11.6.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/311


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/834

av den 26 mars 2021

om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Statistik över värdepappersemissioner kompletterar den monetära statistiken, förbättrar den monetära och finansiella analysen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallat euroområdet) samt används för att bedöma eurons roll på de internationella finansmarknaderna. Därför bör sådan statistik över värdepappersemissioner från enheter med hemvist i euroområdet som samlas in av de nationella centralbankerna rapporteras till ECB.

(2)

Statistiken över värdepappersemissioner omfattar emissioner som genomförs av enheter, inklusive utlandsägda, med hemvist i euroområdet. Emissioner av enheter utanför euroområdet som ägs av enheter med hemvist i euroområdet bör behandlas som emissioner av enheter med hemvist utanför euroområdet i enlighet med den metod som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1).

(3)

Definitionerna i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (2) har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(4)

För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att föreskriva att de nationella centralbankerna måste rapportera uppgifterna till ett visst datum.

(5)

För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras.

(6)

Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. På grund av detta kan tillämpningen av denna riktlinje utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad period innan de inför euron.

(7)

Det behövs gemensamma regler för de nationella centralbankernas offentliggörande av statistiska uppgifter om värdepappersemissioner, så att man säkerställer att de relaterade centrala aggregaten offentliggörs i god ordning.

(8)

Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras ECBS.

(9)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella centralbankerna bör därför föreslå sådana tekniska ändringar genom statistikkommittén och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande.

(10)

Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna riktlinje fastställs rapporteringskrav för nationella centralbanker avseende värdepappersemissioner av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB, med vilken frekvens rapporteringen ska ske samt vilka standarder som gäller för rapporteringen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 gälla.

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner

1.   De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om alla värdepappersemissioner, oavsett valuta, som görs av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta, i enlighet med bilagan.

2.   De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar när de rapporterar statistiska uppgifter till ECB enligt denna artikel, enligt vad som avses i avsnitt 3 i bilagan.

Artikel 4

Rapporteringsfrekvens

1.   De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 månadsvis, senast fem veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.   ECB ska i förväg meddela de nationella centralbankerna om de exakta rapporteringsdagarna i form av en rapporteringskalender.

Artikel 5

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

Om en medlemsstat som inte har euron som valuta inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten om möjligt till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i bilagan för en period om fem år, inklusive det senaste referensåret.

Artikel 6

Kontroll

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98 ska de nationella centralbankerna övervaka och verifiera kvaliteten och tillförlitligheten av de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.

Artikel 7

Revideringar

De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifterna som rapporterats enligt artikel 3 under den reguljära rapporteringen som avses i artikel 4.1.

Artikel 8

Överföringsstandarder

1.   De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.

2.   Om första stycket inte är tillämpligt får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

Artikel 9

Offentliggörande

Om nationella centralbanker offentliggör sina nationella bidrag till de månatliga aggregaten för euroområdet ska det vara samma uppgifter som rapporterats till ECB enligt denna riktlinje. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.

Artikel 10

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 11

Verkan

1.   Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2.   De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 12

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(3)  Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).


BILAGA

RAPPORTERINGSORDNING

Avsnitt 1: Inledning

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

—

Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har sin hemvist i euroområdet.

—

Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har sin hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner.

En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets nationella centralbanker gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet (1). Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) redovisar emissioner som görs av ”Övriga utlandet”, d.v.s. alla enheter som inte har sin hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer som inte har sin hemvist i euroområdet).

Nedanstående tabell sammanfattar rapporteringskraven.

 

 

 

Värdepappersemissioner

 

Av enheter med hemvist i euroområdet

(varje nationell centralbank rapporterar sina inhemska enheters emissioner)

Av enheter i övriga utlandet

(BIS)

 

Medlemsstater utanför euroområdet

Andra länder

I euro/ nationella denomineringar

Grupp A

Grupp B

I andra valutor  (*1)

Grupp C

Grupp D

Behövs inte

Avsnitt 2: Rapporteringskrav

Tabell 1. Grupp A, rapporteringsmall för nationella centralbanker

 

 

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

 

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner  (*3)

 

A1

A2

A3

A4

1.

SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID  (*2)

 

 

 

 

Totalt

S1

S68

S135

S202

Centralbanken

S2

S69

S136

S203

MFI (utom centralbanker)

S3

S70

S137

S204

OFI

S4

S71

S138

S205

varav värdepapperiseringsinstitut

S5

S72

S139

S206

Finansiella servicebolag

S6

S73

S140

S207

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S7

S74

S141

S208

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S8

S75

S142

S209

Icke-finansiella bolag

S9

S76

S143

S210

Statlig förvaltning

S10

S77

S144

S211

Delstater och kommuner

S11

S78

S145

S212

Sociala trygghetsfonder

S12

S79

S146

S213

 

 

 

 

 

2.

SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID  (*2)

 

 

 

 

Totalt

S13

S80

S147

S214

Centralbanken

S14

S81

S148

S215

MFI (utom centralbanker)

S15

S82

S149

S216

OFI

S16

S83

S150

S217

varav värdepapperiseringsinstitut

S17

S84

S151

S218

Finansiella servicebolag

S18

S85

S152

S219

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S19

S86

S153

S220

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S20

S87

S154

S221

Icke-finansiella bolag

S21

S88

S155

S222

Statlig förvaltning

S22

S89

S156

S223

Delstater och kommuner

S23

S90

S157

S224

Sociala trygghetsfonder

S24

S91

S158

S225

 

 

 

 

 

2.1

varav emissioner med fast ränta:

 

 

 

 

Totalt

S25

S92

S159

S226

Centralbanken

S26

S93

S160

S227

MFI (utom centralbanker)

S27

S94

S161

S228

OFI

S28

S95

S162

S229

varav värdepapperiseringsinstitut

S29

S96

S163

S230

Finansiella servicebolag

S30

S97

S164

S231

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S31

S98

S165

S232

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S32

S99

S166

S233

Icke-finansiella bolag

S33

S100

S167

S234

Statlig förvaltning

S34

S101

S168

S235

Delstater och kommuner

S35

S102

S169

S236

Sociala trygghetsfonder

S36

S103

S170

S237

 

