|
11.6.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 208/311 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/834
av den 26 mars 2021
om statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner (ECB/2021/15)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Statistik över värdepappersemissioner kompletterar den monetära statistiken, förbättrar den monetära och finansiella analysen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallat euroområdet) samt används för att bedöma eurons roll på de internationella finansmarknaderna. Därför bör sådan statistik över värdepappersemissioner från enheter med hemvist i euroområdet som samlas in av de nationella centralbankerna rapporteras till ECB. |
|
(2) |
Statistiken över värdepappersemissioner omfattar emissioner som genomförs av enheter, inklusive utlandsägda, med hemvist i euroområdet. Emissioner av enheter utanför euroområdet som ägs av enheter med hemvist i euroområdet bör behandlas som emissioner av enheter med hemvist utanför euroområdet i enlighet med den metod som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1). |
|
(3) |
Definitionerna i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (2) har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla. |
|
(4) |
För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att föreskriva att de nationella centralbankerna måste rapportera uppgifterna till ett visst datum. |
|
(5) |
För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras. |
|
(6) |
Artikel 5 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet som planerar att införa euron att utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav på statistikområdet. På grund av detta kan tillämpningen av denna riktlinje utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad period innan de inför euron. |
|
(7) |
Det behövs gemensamma regler för de nationella centralbankernas offentliggörande av statistiska uppgifter om värdepappersemissioner, så att man säkerställer att de relaterade centrala aggregaten offentliggörs i god ordning. |
|
(8) |
Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följder en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras ECBS. |
|
(9) |
Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella centralbankerna bör därför föreslå sådana tekniska ändringar genom statistikkommittén och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. |
|
(10) |
Av rättssäkerhetsskäl bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje fr.o.m. samma dag som avses i artikel 2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 (ECB/2021/16) (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
I denna riktlinje fastställs rapporteringskrav för nationella centralbanker avseende värdepappersemissioner av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta. Av denna riktlinje framgår vilka statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB, med vilken frekvens rapporteringen ska ske samt vilka standarder som gäller för rapporteringen.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 gälla.
Artikel 3
Statistiska uppgifter som ska rapporteras om värdepappersemissioner
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om alla värdepappersemissioner, oavsett valuta, som görs av enheter med hemvist i en medlemsstat som har euron som valuta, i enlighet med bilagan.
2. De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar när de rapporterar statistiska uppgifter till ECB enligt denna artikel, enligt vad som avses i avsnitt 3 i bilagan.
Artikel 4
Rapporteringsfrekvens
1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 3 månadsvis, senast fem veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser.
2. ECB ska i förväg meddela de nationella centralbankerna om de exakta rapporteringsdagarna i form av en rapporteringskalender.
Artikel 5
Rapportering av historiska uppgifter om euron införs
Om en medlemsstat som inte har euron som valuta inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten om möjligt till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i bilagan för en period om fem år, inklusive det senaste referensåret.
Artikel 6
Kontroll
Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98 ska de nationella centralbankerna övervaka och verifiera kvaliteten och tillförlitligheten av de statistiska uppgifter som rapporteras till ECB:s enligt denna riktlinje.
Artikel 7
Revideringar
De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifterna som rapporterats enligt artikel 3 under den reguljära rapporteringen som avses i artikel 4.1.
Artikel 8
Överföringsstandarder
1. De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifterna som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.
2. Om första stycket inte är tillämpligt får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.
Artikel 9
Offentliggörande
Om nationella centralbanker offentliggör sina nationella bidrag till de månatliga aggregaten för euroområdet ska det vara samma uppgifter som rapporterats till ECB enligt denna riktlinje. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.
Artikel 10
Förenklat ändringsförfarande
ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar av bilagan till denna riktlinje som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.
Artikel 11
Verkan
1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.
2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.
Artikel 12
Adressater
Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.
På ECB-rådets vägnar
Christine LAGARDE
ECB:s ordförande
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(2) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).
(3) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/835 av den 26 mars 2021 om att upphäva riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik (ECB/2021/16) (se sidan 335 i detta nummer av EUT).
BILAGA
RAPPORTERINGSORDNING
Avsnitt 1: Inledning
Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:
|
— |
Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har sin hemvist i euroområdet. |
|
— |
Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har sin hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner. |
En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets nationella centralbanker gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet (1). Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) redovisar emissioner som görs av ”Övriga utlandet”, d.v.s. alla enheter som inte har sin hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer som inte har sin hemvist i euroområdet).
Nedanstående tabell sammanfattar rapporteringskraven.
