C_202604821SV.000101.fmx.xml

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Konsoliderad finansiell rapport för budgetåret 2025

(C/2026/4821)

INNEHÅLL

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

NOTER TILL DE KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGARNA

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET OCH FÖRKLARANDE NOTER

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET OCH FÖRKLARANDE NOTER

142

ORDLISTA

224

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

228

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Syftet med detta avsnitt om viktiga händelser under året, som har utarbetats i linje med principerna i IPSASB:s riktlinje för rekommenderad praxis (RPG) nr 2 ”Diskussion om och analys av finansiella rapporter för helåret”, är att förse läsarna med underlag för att förstå hur EU:s operativa, finansiella och investeringsrelaterade verksamhet återspeglas i de olika delarna av EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret. De uppgifter som lämnas i detta avsnitt har inte granskats vid revisionen.

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

INNEHÅLL

NYCKELTAL OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

SAMMANFATTNING AV BUDGETGENOMFÖRANDET

2.1

Intäkter

2.2

Kostnader

GENOMFÖRANDE AV ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

3.1

Översikt

3.2

Utbetalningar av icke återbetalningspliktigt stöd till medlemsstaterna inom

3.3

Utbetalningar av lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

3.4

Utbetalningar av icke återbetalningspliktigt stöd till program inom ramen för EU:s budget

ANALYS AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

4.1

Intäkter

4.2

Kostnader

4.3

Tillgångar

4.4

Skulder

4.5

Nettotillgångar

4.6

Förenade kungarikets utträde ur EU

BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER

5.1

Upp- och utlåning

5.2

Budgetgarantier

5.3

Gemensam avsättningsfond

EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

6.1

Politiskt och finansiellt regelverk

6.2

Styrning och ansvarsskyldighet

1. NYCKELTAL OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Konsoliderad finansiell rapport för helåret

EU:s konsoliderade årsredovisning omfattar över 50 enheter (däribland Europaparlamentet, rådet, kommissionen samt EU:s organ och byråer). Den utarbetas på grundval av reglerna om periodiserad redovisning som antagits av kommissionens räkenskapsförare och som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

Såsom framgår av den sammanfattande balansräkningen nedan och beskrivs närmare i analysen av de finansiella rapporterna (avsnitt 4) var de mest framträdande inslagen i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2025 en ökning av upplåningen på grund av nya emissioner inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin, en ökning av finansiella tillgångar på grund av det fortsatta genomförandet av återhämtningsinstrumentet och ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina samt en ökning av kassabehållningen vid årets slut på grund av en hög nivå av planerade utbetalningar i början av 2026:

miljarder euro
	2025	2024	Förändring
TILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	386,1	328,3	57,8
Förfinansiering	76,7	78,9	(2,2 )
Fordringar	34,1	31,7	2,3
Likvida medel	103,0	63,2	39,9
Materiella anläggningstillgångar och övriga tillgångar	17,5	16,3	1,2
Totalt	617,4	518,5	99,0
SKULDER
Ersättningar efter avslutad anställning	91,1	93,1	(2,0 )
Finansiella skulder	740,8	601,9	138,9
Betalningsåtaganden	65,0	55,4	9,6
Upplupna kostnader/intäkter	77,0	67,1	10,0
Övriga skulder	2,6	9,8	(7,2 )
Totalt	976,6	827,3	149,3
NETTOTILLGÅNGAR
Reserver	0,9	1,0	0,0
Belopp som ska infordras från medlemsstaterna	(360,1 )	(309,8 )	(50,3 )
Totalt	(359,2 )	(308,8 )	(50,3 )
Se avsnitt 4 i analysen av den finansiella rapporten.

Den konsoliderade årsredovisning som presenteras här omfattar följande:

Förändringar i räkenskaperna till följd av genomförandet av 2025 års budget och tidigare gjorda åtaganden. Den årliga budgeten för 2025 är en del av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och uppgår till sammanlagt 1,223 biljoner euro i löpande priser (1,083 biljoner euro i 2018 års priser). Den 1 mars 2024 trädde en översyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027 i kraft. Därigenom kunde EU:s budget inriktas på de mest brådskande prioriteringarna framöver, samtidigt som inverkan på de nationella budgetarna minimeras, vilket gagnar EU-medborgarna och andra länder (1).

Återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, som antogs i juni 2020. Stödet från återhämtningsinstrumentet planerades ursprungligen till upp till 806,9 miljarder euro i löpande priser (750 miljarder euro i 2018 års priser). Detta anslag minskades senare till 638,1 miljarder euro i löpande priser i slutet av januari 2026 (338 miljarder euro i bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens, 217 miljarder euro i lån från faciliteten för återhämtning och resiliens och 83,1 miljarder euro i tillägg till program inom återhämtningsinstrumentet). Därutöver har 20 miljarder euro från auktioneringen av utsläppsrätter inom ramen för utsläppshandelssystemet och 2 miljarder euro i bidrag från brexitjusteringsreserven lagts till bidragsanslaget från faciliteten för återhämtning och resiliens.

I april 2026 antogs kommissionens förslag till en riktad översyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att ge stöd till Ukraina i form av ett lån som omfattas av marginalen och ett bidrag till lånekostnader som finansieras via unionens budget, bland annat genom ett nytt särskilt instrument (2).

Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram sitt förslag till den fleråriga budgetramen 2028–2034.

—	I avsnitt 2 i avsnittet om viktiga händelser presenteras de förändringar i räkenskaperna som är en följd av genomförandet av 2025 års budget och tidigare budgetar.

—	Avsnitt 3 innehåller en uppdatering om genomförandet av återhämtningsinstrumentet under 2025.

—	I avsnitt 4 visas hur dessa förändringar återspeglas i de finansiella rapporterna.

—	I avsnitt 5 redogörs för konsekvenserna för de eventualförpliktelser som belastar EU:s budget.

—	I avsnitt 6 erinras om de viktigaste inslagen i ramen för styrning och ansvarsskyldighet.

EU:s budget 2025

Budgetintäkter

Åtagandebemyndiganden

→ Se avsnitt 2.1.

→ Se avsnitt 2.2.

Budgetmässiga eventualförpliktelser per den 31 december 2025: 475,7 miljard euro

Viktiga framsteg under 2025

Ökad emission av EU-obligationer

Se avsnitt 5.

Genomförande av målen för återhämtningsinstrumentet

Ekonomiskt stöd till Ukraina

Se avsnitt 3.

Se avsnitt 5.

2. SAMMANFATTNING AV BUDGETGENOMFÖRANDET

2.1 Intäkter

I den ursprungliga EU-budget som undertecknades av Europaparlamentets talman den 27 november 2024 uppgick de totala betalningsbemyndigandena till 155 209 miljoner euro, och det belopp som ska finansieras via egna medel uppgick till sammanlagt 151 161 miljoner euro. Beräknade intäkter och kostnader i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret genom ändringsbudgetar. Justeringarna av de BNI-baserade egna medlen säkerställer att de budgeterade intäkterna exakt motsvarar de budgeterade kostnaderna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste intäkter och kostnader (betalningsbemyndigandena) vara i balans.

Under 2025 antogs tre ändringsbudgetar. Med beaktande av dessa ändringsbudgetar uppgick de slutligt antagna totala intäkterna för 2025 till 161 163 miljoner euro och det totalbelopp som finansierades genom egna medel uppgick till 154 322 miljoner euro. Den viktigaste faktorn för ökningen av bidragen från medlemsstaterna under 2025 var ökningen av betalningsbemyndigandena.

Rubrik 1: Påverkan på egna medel

Uppbörden av traditionella egna medel låg ungefär 4 % över de belopp som förutses i budgeten.

Medlemsstaternas inbetalningar av moms-, BNI- och plastavfallsbaserade egna medel låg mycket nära den slutliga budgetberäkningen. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som användes för att upprätta budgeten och de kurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Rubrik 2: Överskott, saldon och justeringar

Överskottet från föregående budgetår uppgick till 1 345 miljoner euro. Detta belopp fördes in i 2025 års budget genom en ändringsbudget och medlemsstaternas bidrag från egna medel minskades i motsvarande grad.

När det gäller moms- och BNI-saldona anges reglerna för dessa i artikel 10b i förordningen om tillhandahållande (rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (3)). När det gäller saldona för plastförpackningsavfall anges reglerna för dessa i artikel 9 i förordningen om tillhandahållande av plastförpackningsavfall (rådets förordning (EU, Euratom) 2021/770 (4)).

Enligt dessa regler beräknas den totala summan av saldona så att påverkan på EU-budgeten blir noll (nettningssystemet) och förfarandet medför inte någon budgetändring. Kommissionen uppmanar därför direkt medlemsstaterna att betala nettobeloppen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om tillhandahållande.

Rubrik 3: Administrativa intäkter

Denna avdelning omfattar främst inkomster från skatter och avgifter på löner till anställda.

Rubrik 4: Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter

Huvuddelen motsvarar böterna i samband med genomförandet av konkurrensreglerna.

Rubrik 5: Budgetgarantier, upp- och utlåning

Denna avdelning har ökat avsevärt i och med inrättandet av återhämtningsinstrumentet. Medel för återhämtningsinstrumentet inom denna avdelning är inkomster avsatta för särskilda ändamål. Avdelning 5 omfattar intäkter i samband med garantier samt räntor och återbetalningar på beviljade lån. Den kanaliserar också medel (för återhämtningsinstrumentets icke-återbetalningspliktiga stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och för förstärkning av program inom den fleråriga budgetramen) från inkomster avsatta för särskilda ändamål som medlemsstaterna får inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument.

Rubrik 6: Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden

Denna avdelning avser främst intäkter från finansiella korrigeringar relaterade till struktur- och jordbruksfonder (ESI-fonderna, EGFJ och Ejflu). Den omfattar också tredjeländers deltagande i forskningsprogram, räkenskapsavslut i jordbruksfonder och andra bidrag och återbetalningar till EU:s program och verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att tilläggsanslag förs upp på utgiftssidan.

De totala budgetintäkterna för 2025 uppgick till 224 398 miljoner euro:

2.2 Kostnader

2.2.1 Budgetgenomförande

Antagen budget

Under 2025, det femte året inom den fleråriga budgetramen 2021–2027, uppgick den slutligt antagna budgeten till 199,2 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 161,2 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Dessutom fanns 27,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden tillgängliga som inkomster avsatta för särskilda ändamål, varav 0,2 miljarder euro i samband med återhämtningsinstrumentet, och 1,8 miljarder euro i åtagandebemyndiganden överfördes från 2024. Betalningsbemyndigandena i samband med 2025 års inkomster avsatta för särskilda ändamål uppgick till 85,9 miljarder euro, varav 43,8 miljarder euro i samband med återhämtningsinstrumentet och 3,9 miljarder euro i betalningsbemyndiganden överfördes från 2024.

Genomförande av åtagandebemyndiganden

Aktiv övervakning av budgetgenomförandet och gott samarbete mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen ledde till ett fullständigt genomförande av budgeten.

Under 2025 genomfördes åtagandebemyndiganden för totalt 212,1 miljarder euro:

—	196,1 miljarder euro från den slutligen antagna budgeten,

—	1,6 miljarder euro från anslag som överförts eller gjorts tillgängliga igen från 2024,

—

14,5 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål,

—	varav 39 miljoner euro från återhämtningsinstrumentet.

Genomförande av betalningsbemyndiganden

Under 2025 genomfördes åtagandebemyndiganden för totalt 216,4 miljarder euro:

—	155,2 miljarder euro från den slutligen antagna budgeten,

—	3,6 miljarder euro från anslag som överförts eller gjorts tillgängliga igen från 2024,

—

57,6 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål,

—	varav 41,7 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet.

I de fall som är tillåtna enligt budgetförordningen (5) och/eller rättsliga grunder för specifika program överfördes de anslag i den antagna budgeten som inte genomfördes 2025 till 2026: 2,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 6,1 miljarder euro i betalningsbemyndiganden.

På samma sätt överfördes 12,4 miljarder euro i åtagandebemyndiganden för inkomster avsatta för särskilda ändamål och 28,3 miljarder euro i betalningsbemyndiganden för inkomster avsatta för särskilda ändamål till 2026 i enlighet med budgetförordningen.

De totala åtagandebemyndigandena för 2025 per rubrik i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 var följande:

Under år 2025 uppgick genomförandet av alla typer av anslag (budget, överföringar från tidigare år och inkomster avsatta för särskilda ändamål) till 93 % för åtaganden och till 86 % för betalningar. Genomförandegraden, inklusive de anslag som överfördes till 2026 (i enlighet med budgetförordningen och/eller den rättsliga grunden), nådde 99,5 % för åtagandebemyndiganden och 100 % för betalningsbemyndiganden i den antagna budgeten för 2025.

Anslagen för det icke-återbetalningspliktiga stödet inom ramen för återhämtningsinstrumentet fördes in i sin helhet 2021, dvs. 421,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden. 2023 var det sista år som de tillhörande rättsliga åtagandena kunde föras in i.

År 2025 uppgick betalningsbemyndigandena för återhämtningsinstrumentet till 43,8 miljarder euro och genomförandet nådde 95,4 %. Återstående betalningsbemyndiganden på 2,0 miljarder euro överfördes till 2026.

2.2.2 Åtagandebemyndiganden som slutgiltigt annullerats

I enlighet med villkorsförordningen bokfördes tillbakadraganden till ett totalt belopp av 1 078 miljoner euro (varav 30 miljoner euro inom ramen för återhämtningsinstrumentet) under 2023 för åtaganden som rör till Ungern. Vid utgången av 2025 hade motsvarande åtagandebemyndiganden inte kunnat återställas och annullerades därför slutgiltigt.

2.2.3 Utestående åtaganden

De utestående åtagandena (även kallade RAL, reste à liquider) belopp för vilka åtaganden ingåtts men som ännu inte utbetalats uppgick till 501,1 miljarder euro i slutet av år 2025. De utestående åtagandena minskade jämfört med 2024 (med 6,3 miljarder euro).

Den främsta drivkraften bakom minskningen av de utestående åtagandena 2025 var genomförandet av återhämtningsinstrumentet (den icke återbetalningspliktiga delen) – som i slutet av 2025 bidrog med 124,1 miljarder euro (24,9 %) till de totala utestående åtagandena.

2.2.4 Budgetutfall

Budgetutfallet (överskott) ökade från 1,3 miljarder euro år 2024 till 2,1 miljarder euro år 2025. Budgetutfallet för 2025 påverkas främst av överutnyttjandet av budgetinkomsterna i avdelning 4 – Finansiella inkomster, dröjsmålsränta och böter.

3. GENOMFÖRANDE AV ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

3.1 Översikt

Fram till slutet av 2025 hade kommissionen betalat ut totalt 468,8 miljarder euro i ekonomiskt stöd. Merparten av detta belopp, 393,4 miljarder euro, betalades ut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (inklusive stöd till reformer och investeringar inom ramen för RePowerEU), varav 237,5 miljarder euro betalades ut som icke återbetalningspliktigt stöd och 155,9 miljarder euro som finansiellt lånestöd. Ytterligare 75,4 miljarder euro (exklusive återkrav) utbetalades i form av betalningar från den fleråriga budgetramen inom ramen för befintliga program.

3.2 Utbetalningar av icke återbetalningspliktigt stöd till medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet RePowerEU)

I slutet av 2025 uppgick det totala icke återbetalningspliktiga stöd som godkänts och för vilket rättsliga åtaganden gjorts till

359,9 miljarder euro. Det totala icke återbetalningspliktiga stöd som betalades ut uppgick till 237,5 miljarder euro:

miljarder euro
Medlemsstat	Totalt värde på bidrag 31.12.2025	Budgetåtaganden åtaganden 31.12.2025 (6)	Totalt utbetalt 31.12.2025
Österrike	4,0	4,0	3,3
Belgien	5,0	5,0	3,0
Bulgarien	6,2	6,2	3,3
Kroatien	5,8	5,8	4,7
Cypern	1,0	1,0	0,5
Tjeckien	8,4	8,4	5,9
Danmark	1,6	1,6	1,1
Estland	1,0	1,0	0,6
Finland	1,9	1,9	1,1
Frankrike	40,3	40,3	34,1
Tyskland	30,3	30,3	19,8
Grekland	18,2	18,2	12,0
Ungern	6,5	6,5	0,1
Irland	1,2	1,2	0,7
Italien	71,8	71,8	54,1
Lettland	2,0	2,0	1,1
Litauen	2,3	2,3	1,1
Luxemburg	0,2	0,2	0,1
Malta	0,3	0,3	0,2
Nederländerna	5,4	5,4	2,5
Polen	25,3	25,3	9,5
Portugal	16,3	16,3	10,4
Rumänien	13,6	13,6	6,4
Slovakien	6,4	6,4	4,0
Slovenien	1,6	1,6	1,1
Spanien	79,9	79,9	55,1
Sverige	3,4	3,4	1,6
Totalt	359,9	359,9	237,5
(6) Budgetåtaganden tar hänsyn till alla tillbakadraganden, inklusive dem som rör åtaganden som gjorts före 2025. Av de totala budgetåtagandena anslogs 1,0 miljarder euro 2025.

Under 2025 betalade kommissionen ut icke återbetalningspliktigt stöd för totalt 40,1 miljarder euro. De viktigaste utbetalningarna var till Italien (7,6 miljarder euro), Spanien (7,1 miljarder euro), följt av Grekland (3,5 miljarder euro) och Frankrike (3,3 miljarder euro).

3.3 Utbetalningar av lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet REPowerEU)

I slutet av 2025 uppgick det totala finansiella lånestöd som godkänts och täckts av undertecknade låneavtal till 277,2 miljarder euro. Det totala lånestöd som betalades ut uppgick till 155,9 miljarder euro:

miljarder euro
Medlemsstat	Totalt beviljat 31.12.2025	Totalt undertecknat den 31.12.2025	Totalt utbetalt 31.12.2025	Totalt återbetalt 31.12.2025	Totalt utestående 31.12.2025
Belgien	0,2	0,2	0,1	–	0,1
Kroatien	4,3	4,3	1,7	–	1,7
Cypern (7)	0,0	0,0	0,0	–	0,0
Tjeckien	0,3	0,3	0,2	–	0,2
Grekland	17,7	17,7	11,4	–	11,4
Ungern	3,9	3,9	0,8	–	0,8
Italien	122,6	122,6	99,1	–	99,1
Litauen	1,6	1,6	0,8	–	0,8
Polen	29,4	29,4	17,4	–	17,4
Portugal	5,6	5,6	3,4	–	3,4
Rumänien	7,8	7,8	4,3	–	4,3
Slovenien	0,5	0,5	0,5	–	0,5
Spanien	83,2	83,2	16,3	–	16,3
Totalt	277,2	277,2	155,9	–	155,9
(7) Ett totalt lånestöd på 0,2 miljarder euro gjordes tillgängligt för Cypern genom rådets genomförandebeslut av den 28 juli 2021 för att stödja reformer och investeringar. Cypern har begärt att dessa reformer och investeringar ska tas bort och har inte begärt att få använda de frigjorda lånemedlen för att stödja nya åtgärder eller öka genomförandenivån för befintliga åtgärder inom ramen för sin återhämtnings- och resiliensplan. Därför görs inget lånestöd tillgängligt för Cypern framöver, och den förfinansiering på 26,0 miljoner euro som redan betalats ut ska återbetalas i enlighet med villkoren i det aktuella låneavtalet.

Under 2025 tillhandahöll kommissionen nytt finansiellt lånestöd till ett belopp på 47,2 miljarder euro. De viktigaste utbetalningarna var till Italien (23,4 miljarder euro), Spanien (15,9 miljarder euro) och Polen (4,0 miljarder euro). Enligt låneavtalen kommer medlemsstaterna årligen att återbetala på 5 % av de utbetalade beloppen från och med tio år efter utbetalningsdagen. Detta resulterar i en återbetalningsperiod från 2032 till 2055 för de lån som betalats ut till och med den 31 december 2025.

3.4 Utbetalningar av icke återbetalningspliktigt stöd till program inom ramen för EU:s budget

Vid årets slut 2025 uppgick de totala nettobetalningarna till andra program inom ramen för den fleråriga budgetramen till 75,4 miljarder euro. Detta bidrag, som är netto efter återkrav, var främst kopplat till React-EU som finansierar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF, inklusive Fead):

miljarder euro

Program inom den fleråriga budgetramen

Totalt tilldelade 31.12.2025

Totalt nettoåtaganden 31.12.2025

Totalt nettobetalningar 31.12.2025

React-EU

50,6

50,4

—	varav Eruf

30,0

29,9

—	varav ESF (inkl. Fead)

20,6

20,5

Fonden för en rättvis omställning

10,9

10,8

7,4

Landsbygdsutveckling (Ejflu)

8,1

6,0

InvestEU

6,1

4,9

Horisont Europa

5,4

5,2

RescEU

2,0

1,5

Totalt

83,1

83,0

75,4

Under 2025 betalade kommissionen ut 8,5 miljarder euro i betalningar till andra program inom den fleråriga budgetramen, varav den största delen gick till React-EU (4,1 miljarder euro).

4. ANALYS AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

4.1 Intäkter

EU:s konsoliderade intäkter omfattar belopp avseende transaktioner med motprestation och transaktioner utan motprestation, varav de sistnämnda är de mest betydande. Den femåriga trenden för de viktigaste intäktskategorierna utan motprestation (som omfattar BNI-medel, traditionella egna medel, momsmedel, egna medel från plastförpackningar, böter och återkrav av kostnader) är följande:

Fem års intäktsutveckling från viktiga transaktioner utan motprestation1

(1)	2021 och 2025 års belopp: Omfattar inte intäkter med anknytning till Förenade kungarikets utträde ur EU och Övriga intäkter.

Eftersom budgetintäkterna ska vara lika med (eller överstiga) budgetkostnaderna är den viktigaste intäktsutvecklingen enligt ovan de betalningar som görs varje år.

Viktiga framsteg under 2025

Under 2025 uppgick de totala intäkterna, som omfattar alla kategorier av intäkter, till 202,5 miljarder euro, jämfört med 175,7 miljarder euro föregående år. Minskningen med 26,8 miljarder euro eller 15,3 % kan främst förklaras av följande:

—	Bötesrelaterade intäkter ökade med 1,3 miljarder euro, främst på grund av böter som utfärdats till företag.

—	De finansiella intäkterna ökade med 2,6 miljarder euro, främst på grund av ökade ränteintäkter från lån.

—	Bidraget från mervärdesskatt har ökat från 24,5 miljarder euro 2024 till 25,7 miljarder euro 2025.

—	Egna medel från plastförpackningar ökade från 8,2 miljarder euro 2024 till 7,5 miljarder euro 2025.

—	De traditionella egna medlen ökade från 20,6 miljarder euro 2024 till 23,4 miljarder euro 2025. och

—	De BNI-baserade intäkterna, som är den huvudsakliga intäktskällan för EU:s verksamhet, ökade från 95 miljarder euro år 2024 till 106,3 miljarder euro år 2025. Ökningen på 11,3 miljarder euro, motsvarande 11,9 %, förklaras i stor utsträckning av en minskning av behovet av betalningsbemyndiganden.

4.2 Kostnader

Den viktigaste komponenten i kostnader som redovisas i den konsoliderade finansiella rapporten för helåret är kostnader som delegerats till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning, vilket omfattar följande fonder: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ii) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument, iii) Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, samt iv) Europeiska socialfonden (ESF). Dessa medel uppgick till 106,3 miljarder euro, motsvarande 41,3 % av de sammanlagda kostnaderna på 257,1 miljarder euro år 2025 (2024: 101,9 miljarder euro, 37,3 % av de totala kostnaderna). Fördelningen av de kostnader som delegerats till medlemsstaterna och deras omfattning jämfört med andra kostnader presenteras nedan:

Huvudsakliga kostnader som delegerats till medlemsstaterna för budgetåret 2025 (delad förvaltning)

Ökningen av de kostnader som delegeras till medlemsstaterna (delad förvaltning) gäller främst Eruf och Sammanhållningsfonden (med 2,2 miljarder euro), där verksamheten fortsätter att gå framåt, samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

Kostnaderna för överföringar, inklusive bidrag och budgetstöd, minskade från 98,8 miljarder euro 2024 till 78,8 miljarder euro 2025. Ökningen på 19,9 miljarder euro beror främst på finansieringen av det icke återbetalningspliktiga stöd som beviljats inom ramen för återhämtningsinstrumentets facilitet för återhämtning och resiliens, som uppgick till 46,8 miljarder euro (2024: 65,8 miljarder euro). Trots denna betydande minskning av kostnaderna fortsätter framstegen i genomförandet av delmål och mål.

4.3 Tillgångar

Den 31 december 2025 uppgick de totala tillgångarna till 617,4 miljarder euro (2024: 518,5 miljarder euro). Ökningen beror främst på ytterligare utlåning inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och nya lån som utfärdats till Ukraina inom ramen för Ukrainafaciliteten och makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. De viktigaste tillgångarna i EU:s balansräkning var andra finansiella tillgångar än likvida medel (386,1 miljarder euro), förfinansiering (76,7 miljarder euro), fordringar och krav (34,1 miljarder euro) samt likvida medel (103 miljarder euro). Övriga tillgångar, som uppgick till 17,5 miljarder euro, omfattade huvudsakligen materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar.

Tillgångarnas sammansättning per den 31 december 2025

Ökningen av de totala tillgångarna på 99,0 miljarder euro eller med 19,1 % jämfört med föregående år berodde främst på följande:

—

Utestående lån ökade från 283,6 miljarder euro 2024 till 333,4 miljarder euro 2025. Ökningen på 49,8 miljarder euro eller 17,6 % återspeglar huvudsakligen utfärdandet av ytterligare lån till medlemsstater inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU (47,2 miljarder euro) och nya lån inom ramen för Ukrainafaciliteten och program för makroekonomiskt stöd (10,1 miljarder euro respektive 18,4 miljarder euro), vilket kompenseras genom återbetalningar från EFSM och Sure (4,9 miljarder euro respektive 8,0 miljarder euro) och en ökning av nedskrivningar med 14,4 miljarder euro, främst till följd av nya lån till Ukraina.

—

Likvida medel ökade från 63,2 miljarder euro 2024 till 103,0 miljarder euro 2025. Ökningen på 39,9 miljarder euro eller 63 % beror främst på den högre likviditeten i samband med den enhetliga finansieringen (33,9 miljarder euro 2024 kontra 65,2 miljarder euro i slutet av 2025), som uppstod på grund av de höga nivåer av utbetalningar som planerades till början av 2026.

Förfinansiering (rättsligt bindande förskottsbetalningar)

Förfinansieringen under 2025, exklusive andra förskott till medlemsstaterna och bidrag till förvaltningsfonderna Bêkou och Afrika, uppgick till 71,3 miljarder euro (2024: 75,1 miljarder euro). Den största förändringen avser förfinansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens, som minskade från 15,4 miljarder euro till 10,2 miljarder euro 2025, vilket är i linje med det normala genomförandet av programmet, eftersom ingen ytterligare förfinansiering betalades ut under 2025.

Den förskottsnivå som beviljas inom ramen för programmen inom den fleråriga budgetramen påverkas väsentligt av den fleråriga budgetramens cykler. När budgetramens period inleds kan man exempelvis vänta sig utbetalningar av stora förskott till medlemsstaterna inom ramen för sammanhållningspolitiken, och dessa belopp står kvar till medlemsstaternas förfogande till dess att programmen avslutats. Även en årlig förfinansiering betalas ut, som ska användas under året eller krävas in det påföljande året som en del av det årliga avslutandet av räkenskaperna. Kommissionen strävar efter att säkerställa att förfinansieringen bibehålls på en lämplig nivå. Det måste finnas en balans mellan att säkerställa tillräcklig finansiering av projekten och redovisning av kostnader i tid.

4.4 Skulder

Den 31 december 2025 uppgick de totala skulderna till 976,6 miljarder euro (2024: 827,3 miljarder euro). Ökningen beror främst på de lån som togs 2025 inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin. De viktigaste skulderna var upplåning för att finansiera lån till medlemsstater och tredjeländer (731,2 miljarder euro), pensionsåtaganden och andra skulder för ersättningar efter avslutad anställning (91,1 miljarder euro), upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (77,0 miljarder euro) samt betalningsåtaganden till tredje parter (65 miljarder euro).

Skuldsammansättning per den 31 december 2025

Ökningen på 149,3 miljarder euro eller 18,0 % jämfört med föregående år berodde främst på följande:

—

Upplåningen ökade från 594,0 miljarder euro 2024 till 731,2 miljarder euro 2025. Ökningen på 137,2 miljarder euro eller 23,1 % avser främst den nya emissionen inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin exklusive återbetalningar (på 148,3 miljarder euro) för faciliteten för återhämtning och resiliens, Ukrainafaciliteten och makroekonomiska stödlån, minus återbetalningar från EFSM, Sure och betalningsbalansstöd på 10,6 miljarder euro.

—	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter minskade från 67,1 miljarder euro 2024 till 77,0 miljarder euro 2025. Ökningen på 9,9 miljarder euro eller 14,8 % är främst kopplad till faciliteten för återhämtning och resiliens. och

—	Betalningsåtagandena ökade från 55,4 miljarder euro 2024 till 65,0 miljarder euro 2025. Ökningen med 9,6 miljarder euro eller 17,3 % är främst kopplad till Eruf, sammanhållningsfonden och ESF (ökning med 13,9 miljarder euro).