 

 

 

 

2.2

varav emissioner med rörlig ränta:

 

 

 

 

Totalt

S37

S104

S171

S238

Centralbanken

S38

S105

S172

S239

MFI (utom centralbanker)

S39

S106

S173

S240

OFI

S40

S107

S174

S241

varav värdepapperiseringsinstitut

S41

S108

S175

S242

Finansiella servicebolag

S42

S109

S176

S243

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S43

S110

S177

S244

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S44

S111

S178

S245

Icke-finansiella bolag

S45

S112

S179

S246

Statlig förvaltning

S46

S113

S180

S247

Delstater och kommuner

S47

S114

S181

S248

Sociala trygghetsfonder

S48

S115

S182

S249

 

 

 

 

 

2.3

varav nollkupongobligationer:

 

 

 

 

Totalt

S49

S116

S183

S250

Centralbanken

S50

S117

S184

S251

MFI (utom centralbanker)

S51

S118

S185

S252

OFI

S52

S119

S186

S253

varav värdepapperiseringsinstitut

S53

S120

S187

S254

Finansiella servicebolag

S54

S121

S188

S255

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S55

S122

S189

S256

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S56

S123

S190

S257

Icke-finansiella bolag

S57

S124

S191

S258

Statlig förvaltning

S58

S125

S192

S259

Delstater och kommuner

S59

S126

S193

S260

Sociala trygghetsfonder

S60

S127

S194

S261

 

 

 

 

 

3.

NOTERADE AKTIER  ((†))

 

 

 

 

Totalt

S61

S128

S195

S262

Centralbanken

S62

S129

S196

S263

MFI (utom centralbanker)

S63

S130

S197

S264

OFI

S64

S131

S198

S265

Finansiella servicebolag

S65

S132

S199

S266

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S66

S133

S200

S267

Icke-finansiella bolag

S67

S134

S201

S268

 

 

 

 

 


Tabell 2. Grupp C, rapporteringsmall för nationella centralbanker

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I ÖVRIGA VALUTOR

 

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

 

C1

C2

C3

C4

4.

SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID

 

 

 

 

Totalt

S269

S335

S401

S467

Centralbanken

S270

S336

S402

S468

MFI (utom centralbanker)

S271

S337

S403

S469

OFI

S272

S338

S404

S470

varav värdepapperiseringsinstitut

S273

S339

S405

S471

Finansiella servicebolag

S274

S340

S406

S472

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S275

S341

S407

S473

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S276

S342

S408

S474

Icke-finansiella bolag

S277

S343

S409

S475

Statlig förvaltning

S278

S344

S410

S476

Delstater och kommuner

S279

S345

S411

S477

Sociala trygghetsfonder

S280

S346

S412

S478

 

 

 

 

 

5.

SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID

 

 

 

 

Totalt

S281

S347

S413

S479

Centralbanken

S282

S348

S414

S480

MFI (utom centralbanker)

S283

S349

S415

S481

OFI

S284

S350

S416

S482

varav värdepapperiseringsinstitut

S285

S351

S417

S483

Finansiella servicebolag

S286

S352

S418

S484

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S287

S353

S419

S485

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S288

S354

S420

S486

Icke-finansiella bolag

S289

S355

S421

S487

Statlig förvaltning

S290

S356

S422

S488

Delstater och kommuner

S291

S357

S423

S489

Sociala trygghetsfonder

S292

S358

S424

S490

 

 

 

 

 

5.1

varav emissioner med fast ränta:

 

 

 

 

Totalt

S293

S359

S425

S491

Centralbanken

S294

S360

S426

S492

MFI (utom centralbanker)

S295

S361

S427

S493

OFI

S296

S362

S428

S494

varav värdepapperiseringsinstitut

S297

S363

S429

S495

Finansiella servicebolag

S298

S364

S430

S496

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S299

S365

S431

S497

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S300

S366

S432

S498

Icke-finansiella bolag

S301

S367

S433

S499

Statlig förvaltning

S302

S368

S434

S500

Delstater och kommuner

S303

S369

S435

S501

Sociala trygghetsfonder

S304

S370

S436

S502

 

 

 

 

 

5.2

varav emissioner med rörlig ränta:

 

 

 

 

Totalt

S305

S371

S437

S503

Centralbanken

S306

S372

S438

S504

MFI (utom centralbanker)

S307

S373

S439

S505

OFI

S308

S374

S440

S506

varav värdepapperiseringsinstitut

S309

S375

S441

S507

Finansiella servicebolag

S310

S376

S442

S508

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S311

S377

S443

S509

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S312

S378

S444

S510

Icke-finansiella bolag

S313

S379

S445

S511

Statlig förvaltning

S314

S380

S446

S512

Delstater och kommuner

S315

S381

S447

S513

Sociala trygghetsfonder

S316

S382

S448

S514

 

 

 

 

 

5.3

varav nollkupongobligationer:

 

 

 

 

Totalt

S317

S383

S449

S515

Centralbanken

S318

S384

S450

S516

MFI (utom centralbanker)

S319

S385

S451

S517

OFI

S320

S386

S452

S518

varav värdepapperiseringsinstitut

S321

S387

S453

S519

Finansiella servicebolag

S322

S388

S454

S520

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S323

S389

S455

S521

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S324

S390

S456

S522

Icke-finansiella bolag

S325

S391

S457

S523

Statlig förvaltning

S326

S392

S458

S524

Delstater och kommuner

S327

S393

S459

S525

Sociala trygghetsfonder

S328

S394

S460

S526

 

 

 

 

 

6.

NOTERADE AKTIER

 

 

 

 

Totalt

S329

S395

S461

S527

MFI (utom centralbanker)

S330

S396

S462

S528

OFI

S331

S397

S463

S529

Finansiella servicebolag

S332

S398

S464

S530

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S333

S399

S465

S531

Icke-finansiella bolag

S334

S400

S466

S532


Tabell 3. Grupp A memorandumposter, rapporteringsmall för nationella centralbanker

 

INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

 

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

Nettoemissioner

 

A1

A2

A3

A4

6.