|
|
|
||
|
|
Värdepappersemissioner |
||
|
|
Av enheter med hemvist i euroområdet (varje nationell centralbank rapporterar sina inhemska enheters emissioner) |
Av enheter i övriga utlandet (BIS) |
|
|
|
Medlemsstater utanför euroområdet |
Andra länder |
|
|
I euro/ nationella denomineringar |
Grupp A |
Grupp B |
|
|
I andra valutor (*1) |
Grupp C |
Grupp D Behövs inte |
|
Avsnitt 2: Rapporteringskrav
Tabell 1. Grupp A, rapporteringsmall för nationella centralbanker
|
|
|
|||||
|
|
INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER |
|||||
|
|
Utestående belopp |
Bruttoemissioner |
Inlöst belopp |
Nettoemissioner (*3) |
||
|
|
A1 |
A2 |
A3 |
A4 |
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S1 |
S68 |
S135 |
S202 |
||
|
Centralbanken |
S2 |
S69 |
S136 |
S203 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S3 |
S70 |
S137 |
S204 |
||
|
OFI |
S4 |
S71 |
S138 |
S205 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S5 |
S72 |
S139 |
S206 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S6 |
S73 |
S140 |
S207 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S7 |
S74 |
S141 |
S208 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S8 |
S75 |
S142 |
S209 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S9 |
S76 |
S143 |
S210 |
||
|
Statlig förvaltning |
S10 |
S77 |
S144 |
S211 |
||
|
Delstater och kommuner |
S11 |
S78 |
S145 |
S212 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S12 |
S79 |
S146 |
S213 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S13 |
S80 |
S147 |
S214 |
||
|
Centralbanken |
S14 |
S81 |
S148 |
S215 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S15 |
S82 |
S149 |
S216 |
||
|
OFI |
S16 |
S83 |
S150 |
S217 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S17 |
S84 |
S151 |
S218 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S18 |
S85 |
S152 |
S219 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S19 |
S86 |
S153 |
S220 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S20 |
S87 |
S154 |
S221 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S21 |
S88 |
S155 |
S222 |
||
|
Statlig förvaltning |
S22 |
S89 |
S156 |
S223 |
||
|
Delstater och kommuner |
S23 |
S90 |
S157 |
S224 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S24 |
S91 |
S158 |
S225 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S25 |
S92 |
S159 |
S226 |
||
|
Centralbanken |
S26 |
S93 |
S160 |
S227 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S27 |
S94 |
S161 |
S228 |
||
|
OFI |
S28 |
S95 |
S162 |
S229 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S29 |
S96 |
S163 |
S230 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S30 |
S97 |
S164 |
S231 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S31 |
S98 |
S165 |
S232 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S32 |
S99 |
S166 |
S233 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S33 |
S100 |
S167 |
S234 |
||
|
Statlig förvaltning |
S34 |
S101 |
S168 |
S235 |
||
|
Delstater och kommuner |
S35 |
S102 |
S169 |
S236 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S36 |
S103 |
S170 |
S237 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S37 |
S104 |
S171 |
S238 |
||
|
Centralbanken |
S38 |
S105 |
S172 |
S239 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S39 |
S106 |
S173 |
S240 |
||
|
OFI |
S40 |
S107 |
S174 |
S241 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S41 |
S108 |
S175 |
S242 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S42 |
S109 |
S176 |
S243 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S43 |
S110 |
S177 |
S244 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S44 |
S111 |
S178 |
S245 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S45 |
S112 |
S179 |
S246 |
||
|
Statlig förvaltning |
S46 |
S113 |
S180 |
S247 |
||
|
Delstater och kommuner |
S47 |
S114 |
S181 |
S248 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S48 |
S115 |
S182 |
S249 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S49 |
S116 |
S183 |
S250 |
||
|
Centralbanken |
S50 |
S117 |
S184 |
S251 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S51 |
S118 |
S185 |
S252 |
||
|
OFI |
S52 |
S119 |
S186 |
S253 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S53 |
S120 |
S187 |
S254 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S54 |
S121 |
S188 |
S255 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S55 |
S122 |
S189 |
S256 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S56 |
S123 |
S190 |
S257 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S57 |
S124 |
S191 |
S258 |
||
|
Statlig förvaltning |
S58 |
S125 |
S192 |
S259 |
||
|
Delstater och kommuner |
S59 |
S126 |
S193 |
S260 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S60 |
S127 |
S194 |
S261 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S61 |
S128 |
S195 |
S262 |
||
|
Centralbanken |
S62 |
S129 |
S196 |
S263 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S63 |
S130 |
S197 |
S264 |
||
|
OFI |
S64 |
S131 |
S198 |
S265 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S65 |
S132 |
S199 |
S266 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S66 |
S133 |
S200 |
S267 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S67 |
S134 |
S201 |
S268 |
||
|
|
|
|
|
|
||
Tabell 2. Grupp C, rapporteringsmall för nationella centralbanker
|
|
INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I ÖVRIGA VALUTOR |
|||||
|
|
Utestående belopp |
Bruttoemissioner |
Inlöst belopp |
Nettoemissioner |
||
|
|
C1 |
C2 |
C3 |
C4 |
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S269 |
S335 |
S401 |
S467 |
||
|
Centralbanken |
S270 |
S336 |
S402 |
S468 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S271 |
S337 |
S403 |
S469 |
||
|
OFI |
S272 |
S338 |
S404 |
S470 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S273 |
S339 |
S405 |
S471 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S274 |
S340 |
S406 |
S472 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S275 |
S341 |
S407 |
S473 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S276 |
S342 |
S408 |
S474 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S277 |
S343 |
S409 |
S475 |
||
|
Statlig förvaltning |
S278 |
S344 |
S410 |
S476 |
||
|
Delstater och kommuner |
S279 |
S345 |
S411 |
S477 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S280 |
S346 |
S412 |
S478 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S281 |
S347 |
S413 |
S479 |
||
|
Centralbanken |
S282 |
S348 |
S414 |
S480 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S283 |
S349 |
S415 |
S481 |
||
|
OFI |
S284 |
S350 |
S416 |
S482 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S285 |
S351 |
S417 |
S483 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S286 |
S352 |
S418 |
S484 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S287 |
S353 |
S419 |
S485 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S288 |
S354 |
S420 |
S486 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S289 |
S355 |
S421 |
S487 |
||
|
Statlig förvaltning |
S290 |
S356 |
S422 |
S488 |
||
|
Delstater och kommuner |
S291 |
S357 |
S423 |
S489 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S292 |
S358 |
S424 |
S490 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S293 |
S359 |
S425 |
S491 |
||
|
Centralbanken |
S294 |
S360 |
S426 |
S492 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S295 |
S361 |
S427 |
S493 |
||
|
OFI |
S296 |
S362 |
S428 |
S494 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S297 |
S363 |
S429 |
S495 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S298 |
S364 |
S430 |
S496 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S299 |