Totala ersättningsanspråk och fakturor som mottagits och redovisats i balansräkningen under rubriken Betalningsåtaganden.

4.5 Nettotillgångar

Skulderna översteg tillgångarna den 31 december 2025 med 359,2 miljarder euro (2024: 308,8 miljarder euro). De viktigaste poster som bidragit till denna ökning är ytterligare upplåning inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin (som ska återbetalas fram till 2055, se avsnitt 5.1.1), en ökning av genomförandet av politiken och en därmed sammanhängande ökning av åtagandebemyndigandena, ersättningar till anställda (som ska betalas ut under flera årtionden) samt betalningar som rör EGFJ, varav merparten betalades ut under första kvartalet 2026.

Att skulderna överstiger tillgångarna innebär inte att EU:s institutioner och organ befinner sig i ekonomisk svårighet, utan snarare att vissa skulder kommer att finansieras genom framtida årsbudgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen för innevarande år, även om de kanske faktiskt betalas ut under kommande år och finansieras genom framtida budgetar; motsvarande intäkter kommer att redovisas först under framtida perioder.

4.6 Förenade kungarikets utträde ur EU

Enligt Förenade kungarikets utträdesavtal kommer Förenade kungariket att fortsätta att bidra till EU-budgeten och dra nytta av och få ersättning för kostnader inom ramen för EU-program som inrättades före 2021 på samma sätt som om landet var en medlemsstat. Förenade kungariket ska också få tillbaka vissa bestämda belopp som landet betalat in till EU-budgeten eller belopp som EU-budgeten mottagit under den tid landet var medlem i unionen. EU rapporterar två gånger om året till Förenade kungariket om de belopp som ska betalas, och Förenade kungariket betalar dem månadsvis. Rapporteringen kommer att uppdateras varje år med faktiska belopp.

Skyldigheterna enligt utträdesavtalet skapar skulder och fordringar för EU som måste beräknas och återspeglas i EU:s årsredovisning. De omfattar särskilt följande områden:

—	Egna medel (artikel 136)

—	Utestående åtaganden (artikel 140)

—	Böter på konkurrensområdet (artikel 141)

—	Unionens skulder (artikel 142)

—	Finansiella eventualförpliktelser och finansieringsinstrument (artiklarna 143 och 144)

—	Europeiska kol- och stålgemenskapens nettotillgångar (artikel 145)

—	EU:s andel i Europeiska investeringsfonden, EIF (artikel 146)

—

Eventualförpliktelser rörande rättsfall (artikel 147).

miljoner euro
	Artikel 140	Artikel 142	Övrigt	31.12.2025	31.12.2024
Ska betalas in av Förenade kungariket	2 327	9 599	166	12 092	14 683
Ska betalas ut till Förenade kungariket	–	–	(1 331 )	(1 331 )	(1 922 )
Totalt	2 327	9 599	(1 165 )	10 761	12 762
Långfristiga	1 928	9 244	(915 )	10 256	11 231
Kortfristiga	399	355	(250 )	505	1 530

Den 31 december 2025 uppgick nettofordran på Förenade kungariket enligt de skyldigheter som följer av de finansiella bestämmelserna i utträdesavtalet till 10 761 miljoner euro (2024: 12 762 miljoner euro). De viktigaste inslagen i denna fordran inbegriper Förenade kungarikets skyldigheter enligt artikel 142 avseende EU:s åtaganden i fråga om ersättningar efter avslutad anställning (9 599 miljoner euro) och artikel 140 avseende utestående budgetåtaganden (2 327 miljoner euro).

5. BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Under de senaste åren har EU i allt högre grad använt finansiella instrument (såsom lån, garantier och kapitalinvesteringar) för att genomföra sin politik och söka nå EU:s mål. Exempelvis syftar lånen från EU till dess medlemsstater eller partnerländer till att återställa finansiell stabilitet eller främja ekonomisk återhämtning från krissituationer. Det huvudsakliga målet med EU:s garantiprogram är att stärka investeringar och förbättra tillgång till finansiering för att åtgärda marknadsmisslyckanden på de centrala politiska områdena.

När EU beviljar stöd i form av garantier räknar man med att detta ska leda till investeringar som är flera gånger större än EU:s budgetbidrag, genom att man utnyttjar stöd från andra finansinstitut och investerare.

När EU beviljar lån till tredjeländer eller ställer garantier kan EU:s budget drabbas av förluster om vissa händelser – som EU inte helt kan kontrollera – inträffar. Eftersom förluster på grund av utebliven återbetalning från de slutliga stödmottagarna sannolikt inte kommer att förverkligas fullt ut behåller inte EU tillgångar för hela dessa potentiella skulder (8), utan bara upp till den nivå som krävs för att täcka förväntade förluster och en tillräcklig säkerhetsbuffert för oförutsedda förluster. Skulle det uppstå förluster som överskrider de avsatta beloppen, skulle de emellertid täckas av medlemsstaterna genom framtida EU-budgetar. På så vis skapar lån och garantier ”budgetmässiga eventualförpliktelser” för EU-budgeten.

EU övervakar regelbundet hållbarheten hos sina eventualförpliktelser och lämpligheten hos de tillgångar som avsatts i den gemensamma avsättningsfonden (9) (se avsnitt 5.3 nedan).

I slutet av 2025 uppgick EU:s budgetmässiga eventualförpliktelser till 475,7 miljarder euro, varav 363,1 miljarder euro gällde utestående lån till stater (359,4 miljarder euro nominellt och 3,7 miljarder euro upplupen ränta) och 112,6 miljarder euro till de maximala beloppen (tak) för de utfärdade garantierna. När det gäller lånen avsåg 286,1 miljarder euro lån till medlemsstater och 77,0 miljarder euro lån till tredjeländer. De tillgångar som avsatts för lån till tredjeländer och för garantier uppgick till 27,4 miljarder euro.

EU ådrar sig också andra skyldigheter, som inte är villkorade till sin natur men som, på grund av sin långsiktiga karaktär, endast kommer att finansieras av medlemsstaterna genom framtida budgetar. Detta rör framför allt pensionsskulden (91,1 miljarder euro per den 31 december 2025) och upplåning för den enhetliga finansieringen, som finansierat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU och vissa andra program inom den fleråriga budgetramen (312,9 miljarder euro per den 31 december 2025, se avsnitten 3.2 och 3.4).

5.1 Upp- och utlåning

5.1.1 Upplåning

Unionen lånar genom att utfärda värdepapper på internationella kapitalmarknader. Ytterst är det EU-budgeten som garanterar alla unionens lån. Fram till 2020 användes upplåning endast för att finansiera utlåning, se avsnitt 5.1.2. Efter införandet av återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU används upplåning nu också för att finansiera icke återbetalningspliktigt stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens/RePowerEU, se avsnitt 3.2.

Finansieringsstrategin

Fram till 2020 följde kommissionen en ”rygg-mot-rygg”-strategi och emitterade en särskild obligation för att finansiera ett specifikt låneavtal. Den innebar att pengarna överfördes direkt till mottagarlandet på samma villkor (ränta och löptid). Obligationsemissionernas tidpunkt, volym och löptid bestämdes av stödmottagarens behov.

För återhämtningsinstrumentet använder kommissionen en diversifierad, samlad finansieringsstrategi där upplåningen inte direkt finansierar särskilda utbetalningar. I stället emitteras skulden enligt halvårs-mässiga finansieringsplaner, med långfristiga obligationer och kortsiktiga skuldväxlar. Kommissionen använder auktioner och syndikeringar för att emittera dessa värdepapper. Därefter överför den kostnaderna, i linje med den metod för kostnadsfördelning som medlemsstaterna kommit överens om (10), till mottagarna av lånen och till EU-budgeten för icke återbetalningspliktigt stöd. Denna samlade finansieringsstrategi erbjuder en mer flexibel och sammanhängande upp- och utlåning. Den ger också bättre finansieringskostnader och möjliggör utformning av ett bättre ramverk för risk och efterlevnad. Denna finansieringsflexibilitet kräver också en likviditetsbuffert för en effektiv likviditetshantering.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2434 (11) kan kommissionen från december 2022 använda denna strategi för all framtida upplåning. På så sätt kan makroekonomiskt stöd+ för Ukraina, Ukrainafaciliteten och andra framtida utlåningsprogram dra nytta av denna flexibla och kostnadseffektiva skuldförvaltning, som ger en enhetlig finansieringsstrategi för all EU-upplåning.

EU:s utestående upplåning ökade till totalt 738,9 miljarder euro den 31 december 2025. Beloppet omfattar 78,5 miljarder gröna NextGenerationEU-obligationer. Dessa emissioner stöds av NextGenerationEU:s ramverk för gröna obligationer, som är anpassat till Internationella kapitalmarknadsförbundets (ICMA) (12) principer för gröna obligationer. Medel som anskaffats genom gröna NextGenerationEU-obligationer finansierar klimatrelevanta åtgärder från de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Tabellen nedan visar återbetalningsplanen för EU:s utestående upplåning (nominellt i miljarder euro) den 31 december 2025:

	Enhetlig	Back-to-back-upplåning				Totalt
	finansiering	Sure	EFSM	Makroekonomiskt stöd	Euratom	Totalt
2026	69,9	8,0	6,2	0,1	0,0	84,2
2027	37,2	0,0	3,0	0,2	0,1	40,4
2028	55,6	10,0	2,3	0,2	0,1	68,2
2029	34,1	8,1	1,4	0,9	0,0	44,5
2030	27,7	10,0	0,0	0,1	0,1	37,9
2031	39,2	0,0	6,6	1,2	0,1	47,0
2032	30,3	0,0	3,0	0,7	0,0	34,1
2033	15,7	0,0	2,1	0,5	0,0	18,3
2034	39,7	0,0	0,0	0,7	0,0	40,5
2035	16,9	8,5	2,0	2,0	0,0	29,4
2036	0,0	9,0	5,8	1,3	0,0	16,1
2037	18,4	8,7	0,0	0,9	0,0	28,1
2038	17,0	0,0	1,8	0,3	0,0	19,1
2039	19,3	0,0	0,0	0,1	0,0	19,4
2040	6,0	7,0	0,0	0,5	0,0	13,5
2041	16,9	0,0	0,0	0,0	0,0	16,9
2042	13,3	0,0	3,0	2,0	0,0	18,3
2043	12,0	0,0	0,0	0,0	0,0	12,0
2044	14,4	0,0	0,0	0,0	0,0	14,4
2045	12,6	0,0	0,0	0,0	0,0	12,6
2046	0,0	5,0	0,0	0,0	0,0	5,0
2047	0,0	6,0	0,0	0,0	0,0	6,0
2048	15,3	0,0	0,0	0,0	0,0	15,3
2049	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
2050	17,0	10,0	0,0	0,0	0,0	27,0
2051	15,4	0,0	0,0	0,0	0,0	15,4
2052	13,9	0,0	0,0	0,5	0,0	14,4
2053	15,3	0,0	0,0	2,5	0,0	17,8
2054	17,3	0,0	0,0	0,0	0,0	17,3
2055	6,0	0,0	0,0	0,0	0,0	6,0
Totalt	596,5	90,4	37,1	14,7	0,3	738,9

Genom den ”enhetliga finansieringen” finansieras lån och icke återbetalningspliktigt stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU, samt Ukrainafaciliteten, faciliteten för västra Balkan, Moldavienfaciliteten och de makroekonomiska stödlån som undertecknades 2023.

5.1.2 Utlåning

Kommissionen förser medlemsstater och tredjeländer bilaterala lån i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut. Under 2025 genomförde kommissionen, på EU:s vägnar, följande program inom ramen för vilka den beviljade lån (utöver faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU som rapporteras i avsnitt 3.3):

—	Ekonomiskt stöd från Sure-instrumentet (Stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation)

—	Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

—	Makroekonomiskt stöd

—	Ukrainafaciliteten

—	Faciliteten för västra Balkan

—	Moldavienfaciliteten

—	Euratom och

—	Betalningsbalansstöd

Den 31 december 2025 var lånens nominella belopp i miljarder euro följande:

	Totalt undertecknat	Totalt outnyttjat vid årets slut	Totalt utbetalt vid årets slut	Utestående vid årets slut
Sure
Belgien	8,2	-	8,2	8,2
Bulgarien	1,0	-	1,0	1,0
Kroatien	1,6	-	1,6	1,2
Cypern	0,6	-	0,6	0,5
Tjeckien	4,5	-	4,5	4,5
Estland	0,2	-	0,2	0,2
Grekland	6,2	-	6,2	5,2
Ungern	0,7	-	0,7	0,7
Irland	2,5	-	2,5	2,5
Italien	27,4	-	27,4	24,3
Lettland	0,5	-	0,5	0,4
Litauen	1,1	-	1,1	0,9
Malta	0,4	-	0,4	0,3
Polen	11,2	-	11,2	11,2
Portugal	6,2	-	6,2	6,2
Rumänien	3,0	-	3,0	3,0
Slovakien	0,6	-	0,6	0,6
Slovenien	1,1	-	1,1	0,9
Spanien	21,3	-	21,3	18,5
	98,4	-	98,4	90,4
EFSM
Irland	22,5	-	22,5	17,3
Portugal	24,3	-	24,3	19,8
	46,8	-	46,8	37,1
Makroekonomiskt stöd
Albanien	0,2	-	0,2	0,2
Armenien	0,1	-	0,1	0,1
Bosnien och Hercegovina	0,1	-	0,1	0,1
Georgien	0,1	-	0,1	0,1
Jordanien	1,6	0,3	1,3	1,3
Kazakstan	0,1	-	0,1	0,1
Kirgizistan	0,0	-	0,0	0,0
Moldavien	0,4	-	0,4	0,4
Montenegro	0,1	-	0,1	0,1
Nordmakedonien	0,3	0,1	0,2	0,2
Tunisien	1,4	-	1,4	1,4
Makroekonomiskt stöd + till Ukraina	12,2	-	12,2	11,0
Makroekonomiskt stöd+ till Ukraina	18,0	-	18,0	18,0
Makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån	18,1	-	18,1	18,1
Egypten	5,0	4,0	1,0	1,0
	57,6	4,3	53,3	52,1
Faciliteten för västra Balkan
Nordmakedonien	0,5	0,5	0,0	0,0
Albanien	0,7	0,6	0,1	0,1
Serbien	1,1	1,1	0,1	0,1
Montenegro	0,3	0,3	0,0	0,0
	2,6	2,4	0,2	0,2
Moldavienfaciliteten
Moldavien	1,5	1,2	0,3	0,3
Ukrainafaciliteten
Ukraina	33,0	9,8	23,2	23,2
Euratom
Energoatom, K2R4 – Ukraina	0,4	-	0,4	0,3
Faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU	277,2	121,3	155,9	155,9
Totalt	517,4	139,0	378,5	359,4

SURE

Sure-instrumentet inrättades 2020 för att ge finansiellt stöd till medlemsstater som drabbades av, eller allvarligt hotades av, stora ekonomiska störningar till följd av covid-19-utbrottet. Instrumentet kompletterar de nationella åtgärder som de drabbade medlemsstaterna vidtar.

Instrumentets tillgänglighet löpte ut den 31 december 2022 och det finns inga utestående utbetalningar. Lånens löptider varierar mellan 5 och 30 år.

EFSM

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen inrättades för att ge finansiellt stöd till alla medlemsstater som genomgår eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk-finansiell störning till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll. Detta program har löpt ut och inga ytterligare lån kan beviljas, utom för vissa uppgifter, såsom en förlängning av löptiderna för befintliga lån.

År 2025 återbetalade Irland 2,4 miljarder euro i förfallna EFSM-lån, medan Portugal i förtid återbetalade två lån till ett sammanlagt belopp av 2,5 miljarder euro. De underliggande EU-obligationerna överfördes till den enhetliga finansieringspoolen.

MAKROEKONOMISKT STÖD

Programmet för makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd som EU utvidgat till att omfatta partnerländer utanför EU som genomgår en betalningsbalanskris. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag, eller en kombination av dessa, och är bara tillgängligt för de länder som omfattas av ett IMF-program.

Ukraina

År 2022 enades Europaparlamentet och rådet om tre ekonomiska stödpaket till Ukraina (13) på totalt 7,2 miljarder euro för att stärka landets omedelbara motståndskraft efter Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig. Alla lån betalades ut till Ukraina i slutet av 2022. Löptiden för dessa lån till Ukraina varierar mellan 10 och 30 år.

betalades Ett makroekonomiskt stöd+-lån på 18 miljarder euro utbetalades 2023 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 (14) så att EU:s stöd till Ukraina kunde fortsätta. Lånet finansieras genom den enhetliga finansieringsstrategin, medan alla tidigare makroekonomiska stödlån finansierades genom back-to-back-strategin.

I oktober 2024 antog EU ett nytt program för makroekonomiskt stöd till Ukraina och samarbetsmekanismen för lån till Ukraina (15). Enligt samarbetsmekanismen för Ukraina-lån används extraordinära intäkter från frysta ryska statstillgångar för att bevilja icke återbetalningspliktigt stöd till Ukraina för att hjälpa landet att återbetala nya bilaterala lån som tillhandahålls av G7-partnerna och EU inom ramen för detta initiativ. Därför undertecknade EU ett nytt låneavtal om makroekonomiskt stöd med Ukraina i december 2024 till ett belopp på 18,1 miljarder euro, vilket hade utbetalats i sin helhet vid utgången av 2025.

I slutet av 2025 uppgick de utestående makroekonomiska stödlånen till Ukraina till totalt 47,1 miljarder euro (nominellt belopp).

Ukrainafaciliteten

Den 29 februari 2024 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2024/792 om inrättande av Ukrainafaciliteten (16). Detta nya instrument omfattar åren 2024–2027 och ger upp till 50 miljarder euro i ekonomiskt stöd till Ukraina, inklusive upp till 33 miljarder euro i statslån. Per den 31 december 2025 hade 23,2 miljarder euro i lån betalats ut till Ukraina. Ukrainafacilitetens statslån finansieras genom upplåning i enlighet med den enhetliga finansieringsstrategin.

Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1449 (17) om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan antogs i maj 2024, och de första lånen betalades ut 2025. Faciliteten förväntas tillhandahålla lån på upp till 4 miljarder euro under perioden 2025–2027, och utbetalningarna är villkorade av att EU:s partnerländer på västra Balkan genomför specifika socioekonomiska och grundläggande reformer.

Faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/535 (18) om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien antogs i mars 2025. Faciliteten kommer att stödja Moldavien under perioden 2025–2027. Den förväntas tillhandahålla upp till 1,5 miljarder euro i lån, och de första utbetalningarna gjordes 2025.

Euratom

Dessutom beviljar Europeiska atomenergigemenskapen lån till både medlemsstater och tredjeländer, och deras respektive enheter, för att finansiera projekt som gäller energianläggningar.

BETALNINGSBALANSSTÖD

Betalningsbalansstödet är ett program för finansiellt stöd för medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av svårigheter med betalningsbalansen. År 2025 återbetalade Lettland det sista utestående betalningsbalanslånet i sin helhet.

SAFE

Den 27 maj 2025 antog Europeiska unionens råd instrumentet Säkerhetsaktion för Europa (Safe) (19), som är utformat för att ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för att påskynda försvarsberedskapen genom gemensam upphandling. Safe kommer att tillhandahålla upp till 150 miljarder euro i långfristiga lån till medlemsstaterna som enligt planerna ska betalas ut 2026–2030 och finansieras genom upplåning. 43,7 miljarder euro i Safe-lån hade undertecknats och trätt i kraft den 31 maj 2026, varav 6,6 miljarder euro hade betalats ut.

Ukrainastödslånet

I februari 2026 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2026/467 (20) om inrättande av ett stödlån till Ukraina på högst 90 miljarder euro. Genomförandet av programmet möjliggjordes därefter genom en ändring av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (21) – som fastställer den fleråriga budgetramen (MFF) för åren 2021–2027 – efter det att den antogs i april 2026. Det tillhörande låneavtalet undertecknades i maj 2026 och Europeiska kommissionen planerar att inleda utbetalningarna i juni 2026.

Likviditet för enhetlig finansiering

Enligt den enhetliga finansieringsstrategin placeras en viss del av intäkterna från upplåningen på ett bankkonto hos Europeiska centralbanken eller i kortfristiga placeringar. Denna likviditetsbuffert säkerställer att tillräckliga medel finns tillgängliga för att täcka alla kommande utbetalningsförpliktelser. Vid hanteringen av likviditeten tar kommissionen hänsyn till förväntade utbetalningsbehov och alternativkostnader för kassabehållning. Vid utgången av 2025 uppgick medlen på likviditetsbuffert till 65,2 miljarder euro.

5.1.3 Budgetgarantier för att säkerställa återbetalning av lån

EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av EU-medlemsstaterna. Upplåning som gjorts för att finansiera lån är avsedd att återbetalas genom tidsenlig inkassering av dessa låns kapitalbelopp och upplupna ränta.

Om ett mottagande land drabbas av fallissemang eller försenade betalningar föreligger ett antal skyddsåtgärder för att säkerställa EU-skuldens betalning. Dessa skyddsåtgärder sammanfattas i tabellen nedan. På kort sikt kommer upplåningen att återbetalas med medel från kommissionens tillgängliga likviditetssaldo. Därnäst kommer upplåning i samband med lån till tredjeländer (förutom makroekonomiska stöd+-lån från Ukrainafaciliteten) att återbetalas från tillgångarna i den gemensamma avsättningsfonden, medan kommissionen när det gäller makroekonomiska stöd+-lån, lån från Ukrainafaciliteten och lån till medlemsstater får infordra ytterligare medel från medlemsstaterna upp till den tillgängliga marginalen för egna medel (budgetmarginal). För en del program finns det också garantier från medlemsstaterna. Investerare är således bara exponerade för kreditrisken gentemot EU och inte gentemot mottagarna av lånen.

EU-program som finansieras genom upplåning Skyddssystem	Skyddssystem
Återhämtningsinstrumentet (faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU)	Budgetmarginal för det tillfälliga taket för egna medel i EU-budgeten – 0,6 % extra av EU:s BNI över taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
Sure	Garanti från alla EU:s medlemsstater (25 %) + budgetmarginal under taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
EFSM	Budgetmarginal under taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
Makroekonomiskt stöd (standard)	Gemensam avsättningsfond (9 % av lånet till tredjelandet)
Exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina	Gemensam avsättningsfond (9 % av lånet) + garantier från alla EU-medlemsstater (61 %)
Makroekonomiskt stöd+ till Ukraina	Budgetmarginal under taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
Makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån	Budgetmarginal under taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
Ukrainafaciliteten	Budgetmarginal under taket för egna medel i EU-budgeten på 1,4 % av EU:s BNI
Faciliteten för västra Balkan	Gemensam avsättningsfond (9 % av lånet till tredjelandet)
Moldavienfaciliteten	Gemensam avsättningsfond (9 % av lånet till tredjelandet)
Euratomlån till tredjeländer (statsägda enheter)	Gemensam avsättningsfond (9 % av lånet) och motgarantier från tredjeländer

5.2 Budgetgarantier

Inom ramen för denna typ av budgetgenomförande ger EU garantier till finansinstitut (genomförandepartner) för deras finansierings- (utlåning) och investeringsverksamhet (eget kapital) för att uppnå sina politiska mål.

EU har utfärdat garantier enligt följande program:

—	Garantier för externa utlåningsmandat som beviljats Europeiska investeringsbanken (EIB) för deras utlåningsverksamhet utanför EU, främst till statliga och lokala och regionala stödmottagare.

—	Garanti från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som beviljats EIB-gruppen för deras verksamhet i stöd för ytterligare investeringar i EU och tillgång till finansiering för små och medelstora företag.

—

InvestEU-garanti till EIB-gruppen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och flera finansieringspartner i EU:s medlemsstater i syfte att mobilisera privata investeringar för den gröna och den digitala omställningen, innovation och sociala investeringar och kompetens. InvestEU-garantin kan ökas genom Eftaländernas och medlemsstaternas bidrag och motgarantier.

—

Garantin för yttre åtgärder inom ramen för förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, som ger garantier både till EIB och till flera andra motparter för deras finansiering och investeringar utanför Europa, både till stödmottagare inom den offentliga och den privata sektorn, i syfte att främja hållbara investeringar i EU:s partnerländer.

—	Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) utfärdar en garanti till flera motparter i syfte att stödja investeringar i Afrika och i de europeiska grannskapsländerna.

—	Ukrainagarantin, utfärdad enligt förordningen om Ukrainafaciliteten till flera motparter för att främja investeringar för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad.

Per den 31 december 2025 uppgick det utestående nominella beloppet för dessa garantier på den maximala nivå som beviljats dessa genomförandepartner till 112,6 miljarder euro, varav 77,6 miljarder euro avser finansierings- eller investeringsverksamhet som undertecknats av genomförandepartnerna (garantier från InvestEU, NDICI och Ukrainagarantin befinner sig fortfarande på investeringsstadiet, under vilket partnerna kan inkludera ny verksamhet inom ramen för garantin).

Medlemsstaterna och EES-länderna kan också bidra till InvestEU-programmet. Fram till den 31 december 2025 undertecknade EU samarbetsavtal med dessa länder för 3,3 miljarder euro, varav 2,6 miljarder euro avser kontantbidrag och 0,6 miljarder euro motgarantier.

5.3 Gemensam avsättningsfond

För att tillgodose eventuella garantianspråk för att i god tid täcka förluster som genomförandepartnerna ådragit sig avsätter EU belopp från budgeten. Från och med 2021 innehas alla avsatta tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden, som fungerar som en enda portfölj med tillgångar som främst investerats i skuldförbindelser. För närvarande kombinerar den avsättning för alla EU-budgetgarantier och vissa finansiella stödprogram. Den gemensamma avsättningsfondens resurser fördelas i delar i syfte att spåra de belopp som hänför sig till fondens bidragande budgetgarantier och finansiella stödprogram.

Den 31 december 2025 innehar kommissionen 27,2 miljarder euro i nettotillgångar i den gemensamma avsättningsfonden för följande delar:

—	Garantifonden för åtgärder avseende tredje land – 3,4 miljarder euro (vilket täcker EIB:s externa utlåningsmandat samt makroekonomiskt stöd från före 2021 och Euratomlån till tredjeländer)

—	Efsi – 9,2 miljarder euro.

—	EFHU – 0,8 miljarder euro.

—	InvestEU-komponenter – 8,9 miljarder euro (inklusive kontantbidrag från medlemsstater och EES-länder).

—	EFHU – 3,6 miljarder euro.

—	Ukrainagarantin – 0,6 miljarder euro.

—	Makroekonomiska stödlån efter 2020 och faciliteten för västra Balkan – 0,2 miljarder euro

—	Makroekonomiska stödlån till Ukraina – 0,5 miljarder euro.

Dessutom innehas 0,2 miljarder euro i kommissionens centrala konto för likvida medel som en likviditetsbuffert för att täcka omedelbara anspråk på garantier.

6. EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

Europeiska unionen (EU) är en union till vilken medlemsstaterna tilldelar befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

6.1 Politiskt och finansiellt regelverk

EU-fördragen

De övergripande målen och principerna som ska vägleda unionen och EU-institutionerna definieras i fördragen. Unionen och EU-institutionerna kan bara agera inom gränserna för de befogenheter de tilldelats genom fördragen för att nå de mål som fastställs där och detta måste ske i enlighet med principerna (22) om subsidiaritet och proportionalitet. För att kunna uppnå sina mål och genomföra sin politik ser unionen till att ha nödvändiga finansiella medel. Kommissionen ansvarar för att främja unionens allmänna intresse, vilket inbegriper att genomföra budgeten och förvalta program i samarbete med medlemsstaterna och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

EU strävar efter att förverkliga de mål som fastställts i fördraget med olika instrument, varav ett är EU-budgeten. Andra är till exempel ett gemensamt regelverk eller gemensamma politiska strategier.

Flerårig budgetram och fleråriga utgiftsprogram

De strategier som stöds av EU-budgeten genomförs i enlighet med den fleråriga budgetramen och motsvarande sektorslagstiftning som fastställer utgiftsprogram och instrument. Dessa omsätter EU:s politiska prioriteringar i ekonomiska termer under en period som är tillräckligt lång för att vara effektiv och tillhandahålla ett sammanhängande långsiktigt perspektiv för mottagare av EU-medel och samfinansierande nationella myndigheter. Årliga maximibelopp (tak) fastställs för EU:s utgifter som helhet och för de huvudsakliga typerna av utgifter (rubriker). Summan av de högsta beloppen (taken) för varje rubrik utgör det totala taket för åtagandebemyndigandena. Den fleråriga budgetramen antas av rådet genom enhälligt beslut av medlemsstaterna och med Europaparlamentets samtycke. Den innevarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 antogs den 17 december 2020 (23). Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kompletteras av det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.

Årlig budget

Den årliga budgeten utarbetas av kommissionen. Europaparlamentet och rådet enas (vanligtvis i mitten av december) om budgeten för det kommande året på grundval av förfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget. Enligt principen om budgetbalans måste de totala intäkterna motsvara de totala kostnaderna (betalningsbemyndiganden) för ett visst budgetår.

De viktigaste finansieringskällorna för EU är egna medel som kompletteras av andra intäkter. Det finns fyra typer av egna medel: Traditionella egna medel (huvudsakligen tullar), momsbaserade egna medel, egna medel baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall (som infördes 2021) och BNI-baserade egna medel. Övriga intäkter från EU:s verksamhet (exempelvis böter på konkurrensområdet) utgör vanligen mindre än 10 % av de totala intäkterna.