NOTERADE AKTIER

 

 

 

 

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S533

S544

S555

S566

 

 

 

 

 

7.

ONOTERADE AKTIER

 

 

 

 

Totalt

S534

S545

S556

S567

MFI (utom centralbanker)

S535

S546

S557

S568

OFI

S536

S547

S558

S569

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S537

S548

S559

S570

Icke-finansiella bolag

S538

S549

S560

S571

 

 

 

 

 

8.

ANDRA ÄGARANDELAR

 

 

 

 

Totalt

S539

S550

S561

S572

MFI (utom centralbanker)

S540

S551

S562

S573

OFI

S541

S552

S563

S574

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S542

S553

S564

S575

Icke-finansiella bolag

S543

S554

S565

S576

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.   Emittentens hemvist

Emissioner av dotterbolag som ägs av enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets ekonomiska territorium måste klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet.

Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt måste också betraktas som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet måste betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av "Volkswagen Brasilien" anses exempelvis ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien och inte av en enhet inom det rapporterande landets territorium. Om ett företag inte har någon fysisk dimension fastställs dess hemvist med hänsyn till det ekonomiska territorium enligt vars lagar företaget bildats eller registrerats (2).

För att undvika att emissioner räknas dubbelt eller att det uppstår luckor i uppgifterna måste uppgifterna om specialföretagens emissioner hanteras bilateralt mellan rapportörerna. De nationella centralbankerna, inte BIS, ska rapportera frågor kring specialföretag som uppfyller kravet på hemvist i det reviderade europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (3) och klassas som att de har sin hemvist i euroområdet.

2.   Sektoruppdelning av emittenterna

En emission ska klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig skulden avseende de emitterade värdepapperen. Sektorklassificeringen omfattar följande tolv typer av emittenter:

—

Centralbanken.

—

Andra monetära finansinstitut (MFI) (4).

—

Andra finansförmedlare (OFI) (5).

—

varav: finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC).

—

Finansiella serviceföretag.

—

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag.

—

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (6).

—

Icke-finansiella företag.

—

Statlig förvaltning.

—

Delstater och kommuner.

—

Sociala trygghetsfonder.

—

Internationella institutioner.

Värdepapper som emitteras genom specialföretag, varvid den till emissionen knutna skulden belastar moderbolaget och inte specialföretaget, är det moderbolagets sektorstillhörighet, inte specialföretagets, som avgör klassificeringen. Om t.ex. ett specialföretag emitterar "AJAX Electronics", ett icke-finansiellt företag med hemvist i eurolandet "land A", ska denna allokeras till sektorn icke-finansiella företag och rapporteras av land A. Specialföretaget och dess moderbolag måste dock ha sin hemvist i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet måste specialföretaget i stället ses som en "konstruerad inhemsk enhet" med hemvist i det rapporterande landet, och den emitterande sektorn anges enligt specialföretagets verksamhet. Om t.ex. "ACME Motors" är ett icke-finansiellt företag med hemvist i Japan som producerar bilar och "ACME Motor Finance" är ett dotterbolag med hemvist i euroområdets "land B", måste en emission av ACME Motor Finance anges som koncerninternt finansinstitut och utlåningsföretag i land B eftersom moderbolaget ACME Motors inte har hemvist i samma land. Enda undantaget är om ett specialföretag ägs av staten – i detta fall anges att värdepapperet emitterats av staten i det land där moderorganisation har sin hemvist. (7)

Ett offentligt bolag som privatiseras genom emission av noterade aktier ska allokeras till den sektorn icke-finansiella företag. På liknande sätt ska ett offentligt ägt kreditinstitut som privatiseras allokeras till sektorn monetära finansinstitut, utom centralbanker. Emissioner av hushåll eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer ska anges som emissioner av icke-finansiella företag.

3.   Emissionernas löptider

Skuldinstrument med kort löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.

Skuldinstrument med lång löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Emissioner med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, samt emissioner med obegränsad löptid, klassas som emissioner med lång löptid.

Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i MFI-balansräkningsstatistiken, är inte nödvändig.

4.   Klassificering av skuldinstrument med lång löptid efter räntesats

Skuldinstrument med lång löptid delas upp i:

Skuldinstrument med fast ränta, d.v.s. skuldinstrument som emitteras och återköps till nominellt värde samt skuldinstrument som emitteras till underkurs eller överkurs i förhållande till nominellt värde.

Skuldinstrument med rörlig ränta, d.v.s. skuldinstrument där kupongräntan och/eller kapitalbeloppet är kopplade till ett allmänt prisindex för varor och tjänster (t.ex. konsumentprisindex), en ränta eller priset för en tillgång, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid. För statistiken över värdepappersemissioner ska skuldinstrument med blandad ränta klassificeras som skuldinstrument med rörlig ränta (8).

Nollkupongare som emitteras till underkurs, d.v.s. instrument som inte har några räntebetalningar och emitteras till kraftig underkurs jämfört med nominellt värde. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

5.   Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: a) skuldebrev (9), och b) noterade aktier (10). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i kategorin skuldinstrument utan att anges separat. Onoterade aktier (11) och andra ägarandelar (12) får rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter. Aktier/andelar utgivna av penningmarknadsfonder och andra investeringsfonder exkluderas.

Av nedanstående förteckning framgår instrument som omfattas av statistiken över värdepappersemissioner:

a)

Skuldinstrument

i)

Skuldinstrument med kort löptid

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

—

Statsskuldväxlar och andra värdepapper med korta löptider som emitteras av den offentliga sektorn.

—

Överlåtbara värdepapper med korta löptider som emitteras av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika begrepp används för sådana papper, bl.a. företagscertifikat, växlar, reverser, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis.

—

Värdepapper med kort löptid som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning (note issuance facilities).

—

Bankaccepter.

ii)

Skuldinstrument med lång löptid

Detta omfattar åtminstone följande instrument:

—

Innehavarobligationer.

—

Efterställda obligationer.

—

Obligationer med alternativa förfallodagar, där den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden.

—

Odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga).

—

Skuldförbindelser med rörlig ränta.

—

Konvertibla skuldebrev.