S365 |
S431 |
S497 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S300 |
S366 |
S432 |
S498 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S301 |
S367 |
S433 |
S499 |
||
|
Statlig förvaltning |
S302 |
S368 |
S434 |
S500 |
||
|
Delstater och kommuner |
S303 |
S369 |
S435 |
S501 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S304 |
S370 |
S436 |
S502 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S305 |
S371 |
S437 |
S503 |
||
|
Centralbanken |
S306 |
S372 |
S438 |
S504 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S307 |
S373 |
S439 |
S505 |
||
|
OFI |
S308 |
S374 |
S440 |
S506 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S309 |
S375 |
S441 |
S507 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S310 |
S376 |
S442 |
S508 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S311 |
S377 |
S443 |
S509 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S312 |
S378 |
S444 |
S510 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S313 |
S379 |
S445 |
S511 |
||
|
Statlig förvaltning |
S314 |
S380 |
S446 |
S512 |
||
|
Delstater och kommuner |
S315 |
S381 |
S447 |
S513 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S316 |
S382 |
S448 |
S514 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S317 |
S383 |
S449 |
S515 |
||
|
Centralbanken |
S318 |
S384 |
S450 |
S516 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S319 |
S385 |
S451 |
S517 |
||
|
OFI |
S320 |
S386 |
S452 |
S518 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S321 |
S387 |
S453 |
S519 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S322 |
S388 |
S454 |
S520 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S323 |
S389 |
S455 |
S521 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S324 |
S390 |
S456 |
S522 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S325 |
S391 |
S457 |
S523 |
||
|
Statlig förvaltning |
S326 |
S392 |
S458 |
S524 |
||
|
Delstater och kommuner |
S327 |
S393 |
S459 |
S525 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S328 |
S394 |
S460 |
S526 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S329 |
S395 |
S461 |
S527 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S330 |
S396 |
S462 |
S528 |
||
|
OFI |
S331 |
S397 |
S463 |
S529 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S332 |
S398 |
S464 |
S530 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S333 |
S399 |
S465 |
S531 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S334 |
S400 |
S466 |
S532 |
||
Tabell 3. Grupp A memorandumposter, rapporteringsmall för nationella centralbanker
|
|
INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER |
|||||
|
|
Utestående belopp |
Bruttoemissioner |
Inlöst belopp |
Nettoemissioner |
||
|
|
A1 |
A2 |
A3 |
A4 |
||
|
|
|
|
|
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S533 |
S544 |
S555 |
S566 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S534 |
S545 |
S556 |
S567 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S535 |
S546 |
S557 |
S568 |
||
|
OFI |
S536 |
S547 |
S558 |
S569 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S537 |
S548 |
S559 |
S570 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S538 |
S549 |
S560 |
S571 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S539 |
S550 |
S561 |
S572 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S540 |
S551 |
S562 |
S573 |
||
|
OFI |
S541 |
S552 |
S563 |
S574 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S542 |
S553 |
S564 |
S575 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S543 |
S554 |
S565 |
S576 |
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
1. Emittentens hemvist
Emissioner av dotterbolag som ägs av enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets ekonomiska territorium måste klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet.
Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt måste också betraktas som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet måste betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av "Volkswagen Brasilien" anses exempelvis ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien och inte av en enhet inom det rapporterande landets territorium. Om ett företag inte har någon fysisk dimension fastställs dess hemvist med hänsyn till det ekonomiska territorium enligt vars lagar företaget bildats eller registrerats (2).
För att undvika att emissioner räknas dubbelt eller att det uppstår luckor i uppgifterna måste uppgifterna om specialföretagens emissioner hanteras bilateralt mellan rapportörerna. De nationella centralbankerna, inte BIS, ska rapportera frågor kring specialföretag som uppfyller kravet på hemvist i det reviderade europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (3) och klassas som att de har sin hemvist i euroområdet.
2. Sektoruppdelning av emittenterna
En emission ska klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig skulden avseende de emitterade värdepapperen. Sektorklassificeringen omfattar följande tolv typer av emittenter:
|
— |
Centralbanken. |
|
— |
Andra monetära finansinstitut (MFI) (4). |
|
— |
Andra finansförmedlare (OFI) (5). |
|
— |
varav: finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC). |
|
— |
Finansiella serviceföretag. |
|
— |
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag. |
|
— |
Försäkringsföretag och pensionsinstitut (6). |
|
— |
Icke-finansiella företag. |
|
— |
Statlig förvaltning. |
|
— |
Delstater och kommuner. |
|
— |
Sociala trygghetsfonder. |
|
— |
Internationella institutioner. |
Värdepapper som emitteras genom specialföretag, varvid den till emissionen knutna skulden belastar moderbolaget och inte specialföretaget, är det moderbolagets sektorstillhörighet, inte specialföretagets, som avgör klassificeringen. Om t.ex. ett specialföretag emitterar "AJAX Electronics", ett icke-finansiellt företag med hemvist i eurolandet "land A", ska denna allokeras till sektorn icke-finansiella företag och rapporteras av land A. Specialföretaget och dess moderbolag måste dock ha sin hemvist i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet måste specialföretaget i stället ses som en "konstruerad inhemsk enhet" med hemvist i det rapporterande landet, och den emitterande sektorn anges enligt specialföretagets verksamhet. Om t.ex. "ACME Motors" är ett icke-finansiellt företag med hemvist i Japan som producerar bilar och "ACME Motor Finance" är ett dotterbolag med hemvist i euroområdets "land B", måste en emission av ACME Motor Finance anges som koncerninternt finansinstitut och utlåningsföretag i land B eftersom moderbolaget ACME Motors inte har hemvist i samma land. Enda undantaget är om ett specialföretag ägs av staten – i detta fall anges att värdepapperet emitterats av staten i det land där moderorganisation har sin hemvist. (7)
Ett offentligt bolag som privatiseras genom emission av noterade aktier ska allokeras till den sektorn icke-finansiella företag. På liknande sätt ska ett offentligt ägt kreditinstitut som privatiseras allokeras till sektorn monetära finansinstitut, utom centralbanker. Emissioner av hushåll eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer ska anges som emissioner av icke-finansiella företag.
3. Emissionernas löptider
Skuldinstrument med kort löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.
Skuldinstrument med lång löptid omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Emissioner med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, samt emissioner med obegränsad löptid, klassas som emissioner med lång löptid.
Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i MFI-balansräkningsstatistiken, är inte nödvändig.
