|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2026/2327 |
22.10.2026 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/2327
av den 21 oktober 2026
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Rådet införde genom förordning (EG) nr 1355/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen. |
|
(2) |
Åtgärderna infördes i form av en specifik tull per företag på mellan 361,40 och 531,20 euro/ton nettoproduktvikt. |
|
(3) |
Åtgärderna ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol den 22 mars 2012 (3), men återinfördes den 18 februari 2013 genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 158/2013 (4). |
|
(4) |
Åtgärdernas fortsatta tillämpning fastställdes genom kommissionens genomförandeförordningar (EU) nr 1313/2014 (5) och (EU) 2020/1534 (6) efter översyner vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång
|
(5) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (7) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(6) |
Begäran om översyn ingavs den 21 juli 2025 av Federación Nacional de Asociaciones de Transformados Vegetales y Alimentos Procesados (Fenaval eller sökanden) såsom företrädare för producenter som svarar för 100 % av unionens sammanlagda produktion av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter och till att skadan för unionsindustrin fortsätter eller återkommer. |
1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(7) |
Kommissionen hade efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slagit fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en översyn vid giltighetstidens utgång inleds. Kommissionen inledde därför den 21 oktober 2025 en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande import till unionen av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande och en rättelse till detta (8) i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande). |
1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(8) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2024–30 september 2025 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden 1 oktober 2021–30 september 2025 (skadeundersökningsperioden). |
1.5 Berörda parter
|
(9) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen den sökande, de kända producenterna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta. |
|
(10) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av parterna begärde att bli hörd. |
1.6 Stickprovsförfarande
|
(11) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de exporterande producenterna i Kina och de icke-närstående importörerna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(12) |
Såsom nämns i tillkännagivandet om inledande gjorde kommissionen frågeformulär tillgängliga för de enda två kända unionsproducenterna, dvs. Agricultura y Conservas, SA och Industrias Videca, SA Ett stickprovsförfarande avseende unionsproducenter ansågs inte nödvändigt. |
1.6.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(13) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(14) |
Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Inga synpunkter inkom beträffande detta beslut. |
1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
|
(15) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(16) |
Endast en exporterande producent i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. |
|
(17) |
Företaget uppmanades att besvara frågeformuläret. Den 17 november 2025 informerade dock den exporterande producenten formellt kommissionen om sin avsikt att inte samarbeta. |
1.7 Svar på frågeformuläret
|
(18) |
Den dag då undersökningen inleddes gjorde kommissionen frågeformulär för exporterande producenter, unionsproducenter, icke-närstående importörer i unionen och användare i unionen tillgängliga på sin webbplats (9). Kommissionen skickade också ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(19) |
Svar på frågeformuläret inkom endast från unionsproducenterna. Inga svar inkom från andra berörda parter, t.ex. exporterande producenter, icke-närstående importörer och/eller användare i unionen samt de kinesiska myndigheterna. |
1.8 Kontroll
|
(20) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler: Unionsproducenter:
|
1.9 Presentation av uppgifter
|
(21) |
Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, och med tanke på det begränsade antalet unionsproducenter, anges en del av siffrorna nedan av sekretesskäl i form av intervall. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(22) |
Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider, utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2008 30 55 , 2008 30 75 och ex 2008 30 90 (Taric-nummer 2008 30 90 61, 2008 30 90 63, 2008 30 90 65, 2008 30 90 67 och 2008 30 90 69) (konserverade mandariner). |
|
(23) |
Den produkt som översynen gäller erhålls genom skalning och delning av vissa sorter av små citrusfrukter (främst satsumas), som sedan förpackas inlagda i sockersirap, saft eller vatten i olika storlekar för att möta de särskilda krav som gäller för de olika marknaderna. |
|
(24) |
Satsumas, klementiner och andra små citrusfrukter går vanligtvis under samlingsnamnet mandariner. De flesta av dessa olika fruktsorter kan användas färska eller för beredning. De liknar varandra och betraktas därför beredda eller konserverade som samma produkt. |
2.2 Berörd produkt
|
(25) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Folkrepubliken Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2008 30 55 , 2008 30 75 och ex 2008 30 90 (Taric-nummer 2008 30 90 61, 2008 30 90 63, 2008 30 90 65, 2008 30 90 67 och 2008 30 90 69). |
2.3 Likadan produkt
|
(26) |
Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i tidigare översyner vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(27) |
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
|
(28) |
Under översynsperioden minskade importen från Kina av den produkt som översynen gäller jämfört med den tidigare översynsperioden under översynen vid giltighetstidens utgång (dvs. perioden 1 oktober 2018–30 september 2019). Enligt Eurostat stod importen av konserverade mandariner från Kina för en marknadsandel på omkring [32–35] % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 71,1 % under den ursprungliga undersökningen samt 43,3 % under den första översynen vid giltighetstidens utgång och [30–41] % under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal uppgick importen från Kina till 15 188 ton under översynsperioden. |
|
(29) |
Såsom nämns i skäl 19 samarbetade ingen exportör/producent från det berörda landet i undersökningen. Kommissionen meddelade därför de kinesiska myndigheterna att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på avgöranden beträffande Kina. Kommissionen har inte fått in några synpunkter eller någon begäran om att förhörsombudet ska ingripa om detta. |
|
(30) |
