KOMMISSIONENS BESLUT

av den 8 juli 1999

om Luxemburgs ansökan om en övergångsordning enligt artikel 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el

(delgivet med nr K(1999) 1551/3)

(Endast den franska texten är giltig)

(1999/793/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el(1), särskilt artikel 24 i detta,

efter att ha underrättat medlemsstaterna om Storhertigdömet Luxemburgs ansökan enligt artikel 24.1 i direktiv 96/92/EG, och

av följande skäl:

I. BAKGRUND

1. Förfarande

1. Genom en skrivelse av den 13 februari 1998 lämnade Luxemburgs energiministerium in en ansökan till kommissionen om en övergångsordning enligt artikel 24 i direktiv 96/92/EG.

2. Genom en skrivelse av den 20 oktober 1998 överlämnade ovannämnda ministerium kompletterande information till kommissionen.

3. Den 15 december 1998 ägde ett bilateralt möte rum mellan företrädare för kommissionen och företrädare för ovannämnda ministerium.

2. Elbranschen och genomförandet av direktiv 96/92/EG i Luxemburg

4. Luxemburg har ännu inte genomfört direktiv 96/92/EG. Lagförslaget av den 16 december 1998 omfattar ett system med reglerat tillträde för tredje part. Berättigade till tillträde till nätet är slutförbrukare som förbrukar mer än 100 GWh per år, vilket utgör ca 45 % av den totala nationella förbrukningen.

5. I Luxemburg är marknaden för leverans av el uppdelad mellan Cegedel, ett företag med statlig ägarmajoritet som levererar 70 % av den nationella förbrukningen, och Sotel, ett företag ägt av den tunga industrin som levererar till denna industri samt till järnvägarna motsvarande 30 % av den nationella förbrukningen. Sedan 1927 innehar Cegedel tillstånd för distribution och exklusiv rättighet att leverera el till allmänheten. Cegedel fungerar också som systemansvarig för överföringssystemet och importerar 92,8 % av sitt elbehov från Tyskland enligt ett långvarigt avtal med RWE. Resterande 7 % köps in från små privata eller offentliga producenter, oftast baserade på vattenkraft och kraftvärme.

3. Övergångsordningen som anmäldes av Luxemburgs regering

6. Den ansökan som Luxemburg lämnat in består av flera punkter och hänvisar både till artikel 24.1 och 24.3 i direktiv 96/92/EG.

3.1 Artikel 24.1 i direktiv 96/92/EG

7. Luxemburg anser att avtalet mellan Cegedel och RWE om leverans av el (faktiska avtalsparter är den luxemburgska staten, Société Electrique de l'Our SA och RWE AG), som ursprungligen ingicks den 30 april 1963 och som ändrats flera gånger och upphör att gälla den 31 december 2000, skall betraktas som ett åtagande enligt artikel 24.1 i direktiv 96/92/EG. Avtalet innehåller en klausul om exklusiv leveransrättighet till förmån för RWE. Cegedel levererar till stora industriella konsumenter med en årlig förbrukning på över 100 GWh, vilka från och med den 19 februari 1999 kommer att vara berättigade enligt direktiv 96/92/EG. Om dessa berättigade kunder skulle välja en annan leverantör än Cegedel, skulle RWE kunna ändra sina nuvarande priser för leverans till Cegedel. För att skydda Cegedels position ansöker Luxemburgs regering om en övergångsordning till och med den 31 december 2000, det datum då leveransavtalet upphör att gälla. Anmälan innehåller inga specifika uppgifter om åtgärder inom ramen för övergångsordningen.

