(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (1), tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), och det ändrade rådsdirektivet 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3). Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt och dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och hantera EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur planen kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 25 oktober 2024 lämnade Rumänien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen. Tidsfristen för inlämnande förlängdes i enlighet med vad som överenskommits med kommissionen med anledning av de skäl som Rumänien uppgett.

(6)

Som ram för den dialog som leder fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer översände kommissionen den 21 juni 2024 i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263 en referensbana till Rumänien (5). Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 25 oktober (6). Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. I enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 överensstämmer referensbanan även med riktvärdet för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens. I referensbanan för Rumänien anges att nettoutgifterna, på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024 och med en anpassningsperiod på fyra år, inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 5,2 % under anpassningsperioden (2025–2031) och 5,5 % under perioden 2025–2028.

Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Rumänien den 21 juni 2024

(7)

Rumänien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i juli–oktober 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Rumänien förutser och dess underliggande antaganden samt om de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för Rumäniens begäran om en förlängning av anpassningsperioden. Diskussionerna inriktades på skattereformen, reformen av skatteförvaltningen, reformen av skattesystemet för mikroföretag och utgiftsöversyner. Dialogen handlade också om det faktiska genomförandet av de reformer och investeringar som planeras som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen och unionens gemensamma prioriteringar när det gäller en rättvis och grön digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(8)

Enligt uppgifter i Rumäniens plan genomförde landet i oktober 2024, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med civilsamhället och arbetsmarknadens parter. Enligt uppgifter i Rumäniens plan fördes den 16 oktober 2024 en offentlig debatt om planen med företrädare för näringslivet och civilsamhället.

(9)

Rumänien omfattas för närvarande av ett förfarande vid alltför stora underskott (7). Den 3 april 2020 antog rådet, på kommissionens rekommendation, beslut (EU) 2020/509 i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget om att det förelåg ett alltför stort underskott i Rumänien, då underskottskriteriet i EUF-fördraget inte planerades uppfyllas, och utfärdade en rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att åtgärda situationen med ett alltför stort offentligt underskott senast 2022. Mot bakgrund av den kraftiga nedgången i ekonomisk aktivitet i samband med covid-19-pandemin antog rådet den 18 juni 2021 en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget som riktades till Rumänien och som förlängde tidsfristen för korrigering fram till 2024. Den 24 november 2021 slog kommissionen fast att Rumänien hade vidtagit effektiva åtgärder till följd av rådets rekommendation av den 18 juni 2021 i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget och ansåg att det vid den tidpunkten inte krävdes några ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott. Under 2023 var dock Rumänien långt ifrån att uppnå något av de delmål som anges i rådets rekommendation till landet från 2021. Det samlade underskottet var betydligt högre (6,5 % av BNP jämfört med 4,4 % av BNP i rådets rekommendation), de strukturella insatserna mycket mindre omfattande än vad som rekommenderats och nettoutgiftsökningen mycket högre än vad som rekommenderats.

(10)

Den 26 juli 2024 fastställde således rådet att Rumänien inte hade vidtagit effektiva åtgärder till följd av rådets rekommendation av den 18 juni 2021 (8). Föreliggande rekommendation sammanfaller med rådets reviderade rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Rumänien att upphöra (9). Genom att dessa rekommendationer antas samtidigt, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.

(11)

Den 19 juni 2024 drog kommissionen slutsatsen att Rumänien har alltför stora makroekonomiska obalanser. Särskilt förekommer sårbarheter i samband med betalningsbalansen, kopplat till ett stort och växande underskott i de offentliga finanserna, samtidigt som ett betydande pris- och kostnadstryck har ökat och de politiska insatserna varit svaga (10).

(12)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Rumänien inom ramen för den europeiska planeringsterminen (11).