4. Klassificering av skuldinstrument med lång löptid efter räntesats
Skuldinstrument med lång löptid delas upp i:
Skuldinstrument med fast ränta, d.v.s. skuldinstrument som emitteras och återköps till nominellt värde samt skuldinstrument som emitteras till underkurs eller överkurs i förhållande till nominellt värde.
Skuldinstrument med rörlig ränta, d.v.s. skuldinstrument där kupongräntan och/eller kapitalbeloppet är kopplade till ett allmänt prisindex för varor och tjänster (t.ex. konsumentprisindex), en ränta eller priset för en tillgång, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid. För statistiken över värdepappersemissioner ska skuldinstrument med blandad ränta klassificeras som skuldinstrument med rörlig ränta (8).
Nollkupongare som emitteras till underkurs, d.v.s. instrument som inte har några räntebetalningar och emitteras till kraftig underkurs jämfört med nominellt värde. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.
5. Klassificering av emissioner
Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: a) skuldebrev (9), och b) noterade aktier (10). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i kategorin skuldinstrument utan att anges separat. Onoterade aktier (11) och andra ägarandelar (12) får rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter. Aktier/andelar utgivna av penningmarknadsfonder och andra investeringsfonder exkluderas.
Av nedanstående förteckning framgår instrument som omfattas av statistiken över värdepappersemissioner:
|
a) |
Skuldinstrument
|
|
b) |
Noterade aktier Noterade aktier omfattar följande:
Noterade aktier omfattar inte:
|
6. Emissionsvaluta
Obligationer med två valutor måste klassificeras efter den valuta som obligationen är denominerad i. Obligationer med två valutor är obligationer där inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är denominerad i. Om globala obligationer emitteras i fler än en valuta, ska varje del rapporteras som en separat emission, efter emissionsvaluta. Emissioner som är uttryckta i två valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i US-dollar, ska där så är möjligt rapporteras som två separata delar som motsvarar varje valutas andel. I detta exempel måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emission i "euro/nationella denomineringar av euro" (13) och 30 procent som emissioner i "övriga valutor". Om en sådan uppdelning efter valutakomponenter inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.
7. Tidpunkt för emissionsregistrering
En emission anses äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget.
8. Avstämning av stockar och flöden
De nationella centralbankerna måste rapportera information om utestående belopp, bruttoemissioner, inlösen och nettoemissioner av skuldinstrument med kort och lång löptid samt om noterade aktier.
Nedanstående tabell visar sambandet mellan stockar (d.v.s. utestående belopp) och flöden (d.v.s. bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av omvärderingar till följd av pris- och växelkursförändringar, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar.
|
i) |
Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut |
≈ |
Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut |
+ |
Bruttoemissioner under rapporteringsperioden |
- |
Inlösta belopp under rapporteringsperioden |
+ |
Omklassificeringar och andra ändringar |
|
ii) |
Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut |
≈ |
Utestående emissioner per förra rapporteringsperiodens slut |
+ |
Nettoemissioner under rapporteringsperioden |
|
|
+ |
Omklassificeringar och andra ändringar |
a) Bruttoemissioner
Bruttoemissionerna under rapporteringsperioden måste omfatta alla emissioner av skuldinstrument och noterade aktier där emittenten säljer nyutfärdade värdepapper mot kontant betalning. Vad som avses är att nya instrument skapas på sedvanligt sätt. En emission anses vara slutförd när betalning sker; registreringen av emissioner ska därför så nära som möjligt återspegla tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.
För noterade aktier ingår i bruttoemissionerna sådana nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning av bolag som börsnoterats för första gången, inbegripet nybildade bolag och privata bolag som blir publika bolag. I bruttoemissionerna ingår också nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning i samband med privatisering av publika bolag i de fall där aktierna i bolaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier (14). Bruttoemissioner ska inte rapporteras om ett företag endast börsnoteras utan att det tillförs nytt kapital.
Byte eller överlåtelse av befintliga värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte (15) i rapporterade bruttoemissioner eller inlösta belopp annat än om nya instrument skapas och emitteras mot kontant betalning av en enhet med hemvist i euroområdet.
Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument måste till en början bokföras som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering ska de bokföras som en inlösen i den instrumentkategorin och behandlas sedan som bruttoemission med samma belopp i den nya kategorin (16).
b) Inlösen
Inlöst belopp under rapporteringsperioden omfattar alla fall där emittenten mot kontant betalning köper tillbaka skuldinstrument och noterade aktier av placerare. Här avses reguljär annullering av instrument. Detta omfattar alla skuldinstrument som förfaller till inlösen liksom alla fall av förtida inlösen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget antingen återköper samtliga aktier mot kontant betalning innan dess associationsform ändras, eller återköper en del av sina aktier mot kontant betalning och därefter annullerar dem, vilket medför att eget kapital minskar. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där de utgör en investering i egna aktier (17).
Inlösen får inte rapporteras endast för en avregistrering från börsen.
c) Nettoemissioner
Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och den inlösen som skett under rapporteringsperioden.
De utestående beloppen för noterade aktier måste täcka marknadsvärdet för de inhemska enheternas samtliga noterade aktier. De utestående belopp för noterade aktier som rapporteras av ett land i euroområdet kan därför öka eller minska efter en börsnoterad enhets omlokalisering. Samma sak gäller också i samband med övertaganden och fusioner där inga instrument skapas och emitteras mot kontant betalning/eller inlöses mot kontant betalning och annulleras. För att undvika att skuldinstrument och noterade aktier räknas två gånger eller att det uppstår luckor i uppgifterna i samband med en emittents omlokalisering till ett annat hemvistland måste de berörda nationella centralbankerna samordna rapporteringstillfället för en sådan händelse bilateralt.
9. Värdering
Värdet av en värdepappersemission har en kurs- eller priskomponent och – om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan – en växelkurskomponent.