Förvaltningsmetod

EU-budgeten genomförs med hjälp av tre förvaltningsmetoder för hur pengarna betalas ut och förvaltas:

—	Delad förvaltning: En stor del av budgeten (cirka tre fjärdedelar) genomförs med hjälp av delad förvaltning mellan kommissionen i samarbete med medlemsstaterna, framför allt när det gäller strukturfonderna och jordbruket.

—	Direkt förvaltning: Kommissionen förvaltar också själv genomförandet av program och kan delegera genomförandet av särskilda program till genomförandeorgan.

—

Indirekt förvaltning: Beslut om utgifter kan också förvaltas indirekt genom andra organ inom eller utanför EU. Budgetförordningen och/eller olika bidragsöverenskommelser innehåller bestämmelser om nödvändiga kontroll- och rapporteringsmekanismer för dessa enheter och om kommissionens tillsyn när budgetgenomförandet anförtros åt nationella organ, Europeiska investeringsbanksgruppen, tredjeländer, internationella organisationer (t.ex. Världsbanken eller Förenta nationerna) och andra enheter (t.ex. decentraliserade EU-organ eller gemensamma företag).

Finansieringsinstrument och budgetgarantier

Den traditionella metoden för budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner kompletteras med utfärdande av finansieringsinstrument i form av garantier samt eget kapital och lån. Dessutom deltar EU i upp- och utlåningsverksamhet för särskilda finansiella stödprogram för att stödja medlemsstater och tredjeländer i form av bilaterala lån som finansieras genom skuldebrev som emitterats på kapitalmarknaderna med garanti från EU-budgeten. I december 2022 fastställde parlamentet och rådet en enhetlig finansieringsstrategi för EU:s upplåning, enligt vilken unionen kommer att emittera obligationer med den gemensamma benämningen ”EU-obligationer”, snarare än separat denominerade obligationer för enskilda program.

Budgetförordning

Budgetförordningen (24) som är tillämplig på den allmänna budgeten är en rättsakt av central vikt för regelverket för EU:s finanser. Den anger i detalj de finansiella regler som är tillämpliga på genomförandet av EU-budgeten och de olika aktörernas roller när det gäller att säkerställa att pengarna används på ett sunt sätt och uppnår de fastställda målen. Den omfattar även de särskilda bestämmelser som är tillämpliga på finansieringsinstrument, budgetgarantier och finansiellt stöd.

6.2 Styrning och ansvarsskyldighet

6.2.1 Institutionell struktur

EU har en institutionell ram genom vilken den avser att främja EU:s värden, förverkliga unionens mål, verka i unionens, allmänhetens och medlemsstaternas intresse samt säkerställa konsekvens, ändamålsenlighet och kontinuitet i unionens politik och verksamhet. Organisationsstrukturen består av institutioner, byråer och andra självständiga EU-organ. I budgetförordningen, tillsammans med tillämpliga redovisningsregler, fastställs vilka av dessa enheter som ingår i EU:s konsoliderade räkenskaper (se not 9 i EU:s konsoliderade årsredovisning för förteckningen över enheter som omfattas av konsolideringen).

Europaparlamentet utövar lagstiftnings- och budgetfunktionen tillsammans med rådet. Kommissionen är politiskt ansvarig inför Europaparlamentet. Rådet ska också fastställa politik och fungera samordnande inom ramen för unionens allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar som fastställts av Europeiska rådet.

Europeiska kommissionen är EU:s verkställande organ. Kommissionen främjar unionens allmänna intressen och vidtar lämpliga åtgärder i detta syfte. Kommissionen övervakar tillämpningen av fördragen och medlemsstaternas tillämpning av unionsrätten, under tillsyn av EU-domstolen. Kommissionen har samordnande, verkställande och förvaltande uppgifter, genomför budgeten och förvaltar program.

En stor del av kommissionens genomförande av budgeten sker i samarbete med medlemsstaterna (25). Tillsammans ska de säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principen om sund ekonomisk förvaltning. Genom bestämmelser anges medlemsstaternas kontroll- och revisionsskyldigheter vid delad förvaltning av budgetgenomförandet samt deras ansvar i samband med detta. Bestämmelserna anger också vilket ansvar och vilka närmare regler som gäller för varje EU-institution vad gäller deras egna utgifter.

6.2.2 Kommissionens styrelseformer

Kommissionens styrelseformer och hur de säkerställer att kommissionen fungerar som en modern, ansvarstagande och resultatinriktad institution beskrivs i meddelandet (26) om Europeiska kommissionens styrelseformer.

Kommissionen utför dessa uppgifter under ledning av kommissionskollegiet, som fastställer prioriteringar och tar det övergripande politiska ansvaret för kommissionens verksamhet. Kommissionskollegiet arbetar under politisk vägledning av kommissionens ordförande, som i samband med sin nominering för Europaparlamentet lägger fram de mål han eller hon har för avsikt att uppnå i form av politiska riktlinjer. Ordföranden fattar beslut om kommissionens interna organisation och säkerställer att den arbetar konsekvent, effektivt och kollegialt.

Kollegiet delegerar det operativa budgetgenomförandet och den ekonomiska förvaltningen till generaldirektörerna och avdelningscheferna, som styr kommissionens administration. Denna decentraliserade strategi skapar en administrativ kultur som uppmuntrar tjänstemännen att ta ansvar för den verksamhet som de har kontroll över och kräver att de lämnar en försäkran vad gäller den verksamhet som de är ansvariga för.

Under ledning av ordföranden och i nära samarbete med kommissionsledamoten med ansvar för budget, personal och administration, och med deltagande av ordförandens organisation och de centrala avdelningarna, tillhandahåller förvaltningsstyrelsen samordning, tillsyn, rådgivning och strategiska riktlinjer.

Den interna organisationen skapar en samordnad struktur med robusta kontroll- och förvaltningsverktyg som gör det möjligt för kommissionskollegiet att ta politiskt ansvar för kommissionens verksamhet (27).

6.2.3 Kommissionens ekonomiska förvaltning

Inom kommissionen är rollerna och ansvarsområdena i den ekonomiska förvaltningen tydligt definierade (t.ex. i budgetförordningen och i arbetsordningen (28)) och tillämpas i enlighet därmed. I egenskap av delegerade utanordnare är kommissionens generaldirektörer och avdelningschefer ansvariga för en sund ekonomisk förvaltning av EU:s resurser, efterlevnad av bestämmelserna i budgetförordningen, riskhantering och införande av en lämplig ram för intern kontroll.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningsprocessen, från att besluta om vad som ska göras för att uppnå institutionens politiska mål till att styra verksamheten både operativt och med hänsyn till kravet på en sund ekonomisk förvaltning. Dessa uppgifter kan dessutom vidaredelegeras till direktörer, enhetschefer och andra, som därigenom blir vidaredelegerade utanordnare. Varje delegerad utanordnare kan stödja sig på en eller två direktörer som ansvarar för riskhantering och internkontroll för att utöva tillsyn och övervaka genomförandet av interna kontrollsystem.

Kommissionens centrala avdelningar ger vägledning och råd och främjar bästa praxis, bland annat genom förvaltningsstyrelsens arbete.

Enligt budgetförordningen ska varje utanordnare utarbeta en årlig verksamhetsrapport om vilka resultat som har uppnåtts och om den interna kontrollen och den ekonomiska förvaltningen under året. I den årliga verksamhetsrapporten ingår en förklaring om att resurserna har använts på grundval av principen om sund ekonomisk förvaltning och att det finns kontrollförfaranden som ger den nödvändiga garantin för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten (29) är det viktigaste instrumentet genom vilket kommissionskollegiet tar det politiska ansvaret för den ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten.

Kommissionens räkenskapsförare är centralt ansvarig för att förvalta likvida medel, genomföra återkrav, fastställa redovisningsregler på grundval av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), validera redovisningssystem och utarbeta kommissionens och EU:s konsoliderade årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde. Årsredovisningarna antas av kommissionskollegiet. Räkenskapsföraren har en fristående funktion och ett stort ansvar när det gäller finansiell rapportering inom kommissionen.

Kommissionens internrevisor är också en central och fristående funktion som ska tillhandahålla opartisk rådgivning, yttranden och rekommendationer om hur kommissionens, EU:s byråer och organs samt andra självständiga EU-organs interna kontrollsystem fungerar och om kvaliteten på dessa.

Kommittén för revisionsuppföljning säkerställer internrevisorns oberoende och övervakar kvaliteten på det interna revisionsarbetet och kommissionens uppföljning av intern- och externrevisionens rekommendationer, samt av Europeiska revisionsrättens granskningsresultat och rekommendationer om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade årsredovisning i samband med dess beviljande av ansvarsfrihet. Kommitténs rådgivande funktion bidrar till att ytterligare förbättra kommissionens effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att uppnå sina mål och underlättar kollegiets översikt över kommissionens styrning, riskhantering och rutiner för intern kontroll.

6.2.4 Extern revision och beviljande av ansvarsfrihet

I enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning måste medlen förvaltas på ett effektivt, ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Det finns en ram för ansvarsskyldighet som baseras på heltäckande rapportering, extern revision och politisk kontroll för att ge rimliga garantier för att EU:s medel används på rätt sätt.

Europaparlamentet beslutar, efter en rekommendation från rådet, om huruvida det ska ge sitt slutliga godkännande, det så kallade beviljandet av ansvarsfrihet, för hur kommissionen har genomfört EU-budgeten ett visst år. Det årliga ansvarsfrihetsförfarandet säkerställer att kommissionen hålls politiskt ansvarig för genomförandet av EU-budgeten.

Europeiska revisionsrätten ska varje år granska räkenskapernas tillförlitlighet, om alla inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen och de kvalitativa aspekterna av budgeteringen, inbegripet genomförandet, har varit sunda. Från och med 2021, med tanke på återhämtningsinstrumentets stora betydelse, kompletteras Europeiska revisionsrättens yttrande om lagligheten och korrektheten i utgifter inom ramen för den traditionella EU-budgeten av ett separat yttrande om lagligheten och korrektheten i utgifter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Offentliggörandet av Europeiska revisionsrättens årsrapport utgör startpunkten för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet. Revisorerna utarbetar också särskilda rapporter om specifika utgifter och politikområden eller om budget- och förvaltningsproblem.

Beslutet om ansvarsfrihet grundas också på kommissionens integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering (30), på Europaparlamentets utfrågningar av kommissionsledamöter och på svaren på de skriftliga frågor som riktas till kommissionen.

NOTER TILL DE KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGARNA

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2025 har utarbetats på grundval av upplysningar från EU:s institutioner och organ i enlighet med artikel 252.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att årsredovisningen har utarbetats i enlighet med avdelning XIII i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.

Räkenskapsförarna i dessa institutioner och organ har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt genomförandet av budgeten.

Härmed intygas att undertecknad, med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller som ansetts befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper, har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden.

Niall BOHAN

Kommissionens räkenskapsförare

Den 18 juni 2026

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET OCH FÖRKLARANDE NOTER (31)

INNEHÅLL

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

108

BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

114

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

119

REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

137

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

139

KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

140

BALANSRÄKNING

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar	2,1	1 135	1 095
Materiella anläggningstillgångar	2,2	14 756	13 713
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	2,3	1 524	1 446
Finansiella tillgångar	2,4	362 806	308 961
Förfinansiering	2,5	38 971	40 861
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation	2,6	12 663	13 272
		431 856	379 347
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	2,4	23 291	19 377
Förfinansiering	2,5	37 775	38 058
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation	2,6	21 404	18 465
Lagerstockar	2,7	79	85
Likvida medel	2,8	103 041	63 163
		185 591	139 148
TOTALA TILLGÅNGAR		617 447	518 495
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Pensioner och övriga ersättningar till anställda	2,9	(91 128 )	(93 096 )
Avsättningar	2,10	(2 149 )	(2 280 )
Finansiella skulder	2,11	(644 018 )	(539 575 )
		(737 295 )	(634 951 )
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar	2,10	(464 )	(7 536 )
Finansiella skulder	2,11	(96 769 )	(62 328 )
Betalningsåtaganden	2,12	(65 037 )	(55 414 )
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2,13	(77 048 )	(67 091 )
		(239 319 )	(192 368 )
TOTALA SKULDER		(976 614 )	(827 319 )
NETTOTILLGÅNGAR		(359 167 )	(308 824 )
Reserver	2,14	941	986
Belopp som ska infordras från medlemsstaterna (32)	2,15	(360 108 )	(309 810 )
NETTOTILLGÅNGAR		(359 167 )	(308 824 )
(32) Europaparlamentet antog den 26 november 2025 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder från unionens egna medel, som ska uppbäras eller infordras från medlemsstaterna under efterföljande år. I enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1) av den 29 februari 1968 i dess ändrade lydelse) ska dessutom medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

RESULTATRÄKNING

miljoner euro
	Not	2025	2024 (om-klassificerat)
INTÄKTER
Intäkter från transaktioner utan motprestation
Egna medel från BNI	3,1	106 342	95 037
Traditionella egna medel	3,2	23 436	20 587
Momsbaserade egna medel	3,3	25 728	24 547
Plastförpackningsbaserade egna medel	3,4	7 524	8 227
Böter	3,5	5 370	4 039
Återkrav av kostnader	3,6	1 376	957
Övrigt	3,8	18 572	10 673
		188 348	164 068
Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	3,9	11 646	9 005
Övrigt	3,10	2 500	2 592
		14 146	11 597
Totala intäkter		202 495	175 665
KOSTNADER
Delegerat till medlemsstaterna	3,11
Europeiska garantifonden för jordbruket		(40 914 )	(40 267 )
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument		(17 017 )	(14 779 )
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden		(31 032 )	(28 833 )
Europeiska socialfonden		(17 308 )	(18 037 )
Övrigt		(4 514 )	(3 854 )
Överföringar, inklusive bidrag och budgetstöd	3,12
Faciliteten för återhämtning och resiliens		(46 815 )	(65 787 )
Övrigt		(32 025 )	(32 992 )
Överenskommelser om medverkan, inklusive EU-organ	3,13	(13 200 )	(16 820 )
Personal- och pensionskostnader	3,14	(15 954 )	(14 966 )
Finansieringskostnader	3,15	(27 156 )	(27 226 )
Förenade kungarikets utträdesavtal	3,7	(465 )	(315 )
Upphandlingskostnader, administrativa kostnader och andra kostnader	3,16	(10 733 )	(8 997 )
Totala kostnader		(257 134 )	(272 873 )
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		(54 639 )	(97 208 )

KASSAFLÖDESANALYS

miljoner euro
	2025	2024
Ekonomiskt resultat för året	(54 639 )	(97 208 )
Operativ verksamhet
Avskrivning	212	191
Avskrivningar	1 123	1 194
(Ökning)/minskning av lån	(49 852 )	(36 703 )
(Ökning)/minskning av förfinansiering	2 173	12 756
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation	(2 332 )	3 463
(Ökning)/minskning av lagerstockar	6	(7 )
Ökning/(minskning) av pensioner och övriga ersättningar till anställda	(1 968 )	2 288
Ökning/(minskning) av avsättningar	(7 202 )	6 481
Ökning/(minskning) av finansiella skulder (andra än enligt den enhetliga finansieringsstrategin)	(11 575 )	(1 382 )
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden	9 623	4 898
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9 958	(9 714 )
Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel	(1 348 )	(633 )
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda (som inte påverkar likvida medel och inte ingår i resultaträkningen)	5 603	1 159
Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel	40	27
Investeringsverksamhet
(Ökning)/minskning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	(2 418 )	(1 817 )
(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	(78 )	(80 )
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet	(7 432 )	(6 246 )
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet	(475 )	(19 )
Finansieringsverksamhet
Ökning/(minskning) i upplåning under den enhetliga finansieringsstrategin	150 460	144 900
NETTOKASSAFLÖDE	39 878	23 547
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel	39 878	23 547
Likvida medel vid årets början	63 163	39 616
Likvida medel vid årets slut	103 041	63 163

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

miljoner euro
	Belopp som ska infordras från medlemsstaterna – ackumulerat överskott/(underskott)	Övriga reserver	Nettotillgångar
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2023	(213 221 )	1 052	(212 169 )
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	1 159	–	1 159
Övrigt	94	(66 )	27
Budgetutfall 2023 som krediterats medlemsstaterna	(633 )	–	(633 )
Ekonomiskt resultat för året	(97 208 )	–	(97 208 )
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2024	(309 810 )	986	(308 824 )
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	5 603	-	5 603
Övrigt	85	(45 )	40
Budgetutfall 2024 som krediterats medlemsstaterna	(1 348 )	-	(1 348 )
Ekonomiskt resultat för året	(54 639 )	-	(54 639 )
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2025	(360 108 )	941	(359 167 )

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

I nedanstående tabeller visas beloppen fram till utgången av 2020 för Förenade kungariket inom ramen för de fleråriga budgetramarna fortfarande under rubriken medlemsstater. Detta beror på att Förenade kungariket, trots att landet lämnade EU den 1 februari 2020, i enlighet med utträdesavtalet, fortsatte att ha finansiella förbindelser med EU som var likvärdiga med en medlemsstats förbindelser under dessa perioder.

1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1 RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

EU:s räkenskaper upprättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (33), nedan kallad budgetförordningen.

I enlighet med artikel 80 i budgetförordningen utarbetar EU sina finansiella rapporter på grundval av reglerna om periodiserad redovisning som baseras på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsregler, som antagits av kommissionens räkenskapsförare, måste tillämpas av alla institutioner och EU-organ som omfattas av konsolideringen, för att säkerställa att EU:s konsoliderade räkenskaper är internt överensstämmande.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen

Nya redovisningsregler som är i kraft för årliga perioder som börjar den 1 januari 2025 eller senare.

Redovisningsregel 1: ”Finansieringsinstrument”

Den 12 december 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en riktad ändring av Europeiska unionens redovisningsregler (EAR 1) om finansieringsinstrument, som är gällande från och med den 1 januari 2025. Genom ändringen infördes en principbaserad metod för definitionen av de segment som ska presenteras i segmentrapporten, som är en obligatorisk del av EU:s konsoliderade årsredovisning och Europeiska kommissionens enskilda årsredovisning. Enligt den tidigare EAR 1 var definitionen av segment kopplad till kategorierna i EU:s fleråriga budgetram. Genom den riktade ändringen togs denna koppling bort och segment definieras generiskt i enlighet med IPSAS 18 om segmentrapportering. Efter antagandet av den riktade ändringen reviderades segmentrapportens struktur för att fokusera på finansieringsdestinationer snarare än finansieringskällor (se not 3.17).

Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2025

Redovisningsregel 8: ”Leasingavtal”

Den 15 april 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en omarbetning av Europeiska unionens redovisningsregler (EAR 8) om leasingavtal, som gäller från och med den 1 januari 2027. Den reviderade EAR 8 har uppdaterats i linje med IPSAS 43 om leasingavtal (inklusive ändringen av vägledningen om förmånliga leasingavtal och andra arrangemang för överföring av rättigheter i fråga om tillgångar). Den viktigaste ändringen jämfört med den nuvarande EAR 8 är införandet av en modell för redovisning och värdering av nyttjanderätter, vilken kräver att leasetagare redovisar alla leasingavtal, inklusive förmånliga leasingavtal, i balansräkningen, såvida inte undantaget för kortfristiga eller lågvärdiga avtal är tillämpligt. Den nuvarande uppdelningen av leasingavtal i antingen operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal, där endast de senare redovisas i balansräkningen, kommer inte längre att gälla. För leasegivare innebär den omarbetade redovisningsregeln EAR 8 i stort sett en överföring av de befintliga redovisningskraven, med ytterligare vägledning och förtydliganden. Följaktligen förväntas den första tillämpningen av den reviderade EAR 8 leda till att ett betydande antal tidigare operationella leasingavtal redovisas i balansräkningen, med motsvarande ökningar av tillgångar i form av nyttjanderätt och leasingförpliktelser. Effekterna av den reviderade EAR 8, inklusive på koncessionsavtal och andra relevanta avtal, kommer att fortsätta att utvärderas under kalenderåret 2026 inför ikraftträdandet den 1 januari 2027.

Redovisningsregel 1: ”Finansieringsinstrument”

Den 15 april 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en ändring av Europeiska unionens redovisningsregler (EAR 1) om finansieringsinstrument, som är gällande från och med den 1 januari 2027. Syftet med ändringen är att säkerställa en konsekvent klassificering av all upplåning inom finansieringsverksamheten. Enligt den nuvarande EAR 1 klassificeras upplåning i samband med leasingavtal, förvärv av materiella anläggningstillgångar och upplåning i samband med rygg-mot-rygg-lån inom ramen för rörelseverksamheten. Endast upplåning i samband med den enhetliga finansieringsmetoden (se not 2.11.1.1) klassificeras inom finansieringsverksamheten. Enligt den reviderade EAR 1 kommer finansieringsverksamheten att omfatta all verksamhet som leder till förändringar av upplåningens storlek och sammansättning, utan ovannämnda undantag. Följaktligen förväntas den första tillämpningen av den omarbetade EAR 1 leda till en övergång från kassaflöden från rörelseverksamheten till kassaflöden från finansieringsverksamheten. Effekterna av den reviderade EAR 1 kommer att fortsätta att utvärderas under kalenderåret 2026 inför ikraftträdandet den 1 januari 2027.

1.2 REDOVISNINGSPRINCIPER

Den finansiella rapporten för helåret ska ge information om en enhets finansiella situation, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare. För EU som offentligt organ är målet mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa ansvarsskyldighet för att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Detta dokument har utformats i enlighet med dessa mål.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information.

Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

1.3 KONSOLIDERING

Konsolideringens omfattning

EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter, samarbetsarrangemang och intresseföretag. En komplett förteckning över enheter som ingår i konsolideringen, vilken nu omfattar 54 kontrollerade enheter och 1 intresseföretag (oförändrat jämfört med 2024), finns i not 9. Bland de kontrollerade enheterna finns EU-institutionerna (däribland kommissionen, men inte Europeiska centralbanken) samt EU:s organ och byråer (med undantag för de som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken). Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation betraktas också som en kontrollerad enhet. EU:s enda intresseföretag är Europeiska investeringsfonden (EIF).

Enheter som omfattas av tillämpningsområdet för konsolideringen, men som är oväsentliga för EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret som helhet, behöver inte konsolideras eller redovisas enligt kapitalandelsmetoden om detta skulle leda till alltför stor tidsåtgång eller kostnad för EU. Dessa enheter betecknas som mindre enheter och förtecknas separat i not 9. Under 2025 klassificerades 11 enheter som mindre enheter (2024: 11 enheter).

Kontrollerade enheter

För att fastställa tillämpningsområdet för konsolideringen används kontrollbegreppet. Kontrollerade enheter är enheter där EU exponeras för, eller har rätt till, varierande fördelar från sitt deltagande och har möjlighet att påverka arten av och beloppen på dessa fördelar genom sitt inflytande över den andra enheten. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål och måste avse enhetens relevanta verksamhet. Kontrollerade enheter tas upp i konsolideringen i sin helhet. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De vanligaste faktorerna för att avgöra om EU har ett kontrollerande inflytande är följande: Enheten har inrättats genom de grundläggande fördragen eller sekundärlagstiftningen, enheten finansieras via EU-budgeten, rösträtt finns i de styrande organen, Europeiska revisionsrätten utför revision och Europaparlamentet beslutar om beviljande av ansvarsfrihet. En individuell bedömning görs av varje enhet för att bedöma om något eller samtliga av de ovannämnda kriterierna räcker för att ge ett kontrollerande inflytande.

Alla väsentliga transaktioner mellan enheter och saldon mellan EU-kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på sådana transaktioner är inte väsentliga och har därför inte tagits bort.

Samarbetsarrangemang

Ett samarbetsarrangemang är en överenskommelse enligt vilken EU och en eller flera parter har gemensam kontroll. Gemensam kontroll innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över ett arrangemang. Det förekommer bara när beslut om relevanta verksamheter kräver enhällighet mellan de parter som delar det bestämmande inflytandet. Samarbetsarrangemang kan antingen vara joint ventures eller gemensamma verksamheter. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang som struktureras genom ett separat företag och där de parter som har gemensam kontroll över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget. Andelar i joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4). En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensam kontroll har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget. Andelar i gemensamma verksamheter redovisas genom att man i EU:s finansiella rapport för helåret tar upp deras tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt deras andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som innehas eller uppkommit gemensamt.

Intresseföretag

Intresseföretagen är enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen exklusiv eller gemensam kontroll. EU anses ha ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösträtten. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4).

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

Det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU-anställda, Europeiska utvecklingsfonden och den ömsesidiga försäkringsmekanismen, tidigare kallad deltagargarantifonden, förvaltas av kommissionen på deras vägnar. Eftersom EU inte utövar kontroll över dessa enheter ingår de inte i EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret.

1.4 GRUND FÖR UTARBETANDET

Den finansiella rapporten för helåret läggs fram varje år i enlighet med artikel 249 i budgetförordningen. Budgetåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.4.1 Valuta och omräkningsbas

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Den finansiella rapporten för helåret är, om inget annat anges, uppställd i miljoner euro som är EU:s funktionella valuta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, som värderas till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de av Europeiska centralbankens valutakurser som gäller den 31 december.

Eurons valutakurs

Valuta	31.12.2025	31.12.2024	Valuta	31.12.2025	31.12.2024
Bulgarisk lev	1,9558	1,9558	RON	5,0968	4,9743
CZK	24,2370	25,1850	Svensk krona	10,8215	11,459
Dansk krona	7,4689	7,4578	CHF	0,9314	0,9412
Brittiska pund	0,8726	0,8292	JPY	184,09	163,06
Ungersk forint	385,1500	411,3500	USD	1,175	1,0389
Polsk zloty	4,221	4,275

1.4.2 Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller den finansiella rapporten för helår med nödvändighet vissa belopp som bygger på uppskattningar och antaganden från ledningens sida utifrån de mest tillförlitliga tillgängliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, Viktiga uppskattningar omfattar, men är inte begränsade till, skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansieringsinstrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och för skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för lagerstockar, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända, om ändringen bara påverkar den perioden eller den perioden och framtida perioder om ändringen påverkar båda.

1.4.3 Övergång till det nya gemensamma finansiella it-systemet (Summa)

Den konsoliderade årsredovisningen för 2025 är den första som upprättats på grundval av finansiell information som rapporterats i det nya finansiella it-systemet Summa. Under hela upprättandet av årsredovisningen har systematiska och noggranna kontroller genomförts för att säkerställa att den finansiella informationen återspeglar de underliggande transaktionerna korrekt och fullt ut överensstämmer med gällande redovisningsregler. Under årsslutsprocessen identifierade ledningen problem som uppstått till följd av det nya systemet och som väsentligt påverkade räkenskaperna. Ytterligare problem identifierades senare av den externa revisorn. Dessa krävde manuella justeringar och avstämningsförfaranden. Införandet och vidareutvecklingen av det nya finansiella systemet och tillhörande kontroller kommer att fortsätta under kommande budgetår. På grundval av denna noggranna övervakning och granskning av den finansiella informationen både vid inmatning och utmatning ger årsredovisningen, med rimlig säkerhet och i alla väsentliga avseenden, en rättvisande bild av Europeiska unionens finansiella ställning, verksamhetsresultatet och kassaflödena.

1.5 BALANSRÄKNING

1.5.1 Immateriella tillgångar

En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. En tillgång är identifierbar om den endera kan avskiljas (dvs. kan separeras eller avdelas från enheten, t.ex. genom försäljning, överlåtelse, licens, uthyrning eller byte, antingen enskilt eller tillsammans med ett kontrakt, en identifierbar tillgång eller skuld som hänger samman med den, oavsett om enheten avser att göra detta eller inte), eller den har uppkommit genom en bindande överenskommelse (såsom en kontraktsenlig rättighet eller någon annan juridisk rättighet), oberoende av om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från enheten eller från andra rättigheter och skyldigheter.

Förvärvade immateriella tillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Internt utvecklade immateriella tillgångar kapitaliseras när de relevanta kriterierna enligt EU:s redovisningsregler är uppfyllda och kostnaderna endast avser tillgångens utvecklingsfas. De kapitaliserbara kostnaderna omfattar alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och förbereda tillgången så att den kan fungera på det sätt som ledningen avser. Kostnader för forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte kan kapitaliseras och underhållskostnader kostnadsförs när de uppkommer.

Immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den beräknade nyttjandetiden (3–11 år). Immateriella tillgångars uppskattade nyttjandetid beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställts i ett avtal.

1.5.2 Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Kostnaderna omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till tillgångens förvärv, uppförande eller överlåtelse.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens redovisade värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, endast om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppkom.