(13)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(14)

Den ekonomiska aktiviteten i Rumänien ökade med 2,4 % 2023, vilket drevs av inhemsk efterfrågan. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 1,4 % 2024, vilket är en avmattning som återspeglar en svagare utveckling inom industriproduktion, bostadsbyggande, informationsteknik och transporttjänster. Under 2025 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,5 % tack vare en motståndskraftig privat konsumtion och en ökning av de privata investeringarna, som båda gynnas av mer ackommoderande finansiella villkor. Under 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 2,9 % då EU-finansierade investeringar i offentlig infrastruktur bör ge en stark stimulans till tillväxten i takt med att programmet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens går in i sitt slutskede. Under prognosperioden (dvs. 2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Rumänien i genomsnitt uppgå till 2,2 % till följd av kapitalfördjupning och tillväxt i den totala faktorproduktiviteten. Arbetslösheten uppgick till 5,6 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 5,5 % 2024, 5,5 % 2025 och 5,4 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 12,8 % 2023 till 9,0 % 2024 och uppgå till 5,9 % 2025 och 5,3 % 2026.

(15)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Rumäniens offentliga underskott 2023 till 6,5 % av BNP. Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 8,0 % av BNP 2024, till 7,9 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, till 7,9 % 2026. Kommissionens prognos återspeglar inte Rumäniens budgetförslag för 2025, som ännu inte har utformats. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 48,9 % av BNP. Enligt kommissionens prognos förväntas skuldkvoten öka till 52,2 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas öka till 56,1 % av BNP i slutet av 2025 och 59,7 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av specificerade konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(16)

Rumäniens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och beskriver en finanspolitisk anpassning över sju års tid.

(17)

Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(18)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,8 % under åren 2025–2028. Rumänien åtar sig dessutom att genomföra ett antal reformer och investeringar i syfte att få anpassningsperioden förlängd till sju år (2025–2031), under vilka den genomsnittliga nettoutgiftsökningen planeras uppgå till 4,4 %. Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2031) som anges i planen understiger den genomsnittliga nettoutgiftsökningen i den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024 (5,2 %). Planen förutsätter att den potentiella reala BNP-tillväxten gradvis minskar från 2,7 % 2024 till 2,0 % 2031. I planen förväntas dessutom tillväxten i BNP-deflatorn minska från 7,2 % 2024 till 5,0 % 2025 och sedan gradvis minska ytterligare till 4,4 % 2031.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Rumäniens plan

(19)

Om den nettoutgiftsbana om vilken ett åtagande görs i planen och de underliggande antagandena visar sig stämma kommer den offentliga skulden enligt planen att öka från 52,2 % av BNP 2024 till 62,6 % av BNP 2029 och sedan minska till 61,4 % av BNP 2031, såsom framgår av följande tabell. Den beräknas sedan fortsätta att sjunka till nivåer långt under 60 % av BNP under de tio år som följer på utgången av den period som omfattas av planen.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Rumäniens plan

Enligt planen skulle den offentliga skuldkvoten alltså minska till en nivå under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Detta är sannolikt enligt antagandena i planen, eftersom skulden enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys beräknas ligga under 60 % av BNP senast 2041. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(20)

Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet minska från 7,9 % av BNP 2024 till 2,5 % av BNP 2031, vilket skulle vara det första året då det skulle ligga under 3 % av BNP. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2031) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2041) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(21)

Den tidsprofil för den finanspolitiska anpassningen som beskrivs i planen, mätt genom förändringen i det strukturella primärsaldot, är i enlighet med kravet i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 linjär. Till följd av detta är den finanspolitiska anpassningen under planens fyra första år proportionell mot den totala anpassningsinsatsen. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför med den skyddsmekanism mot att den finanspolitiska anpassningen koncentreras till slutet av anpassningsperioden som anges i artikel 6 c och den övergångsbestämmelse som anges i artikel 36.1 e i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling i Rumäniens plan

(22)

Den nettoutgiftsbana som anges i planen är i linje med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97).

(23)

Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, gäller inte Rumänien eftersom underskottet endast planeras ligga under 3 % av BNP sista året av anpassningsperioden.