De nationella centralbankerna måste rapportera skuldinstrument med korta löptider till återköpsvärdet (18) och noterade aktier till marknadsvärdet. För skuldinstrument med lång löptid kan olika värderingsmetoder användas beroende på typ av ränta, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast eller rörlig ränta oftast till återköpsvärdet, medan nollkupongare däremot till nominella värdet. Eftersom nollkupongare i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet finns det ingen kod för blandad värdering i kodlistan – totalbeloppet av värdepapper med lång löptider rapporteras med koden för återköpsvärdet. I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning används koden "Z" ("ospecificerat"). I situationer där blandad värdering förekommer redovisar NCB i allmänhet mer detaljerad information på attributnivå.
a) Värdering
Stockar och flöden av noterade aktier ska redovisas till marknadsvärde.
Undantag från regeln om att stockar och flöden av skuldinstrument ska rapporteras till återköpsvärdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare där utestående belopp och bruttoemissioner bokförs till nominellt belopp, d.v.s. till den diskonterade kursen vid emissionstillfället plus upplupen ränta, och inlösen på förfallodagen bokförs till återköpsvärdet. Det nominella värdet av utestående belopp av nollkupongare kan beräknas enligt nedan.
där
|
A |
= |
nominellt värde = erlagt belopp och upplupen ränta |
|
E |
= |
diskonterat pris vid emissionstillfället (belopp som betalats vid emissionstillfället) |
|
P |
= |
återköpsvärde (återbetalas på förfallodagen) |
|
T |
= |
tid till förfallodagen från emissionsdagen (i dagar) |
|
t |
= |
tid som gått sedan emissionsdagen (i dagar) |
Det kan förekomma vissa skillnader mellan olika länder i fråga om värderingens kurs/pris.
Prisvärdering enligt ENS 2010, där det krävs att flöden av skuldinstrument och aktier ska bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget.
För diskonteringsobligationer och nollkupongare måste de rapporterande nationella centralbankerna göra en beräkning av upplupen ränta där detta är möjligt.
b) Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent
De nationella centralbankerna måste rapportera alla uppgifter till ECB uttryckta i euro, inbegripet historiska serier. Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i övriga valutor (block C) (19) måste de nationella centralbankerna så noggrant som möjligt följa nedanstående principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 2010 (20):
|
i) |
Utestående emissioner måste omräknas till ”euro/nationella denomineringar av euron” med användning av marknadens mittkurs vid rapporteringsperiodens slut, d.v.s. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden. |
|
ii) |
Bruttoemissioner och inlösta belopp måste omräknas till "euro/nationella denomineringar av euro" med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den kurs som vid betalningstillfället ligger närmast marknadens mittkurs användas. |
10. Begreppsmässig enhetlighet
Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med MFI-balansräkningsstatistiken när det gäller MFI:s emissioner av överlåtbara instrument. Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper (d.v.s. återköpsvärdet används för statistiken över skuldinstrument och marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken). Bortsett från dessa skillnader redovisas för varje rapporterande land i statistiken över värdepappersemissioner det utestående beloppet för värdepapper emitterade av MFI som motsvarar post 11 (”Emitterade skuldinstrument”) på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. Definitionen av skuldinstrument med korta löptider enligt statistiken över värdepappersemissioner motsvarar emitterade skuldinstrument upp till 1 år. Skuldinstrument med lång löptid enligt definitionen i statistiken över värdepappersemissioner är lika med summan av emitterade värdepapper över 1 år och upp till 2 år, samt emitterade skuldinstrument över 2 år.
De nationella centralbankerna måste se över täckningen för statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken, och i förekommande fall redovisa begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Enhetligheten kontrolleras på tre olika plan i fråga om emissioner av a) nationella centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron, b) monetära finansinstitut, utom centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron samt c) monetära finansinstitut, utom centralbanker i övriga valutor. Mindre begreppsmässiga skillnader får förekomma mellan statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken eftersom de statistiska uppgifterna hämtas från nationella rapporteringssystem som tjänar olika syften.
11. Krav på uppgifter
Statistiska uppgifter ska lämnas från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, ska den nationella centralbanken omedelbart skriftligen informera ECB om detta och lämna en förklaring. Om en viss företeelse inte existerar kan de nationella centralbankerna få ett tillfälligt undantag från kravet att rapportera denna tidsserie. Sådana fall och andra avvikelser från den rapporteringsordning som beskrivs i denna bilaga måste också anmälas. De nationella centralbankerna ska också informera ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras.
Avsnitt 3: Nationella förklaringar
Varje nationell centralbank måste lämna en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas i detta sammanhang. Rapporten ska omfatta de aspekter som beskrivs nedan och i största möjliga utsträckning följa den föreslagna utformningen. De nationella centralbankerna ska lämna tilläggsinformation i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas, samt beskriva orsakerna för detta. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.