Inga avskrivningar görs för mark, eftersom denna tillgång anses ha en obegränsad nyttjandetid. Inga avskrivningar görs för tillgångar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden med avdrag för restvärdet fördelas under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 % till 10 %
Rymdtillgångar	8 % till 25 %
Anläggningar och utrustning	10 % till 25 %
Inventarier och fordon	10 % till 25 %
Datorhårdvara	25 % till 33 %
Övrigt	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det redovisade värdet för den avyttrade tillgången och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot en betalning eller en serie av betalningar. Leasingavtal klassificeras antingen som finansiella leasingavtal eller operationella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal är leasingavtal där i allt väsentligt alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten överförs till leasetagaren. När ett finansiellt leasingavtal ingås i egenskap av leasetagare redovisas de tillgångar som förvärvats enligt leasingavtalet som tillgångar medan skyldigheter förknippade därmed tas upp som skulder från och med leasingperiodens början. Tillgångarna och skulderna redovisas till belopp som motsvarar det verkliga värdet för den hyrda egendomen eller, om det är lägre, nuvärdet av minimileasingavgifterna, som båda fastställs när leasingavtalet ingås. Under leasingperioden avskrivs tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal antingen under tillgångens nyttjandetid eller leasingavtalets löptid, beroende på vilken av dem som är kortast. Minimileasingavgifterna fördelas mellan finansavgiften (räntedelen) och minskning av den utestående skulden (kapitaldelen). Finansavgiften fördelas på varje period under leasingavtalets löptid för att ta fram en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden, vilken redovisas som kortfristig eller långfristig, beroende på vad som är tillämpligt. Variabla avgifter redovisas som kostnader under den period då de uppkommer.

Ett operationellt leasingavtal är ett avtal som inte är ett finansiellt leasingavtal, dvs. ett leasingavtal där leasegivaren i allt väsentligt behåller alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet av en tillgång. När ett operationellt leasingavtal ingås i egenskap av leasetagare, redovisas leasingavgifterna som en kostnad i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid, utan att en leasad tillgång eller en leasingskuld redovisas i balansräkningen.

1.5.3 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Nedskrivning är en förlust av en tillgångs framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential, utöver den systematiska redovisning som görs vid avskrivning av tillgångens förlorade framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential. För tillgångar med obegränsad nyttjandetid görs inga avskrivningar och man prövar årligen om ett nedskrivningsbehov föreligger. Tillgångar som omfattas av avskrivning prövas för nedskrivning så snart det på balansdagen finns en indikation om att en tillgång behöver skrivas ner. En nedskrivningsförlust redovisas med det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

Immateriella tillgångars och materiella anläggningstillgångars restvärden och livslängder ses över och justeras vid behov minst en gång om året. Om de skäl som under tidigare år motiverat nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden tas första gången upp till anskaffningsvärdet, och därefter höjs eller sänks det redovisade värdet med hänsyn till ytterligare bidrag, EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott, eventuella nedskrivningar och utdelningar. I den finansiella rapporten för helåret redovisas investeringen till ursprungligt anskaffningsvärde med justering för rörelser som skett före balansdagen. EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott tas upp i resultaträkningen, och unionens andel av rörelserna i investeringsobjektets eget kapitalpositioner tas upp i reserverna under nettotillgångar. Erhållna utdelningar från investeringen minskar tillgångens redovisade värde.

Om EU:s andel av förlusten i en investering som redovisats med hjälp av kapitalandelsmetoden motsvarar eller överstiger dess andel i investeringen redovisar EU inte sin andel av ytterligare förluster (ej redovisade förluster). När EU:s innehav i investeringen är nedsatt till noll görs en avsättning för ytterligare förluster och en skuld tas upp, men bara i den mån EU har en rättslig eller informell förpliktelse eller gör utbetalningar för enhetens räkning.

Om det finns tecken på värdeminskning är det nödvändigt att göra en nedskrivning till det lägre återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i not 1.5.3. Om det skäl som motiverat nedskrivningen inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten till det redovisade värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivningsförlust hade tagits upp.

När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker unionen inte utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som finansiella instrument och klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet.

Intresseföretag och joint ventures som klassificeras som mindre enheter (se not 1.3) redovisas inte enligt kapitalandelsmetoden. EU:s bidrag till dessa enheter redovisas som en kostnad under perioden.

1.5.5 Finansiella tillgångar

Klassificering vid det första redovisningstillfället

Klassificering vid det första redovisningstillfället Klassificeringen beror på två kriterier:

—	Modellen för förvaltning av finansiella tillgångar. Detta kräver en bedömning av hur EU förvaltar de finansiella tillgångarna för att generera kassaflöden och uppnå sina mål och hur EU utvärderar finansiella tillgångars resultat.

—

Tillgångarnas kontraktsenliga kassaflödesegenskaper. Detta kräver en bedömning av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Räntan är ersättningen för pengars tidsvärde, kreditrisk och andra grundläggande utlåningsrisker och -kostnader.

Efter en bedömning på grundval av dessa kriterier kan de finansiella tillgångarna delas in i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet.

Finansiella tillgångar med kontraktsenliga kassaflöden som endast representerar kapitalbeloppet och ränta klassificeras beroende på enhetens förvaltningsmodell. Om förvaltningsmodellen består av att inneha finansiella tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden klassificeras de finansiella tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde. Om förvaltningsmodellen består av att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna klassificeras de till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital. Om förvaltningsmodellen skiljer sig från dessa två modeller (t.ex. att de finansiella tillgångarna innehas för handel eller innehas i en portfölj som förvaltas och värderas utifrån verkligt värde) klassificeras de finansiella tillgångarna till verkligt värde utifrån resultatet.

Finansiella tillgångar med kontraktsenliga kassaflöden som inte bara representerar kapitalbelopp och ränta, utan som medför exponering för andra risker och volatilitet än de som ingår i ett grundläggande lånearrangemang (t.ex. förändringar i aktiekurser), klassificeras till verkligt värde utifrån resultatet oavsett förvaltningsmodell.

Vid det första redovisningstillfället klassificerar EU de finansiella tillgångarna enligt följande:

i) Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

EU klassificerar följande i denna kategori:

—	Likvida medel (inklusive omvända repor).

—	Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader).

—	Fordringar med motprestation, med undantag för finansiella garantiavtals fordringsdelar som klassificeras som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde utifrån resultatet.

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat uppfyller två villkor: EU:s förvaltningsmodell är att hålla dem i syfte att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena. Vidare finns det under särskilt angivna dagar kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

En omvänd repa är ett avtal där en part köper värdepapper från en annan part med ett avtal om att sälja dem vidare till ett överenskommet pris. Det ekonomiska innehållet i denna transaktion liknar en tidsbunden inlåning med säkerhet. Riskerna och fördelarna med säkerheten ligger kvar hos överlåtaren, medan förvärvaren förväntar sig att få tillbaka kapitalbeloppet och den avtalsenliga räntan. Följaktligen redovisas omvända repor till upplupet anskaffningsvärde. EU ingår dessa transaktioner uteslutande i syfte att hantera likviditeten och utnyttjar därmed möjligheten att placera överskottslikviditet till attraktiva räntor under en mycket kort period som inte överstiger tre månader. Följaktligen kategoriseras de som likvida medel.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom för de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.

ii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom 12 månader räknat från balansdagen.

EU innehar inga sådana tillgångar i slutet av denna rapporteringsperiod.

iii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet

EU klassificerar följande finansiella tillgångar till verkligt värde utifrån resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet:

—

Derivat.

—	Investeringar i eget kapital och investeringar i penningmarknadsfonder eller i samlade portföljfonder.

—	Andra investeringar i kapital likställt med eget kapital (t.ex. riskkapitaltransaktioner).

EU klassificerar sina skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet, eftersom skuldförbindelseportföljer förvaltas och utvärderas på grundval av portföljens verkliga värde (t.ex. den gemensamma avsättningsfonden enligt artikel 215 i budgetförordningen).

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom 12 månader räknat från balansdagen.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp av finansiella tillgångar som klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital och till verkligt värde utifrån resultatet redovisas på sin transaktionsdag, dvs. den dag då EU åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.

Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde utifrån resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde utifrån resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till symbolisk ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.

När ett långfristigt lån beviljas utan ränta eller till en ränta som ligger under marknadsräntan kan dess verkliga värde uppskattas som nuvärdet av alla framtida kontantinflöden diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Lån som beviljas inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och lån för finansiellt stöd värderas första gången till sitt nominella belopp, där transaktionspriset anses vara lånets verkliga värde. Det beror på följande:

—

Marknadsförhållandena för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från villkoren på de kapitalmarknader som används för att emittera kommersiella eller statliga skulder. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar sätts marknadspriserna med hänsyn till dessa alternativkostnader. För EU finns dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU:s upplåning görs bara i syfte att låna ut medlen. Det innebär att EU inte har tillgång till alternativ utlåning eller alternativa investeringar för de upplånade beloppen. Eftersom det inte finns några alternativkostnader finns heller inget underlag för jämförelser med marknadspriser. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnader inte är tillämpliga ger marknadspriset i själva verket ingen rättvisande bild av basen för EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning med hänvisning till kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—	Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser bör den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner vara den som debiteras.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital värderas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet redovisas i reserven för verkligt värde, med undantag för valutakursdifferenser på monetära tillgångar som redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde utifrån resultatet värderas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Verkligt värde vid efterföljande värdering

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad baseras på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i allt väsentligt liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettovärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital.

För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. För tillgångar värderade till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital redovisas förlustavsättningen i nettotillgångar/eget kapital och minskar inte den finansiella tillgångens redovisade värde i balansräkningen. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.

Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.

a) Stegvisa strategier

Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.

Indelningen i steg beror huvudsakligen på motpartens kreditvärdering. Den stegvisa modellen bygger på en relativ bedömning av kreditrisken, dvs. EU kan ha olika lån med samma motpart i olika steg, beroende på motpartens ursprungliga kreditrisk. EU har en unik institutionell status och lånar ut pengar till sina medlemsstater eller stater i svårigheter. Som ett resultat av detta tillämpar EU också en kvalitativ bedömning av kreditrisken på grundval av övervakning av den ekonomiska situationen för låntagare i svårigheter.

Steg 1 – Ingen betydande ökning av kreditrisken

Lån till motparter med kreditbetyget god kreditvärdering (dvs. mellan AAA (Aaa) och BBB- (Baa3) på kreditvärderingsskalan S-P/Fitch (Moodys) eller motsvarande extern eller intern kreditvärdering) på balansdagen, betraktas som lån med låg kreditrisk och innehas således i steg 1, utom om tidsfristen löpt ut för mer än 30 dagar sedan (se steg 2). Dessutom klassificeras alla lån för vilka det inte har skett någon betydande ökning av kreditrisken, enligt definitionen nedan, i steg 1. För lånen i steg 1 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna på 12 månader.

Steg 2 – betydande ökning av kreditrisken

För att avgöra om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan lånen utfärdades, och därmed om en övergång till steg 2 är tillämplig, använder EU en kombination av kvantitativa och kvalitativa bedömningar.

—	Alla lån för vilka avtalsenliga betalningar är försenade med mellan 31 och 90 dagar flyttas till steg 2.

—

För motparter med kreditbetyg mellan AAA (Aaa) och BB- (Ba3) vid det första redovisningstillfället: Såvida inte lågriskfallet (ovan i steg 1) är tillämpligt anses försämringen vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den på balansdagen är lika med eller större än 3 grader.

—	För motparter med kreditvärdering på B+ (B1) eller B (B2) vid det första redovisningstillfället: Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den aktuella kreditvärderingen är lika med eller större än 2 grader.

—	För motparter med kreditbetyg B- (B3) eller lägre (i CCC/Caa–C-intervallet) vid det första redovisningstillfället: Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den aktuella kreditvärderingen på balansdagen är lika med eller större än 1 grad. och

—	Lån som uppkommit före överföringen till den omarbetade EAR 11 (dvs. den 1 januari 2021), för vilka det inte finns någon tillgänglig information om kreditrisken vid första redovisningstillfället utan onödiga kostnader och insatser, klassificeras i steg 2.

För lån i steg 2 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Steg 3 – Kreditförsämrade lån

Lån klassificeras i steg 3 när de är förfallna till betalning sedan 90 dagar eller när en eller flera händelser inträffar efter lånets uppkomst som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången. Till exempel klassificeras ett lån i steg 3 om

—	det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller bli föremål för annan finansiell rekonstruktion,

—	låntagaren har ett kreditbetyg D som offentliggjorts av ett externt kreditvärderingsinstitut, och

—	låntagaren är på obestånd enligt någon finansiell skyldighet gentemot EU, eller, när det gäller lån för finansiellt stöd, om låntagaren inte fullgör sina skyldigheter gentemot någon annan internationell organisation som finansierar programmet.

För lån i steg 3 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Förvärvade eller utfärdade som kreditförsämrade lån (POCI)

EU innehar också POCI-lån. Dessa är nödlidande lån där EU har betalat in ett garantianspråk till genomförandepartnern. För dessa lån har alla rättigheter övertagits av EU. EU redovisar dem i sin balansräkning till verkligt värde vid första redovisningstillfället. EU klassificerar dem som POCI-lån och beräknar en nedskrivningsreservering på grundval av förväntade kreditförluster under den återstående löptiden. Enligt relevanta avtal mellan EU och genomförandepartner genomförs återkravsförfaranden för EU:s räkning i syfte att uppbära eventuella belopp som förfallit till betalning.

b) Lån till stater

EU grundar sin bedömning av nedskrivning av lån mot bakgrund av arten av EU:s finansiering och dess unika institutionella status.

När det gäller nedskrivning av lån till tredjeländer beräknar EU de förväntade kreditförlusterna med hjälp av externa uppgifter om kreditkvalitet, dock med beaktande av sin status som prioriterad borgenär, vilket minskar kreditrisken. Vid beräkningen av nuvärdet är diskonteringsräntan lånets ursprungliga effektiva ränta. Om ett lån har rörlig ränta är diskonteringsräntan den löpande effektiva ränta som anges i kontraktet.

När det gäller lån till medlemsstater har EU aldrig gjort några nedskrivningsförluster och inte heller drabbats av betalningsinställelser. För dessa lån tar EU, utöver status som prioriterad borgenär, hänsyn till förbindelserna med sina medlemsstater. Dessa två aspekter garanterar i princip att lånen till medlemsstaterna återvinns fullt ut på förfallodagen. EU anser därför att de förväntade kreditförlusterna från lån till medlemsstaterna är försumbara och att en statistisk metod för att beräkna förväntade kreditförluster är olämplig för dessa lån. Därför redovisas inga förväntade kreditförluster i resultaträkningen för lånen till medlemsstaterna.

c) Fordringar

EU värderar nedskrivningsförlusten till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).

d) Likvida medel

EU har likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till 3 månader. De likvida medlen innehas främst i banker med mycket höga kreditbetyg (se not 6.6), vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.

Borttagande ur räkenskaperna

Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten att motta kassaflöden från investeringen har upphört eller när EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Eventuella skillnader mellan det bokförda värdet vid borttagandet ur räkenskaperna och transaktionspriset redovisas som vinst eller förlust i resultaträkningen. Försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital och till verkligt värde utifrån resultatet redovisas på transaktionsdagen.

1.5.6 Lagerstockar

Lagerstockarna värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljning. Lagerstockar som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till anskaffningsvärdet eller det beräknade återanskaffningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7 Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse mottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt eller beslut eller i en särskild överenskommelse eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagaren inte har några bidragsberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till EU. Eftersom EU behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.

Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

Ränta på förfinansiering redovisas när den är intjänad i enlighet med det tillämpliga avtalet. På basis av de mest tillförlitliga uppgifterna görs en beräkning av den upplupna ränteintäkten vid årets slut och inkluderas i balansräkningen.

Övriga förskott till medlemsstaterna som härrör från återbetalning av EU för belopp som utbetalats som förskott av medlemsstaterna till de egna stödmottagarna (inklusive finansieringsinstrument med delad förvaltning) redovisas som tillgångar under rubriken förfinansiering. Övriga förskott till medlemsstaterna värderas därefter till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus en bästa uppskattning av de slutliga stödmottagarnas faktiska bidragsberättigande kostnader, beräknade utifrån rimliga och väl underbyggda antaganden.

Bidragen till EU:s förvaltningsfonder (som fastställs i artikel 238 i budgetförordningen) som inte konsoliderats inom Europeiska kommissionen (dvs. förvaltningsfonderna Afrika och Bêkou), eller till andra icke konsoliderade enheter, klassificeras som förfinansiering eftersom syftet är att förse förvaltningsfonden med en fixkassa för att kunna finansiera särskilda åtgärder som omfattas av förvaltningsfondens mål. EU-bidragen till förvaltningsfonder värderas till det ursprungliga beloppet för EU-bidragen minus bidragsberättigande kostnader, inklusive uppskattade belopp vid behov, som förvaltningsfonden ådragit sig under rapporteringsperioden och som hänförts till EU-bidraget i enlighet med den underliggande överenskommelsen.

1.5.8 Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”transaktioner utan motprestation”, dvs. när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. krav på egna medel från medlemsstaterna).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation är finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, med undantag för vissa belopp för finansiella garantiavtals fordringsdelar som klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet (se not 1.5.5).

Krav utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning av krav utan motprestation görs när det finns objektiva belägg för att EU inte kommer att kunna uppbära hela beloppet enligt de ursprungliga villkoren för ett krav utan motprestation. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning görs, baserad på tidigare erfarenheter, också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 när det gäller behandlingen av upplupna intäkter vid årets slut.

Belopp som visas och redovisas som krav utan motprestation är inte finansiella instrument, eftersom de inte uppkommer genom ett kontrakt som skulle ge upphov till en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. I noterna till den finansiella rapporten för helåret redovisas dock krav utan motprestation tillsammans med fordringar avseende transaktioner med motprestation när det är lämpligt.

1.5.9 Likvida medel

Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och omfattar likvida medel, avistainlåning eller inlåning med kort varsel hos banker, omvända repor och andra kortfristiga mycket likvida investeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader som innehas i syfte att fullgöra kortfristiga kontantåtaganden och förvalta likviditet snarare än för investeringsändamål eller andra ändamål.

1.5.10 Ersättningar till anställda

EU ger sina anställda en rad ersättningar (löneförmåner och socialförsäkring). Av redovisningsskäl måste dessa klassificeras som kortfristiga och som ersättningar efter avslutad anställning.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda är sådana förmåner som förfaller till betalning inom tolv månader efter den rapporteringsperiod då de anställda tillhandahöll tjänsten och omfattar exempelvis löner, betald semester och sjukfrånvaro samt andra kortfristiga ersättningar. Kortfristiga ersättningar till anställda tas upp som en kostnad när tjänsten tillhandahålls. Den förväntade utbetalningen redovisas som en skuld om EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att betala med anledning av den anställdas tjänstgöring under tidigare perioder och om förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ersättningar efter avslutad anställning

EU beviljar anställda en rad ersättningar efter avslutad anställning, däribland ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner som utbetalas enligt pensionssystemet för EU-tjänstemän, samt sjukförsäkring via det gemensamma sjukförsäkringssystemet (se not 2.9). Dessa ersättningar utbetalas inom ramen för en enda plan – även om de är uppdelade i två ordningar – och måste behandlas på samma sätt för att ge en rättvisande bild av situationen och återspegla den ekonomiska verkligheten.

—

Pensionssystemet för EU-tjänstemän: De ersättningar som beviljas enligt detta teoretiskt finansierade (34) system omfattar ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner samt utbetalning av familjetillägg och ersättning i händelse av dödsfall före pensionering till anställda som arbetar eller har arbetat vid EU:s institutioner, organ eller byråer och till efterlevande till personer som avlidit i tjänsten eller efter pension. De anställda betalar in en tredjedel av den förväntade kostnaden för dessa ersättningar via sina löner.

—

Gemensamma sjukförsäkringssystemet: Inom ramen för detta system erbjuder EU anställda vid Europeiska kommissionen eller i EU:s övriga institutioner, byråer och organ sjukförsäkring genom att ersätta deras hälso- och sjukvårdskostnader. Ersättningar via detta system till personer som inte är i aktiv tjänst (exempelvis pensionärer eller föräldralösa barn) klassificeras som ersättningar efter avslutad anställning.

EU tillhandahåller också ersättningar efter avslutad anställning till ledamöter i EU-institutionerna genom separata pensionssystem. Dessa anges under rubriken ”andra pensionssystem”. Enligt dessa system ger EU pensionsförmåner till ledamöter/medlemmar i kommissionen, domstolen och tribunalen, revisionsrätten, rådet, Europaparlamentet, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen. Genom det gemensamma sjukförsäkringssystemet ersätter EU ledamöters/medlemmars av EU-institutioner hälso- och sjukvårdsutgifter.

Dessa ersättningar efter avslutad anställning definieras av EU som åtaganden enligt förmånsbestämda planer och beräknas varje balansdag genom en uppskattning av det belopp av framtida förmåner som anställda har tjänat in under innevarande och tidigare perioder. Beloppet diskonteras och avdrag görs för det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Varje år beräknas det förmånsbestämda åtagandet enligt den så kallade projected unit credit-metoden.

Ersättningar efter avslutad anställning till EU:s anställda ingår i en gemensam plan som omfattar både ett pensionssystem och ett sjukförsäkringssystem, där rätten till sjukförsäkring i det gemensamma sjukförsäkringssystemet är beroende av att man intjänat rätten inom pensionssystemet. Ersättningar efter avslutad anställning till EU:s anställda ingår i en gemensam plan som omfattar både ett pensionssystem och ett sjukförsäkringssystem, där rätten till sjukförsäkring i det gemensamma sjukförsäkringssystemet är beroende av att man intjänat rätten inom pensionssystemet. Enligt denna gemensamma plan, som fastställs i tjänsteföreskrifterna, förvärvas efter tio års tjänstgöring vissa rättigheter, såsom rätten till uppskjuten och nedsatt pension genom pensionssystemet.

De rättigheter som de anställda tjänar in enligt den gemensamma planen under sina senare tjänsteår är väsentligt högre än de först intjänade rättigheterna, vilket återspeglas i efterföljande årliga förvärvade pensionsrättigheter. För att visa den underliggande transaktionens ekonomiska substans, vilket krävs för att den finansiella rapporteringen kvalitativt sett ska ge en rättvisande bild, som beskrivs både i EAR 1 och i den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn, har den upplupna kostnaden för tjänstgöringen räknats ut linjärt över den beräknade aktiva tjänsteperioden, dvs. från den tidpunkt då tjänstgöringen leder till rättigheter enligt planen (vare sig rättigheterna är avhängiga av fortsatt tjänstgöring eller ej) fram till den dag då ytterligare tjänsteperioder inte leder till någon väsentlig ökning av rättigheterna i enlighet med planen, annat än från ytterligare löneökningar. Denna metod tillämpas konsekvent på de rättigheter som anges i den gemensamma planen.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettoförpliktelsen innefattar aktuariella vinster och förluster och avkastningen på förvaltningstillgångar och tas omgående upp i nettotillgångar.

EU redovisar nettoräntekostnader (nettoränteintäkter) och övriga kostnader för förmånsbestämda planer i resultaträkningen under rubriken ”Personal- och pensionskostnader”.

När rättigheter ändras eller reduceras, förs de ändrade rättigheter som hänför sig till tidigare tjänstgöring eller vinsten eller förlusten till följd av reduceringen omgående upp i resultaträkningen. Vinster och förluster vid reglering redovisas när regleringen sker. Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omgående upp i resultaträkningen, om inte ändringar bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under en viss tidsperiod.

1.5.11 Avsättningar

Avsättningar redovisas när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part som härrör från tidigare händelser, om det är mer sannolikt än inte att utbetalningar kommer att behövas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida verksamhetsförluster. En avsättning ska göras med det belopp som på balansdagen utgör den bästa uppskattningen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När avsättningen avser en stor mängd poster uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med sina sannolikheter (väntevärdesprincipen).

Avsättningar för förlustkontrakt görs med det lägsta nuvärdet av antingen förväntade kostnader för uppsägning av kontraktet eller de förväntade nettokostnaderna om kontraktet fortsätter löpa.

1.5.12 Finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till verkligt värde utifrån resultatet, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde eller som skulder för finansiella garantiavtal.

Upplåning

Upplåningen består av lån från kreditinstitut och skulder som styrkts med intyg (EU-obligationer, EU-insättningar och EU-skuldväxlar). De redovisas inledningsvis till verkligt värde, dvs. avkastningen på emissionen (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto, alltså utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta inlösenvärde redovisas i resultaträkningen under låneperioden enligt effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden. De av EU:s transaktionskostnader som sedermera belastar den slutliga lånemottagaren är oväsentliga och redovisas direkt i resultaträkningen.

Upplåningen klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom 12 månader från balansdagen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet

Här ingår derivat när deras verkliga värde är negativt. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet, se not 1.5.5.

Denna kategori omfattar garantier som EU ger till finansinstitut för kapitalinvesteringar. Dessa garantier klassificeras som finansiella instrument som är derivat och som redovisas som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde utifrån resultatet, eftersom de inte uppfyller definitionen på ett finansiellt garantiåtagande. EU:s finansiella tillgångar eller skulder värderas utifrån värdet på de underliggande investeringarna.

Skulder för finansiella garantiavtal

EU redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett kontrakt som kräver att EU gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Om garantiavtalet kräver att EU gör betalningar till följd av prisförändringar på finansiella instrument eller förändringar av andra underliggande variabler är garantiavtalet ett derivat, dvs. en finansiell skuld värderad till verkligt värde utifrån resultatet. Alla andra garantiavtal redovisas som finansiella avsättningar.

Skulder för finansiella garantiavtal tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. Detta är lika med nettonuvärdet av den premie som ska betalas, om den fastställs på marknadsmässiga villkor. Om ingen garantipremie tas ut eller om ersättningen inte är verkligt värde, fastställs det verkliga värdet på grundval av de noterade priserna på en aktiv marknad för finansiella garantiavtal som är direkt likvärdiga med det ingångna finansiella garantiåtagandet, om sådana finns, eller med hjälp av en värderingsmetod. Om inget tillförlitligt mått på verkligt värde kan fastställas, vare sig genom direkt observation av en aktiv marknad eller genom en annan värderingsmetod, värderas skulden för finansiella garantiavtal första gången till beloppet för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid.

Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering, som övervakas genom att fördela finansiella garantiavtal till olika steg. Den viktigaste riskindikatorn för fördelningen av finansiella garantiavtal till olika steg är kreditvärderingen för den garanterade skulden. I den stegvisa modellen jämförs den ursprungliga kreditvärderingen med den på balansdagen.

Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiåtaganden till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som redovisades vid första redovisningstillfället minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiåtaganden till det högsta av de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid och det belopp som redovisades vid första redovisningstillfället minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning.

Kriterierna för stegtilldelning för garanterade skulder i finansiella garantiavtal som avser ett enskilt skuldinstrument är desamma som för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde (se not 1.5.5).

Kriterierna för stegtilldelning för den garanterade skulden i portföljgarantier följer samma kriterier som för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, med följande undantag:

—	Det viktade genomsnittliga kreditbetyget för den garanterade portföljen, eller kreditbetyget för garantin, beaktas för kriterierna för stegtilldelning, och inte kreditbetyget för de enskilda skuldinstrumenten var för sig.

—	För garantier med kreditbetyg mellan AAA (Aa1) och BB- (Ba3) vid det första redovisningstillfället: Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och kreditvärderingen på balansdagen är lika med eller större än 1 grad.

—	För garantier med kreditvärdering på B+ (B1) eller lägre vid det första redovisningstillfället: Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och kreditvärderingen på balansdagen är lika med eller större än 1 grad.

Alternativt, om kreditvärderingen inte finns tillgänglig men en uppskattning av de förväntade årliga anspråken gjordes vid det första redovisningstillfället, anses den faktiska nivån på anspråk jämfört med den ursprungligen planerade också vara en rimlig riskindikator för bedömningen av betydande ökningar av kreditrisken.

Utöver ovanstående kriterier kan EU tillämpa en kvalitativ bedömning av betydande ökningar av kreditrisken på grundval av ytterligare, rimlig och motiverad information som finns tillgänglig.

Finansiella garantiavtal som uppkom före övergången till den omarbetade EAR 11 (dvs. före den 1 januari 2021), för vilka ingen information om kreditrisken vid första redovisningstillfället finns tillgänglig utan onödiga kostnader och insatser, klassificeras i steg 2.

Klassificering till steg 3 och POCI gäller inte för finansiella garantiavtal.

Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om EU har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.

Bidrag med villkor

De av EU:s förvaltningsfonder som betraktas som en del av kommissionens verksamhet (exempelvis förvaltningsfonden Madad och förvaltningsfonden Colombia) redovisas i kommissionens räkenskaper och konsolideras sedan i EU:s årsredovisning. Bidrag från andra givare till dessa förvaltningsfonder uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation. De redovisas som finansiella skulder till dess att de villkor som är knutna till de överförda bidragen är uppfyllda, dvs. att förvaltningsfonden ådrar sig stödberättigande kostnader. En förvaltningsfond ska finansiera särskilda projekt och sedan återbetala överskjutande medel när fonden avvecklas. På balansdagen tas utestående bidragsskulder upp till ett värde som motsvarar erhållna bidrag minus förvaltningsfondens kostnader, däribland beräknade belopp om det är nödvändigt. I rapporteringen fördelas nettokostnaderna mellan bidragen från andra givare, proportionellt i förhållande till de nettobidrag som inbetalades den 31 december. Denna fördelning mellan bidragen är bara vägledande. När förvaltningsfonden avvecklas beslutar dess styrelse hur de återstående medlen ska fördelas.

Samma mätprinciper gäller för de externa bidragen till EU-programmen, om sådana bidrag tas emot på villkoret att resurserna används i enlighet med bidragsöverenskommelserna eller på annat sätt för att återlämna dem till bidragsgivaren.

1.5.13 Betalningsåtaganden

En stor andel av EU:s betalningsåtaganden utgörs av obetalda ersättningsanspråk från mottagare av bidrag eller annan EU-finansiering (transaktioner utan motprestation). De bokförs som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket tas emot. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är bidragsberättigande värderas betalningsåtagandena till det belopp som godkänts som bidragsberättigande.