3.2 På grundval av artikel artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG

8. Med hänsyn till den ringa storleken på Luxemburgs system och det faktum att Luxemburg uttryckligen nämns i artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG ansöker Luxemburgs rgering om följande:

a) Undantag från artikel 14.3 i direktiv 96/92/EG: "De skall inkludera en balansräkning och en resultaträkning för varje verksamhet i noter till redovisningarna." Luxemburg ansöker om att balansräkningen och resultaträkningen för de verksamhetsgrenar som skall särredovisas (produktion, överföring, distribution, verksamhet utanför elbranschen) inte skall inkluderas i noterna till den offentliggjorda årsredovisningen, utan endast skall ingå i den interna bokföringen.

b) Restriktiv tolkning av artikel 20.1 i direktiv 96/92/EG: "i) oberoende producenter och egenproducenter att förhandla om tillträde till systemet för försörjning av sina egna fastigheter och dotterbolag i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat genom det sammanlänkade systemet". Luxemburg kräver dels att definitionen av "dotterbolag" skall baseras på rådets direktiv 83/349/EEG(2), senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG(3), i vilket det föreskrivs att minst 50 % av aktierna skall innehas av moderföretaget, dels att tillträdesrätten begränsas till situationer då egenproducenten producerar ett elöverskott och försörjningen av fastigheterna eller dotterbolagen begränsas till dessa överskottsmängder.

II. RÄTTSLIG ANALYS

1 Rättslig grund: Artikel 24 i direktiv 96/92/EG

9. Luxemburgs regering lämnade in en ansökan enligt artikel 24 i direktiv 96/92/EG. Ansökan innehåller följande två delar som måste bedömas separat:

- En ansökan om en övergångsordning enligt artikel 24.1 och 24.2.

- En ansökan om undantag för små isolerade system enligt artikel 24.3.

2. Övergångsordningen för avtalet om leverans av el

2.1 Krav enligt artikel 24.1 och 24.2 i direktiv 96/92/EG

10. I artikel 24 i direktiv 96/92/EG fastställs följande: "1. De medlemsstater i vilka driftåtagande eller driftgarantier som getts före ikraftträdandet av detta direktiv inte kan uppfyllas till följd av bestämmelserna i detta direktiv, kan ansöka om en övergångsordning, vilken kan beviljas av kommissionen, med beaktande av bl.a. storleken på systemet i fråga, systemets grad av sammanlänkning och elbranschens struktur. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om dessa ansökningar innan den fattar beslut, med beaktande av respekten för sekretess. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Övergångsordningen skall ha begränsad varaktighet och skall kopplas till att åtaganden och garantierna som avses i punkt 1 löper ut. Övergångsordningen får omfatta undantag från kapitlen IV, VI och VII i detta direktiv. Ansökningar om en övergångsordning skall ges in till kommissionen inom ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv."

11. Enligt artikel 24.1 och 24.2 i direktiv 96/92/EG och med stöd av EG-fördraget skall kommissionen vid bedömning av ansökningar om övergångsordning beakta samtliga följande kriterier:

A. Krav avseende karaktären hos berörda åtaganden eller garantier

1) Förekomsten av ett driftåtagande eller en driftgaranti måste bevisas.

2) Driftåtagandet eller driftgarantierna måste ha getts före den 20 februari 1997.

3) Ett orsakssamband mellan direktivets ikraftträdande och oförmågan att uppfylla åtagandet måste fastställas.

B. Krav avseende åtgärder som föreslås för att nå de berörda målen

1) Åtgärderna enligt övergångsordningen måste utgöra undantag från kapitlen IV, VI och VII i direktivet.

2) Övergångsordningen skall ha begränsad varaktighet och skall kopplas till att de berörda åtagandena eller driftgarantierna upphör att gälla.

3) De åtgärder som tillämpas genom övergångsordningen skall vara de minst restriktiva som skäligen behövs för att nå de berörda målen, som i sig måste vara legitima. Kommissionen skall, när den fattar beslut om dessa frågor, beakta bland annat storleken på systemet i fråga, systemets grad av sammanlänkning och elbranschens struktur.

2.2 Bedömning av övergångsordningen för Luxemburg

A. Krav avseende karaktären hos berörda åtaganden eller garantier

12. I sin ansökan bifogade Luxemburg en kopia av det berörda leveransavtalet. Avtalsparterna är på inköpssidan den luxemburgiska staten, med rätt att agera genom Cegedel, och på säljsidan RWE AG och det luxemburgbaserade SEO SA. Avtalet ingicks ursprungligen 1963, men har förnyats och ändrats flera gånger. Den 22 oktober 1990 gjordes en ändring (punkt 6 i avtalet) enligt vilken avtalets nuvarande giltighetstid sträcker sig till och med den 31 december 2000.