Avgörandena när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, fattas på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter från Eurostat, artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen), uppgifterna i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (dvs. sökanden och unionsproducenterna). Dessutom använde sig kommissionen av andra offentliga källor, t.ex. uppgifter från Turkiet, som valdes som representativt land, däribland uppgifter från Turkiets statistikbyrå (10) samt uppgifter från Orbis Bureau van Dijk (11) (Orbis) och Global Trade Atlas (12) (GTA). |
3.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina
|
(31) |
Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns tillgänglig när undersökningen inleddes, vilken för Kinas del tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(32) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(33) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter, den 14 januari 2026, informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna om detta. |
|
(34) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(35) |
Den 21 januari 2026 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi som används vid produktionen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen dessutom att Turkiet var ett lämpligt representativt land. Därutöver informerade kommissionen också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för företaget Frigo-Pak, som är producent i det representativa landet. Inga synpunkter inkom. |
3.3 Normalvärde
|
(36) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(37) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att ”[d]et konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(38) |
Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.3.1 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(39) |
Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar. |
|
(40) |
För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar:
|
|
(41) |
För det andra har kommissionen, i tidigare genomförda undersökningar rörande sektorn för konserverad frukt i Kina (20), konstaterat att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (21). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att sektorn för konserverad frukt inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen, utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (22). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande verkan på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser styrs till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna. Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (23). Kommissionen fann likaså snedvridningar av lönekostnaderna i sektorn för konserverad frukt i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (24) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (25). |
|
(42) |
För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång20 av den produkt som översynen gäller slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn som kan påverka denna slutsats. |
|
(43) |
För det fjärde visade ytterligare tillgänglig bevisning i rapporten (26), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under perioden 1 oktober 2024 till 30 september 2025 (översynsperioden). |
|
(44) |
För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning. |
|
(45) |
Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. |
|
(46) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.3.2 Representativt land
3.3.2.1
|
(47) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:
|
|
(48) |
Såsom förklaras i skäl 35 utfärdade kommissionen den 21 januari 2026 en notering i ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet, det land som föreslås i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
|
(49) |
I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. Världsbanken har klassificerat Turkiet som ett ”övre medelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Turkiet som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga. |
|
(50) |
Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Turkiet fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.3.2.2
|
(51) |
I och med den bristande samarbetsviljan och i enlighet med vad som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, samt eftersom Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Turkiet som lämpligt representativt land. |
3.4 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(52) |
I noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som unionsindustrin använder vid produktionen av den produkt som översynen gäller och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lätt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. |
|
(53) |
Kommissionen uppgav också i noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA (29) för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. |
|
(54) |
Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifterna från Eurostat (30) för elektricitet, från den turkiska statistikbyrån (31) för naturgas och arbetskraft, för att fastställa icke snedvridna kostnader. Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från den turkiska producent som anges i skäl 35. |
|
(55) |
Kommissionen har inte fått in några synpunkter från berörda parter om förteckningen över produktionsfaktorer i noteringen. |
3.4.1 Produktionsfaktorer
|
(56) |
Med beaktande av alla uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och efterföljande information som lämnats av sökanden och samlats in under kontrollbesök, och mot bakgrund av att de kinesiska exporterande tillverkarna inte har samarbetat och att inga synpunkter på noteringen inkommit, beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för konserverade mandariner
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.1.1
|
(57) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA, och lade till importtullar och transportkostnader (i förekommande fall, såsom förklaras i skäl 61). |
|
(58) |
Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och från de länder som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (32). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet på grundval av slutsatsen i skälen 39–46 att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. |
|
(59) |
Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkade priserna på råvaror som användes för att tillverka produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att importen från Kina till det representativa landet hade uteslutits förblev importvolymen från övriga tredjeländer ändå representativ. |
|
(60) |
För ett antal av produktionsfaktorerna (t.ex. saft) utgjorde unionsproducenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna priserna. |
|
(61) |
Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som beräknats nedan samt arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som snarare är inriktad på att fastställa om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller skulle kunna återkomma än på att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen dock att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transporter när dessa uppgifter inte var tillgängliga. Endast transportkostnader rapporterade av unionsproducenterna för leveransen av mandariner har använts och inte för alla råvaror. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed en högre dumpningsmarginal. |