—

Säkerställda obligationer.

—

Indexerade värdepapper, vars kapitalbelopp är kopplat till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex.

—

Diskonteringsobligationer som har små räntebetalningar och emitteras till underkurs jämfört med återköpsvärdet.

—

Nollkupongare.

—

Euroobligationer.

—

Globala obligationer.

—

Privat emitterade obligationer.

—

Värdepapper som ett resultat av konvertering av lån.

—

Lån som de facto har blivit överlåtbara.

—

Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen kan skiljas från det underliggande papperet, betraktas den som ett finansiellt derivat och ingår inte.

—

Aktier som ger rätt till fast avkastning men som inte ger rätt till någon andel av resterande värde vid upplösning av bolag, inklusive preferensaktier utan äganderätt.

—

Finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar.

Följande instrument ingår inte:

—

Transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal.

—

Emissioner av värdepapper som inte är överlåtbara.

—

Lån som inte är föremål för handel.

b)

Noterade aktier

Noterade aktier omfattar följande:

—

Kapitalandelar emitterade av aktiebolag.

—

Inlösta aktier i aktiebolag.

—

Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag.

—

Preferensaktier som ger rätt till del i utdelningen av det resterande värdet vid upplösning av ett bolag. De kan vara noterade eller onoterade på en erkänd börs.

—

Privatplaceringar där så är möjligt.

Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna medan övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital under utestående belopp i kategorin ”Noterade aktier” eftersom samtliga aktier vid varje tidpunkt teoretiskt sett skulle kunna handlas till marknadsvärde. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden, s.k. free float, handlas på börsen.

Noterade aktier omfattar inte:

—

Utbjudna men inte tecknade aktier.

—

Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier; de omfattas dock när de har konverterats till aktier.

—

Andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag.

—

Statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag.

—

Emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten) och splitemissioner. Fondaktier och splitemissioner medtas emellertid utan separat angivelse i totalstocken av de noterade aktierna.

6.   Emissionsvaluta

Obligationer med två valutor måste klassificeras efter den valuta som obligationen är denominerad i. Obligationer med två valutor är obligationer där inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är denominerad i. Om globala obligationer emitteras i fler än en valuta, ska varje del rapporteras som en separat emission, efter emissionsvaluta. Emissioner som är uttryckta i två valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i US-dollar, ska där så är möjligt rapporteras som två separata delar som motsvarar varje valutas andel. I detta exempel måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emission i "euro/nationella denomineringar av euro"  (13) och 30 procent som emissioner i "övriga valutor". Om en sådan uppdelning efter valutakomponenter inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.

7.   Tidpunkt för emissionsregistrering

En emission anses äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget.

8.   Avstämning av stockar och flöden

De nationella centralbankerna måste rapportera information om utestående belopp, bruttoemissioner, inlösen och nettoemissioner av skuldinstrument med kort och lång löptid samt om noterade aktier.

Nedanstående tabell visar sambandet mellan stockar (d.v.s. utestående belopp) och flöden (d.v.s. bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av omvärderingar till följd av pris- och växelkursförändringar, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar.

i)

Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut

≈

Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut

+

Bruttoemissioner under rapporteringsperioden

-

Inlösta belopp under rapporteringsperioden

+

Omklassificeringar och andra ändringar

ii)

Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut

≈

Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut

+

Nettoemissioner under rapporteringsperioden

 

 

+

Omklassificeringar och andra ändringar

a)   Bruttoemissioner

Bruttoemissionerna under rapporteringsperioden måste omfatta alla emissioner av skuldinstrument och noterade aktier där emittenten säljer nyutfärdade värdepapper mot kontant betalning. Vad som avses är att nya instrument skapas på sedvanligt sätt. En emission anses vara slutförd när betalning sker; registreringen av emissioner ska därför så nära som möjligt återspegla tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.

För noterade aktier ingår i bruttoemissionerna sådana nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning av bolag som börsnoterats för första gången, inbegripet nybildade bolag och privata bolag som blir publika bolag. I bruttoemissionerna ingår också nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning i samband med privatisering av publika bolag i de fall där aktierna i bolaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier (14). Bruttoemissioner ska inte rapporteras om ett företag endast börsnoteras utan att det tillförs nytt kapital.

Byte eller överlåtelse av befintliga värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte (15) i rapporterade bruttoemissioner eller inlösta belopp annat än om nya instrument skapas och emitteras mot kontant betalning av en enhet med hemvist i euroområdet.

Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument måste till en början bokföras som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering ska de bokföras som en inlösen i den instrumentkategorin och behandlas sedan som bruttoemission med samma belopp i den nya kategorin (16).

b)   Inlösen

Inlöst belopp under rapporteringsperioden omfattar alla fall där emittenten mot kontant betalning köper tillbaka skuldinstrument och noterade aktier av placerare. Här avses reguljär annullering av instrument. Detta omfattar alla skuldinstrument som förfaller till inlösen liksom alla fall av förtida inlösen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget antingen återköper samtliga aktier mot kontant betalning innan dess associationsform ändras, eller återköper en del av sina aktier mot kontant betalning och därefter annullerar dem, vilket medför att eget kapital minskar. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där de utgör en investering i egna aktier (17).

Inlösen får inte rapporteras endast för en avregistrering från börsen.

c)   Nettoemissioner

Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och den inlösen som skett under rapporteringsperioden.

De utestående beloppen för noterade aktier måste täcka marknadsvärdet för de inhemska enheternas samtliga noterade aktier. De utestående belopp för noterade aktier som rapporteras av ett land i euroområdet kan därför öka eller minska efter en börsnoterad enhets omlokalisering. Samma sak gäller också i samband med övertaganden och fusioner där inga instrument skapas och emitteras mot kontant betalning/eller inlöses mot kontant betalning och annulleras. För att undvika att skuldinstrument och noterade aktier räknas två gånger eller att det uppstår luckor i uppgifterna i samband med en emittents omlokalisering till ett annat hemvistland måste de berörda nationella centralbankerna samordna rapporteringstillfället för en sådan händelse bilateralt.