(24)

Enligt planen kommer den offentliga skulden att uppgå till 60–90 % av BNP mellan 2027 och 2031. Eftersom det offentliga underskottet enligt planen skulle minska till en nivå under 3 % av BNP år 2031, och därmed leda till att beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott skulle upphävas året efter anpassningsperiodens slut, är skyddsmekanismen för skuldhållbarhet emellertid inte tillämplig under den period som omfattas av planen.

(25)

Planen är baserad på ett antal antaganden som avviker från de antaganden som kommissionen översände till Rumänien den 21 juni. I planen används i synnerhet andra antaganden när det gäller fem variabler, närmare bestämt utgångspunkt (strukturellt primärsaldo 2024), potentiell och real BNP-tillväxt samt tillväxt i BNP-deflatorn, och hänsyn tas till den antagna deprecieringen av den nationella valutan. En bedömning av dessa skillnader i antaganden anges nedan. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.

Den resterande skillnaden mellan antaganden har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är lägre än referensbanan. Kommissionen kommer att väga in denna bedömning av antagandena i planen i framtida bedömningar av efterlevnaden av denna rekommendation.

(26)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter främst att infrias genom utgiftsbegränsningar. De offentliga primära utgifternas andel av BNP beräknas minska från 40,6 % 2024 till 34,6 % 2031, dvs. sex procentenheter under sju år. Alla utgiftskategorier beräknas minska som andel av BNP. Detta åtagande stöds i viss utsträckning av de utgiftsreformer som presenteras i planen (utgiftsöversyner, pensionsreformer, reform av styrningen av statsägda företag), men ett strikt genomförande och ytterligare åtgärder i förhållande till dem som ingår i planen kommer att krävas för att uppnå målen. Specificeringen av de politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna.

(27)

Samtidigt finns det risker kopplade till genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen. De flesta av dessa åtaganden måste genomföras av en ny regering. Den 20 november 2024 meddelade ministern för arbetsmarknadsfrågor och social solidaritet dessutom att referensvärdet för pensioner skulle öka med 12,1 %. Detta tillkännagivande tyder på en mycket större (cirka 1 % av BNP) ökning av pensionerna än vad som verkar antas i planen, dvs. en nominell frysning av pensionerna 2025.

(28)

I planen åtar sig Rumänien att genomföra ett antal reformer och investeringar för att förbättra den potentiella tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten vilka ska ligga till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning från fyra till sju år. De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden består av flera åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen, vissa åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen som specificeras ytterligare, samt vissa nya reformer. Häri ingår följande åtgärder (se även bilaga II):

(29)

I enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU) 2024/1263 ska varje reform- och investeringsåtagande som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden vara tillräckligt detaljerat, vara koncentrerat till början av perioden samt vara tidsbundet och verifierbart.

(30)

De åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ligger till grund för en förlängning ska innehålla betydande reformer och investeringar som syftar till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och stärka ekonomins tillväxtpotential. Rumänien åtar sig dessutom att fortsätta reformarbetet under den period som omfattas av den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och att bibehålla nivån på nationellt finansierade investeringar under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (se tabell 5 nedan). Infriandet av detta åtagande kommer att övervakas under planens genomförandefas. Åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen kan därför beaktas för att förlänga anpassningsperioden i enlighet med artikel 36.1 d i förordning (EU) 2024/1263.

(31)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning förväntas på ett hållbart sätt förbättra tillväxt- och resilienspotentialen i Rumäniens ekonomi i enlighet med artikel 14.2 a i förordning (EU) 2024/1263. Planen innehåller inga kvantifierade uppskattningar av reformernas och investeringarnas effekter på den potentiella tillväxten. Pensionsreformerna (det allmänna systemet och de särskilda pensionerna) bör dock på sikt bidra till en större arbetskraft jämfört med scenariot utan reformer och därmed öka den potentiella BNP:n. I planen förutses vidare en omfattande ökning av de offentliga investeringarna, särskilt under de första åren av den period som omfattas av planen, från 5,4 % av BNP 2023 till 7,1 % 2025 och 7,3 % 2026. Dessa investeringar, inom alla områden inklusive viktig infrastruktur, kommer att bidra till att öka ekonomins tillväxtpotential och motståndskraft. Utgiftsöversyner bör också hjälpa till att omfördela medel inom budgeten till tillväxtfrämjande prioriteringar.