|
1. |
Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: Här redovisas information om vilka uppgiftskällor som har använts för att sammanställa statistiken över värdepappersemissioner: förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från monetära finansinstitut och andra institut samt tidningar och dataleverantörer som International Financial Review etc. De nationella centralbankerna måste ange om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis och vilka kriterier som har använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, ska detta anges. Där direktrapportering förekommer måste de nationella centralbankerna redovisa vilka kriterier som används för att identifiera rapporterande enheter och vilken information som måste lämnas. |
|
2. |
Sammanställningsmetoder: Här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner, hur befintliga tidsserier framställs och om de offentliggörs eller ej. |
|
3. |
Emittentens hemvist: Här måste de nationella centralbankerna ange om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av hemvist/inhemsk enligt ENS 2010 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, måste de ge en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts. |
|
4. |
Sektoruppdelning av emittenter: Här måste de nationella centralbankerna ange avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 2.2. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras. |
|
5. |
Emissionsvaluta: Här måste de nationella centralbankerna förklara avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i de fall där det är omöjligt att dela upp en emission i dess olika valutakomponenter. Nationella centralbanker som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron och i övriga valutor, måste beskriva hur de olika emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt för att indikera missvisningens omfattning. |
|
6. |
Klassificering av emissioner: De nationella centralbankerna måste här lämna heltäckande information om vilken typ av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, måste de nationella centralbankerna förklara luckorna. De nationella centralbankerna måste lämna följande information:
|
|
7. |
Uppdelning av värdepapper med långa löptider: om summan av värdepapper med fast ränta, rörlig ränta och nollkupongare avviker från totalbeloppet för skuldinstrumenten med långa löptider, ska de nationella centralbankerna redovisa för vilka typer av värdepapper med lång löptider det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar. |
|
8. |
Emissionernas löptider: om det är omöjligt att strikt följa definitionen värdepapper med kort/lång löptid, måste de nationella centralbankerna ange var de rapporterade uppgifterna avviker. |
|
9. |
Inlösen: De nationella centralbankerna måste redovisa hur de får fram informationen om inlöst belopp och om detta sker genom direktrapportering eller genom beräkning av restvärde. |
|
10. |
Pris/kursvärdering: i de nationella förklaringarna ska de nationella centralbankerna i detalj ange vilket förfarande de använder för värdering av a) skuldinstrument med kort löptid, b) skuldinstrument med lång löptid, c) diskonteringsobligationer och d) noterade aktier. Om stockar och flöden värderas på annat sätt måste detta förklaras. |
|
11. |
Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd: här måste de nationella centralbankerna ange i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna har tillhandahållits i enlighet med användarkraven, d.v.s. en tidsfrist på fem veckor för månatliga uppgifter. Information om längden på tidsserien måste också lämnas här. Dessutom ska här i förekommande fall rapporteras avbrott i serier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas. |
|
12. |
Revideringar: De nationella centralbankerna måste kortfattat förklara de revideringar som gjorts samt deras orsak och omfattning. |
|
13. |
Skattning av täckningen för olika instrumentkategorier med inhemska emittenter: De nationella centralbankerna måste redovisa nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, d.v.s. för emissioner av värdepapper med korta löptider, värdepapper med långa löptider samt noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron, inbegripet ecu, och i övriga valutor, i enlighet med nedanstående tabell. I skattningarna av "täckning i %" ska man ange täckningen för varje kategori som procentuell andel av det totala emissionsbeloppet, som ska anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Korta beskrivningar kan lämnas under "kommentarer". De nationella centralbankerna måste också ange förändringar i täckningen som föranletts av deltagande i valutaunionen.
|
Avsnitt 4: Krav avseende Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)
BIS rapporteringskrav följer samma principer som kraven för den nationella centralbankerna i avsnitt 1–3, med följande undantag:
Tabell 4. Grupp B rapporteringsmall för BIS
|
|
ICKE-INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NATIONELLA DENOMINATIONER |
||||
|
|
Utestående belopp |
Bruttoemissioner |
Inlöst belopp |
||
|
|
B1 |
B2 |
B3 |
||
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S577 |
S642 |
S707 |
||
|
Centralbanken |
S578 |
S643 |
S708 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S579 |
S644 |
S709 |
||
|
OFI |
S580 |
S645 |
S710 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S581 |
S646 |
S711 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S582 |
S647 |
S712 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S583 |
S648 |
S713 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S584 |
S649 |
S714 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S585 |
S650 |
S715 |
||
|
Statlig förvaltning |
S586 |
S651 |
S716 |
||
|
Delstater och kommuner |
S587 |
S652 |
S717 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S588 |
S653 |
S718 |
||
|
Internationella organisationer |
S589 |
S654 |
S719 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S590 |
S655 |
S720 |
||
|
Centralbanken |
S591 |
S656 |
S721 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S592 |
S657 |
S722 |
||
|
OFI |
S593 |
S658 |
S723 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S594 |
S659 |
S724 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S595 |
S660 |
S725 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S596 |
S661 |
S726 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S597 |
S662 |
S727 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S598 |
S663 |
S728 |
||
|
Statlig förvaltning |
S599 |
S664 |
S729 |
||
|
Delstater och kommuner |
S600 |
S665 |
S730 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S601 |
S666 |
S731 |
||
|
Internationella organisationer |
S602 |
S667 |
S732 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S603 |
S668 |
S733 |
||
|
Centralbanken |
S604 |
S669 |
S734 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S605 |
S670 |
S735 |
||
|
OFI |
S606 |
S671 |
S736 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S607 |
S672 |
S737 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S608 |
S673 |
S738 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S609 |
S674 |
S739 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S610 |
S675 |
S740 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S611 |
S676 |
S741 |
||
|
Statlig förvaltning |
S612 |
S677 |
S742 |
||
|
Delstater och kommuner |
S613 |
S678 |
S743 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S614 |
S679 |
S744 |
||
|
Internationella organisationer |
S615 |
S680 |
S745 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S616 |
S681 |
S746 |
||
|
Centralbanken |
S617 |
S682 |
S747 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S618 |
S683 |
S748 |
||
|
OFI |
S619 |
S684 |
S749 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S620 |
S685 |
S750 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S621 |
S686 |
S751 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S622 |
S687 |
S752 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S623 |
S688 |
S753 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S624 |
S689 |
S754 |
||
|
Statlig förvaltning |
S625 |
S690 |
S755 |
||
|
Delstater och kommuner |
S626 |
S691 |
S756 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S627 |
S692 |
S757 |
||
|
Internationella organisationer |
S628 |
S693 |
S758 |
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||
|
Totalt |
S629 |
S694 |
S759 |
||
|
Centralbanken |
S630 |
S695 |
S760 |
||
|
MFI (utom centralbanker) |
S631 |
S696 |
S761 |
||
|
OFI |
S632 |
S697 |
S762 |
||
|
varav värdepapperiseringsinstitut |
S633 |
S698 |
S763 |
||
|
Finansiella servicebolag |
S634 |
S699 |
S764 |
||
|
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag |
S635 |
S700 |
S765 |
||
|
Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
S636 |
S701 |
S766 |
||
|
Icke-finansiella bolag |
S637 |
S702 |
S767 |
||
|
Statlig förvaltning |
S638 |
S703 |
S768 |
||
|
Delstater och kommuner |
S639 |
S704 |
S769 |
||
|
Sociala trygghetsfonder |
S640 |
S705 |
S770 |
||
|
Internationella organisationer |
S641 |
S706 |
S771 |
||
|
|
|
|
|
||
Emissionernas löptider
Vad gäller löptid så betraktar BIS alla euro-företagscertifikat (ECP) och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som instrument med korta löptider, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som instrument med långa löptider, oavsett ursprunglig löptid.