9.   Värdering

Värdet av en värdepappersemission har en kurs- eller priskomponent och – om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan – en växelkurskomponent.

De nationella centralbankerna måste rapportera skuldinstrument med korta löptider till återköpsvärdet (18) och noterade aktier till marknadsvärdet. För skuldinstrument med lång löptid kan olika värderingsmetoder användas beroende på typ av ränta, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast eller rörlig ränta oftast till återköpsvärdet, medan nollkupongare däremot till nominella värdet. Eftersom nollkupongare i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet finns det ingen kod för blandad värdering i kodlistan – totalbeloppet av värdepapper med lång löptider rapporteras med koden för återköpsvärdet. I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning används koden "Z" ("ospecificerat"). I situationer där blandad värdering förekommer redovisar NCB i allmänhet mer detaljerad information på attributnivå.

a)   Värdering

Stockar och flöden av noterade aktier ska redovisas till marknadsvärde.

Undantag från regeln om att stockar och flöden av skuldinstrument ska rapporteras till återköpsvärdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare där utestående belopp och bruttoemissioner bokförs till nominellt belopp, d.v.s. till den diskonterade kursen vid emissionstillfället plus upplupen ränta, och inlösen på förfallodagen bokförs till återköpsvärdet. Det nominella värdet av utestående belopp av nollkupongare kan beräknas enligt nedan.

Image 1

där

A

=

nominellt värde = erlagt belopp och upplupen ränta

E

=

diskonterat pris vid emissionstillfället (belopp som betalats vid emissionstillfället)

P

=

återköpsvärde (återbetalas på förfallodagen)

T

=

tid till förfallodagen från emissionsdagen (i dagar)

t

=

tid som gått sedan emissionsdagen (i dagar)

Det kan förekomma vissa skillnader mellan olika länder i fråga om värderingens kurs/pris.

Prisvärdering enligt ENS 2010, där det krävs att flöden av skuldinstrument och aktier ska bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget.

För diskonteringsobligationer och nollkupongare måste de rapporterande nationella centralbankerna göra en beräkning av upplupen ränta där detta är möjligt.

b)   Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent

De nationella centralbankerna måste rapportera alla uppgifter till ECB uttryckta i euro, inbegripet historiska serier. Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i övriga valutor (block C) (19) måste de nationella centralbankerna så noggrant som möjligt följa nedanstående principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 2010 (20):

i)

Utestående emissioner måste omräknas till ”euro/nationella denomineringar av euron” med användning av marknadens mittkurs vid rapporteringsperiodens slut, d.v.s. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden.

ii)

Bruttoemissioner och inlösta belopp måste omräknas till "euro/nationella denomineringar av euro" med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den kurs som vid betalningstillfället ligger närmast marknadens mittkurs användas.

10.   Begreppsmässig enhetlighet

Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med MFI-balansräkningsstatistiken när det gäller MFI:s emissioner av överlåtbara instrument. Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper (d.v.s. återköpsvärdet används för statistiken över skuldinstrument och marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken). Bortsett från dessa skillnader redovisas för varje rapporterande land i statistiken över värdepappersemissioner det utestående beloppet för värdepapper emitterade av MFI som motsvarar post 11 (”Emitterade skuldinstrument”) på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. Definitionen av skuldinstrument med korta löptider enligt statistiken över värdepappersemissioner motsvarar emitterade skuldinstrument upp till 1 år. Skuldinstrument med lång löptid enligt definitionen i statistiken över värdepappersemissioner är lika med summan av emitterade värdepapper över 1 år och upp till 2 år, samt emitterade skuldinstrument över 2 år.

De nationella centralbankerna måste se över täckningen för statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken, och i förekommande fall redovisa begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Enhetligheten kontrolleras på tre olika plan i fråga om emissioner av a) nationella centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron, b) monetära finansinstitut, utom centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron samt c) monetära finansinstitut, utom centralbanker i övriga valutor. Mindre begreppsmässiga skillnader får förekomma mellan statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken eftersom de statistiska uppgifterna hämtas från nationella rapporteringssystem som tjänar olika syften.

11.   Krav på uppgifter

Statistiska uppgifter ska lämnas från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, ska den nationella centralbanken omedelbart skriftligen informera ECB om detta och lämna en förklaring. Om en viss företeelse inte existerar kan de nationella centralbankerna få ett tillfälligt undantag från kravet att rapportera denna tidsserie. Sådana fall och andra avvikelser från den rapporteringsordning som beskrivs i denna bilaga måste också anmälas. De nationella centralbankerna ska också informera ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras.

Avsnitt 3: Nationella förklaringar

Varje nationell centralbank måste lämna en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas i detta sammanhang. Rapporten ska omfatta de aspekter som beskrivs nedan och i största möjliga utsträckning följa den föreslagna utformningen. De nationella centralbankerna ska lämna tilläggsinformation i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas, samt beskriva orsakerna för detta. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.

1.

Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: Här redovisas information om vilka uppgiftskällor som har använts för att sammanställa statistiken över värdepappersemissioner: förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från monetära finansinstitut och andra institut samt tidningar och dataleverantörer som International Financial Review etc. De nationella centralbankerna måste ange om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis och vilka kriterier som har använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, ska detta anges. Där direktrapportering förekommer måste de nationella centralbankerna redovisa vilka kriterier som används för att identifiera rapporterande enheter och vilken information som måste lämnas.

2.

Sammanställningsmetoder: Här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner, hur befintliga tidsserier framställs och om de offentliggörs eller ej.

3.

Emittentens hemvist: Här måste de nationella centralbankerna ange om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av hemvist/inhemsk enligt ENS 2010 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, måste de ge en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts.

4.

Sektoruppdelning av emittenter: Här måste de nationella centralbankerna ange avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 2.2. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras.

5.

Emissionsvaluta: Här måste de nationella centralbankerna förklara avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i de fall där det är omöjligt att dela upp en emission i dess olika valutakomponenter. Nationella centralbanker som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron och i övriga valutor, måste beskriva hur de olika emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt för att indikera missvisningens omfattning.

6.