13. Utgående från dessa uppgifter anser kommissionen att krav A.1 och A.2 i detta fall är uppfyllda.

14. Beträffande krav A.3 är det nödvändigt att medlemsstaten i tillräcklig utsträckning kan visa att det berörda åtagandet skulle resultera i särskilda svårigheter eller icke-återvinningsbara kostnader till följd av genomförandet av direktivet som försätter den förpliktade parten i en situation som gör det praktiskt eller ekonomiskt omöjligt att uppfylla åtagandet i fråga. Detta skulle vara fallet om det rörde sig om ett take-or-pay-avtal, dvs. om det i avtalet fastställdes en fast mängd som köparen måste betala för oberoende av om det är omöjligt för honom att sälja denna mängd vidare till ett försäljningspris som täcker inköpspriset. I en sådan situation kan icke-återvinningsbara kostnader uppstå som, om de förorsakar oacceptabla svårigheter, berättigar till tillämpning av en övergångsordning.

15. Emellertid innehåller det berörda avtalet inga take-or-pay-klausuler, dvs. det finns inga långsiktiga minimimängder som inköparen måste betala för. Avtalet är flexibelt eftersom den faktiskt inköpta/förbrukade elmängden (MWh) fastställs i efterhand. Också när det gäller betalningar för kapacitet (MW) innehåller avtalet flexibla villkor så att dessa betalningar kan anpassas med relativt korta tidsfrister. I allmänhet indexeras priserna med formler som beaktar kolpriserna och arbetskostnaderna. I punkt 9.2 i avtalet fastställs dessutom uttryckligen en allmän omförhandlingsrätt för båda parter om de ekonomiska förhållandena förändras avsevärt.

16. Om berättigade kunder som för närvarande får sin elförsörjning från Cegedel skulle byta till en annan leverantör, skulle Cegedel kunna anpassa sina inköp från RWE. Det föreligger således ingen risk att Cegedel skulle hamna i en situation där företaget skulle tvingas köpa in el från RWE som det inte kan sälja vidare till sina kunder.

17. I detta avseende är det viktigt att förstå att en förlust av kunder mycket väl kan leda till en situation där Cegedel förlorar marknadsandelar. Detta kan visserligen leda till lägre vinstmarginaler på grund av fasta omkostnader eller på grund av att företaget förlorar sin mängdrabatt hos RWE. Men detta betraktas som en normal affärsrisk, som visserligen är en konsekvens av införandet av konkurrens genom direktiv 96/92/EG, men inte utgör en icke-återvinningsbar kostnad enligt artikel 24 i direktivet.

18. Luxemburgs regering framhåller exklusivitetsklausulen i leveransavtalet som ett argument. RWE har exklusiv rättighet att leverera all el till Luxemburgs offentliga försörjningssystem, med undantag för Cegedels egenproduktion från vattenkraft och kraftvärme samt ett begränsat överskott från industrins egenproduktion.

19. Det är dock viktigt att tydligt skilja mellan denna typ av exklusivitetsklausul och den ovan beskrivna take-or-pay-klausulen. Endast take-or-pay-klausuler kan resultera i icke-återvinningsbara kostnader som omfattas av artikel 24 i direktivet. Det faktum att exklusivitetsklausulen minskar Cegedels valmöjligheter utgör inte ett åtagande som inte kan uppfyllas på grund av att Cegedel kan förlora berättigade kunder. Även om inköpsmängden från RWE kan minska, är detta inte beroende av exklusivitetsklausulen.

20. Trots ovanstående skall i detta beslut inte avgöras huruvida denna eller liknande exklusivitetsklausuler är förenliga med konkurrensreglerna i EU-fördraget, framför allt efter avregleringen av elmarknaden genom dirketiv 96/92/EG. I detta beslut skall inte heller avgöras huruvida en distributörs (Cegedel) rättighet att agera som berättigad kund för de mängder som förbrukas av berättigade kunder inom dennes distributionssystem, enligt bestämmelserna i artikel 19.3 i direktiv 96/92/EG, strider mot den nämnda exklusivitetsklausulen.