3.4.1.2
|
(62) |
Turkiets statistikbyrå offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent uppgår till 45,91 renminbi yuan/timme. Kommissionen fastställde referensvärdet för undersökningsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme för tillverkning i sektorn Nace rev. 2 för den ekonomiska verksamheten C-10 (33) för 2022, indexerat för 2024 baserat på justeringsindex i tillverkningssektorn i Turkiet (Nace C). |
|
(63) |
Kommissionen observerade att hänvisningen till den ekonomiska verksamheten i noteringen om produktionsfaktorer (Nace C-23) var felaktig mot bakgrund av den hänvisning (Nace C-10) som användes för den underliggande beräkningen. Kommissionen bekräftar därför att Nace C-10 är rätt ekonomisk verksamhet för att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader. Energi (elektricitet, naturgas) |
|
(64) |
Kommissionen använde de senast tillgängliga, av Eurostat offentliggjorda uppgifterna om elpriser för industrin tillämpliga under översynsperioden i Turkiet. Uppgifter visar en genomsnittlig industritariff för 2024 på 0,741 renminbi yuan per kWh (34). |
|
(65) |
När det gäller naturgas använde kommissionen priset för industriella användare i Turkiet enligt regelbundna pressmeddelanden från Turkiets statistikbyrå (35). Kommissionen använde uppgifter om gaspriserna i motsvarande förbrukningsintervall i kuruş/m3, justerade i vederbörlig ordning för inflation med hjälp av det producentprisindex som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå, för anpassning till undersökningsperioden (oktober 2024–september 2025). Priset har justerats för mervärdesskatt på 18 %, eftersom det angivna priset inkluderar mervärdesskatt. |
3.5 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
|
(66) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(67) |
I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de kontrollerade uppgifterna från unionsproducenterna fastställde kommissionen därför kvoten mellan produktionsomkostnaderna och de totala direkta kostnaderna, det vill säga kostnader som omfattar förbrukning av råvaror och energi samt direkta och indirekta arbetskraftskostnader. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram. |
|
(68) |
För att fastställa ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från det turkiska företaget Frigo-Pak för år 2025 enligt företagets reviderade räkenskaper (36). Kommissionen lade till följande till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:
|
3.6 Beräkning av normalvärdet
|
(69) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(70) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som den sökande lämnat i begäran om översyn avseende förbrukningen av alla faktorer (råvaror, energi och arbetskraft) för produktionen av konserverade mandariner, vilka dubbelkontrollerades mot unionsproducenternas svar på frågeformuläret. Förbrukningen per enhet för varje produktionsfaktor multiplicerades med den icke snedvridna kostnaden på grundval av uppgifter från det representativa landet. Summan av icke snedvridna kostnader för råvaror, energi och arbetskraft utgör den icke snedvridna tillverkningskostnaden. |
|
(71) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(72) |
Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av kontrollerade uppgifter från unionsproducenterna och uttrycktes i förhållande till deras tillverkningskostnad. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnader. Produktionsomkostnaderna stod för [15–19] % av tillverkningskostnaden. Genom att lägga de icke snedvridna produktionsomkostnaderna till den icke snedvridna tillverkningskostnaden fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av de finansiella uppgifterna för det turkiska företaget Frigo-Pak för 2025, såsom förklaras i skäl 68, och de utgjorde 21 % respektive 29 % av kostnaden för sålda varor. De respektive procentandelarna för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och icke snedvriden vinst tillämpades på den totala icke snedvridna tillverkningskostnaden. |
|
(73) |
På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, var det omöjligt för kommissionen att få fram exportpriser till unionen eller till tredjeländer per produkttyp. Kommissionen fastställde därmed ett enda normalvärde som ett genomsnitt av de normalvärden som fastställts per produkttyp. |
3.7 Exportpris
|
(74) |
Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Således drogs sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna av från cif-priset. De inhemska kinesiska och de internationella transportkostnaderna baserades på uppgifter från sökanden i begäran om översyn. |
3.8 Jämförelse
|
(75) |
Kommissionen jämförde på aggregerad nivå normalvärdena vilka fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och det ovan fastställda exportpriset fritt fabrik. |
3.9 Dumpningsmarginal
|
(76) |
På denna grund konstaterades en betydande skillnad (över 160 %) mellan exportpriset och det konstruerade normalvärdet. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
4. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
|
(77) |
Eftersom förekomst av dumpning konstaterats under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: i) produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, ii) förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt iii) unionsmarknadens attraktionskraft. |
4.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(78) |
I avsaknad av samarbetsvilja fastställde kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, inklusive uppgifter i begäran om översyn, och den bedömning som gjorts i föregående översyn vid giltighetstidens utgång baserat på den gupp av exporterande producenter som gav sig till känna och fyllde i stickprovsformuläret. |
|
(79) |
I överensstämmelse med tillgängliga uppgifter från 2019 års säsong uppskattades Kinas årliga produktion av konserverade mandariner till 80 000–110 000 ton (37) och produktionskapaciteten till 120 000–170 000 ton, vilket medför en outnyttjad kapacitet på 40 000–60 000 ton. Denna överkapacitet för konserverade mandariner är betydande med beaktande av att förbrukningen i unionen uppgick till 44 000 ton under översynsperioden och att unionsindustrins försäljning är [7 000–10 000] ton. Hemmamarknaden för konserverade mandariner i Kina är liten (cirka 9 000–13 000 ton 2019). Även om man antar att konserverade mandariner skulle kunna säljas till höga priser på den kinesiska hemmamarknaden finns det inget som tyder på att den kinesiska marknaden på ett meningsfullt sätt kommer att växa eller absorbera eventuell outnyttjad kapacitet. Därför kan den kinesiska industrin för konserverade mandariner anses vara exportinriktad. Den uppskattade outnyttjade kapaciteten i Kina är redan fem till sex gånger så stor som unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionsmarknaden. |
|