Klassificering av emissioner: De nationella centralbankerna måste här lämna heltäckande information om vilken typ av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, måste de nationella centralbankerna förklara luckorna. De nationella centralbankerna måste lämna följande information:

—

Privatplaceringar: de nationella centralbankerna måste ange om dessa ingår i de rapporterade uppgifterna eller ej.

—

Bankaccepter: om dessa är överlåtbara och ingår i de rapporterade uppgifterna för skuldinstrument med korta löptider, ska den rapporterande nationella centralbanken i sina nationella förklaringar redovisa hur dessa instrument registreras och vilka egenskaper de har.

—

Noterade aktier: de nationella centralbankerna ska ange om onoterade aktier eller andra ägarandelar ingår i de rapporterade uppgifterna samt redovisa en skattning av beloppet för onoterade aktier och/eller andra ägarandelar, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den missvisning som uppstår. De nationella centralbankerna måste i sina nationella förklaringar ange om det finns några kända luckor i täckningen av noterade aktier.

7.

Uppdelning av värdepapper med långa löptider: om summan av värdepapper med fast ränta, rörlig ränta och nollkupongare avviker från totalbeloppet för skuldinstrumenten med långa löptider, ska de nationella centralbankerna redovisa för vilka typer av värdepapper med lång löptider det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

8.

Emissionernas löptider: om det är omöjligt att strikt följa definitionen värdepapper med kort/lång löptid, måste de nationella centralbankerna ange var de rapporterade uppgifterna avviker.

9.

Inlösen: De nationella centralbankerna måste redovisa hur de får fram informationen om inlöst belopp och om detta sker genom direktrapportering eller genom beräkning av restvärde.

10.

Pris/kursvärdering: i de nationella förklaringarna ska de nationella centralbankerna i detalj ange vilket förfarande de använder för värdering av a) skuldinstrument med kort löptid, b) skuldinstrument med lång löptid, c) diskonteringsobligationer och d) noterade aktier. Om stockar och flöden värderas på annat sätt måste detta förklaras.

11.

Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd: här måste de nationella centralbankerna ange i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna har tillhandahållits i enlighet med användarkraven, d.v.s. en tidsfrist på fem veckor för månatliga uppgifter. Information om längden på tidsserien måste också lämnas här. Dessutom ska här i förekommande fall rapporteras avbrott i serier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas.

12.

Revideringar: De nationella centralbankerna måste kortfattat förklara de revideringar som gjorts samt deras orsak och omfattning.

13.

Skattning av täckningen för olika instrumentkategorier med inhemska emittenter: De nationella centralbankerna måste redovisa nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, d.v.s. för emissioner av värdepapper med korta löptider, värdepapper med långa löptider samt noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron, inbegripet ecu, och i övriga valutor, i enlighet med nedanstående tabell. I skattningarna av "täckning i %" ska man ange täckningen för varje kategori som procentuell andel av det totala emissionsbeloppet, som ska anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Korta beskrivningar kan lämnas under "kommentarer". De nationella centralbankerna måste också ange förändringar i täckningen som föranletts av deltagande i valutaunionen.

 

 

 

Täckning i procent:

Kommentarer:

Emissioner i euro/ nationella denomineringar av euro

Lokal

denominering

STS

 

 

LTS

 

 

QUS

 

 

Euro/övriga nationella denomineringar av euron än den lokala valutan, inbegripet ecu

STS

 

 

LTS

 

 

I övriga valutor

 

STS

 

 

LTS

 

 

STS

=

skuldinstrument med kort löptid.

LTS

=

skuldinstrument med lång löptid.

QUS

=

noterade aktier.

Avsnitt 4: Krav avseende Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

BIS rapporteringskrav följer samma principer som kraven för den nationella centralbankerna i avsnitt 1–3, med följande undantag:

Tabell 4. Grupp B rapporteringsmall för BIS

 

ICKE-INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER

 

Utestående belopp

Bruttoemissioner

Inlöst belopp

 

B1

B2

B3

9.

SKULDINSTRUMENT MED KORT LÖPTID

 

 

 

Totalt

S577

S642

S707

Centralbanken

S578

S643

S708

MFI (utom centralbanker)

S579

S644

S709

OFI

S580

S645

S710

varav värdepapperiseringsinstitut

S581

S646

S711

Finansiella servicebolag

S582

S647

S712

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S583

S648

S713

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S584

S649

S714

Icke-finansiella bolag

S585

S650

S715

Statlig förvaltning

S586

S651

S716

Delstater och kommuner

S587

S652

S717

Sociala trygghetsfonder

S588

S653

S718

Internationella organisationer

S589

S654

S719

 

 

 

 

10.

SKULDINSTRUMENT MED LÅNG LÖPTID

 

 

 

Totalt

S590

S655

S720

Centralbanken

S591

S656

S721

MFI (utom centralbanker)

S592

S657

S722

OFI

S593

S658

S723

varav värdepapperiseringsinstitut

S594

S659

S724

Finansiella servicebolag

S595

S660

S725

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S596

S661

S726

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S597

S662

S727

Icke-finansiella bolag

S598

S663

S728

Statlig förvaltning

S599

S664

S729

Delstater och kommuner

S600

S665

S730

Sociala trygghetsfonder

S601

S666

S731

Internationella organisationer

S602

S667

S732

 

 

 

 

10.1

varav emissioner med fast ränta:

 

 

 

Totalt

S603

S668

S733

Centralbanken

S604

S669

S734

MFI (utom centralbanker)

S605

S670

S735

OFI

S606

S671

S736

varav värdepapperiseringsinstitut

S607

S672

S737

Finansiella servicebolag

S608

S673

S738

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S609

S674

S739

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S610

S675

S740

Icke-finansiella bolag

S611

S676

S741

Statlig förvaltning

S612

S677

S742

Delstater och kommuner

S613

S678

S743

Sociala trygghetsfonder

S614

S679

S744

Internationella organisationer

S615

S680

S745

 

 

 

 

10.2

varav emissioner med rörlig ränta:

 

 

 

Totalt

S616

S681

S746

Centralbanken

S617

S682

S747

MFI (utom centralbanker)