Betalningsåtaganden som avser inköp av varor eller tjänster redovisas när fakturan inkommer till det ursprungliga beloppet, medan den motsvarande berättigade kostnaden tas upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14 Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helår för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helår vid årets utgång avseende tjänster som utförts och varor som levererats av EU men där ingen faktura utställts, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut redovisas upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situationen. Analogt gäller att kostnader tas upp som förutbetalda kostnader för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förskott för tjänster eller varor som ännu inte har erhållits eller mottagits.

1.6 RESULTATRÄKNING

1.6.1 Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Den största delen av EU:s intäkter härrör från transaktioner utan motprestation enligt följande:

BNI-baserade egna medel, momsbaserade egna medel och egna medel från plastförpackningsavfall

Intäkter redovisas för den period för vilken kommissionen uppmanar medlemsstaterna att lämna sina bidrag genom att betala in medel. Intäkterna värderas till sitt ”infordrade belopp”. Eftersom egna medel från BNI, moms och plastförpackningsavfall baseras på beräkningar av uppgifterna för det berörda budgetåret kan de revideras allt eftersom ändringar uppkommer fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska tas upp netto i resultatavräkningen för den period då ändringen sker.

Traditionella egna medel

Krav utan motprestation och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna uppburit under perioden, men ännu inte betalat in till kommissionen och de tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader som medlemsstaterna har rätt till. Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som man beräknar inte kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från böter redovisas när EU har fattat beslut om att ålägga böter och officiellt delgivit adressaten sitt beslut. Efter beslutet att ålägga böter kan de bötfällda enheterna inom två månader efter delgivningen antingen

—	godta beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt uppbärs av EU, eller

—	invända mot beslutet genom att överklaga enligt de förfaranden som fastställs i EU-rätten.

Även om böterna överklagas ska de betalas inom tidsfristen på tre månader, eftersom överklagandet inte har uppskjutande verkan (artikel 278 i EUF-fördraget). De likvida medel som tas emot avräknas mot kravet. Företaget kan dock, efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare, i stället lämna in en bankgaranti för beloppet. I så fall är böterna fortfarande redovisade som ett krav. Om varken likvida medel eller en garanti tas emot och företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ned.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt har betalat in böterna, redovisas det inbetalda beloppet som en eventualförpliktelse, men om det förefaller sannolikt att tribunalen inte kommer att döma till förmån för EU görs en avsättning för att täcka denna risk. Om en bankgaranti i stället ställts ut görs en nedskrivning av det utestående kravet.

Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter och eventuella eventualförpliktelser ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inbetalda böter i en särskilt inrättad bötesfond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument.

Redovisning av det föregående årets budgetöverskott

Enligt artikel 18.1 i budgetförordningen ska budgetöverskottet för ett visst budgetår tas upp i budgeten för påföljande budgetår som inkomst. I resultaträkningen redovisas dessa intäkter under ”Övriga intäkter från transaktioner utan motprestation” (se not 3.8), med en motsvarande post i ”Belopp som ska infordras från medlemsstaterna”, en komponent i nettotillgångarna (se not 2.15).

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntesatsen ska EU göra en uppskattning av kassaflöden och därvid beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis möjligheter till förskottsbetalning) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen inbegriper alla avgifter och räntepunkter som avtalsparterna betalat eller mottagit sinsemellan och som ingår i den effektiva räntesatsen, transaktionskostnaderna och övriga över- eller underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar anses vara kreditförsämrad (steg 3), redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningsförlusten.

Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.

Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet

Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta. Se också not 3.9.

Intäkter från finansiella garantiavtal

Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som EU är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig. Den tillämpade avskrivningsplanen tar hänsyn till den tid som förflutit och den garanterade exponeringens volym. Intäkter från finansiella garantiavtal omfattar även avskrivning av skulder för finansiella garantiavtal om garantin ställdes utan ersättning eller till nominellt vederlag.

1.6.2 Kostnader

Merparten av EU:s kostnader består av kostnader utan motprestation. De avser överföringar till stödmottagare och kan vara av tre olika slag: i) fordringar, ii) överföringar enligt överenskommelse samt skönsmässigt beviljade stöd, samt iii) bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt de relevanta bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller redovisningskriterierna godkänns som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.

Kostnader med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen beräknas och kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.

1.7 EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1 Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser och som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och som inte helt ligger inom EU:s kontroll. Upplysningar om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.7.2 Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som härrör från tidigare händelser och som bara kommer att bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och som inte helt ligger inom EU:s kontroll, eller en befintlig förpliktelse som härrör från tidigare händelser, men som inte redovisas, antingen på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller under de sällsynta omständigheter när förpliktelsens belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysningar lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.

1.8 KASSAFLÖDESANALYS

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att skapa en grund för att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av att nyttja dessa medel.

Kassaflödesanalysen sammanställs enligt den indirekta metoden. Därmed justeras det ekonomiska resultatet för budgetåret för transaktioner som inte påverkar likviditeten, upplupna och förutbetalda tidigare eller framtida in- och utbetalningar, samt intäkter och kostnader förknippade med investeringskassaflöden.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta redovisas i EU:s rapporteringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen av den utländska valutan används den valutakurs som gäller på dagen för kassaflödet.

I kassaflödesanalysen indelas kassaflödena under redovisningsperioden i operativ verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.

Operativ verksamhet är sådan EU-aktivitet som inte är investerings- eller finansieringsverksamhet. Den svarar därför för merparten av EU:s verksamhet.

I investeringsverksamheten ingår förvärv och försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte ingår i likvida medel. Investeringsverksamhet inkluderar inte lån till stödmottagare eftersom de utgör en del av de allmänna målen och därmed EU:s dagliga verksamhet. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

Finansieringsverksamhet är verksamhet som resulterar i ändringar i storlek på och sammansättning av annan upplåning än den som beviljas stödmottagare enligt rygg-mot rygg-metoden eller för förvärv av materiella anläggningstillgångar (som ingår under operativ verksamhet).

2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
Redovisat bruttovärde den 31.12.2024	2 257
Nyförvärv	267
Avyttringar	(70)
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	0
Övriga ändringar	–
Redovisat bruttovärde den 31.12.2025	2 455
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2024	(1 162 )
Avskrivningskostnad under året	(213)
Återförda avskrivningar	1
Avyttringar	54
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	0
Övriga ändringar	(1)
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2025	(1 320 )
Redovisat nettovärde den 31.12.2025	1 135
Redovisat nettovärde den 31.12.2024	1 095

Det redovisade nettovärdet vid utgången av 2025 på 1 135 miljoner euro omfattar främst internt genererad programvara som redan är i drift (405 miljoner euro), internt genererad programvara under uppförande (354 miljoner euro) samt förvärvad programvara (375 miljoner euro).

2.2 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Kategorin rymdtillgångar omfattar operativa anläggningstillgångar kopplade till EU-rymdprogrammen: de globala systemen för satellitnavigering (GNSS), dvs. Galileo och Egnos, den operativa förvaltningen av navet för den statliga satellitkommunikationen (Govsatcom), det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning, programmet för säker konnektivitet och Copernicus, det europeiska jordobservationsprogrammet. Tillgångar för rymdprogram som ännu inte är operativa tas upp som tillgångar under uppförande. Tillgångar med anknytning till EU:s rymdprogram uppförs med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Galileosystemet omfattar för närvarande 30 satelliter. Galileos operativa anläggningstillgångar, som omfattar både satelliter och markanläggningar, uppgick den 31 december 2025 till 2 630 miljoner euro netto efter ackumulerade avskrivningar (2024: 2 987 miljoner euro). De återstående tillgångarna under uppförande uppgick till totalt 2 592 miljoner euro (2024: 2 145 miljoner euro).

Vad gäller Copernicus är 10 satelliter i drift medan 22 satelliter och instrument håller på att uppföras. Det totala värdet av Copernicus operativa anläggningstillgångar uppgår till 845 miljoner euro (2024: 492 miljoner euro), netto efter ackumulerade avskrivningar. Ytterligare 3 645 miljoner euro som avser Copernicussatelliter redovisas som tillgångar under uppförande (2024: 3 520 miljoner euro).

Anläggningstillgångar relaterade till Egnos markbundna infrastruktur på 182 miljoner euro (2024: 160 miljoner euro) ingår också under rubriken rymdtillgångar. Dessutom uppgår Egnos tillgångar under uppförande till 346 miljoner euro (2024: 345 miljoner euro).

Europeiska unionens program för statlig satellitkommunikation (Govsatcom) syftar till att tillhandahålla säker, resilient och kostnadseffektiv satellitkommunikationskapacitet för säkerhets- och trygghetskritiska uppdrag och statliga insatser som förvaltas av EU och dess medlemsstater, inbegripet nationella säkerhetsaktörer och EU:s byråer och institutioner. Govsatcoms tillgångar under uppförande uppgår till 9 miljoner euro (2024: 0 euro).

Programmet för säker konnektivitet har två huvudsyften:

—	säkerställa global tillgång till säkra statliga satellitkommunikationstjänster för skydd av kritisk infrastruktur, övervakning, yttre åtgärder och krishantering,

—	samt att göra det möjligt för den privata sektorn att tillhandahålla kommersiella tjänster, såsom att erbjuda höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela EU.

Programmets tillgångar under uppförande uppgår till 454 miljoner euro (2024: 0 euro).

Materiella anläggningstillgångar

miljoner euro
	Mark och byggnader	Rymd-tillgångar	Anläggningar och utrustning	Möbler och fordon	Dator-hårdvara	Övrigt	Finansiella leasingavtal	Tillgångar under uppförande	Totalt
Redovisat bruttovärde den 31.12.2024	6 528	9 056	483	255	714	308	2 075	6 528	25 945
Nyförvärv	44	1	23	13	76	14	5	2 029	2 205
Avyttringar	(9 )	(113 )	(24 )	(37 )	(87 )	(35 )	(2 )	(0 )	(306 )
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	73	811	0	(0 )	0	2	–	(886 )	(0 )
Övriga ändringar	(3 )	–	0	0	1	0	–	–	(2 )
Redovisat bruttovärde den 31.12.2025	6 630	9 755	482	231	705	292	2 079	7 671	27 843
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2024	(4 106 )	(5 417 )	(423 )	(177 )	(575 )	(225 )	(1 309 )		(12 232 )
Avskrivningskostnad under året	(145 )	(777 )	(24 )	(17 )	(75 )	(18 )	(75 )		(1 131 )
Återförda avskrivningar	0	–	0	(0 )	8	1	–		8
Avyttringar	8	96	23	36	76	30	2		270
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	(0 )	–	(0 )	(0 )	0	0	–		0
Övriga ändringar	2	–	(0 )	0	(0 )	(0 )	–		1
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2025	(4 240 )	(6 098 )	(425 )	(161 )	(566 )	(214 )	(1 382 )		(13 086 )
REDOVISAT NETTOVÄRDE DEN 31.12.2025	2 390	3 657	57	70	138	77	696	7 671	14 756
REDOVISAT NETTOVÄRDE DEN 31.12.2024	2 420	3 639	60	76	139	84	766	6 528	13 713

2.3 INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

EU:s andel, företrädd av kommissionen, i Europeiska investeringsfonden (EIF) behandlas som ett intresseföretag med användning av kapitalandelsmetoden vid redovisning. EIF är EU:s finansinstitut som specialiserat sig på att tillhandahålla riskkapital och garantier till små och medelstora företag. EIF fungerar som ett offentlig-privat partnerskap, vars medlemmar är Europeiska investeringsbanken (EIB), EU och en grupp av finansinstitut.

Den 31 december 2025 innehade EU 29,7 % av ägarintressena i EIF (2024: 29,7 %) och 29,7 % av rösträtterna (2024: 29,7 /) I enlighet med stadgarna krävs att EIF gör avsättningar till en stadgeenlig reserv med minst 20 % av sitt årliga nettoresultat till dess den samlade reserven uppgår till 10 % av det tecknade kapitalet. Ur denna reserv görs inga utdelningar.

I tabellen nedan visas årets rörelse för EU:s deltagande i EIF.

miljoner euro
	Europeiska investeringsfonden
Andelar som innehades den 31.12.2024	1 446
Bidrag	–
Mottagna utdelningar	(8 )
Andel i nettoresultat	69
Andel av nettotillgångarna	16
Andelar som innehades den 31.12.2025	1 524

EIF:s sammanfattade finansiella information:

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
	Totalt EIF	Totalt EIF
Tillgångar	9 023	7 789
Skulder	(3 896 )	(2 923 )
Överskott/(underskott)	233	280

Avstämningen av den sammanfattade finansiella informationen enligt ovan i förhållande till det redovisade värdet på andelarna i EIF är följande:

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Intresseföretagets nettotillgångar	5 127	4 866
EU:s ägarintressen i EIF	29,7 %	29,7 %
Redovisat värde	1 524	1 446

EU, som företräds av kommissionen, hade den 31 december 2025 betalat in 20 % av sina tecknade andelar av EIF:s kapital och de belopp som ännu inte infordrats fördelar sig på följande sätt:

miljoner euro
	Totalt kapital i EIF	EU:s tecknande
Totalt aktiekapital	7 370	2 190
Inbetald del	(1 474 )	(438 )
Belopp som inte infordrats	5 896	1 752

2.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	2.4.1	314 887	269 903
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2	47 919	39 058
		362 806	308 961
Kortfristiga
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	2.4.1	18 545	13 677
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2	4 746	5 700
		23 291	19 377
Totalt		386 097	328 338

2.4.1 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Lån till medlemsstater och tredjeländer	2.4.1.1	332 821	283 114
Övriga lån	2.4.1.2	611	466
Totalt		333 432	283 580
Långfristiga		314 887	269 903
Kortfristiga		18 545	13 677

2.4.1.1 Lån till medlemsstater och tredjeländer

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Lån till medlemsstaterna	286 301	251 457
Lån till tredjeländer	46 520	31 656
Totalt den 31.12.2025	332 821	283 114
Långfristiga	314 764	269 782
Kortfristiga	18 056	13 332

Lån till medlemsstaterna

miljoner euro
	Recovery and Resilience Facility (RRF)	Sure	EFSM	Betalningsbalansstöd	Totalt
Totalt den 31.12.2024	110 120	98 839	42 297	201	251 457
Nya lån (nominellt)	47 218	–	–	–	47 218
Återbetalningar	–	(8 000 )	(4 900 )	(200 )	(13 100 )
Ändringar i redovisat värde	876	(135 )	(15 )	(1 )	726
Totalt den 31.12.2025	158 215	90 705	37 382	–	286 301
Långfristiga	155 904	82 594	30 818	–	269 316
Kortfristiga	2 310	8 111	6 564	–	16 985

Det nominella värdet på lån till medlemsstaterna den 31 december 2025 var 283,4 miljarder euro (2024: 249,2 miljoner euro), varav 155,9 miljarder euro avser lån inom ramen för återhämtningsinstrumentet till faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU.

I denna tabell, och i tabellen för lån till tredjeländer nedan, motsvarar raden ”Ändringar i redovisat värde” förändringen i upplupen ränta och förändringen i över- och underkurser (nya över- och underkurser och avbetalningar).

Programmen Sure, EFSM och betalningsbalansstöd har genomförts enligt back-to-back-principen. Detta innebär att lånen finansierades genom motsvarande upplåning, på samma villkor. Förfallodagarna är desamma, emissionspremierna/-rabatterna och kostnaderna debiteras låntagaren. Vid förfallodagen återbetalar låntagaren kommissionen och kommissionen betalar tillbaka upplåningen. För lån inom ramen för RRF finansierade genom återhämtningsinstrumentet finns det inget back-to-back-förhållande mellan lånevillkoren och villkoren för upplåning. Dessa lån finansieras genom den enhetliga finansieringsstrategin, som förklaras i not 2.11.1.1.

RECOVERY AND RESILIENCE FACILITY (RRF)

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som inrättades 2021 för att hjälpa medlemsstaternas ekonomier att återhämta sig från covid-19-pandemin och bli resilienta i samband med den gröna och digitala omställningen. Inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument lånar kommissionen medel som faciliteten för återhämtning och resiliens använder för att finansiera medlemsstaternas reformer och investeringar. Dessa måste vara i linje med EU:s prioriteringar och hantera de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och socialpolitiken. Finansieringen kan vara antingen ett lån (återbetalningspliktigt stöd) eller ett bidrag (icke återbetalningspliktigt stöd, se not 2.5). Medlemsstaterna kan få finansiering upp till ett tidigare överenskommet anslag för lån och bidrag. För att få stöd måste medlemsstaterna lämna in sina nationella planer för återhämtning och resiliens till Europeiska kommissionen. I varje plan anges de reformer och investeringar som ska genomföras före utgången av 2026 med tydliga delmål och mål som ska analyseras av Europeiska kommissionen och godkännas av Europeiska rådet. Lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens kan betalas ut till och med den 31 december 2026, men först efter det att de överenskomna delmålen och målen har uppnåtts.

År 2023 ändrades förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens så att det blev möjligt för medlemsstaterna att lägga till ett REPowerEU-kapitel i sina nationella planer för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna kan finansiera investeringar och reformer för att uppnå REPowerEU-målen. Finansieringen kan även ske med lån, med hjälp av lånemedel från faciliteten för återhämtning och resiliens som ännu inte begärts av medlemsstaterna. Rubriken faciliteten för återhämtning och resiliens i tabellen ovan omfattar således även REPowerEU-lånen.

Den 31 december 2025 uppgick de undertecknade låneavtalen till 277,2 miljarder euro (jämfört med 290,9 miljarder euro vid utgången av 2024; beloppet minskade till följd av nedskrivningar av vissa låneavtal). 155,9 miljarder euro i lån har betalats ut och är utestående i slutet av 2025.

Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)

Sure tillhandahåll ekonomiskt stöd för att hålla folk i arbete och stödja arbetstillfällen som påverkas av covid-19-pandemin. Tillgången till instrumentet upphörde den 31 december 2022. De utbetalda lånen per den 31 december 2024 uppgick till 98,4 miljarder euro (nominellt värde) och det fanns inga utestående utbetalningar. År 2025 återbetalade medlemsstaterna 8 miljarder euro i Sure-lån.

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

EFSM gjorde det möjligt att bevilja ekonomiskt stöd till en medlemsstat som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Programmet har löpt ut med undantag för specifika transaktioner, såsom förlängningen av lånens löptid. År 2025 återbetalade Irland 2,4 miljarder euro i förfallna EFSM-lån. Portugal begärde förtida återbetalning av två lån till ett totalt belopp av 2,5 miljarder euro. Återbetalningen av lånen genomfördes till marknadspris för de underliggande obligationerna. Denna transaktion ledde till vinster eller förluster till följd av borttagande av lån ur räkenskaperna (se noterna 3.9 och 3.15). De underliggande EU-obligationerna överfördes till den enhetliga finansieringspoolen (se not 2.11.1.1).

Betalningsbalansstöd

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansieringsinstrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till EU-medlemsstater som inte har infört euron. År 2025 återbetalade Lettland det sista utestående betalningsbalanslånet i sin helhet.

Lån till tredjeländer

miljoner euro
	Makro-ekonomiskt stöd	Ukraina-faciliteten	Euratom	Faciliteten för västra Balkan	Moldavien-faciliteten	Totalt
Totalt den 31.12.2024	23 831	7 623	203	–	–	31 656
Nya lån (nominellt)	18 366	10 052	–	184	289	28 891
Återbetalningar	(20 )	–	–	–	–	(20 )
Ändringar i redovisat värde	247	104	(0 )	3	4	358
Förändringar i nedskrivningar	(9 164 )	(5 206 )	4	(0 )	(0 )	(14 366 )
Totalt den 31.12.2025	33 260	12 573	207	187	293	46 520
Långfristiga	32 505	12 264	206	184	289	45 448
Kortfristiga	754	310	0	3	4	1 072

Det nominella värdet på lån till tredjeländer den 31 december 2025 var 76,0 miljarder euro (2024: 47,2 miljarder euro).

I denna tabell motsvarar rubriken ”Förändringar i nedskrivningar” omvärderingen av de förväntade kreditförlusterna den 31 december 2025. Rubriken ”Ändringar i redovisat värde” motsvarar förändringen i upplupen ränta och förändringen i över- och underkurser (nya över- och underkurser och avbetalningar).

Euratomprogrammet fungerar enligt rygg-mot-rygg-principen.

Fram till slutet av 2022 finansierades makroekonomiska stödlån enligt rygg-mot-rygg-metoden, medan nya lån inom ramen för det makroekonomiska stödet, i och med genomförandet av programmet för makroekonomiskt stöd+ 2023, huvudsakligen genomförs med användning av den enhetliga finansieringsstrategi som beskrivs i not 2.11.1.1. Eventuella nya program såsom Ukrainafaciliteten, faciliteten för västra Balkan och Moldavienfaciliteten finansieras också genom den enhetliga finansieringsstrategin.

Makroekonomiskt stöd

Makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd till partnerländer som genomgår en betalningsbalanskris.

Den totala nominella exponeringen för utestående makroekonomiska stödlån vid årets slut uppgick till 52,1 miljarder euro (2024: 33,7 miljarder euro), varav 47,1 miljarder euro avsåg Ukraina (2024: 29,0 miljarder euro).

Den 31 december 2025 uppgick nedskrivningsbidraget för makroekonomiska stödlån till 19,4 miljarder euro (2024: 10,2 miljarder euro), varav 19,3 miljarder euro avsåg lånen till Ukraina (2024: 10,1 miljarder euro). Även om alla belopp som förfallit till betalning 2025 från Ukraina betalades i tid och det vid tidpunkten för utarbetandet av årsredovisningen inte finns några förfallna betalningar, återspeglar nedskrivningen i enlighet med redovisningsreglerna de förväntade kreditförlusterna under hela löptiden, som uppskattas med särskild försiktighet på grund av betydande osäkerheter.

I oktober 2024 antogs förordning (EU) 2024/2773 om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om godkännande av nytt makroekonomiskt stöd till Ukraina. Enligt samarbetsmekanismen för Ukraina-lån används extraordinära intäkter från frysta ryska statstillgångar för att bevilja icke återbetalningspliktigt stöd till Ukraina för att hjälpa landet att återbetala bilaterala lån som tillhandahålls av G7-partnerna och EU inom ramen för detta initiativ. EU undertecknade ett låneavtalet om makroekonomiskt stöd med Ukraina i december 2024 till ett belopp på 18,1 miljarder euro. Lånet betalades ut i sin helhet 2025. Eftersom det makroekonomiska stödlånet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån oåterkalleligen beviljades i slutet av 2024 gjordes en avsättning för förväntade kreditförluster på 7,1 miljarder euro (se även not 2.10). År 2025 återfördes denna avsättning och en nedskrivningsreserv på 8,7 miljarder euro redovisades i stället, vilket minskade lånets värde.

År 2025 beviljade EU 740 miljoner euro (2024: 763 miljoner euro) i räntesubventioner för upplupen ränta på de exceptionella makroekonomiska stödlånen och makroekonomiska stöd+-lånen. Detta innebär en ändring av lånevillkoren (se även noterna 3.15 och 6.6) och ingår under ”Ändringar i redovisat värde” i tabellen ovan.

Den 31 december 2025 fanns det 4,3 miljarder euro outnyttjade belopp för vilka villkorade åtaganden gjorts inom ramen för undertecknade låneavtal om makroekonomiskt stöd (2024: 95 miljoner euro).

Lån inom ramen för Ukrainafaciliteten

Förordningen om Ukrainafaciliteten (35) är ett instrument som antogs 2024 och som erbjuder upp till 50 miljarder euro i ekonomiskt stöd till Ukraina, inklusive upp till 33 miljarder euro i statslån, som ska betalas ut till slutet av 2027. 23,2 miljarder euro i lån hade utbetalats till Ukraina fram till slutet av 2025 (2024: 13,1 miljarder euro).

Nedskrivningsreserveringen för dessa lån uppgick till totalt 10,9 miljarder euro per den 31 december 2025 (2024: 5,7 miljarder euro). Det återstår 9,8 miljarder euro i outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal vid årets slut (2024: 19,9 miljarder euro) med villkorade åtaganden om uppfyllelse av de politiska villkoren.

Europeiska atomenergigemenskapens lån (Euratom)

Dessutom beviljar Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) lån till både medlemsstater och tredjeländer, och deras respektive enheter, för att finansiera projekt som gäller energianläggningar. Den 31 december 2025 återstod inga utestående belopp avseende medlemsstaterna. Det totala utestående beloppet avser lån till Energoatom som garanteras av den ukrainska staten. För dessa lån har en nedskrivning på 94 miljoner euro godkänts (2024: 98 miljoner euro). Det finns inga outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal.

Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan

Förordning (EU) 2024/1449 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan (faciliteten för västra Balkan) antogs i maj 2024, och de första finansiella transaktionerna genomfördes 2025. Faciliteten förväntas tillhandahålla lån på upp till 4 miljarder euro under perioden 2025–2027, och utbetalningarna är villkorade av att EU:s partnerländer på västra Balkan genomför specifika socioekonomiska och grundläggande reformer.

Den 31 december 2025 hade lån på 2,6 miljarder euro undertecknats med Nordmakedonien, Albanien, Serbien och Montenegro, varav 184 miljoner euro har betalats ut. Vid årets slut är 2,4 miljarder euro fortfarande föremål för villkorade åtaganden, förutsatt att de politiska villkoren uppfylls.

Faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien

Förordning (EU) 2025/535 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien (Moldavienfaciliteten) antogs i mars 2025. Faciliteten kommer att stödja Moldavien under perioden 2025–2027 och förväntas tillhandahålla upp till 1,5 miljarder euro i lån.

Låneavtalet på 1,5 miljarder euro undertecknades 2025. 289 miljoner euro hade betalats ut fram till den 31 december 2025, medan 1,2 miljarder euro fortfarande inte hade utnyttjats vid årets slut.

EU:s budgetgaranti för lån till medlemsstater och tredjeländer.

EU:s budget garanterar den upplåning som emitterats av EU och som finansierar lånen till medlemsstater och tredjeländer. Om det skulle finnas obetalda lånebelopp i framtiden kan EU-budgeten behöva återbetala de tillhörande lånebeloppen.

För närmare upplysningar, se not 6.7.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

I enlighet med artikel 143 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens finansiella eventualförpliktelser avseende lån för finansiellt stöd (EFSM, makroekonomiskt stöd, betalningsbalansstöd och Euratom) som hade godkänts eller beslutats vid utträdesdagen den 31 januari 2020. Enligt artikel 143 ska Förenade kungariket också betala in sin andel till unionen för unionens betalningar på grund av fallissemang som drabbat lån för finansiellt stöd som godkänts före utträdesdagen, om de inte kan täckas av landets andel av avsättningarna för garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden, om den berörs (dvs. om det gäller makroekonomiskt stöd eller Euratomlån till tredjeland) – se not 4.1.1.

EU:s utestående eventualförpliktelse för ovannämnda lån för finansiellt stöd uppgick till 53,9 miljarder euro på utträdesdagen. Med anledning av återbetalningar som gjorts sedan dess omfattade EU-garantin den 31 december 2025 lån till ett värde av 42,2 miljarder euro – varav Förenade kungarikets andel uppgår till 5,3 miljarder euro.

2.4.1.2 Övriga lån

Dessa omfattar 3 typer av lån:

a)	Lån från EU-budgetprogram (t.ex. initiativen för finansiering av elektrifiering och jordbruk och EU:s program för sysselsättning och social innovation). Lån på 85 miljoner euro den 31 december 2025 (2024: 75 miljoner euro).

Övertagna lån: Dessa lån betalas ut av EIB och garanterades genom Efsi- och ELM-programmen. De nödlidande lånen betalade kommissionen garantianspråket och har därför rätt till återbetalning. Till följd av detta tas lånen nu upp i EU:s balansräkning. Den 31 december 2025 innehar kommissionen en rätt till återkrav av 1,0 miljarder euro i sådana lån, inklusive upplupen ränta (2024: 1,0 miljarder euro). Efter beaktande av de förväntade kreditförlusterna uppgår dock det redovisade beloppet i balansräkningen till 45 miljoner euro (2024: 51 miljoner euro).

c)	Tidsbunden inlåning på 481 miljoner euro (2024: 340 miljoner euro) avser belopp med en löptid på över tre månader som inte kan definieras som likvida medel.

2.4.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2.1	51 080	43 648
Finansiella tillgångar som är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2.2	1 585	1 110
Totalt		52 665	44 758
Långfristiga		47 919	39 058
Kortfristiga		4 746	5 700

2.4.2.1 Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet

Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet per typ

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Skuldförbindelser	40 462	34 465
Penningmarknadsfonder, börshandlade fonder och investeringar i samlade portföljer	6 812	5 975
Övriga investeringar i eget kapital	3 796	3 201
Lån	9	8
Totalt	51 080	43 648
Långfristiga	46 350	37 948
Kortfristiga	4 730	5 700

Skuldförbindelser är främst statsobligationer och företagsobligationer. De innehas i de fonder (portföljer) som förvaltas av kommissionen (främst den gemensamma avsättningsfonden och Bufi-fonden för böter (Bufi)) eller av EIB på EU:s vägnar (främst Horisont 2020 och innovationsfonden). Portföljens resultat bedöms utifrån verkligt värde (marknadsvärde). Den 31 december 2025 uppgick marknadsvärdet på värdepapper som lånats ut enligt avtal om värdepapperslån till 6,0 miljarder euro (5,8 miljarder euro 2024). Dessa utlånade värdepapper tas inte bort från EU:s balansräkning eftersom riskerna och avkastningarna fortfarande tillfaller EU.