(80) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Kina var en av de största producenterna av konserverade mandariner i världen och hade en betydande outnyttjad kapacitet, som enkelt kunde exporteras till unionen om åtgärderna upphävdes. |
4.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(81) |
Kommissionen undersökte om det var sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle öka sin exportförsäljning till dumpade priser på unionsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla. |
|
(82) |
Unionsmarknaden är världens fjärde största och mycket attraktiv för kinesiska exportörer i fråga om både pris som volym. Priset är högre än på merparten av Kinas övriga exportmarknader – med undantag för Japan, vilket framgår av den fortsatta förekomsten av import trots de gällande åtgärderna (38). Ytterligare incitament härrör från de högre priserna i unionen och handelsrestriktioner på andra marknader, särskilt de värdetullar på 25 % som införts av Förenta staterna (39) och som kan omdirigera exporten till unionen. |
|
(83) |
Om åtgärderna skulle upphävas är det sannolikt att det skulle uppstå ett betydande pristryck från importen från Kina med stöd av betydande kapacitet. Detta skulle tvinga unionsindustrin att antingen sänka sina priser, vilket skulle leda till ökade förluster i fråga om lönsamhet (–5 % för 2023 och –10 % för 2024), eller minska volymerna, vilket skulle öka enhetskostnaderna och ytterligare undergräva lönsamheten. Detta skulle med tiden även leda till minskad kapacitet. |
|
(84) |
Med tanke på den instabila situationen för unionsindustrin skulle en ökning av dumpad import från Kina sannolikt leda till en snabb försämring av unionsindustrins redan instabila finansiella ställning. |
4.3 Förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen
|
(85) |
Det kinesiska exportpriset till marknader i tredjeländer fastställdes under översynsperioden på grundval av uppgifter från GTA:s exportstatistik, samt uppgifter som erhållits av unionsproducenterna (40), närmare bestämt på grundval av de kvantiteter och värden som exporterades från Kina (på fob-nivå). Trots gällande antidumpningstullar var unionen 2024 den fjärde viktigaste exportmarknaden för kinesiska exporterande producenter. Det genomsnittliga priset per enhet till unionen var 1 210 euro/ton. De tre viktigaste exportmarknaderna var Förenta staterna, Japan och Indonesien. Det genomsnittliga priset per enhet var 1 130 euro/ton för Förenta staterna, 4 120 euro/ton för Japan och 910 euro/ton för Indonesien. |
|
(86) |
Enligt GTA minskade exportvolymen från Kina till Indonesien avsevärt mellan 2023 och 2024 (skillnaden på 3 493 ton motsvarar omkring [7,6–8,5] % av förbrukningen i unionen under undersökningsperioden). Denna minskning kan potentiellt omdirigeras till unionen. |
|
(87) |
Med tanke på de betydande exportvolymerna från Kina till stora tredjelandsmarknader, de jämförelsevis låga priser som erbjuds unionen och den senaste tidens nedgång i exporten till Indonesien som skulle kunna omdirigeras, finns det en tydlig risk för att ytterligare lågprisimport kanaliseras till unionsmarknaden och därmed ökar konkurrenstrycket på unionsindustrin. |
4.4 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning
|
(88) |
Mot bakgrund av tidigare dumpningsbeteende, den fortsatt höga dumpningsnivån under översynsperioden, den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina, de kinesiska exportörernas beteende på tredjeländers marknader, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft, dras slutsatsen att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta om åtgärderna upphör. |
5. SKADA
5.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(89) |
Den likadana produkten tillverkades av två producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(90) |
Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring [8 000–10 000] ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, däribland unionsproducenternas svar på frågeformuläret. Såsom anges i skäl 12 utgör de två unionsproducenterna hela unionsindustrin. |
5.2 Förbrukning i unionen
|
(91) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat, baserat på KN-nummer och Taric-nummer. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades vid behov utifrån kontrollerade uppgifter från unionsproducenterna. |
|
(92) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(93) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen i enlighet med kvaliteten på skörden i unionen. Dessa siffror kan påverkas av lageruppbyggnad, vilket kan leda till en lätt snedvridning av förbrukningssiffrorna för EU. Efterfrågan minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. |
5.3 Import från det berörda landet
5.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(94) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen enligt tabell 2. |
|
(95) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(96) |
Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymerna från Kina med 37 %. Mot bakgrund av att förbrukningen i unionen minskade var ökningen i marknadsandel betydligt högre, 54 %, eller 12 procentenheter under skadeundersökningsperioden. |
5.3.2 Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande
|
(97) |
Kommissionen fastställde importpriserna från det berörda landet på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(98) |
Såsom framgår av tabellen ovan minskade priserna på importen från Kina under skadeundersökningsperioden med 13 %. |
|
(99) |
På grundval av de kinesiska exporterande producenternas bristande samarbetsvilja jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga försäljningspris som de unionsproducenter som ingår i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden med det vägda genomsnittliga importpriset för den produkt som översynen gäller från Kina enligt uppgifter från Eurostat, fastställt till cif-nivån, inbegripet antidumpningstullen. |
|
(100) |
Denna prisjämförelse visade på en skillnad på 8,9 % mellan det genomsnittliga exportpriset och unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Utan antidumpningstullarna uppgick skillnaden till 30,1 %. |
5.4 Import från andra tredjeländer än Kina
|
(101) |
Den sammanlagda importvolymen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av konserverade mandariner från övriga tredjeländer består av följande: Tabell 5 Import från tredjeländer
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(102) |
Importen från Turkiet, som motsvarar 62 % av importen från övriga tredjeländer till unionen, minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden, dvs. i större utsträckning än förbrukningen, som minskade med 11 %. |
|
(103) |
Marknadsandelen av importen från alla tredjeländer utom Kina minskade med 4 %. |
|
(104) |
Priserna för importen från alla tredjeländer utom Kina var [400–600] euro/ton lägre än unionsindustrins priser under översynsperioden. |
5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
|
(105) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden. |
5.5.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(106) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(107) |