Sektoruppdelning av emittenterna
BIS tillämpar relationerna enligt nedanstående tabell när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs enligt rapporteringsmallarnar.
|
Sektorvis uppdelning i BIS databas |
|
Klassificering i rapporteringsblanketterna |
|
Centralbanken |
→ |
Centralbanken |
|
Affärsbanker |
→ |
MFI |
|
OFI |
→ |
OFI |
|
Statlig förvaltning |
→ |
Statlig förvaltning |
|
Annan offentlig förvaltning Statliga organ |
→ |
Delstater och kommuner |
|
Företag |
→ |
Icke-finansiella bolag |
|
Internationella institutioner |
→ |
Internationella institutioner (övriga utlandet) |
Klassificering av emissioner
Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som skuldinstrument i statistiken över värdepappersemissioner:
|
— |
Inlåningsbevis. |
|
— |
Företagscertifikat. |
|
— |
Statsskuldväxlar. |
|
— |
Obligationer. |
|
— |
Euro-företagscertifikat (ECP). |
|
— |
Skuldförbindelser med medellång löptid. |
|
— |
Andra instrument med kort löptid. |
Värdering
Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldinstrument till återköpspriset och noterade aktier till emissionskursen.
BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i euro/nationella denomineringar av euron (block B) som görs av enheter med hemvist i ”Övriga utlandet”. Dessa uppgifter uttrycks i US-dollar utifrån växelkurser per periodens slut för utestående belopp och periodens växelkursgenomsnitt för emissioner och inlösen. ECB räknar om alla uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 måste i stället växelkursen mellan ecu och US-dollar användas.
ORDLISTA
Aktie emitterad av aktiebolag (capital shares issued by limited liability companies): värdepapper som ger innehavaren ställning av delägare med rätt till en andel i företagets sammanlagda utdelade vinst och till en andel i det egna kapitalet vid en likvidation.
Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (OFI) (other financial intermediaries, except insurance corporations and pension funds (OFIs)) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).
Andra ägarandelar (other equity) omfattar alla transaktioner i andra ägarandelar som inte omfattas av noterade och onoterade aktier.
Centralbanken (central bank) är ett finansiellt bolag och kvasibolag vars främsta funktion är att ge ut sedlar och mynt, att vidmakthålla det interna och externa värdet hos valutan och att förvalta alla eller delar av de internationella reserverna i ett land.
Delstater och kommuner (state and local government) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar förvaltningsfunktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå. Kommuner avser de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av ekonomin, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkterna 2.115–2.116).
Dotterbolag (subsidiaries): fristående juridiska enheter i vilka någon annan enhet är majoritetsägare eller ensam ägare.
Efterställda obligationer, ofta kallade för efterställd skuld (subordinated bonds, often referred to as subordinated debt) medför en underordnad fordran på emissionsinstitutet som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (t.ex. in- och utlåning eller fordringar med bättre förmånsrätt) tillgodosetts, vilket medför att de under vissa omständigheter kan få egenskaper som liknar aktier och andra ägarandelar.
Emissioner med rörlig ränta (variable rate issues) omfattar alla värdepapper där en kupongbetalning sker och där kupongbetalningen eller kapitalbeloppet regelbundet anpassas till en oberoende ränta eller ett index.
Emittentens hemvist (residency of issuer) en emitterande enhet definieras som en inhemsk enhet i ett land när den har ett centrum av ekonomisk betydelse på det ekonomiska territoriet i det landet – vilket innebär att den under en utsträckt tid (ett år eller mer) inriktar sig på ekonomiska aktiviteter inom det ekonomiska territoriet.
Emittenter av värdepapper (issuers of securities) är företag och kvasibolag vars verksamhet består i att emittera värdepapper och åta sig en rättslig skyldighet gentemot innehavarna av dessa instrument i enlighet med emissionsvillkoren.
Eurobonds (eurobonds) är obligationer som samtidigt placeras på marknaden i minst två länder och som är utställda i en valuta som inte behöver vara någon av dessa länders, vanligtvis genom internationella syndikat av finansiella företag från olika länder.
Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut) (financial vehicle corporations engaged in securitisation transactions (FVCs)) definieras i artikel 1.1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).
Finansiella servicebolag (financial auxilliaries) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Huvudkontor vars dotterbolag helt eller till övervägande del består av finansiella bolag är också finansiella serviceföretag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).
Försäkringsbolag (insurance corporations) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104).
Försäljning utanför börsen (private placements) avser försäljning av en aktieemission till en enda köpare eller till ett begränsat antal köpare utan att aktierna erbjuds allmänheten.
Globala obligationer (global bonds) är obligationer som emitteras samtidigt på den inhemska marknaden och euromarknaden.
Hushåll (households) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (non-profit institutions serving households (NPISHs)) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130).
Icke-finansiella bolag (non-financial corporations) är institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54).
Inlösta aktier i aktiebolag (redeemed shares in limited liability companies) är aktier vars kapital har återbetalats men vars innehavare fortsätter att vara delägare som är berättigade till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det återstående registrerade kapitalet betalats och även till en del av det återstående överskottet vid likvidering.
Internationella institutioner (international institutions) omfattar överstatliga och internationella organisationer som t.ex. Europeiska investeringsbanken, IMF och Världsbanken.
Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (captive financial institutions and money lenders) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99).