Penningmarknadsfonder är värdepappersfonder som investerar i kortfristiga skuldförbindelser (t.ex. EIB:s enhetsfond). De börshandlade fonderna är investeringsfonder som handlas på aktiemarknader. De spårar index och innehar tillgångar aktier, obligationer, valutor och terminskontrakt Investeringarna i samlade portföljer utgörs av EU-medlen från Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 som sammanförs tillsammans med medlemsstaternas medel från NER300-programmet. De används för att ge garantier till EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner.

Med ”övriga investeringar i eget kapital” avses främst investeringar av pengar från EU-budgeten – via genomförandepartner – i riskkapital eller andra typer av investeringsfonder för att uppnå EU:s politiska mål: t.ex. att öka tillgången till finansiering för nystartade små och medelstora företag, forskning och innovation samt infrastruktur både inom och utanför EU.

Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet per program

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Gemensam avsättningsfond	27 018	23 174
Innovationsfonden	13 265	10 616
Horisont 2020/Horisont Europa	4 286	3 968
Bufi-fondinvesteringar	2 662	2 141
EKSG i likvidation	1 187	1 206
Fonden för ett sammanlänkat Europa	683	716
EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag	433	453
300 mn EBRD	309	188
Europeiska fonden för sydöstra Europa	250	243
Utrikestjänstens pensionssystem för lokalanställda	152	128
Fonden för grön tillväxt	152	128
Europeiska instrumentet för finansiering av effektivare energiutnyttjande	104	103
Övrigt	581	586
Totalt	51 080	43 648
Långfristiga	46 350	37 948
Kortfristiga	4 730	5 700

Gemensam avsättningsfond

EU ger garantier till finansieringspartner för förluster på kapitalinvesteringar och lån (se not 4.1 för EU-budgetgarantier). I enlighet med rättsakterna avsätter EU-budgeten gradvis pengar för att betala partnerna för eventuella förluster som täcks av dessa garantier. EU-budgeten avsätter också pengar för att återbetala upplåning i händelse av fallissemang på lån inom ramen för makroekonomiskt stöd, Euratom, faciliteten för västra Balkan och Moldavienfaciliteten.

I enlighet med budgetförordningen har kommissionen inrättat den gemensamma avsättningsfonden för att i en gemensam portfölj förvalta de pengar som den avsätter (avsättning). Medlen investeras i skuldförbindelser, penningmarknadsfonder och börshandlade fonder. Utöver EU-budgetens avsättningar tar fonden emot återkrav från nödlidande transaktioner, avkastningen på dess investeringar och finansieringspartnernas ersättning till EU. Den gemensamma avsättningsfonden kan också få frivilliga bidrag från medlemsstaterna och andra bidragsgivare som – i detta skede – ökar de tillgängliga EU-budgetgarantierna.

Den gemensamma avsättningsfonden fördelar de inkommande bidragen till delområden beroende på det bidragande programmet. I rättsakterna för programmen fastställs de nödvändiga avsättningarna för de garantier som tillhandahålls. EU-budgeten samlar dessa enskilt avsatta medel i den gemensamma avsättningsfonden och optimerar kapitalförvaltningen.

Per den 31 december 2025 hade den gemensamma avsättningsfondens finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet ökat eftersom garantierna från InvestEU, instrumentet Europa i världen och Ukrainagarantin bygger upp de nödvändiga avsättningarna samt på grund av likviditetsvinster på 0,8 miljarder euro. De totala finansiella tillgångarna värderade till verkligt värde utifrån resultatet uppgick till 27,0 miljarder euro, varav 22,8 miljarder euro investerades i skuldförbindelser och 3,9 miljarder euro i penningmarknadsfonder.

Innovationsfonden

Innovationsfonden skapar ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen. Syftet är att använda intäkterna för att stödja innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp i vissa ekonomiska sektorer. Innovationsfonden förses med intäkterna från den gradvisa monetariseringen av 530 miljoner utsläppsrätter och även eventuella outnyttjade medel från de 300 miljoner utsläppsrätter som finns tillgängliga för NER300-programmet (se not 3.8). EIB förvaltar medlen till dess att de används för det avsedda ändamålet och investerar dem i skuldebrev. Ökningen under 2025 beror främst på inkommande auktionsintäkter.

Horisont 2020/Horisont Europa

Enligt EU-förordningen om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) – har nya finansieringsinstrument inrättats för att förbättra tillgången till finansiering för enheter som bedriver forskning och innovation. Dessa instrument är:

—	InnovFins låne- och garantitjänst för forskning och innovation där kommissionen delar den finansiella risken för en portfölj med ny finansieringsverksamhet som EIB inlett.

—

InnovFins garanti för små och medelstora företag inklusive instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet – ett garantisystem som förvaltas av EIF och som tillhandahåller finansförmedlare garantier och motgarantier för nya låneportföljer (enligt detta garantisystem delar kommissionen den finansiella risken för ställda garantier med medlemsstaterna, EIF och EIB).

—	InnovFins egetkapitalinstrument för forskning och innovation för investeringar i riskkapitalfonder som förvaltas av EIF. och

—	Europeiska innovationsrådets fond, som tillhandahåller finansiering med eget kapital för att stimulera innovation och marknadslansering. Europeiska innovationsrådets fond finansieras genom Horisont Europa och Horisont 2020-programmen.

Bufi-fondinvesteringar

Kommissionen har i budgeten inrättat en fond för böter (Bufi-fonden) för att förvalta de medel som den preliminärt erhåller för de konkurrensböter som har överklagats. Fram till det slutliga domstolsbeslutet om ett visst vite investerar kommissionen pengarna i skuldinstrument.

EKSG i likvidation

EKSG-fördraget löpte ut den 23 juli 2002 och alla EKSG:s tillgångar överfördes till Europeiska unionen. De öronmärktes för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin, till exempel banbrytande teknik som leder till ståltillverkning med nästan noll koldioxidutsläpp. Kommissionen investerar medlen i skuldebrev till dess att de beviljas för forskningsändamål.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (36) har skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättats med målet att underlätta infrastrukturprojekts tillgång till finansiering inom sektorerna för transport, telekommunikationer och energi. Det förvaltas av EIB inom ramen för ett avtal med EU. Det möjliggör riskdelning vid lånefinansiering genom prioriterade och efterställda lån, garantier och projektobligationer som garanteras av EU. EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag

EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag

Dessa avser egetkapitalinstrument som finansieras genom Cosme-programmet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering och initiativet för tillväxt och sysselsättning, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som stöder bildandet och finansieringen av nystartade och expanderande små och medelstora företag i EU genom investeringar i särskilda riskkapitalfonder som lämpar sig för ändamålet.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

EU innehar en finansiell investering i kapitalet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). År 2025 ökade EU sitt tecknande och köpte ytterligare 12 102 aktier till ett nominellt värde av 10 000 euro per aktie. Den totala utbetalningen på 121 miljoner euro ska göras i lika stora delbetalningar under fem år, och den första delbetalningen gjordes 2025. Den 31 december 2025 innehade kommissionen 102 146 aktier (2024: 90 044 aktier), vilket motsvarar 3,04 % av det totala tecknade aktiekapitalet. Totalt har EU tecknat sig för 1 021 miljoner euro av EBRD:s aktiekapital, varav 713 miljoner euro för närvarande inte har infordrats.

Hierarki för verkligt värde för finansiella tillgångar som inte är derivat och tillgångar som är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet

miljoner euro
Typ av finansiell tillgång	31.12.2025	31.12.2024
Nivå 1 Noterade priser på aktiva marknader	44 447	37 559
Nivå 2 Andra observerbara indata än noterade priser	3 150	3 098
Nivå 3 Värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata	3 483	2 991
Totalt	51 080	43 648

Under perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 i hierarkin för verkligt värde.

Avstämning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade med värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata (nivå 3)

miljoner euro
Rörelser i verkligt värde
Ingående balans den 1.1.2025	2 991
Investeringar under perioden	699
Återbetalning av kapital	(97)
Reglerade intäkter	(19)
Vinst eller förlust för perioden i resultaträkningen	(90)
Överföringar till nivå 3	–
Överföringar från nivå 3	–
Övrigt	–
Utgående balans den 31.12.2025	3 483

2.4.2.2 Finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet

Finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet per typ

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2025			31.12.2024
Typ av derivat	Teoretiskt belopp	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde	Teoretiskt belopp	Till-gångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde
Garantier för aktieportföljer	6 951	1 568	(52 )	6 057	1 110	(60 )
Valutaderivat	1 910	17	(9 )	2 417	–	(38 )
Totalt	8 861	1 585	(62 )	8 474	1 110	(98 )
Långfristiga		1 569	(9 )		1 110	(13 )
Kortfristiga		17	(53 )		–	(84 )

Garantier för aktieportföljer

Rubriken ”Garantier för aktieportföljer” omfattar garantier från EU till finansinstitut för portföljer av investeringar i eget kapital. Dessa garantier klassificeras som finansiella instrument som är derivat och som redovisas som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatet, eftersom de inte uppfyller definitionen på ett finansiellt garantiåtagande – se not 1.5.12. EU:s finansiella tillgångar eller skulder värderas utifrån värdet på de underliggande investeringarna.

Det totala beloppet motsvarar i första hand Efsi-garantin från EU till EIB-gruppen med underliggande investeringar i eget kapital som betalats ut av EIB och EIF till ett belopp på 3,6 miljarder euro (2024: 3,8 miljarder euro). Det verkliga värdet på EU-garantin för Efsis aktieportföljer uppgick till 1,4 miljarder euro (2024: 1,1 miljarder euro).

Valutaderivat

EU ingår valutaforwardkontrakt för att säkra valutarisken i samband med skuldförbindelser i US-dollar som innehas i den gemensamma avsättningsfonden. Enligt valutaforwardskontrakten lämnar EU det avtalade teoretiska beloppet i utländsk valuta (”betalningsben”), som redovisas i tabellen ovan, och kommer att motta det teoretiska beloppet i euro (”mottaget ben”) på förfallodagen.

Denna rubrik omfattar även effekten av risksäkringsverksamhet i utländsk valuta inom ramen för InvestEU-garantin och fall där EU garanterar risk i utländsk valuta.

Hierarki för verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som är derivat

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2025		31.12.2024
Typ av derivat	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde
Nivå 1 Noterade priser på aktiva marknader	–	–	–	–
Nivå 2 Andra observerbara indata än noterade priser	17	(7 )	–	(27 )
Nivå 3 Värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata	1 568	(55 )	1 110	(71 )
Totalt	1 585	(62 )	1 110	(98 )

Under perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2. Derivat till verkligt värde på nivå 3 omfattar huvudsakligen garantier för aktieportföljer.

Avstämning av finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade med värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata (nivå 3)

miljoner euro
Rörelser i verkligt värde
Ingående balans tillgångar/(skulder) den 1.1.2025	1 039
Utbetalda garantianspråk	164
Återlämnade garantianspråk	(44)
Intäkter från avvecklade garantier	(154)
Vinst eller förlust för perioden i resultaträkningen	507
Överföringar till nivå 3	–
Överföringar från nivå 3	–
Övrigt	(0)
Utgående balans den 31.12.2025	1 513

2.5 FÖRFINANSIERING

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Förfinansiering	2.5.1	36 000	39 093
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	2 933	1 682
Bidrag till förvaltningsfonder		38	85
		38 971	40 861
Kortfristiga
Förfinansiering	2.5.1	35 298	35 969
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	2 477	2 089
		37 775	38 058
Totalt		76 746	78 919

Nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att säkerställa den finansiering som behövs för att stödmottagaren ska kunna inleda och driva projektet och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektivitetsrelaterade begränsningar.

2.5.1 Förfinansiering

miljoner euro
	Bruttobelopp	Reglerat via upplupna kostnader	Nettobelopp den 31.12.2025
Medlemsstater
Ejflu och andra landsbygdsbygds- utvecklingsinstrument	3 605	(1 625 )	1 980
Eruf och sammanhållningsfonden	29 858	(17 052 )	12 805
Europeiska socialfonden	9 997	(6 560 )	3 438
Faciliteten för återhämtning och resiliens (ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET)	13 626	(3 392 )	10 234
Övrigt	21 022	(10 041 )	10 981
Efta och tredjeländer	3 772	(2 710 )	1 062
Privata och offentliga enheter	82 761	(61 415 )	21 346
Övriga mottagare	17 397	(7 943 )	9 454
Totalt	182 038	(110 740 )	71 299
Långfristiga	36 000		36 000
Kortfristiga	146 038	(110 740 )	35 298

miljoner euro
	Bruttobelopp	Reglerat via upplupna kostnader	Nettobelopp den 31.12.2024
Delad förvaltning
Ejflu och andra landsbygdsbygds- utvecklingsinstrument	3 885	(840 )	3 045
Eruf och sammanhållningsfonden	25 859	(16 476 )	9 384
Europeiska socialfonden	9 437	(6 258 )	3 180
Övrigt	14 220	(4 836 )	9 384
	53 402	(28 409 )	24 992
Direkt förvaltning
Genomförd av:
Europeiska kommissionen	34 727	(14 289 )	20 438
varav faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet)	18 930	(3 541 )	15 389
EU:s genomförandeorgan	40 693	(25 586 )	15 107
Förvaltningsfonder	508	(429 )	79
	75 928	(40 304 )	35 624
Indirekt förvaltning
Genomförd av:
Andra EU-byråer och organ	5 281	(2 814 )	2 467
Tredjeländer	1 843	(1 103 )	739
Internationella organisationer	13 171	(8 839 )	4 333
Övriga enheter	19 295	(12 389 )	6 906
	39 590	(25 144 )	14 446
Totalt	168 920	(93 858 )	75 062
Långfristiga	39 093	–	39 093
Kortfristiga	129 826	(93 858 )	35 969

Förfinansieringen motsvarar utbetalningar och genomför därmed betalningsbemyndigandena. Såsom förklaras i not 1.5.7 utgör detta förskott som ännu inte har kostnadsförts. Även om förfinansieringen minskar de utestående åtagandena (se not 5.1) representerar den utgifter som ännu inte godkänts och tagits upp i resultaträkningen.

När det gäller förfinansieringen till medlemsstaterna på sammanhållningsområdet (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF) är ökningen främst kopplad till de nya utbetalningarna av förfinansiering som gjordes 2025 och uppgick till 5,6 miljarder euro.

Den förfinansiering till medlemsstaterna som redovisas under rubriken ”övrigt” avser främst Fonden för en rättvis omställning (6,2 miljarder euro) och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (1 miljard euro).

Det icke återbetalningspliktiga stödet avseende faciliteten för återhämtning och resiliens, som redovisades under förfinansiering genom direkt förvaltning 2024, uppgick till 10,2 miljarder euro netto vid årets slut (2024: 15,4 miljarder euro). Minskningen är i linje med det normala genomförandet av programmet, eftersom inga ytterligare förhandsfinansieringar betalades ut under 2025.

När det gäller den förfinansiering till offentliga organ (17,5 miljarder euro) och privata organ (10,5 miljarder euro) som kommissionen betalar ut avser de största beloppen forskningsområdet (10,9 miljarder euro), instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och dess föregångare (5 miljarder euro), Erasmus+ (4,6 miljarder euro) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (1,2 miljarder euro).

Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

Detta rör sig om garantier som kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa garantier: det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet betraktas ställandet av garantin som den bakomliggande händelsen. För det löpande värdet är det utbetalningen av den förfinansiering som garanteras som betraktas som den bakomliggande händelsen, och värdet sätts sedan ner vid senare avräkningar. Den 31 december 2025 hade säkerheter till ett nominellt värde på 1,1 miljoner euro ställts ut till kommissionen med avseende på förfinansiering.

Viss förfinansiering som betalas ut inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7), programmen Horisont 2020 och Horisont Europa täcks i realiteten av den ömsesidiga försäkringsmekanismen, tidigare känd som deltagargarantifond. Den ömsesidiga försäkringsmekanismen är ett ömsesidigt instrument som skapats för att täcka riskerna som gäller utebliven betalning av belopp från stödmottagarna under genomförandet av de indirekta åtgärderna i dessa program. Alla deltagare i indirekta åtgärder som får bidrag från EU bidrar med 5 % av det maximala EU-bidraget till den ömsesidiga försäkringsmekanismens kapital, som kommissionen investerar på finansmarknaderna för att generera ränta. Räntan får användas för att täcka skulder som inte betalas av en försumlig deltagare till unionen. I slutet av den indirekta åtgärden betalas bidragen tillbaka till deltagarna. Europeiska unionen (som företräds av kommissionen) fungerar som verkställande organ för den ömsesidiga försäkringsmekanismens deltagare, men fonden ägs av deltagarna. Den ömsesidiga försäkringsmekanismen är således en separat enhet som inte konsoliderats i EU:s årsredovisning.

Den 31 december 2025 uppgick de förfinansieringsbelopp som täcks av den ömsesidiga försäkringsmekanismen till 3,0 miljarder euro (2024: 3,0 miljarder euro). De totala tillgångarna i den ömsesidiga försäkringsmekanismen, inklusive de finansiella tillgångar som förvaltas av kommissionen, uppgick till 3,2 miljarder euro (2024: 3,2 miljarder euro).

2.5.2 Övriga förskott till medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning	3 750	1 889
Stödordningar	1 659	1 883
Totalt	5 409	3 772
Långfristiga	2 933	1 682
Kortfristiga	2 477	2 089

Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning

Det är inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfondernas program (Esif-program) möjligt att göra förskottsbetalningar från EU-budgeten till medlemsstaterna så att de kan bidra till finansieringsinstrumenten (dvs. lån, investeringar i eget kapital eller garantier). Dessa finansieringsinstrument upprättas och förvaltas på medlemsstaternas ansvar, inte kommissionens ansvar. Medel som vid årets utgång inte tagits i anspråk genom dessa instrument förblir EU:s (såsom är fallet för all förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i EU:s balansräkning.

På sammanhållningsområdet, där 3 740 utbetalats, uppskattas det att 3 661 miljoner euro inte har tagits i anspråk den 31 december 2025.

För landsbygdsutveckling hade 89 miljoner euro inte tagits i anspråk vid årets slut.

Stödordningar

I likhet med det ovan sagda redovisas återbetalningar av förskott som medlemsstaterna fått för olika stödordningar och som inte använts vid årets slut (statligt stöd, marknadsåtgärder via EGFJ eller investeringsåtgärder via Ejflu) som tillgångar (förskott) i EU:s balansräkning. Kommissionen har beräknat värdet på dessa förskott på grundval av information från medlemsstaterna. Beloppen ingår i underrubriken stödordningar ovan. 2025 avser ett belopp på 1 397 miljoner euro jordbruk och landsbygdsutveckling. För sammanhållningspolitiken uppskattades de outnyttjade beloppen vid årets slut till 263 miljoner euro och hänför sig till den fleråriga budgetramen 2021–2027.

2.6 FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Krav utan motprestation	2.6.1	10 878	11 541
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	1 786	1 731
		12 663	13 272
Kortfristiga
Krav utan motprestation	2.6.1	18 952	16 529
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	2 452	1 936
		21 404	18 465
Totalt		34 068	31 736

2.6.1 Krav utan motprestation

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	597	275
Förenade kungarikets utträdesavtal	2.6.1.2	10 256	11 231
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.4	0	10
Övriga krav		24	25
		10 878	11 541
Kortfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	5 097	4 667
Förenade kungarikets utträdesavtal	2.6.1.2	505	1 530
Böter som ålagts företag	2.6.1.3	10 964	9 152
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.4	2 269	1 085
Övriga krav		117	94
		18 952	16 529
Totalt		29 830	28 070

2.6.1.1 Krav på medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Traditionella egna medel A-räkenskaper	3 652	3 277
Traditionella egna medel särskilda räkenskaper	868	849
Utestående egna medel	–	139
Nedskrivning	(535 )	(553 )
Övrigt	–	–
Krav avseende egna medel	3 985	3 712
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	1 802	1 534
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	222	127
Nedskrivning	(607 )	(741 )
Krav på medel för EGFJ och landsbygdsutveckling	1 417	920
Återkrav av förfinansiering	21	16
Erlagd moms som kan krävas	56	53
Övriga krav på medlemsstaterna	215	242
Totalt	5 694	4 943
Långfristiga	597	275
Kortfristiga	5 097	4 667

De långfristiga fordringar som ska utbetalas från medlemsstaterna avser icke verkställda beslut om kontroll av överensstämmelse för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). De belopp som berörs av besluten kommer att krävas in i form av årliga delbetalningar.

Krav avseende egna medel

A-räkenskaperna avser de månatliga redogörelser i vilka medlemsstaterna meddelar de fastställda anspråken på traditionella egna medel. I tabellen förtecknas de belopp i A-räkenskaperna som ännu inte har betalats ut till kommissionen. Traditionella egna medel består huvudsakligen av tullar som medlemsstaterna uppbär för kommissionens räkning.

A-räkenskaperna har tenderat att ligga på en nivå på mellan 3 och 4 miljarder euro vid årets slut. År 2025 ligger de belopp som medlemsstaterna deklarerat runt den vanliga nivån. Det slutliga beloppet återspeglar i stor utsträckning de tullar som fastställdes i november och december 2025.

Vad gäller Förenade kungarikets överträdelsemål (överträdelse nr 2018/2008) den 8 mars 2022 meddelade domstolen den tillhörande domen och bekräftade att Förenade kungariket hade åsidosatt sina skyldigheter att skydda unionens budget. Ärendet har sitt ursprung i en Olaf-rapport från 2017 som visade att importörer i Förenade kungariket hade undvikit att betala stora belopp i tullavgifter genom att använda fingerade och falska fakturor och upprätta oriktiga tullvärdedeklarationer vid tiden för import.

Kommissionen granskade domen och särskilt domstolens synpunkter på fastställandet av de utestående beloppen. Efter en detaljerad analys betalade Förenade kungariket både kapitalbelopp och dröjsmålsräntor mellan 2022 och 2023 (1,6 miljarder euro för kapitalbeloppet och 1,4 miljarder euro för dröjsmålsränta före minskningen av Förenade kungarikets andel).

När samma hänsyn tillämpas på beräkningen av medlemsstaternas uppskattade förluster av traditionella egna medel för avsevärt undervärderade textilier och skodon som importeras från Kina betalade medlemsstaterna med reservation ett belopp på 1,9 miljarder euro under 2021 och 2022. Efter avslutandet av undervärderingsärendet avseende Förenade kungariket 2023 har kommissionen i samarbete med medlemsstaterna omberäknat sina respektive slutliga belopp i enlighet med domstolens dom i mål C-213/19. Under 2024 och 2025 har de slutliga kapitalbeloppen och upplupna räntorna fastställts i samförstånd med flera medlemsstater och respektive ärenden har avslutats. Förtydliganden med vissa medlemsstater pågår fortfarande för att fastställa de slutliga beloppen. Fram till den 31 december 2025 har räkenskaperna justerats nedåt med 0,24 miljarder euro, vilket återspeglar inkomstkorrigeringen.

Den dröjsmålsränta som ska betalas i dessa fall beräknas för närvarande till 0,3 miljarder euro per den 31 december 2025 (se not 2.6.2).

Särskilda räkenskaper avser fastställda fordringar som inte har tagits upp i de så kallade A-räkenskaperna därför att de inte har krävts in från medlemsstaterna och ingen säkerhet (dvs. garanti) har ställts (eller en säkerhet har ställts men beloppen bestrids). Dessa fordringar är föremål för nedskrivning på grundval av de upplysningar som medlemsstaterna lämnar varje år. Nedskrivningsbeloppen utgör i allmänhet en liknande procentandel av kapitalbeloppet vid varje årsslut.

Krav på medel för EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna den 31 december 2025, enligt medlemsstaternas redovisning och attestering den 15 oktober 2025. En uppskattning har gjorts för de krav som uppkommit efter denna redovisning och fram till den 31 december 2025. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på stödmottagare som troligtvis inte kommer att kunna uppbäras. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i justeringen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

2.6.1.2 Förenade kungarikets utträdesavtal

I avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (ref. 2019/C 384 I/01) (utträdesavtalet) som EU och Förenade kungariket undertecknat fastställs olika ekonomiska förpliktelser för båda parterna. Den 31 december 2025 uppgick nettofordran på Förenade kungariket baserat på dessa förpliktelser till 10 761 miljoner euro (2024: 12 762 miljoner euro), varav 505 miljoner euro ska erhållas inom 12 månader efter balansdagen (2024: 1 530 miljoner euro):

miljoner euro
	Artikel 140	Artikel 142	Övrigt	31.12.2025	31.12.2024
Ska betalas in av Förenade kungariket	2 327	9 599	166	12 092	14 683
Ska betalas ut till Förenade kungariket	–	–	(1 331 )	(1 331 )	(1 922 )
Totalt	2 327	9 599	(1 165 )	10 761	12 762
Långfristiga	1 928	9 244	(915 )	10 256	11 231
Kortfristiga	399	355	(250 )	505	1 530

Förenade kungarikets skuld – Förändring i förhållande till föregående år

Minskningen av nettofordran på 2 001 miljoner euro (från 12 762 miljoner euro i slutet av 2024 till 10 761 miljoner euro i slutet av 2025) beror främst på de nettobetalningar som mottogs 2025 (1 535 miljoner euro) samt en icke-kontant justering på 465 miljoner euro. Denna icke-kontanta justering, som bokförs som en nettokostnad, beror på

—	minskningen av Förenade kungarikets skuld enligt artikel 142 för dess andel av de utestående värderingarna för EU:s pensionssystem och det gemensamma sjukförsäkringssystemet (529 miljoner euro),

—	minskningen av Förenade kungarikets skuld enligt artikel 140 (142 miljoner euro) på grund av ytterligare kompensationspositioner (58 miljoner euro) och justeringen av det beräknade uteblivna genomförandet (84 miljoner euro),

—	de belopp som ska betalas till Förenade kungariket enligt artiklarna 143 och 144 i utträdesavtalet (198 miljoner euro respektive 43 miljoner euro),

—

nettominskningen av det belopp som ska betalas av Förenade kungariket för rättsfall enligt artikel 147 (5 miljoner euro), inbegripet det belopp som ska betalas av Förenade kungariket för dess andel av de nettobelopp som betalades 2025 på 7 miljoner euro och minskningen av det beräknade belopp som ska betalas av Förenade kungariket för rättsfall som ännu inte har avgjorts på 12 miljoner euro),

vilket uppvägs av

—	det belopp som Förenade kungariket är skyldigt enligt artikel 142 för sin andel av nettobetalningarna från unionens budget under 2025 till förmånstagarna inom EU:s pensionssystem och det gemensamma sjukförsäkringssystemet (326 miljoner euro),

—	minskningen av det belopp som ska betalas till Förenade kungariket enligt artikel 141 på grund av en minskning av beräkningsgrunden för Förenade kungarikets andel av böterna (109 miljoner euro), och

—	ökningen av det belopp som ska betalas av Förenade kungariket enligt artikel 136 på grund av uppdateringen av beräkningar och ytterligare belopp (17 miljoner euro).

Belopp som ska betalas inom tolv månader efter rapporteringsdatumet

Det belopp på 505 miljoner euro som Förenade kungariket ska betala inom tolv månader efter rapporteringsdatumet omfattar återstoden av fakturan från september 2025 (338 miljoner euro), fakturan från april 2026 (78 miljoner euro, inklusive en förväntad justering på 27,9 miljoner euro i samband med artikel 140) och den del av fakturan från september 2026 som beräknas betalas mellan oktober och december 2026 (89 miljoner euro):

miljoner euro
	Återstod faktura september 2025	Faktura april 2026	Uppskattning Faktura september 2026 (oktober–december-delen)	Totalt
Artikel 136	9	122		130
Artikel 140	406	(136 )	129	399
Artikel 141	(95 )		(50 )	(146 )
Artikel 142	18	326	11	355
Artikel 143		(198 )		(198 )
Artikel 144		(43 )		(43 )
Artikel 147		7		7
Totalt	338	78	89	505

Förenade kungarikets andel (artikel 139)

Enligt artikel 139 i utträdesavtalet utgör Förenade kungarikets andel av ekonomiska förpliktelser med anledning av utträdesavtalet en procentandel, beräknad som kvoten mellan de egna medel som Förenade kungariket gjort tillgängliga 2014–2020 och de egna medel som alla medlemsstater och Förenade kungariket gjort tillgängliga under den perioden, justerat med det belopp som meddelats medlemsstaterna före den 1 februari 2022. Förenade kungarikets slutliga andel har beräknats till 12,431681219587700 %.

Betalningar enligt utträdesavtalet

Den betalningsmekanism som ska tillämpas på de skyldigheter som föreskrivs mellan de båda parterna fastställs i artikel 148. Sammanfattningsvis fakturerar EU de nettobelopp som ska betalas från Förenade kungariket i april och september varje år, och Förenade kungariket betalar dessa månadsvis. De belopp som rapporteras i april ett visst år ska betalas i fyra lika stora månatliga delbetalningar från juni till september det året. De belopp som rapporteras i september ska betalas i åtta lika stora månatliga delbetalningar från oktober det året till maj påföljande år. Eftersom vissa rapporterade belopp nödvändigtvis bygger på prognoser och uppskattningar uppdateras rapporteringen varje år på grundval av faktiska siffror.