Den totala produktionen i unionen av den produkt som översynen gäller minskade stadigt under skadeundersökningsperiodens första tre år, med 56 %, med en återhämtning på tio procentenheter under översynsperioden. Totalt sett minskade produktionen med 46 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning i produktionen kan tillskrivas förlusten av marknadsandel på grund av den dumpade importen, samt i mindre utsträckning den minskade förbrukningen. |
|
(108) |
Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet följde en liknande trend som produktionen och efterfrågan. Mot bakgrund av den stabila produktionskapaciteten har kapacitetsutnyttjandet minskat med totalt 46 %, i likhet med minskningen i produktionen. |
5.5.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(109) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Importvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(110) |
Unionsindustrins försäljningsvolym följde en liknande trend som förbrukningen i unionen. Totalt sett minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 42 % under skadeundersökningsperioden, med en minskning under de tre första åren och en lätt återhämtning under översynsperioden. |
|
(111) |
Unionsindustrins totala marknadsandel minskade med 34 % under skadeundersökningsperioden. |
5.5.3 Tillväxt
|
(112) |
Förbrukningen minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Mot denna bakgrund har unionsindustrin tappat av sin marknadsandel, samtidigt som importen ökade endast från det berörda landet, som ökade sin marknadsandel med 54 %. Importen från övriga tredjeländer (dvs. Turkiet) minskade däremot med 4 %. |
5.5.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(113) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(114) |
Sysselsättningen minskade med 30 % under hela skadeundersökningsperioden. Produktiviteten för unionsproducenternas anställda, mätt som produktion (i ton per anställd och år), minskade också med 23 %, vilket förklarar den större minskningen av produktionen (–46 %) jämfört med minskningen av sysselsättningen (–30 %). |
5.5.5 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(115) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(116) |
Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionskostnad med 39 %. Den betydande ökningen i produktionskostnad 2022/2023 och 2023/2024 orsakades huvudsakligen av inflationstryckets inverkan på ekonomin. Dessutom ledde den minskade efterfrågan som förklaras i skäl 93 till en ökning av de indirekta kostnaderna (produktionsomkostnaderna) per enhet. Samtidigt ökade priserna med bara 13 %, så unionsindustrin kunde inte täcka kostnadsökningen. 5.5.6 Arbetskraftskostnader |
|
(117) |
Unionsindustrins genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)
|
||||||||||||||||||||||
|
(118) |
Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins genomsnittliga arbetskraftskostnad per anställd stadigt med 16 %. |
5.5.7 Lagerhållning
|
(119) |
Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(120) |
Unionsindustrin minskade kraftigt sina lagernivåer under skadeundersökningsperioden (–59 %), samt lagret beräknat som procentandel av produktionen (–25 %). Det kan därför inte vara ett tecken på en skadevållande situation. |
5.5.8 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(121) |
Unionsproducenternas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(122) |
Kommissionen fastställde unionsproducenternas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Unionsproducenternas lönsamhet minskade kraftigt, från en mycket god lönsamhet under skadeundersökningsperiodens första två år till en kraftig förlust under översynsperioden. Under denna period försämrades lönsamheten ytterligare, med förluster i intervallet –9,4 % till –10,4 %. Denna utveckling överensstämde med den utveckling som beskrivits för produktion och försäljning i skälen 107 och 110. |
|
(123) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen i nettokassaflöde visade samma nedgång i likhet med lönsamheten, och nettokassaflödet vändes till en negativ siffra. |
|
(124) |
Investeringarna sjönk med 22 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(125) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades på samma sätt som lönsamheten, såsom beskrivs i skäl 122. |
5.6 Slutsats om skada
|
(126) |
De flesta skadeindikatorer, såsom produktion, produktivitet, försäljning, sysselsättning, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, visar på en negativ trend under skadeundersökningsperioden. |
|
(127) |
Därutöver led unionsindustrin skada av ökningen i marknadsandelar hos framför allt importen från Kina. |
|
(128) |
Med hänsyn till unionsindustrins situation skulle den, om åtgärderna upphör att gälla, sannolikt snabbt drabbas av en ytterligare försämring av en redan instabil finansiell situation – oavsett om den väljer att konkurrera med avseende på volym eller pris. |
|
(129) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden. |
6. ORSAKSSAMBAND
|
(130) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är import från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och den minskade efterfrågan. |
6.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(131) |
Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin betydande försäljningsvolymer på unionsmarknaden eftersom dessa minskade med 42 %. När förbrukningen minskade med 11 % minskade unionsindustrins marknadsandel med 34 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(132) |
Unionsindustrins minskade marknadsandel kunde tillskrivas den samtidiga ökningen av importen från det berörda landet, eftersom det inte fanns några andra importkällor som vann marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. I själva verket ökade marknadsandelen för importen från Kina med 54 %, från [21–23] % till [32–35] %. Importen från Kina fortsatte att växa och få en större marknadsandel på unionsindustrins bekostnad. |
|
(133) |
Samtidigt underskred priserna för importen från Kina unionsindustrins priser med [28–33] % (utan antidumpningstullar) och med [8–13] % (med antidumpningstullar) under översynsperioden. Priserna för importen från Kina pressade även ned unionsindustrins priser i en tid då produktionskostnaderna steg, vilket fick en negativ inverkan på unionsindustrins finansiella indikatorer. |
|
(134) |
På grund av de försäljningsvolymer som unionsindustrin gick miste om upplevde den även en betydande minskning av produktionsvolymerna, som sjönk med 46 %. |
|
(135) |
Därför drogs slutsatsen att dumpad import av konserverade mandariner från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
6.2 Verkningar av andra faktorer
6.2.1 Import från tredjeländer
|
(136) |
Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades såsom framgår av skäl 101 under skadeundersökningsperioden. Denna import kom huvudsakligen från Turkiet ([41–45] % marknadsandel under översynsperioden) och alla övriga länder (dvs. Mexiko, Peru, Storbritannien osv. med [1,8–2,2] % marknadsandel under översynsperioden). |
|
(137) |