21. Sammanfattningsvis anser kommissionen att det berörda avtalet inte kan förorsaka icke-återvinningsbara kostnader för Cegedel, eftersom Cegedel kan anpassa sina inköpsmängder till de mängder som företaget säljer till sina kunder. Det finns således inte tillräckliga belägg för att direktivets ikraftträdande skulle kunna göra det omöjligt för Cegedel att uppfylla sina åtaganden enligt kravet i artikel 24.1 i direktiv 96/92/EG.

B. Krav avseende åtgärder som föreslås för att nå de berörda målen

22. I anmälan ansöks om en övergångsordning till och med den 31 december 2000. I ansökan specificeras dock inte vilka åtgärder som skulle tillämpas eller ingå i övergångsordningen. I anmälan görs ingen särskild ansökan om undantag från kapitlen IV, VI och VII i direktiv 96/92/EG.

23. Mot bakgrund av ovanstående slutsats om att övergångsordningen uppenbarligen inte uppfyller krav A.3 enligt artikel 24.1 i direktivet, är det inte nödvändigt att vidare bedöma kraven avseende åtgärderna i den anmälda övergångsordningen.

24. Anmälan innehåller ingen uppgift om att Luxemburg skulle planera att inrätta en stödmekanism för att kompensera berörda elföretag. Om ett sådant finansiellt stödsystem planeras, kan det behöva anmälas enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Utgående från denna slutsats förstås att åtgärder med liknande ekonomisk effekt kommer att behandlas på motsvarande sätt.

3. Undantag på grund av det luxemburgska systemets ringa storlek

3.1 Krav enligt artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG

25. I artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG fastställs följande: "Medlemsstater som, efter det att direktivet har trätt i kraft, kan visa att det finns påtagliga problem för driften av deras små isolerade system, kan ansöka om undantag från tillämpliga bestämmelser i kapitlen IV, V, VI och VII, vilka kan beviljas av kommissionen. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om dessa ansökningar innan den fattar beslut, med beaktande av respekten för sekretess. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna punkt skall också vara tillämplig på Luxemburg."

26. Enligt denna bestämmelse skall kommissionen i liknande fall vid bedömning av ansökningar om övergångsordning beakta följande kriterier:

1) Bestämmelsen i direktivet tillämpas i allmänhet endast för små isolerade system. I artikel 2.23 i direktivet anges att med ett "litet isolerat system" avses "varje system med en konsumtion om mindre än 2500 GWh under 1996, där mindre än 5 % av årskonsumtionen erhålls genom sammanlänkning med andra system". Luxemburg nämns uttryckligen som undantag.

2) Åtgärderna skall utgöra undantag från kapitlen IV, V, VI och VII i direktivet.

3) Medlemsstaterna skall efter ikraftträdandet visa att det finns påtagliga problem för driften av deras små isolerade system.

4) När kommissionen beslutar om en ansökan, granskar den om de berörda åtgärderna är proportionerliga, vilket innebär att de föreslagna åtgärderna skall vara de minst restriktiva för handel och konkurrens som skäligen behövs för att nå de berörda målen, som i sig måste vara legitima.

3.2 Bedömning av de begärda undantagen

3.2.1 Särdrag avseende Luxemburg

27. I fallet Luxemburg är det inte nödvändigt att avgöra om det rör sig om ett litet isolerat system enligt definitionen i artikel 2.23 i direktiv 96/92/EG, eftersom det i artikel 24.3 i direktivet uttryckligen anges att detta är tillämpligt på Luxemburg.

3.2.2 Undantag från artikel 14 i direktiv 96/92/EG

28. I artikel 14.3 andra meningen i direktiv 96/92/EG fastställs följande: "De [de integrerade elföretagen] skall inkludera en balansräkning och en resultaträkning för varje verksamhet i noter till redovisningarna."