(32)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning förväntas främja finanspolitisk hållbarhet i enlighet med kravet i artikel 14.2 b i förordning (EU) 2024/1263. Reformer som rör budgetens inkomstsida kommer att generera betydande ytterligare intäkter för regeringen. Den kumulativa effekten av skattereformen, reformen av skatteförvaltningen och reformen av skattesystemet för mikroföretag bör, när de genomförs fullt ut, ge ytterligare intäkter på mellan 2,0 % och 2,5 % av BNP. På utgiftssidan förväntas de reformer som syftar till att stärka utgiftsöversynerna och förvaltningen av statliga/lokala ekonomiska aktörer (statsägda företag) generera besparingar på mellan 0,5 % och 1,0 % av BNP, även om vissa av uppskattningarna i planen förefaller vara i överkant. Därutöver bör lagen om enhetliga löner för offentliganställda, om den genomförs inom ramen för det anslag som anges i planen, skapa förutsättningar för en meningsfull minskning av de offentliga lönekostnaderna som andel av BNP med 1,5 % av BNP mellan 2024 och 2031 enligt planen. Slutligen kommer pensionsreformerna (det allmänna systemet och de särskilda pensionerna) att generera besparingar redan i slutet av den sjuårsperiod som planen omfattar, men huvuddelen av besparingarna kommer att förverkligas på längre sikt.

(33)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning ska svara mot EU:s gemensamma prioriteringar i enlighet med kravet i artikel 14.2 c i förordning (EU) 2024/1263. De flesta av de reformer som ligger till grund för begäran om förlängning bidrar till social och ekonomisk resiliens genom att säkerställa finanspolitisk stabilitet, förbättra den offentliga sektorns effektivitet och främja hållbar ekonomisk tillväxt. Åtagandena för att förbättra skatteförvaltningen och genomföra grundliga utgiftsöversyner bör på sikt göra det möjligt att omfördela resurser till prioriteringar som ger ekonomiska resultat och bidrar till sociala förbättringar. Reformen av mekanismen för fastställande av minimilöner bör säkerställa en lämplig minimilönenivå som respekterar sociala och ekonomiska prioriteringar. Pensionsreformerna (det allmänna systemet och de särskilda pensionerna) kommer att säkra systemets hållbarhet och göra pensionerna rättvisare. Slutligen bör förbättringar i fråga om digitaliseringen av skatteförvaltningen bidra till den digitala omställningen. De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning svarar inte direkt mot EU:s övriga gemensamma prioriteringar, dvs. säkerställandet av energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor, även om den förstnämnda tas upp i Rumäniens återhämtnings- och resiliensplan.

(34)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning ska följa vissa av de relevanta (12) landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med kravet i artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. Framför allt förväntas reformerna bidra till den landsspecifika rekommendation som utfärdades 2023 om att följa den finanspolitiska rekommendation genom vilken Rumänien uppmanas att korrigera sitt alltför stora underskott och komma till rätta med alltför stora obalanser. I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för planen beräknas underskottet i bytesbalansen minska från 7,7 % av BNP 2024 till 4,1 % av BNP 2031. Den största effekten härrör från minskningen av det offentliga underskottet, vilket stöds av de reformer som ligger till grund för begäran om en förlängd anpassningsbana. En långsammare ökning av de offentliga utgifterna och en försiktig inkomstpolitik (måttliga ökningar av pensioner och offentliga löner, reform av minimilönen) förväntas stödja konkurrenskraften.