Importen från Turkiet minskade något i både pris (–10 %) och volym (–15 %), samtidigt som importen från övriga länder bibehöll en relativt stabil volym, medan priset steg med 41 %. |
|
(138) |
På grundval av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att importen från andra länder (utom Turkiet) på grund av dess låga volym och kraftiga prisökning inte har bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Å andra sidan har importvolymerna från Turkiet minskat (–15 %), följt av en prissänkning (–10 %). Denna prisminskning för import från Turkiet har också pressat ner unionsindustrins priser och har därmed bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. |
6.2.2 Unionsindustrins exportresultat
|
(139) |
Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för unionsproducenterna
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(140) |
Unionsindustrins exportförsäljningsvolymer minskade med 44 % under skadeundersökningsperioden (den största minskningen ägde rum 2023/2024), men dessa volymer var inte betydande jämfört med unionsindustrins totala försäljningsvolymer. Minskningen i exportvolymer följde i princip samma utveckling som försäljningen på unionsmarknaden, och andelen exportförsäljning av unionsproducenternas sammanlagda försäljning höll sig relativt stabil på [9,8–11,1] %. Dessutom låg de genomsnittliga exportförsäljningspriserna nära unionsindustrins försäljningspriser både 2023/2024 och under översynsperioden. |
|
(141) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats. |
6.2.3 Minskad förbrukning
|
(142) |
Såsom förklaras i avsnitt 4.2 fluktuerade unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Den krympte kraftigt med 32 % från 2021/2022 till 2023/2024. Under översynsperioden återhämtade sig förbrukningen till viss del, även om den blev kvar under 2021/2022 års nivå genom en minskning på 11 %. Importvolymerna från Kina ökade med 37 % under översynsperioden jämfört med 2021/2022, och importen från Kina ökade sin marknadsandel betydligt under denna period av minskad efterfrågan, samtidigt som unionsindustrin inte lyckades bibehålla sin marknadsandel. Om unionsindustrins försäljningsvolymer skulle ha minskat i proportion till den minskade efterfrågan skulle det vara frågan om 1 500–2 500 ton, medan de i själva verket, på grund av den ökade importen från Kina, minskade tredubbelt så mycket med 4 500–7 500 ton. Kommissionen drog därför slutsatsen att den minskade efterfrågan på marknaden inte försvagade orsakssambandet. |
7. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA
|
(143) |
I skäl 129 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna mot denna tilläts upphöra att gälla. |
|
(144) |
Eftersom ingen part i Kina var samarbetsvillig, förlitade sig kommissionen på tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna. Kommissionen undersökte produktionsvolymerna och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och den påverkan som de kinesiska importvolymerna och importpriserna skulle kunna ha på prisutvecklingen samt den påverkan på unionsindustrins försäljningsvolymer, priser och lönsamhet som en sådan utveckling skulle kunna ha. |
7.1 Produktion och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(145) |
Såsom redan nämnts i skälen 78–80 har Kina tillgång till en stor outnyttjad kapacitet. Kina är den största producenten av färska mandariner i världen, och dess exporterande producenter kan tillhandahålla den berörda produkten till marknader som är flera gånger så stora som unionens. Dessa producenter har en stark inriktning och ett incitament att sälja sina produkter i stora volymer på exportmarknader. Den senaste tiden visar också att de kinesiska exporterande producenterna kan anpassa sig snabbt för att förse unionsmarknaden med dumpad import. Det bör erinras om att importen av den berörda produkten med ursprung i Kina ökade exponentiellt efter ogiltigförklaringen av förordning (EG) nr 1355/2008 i mars 2012 (se skäl 3). |
7.2 Påverkan från den kinesiska dumpningen på unionsindustrin
|
(146) |
När det gäller importpriserna visade undersökningen att om de gällande åtgärderna skulle upphävas och om man antar att importpriset från det berörda landet och unionsindustrins pris skulle förbli desamma som under översynsperioden, skulle importpriserna underskrida unionsindustrins priser med [9–11] % (alla typer av den berörda produkten). Unionsindustrin kommer därför sannolikt att förlora såväl försäljningsvolym som marknadsandelar på unionsmarknaden. |
|
(147) |
Kommissionen genomförde en simulering för att bedöma de effekter som en ökning av den kinesiska importvolymen sannolikt skulle få på unionsindustrin. Så snart unionsindustrins försäljnings- och produktionsvolym minskar med 6 200 ton till följd av en ökning av kinesisk import av konserverade mandariner, ökar produktionskostnaden per enhet med 7,1 %, vilket försämrar situationen för unionsproducenterna och innebär att de går med förlust. Denna volymökning skulle lätt kunna uppnås av de kinesiska exporterande producenterna med tanke på deras stora outnyttjade kapacitet, såsom fastställs i avsnitt 4.1. |
|
(148) |
Med tanke på att 95 % av importen från andra tredjeländer än Kina kommer från Turkiet kan det inte uteslutas att de dumpade kinesiska konserverade mandarinerna skulle ersätta vissa av dessa importvolymer. Samtidigt var det genomsnittliga försäljningspriset för importen från Turkiet till unionen lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, vilket innebär att om dumpningen av kinesiska konserverade mandariner skulle öka på unionsmarknaden, skulle den sannolikt först vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin innan den börjar ta över marknadsandelar från exporten från turkiska producenter till unionen. Mot bakgrund av de kinesiska producenternas outnyttjade kapacitet skulle dessa dock med lätthet kunna överta både andra tredjeländers (inklusive Turkiets) och unionsproducenternas marknadsandel. |
7.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(149) |
Unionsmarknadens storlek – den fjärde största i världen – är helt klart en viktig faktor som bidrar till dess attraktionskraft. Det faktum att importen från Kina har fortsatt trots de gällande åtgärderna visar dessutom att de kinesiska exporterande producenterna anser att unionsmarknaden är attraktiv och att de är angelägna om att fortsätta att sälja på den. Såsom konstaterades efter ogiltigförklaringen av förordning (EG) nr 1355/2008 i mars 2012 finns det dessutom ett incitament för de kinesiska exporterande producenterna att flytta exporten från andra tredjeländer till unionsmarknaden, där priserna är högre, om de gällande åtgärderna upphävs. Ytterligare incitament härrör från handelsrestriktioner på andra marknader, särskilt de tullar på 25 % som infördes av Förenta staterna den 24 september 2018 (41) och som kan leda till att export omdirigeras till unionen. |
7.4 Slutsats om sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada
|
(150) |