29. Luxemburg ansöker om att balansräkningen och resultaträkningen för de verksamhetsgrenar som skall särredovisas (produktion, överföring, distribution, verksamhet utanför elbranschen) inte skall inkluderas i noterna till den offentliggjorda årsredovisningen, utan endast skall ingå i den interna bokföringen.

30. Luxemburg framför följande argument: För det första innebär det på grund av den ringa storleken hos Cegedels system, och särskilt hos överföringssystemet, onödigt administrativt arbete att offentliggöra en särredovisning för överföring och distribution. För det andra vill man förhindra att kostnaderna i leveransavtalet med RWE blir officiellt kända, eftersom Cegedel är beroende av denna enda leverantör för 90 % av sitt elbehov. Detta kan få negativa effekter på Cegedels förhandlingsposition gentemot konkurrenter som endast bör få kännedom om genomsnittskostnaderna för elleveranserna. För det tredje skulle det faktum att all verksamhet utanför elbranschen redan särredovisas, eftersom den utgör en separat rättslig enhet, kunna rättfärdiga att Cegedel inte behöver offentliggöra någon särredovisning.

31. Som "påtagliga problem" enligt artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG kan två saker framhållas.

32. För det första, det ovan nämnda administrativa merarbetet för Cegedel, om företaget måste offentliggöra en särredovisning. Men kravet på offentliggörande i artikel 14 i direktiv 96/92/EG avser inte särredovisning av specifika konton, utan endast av den årliga balansräkningen och resultaträkningen. En samlad (icke särredovisad) årsredovisning måste i alla fall offentliggöras. Även särredovisning av den löpande interna bokföringen måste säkerställas. En korrekt särredovisning av den löpande interna bokföringen innebär definitivt det största administrativa merarbetet för elföretagen. Att endast inkludera motsvarande balansräkning och resultaträkning i noterna till årsredovisningen, som i alla fall skall publiceras, kan inte anses innebära avsevärt administrativt merarbete.

33. För det andra, den ovan nämnda konkurrensmässiga nackdel det skulle innebära om konkurrenterna skulle få insyn i kostnaderna i leveransavtalet mellan Cegedel och RWE.

34. Under antagandet att Luxemburgs önskan att undvika insyn i leveransavtaletskostnader utgör ett legitimt mål, måste man avgöra huruvida de föreslagna åtgärderna är de minst restriktiva som skäligen behövs för att nå detta mål.

35. Ett av de viktigaste målen med den vertikala separeringen mellan produktion, överföring och distribution, som erhålls genom en öppen särredovisning av bokföringen i kombination med att den ansvarige för överföringssystemet är oberoende i enlighet med artikel 7.6 i direktiv 96/92/EG, är att säkerställa icke-diskriminerande tillträde till överförings- och distributionssystemet och en korrekt beräkning och möjlighet till granskning av de överföringspriser som tredje part skall betala att få tillträde till öveförings- och distributionssystemet.

36. Överföringssystemets funktion och insynen i dess kostnader har en nyckelroll för funktionen av den inre marknaden för el, framför allt eftersom överföringssystemet används för transitering av el och gränsöverskridande handel med el mellan medlemsstaterna.

37. Av de fyra verksamhetsgrenar som skall särredovisas, nämligen produktion, överföring, distribution och verksamhet utanför elbranschen, förefaller därför insyn i överföringsverksamheten att vara av yttersta vikt.

38. Kommissionen anser att åtminstone den årliga balansräkningen och resultaträkningen för överföringsverksamheten bör offentliggöras i noterna till den samlade årsredovisningen. Under en begränsad period skulle Cegedel kunna befrias från att inkludera balansräkningen och resultaträkningen för verksamhetsgrenarna produktion och distribution, för att Luxemburg skulle få möjlighet att uppnå målet att skydda de kostnadsuppgifter som ingår i det dominerande leveransavtalet. Detta bör kunna uppnås med en samlad balansräkning och resultaträkning för alla verksamhetsgrenar, där överföringssystemet helt enkelt inte tas med.