(35)

Reformen av minimilöner och pensionsreformen förväntas bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna från 2019 om behovet av att säkerställa fastställande av minimilöner på grundval av objektiva kriterier som är förenliga med skapandet av arbetstillfällen och konkurrenskraft. Reformerna för att omstrukturera systemet för offentliga utgifter (utgiftsöversyner) och reformen av lönesystemet i den offentliga sektorn förväntas bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om behovet av att öka effektiviteten i den offentliga upphandlingen och förbättra den offentliga förvaltningens kvalitet och effektivitet. Vidare kommer pensionsreformen och reformen av de särskilda pensionerna att bidra till att följa den landsspecifika rekommendationen från 2019 om att säkerställa det offentliga pensionssystemets hållbarhet och långvarig bärkraft för pensionsfonderna i den andra pelaren, medan skattereformen och reformen av skatteförvaltningen kommer att bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om att säkerställa finanspolitisk hållbarhet och stärka skattedisciplinen och skatteuppbörden. De flesta åtgärder som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bör också bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna från 2022 och 2023 om att driva en finanspolitik som skulle kunna få slut på det alltför stora underskottet.

(36)

Planen säkerställer att den planerade nivån på nationellt finansierade offentliga investeringar i genomsnitt under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen bibehålls i enlighet med kravet i artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 5: Nationellt finansierade offentliga investeringar (NFOI) i planen (% av BNP)

(37)

De reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning kan slutligen anses vara förenliga med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen och det partnerskapsavtal som överenskommits inom ramen för den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. I enlighet med kraven i förordning (EU) 2024/1263 förväntas varje åtagande fungera i kontinuitet med och som komplement till återhämtnings- och resiliensplanen eller Rumäniens partnerskapsavtal inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik och svara mot de landsspecifika rekommendationerna och en eller flera av EU:s gemensamma prioriteringar.

(38)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bedöms sammantaget uppfylla kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263. Anpassningsperioden kan därför förlängas från fyra till sju år på det sätt som läggs fram i planen.

(39)

Utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden beskrivs i planen avsikter att genomföra andra investeringar för att hantera vissa av de utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser, samt för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar.

(40)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, omfattar planen reformer och investeringar för att stödja utfasningen av fossila bränslen i stora industrier (stål och kemikalier) genom elektrifiering av produktionsprocesser och en övergång till användning av förnybar vätgas eller förnybara vätgasbränslen. Den totala budgeten för ordningen är 1 miljard EUR, och utbetalningarna kommer att göras under perioden 2025–2031. Ordningen ska finansieras genom försäljning av utsläppsrätter för växthusgaser (utsläppsrätter för koldioxid). Planen omfattar också ett investeringsprogram för återställande av huvudsaklig bevattningsinfrastruktur (2,3 miljarder EUR) och dräneringsinfrastruktur (34 miljoner EUR). Dessa åtgärder kommer att bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2022 och 2023 om behovet av att minska beroendet av fossila bränslen och påskynda energiomställningen genom att snabbare bygga ut förnybar energi och förbättra nätkapaciteten så att den nybyggda kapaciteten kan fungera på marknaden. I planen tas inga aspekter upp som rör en rättvis grön och digital omställning.

(41)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen ett nytt system för statligt stöd till investeringar för att stödja regional utveckling genom storskaliga investeringsprojekt i avancerade sektorer som bidrar till att diversifiera den ekonomiska verksamheten i de minst gynnade regionerna. Den totala anslagna budgeten är 450 miljoner EUR. Planen omfattar också en statlig stödordning för strategiska investeringar, med bidrag, skattelättnader och administrativa förenklingsåtgärder (kortare tidsfrister för tillstånd, direkt tilldelning av mark för investeringar i offentlig eller privat mark som ägs av statliga/lokala offentliga myndigheter, tillhandahållande av transportinfrastruktur och allmännyttiga tjänster som krävs för investeringarna). Den totala budgeten för ordningen är 1 miljard EUR, och utbetalningarna kommer att göras under perioden 2025–2031. Följande sektorer kommer att kunna dra nytta av ordningen: livsmedelsindustrin, den kemiska industrin, läkemedelsindustrin, metallindustrin, försvarsindustrin, metallbyggnadsindustrin, konstruktion av maskiner och anläggningar, tillverkning av maskiner och utrustning samt elektrisk utrustning. Dessa åtgärder kommer att bidra till att följa den landsspecifika rekommendation om tillhandahållande av likviditetsstöd till företag som utfärdades 2020.