Mot bakgrund av ovanstående skulle åtgärdernas upphörande med största sannolikhet leda till ett omedelbart och drastiskt pristryck från Kina, med stöd av betydande tillgängliga lager och kapacitet. Detta skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina priser eller volymer. Om industrin skulle sänka sina priser skulle det leda till förluster på kort sikt. Om industrin skulle förlora försäljningsvolymer skulle dess enhetskostnader öka och lönsamheten minska ytterligare. På lång sikt skulle unionsindustrin behöva anpassa (minska) sin produktionskapacitet. |
|
(151) |
Med tanke på den relativt sett instabila situationen för unionsindustrin, såsom förklaras i skälen 126–129, skulle en snabb ökning av de nuvarande volymerna dumpad import från Kina sannolikt ha en skadevållande inverkan på unionsindustrins tillstånd, vilket skulle leda till en snabb försämring av dess ekonomiska situation. Kommissionen drar därför slutsatsen att, om åtgärderna upphör att gälla, skulle skadan för unionsindustrin med all sannolikhet fortsätta. |
8. UNIONENS INTRESSE
|
(152) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot unionens intresse som helhet att fortsätta tillämpa de gällande antidumpningsåtgärderna. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
8.1 Unionsindustrins intresse
|
(153) |
Såsom konstateras i avsnitt 4 lider unionsindustrin väsentlig skada. Såsom konstateras i avsnitt 5 skulle ett upphävande av åtgärderna medföra ett förnyat inflöde av dumpad import från Kina, vilket snabbt skulle leda till ytterligare försämring av unionsindustrins redan instabila finansiella situation. Därför skulle en fortsatt tillämpning av åtgärderna gynna unionsindustrin, eftersom unionsproducenterna då förväntas kunna bibehålla sina försäljningsvolymer, sina marknadsandelar, sin lönsamhet och sin övergripande ekonomiska situation. Omvänt skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt hotas om åtgärderna upphörde, eftersom det finns skäl att förvänta sig att den kinesiska exporten skulle styras om till unionsmarknaden till dumpade priser och i betydande volymer som skulle orsaka fortsatt skada. |
8.2 Icke-närstående importörers intresse
|
(154) |
Ingen importör var villig att samarbeta i undersökningen. |
|
(155) |
Därför finns det inget som tyder på att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle få så stor negativ inverkan på importörerna att detta väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin. |
8.3 Användarnas intresse
|
(156) |
Inga användare samarbetade i undersökningen. Kommissionen kunde därför inte analysera de befintliga åtgärdernas inverkan på deras situation. |
|
(157) |
Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få så stor negativ inverkan på användarna att detta väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin. |
8.4 Slutsats om unionens intresse
|
(158) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse mot att fortsätta tillämpa de gällande åtgärderna på import av konserverade mandariner med ursprung i Kina. |
9. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(159) |
På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, sannolikheten för fortsatt skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna avseende konserverade mandariner från Kina fortsätta tillämpas. |
|
(160) |
För att minimera risken för kringgående på grund av den stora skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. De företag som omfattas av de individuella antidumpningstullarna måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. |
|
(161) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(162) |
Om exporten från de företag som omfattas av lägre, individuella tullsatser ökar väsentligt i volym efter den fortsatta tillämpningen av åtgärderna i fråga, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den individuella tullsatsen och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(163) |
Ett företag kan begära tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser om det byter namn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (42). Begäran ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(164) |
Den 13 juli 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. |
|
(165) |
De två unionsproducenter som nämns i skäl 12 lämnade in sitt samtycke till kommissionens beslut. Inga andra synpunkter inkom. |
|
(166) |
När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (43) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(167) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed införs en slutgiltig antidumpningstull på import av beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider, utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, enligt gällande definition i tulltaxenummer 2008 i HS (Harmoniserade systemet), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2008 30 55 , 2008 30 75 och ex 2008 30 90 (Taric-nummer 2008 30 90 61, 2008 30 90 63, 2008 30 90 65, 2008 30 90 67 och 2008 30 90 69) och som har sitt ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Euro/ton nettoproduktvikt |
Taric-tilläggsnummer |
|
Yichang Rosen Foods Co., Ltd, Yichang, Zhejiang |
531,2 |
A886 |
|
Zhejiang Taizhou Yiguan Food Co., Ltd, Huangyan, Zhejiang |
361,4 |
A887 |
|
Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd, Dangyang City, Hubei Province |
489,7 |
A888 |
|
Zhejiang Juzhou Foods Co., Ltd, Sanmen, Zhejiang |
499,9 |
C528 |
|
Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet enligt förteckningen i bilagan |
499,6 |
A889 |
|
All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
531,2 |
A999 |
3. Den individuella tullsats som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton) av [berörd produkt] som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina” tillämpas.
Artikel 2
1. I de fall varor har skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför justeras vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 132 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (44), ska antidumpningstullen, beräknad enligt artikel 1 ovan, minskas med en procentsats som motsvarar justeringen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.
2. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 3
Artikel 1.2 får ändras genom att en ny exporterande producent läggs till bland de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen 499,60 euro/ton nettoproduktvikt, om den nya exporterande producenten i Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att den
|
a) |
inte exporterade den produkt som beskrivs i artikel 1.1 till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden (1 oktober 2006–30 september 2007), |
|
b) |
inte är närstående någon av de exporterande producenter i Kina som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och |
|
c) |
antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter översynsperiodens utgång. |
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 oktober 2026.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1355/2008 av den 18 december 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 350, 30.12.2008, s. 35, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1355/oj).