Konstruerade inhemska statistiska enheter (notional resident units) är a) utländska enheter som har sin ekonomiska hemvist (vilket innebär att de genomför ekonomiska transaktioner under minst ett år) inom landets ekonomiska territorium eller b) utländska enheter i sin egenskap av ägare till mark eller byggnader på landets ekonomiska territorium men då bara i fråga om transaktioner som avser sådan mark eller sådana byggnader.
Monetära finansinstitut (MFI) andra än centralbanker (monetary financial institutions (MFIs) other than central banks) definieras i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).
Nollkupongobligationer (zero coupon bonds) omfattar alla värdepapper utan kupongbetalning. Oftast emitteras sådana obligationer till underkurs och inlöses till nominella värdet. De inkluderar också obligationer som emitteras till nominellt värde och inlöses till överkurs, t.ex. obligationer där inlösenvärdet är knutet till utvecklingen för en valutakurs eller ett index. Huvuddelen av under- eller överkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.
Noterade aktier, även kallade börsnoterade aktier, exklusive fondandelar (listed shares, also referred to as quoted shares, excluding investment fund’s shares/units) är aktier vars pris noteras på en erkänd fondbörs. En sådan börs kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. Förekomsten av kurser på aktier som är noterade på en börs innebär att aktuella marknadspriser normalt är lätt tillgängliga.
Offentlig förvaltning (central government) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). Den offentliga förvaltning omfattar statlig, delstatlig och kommunal förvaltning samt sociala trygghetsfonder (ENS 2010 punkterna 2.114–2.117).
Onoterade aktier, aktier/andelar i investeringsfonder (unlisted shares, excluding investment fund shares) är aktier som inte är noterade på en fondbörs.
Pensionsinstitut (pension funds) är finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110).
Privat emitterade obligationer (privately issued bonds) är obligationer som genom bilaterala avtal riktar sig till vissa placerare, om de åtminstone potentiellt kan bli föremål för handel.
Skuldinstrument (debt securities) är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.
Skuldinstrument med kort löptid (short-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mindre än ett år; värdepapper med korta löptider emitteras vanligen till underkurs. Här inräknas inte värdepapper för vilka handeln, om än teoretiskt möjlig, är mycket begränsad.
Skuldinstrument med lång löptid (long-term debt securities) omfattar all utgivning av skuldinstrument med en ursprunglig löptid av mer än ett år; värdepapper med långa löptider emitteras vanligtvis med kupong.
Sociala trygghetsfonder (social security funds) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter, b) den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare (ENS 2010, punkt 2.117).
Splitemissioner (split share issues) är aktieemissioner där företaget eller kvasibolaget ökar antalet aktier i ett visst förhållande eller enligt en viss multiplikator.
Staten (central government): alla administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vars behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring (ENS 2010, 2.114).
Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag (dividend shares issued by limited liability companies): värdepapper vilka allt efter land och omständigheter vid emissionerna har olika namn som t.ex. stiftaraktier, vinstaktier, utdelningsaktier etc. Dessa värdepapper a) ingår inte i det registrerade kapitalet, b) ger inte innehavarna delägarstatus i egentlig mening och c) berättigar inte innehavarna till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det registrerade kapitalet betalats eller till en del av det återstående överskottet vid likvidering.
Utgivning av fondaktier (issue of bonus shares) är utgivningen av sådana nya aktier som aktieägarna erhåller i proportion till sina innehav.
Utländska emittenter (non-resident issuers) omfattar enheter som är a) belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som varken bedriver, eller avser att bedriva, ekonomisk aktivitet eller ekonomiska transaktioner under ett år eller mer inom det rapporterande landets territorium eller b) belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium.
Värdepapper med fast ränta (fixed rate issues) omfattar alla värdepapper där kupongbetalningen, baserad på kupongräntan, inte ändras under värdepapperets löptid.
Värdepapperisering (securitisation) definieras i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40).
(1) Om rapporteringsskyldiga står inför en metodfråga som inte uttryckligen beskrivs i den här riktlinjen, ska de tillämpa europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som framgår av bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(*1) ”Andra valutor” avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i medlemsstater utanför euroområdet.
(*2) Andra skuldinstrument än aktier avser "andra värdepapper än aktier, med undantag av finansiella derivat".
(*3) Nettoemissioner behöver bara rapporteras om den nationella centralbanken inte kan överföra antingen bruttoemissioner eller inlösta belopp.
((†)) Noterade aktier avser ”noterade aktier med undantag av aktier/andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder”.
(2) Se punkt 2.07 i ENS 2010.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(4) För sektorn penningmarknadsfonder samlas inga uppgifter in.
(5) För sektorn investeringsfonder samlas inga uppgifter in.
(6) I praktiken emitterar pensionsinstitut inga skuldinstrument.
(7) Se punkterna 2.17 och 2.20 i ENS 2010.
(8) Se punkt 5.102 i ENS 2010.
(9) Kategori F.3 i ENS 2010.
(10) Kategori F.511 i ENS 2010.
(11) Kategori F.512 i ENS 2010.
(12) Kategori F.519 i ENS 2010.
(13) Grupp A för de nationella centralbankerna och grupp B för BIS.
(14) Emission av fondaktier anses inte vara en finansiell transaktion; se ENS 2010, punkterna 5.158 och 6.59, och avsnitt 2 punkt 5 b i denna bilaga.
(15) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.
(16) Betraktas som två finansiella transaktioner; se ENS 2010, punkterna 5.96 och 6.25, och avsnitt 2 punkt 5 a ii i denna bilaga.
(17) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.
(18) För mer detaljerad information om "återköpsvärde", "marknadsvärde" och "nominellt värde" se punkterna 5.90, 7.38 och 7.39 i ENS 2010.
(19) Sedan den 1 januari 1999 behövs ingen växelkursrelaterad värdering av värdepapper emitterade i euro (del av block A), medan värdepapper emitterade av inhemska enheter i nationella denomineringar av euro (återstoden av block A) räknas om till euro med användning av den oåterkalleliga omräkningskursen per den 31 december 1998.
(20) Se punkt 6.64 i ENS 2010.