(42)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående energitrygghet framgår det av planen att Rumänien deltar i gränsöverskridande initiativ för energiinfrastruktur som syftar till att öka Europas energitrygghet, inbegripet den södra korridoren, BRUA-korridoren (Bulgarien-Rumänien-Ungern-Österrike) och Trans-Balkankorridoren.

(43)

När det gäller den gemensamma prioriteringen angående försvarsförmågor hänvisas det i planen till nya initiativ som syftar till att reglera den allmänna rättsliga ramen för beviljande av stöd till investeringar som har en betydande inverkan på tillverkningsområdet. Ett exempel är en statlig stödordning som syftar till att täcka bland annat försvarsindustrin.

(44)

Planen ger viss information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Rumäniens återhämtnings- och resiliensplan, de sammanhållningspolitiska fonderna och deras fördelar för Rumänien, och betonar komplementariteten mellan nationella fonder och EU-fonder, särskilt när det gäller större infrastruktur- och landsbygdsutvecklingsprojekt; vidare sägs att för att EU-medel ska användas optimalt, måste EU-medel och medel som anslås genom Rumäniens konsoliderade allmänna budget förvaltas effektivt.

(45)

Planen ger en översikt över Rumäniens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller en rättvis grön och digital omställning hänvisas det i planen till stödordningen för utfasning av fossila bränslen i industriella produktionsprocesser genom elektrifiering av produktionsprocesser och en övergång till användning av förnybar vätgas eller förnybara vätgasbränslen. När det gäller social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, framhålls i planen särskilt behovet att genomföra ett investeringsprogram för återställande av den huvudsakliga bevattningsinfrastrukturen, systemet för statligt stöd till investeringsprojekt inom tillverkningssektorn och investeringar för att säkerställa regional utveckling, inbegripet storskaliga investeringsprojekt. När det gäller uppbyggnad av försvarsförmågor framhålls i planen behovet att fullt ut genomföra den statliga stödordningen för strategiska investeringar, med bidrag, skattelättnader och andra former av stöd, som bland annat kommer att stödja försvarssektorn.

(46)

Kommissionen anser sammantaget att Rumäniens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(47)

Rådet välkomnar Rumäniens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(48)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(49)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, bland annat för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med sunda ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och det faktiska genomförandet av planens nettoutgiftsbana. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(50)

Rådet förväntar sig att Rumänien är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa det faktiska genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(51)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(52)

Rådet stöder de reform- och investeringsåtaganden som Rumänien lagt fram i sin medelfristiga plan som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden och välkomnar insatserna för att kvantifiera effekterna på tillväxten och hållbarheten i de offentliga finanserna. Rådet håller med kommissionen om att de reform- och investeringsåtaganden som Rumänien lagt fram motiverar en förlängning av anpassningsperioden från fyra till sju år. Rådet noterar kommissionens bedömning som pekar på uppfyllandet av kriterierna i artikel 14, även med beaktande av övergångsbestämmelsen i artikel 36.1d i förordning (EU) 2024/1263, genom de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen. Rådet noterar kommissionens bedömning att reform- och investeringsåtagandena väntas förbättra ekonomins tillväxtpotential och resiliens på ett hållbart sätt och stödja finanspolitisk hållbarhet. Rådet rekommenderar Rumänien att fullt ut genomföra reform- och investeringsåtagandena för att bevara förlängningen av anpassningsperioden.

(53)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa det faktiska genomförandet av sådana reformer och investeringar. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(54)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Rumänien, som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen samt genomförandet av de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden.

(55)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Rumänien den nettoutgiftsbana som anges i planen, och de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till 7 år bör godkännas.

1.

2.