(3) Dom av den 22 mars 2012, Grünwald Logistik Service GmbH (GLS)/Hauptzollamt Hamburg-Stadt, C-338/10, ECLI:EU:C:2012:158.
(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 158/2013 av den 18 februari 2013 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 49, 22.2.2013, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/158/oj).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1313/2014 av den 10 december 2014 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 354, 11.12.2014, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/1313/oj).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1534 av den 21 oktober 2020 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 351, 22.10.2020, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1534/oj).
(7) EUT C, C/2025/862, 3.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/862/oj.
(8) Rättelse (EUT C, C/2025/90108, 12.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5628/corrigendum/2025-12-12/oj) till tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/5628, 21.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5628/oj).
(9) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2816.
(10) https://www.tuik.gov.tr/Home/Index.
(11) https://login.bvdinfo.com/R1/Orbis.
(12) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(13) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD(2024) 91 final. Sidan 13 i begäran.
(14) Sidan 14 i begäran.
(15) Sidorna 14–15 i begäran.
(16) Sidorna 15–21 i begäran.
(17) Sidan 16 i begäran.
(18) Sidorna 29–30 i begäran.
(19) Sidorna 31–34 i begäran.
(20) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534.
(21) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534, skäl 68–70.
(22) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534, skäl 71–76.
(23) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534, skäl 84–89.
(24) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534, skäl 90–94.
(25) Genomförandeförordning (EU) 2020/1534, skäl 95–106.
(26) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD(2024) 91 final.
(27) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(28) Om den produkt som översynen gäller inte produceras i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(29) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(30) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205/default/table?lang=en.
(31) TÜİK – Veri Portalı (tuik.gov.tr).
(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj).
(33) Livsmedelsframställning enligt Nace-kod C.10 omfattar ”annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker” enligt Nace-kod C.10.39. För ytterligare information om Nace hänvisas till Nace Rev. 2 – Statistical classification of economic activities, Eurostat, som finns på https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-manuals-andguidelines/-/KS-RA-07-015, uppgifterna hämtade i januari 2026.
(34) För att beräkna det genomsnittliga priset under översynsperioden beräknade kommissionen det genomsnittliga priset per enhet (euro/kWh) för andra halvåret 2024 och första halvåret 2025, omvandlat till renminbi yuan. Uppgifterna hämtades från Eurostat den 16 januari 2026 via följande länk: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205/default/table?lang=en.
(35) TÜİK Kurumsal – senast hämtad den 16 januari 2026.
(36) Konsoliderad finansiell rapport och oberoende revisors rapport för helåret 2023 – https://www.frigo-pak.com.tr/.
(37) Beräknat på grundval av de uppgifter som lämnades av den grupp kinesiska exporterande producenter som deltog i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, och uppskattat till nivån för hela den kinesiska industrin.
(38) Enligt uppgifter från S&P Global Market Intelligence om exporten av beredda/konserverade citrusfrukter (tullnummer 2008 30 10 och 2008 30 90 ) från Kina under tillverkningsåret 2024 är de viktigaste exportdestinationerna för kinesiska producenter Förenta staterna, Japan, Indonesien och EU. Det genomsnittliga priset per enhet under tillverkningsåret 2024 var i) 1,13 euro per kg för export till Förenta staterna, ii) 1,21 euro per kg för export till EU och iii) 4,12 euro per kg för export till Japan – enligt www.spglobal.com/en (senast hämtad i maj 2026).
(39) Section 301-tullar: 25 % (efter värde – procent av varans värde).
(40) I databasen förtecknas över 112 exportdestinationer.
(41) Se China Section 301 – Tariff Actions and Exclusion Process på https://ustr.gov/issue-areas/enforcement/section-301-investigations/search (sök på det 8-siffriga HTS-numret 2008 30 55 ). Sidan hämtades senast den 8 juli 2026.
(42) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för handel och ekonomisk säkerhet, direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, BELGIEN.
(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
(44) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/2447/oj).
BILAGA
Följande samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenter ingick inte i urvalet:
Hunan Pointer Foods Co., Ltd, Yongzhou, Hunan
Ningbo Pointer Canned Foods Co., Ltd, Xiangshan, Ningbo
Yichang Jiayuan Foodstuffs Co., Ltd, Yichang, Hubei
Ninghai Dongda Foodstuff Co., Ltd, Ningbo, Zhejiang
Huangyan No.2 Canned Food Factory, Huangyan, Zhejiang
Zhejiang Fomdas Foods Co., Ltd, Xinchang, Zhejiang
Toyoshima Share Yidu Foods Co., Ltd, Yidu, Hubei
Guangxi Guiguo Food Co., Ltd, Guilin, Guangxi
Zhejiang Juda Industry Co., Ltd, Quzhou, Zhejiang
Zhejiang Iceman Group Co., Ltd, Jinhua, Zhejiang
Ningbo Guosheng Foods Co., Ltd, Ninghai
Yi Chang Yin He Food Co., Ltd, Yidu, Hubei
Yongzhou Quanhui Canned Food Co., Ltd, Yongzhou, Hunan
Ningbo Orient Jiuzhou Food Trade & Industry Co., Ltd, Yinzhou, Ningbo
Guangxi Guilin Huangguan Food Co., Ltd, Guilin, Guangxi
Ningbo Wuzhouxing Group Co., Ltd, Mingzhou, Ningbo
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/2327/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)