Det nettobelopp som rapporterades till Förenade kungariket år 2025 enligt artikel 136 och artiklarna 140–147 var 754 miljoner euro (2024: 377 miljoner euro), varav 213 miljoner euro rapporterades i april 2025 och 541 miljoner euro rapporterades i september 2025 (2024: 1 414 miljoner euro som skulle betalas till Förenade kungariket, respektive 1 791 miljoner euro som Förenade kungariket skulle betala).

De totala betalningarna under 2025 uppgick till 1 535 miljoner euro (2024: 2 391 miljoner euro). Av detta belopp hörde 3 133 miljoner euro till återstoden av september 2024 års rapport och betalades ut av Förenade kungariket i fem lika stora delbetalningar under perioden januari–maj 2025 (2024: 3 133 miljoner euro), 213 miljoner euro hörde till 2025 års rapport från april och betalades av Förenade kungariket i fyra lika stora månatliga delbetalningar under perioden juni–september 2025 (2024: 1 414 miljoner euro, som betalas till Förenade kungariket) och 203 miljoner euro hörde till 2025 års rapport och betalades ut av Förenade kungariket i tre lika stora delbetalningar under perioden oktober till december 2025 (2024: 672 miljoner euro).

miljoner euro
	Återstod rapporten från september 2024: (förfallna och betalade från januari till maj 2025)	Rapporten från april 2025: (förfallna och betalade från juni till september 2025)	Rapporten från september 2025: (förfallna och betalade från oktober till december 2025.	Totalt Betalningar under 2025
Artikel 140	1 119	599	244	1 963
Artikel 142	18	305	11	334
Artikel 136	13	–	5	18
Artikel 147	–	69	–	69
	1 150	973	260	2 384
Artikel 136	–	(126 )	–	(126 )
Artikel 141	(31 )	(343 )	(57 )	(431 )
Artikel 143	–	(191 )	–	(191 )
Artikel 144	–	(58 )	–	(58 )
Artikel 145	–	(37 )	–	(37 )
Artikel 146	–	(7 )	–	(7 )
	(31 )	(760 )	(57 )	(848 )
Totalt	1 120	213	203	1 535

Resterande saldo från fakturan i september 2025, som uppgick till 338 miljoner euro i slutet av året, ska betalas av Förenade kungariket i fem lika stora månatliga betalningar under perioden januari till maj 2026 (2024: 1 120 miljoner euro).

Artikel 140 – Utestående åtaganden

Förenade kungariket har åtagit sig att till EU betala in sin andel av utestående budgetåtaganden per den 31 december 2020 (utestående åtaganden till följd av Brexit), vilka har justerats i enlighet med artikel 140. Den 31 december 2025 uppgick det totala belopp som redovisats som en fordran till 2 327 miljoner euro (2024: 4 432 miljoner euro), varav 399 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter årsslutet. Följande tabell visar de viktigaste förändringarna mellan det totala belopp som redovisats som en fordran den 31 december 2024 och det totala belopp som redovisas som en fordran den 31 december 2025:

miljoner euro
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2024	4 432
Finansiella nettokorrigeringar för 2014–2020 eller tidigare programperioder (inklusive justering av 2025 års avdrag)	(58)
Överträdelseförfaranden avseende egna medel	(0)
Nettobetalningar från Förenade kungariket under 2025	(1 963 )
Justering av uppskattat icke-genomförande	(84)
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2025	2 327
Långfristiga	1 928
Kortfristiga	399

Den årliga minskningen av det totala belopp som redovisats som en fordran uppgick till 2 104 miljoner euro (2024: 3 909 miljoner euro) och berodde huvudsakligen på betalningarna från Förenade kungariket år 2025.

Det belopp som ska betalas inom tolv månader från rapporteringsdatumet (399 miljoner euro) omfattar det återstående saldot på fakturan från september 2025 (406,5 miljoner euro), som ska betalas av Förenade kungariket under perioden januari–maj 2026, det belopp som fakturerades i april 2026 (136,3 miljoner euro, inklusive en förväntad justering på 27,9 miljoner euro), som ska betalas till Förenade kungariket under perioden juni–september 2026, och den del av det beräknade beloppet som ska faktureras i september 2026 som ska betalas av Förenade kungariket under perioden oktober–december 2026 (128,9 miljoner euro).

Det belopp som fakturerades i april 2026 består av 200,6 miljoner euro avseende Förenade kungarikets andel av det beräknade genomförandet av utestående åtaganden 2026, ett negativt belopp på 336,4 miljoner euro (inklusive en förväntad justering på 27,9 miljoner euro) avseende justeringen av Förenade kungarikets andel av de utestående åtagandena på grund av genomförandet 2025 och ett negativt belopp på 0,5 miljoner euro avseende överträdelseförfaranden avseende egna medel.

Det belopp som ska faktureras under september 2026 och betalas under perioden oktober till december 2026 utgörs av 150,4 miljoner euro som avser Förenade kungarikets andel av det beräknade genomförandet av utestående åtaganden under 2026 och ett negativt belopp på 21,6 miljoner euro som avser Förenade kungarikets andel av uppskattade finansiella nettokorrigeringar som gäller 2014–2020 eller tidigare programperioder (inklusive justeringar av 2025 års avdrag).

Det uppskattade uteblivna genomförandet har justerats med 84 miljoner euro för att återspegla återtagandena år 2025 samt de framtida återtagandena av det återstående beståndet av utestående åtaganden till följd av brexit enligt uppskattningen vid slutet av 2025.

Artikel 142 – Unionens skulder i slutet av år 2020

Förenade kungariket har åtagit sig att till EU betala sin andel av de skulder unionen hade i slutet av år 2020, med undantag för följande: De som täcks av motsvarande tillgångar och b) de som avser budgetgenomförandet och förvaltningen av egna medel (däribland belopp som redan ingår i utestående åtaganden, se artikel 140 ovan). Det största beloppet här avser EU:s befintliga åtaganden i fråga om ersättningar efter avslutad anställning (pensioner och sjukförsäkring) den 31 december 2020.

Utestående skulder 2020 enligt artikel 142.6

miljoner euro
	Pensions-systemet för EU-tjänstemän	Gemensamma sjukförsäkrings-systemet	31.12.2025	31.12.2024
Utestående skulder 2020	68 944	4 326	73 271	77 529
Förenade kungarikets andel	8 571	538	9 109	9 638
Bidrag till pensionssystemet/det gemensamma sjukförsäkringssystemet	315	12	326	305
Totalt	8 885	550	9 435	9 943
Långfristiga	8 571	538	9 109	9 638
Kortfristiga	315	12	326	305

Enligt det standardbetalningssätt som anges i artikel 142.6 bidrar Förenade kungariket varje år till nettobetalningar från EU-budgeten under föregående år till varje förmånstagare i pensionssystemet för EU-tjänstemän och det relaterade bidraget från EU-budgeten till det gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM) för varje förmånstagare eller person som omfattas genom en förmånstagare. Avgifterna ska betalas i fyra månatliga delbetalningar från juni till september respektive år.

Förenade kungarikets andel av nettobetalningarna från EU-budgeten under 2025 till förmånstagare av pensionssystemet för EU-tjänstemän och det gemensamma sjukförsäkringssystemet uppgick till 315 miljoner euro respektive 12 miljoner euro. Dessa belopp meddelades Förenade kungariket som en del av fakturan i april 2026 (och ska därmed betalas av Förenade kungariket i fyra lika stora månadsbetalningar under perioden juni till september 2026).

Vidare uppgick den 31 december 2025 Förenade kungarikets utestående skulder för 2020 i enlighet med artikel 142.6 avseende pensionssystemet för EU-tjänstemän och det gemensamma sjukförsäkringssystemet till 8 571 miljoner euro respektive 538 miljoner euro (2024: 9 023 miljoner euro respektive 615 miljoner euro). Det noteras att medan de aktuariella förlusterna (eller vinsterna) från ändringar i aktuariella antaganden påverkar nuvärdet av de utestående skulderna från 2020 som beräknats på grundval av IPSAS 39/EAR 12, ändrar den varken beloppet för de förmåner som faktiskt ska betalas av EU eller, underförstått, Förenade kungarikets bidrag till dessa betalningar som ska betalas enligt standardbetalningsmekanismen i artikel 142.6.

Utestående skulder 2020 enligt artikel 142.5

Enligt artikel 142.5 ska Förenade kungariket bidra till skulderna i de övriga ålderspensions-/(pensions-)systemen, eftersom de redovisades i unionens konsoliderade räkenskaper för budgetåret 2020 i tio delbetalningar med början den 31 oktober 2021 (där varje årlig betalning ska göras i åtta månatliga betalningar från oktober till maj påföljande år). Dessa skulder i unionens konsoliderade årliga räkenskaper för budgetåret 2020 uppgick till 2 344 miljarder euro, som resulterade i en andel för Förenade kungariket den 31 december 2020 på 291 miljoner euro. Med beaktande av de belopp som tagits emot från Förenade kungariket fram till slutet av 2025, totalt 127 miljoner euro, minskade Förenade kungarikets utestående andel av övriga ålderspensions-/(pensions-)system till 164 miljoner euro den 31 december 2025, varav 29 miljoner euro ska betalas inom tolv månader efter årets slut.

Närmare upplysningar om systemen för ersättningar till anställda finns i not 1.5.10 och not 2.9.

Övriga artiklar

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Ska betalas in av Förenade kungariket:
Artikel 136	133	8
Artikel 147	33	107
	166	116
Ska betalas ut till Förenade kungariket:
Artikel 141	(1 090 )	(1 630 )
Artikel 143	(198 )	(191 )
Artikel 144	(43 )	(58 )
Artikel 145	–	(37 )
Artikel 146	–	(7 )
	(1 331 )	(1 922 )
Totalt	(1 165 )	(1 806 )
Långfristiga	(915 )	(1 040 )
Kortfristiga	(250 )	(766 )

Artikel 136 – Bestämmelser tillämpliga på egna medel

Artikel 136 fastställer bestämmelser tillämpliga efter den 31 december 2020 med avseende på egna medel. Förenade kungariket har rätt att ta emot eller är skyldigt att betala, allt efter omständigheterna, sin andel av de egna medel för budgetåren fram till och med 2020 som ska ställas till förfogande, korrigeras eller justeras efter den 31 december 2020. Förenade kungariket omfattas därmed även av eventuella justeringar av moms- och BNI-baserade egna medel för budgetåren fram till och med år 2020. Dessa justeringar av moms och BNI kommer dock endast att göras om beslut fattas senast den 31 december 2028.

I enlighet med artikel 136 i utträdesavtalet fortsätter Förenade kungarikets myndigheter att varje månad skicka A-räkenskaper med en sammanfattning av de belopp från traditionella egna medel att betala till EU-budgeten. Dessa belopp (minus tillämplig bibehållandegrad) ingår i de totala beloppen i den efterföljande faktura som avses i artikel 148.2 i utträdesavtalet (se nästa punkt). I händelse av försenad betalning av dessa belopp ska ränta betalas i enlighet med artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

Förenade kungariket ska därför betala in de traditionella egna medel det uppburit efter den 28 februari 2021, men som avser år 2020 eller tidigare år. Från detta belopp görs sedan avdrag med landets andel av de medel som ställts till förfogande. De särskilda räkenskaperna för traditionella egna medel måste vara helt likviderade den 31 december 2025. Förenade kungariket kommer således att tillhandahålla en andel, beräknad i enlighet med artikel 136.3 f, av de utestående belopp vid den tidpunkten som inte omfattas av kommissionens inspektionsresultat.

Det utestående nettobeloppet från Förenade kungariket är 133 miljoner euro per den 31 december 2025 (2024: 8 miljoner euro), varav 130 miljoner euro måste betalas av Förenade kungariket inom tolv månader efter årsslutet och 2 miljoner euro därefter.

miljoner euro
Belopp som ska betalas till (-)/från (+) Förenade kungariket den 31 december 2024	8
Justering av uppskattningar för fakturerade belopp 2025	14
Betalningar till Förenade kungariket 2025	107
Moms- och BNI-justeringar (regleringar 2024)	(12)
Dröjsmålsränta på försenade betalningar av Förenade kungarikets traditionella egna medel och momsbaserade egna medel	5
Andel av utestående traditionella egna medel i Förenade kungarikets särskilda konto per den 31 december 2025	4
Förenade kungarikets nettoandel av traditionella egna medel efter den 28 februari 2021	3
Moms- och BNI-justeringar (regleringar 2025)	2
Belopp som ska betalas till (-)/från (+) Förenade kungariket den 31 december 2025	133
Långfristiga	2
Kortfristiga	130

Det belopp som redovisas under ”Moms- och BNI-justeringar (regleringar 2024)” motsvarar skillnaden mellan det belopp som faktiskt fakturerades i april 2026 (109 miljoner euro) och den uppskattning som redan ingick i brexitfordringen vid slutet av 2024 (121 miljoner euro).

Det belopp som redovisas under posterna ”Dröjsmålsränta på försenade betalningar av Förenade kungarikets traditionella egna medel och momsbaserade egna medel”, ”Andel av utestående traditionella egna medel i Förenade kungarikets särskilda konto per den 31 december 2025” och ”Förenade kungarikets nettoandel av traditionella egna medel efter den 28 februari 2021” motsvarar de ytterligare belopp som fakturerades i april 2026.

Det belopp som redovisas under ”Moms- och BNI-justeringar (regleringar 2025)” motsvarar det uppskattade belopp som ska faktureras i april 2027.

Artikel 141 – Böter

Förenade kungariket har rätt till sin andel av böter som ålagts före den 31 december 2020 samt böter som unionen ålagt efter den 31 december 2020 enligt det förfarande som avses i artikel 92.1, när dessa slutligt fastställts. Beloppet för de böter som berör Förenade kungariket och som var utestående den 31 december 2025 uppgår till 7,6 miljarder euro (2024: 8,9 miljarder euro). Nettominskningen av dessa böter var 1,3 miljarder euro (0,0 miljarder euro i böter som utfärdades 2025 minus 0,4 miljarder euro i böter som bekräftades och betalades, sänktes eller annullerades genom domstolsbeslut, minus 0,9 miljarder euro i ökad nedskrivning). Förenade kungarikets andel av utestående böter per den 31 december 2025 uppgår till 0,9 miljarder euro (2024: 1,1 miljarder euro), varav ett belopp på 89 miljoner euro kommer att inkluderas i fakturan i september 2026 och betalas till Förenade kungariket under perioden oktober 2026 till maj 2027. Dessutom har Förenade kungariket rätt till sin andel av de slutgiltiga böter som inte längre var utestående den 31 december 2025 (46 miljoner euro, som ska ingå i fakturan från september 2026 och betalas till Förenade kungariket under perioden oktober 2026–maj 2027) och sin andel av de slutgiltiga böter som fakturerades i september 2025 men ännu inte hade betalats vid årets slut (95 miljoner euro, som ska betalas till Förenade kungariket under perioden januari–maj 2026). Förenade kungarikets totala andel av böterna uppgår således till 1,09 miljarder euro (2024: 1,6 miljarder euro), varav 146 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen (2024: 431 miljoner euro).

Artikel 143 – Finansiella eventualförpliktelser: Utlåning för finansiellt stöd, Efsi, EFHU och EIB:s externa utlåningsmandat

Enligt denna artikel har Förenade kungariket åtagit sig att finansiera sin andel av EU:s eventualförpliktelser relaterade till dess upp- och utlåningstransaktioner samt garantier, om eventualförpliktelsen realiseras och inte täcks av befintliga garantifonder – se not 4.1 för uppgifter om de berörda eventualförpliktelserna. EU ska återbetala belopp till Förenade kungariket som landet redan lämnat till garantifonderna och som inte längre behövs. Förenade kungariket har även rätt till sin andel av återflöden från transaktioner där landet bär en andel av skulden. Den 31 december 2025 uppgick det belopp som ska betalas till Förenade kungariket i sin helhet inom tolv månader till 198,3 miljoner euro (2024: 190,6 miljoner euro). Detta belopp omfattar Förenade kungarikets andel av de återkrav och nettointäkter som samlats in 2025 (129,3 miljoner euro), överskottet i avsättningar (42,6 miljoner euro) och intäkterna från kapitalförvaltning (26,5 miljoner euro). Det omfattar även justeringar på minus 41 000 euro som identifierats under de överenskomna översynsförfarandena: justering för utflöden som täcks av de inflöden som genereras av transaktioner för det externa utlåningsmandatet (49 euro) och justeringar mellan inflöden och utflöden före och efter brexit som täcks av de inflöden som genereras av transaktioner för Efsi (1 246 euro); justering av 2024 års uppdelning av utestående garanterade transaktioner ”före brexit” och ”efter brexit” för Efsi (minus 41 899 euro).

Artikel 144 – Finansieringsinstrument

Enligt denna artikel har EU åtagit sig att betala ut Förenade kungarikets andel av återflöden från finansiella transaktioner som hade godkänts före utträdesdagen, samt landets andel av utbetalningar för finansiella transaktioner som godkänts efter utträdesdagen. Den 31 december 2025 uppgick det belopp som ska betalas till Förenade kungariket i sin helhet inom tolv månader till 42,7 miljoner euro (2024: 57,9 miljoner euro).

Artikel 145 – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation

Förenade kungariket har rätt till sin andel av nettotillgångarna i EKSG i likvidation den 31 december 2020, som ska betalas ut i fem delutbetalningar den 30 juni varje år med början år 2021. Nettotillgångarna i EKSG i likvidation den 31 december 2020 uppgick till 1,5 miljarder euro varav Förenade kungarikets andel uppgår till 184 miljoner euro. Efter den femte och sista delbetalningen på 37 miljoner euro 2025 hade Förenade kungariket den 31 december 2025 återbetalat alla sina skulder enligt denna artikel.

Artikel 146 – Investeringar i Europeiska investeringsfonden (EIF)

Förenade kungariket har rätt till sin andel av EU:s investeringar i Europeiska investeringsfondens inbetalda aktiekapital per den 31 december 2020, som kommer att betalas ut i fem delutbetalningar den 30 juni varje år med början år 2021. EU:s investeringar i Europeiska investeringsfondens (EIF) inbetalda aktiekapital per den 31 december 2020 uppgick till 267 miljoner euro, varav Förenade kungarikets andel uppgick till 33 miljoner euro. Efter den femte och sista delbetalningen på 6,6 miljoner euro 2025 hade Förenade kungariket den 31 december 2025 återbetalat alla sina skulder enligt denna artikel.

Artikel 147 – Rättsfall

Förenade kungariket har åtagit sig att finansiera sin andel av EU:s utbetalningar med anledning av rättsfall som rör unionens ekonomiska intressen när de förfaller, förutsatt att de bakomliggande händelserna i rättsfallet inträffade senast den 31 december 2020. Med hänsyn till avsättningar och upplupna kostnader i slutet av året samt de faktiska betalningar som gjorts och mottagits av EU för rättsfall år 2025 beräknas det belopp som ska betalas in av Förenade kungariket uppgå till 33 miljoner euro (2024: 107 miljoner euro), varav 7 miljoner euro ska betalas inom tolv månader efter balansdagen.

2.6.1.3 Krav avseende böter som ålagts företag

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Bruttobelopp för krav avseende böter	15 604	12 247
Preliminära betalningar	(2 823 )	(2 161 )
Nedskrivning	(1 817 )	(934 )
Totalt	10 964	9 152
Långfristiga	–	–
Kortfristiga	10 964	9 152

Böter som åläggs företag är bland annat konkurrensböter och andra böter. Bötlagda företag som har inlett eller planerar att inleda ett överklagande har möjlighet att antingen göra preliminära betalningar till eller ställa bankgarantier till kommissionen. För de totala utestående böter vid årets slut som inte omfattas av preliminära eller slutgiltiga betalningar har 7 091 miljoner euro (2024: 7 091 miljoner euro) i garantier tagits emot som täckning.

Mottagna betalningar från bötfällda företag förvaltas antingen som investeringar (se not 2.4.2.1) eller på bankkonton enligt Bufi (se not 2.8).

De belopp som skrivits ner återspeglar kommissionens bedömning från fall till fall av de bötesbelopp som inte inbetalats eller som inte täcks av en garanti och som kommissionen inte förväntar sig kunna uppbära, samt fall som sänkts av domstolarna.

Intäkterna från böter som ålagts företag för året uppgick till 4 808 miljoner euro (se not 3.5) medan utgifter, dvs. nedsättningar av böter genom domstolsbeslut, uppgick till 214 miljoner euro (se not 3.16).

En eventualförpliktelse på 2 035 miljoner euro offentliggörs för möjligheten av att behöva betala tillbaka preliminärt utbetalda belopp till bötfällda företag som överklagar eller har rätt att överklaga de böter som ålagts dem – se not 4.2.1.

2.6.1.4 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Upplupna intäkter	1 679	756
Förutbetalda kostnader från transaktioner utan motprestation	591	339
Totalt	2 269	1 095
Långfristiga	0	10
Kortfristiga	2 269	1 085

I de upplupna intäkterna ingår ett belopp på 0,3 miljarder euro (2024: 0,4 miljarder euro) som kommissionen förväntas uppbära i samband med att medlemsstaternas årsredovisning för sammanhållningspolitiken behandlas och godkänns.

2.6.2 Fordringar avseende transaktioner med motprestation

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Fordringar avseende finansiella garantier	1 359	1 324
Dröjsmålsränta	319	323
Övriga fordringar	108	84
	1 786	1 731
Kortfristiga
Fordringar avseende finansiella garantier	293	306
Kunder	349	302
Nedskrivning av fordringar på kunder	(154 )	(136 )
Förutbetalda kostnader för transaktioner med motprestation	411	363
Dröjsmålsränta	801	761
Övrigt	753	339
	2 452	1 936
Totalt	4 238	3 666

Fordran på det finansiella garantiavtalet motsvarar den framtida ersättning som EU förväntar sig att erhålla för ställda garantier. Majoriteten av EU-garantierna är utan ersättning eller prissatta under marknadsräntan. Därför är den fordringsdel som ska erhållas betydligt mindre än skulden för finansiella garantiavtal (se not 2.11.2). Av det totala beloppet på 1 629 miljoner euro för finansiella garantiavtals fordringsdel den 31 december 2025 klassificeras 1 588 miljoner euro som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet (verkligt värde på nivå III). Jämfört med den ingående balansen per den 1 januari 2025 på 1 629 miljoner euro har det finansiella garantiavtalets fordringsdel ökat med totalt 22 miljoner euro på grund av de 264 miljoner euro högre garantipremier som förväntas erhållas i framtiden, netto efter de 242 miljoner euro i garantipremier som erhållits under året.

Räntan på försenade betalningar avser främst ärenden om egna medel och upplupen ränta på böter som täcks av garantier från bötfällda företag. Det långfristiga beloppet (0,3 miljarder euro) avser ärenden som fortfarande pågår med de medlemsstater som nämns i not 2.6.1.1.

2.7 LAGERSTOCKAR

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Vetenskapligt material	58	66
Övrigt	22	19
Totalt	79	85

2.8 LIKVIDA MEDEL

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Konton i statskassor och centralbanker		31 755	24 059
Löpande konton		1 816	808
Förskottskonton		7	10
Överföringar (pengar på väg)		0	–
Övriga tidsbundna placeringar		–	–
Bankkonton för budgetgenomförande	2.8.1	33 579	24 877
Centralbankskonton 2 579 522 086,05		23 596	33 926
Tidsbunden inlåning		23 516	–
Omvända repor		18 115	–
Likviditet för enhetlig finansiering	2.8.2	65 227	33 926
Finansiella instrument	2.8.3	2 975	2 758
Böter	2.8.4	237	134
Övriga institutioner, byråer och organ		988	1 439
Förvaltningsfonder		35	30
Totalt		103 041	63 163

2.8.1 Bankkonton för budgetgenomförande

Den här rubriken omfattar kommissionens medel på bankkonton i varje medlemsstat och i varje Eftaland (i statskassa eller centralbank), samt på löpande konton, förskottskonton och handkassor hos affärsbanker.

Kommissionens kassabehållning följer ett cykliskt mönster: inflöden av resurser (t.ex. inkomster) följs vanligtvis av utgifter. På grund av att dessa tidpunkter inte stämmer överens fluktuerar kassabehållningen under året. Ett viktigt inslag i denna cykel är att en betydande del av kassabehållningen vid årets slut utnyttjas i början av januari för att täcka en större utbetalning, främst för utgifter inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

Skillnaden i tillgängliga likvida medel i slutet av 2025 jämfört med 2024 berodde främst på en större överföring av betalningsbemyndiganden från Europeiska solidaritetsfonden för att täcka betalningar till flera katastrofdrabbade länder, intäkterna från utauktioneringen av utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet för att finansiera planerna för den sociala klimatfonden från och med 2026 och ett högre belopp än budgeterat för traditionella egna medel. Dessutom var takten i vissa utgifter något långsammare än väntat.

2.8.2 Likviditet för enhetlig finansiering

Enligt den enhetliga finansieringsstrategin behålls en del av intäkterna från upplåningen antingen som kontanter eller investeras i kortfristiga investeringar för att täcka kommande utbetalningsförpliktelser.

En omvänd repa är en kontantlånetransaktion som EU har kommit överens om med en motpart för en bestämd period till fast ränta. Transaktionens längd är 7 eller 14 dagar. Som säkerhet tar EU emot mycket likvida obligationer under den begränsade löptiden för den omvända repan (18,1 miljarder euro per den 31 december 2025). Eftersom riskerna och avkastningen från säkerheten kvarstår hos överlåtaren redovisas den inte i EU:s balansräkning.

De ökade likvida medlen i slutet av 2025 beror på utbetalningar som planeras till början av 2026 för att finansiera faciliteten för återhämtning och resiliens och Safe-programmen.

2.8.3 Finansiella instrument

Beloppen i denna rubrik avser i första hand likvida medel som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning för att genomföra program för finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten: 2,0 miljarder euro per den 31 december 2025, varav 0,8 miljarder euro avser Europeiska innovationsrådets fond – se not 2.4.2.1. Den omfattar även 0,8 miljarder euro i likvida medel (inlåning och kortfristiga företagscertifikat) som tillhör den innovationsfond som förvaltas av EIB – se not 2.4.2.1. Denna rubrik omfattar inte den gemensamma avsättningsfondens likviditetsbuffert (0,2 miljarder euro den 31 december 2025), som finns i kommissionens centrala finansförvaltning. Likvida medel som hör till finansieringsinstrument kan bara användas inom ramen för de berörda programmen.

2.8.4 Böter

Dessa likvida medel avser inbetalningar av böter som företag ålagts av kommissionen i pågående ärenden. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall det bötfällda företaget kommer att överklaga, redovisas det underliggande beloppet som en eventualförpliktelse i not 4.2.1. Sedan 2010 förvaltas alla preliminärt inbetalade böter till företag av kommissionen i en särskild fond (Bufi) vars medel investeras i finansiella instrument vilka klassificeras som finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet (se not 2.4.2), med en del av fondens tillgångar i likvida medel vid årsslutet.

SKULDER

2.9 PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

2.9.1 Nettoskuld för ersättningar till anställda

miljoner euro
	Pensions-systemet för EU-tjänstemän	Andra pensions-system	Gemen-samma sjuk-försäkrings-systemet	Totalt per den 31.12.2025	Totalt per den 31.12.2024
Förmånsbestämt åtagande	83 998	1 887	5 721	91 605	93 557
Förvaltningstillgångar	Ej tillämpligt	(11 )	(467 )	(477 )	(461 )
Nettoskuld	83 998	1 876	5 254	91 128	93 096

Den totala skulden för ersättningar till anställda har förblivit relativt stabil, och den lilla minskningen beror främst på en minskning av nettoskulden till det gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM). Detta beror på ett uppdaterat värde av utvecklingen av sjukvårdskostnaderna i det gemensamma sjukförsäkringssystemet, vilket har lett till aktuariella vinster på grund av förändringar i de finansiella antagandena, vilket har minskat den totala skulden. Dessutom noterades en mycket liten minskning av nettoskulden i pensionssystemet för EU-tjänstemän, som är det största befintliga systemet. De aktuariella vinsterna till följd av höjningen av pensionssystemets reala diskonteringsränta under året kvittades till viss del mot förluster till följd av aktuariella antaganden i samband med löneförändringar (se noterna 2.9.2 och 2.9.4). Det ska dock noteras att medan en ökning eller en minskning av den reala diskonteringsräntan påverkar skuldens storlek vid årets slut ändrar den inte den ersättning som ska betalas från EU-budgeten till förmånstagare under kommande år. Den ytterligare minskningen av nettoskulden för EU:s pensionssystem på grund av aktuariella vinster baserade på erfarenhet motverkades av en ökning till följd av den årliga kostnaden för tjänstgöring under innevarande år och räntekostnaden (avveckling av skulddiskonteringen), vilket ytterligare minskade effekten av de aktuariella vinsterna till följd av förändringar i de finansiella antagandena på den totala skulden (se not 2.9.2).

Pensionssystemet för EU-tjänstemän

Detta förmånsbestämda pensionsåtagande representerar nuvärdet av förväntade framtida betalningar som EU är skyldig att göra för att reglera de pensionsåtaganden som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder. Systemet är löpande och alla betalningar som ska göras genom systemet på årsbasis ingår i EU-budgeten varje år.

