikta informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder på inre marknaden och i tredjeländer på alla produkter med ursprung i EU, med undantag för tobak, och att man prioriterar föreslagna åtgärder med inriktning på dels produkter som bidrar till en balanserad kosthållning, dels andra produkter med en särskild kvalitetsbeteckning som är kopplad till Europas regioner.

21.

Regionkommittén välkomnar kommissionens förslag att utarbeta ett arbetsprogram som gör det möjligt att förse politiken för säljfrämjande åtgärder med tydliga och väldefinierade strategier.

22.

Vi anser att man tydligt bör ange hur det är tänkt att kommissionen ska ta hänsyn till medlemsstaternas prioriteringar och på vilket sätt kommissionen kommer att införliva dem i arbetsprogrammet.

23.

Vi föreslår att man antar ett arbetsprogram som i likhet med de nuvarande säljfrämjande kampanjerna ska ha en varaktighet på tre år. Man ska kunna ta hänsyn till marknadsutvecklingen, och det ska finnas en möjlighet att göra årliga justeringar.

24.

Enligt vår mening bör utvärderingen och urvalet av programmen inte bara genomföras av kommissionen, utan också medlemsstaterna bör kunna delta. På så sätt skulle de europeiska regionerna kunna medverka, eftersom regionerna medfinansierar de säljfrämjande åtgärder som till sist finns kvar inom ramen för EJFLU under perioden 2014–2020 (artikel 17) under former som i stor utsträckning liknar dem för åtgärd 133 under perioden 2007–2013.

25.

ReK uppmanar kommissionen att överväga åtgärder för att främja medlemsstaternas deltagande och uppmuntra regionerna att samarbeta, dock utan att detta får belasta processen, inom ramen för det EU-finansierade programmet för säljfrämjande åtgärder. Syftet är att de åtgärder som finansieras genom detta program ska vara förenliga med de regionala säljfrämjande strategierna.

26.

ReK delar också tanken att man bör behålla den modell med två förslagsinfordringar som den nuvarande förordningen lämnar utrymme för, eftersom de ansökande inte behöver vänta länge på att göra en ny förslagsinfordran om deras program inte tar sig igenom det första steget i urvalsprocessen.

27.

Regionkommittén stöder de samfinansieringsprocentsatser som kommissionen föreslår och anser att de ligger i linje med målet att uppmuntra inlämningen av program i tredjeländer och multiprogram, men vi vill samtidigt föreslå att samfinansieringen ska vara högre, 75 %, i multiprogram i tredjeländer. Denna procentsats skulle också kunna tillämpas på små och medelstora företag när det gäller program av särskilt intresse.

28.

Vi är medvetna om att den säljfrämjande politik som har förts hittills har bidragit till att återupprätta konsumenternas förtroende i krissituationer, men i fortsättningen bör man använda sig av smidigare och effektivare informationsinstrument och främjandeåtgärder.

29.

Vi föreslår att man överväger en ökning av den europeiska samfinansieringen, framför allt när det gäller informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder vid jordbruksrelaterade kriser, för att inte ge upphov till diskriminering mellan olika producenter.

30.

ReK erinrar också om att man i förslaget till förordning måste klargöra hur man har tänkt förbättra reaktionsförmågan i krissituationer för att kunna agera snabbt och effektivt.

31.

Vi anser att medlemsstaterna frivilligt bör kunna samfinansiera program tillsammans med kommissionen, eftersom detta kan vara nödvändigt när det gäller produktionssektorer som är föga utvecklade eller har begränsad ekonomisk kapacitet.

32.

Vi rekommenderar att kommissionen i större utsträckning ska erkänna de europeiska regionerna och deras grundläggande roll i produktionen av högkvalitativa jordbruksprodukter och livsmedel från jordbruket genom att göra det lättare för dem att delta i urvalet av program.

33.

Vi rekommenderar att kommissionen ska finansiera säljfrämjande åtgärder på inre marknaden för att öka försäljningen av jordbruksprodukter och livsmedel från jordbruket med ursprung i EU som omfattas av erkända kvalitetsordningar eller med ursprung i traditionellt och regionalt ekologiskt jordbruk, eftersom de konsumtionsmönster som beror på globaliseringen av den europeiska marknaden håller på att förändras genom spridningen och främjandet av traditionella produkter.