39. Eftersom det inte finns någon tidsbegränsning för undantag enligt artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG, förefaller det skäligt att bevilja undantag för en begränsad period till och med den 31 december 2001. Luxemburgs regering kan begära en förlängning av undantaget om den anser detta vara nödvändigt.

40. Som sammanfattning av bedömningen av kraven 2, 3 och 4 bör följande framhållas:

1) Den begärda åtgärden utgör ett undantag från kapitel VI i direktivet.

2) Det antas att konsekvenserna för Cegedels konkurrensmässiga position, om de specifika leveranskostnaderna i det dominerande leveransavtalet blev kända, skulle utgöra ett påtagligt problem enligt vad som avses i artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG.

3) Målet att undvika insyn i de specifika leveranskostnaderna anses vara legitimt. Luxemburg skall dock tillämpa de minst restriktiva åtgärder som skäligen behövs för att nå detta mål. Med hänsyn till vikten av insyn i överföringsverksamheten när det gäller handel med el inom gemenskapen skall balansräkningen och resultaträkningen för överföringsverksamheten offentliggöras.

3.2.3 Tolkningen av artikel 20 i direktiv 96/92/EG

41. Avseende denna punkt i Luxemburgs ansökan enligt artikel 24 ansöker Luxemburg inte om en övergångsordning eller ett undantag. Det rör sig snarare om en begäran om tolkning, och inte en ansökan om undantag på grundval av artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG. En sådan begäran kan inte tas med i kommissionens beslut enligt artikel 24.

4. Slutsats

42. Luxemburgs ansökan enligt artikel 24 i direktiv 96/92/EG innehåller följande tre punkter:

43. För det första, en begäran om en övergångsordning på grundval av ett avtal om leverans av el. Kommissionen kommer fram till att det inte finns tillräckliga belägg för att direktivets ikraftträdande skulle göra det omöjligt för Cegedel att uppfylla sina åtaganden enligt kravet i artikel 24.1 i direktivet. Dessutom specificeras inga konkreta åtgärder i anmälan. En övergångsordning kan därför inte beviljas.

44. För det andra, ett undantag från artikel 14.3 i direktiv 96/92/EG på grundval av artikel 24.3 i detta. Kommissionen kommer fram till att undantag skall beviljas så till vida att Luxemburg får skjuta upp offentliggörandet av särredovisade balansräkningar och resultaträkningar för Cegedel beträffande verksamhetsgrenarna produktion och distribution till och med den 31 december 2001. En särredovisad balansräkning och resultaträkning för överföringsverksamheten skall offentliggöras.

45. För det tredje, en begäran om tolkning av artikel 20 i direktiv 96/92/EG som måste behandlas utanför ramen för detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta beslut gäller följande ansökningar som anmäldes av Luxemburg till kommissionen genom skrivelser av den 13 februari 1998 och den 20 oktober 1998:

a) En ansökan om en övergångsordning enligt artikel 24.1 och 24.2 i direktiv 96/92/EG.

b) En ansökan om ett undantag från artikel 14.3 i direktiv 96/92/EG enligt artikel 24.3 i detta.

Artikel 2

På grundval av artikel 24.1 och 24.2 i direktiv 96/92/EG kan en övergångsordning inte beviljas avseende avtalet mellan den luxemburgska staten, Société Electrique de l'Our SA och RWE AG, ursprungligen ingånget den 30 april 1963 och ändrat den 22 oktober 1990.

Artikel 3

På grundval av artikel 24.3 i direktiv 96/92/EG skall undantag från artikel 14.3 i detta beviljas så till vida att

1) Luxemburg får, till och med den 31 december 2001, skjuta upp kravet på Cegedel att i noterna till årsredovisningen offentliggöra särredovisade balansräkningar och resultaträkningar för verksamhetsgrenarna produktion och distribution.

2) Luxemburg skall säkerställa att särredovisning av balansräkningen och resultaträkningen för Cegedels överföringsverksamhet offentliggörs.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Storhertigdömet Luxemburg.

Utfärdat i Bryssel den 8 juli 1999.

På kommissionens vägnar

Christos PAPOUTSIS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.

(2) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.

(3) EGT L 317, 16.11.1990, s. 60.