S618

S683

S748

OFI

S619

S684

S749

varav värdepapperiseringsinstitut

S620

S685

S750

Finansiella servicebolag

S621

S686

S751

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S622

S687

S752

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S623

S688

S753

Icke-finansiella bolag

S624

S689

S754

Statlig förvaltning

S625

S690

S755

Delstater och kommuner

S626

S691

S756

Sociala trygghetsfonder

S627

S692

S757

Internationella organisationer

S628

S693

S758

 

 

 

 

10.3

varav nollkupongobligationer:

 

 

 

Totalt

S629

S694

S759

Centralbanken

S630

S695

S760

MFI (utom centralbanker)

S631

S696

S761

OFI

S632

S697

S762

varav värdepapperiseringsinstitut

S633

S698

S763

Finansiella servicebolag

S634

S699

S764

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

S635

S700

S765

Försäkringsbolag och pensionsinstitut

S636

S701

S766

Icke-finansiella bolag

S637

S702

S767

Statlig förvaltning

S638

S703

S768

Delstater och kommuner

S639

S704

S769

Sociala trygghetsfonder

S640

S705

S770

Internationella organisationer

S641

S706

S771

 

 

 

 

Emissionernas löptider

Vad gäller löptid så betraktar BIS alla euro-företagscertifikat (ECP) och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som instrument med korta löptider, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som instrument med långa löptider, oavsett ursprunglig löptid.

Sektoruppdelning av emittenterna

BIS tillämpar relationerna enligt nedanstående tabell när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs enligt rapporteringsmallarnar.

Sektorvis uppdelning i BIS databas

 

Klassificering i rapporteringsblanketterna

Centralbanken

→

Centralbanken

Affärsbanker

→

MFI

OFI

→

OFI

Statlig förvaltning

→

Statlig förvaltning

Annan offentlig förvaltning

Statliga organ

→

Delstater och kommuner

Företag

→

Icke-finansiella bolag

Internationella institutioner

→

Internationella institutioner (övriga utlandet)

Klassificering av emissioner

Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som skuldinstrument i statistiken över värdepappersemissioner:

—

Inlåningsbevis.

—

Företagscertifikat.

—

Statsskuldväxlar.

—

Obligationer.

—

Euro-företagscertifikat (ECP).

—

Skuldförbindelser med medellång löptid.

—

Andra instrument med kort löptid.

Värdering

Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldinstrument till återköpspriset och noterade aktier till emissionskursen.

BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i euro/nationella denomineringar av euron (block B) som görs av enheter med hemvist i ”Övriga utlandet”. Dessa uppgifter uttrycks i US-dollar utifrån växelkurser per periodens slut för utestående belopp och periodens växelkursgenomsnitt för emissioner och inlösen. ECB räknar om alla uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 måste i stället växelkursen mellan ecu och US-dollar användas.

ORDLISTA

Aktie emitterad av aktiebolag (capital shares issued by limited liability companies): värdepapper som ger innehavaren ställning av delägare med rätt till en andel i företagets sammanlagda utdelade vinst och till en andel i det egna kapitalet vid en likvidation.

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI) (other financial intermediaries, except insurance corporations and pension funds (OFIs)) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).

Andra ägarandelar (other equity) omfattar alla transaktioner i andra ägarandelar som inte omfattas av noterade och onoterade aktier.

Centralbanken (central bank) är ett finansiellt bolag och kvasibolag vars främsta funktion är att ge ut sedlar och mynt, att vidmakthålla det interna och externa värdet hos valutan och att förvalta alla eller delar av de internationella reserverna i ett land.

Delstater och kommuner (state and local government) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar förvaltningsfunktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå. Kommuner avser de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av ekonomin, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkterna 2.115–2.116).

Dotterbolag (subsidiaries): fristående juridiska enheter i vilka någon annan enhet är majoritetsägare eller ensam ägare.

Efterställda obligationer, ofta kallade för efterställd skuld (subordinated bonds, often referred to as subordinated debt) medför en underordnad fordran på emissionsinstitutet som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (t.ex. in- och utlåning eller fordringar med bättre förmånsrätt) tillgodosetts, vilket medför att de under vissa omständigheter kan få egenskaper som liknar aktier och andra ägarandelar.

Emissioner med rörlig ränta (variable rate issues) omfattar alla värdepapper där en kupongbetalning sker och där kupongbetalningen eller kapitalbeloppet regelbundet anpassas till en oberoende ränta eller ett index.

Emittentens hemvist (residency of issuer) en emitterande enhet definieras som en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse på det ekonomiska territoriet i det landet – vilket innebär att den under en utsträckt tid (ett år eller mer) inriktar sig på ekonomiska aktiviteter inom det ekonomiska territoriet.

Emittenter av värdepapper (issuers of securities) är företag och kvasibolag vars verksamhet består i att emittera värdepapper och åta sig en rättslig skyldighet gentemot innehavarna av dessa instrument i enlighet med emissionsvillkoren.

Eurobonds (eurobonds) är obligationer som samtidigt placeras på marknaden i minst två länder och som är utställda i en valuta som inte behöver vara någon av dessa länders, vanligtvis genom internationella syndikat av finansiella företag från olika länder.

Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) (financial vehicle corporations engaged in securitisation transactions (FVCs)) definieras i artikel 1.1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).

Finansiella servicebolag (financial auxilliaries) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Huvudkontor vars dotterbolag helt eller till övervägande del består av finansiella bolag är också finansiella serviceföretag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).

Försäkringsbolag (insurance corporations) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104).

Försäljning utanför börsen (private placements) avser försäljning av en aktieemission till en enda köpare eller till ett begränsat antal köpare utan att aktierna erbjuds allmänheten.

Globala obligationer (global bonds) är obligationer som emitteras samtidigt på den inhemska marknaden och euromarknaden.

Hushåll (households) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (non-profit institutions serving households (NPISHs)) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130).

Icke-finansiella bolag (non-financial corporations) är institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54).

Inlösta aktier i aktiebolag (redeemed shares in limited liability companies) är aktier vars kapital har återbetalats men vars innehavare fortsätter att vara delägare som är berättigade till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det återstående registrerade kapitalet betalats och även till en del av det återstående överskottet vid likvidering.

Internationella institutioner (international institutions) omfattar överstatliga och internationella organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, IMF och Världsbanken.

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (captive financial institutions and money lenders) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99).

Konstruerade inhemska statistiska enheter (notional resident units) är a) utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist (vilket innebär att de genomför ekonomiska transaktioner under minst ett år) inom landets ekonomiska territorium eller b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium men då bara i fråga om transaktioner som avser sådan mark eller sådana byggnader.

Monetära finansinstitut (MFI) andra än centralbanker (monetary financial institutions (MFIs) other than central banks) definieras i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

Nollkupongobligationer (zero coupon bonds) omfattar alla värdepapper utan kupongbetalning. Oftast emitteras sådana obligationer till underkurs och inlöses till nominella värdet. De inkluderar också obligationer som emitteras till nominellt värde och inlöses till överkurs, t.ex. obligationer där inlösenvärdet är knutet till utvecklingen för en valutakurs eller ett index. Huvuddelen av under- eller överkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

Noterade aktier, även kallade börsnoterade aktier, exklusive fondandelar (listed shares, also referred to as quoted shares, excluding investment fund’s shares/units) är aktier vars pris noteras på en erkänd fondbörs. En sådan börs kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. Förekomsten av kurser på aktier som är noterade på en börs innebär att aktuella marknadspriser normalt är lätt tillgängliga.

Offentlig förvaltning (central government) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). Den offentliga förvaltning omfattar statlig, delstatlig och kommunal förvaltning samt sociala trygghetsfonder (ENS 2010 punkterna 2.114–2.117).

Onoterade aktier, aktier/andelar i investeringsfonder (unlisted shares, excluding investment fund shares) är aktier som inte är noterade på en fondbörs.

Pensionsinstitut (pension funds) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110).

Privat emitterade obligationer (privately issued bonds) är obligationer som genom bilaterala avtal riktar sig till vissa placerare, om de åtminstone potentiellt kan bli föremål för handel.

Skuldinstrument (debt securities) är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.

Skuldinstrument med kort löptid (short-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mindre än ett år; värdepapper med korta löptider emitteras vanligen till underkurs. Här inräknas inte värdepapper för vilka handeln, om än teoretiskt möjlig, är mycket begränsad.

Skuldinstrument med lång löptid (long-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mer än ett år; värdepapper med långa löptider emitteras vanligtvis med kupong.

Sociala trygghetsfonder (social security funds) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter, b) den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare (ENS 2010, punkt 2.117).

Splitemissioner (split share issues) är aktieemissioner där företaget eller kvasibolaget ökar antalet aktier i ett visst förhållande eller enligt en viss multiplikator.

Staten (central government): alla administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vars behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring (ENS 2010, 2.114).

Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag (dividend shares issued by limited liability companies): värdepapper vilka allt efter land och omständigheter vid emissionerna har olika namn som t.ex. stiftaraktier, vinstaktier, utdelningsaktier etc. Dessa värdepapper a) ingår inte i det registrerade kapitalet, b) ger inte innehavarna delägarstatus i egentlig mening och c) berättigar inte innehavarna till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det registrerade kapitalet betalats eller till en del av det återstående överskottet vid likvidering.

Utgivning av fondaktier (issue of bonus shares) är utgivningen av sådana nya aktier som aktieägarna erhåller i proportion till sina innehav.

Utländska emittenter (non-resident issuers) omfattar enheter som är a) belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som varken bedriver, eller avser att bedriva, ekonomisk aktivitet eller ekonomiska transaktioner under ett år eller mer inom det rapporterande landets territorium eller b) belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium.

Värdepapper med fast ränta (fixed rate issues) omfattar alla värdepapper där kupongbetalningen, baserad på kupongräntan, inte ändras under värdepapperets löptid.

Värdepapperisering (securitisation) definieras i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).


(1)  Om rapporteringsskyldiga står inför en metodfråga som inte uttryckligen beskrivs i den här riktlinjen, ska de tillämpa europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(*1)   ”Andra valutor” avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i medlemsstater utanför euroområdet.

(*2)  Andra skuldinstrument än aktier avser "andra värdepapper än aktier, med undantag av finansiella derivat".

(*3)  Nettoemissioner behöver bara rapporteras om den nationella centralbanken inte kan överföra antingen bruttoemissioner eller inlösta belopp.

((†))  Noterade aktier avser ”noterade aktier med undantag av aktier/andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder”.

(2)  Se punkt 2.07 i ENS 2010.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(4)  För sektorn penningmarknadsfonder samlas inga uppgifter in.

(5)  För sektorn investeringsfonder samlas inga uppgifter in.

(6)  I praktiken emitterar pensionsinstitut inga skuldinstrument.

(7)  Se punkterna 2.17 och 2.20 i ENS 2010.

(8)  Se punkt 5.102 i ENS 2010.

(9)  Kategori F.3 i ENS 2010.

(10)  Kategori F.511 i ENS 2010.

(11)  Kategori F.512 i ENS 2010.

(12)  Kategori F.519 i ENS 2010.

(13)  Grupp A för de nationella centralbankerna och grupp B för BIS.

(14)  Emission av fondaktier anses inte vara en finansiell transaktion; se ENS 2010, punkterna 5.158 och 6.59, och avsnitt 2 punkt 5 b i denna bilaga.

(15)  Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(16)  Betraktas som två finansiella transaktioner; se ENS 2010, punkterna 5.96 och 6.25, och avsnitt 2 punkt 5 a ii i denna bilaga.

(17)  Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(18)  För mer detaljerad information om "återköpsvärde", "marknadsvärde" och "nominellt värde" se punkterna 5.90, 7.38 och 7.39 i ENS 2010.

(19)  Sedan den 1 januari 1999 behövs ingen växelkursrelaterad värdering av värdepapper emitterade i euro (del av block A), medan värdepapper emitterade av inhemska enheter i nationella denomineringar av euro (återstoden av block A) räknas om till euro med användning av den oåterkalleliga omräkningskursen per den 31 december 1998.

(20)  Se punkt 6.64 i ENS 2010.