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar från pensionssystemet belasta EU-budgeten. Systemet är teoretiskt finansierat och medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa ersättningar. En obligatorisk pensionsavgift dras av från grundlönen för personer som är i aktiv tjänst, för närvarande 13,1 %. Dessa avgifter behandlas som budgetintäkter för det året och bidrar till finansieringen av EU:s utgifter i allmänhet, se också not 3.8.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda som omfattades av pensionssystemet (i tjänst, pensionerade, f.d. aktiva med invaliditetsersättning och underhållsberättigade anhöriga till avlidna tjänstemän) den 31 december 2025 och enligt reglerna i den version av tjänsteföreskrifterna som var tillämplig detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 39 (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12).

Andra pensions-system

Dessa avser pensionsåtaganden för ledamöter och tidigare ledamöter i kommissionen, domstolen, revisionsrätten, rådet, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för Europaparlamentets ledamöter.

Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Utöver ovanstående förmånsbestämda pensionsfonder görs en värdering av EU:s uppskattade åtagande i det gemensamma sjukförsäkringssystemet för sjuk- och hälsovårdskostnader som ska betalas efter det att anställd personal gått i pension (netto efter avgifter). Såsom framhålls i not 1.5.10 tar beräkningen av detta åtagande hänsyn till hela den aktiva tjänstgöringsperioden, för att säkerställa konsekvent redovisning av såväl pensions- som sjukförsäkringssystemen för personalen efter avslutad tjänstgöring.

Med beaktande av skyldigheten att korrekt återge den underliggande situationens ekonomiska substans, enligt kraven i både EAR och de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), har inte IPSAS 39 tolkats i striktare mening vid tilldelningen av ersättningar för tjänstgöringsperioder. Den upplupna kostnaden för tjänstgöring när det gäller det gemensamma sjukförsäkringssystemet skulle, om den beräknas under en tioårsperiod för alla tjänstemän i stället för under den aktiva tjänstgöringsperioden, leda till en ökning av det förmånsbestämda åtagandet vid årets slut med 0,8 miljarder euro. Såsom redan angetts är denna striktare metod inte förenlig med de kvalitativa kännetecknen för en korrekt återgivning och kan därmed inte anses ge tillförlitlig information i enlighet med EAR 1 och den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn. Beräkningen påverkas kraftigt av hur personalens administrativa ställning utvecklas (särskilt hur många av systemets förmånstagare med tidsbestämd kontraktsanställning som i framtiden kan väntas övergå till fast anställning).

2.9.2 Rörelser i nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet för ersättningar till anställda

Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet är de diskonterade förväntade framtida betalningar som krävs för att reglera åtagandet för anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder.

En analys av innevarande års rörelser vad gäller det förmånsbestämda åtagandet visas nedan:

miljoner euro
	Pensions-systemet för EU-tjänstemän	Andra pensions-system	Gemensamma sjukförsäkrings-systemet	Totalt
Nuvärde den 31.12.2024	84 765	1 942	6 850	93 557
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år
Räntekostnad	2 874	77	241	3 192
Räntekostnad	2 794	63	226	3 083
Redovisade i nettotillgångar
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån erfarenhet	(1 498 )	17	(202 )	(1 683 )
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån demografiska antaganden	237	6	15	259
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån finansiella antaganden	(2 608 )	(134 )	(1 270 )	(4 012 )
Övrigt
Utbetalda ersättningar	(2 567 )	(84 )	(140 )	(2 791 )
Nuvärde den 31.12.2025	83 998	1 887	5 721	91 605

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år utgörs av ökningen av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagande som uppstår till följd av nuvarande personals tjänstgöring under innevarande år.

Räntekostnader avser den ökning under perioden av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet som uppstår till följd av att ersättningarna är en period närmare reglering.

Erfarenhetsbaserade aktuariella (vinster)/förluster avser effekterna av skillnader mellan vad som förväntades enligt de aktuariella antagandena som gjordes under föregående år för 2025 och vad som faktiskt inträffade under 2025. Denna punkt återspeglar också effekterna av nyanställda (anställda som deltar i den pågående regleringen men inte i den föregående).

Aktuariella vinster och förluster från ändringar i värdet på de aktuariella antagandena (demografiska variabler som personalomsättning och livslängd samt finansiella variabler som diskonteringsräntor och förväntade löneökningar) uppkommer när de uppskattade värdena för dessa antaganden uppdateras för att återspegla ändringar i de underliggande förhållandena.

Ersättningar (exempelvis pensionsutbetalningar eller ersättning för hälso- och sjukvårdskostnader) betalas ut under året i enlighet med reglerna i systemet. Utbetalade ersättningar leder till en minskning av det förmånsbestämda åtagandet.

2.9.3 Förvaltningstillgångar

miljoner euro
	Andra pensions-system	Gemensamma sjukförsäkrings-systemet	Totalt
Nuvärde den 31.12.2024	23	438	461
Rörelser netto i förvaltningstillgångar	(12 )	29	17
Nuvärde den 31.12.2025	11	467	477

2.9.4 Aktuariella antaganden – ersättningar till anställda

De huvudsakliga aktuariella antaganden som används vid värderingen av de två största systemen för ersättningar till EU-anställda visas nedan:

	2025	2024
Pensionssystemet för EU-tjänstemän
Nominell diskonteringsränta	3,8 %	3,3 %
Förväntad inflationstakt	2,0 %	2,0 %
Real diskonteringsränta	1,8 %	1,3 %
Förväntade framtida löneökningsnivåer	1,4 %	1,3 %
Pensionsålder	63 /64 /66	63 /64 /66
Gemensamma sjukförsäkringssystemet
Nominell diskonteringsränta	3,8 %	3,3 %
Förväntad inflationstakt	2,0 %	2,0 %
Real diskonteringsränta	1,8 %	1,3 %
Förväntade framtida löneökningsnivåer	1,4 %	1,3 %
Sjukvårdskostnadernas utvecklingstendens	0,9 %	1,6 %
Pensionsålder	63 /64 /66	63 /64 /66

Dödlighetssiffrorna för 2025 baseras på EU:s uppdaterade tabell över offentliganställdas livslängd – EULT 2023, med en dynamisk trend under de kommande 18 åren.

Den nominella diskonteringsräntan fastställs som värdet av nollkupongsavkastningskurvorna (med en löptid på 17 år räknat från och med december 2025 för pensionssystemet för EU-tjänstemän och med en löptid på 17 år för det gemensamma sjukförsäkringssystemet). Den inflationstakt som används är den förväntade inflationstakten under motsvarande period: break-even-inflationen inhämtas genom att man jämför avkastningen på inflationsrelaterade och vanliga statsobligationer på de största europeiska finansmarknaderna. Den reala diskonteringsräntan beräknas utifrån den nominella diskonteringsräntan och den förväntade inflationstakten på lång sikt.

2.9.5 Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen bygger på simuleringar som, allt annat lika, ändrar värdet på de bakomliggande antagandena.

Känslighet vad gäller pensionssystemet för EU-tjänstemän

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntad real diskonteringssats skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(1 436 )	1 474	(1 516 )	1 558

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	1 439	(1 404 )	1 514	(1 476 )

En förändring på ett år av förmodad pensionsålder skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(751 )	1 078	(799 )	1 109

Gemensamma sjukförsäkringssystemets känslighet

En ändring med tio punkter av antagandena om sjukvårdskostnadernas utvecklingstendens skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Summan av kostnaderna avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnadskomponenter i periodiska nettosjukvårdskostnader efter avslutad tjänstgöring	11	(10 )	11	(11 )
Förmånsbestämt åtagande	131	(127 )	166	(162 )

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntad nominell diskonteringsränta skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(96 )	99	(130 )	133

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(26 )	25	(27 )	26

En förändring på ett år av förmodad pensionsålder skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2025		2024
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(150 )	161	(185 )	197

2.10 AVSÄTTNINGAR

miljoner euro
	Belopp den 31.12.2024	Ytterligare av-sättningar	Belopp som inte har tagits i anspråk och som har återförts	Utnyttjade belopp	Över-föring mellan kategorier	Ändring av värdering	Belopp den 31.12.2025
Rättsfall:
Jordbruk	204	9	(178 )	–	–	–	35
Övrigt	100	149	(8 )	(59 )	–	0	182
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	1 796	–	–	(53 )	–	137	1 880
Finansiellt	7 082	1	(7 081 )	(0 )	–	–	3
Övrigt	633	164	(206 )	(17 )	–	(61 )	514
Totalt	9 816	323	(7 473 )	(129 )	–	76	2 613
Långfristiga	2 280	58	(181 )	(22 )	(63 )	76	2 149
Kortfristiga	7 536	265	(7 292 )	(107 )	63	–	464

Avsättningar är tillförlitligt uppskattade belopp som härrör från tidigare händelser och som sannolikt kommer att behöva betalas ut från EU-budgeten i framtiden.

Finansiella bestämmelser

Under 2024 godkände EU avsättningar på 7,1 miljarder euro för väntade kreditförluster för oåterkalleliga låneåtaganden för makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. Lånet betalades ut i sin helhet till Ukraina 2025, vilket innebar att avsättningen återfördes och i stället redovisades en nedskrivningsreserv per den 31 december 2025 – se not 2.4.1.1.

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att behöva betalas ut efter årets slut i ett antal pågående rättsfall. Beloppen på jordbruksområdet avser medlemsstaternas rättsliga åtgärder mot beslut om kontroll av överensstämmelse för EGFJ och Ejflu.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

Från och med 2017 uppdaterades basen för avsättningen i enlighet med Gemensamma forskningscentrumets programstrategi för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall – uppdaterad 2017. Översynen av strategin, samt budget- och personalbehov, har genomförts tillsammans med den oberoende D&WMP Expert Group. Detta är den bästa tillgängliga uppskattningen av den budget och personal som behövs för att slutföra avvecklingen av Gemensamma forskningscentrumets anläggningar i Geel, Karlsruhe och Petten. För anläggningen i Ispra utarbetades en reviderad kostnadsberäkning för avvecklingsverksamhet 2025 och återspeglas i avsättningen.

Enligt EU:s redovisningsregler har avsättningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en euroswapkurva). Den 31 december 2025 ledde detta till en avsättning på 880 miljoner euro, fördelad på de belopp som väntas utnyttjas år 2026 (45 miljoner euro) respektive senare (834 miljoner euro).

Det bör noteras att stora osäkerheter, som hör till den långfristiga planeringen av avvecklingen av kärnkraftverk, kan påverka denna uppskattning som kan komma att öka betydligt i framtiden. De största osäkerhetskällorna hänger samman med den avvecklade anläggningens sluttillstånd, nukleära material, avfallshantering och bortskaffande, nationella regelverks ofullständiga eller bristande definitioner, komplicerade och tidskrävande tillståndsprocesser och framtida utveckling av den industriella avvecklingsmarknaden.

2.11 FINANSIELLA SKULDER

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	643 928	539 522
Finansiella skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2.2	9	13
Finansiella garantiåtaganden	2.11.2	81	39
		644 018	539 575
Kortfristiga
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	89 069	55 904
Finansiella skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet	2.4.2.2	53	84
Finansiella garantiåtaganden	2.11.2	7 647	6 340
		96 769	62 328
Totalt		740 787	601 903

2.11.1 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Upplåning	2.11.1.1	731 224	594 028
Övriga finansiella skulder	2.11.1.2	1 773	1 398
Totalt		732 997	595 426
Långfristiga		643 928	539 522
Kortfristiga		89 069	55 904

2.11.1.1 Upplåning

miljoner euro
	Enhetlig finansiering	Sure	EFSM	Betal-nings-balans-stöd	Makro-eko-nomiskt stöd	Euratom	Totalt
Totalt den 31.12.2024	437 628	98 839	42 297	201	14 762	301	594 028
Ny upplåning – nominellt	221 526	–	–	–	–	–	221 526
Återbetalningar	(73 266 )	(8 000 )	(2 400 )	(200 )	(20 )	–	(83 886 )
Ändringar i redovisat värde	(300 )	(135 )	(15 )	(1 )	7	(0 )	(443 )
Övriga ändringar	2 500	–	(2 500 )	–	–	–	–
Totalt den 31.12.2025	588 088	90 705	37 382	–	14 749	301	731 224
Långfristiga	514 099	82 594	30 818	–	14 495	300	642 305
Kortfristiga	73 989	8 111	6 564	–	255	0	88 919

Det nominella lånebeloppet per den 31 december 2025 var 738,9 miljarder euro (2024: 601,3 miljarder euro). Majoriteten av lånen var långfristiga obligationsemissioner, med undantag för den enhetliga finansieringen där kortfristiga EU-skuldväxlar på 36,8 miljarder euro (2024: 23,1 miljarder euro) fortfarande var utestående vid årets slut. Den nya nettoupplåningen år 2025 var 137,6 miljarder euro (nominell).

De belopp som lånats för Sure-, EFSM-, och Euratomlån samt makroekonomiska stödlån som undertecknats före 2023 är ”back-to-back”-transaktioner, vilket innebär att EU utfärdar en särskild obligation för att finansiera ett specifikt låneavtal på samma villkor – se not 2.4.1.1.

Den ”enhetliga finansieringen” finansierar lån och icke återbetalningspliktigt stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet REPowerEU), samt Ukrainafaciliteten, faciliteten för västra Balkan, Moldavienfaciliteten och de makroekonomiska stödlån som undertecknades 2023. Kommissionen använder en samlad finansieringsstrategi där den individuella upplåningen inte direkt finansierar särskilda utbetalningar. I stället emitteras skulden enligt en årsmässig upplåningsplan, med långfristiga obligationer och kortsiktiga skuldväxlar. Kommissionen använder auktioner och syndikeringar för att emittera dessa värdepapper. Därefter överför den kostnaderna, i linje med den metod för kostnadsfördelning som medlemsstaterna kommit överens om, till medlemsstaterna och andra mottagarländer för lånen och till EU-budgeten för icke återbetalningspliktigt stöd. Denna finansieringsflexibilitet kräver också en likviditetsbuffert för en effektiv likviditetshantering, se not 2.8.2. Inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin utfärdar unionen kortfristiga EU-skuldväxlar (3–12 månader) som kan återbetalas under samma eller nästa år. Posten ”Återbetalningar” avser 55,3 miljarder euro av sådan kortfristig upplåning.

Rubriken ”Ändringar i redovisat värde” motsvarar förändringen i upplupen ränta och förändringen i över- och underkurser (nya över- och underkurser och avbetalningar).

Posten ”Övriga förändringar” avser en överföring av 2,5 miljarder euro i obligationer (nominellt värde) från EFSM-programmet till den enhetliga finansieringen efter Portugals förtida återbetalning av två lån – se not 2.4.1.1.

Återbetalningen av dessa upptagna lån säkerställs ytterst genom EU-budgeten – se not 2.4.1.1.

2.11.1.2 Övriga finansiella skulder

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Långfristiga
Skulder för finansiella leasingavtal	511	605
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	244	283
Bidrag med villkor	617	234
Övrigt	251	134
	1 623	1 256
Kortfristiga
Skulder för finansiella leasingavtal	90	79
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	57	55
Bidrag med villkor	3	8
Övrigt	–	–
	150	142
Totalt	1 773	1 398

Skulder för finansiella leasingavtal

miljoner euro
	Framtida utbetalningar
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totala skulder
Mark och byggnader	87	256	248	592
Övriga anläggningstillgångar	3	6	–	9
Totalt den 31.12.2025	90	263	248	601
Räntedel	20	64	59	143
Totala framtida minimileasingavgifter den 31.12.2025	110	327	308	744
Totala framtida minimileasingavgifter den 31.12.2024	102	361	393	856

Beloppen ovan relaterade till leasing och byggnader måste finansieras genom framtida budgetar.

Bidrag med villkor avser bidrag från medlemsstater och andra givare till EU-programmen, särskilt InvestEU (se not 4.1.1), varigenom EU har en skyldighet att återlämna eventuella outnyttjade medel till givaren.

2.11.2 Finansiella garantiåtaganden

miljoner euro
	31.12.2025		31.12.2024
	Fordringar avseende finansiella garantier (not 2.6.2)	Finansiella garanti- åtaganden	Fordringar avseende finansiella garantier (not 2.6.2)	Finansiella garanti- åtaganden
EU:s budgetgarantiprogram
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	11	1 806	19	1 862
Efsi-garantin	1 248	1 307	1 345	1 402
EFHU-garantin	9	89	7	192
InvestEU-garanti	276	1 841	190	1 606
EU-garanti för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	60	915	30	582
Ukrainagarantin	24	1 248	10	61
	1 629	7 205	1 600	5 707
EU-program för finansieringsinstrument
Cosmeprogrammet	–	219	–	304
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	4	126	6	198
Övrigt	18	179	23	171
	22	523	29	673
Totalt	1 651	7 729	1 629	6 379
Långfristiga	1 359	81	1 324	39
Kortfristiga	293	7 647	306	6 340

EU tillämpar bruttometoden för de finansiella garantiavtalen, där de intäkter som alltjämt ska tas emot inom ramen för garantin redovisas som det finansiella garantiavtalets fordringsdel (redovisas under rubriken Fordringar med motprestation – se not 2.6.2) och ett finansiellt garantiåtagande redovisas som ett EU-åtagande för täckning av framtida garantianspråk.

Garantin för det externa utlåningsmandatet och Efsi-garantin fortfarande är betydande, och garantierna inom ramen för nya program i denna fleråriga budgetram, dvs. InvestEU, instrumentet Europa i världen och Ukrainagarantin som inleddes 2024, fortsätter att öka på grund av att EU:s genomförandepartner undertecknat nya transaktioner (se även not 4.1.1).

Med undantag för EU-garantin för Efsi, genom vilken EU har rätt till en förväntad ersättning, som redovisas som en fordran för finansiella garantiavtal som till stor del täcker skulden, täcker intäkterna från de återstående programmet endast en liten del av garantin. Detta beror på en hög andel EU-subventionering till dessa program, särskilt de som tillhandahålls för att möjliggöra finansiering med högre risk till små och medelstora företag eller innovationssektorn, samt garantier för projekt i utvecklingsländer.

2.12 BETALNINGSÅTAGANDEN

miljoner euro
	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2025	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2024
Mottagna ersättningsanspråk och fakturor från:
Medlemsstater
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	1 892	–	1 892	269	(0 )	269
Eruf och sammanhållningsfonden	13 463	(2 250 )	11 213	6 036	(2 258 )	3 778
Europeiska socialfonden	8 720	(557 )	8 164	2 156	(447 )	1 708
Faciliteten för återhämtning och resiliens (ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET)	22 707	(1 646 )	21 061	28 016	(724 )	27 292
Övrigt	1 463	(217 )	1 247	1 824	(318 )	1 506
Privata och offentliga enheter	1 187	(15 )	1 172	1 957	(334 )	1 623
Totala ersättningsanspråk och fakturor som tagits emot	49 433	(4 684 )	44 749	40 258	(4 082 )	36 176
EGFJ	15 344	Ej tillämpligt	15 344	15 086	Ej tillämpligt	15 086
Skulder på egna medel	47	Ej tillämpligt	47	–	Ej tillämpligt	–
Diverse betalningsåtaganden	4 344	Ej tillämpligt	4 344	3 624	Ej tillämpligt	3 624
Övrigt	553	Ej tillämpligt	553	528	Ej tillämpligt	528
Totalt	69 721	(4 684 )	65 037	59 496	(4 082 )	55 414

Betalningsåtaganden avser fakturor och ersättningsanspråk som tagits emot men ännu inte betalats vid årets slut. De redovisas vid första redovisningstillfället till det begärda beloppet när fakturan eller ersättningsanspråket inkommer. Betalningsåtagandena justeras senare så att de återspeglar enbart de belopp som godkänts efter en kostnadskontroll och de belopp som beräknas som bidragsberättigande. De belopp som inte beräknas vara bidragsberättigande ingår i kolumnen ”Justeringar”, och de största beloppen rör strukturåtgärderna.

Minskningen av skulderna för faciliteten för återhämtning och resiliens på 6,2 miljarder euro tyder på att färre ansökningar om utbetalningar mottogs i slutet av det år för vilket bedömningen av delmål och mål fortfarande var under behandling.

Ökningen av Ejflus skulder beror på att 2025 är det sista genomförandeåret i den föregående programperioden, och de flesta program har nått taket på 95 %. Därför avbryts återbetalningen av de relaterade ersättningsanspråken, vilket återspeglas i den högre nivån av skulder.

Ökningen av skulder på sammanhållningsområdet beror på att fler ersättningsanspråk hade mottagits för betalning per den 31 december jämfört med föregående år, och där man fortfarande höll på med kontrollen av om anspråken är stödberättigande och den påföljande utbetalningen betalning.

Förordningarna om gemensamma bestämmelser (Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1303/2013 (37) och (EU) 2021/1060) (38) som ska tillämpas på strukturfonderna (Eruf och ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) föreskriver att EU-budgeten ska skyddas genom ett systematiskt kvarhållande av gjorda mellanliggande betalningar. Senast i februari efter utgången av räkenskapsåret enligt förordningen om gemensamma bestämmelser (1 juli till den 30 juni) har hela kontrollcykeln genomförts, både genom granskningar av förvaltningsmyndigheterna och revisioner av revisionsmyndigheterna. Kommissionen granskar revisionsförklaringsdokumenten och redovisningen från de berörda instanserna i medlemsstaterna. Utbetalning eller återkrav av slutsaldot görs först när granskningen är avslutad och räkenskaperna har godkänts. Det belopp som hållits inne enligt dessa bestämmelser uppgick vid slutet av 2025 till 11,2 miljarder euro. En del av detta belopp (1,3 miljarder euro) bedöms inte vara bidragsberättigande på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i sina räkenskaper och redovisas därför också i kolumnen Justeringar.

Skulder på egna medel

Skulder på egna medel avser bidrag från medlemsstaterna till EU-budgeten som ska återbetalas vid utgången av året. Ändringsbudgetar genomförs i enlighet med artikel 10a.3 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014. Överskottet den 31 december 2025 beror på antagandet av ändringsbudget nr 3/2025 den 26 november 2025. Enligt denna lagbestämmelse återbetalades beloppen till medlemsstaterna den första arbetsdagen i januari 2026.

2.13 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Upplupna kostnader	76 785	66 792
Förutbetalda intäkter	197	159
Övrigt	66	140
Totalt	77 048	67 091

De upplupna kostnaderna delas upp på följande sätt:

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Faciliteten för återhämtning och resiliens (ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET)	12 688	4 371
EGFJ	25 337	25 586
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	15 786	17 374
Eruf och Sammanhållningsfonden	3 670	3 101
Europeiska socialfonden	2 929	2 318
Övrigt	16 376	14 042
Totalt	76 785	66 792

Upplupna kostnader hänför sig till redovisade kostnader för vilka unionen ännu inte har tagit emot ersättningsanspråk. Den största förändringen gäller faciliteten för återhämtning och resiliens, där ökningen återspeglar detta instruments genomförandetakt, eftersom uppskattningen är baserad på prognosen för kortsiktiga betalningar. När det gäller Ejflu redovisade medlemsstaterna högre utgifter inom ramen för program från den föregående fleråriga budgetramen, eftersom det var det sista genomförandeåret, vilket ledde till en minskning av de upplupna kostnaderna.

NETTOTILLGÅNGAR

2.14 RESERVER

EU:s reserver uppgår till 941 miljoner euro (986 miljoner euro 2024). Detta belopp avser främst reserverna för EKSG under avveckling, som uppgår till sammanlagt 533 miljoner euro; 593 miljoner euro år 2024) och som inrättades för tillgångarna i kol- och stålforskningsfonden när avvecklingen av EKSG inleddes. Det avser även reservfonden för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, som säkerställer kontinuiteten i dess verksamhet och uppgår till 292 miljoner euro (293 miljoner euro år 2024).

2.15 BELOPP SOM SKA INFORDRAS FRÅN MEDLEMSSTATERNA

miljoner euro
Belopp som ska infordras från medlemsstaterna den 31.12.2024	309 810
Budgetutfall 2024 som krediterats medlemsstaterna	1 348
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	(5 603 )
Övrigt	(85)
Ekonomiskt resultat för året	54 639
Totala belopp som ska infordras från medlemsstaterna den 31.12.2025	360 108

Detta belopp motsvarar sådana kostnader som EU hade ådragit sig fram till den 31 december och som ska finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen år n, även om de faktiskt kan komma att betalas ut år n+1 (eller senare) och därmed finansieras genom budgeten för år n+1 (eller senare). Att dessa åtaganden tas upp i redovisningen gör, tillsammans med det faktum att motsvarande belopp finansieras via framtida budgetar, att de redovisade skulderna kraftigt överstiger de redovisade tillgångarna vid årets slut. De största beloppen avser upplåning i samband med icke återbetalningspliktigt stöd som tas inom ramen för återhämtningsinstrumentet, EGFJ:s verksamhet samt skulder för ersättningar till anställda.

Det bör också noteras att detta inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetintäkterna bör alltid vara lika med eller överstiga budgetkostnaderna och eventuella intäktsöverskott återbetalas till medlemsstaterna.

Omvärderingarna av skulder för ersättningar till anställda avser aktuariella vinster och förluster som härrör från den aktuariella värderingen av dessa skulder.

Den betydande ökningen av de belopp som ska infordras från medlemsstaterna under de senaste åren beror främst på den upplåning för icke återbetalningspliktigt stöd som togs upp genom återhämtningsinstrumentet under denna period.

3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: EGNA MEDEL

3.1 EGNA MEDEL FRÅN BNI

De egna medlen är huvudkällan till EU:s driftsintäkter. BNI (bruttonationalinkomsten) är den mest betydelsefulla av de fyra typerna av egna medel. En enhetlig procentandel tas ut från varje medlemsstats BNI. Egna medel från BNI balanserar intäkter och kostnader, dvs. finansierar den del av budgeten som inte täcks av andra intäktskällor. Ökningen av BNI-intäkterna 2025 jämfört med 2024 förklaras i stor utsträckning av en minskning av behovet av betalningsbemyndiganden.

3.2 TRADITIONELLA EGNA MEDEL

Traditionella egna medel härstammar huvudsakligen från tullar, där medlemsstaterna får dra av 25 % av beloppet som kompensation för uppbördskostnaderna. De ovanstående beloppen redovisas netto efter detta avdrag. Nivån på importtullarna återspeglar i huvudsak kombinationen av fluktuationer i värdet på importen från länder utanför EU och förändringar i den gemensamma tulltaxan, som har sänkts vid många tillfällen efter förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) och särskilda avtal om tullförmåner för vissa handelspartner eller vissa produkter. Nivån beror således också på den allmänna ekonomiska situationen, nivån på världspriserna och växelkursernas inverkan.

3.3 MOMSBASERADE EGNA MEDEL

Momsbaserade egna medel beräknas på basis av medlemsstaternas momsunderlag, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. En enhetlig uttagssats på 0,30 % tillämpas på varje medlemsstats totala momsintäkter för alla beskattningsbara leveranser och tillhandahållanden av tjänster dividerat med den viktade genomsnittliga momssatsen. Momsunderlaget begränsas till 50 % av varje medlemsstats BNI.

3.4 PLASTFÖRPACKNINGSBASERADE EGNA MEDEL

En enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram tillämpas på vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialutnyttjas. Det plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns under ett visst år beräknas som skillnaden mellan det plastförpackningsavfall som genereras och det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under det året i en medlemsstat. Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien har rätt till särskilda årliga schablonminskningar för sina bidrag till plastförpackningsbaserade egna medel. Detta är ett relativt nytt eget medel, som infördes 2021 i och med ikraftträdandet av det nya beslutet om egna medel (rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053) (39).

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: ÖVERFÖRINGAR

3.5 BÖTER

Intäkter på 5 370 miljoner euro (2024: 4 039 miljoner euro) avser främst böter som kommissionen har ålagt företag för brott mot EU:s konkurrensregler (3 971 miljoner euro) och andra böter som ålagts företag (837 miljoner euro).

3.6 ÅTERKRAV AV KOSTNADER

miljoner euro
	2025	2024
Kostnader som delegerats till medlemsstaterna	1 291	755
Bidrag	34	157
Bidrag/delegeringsavtal	50	44
Övrigt	1	-
Totalt	1 376	957

Denna rubrik avser huvudsakligen betalningskrav som utfärdats av kommissionen och som inbetalas eller avräknas mot (dvs. dras av från) efterföljande betalningar i kommissionens redovisningssystem. Betalningskrav utfärdas för att återkräva medel som tidigare utbetalats från EU-budgeten. Återkrav baseras på kontroller, revisioner eller analyser av bidragsberättigande och därför skyddar dessa transaktioner EU-budgeten mot utgifter som strider mot bestämmelserna.

I denna kategori ingår även belopp för vilka medlemsstaterna utfärdat betalningskrav till mottagare av EGFJ-ersättningar samt differensen mellan uppskattade upplupna intäkter från föregående årsslut jämfört med det aktuella årsslutet.

Beloppen i tabellen ovan är intäkter som uppkommer till följd av utfärdandet av betalningskrav. Av denna orsak visar dessa belopp inte och kan inte visa den fulla omfattningen av de åtgärder som vidtagits för att skydda EU-budgeten, särskilt avseende sammanhållningspolitiken där det finns specifika mekanismer för att säkerställa korrigering av kostnader som inte är bidragsberättigande och där merparten inte inbegriper utfärdandet av ett betalningskrav. EU-budgeten skyddas också av uttag av utgifter och återkrav av förfinansiering. De återkrav som är kopplade till kostnader som delegerats till medlemsstaterna utgör huvuddelen av det totala beloppet:

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och Ejflu är de belopp som under året redovisas som intäkter under denna rubrik finansiella korrigeringar för året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och krävt in under året, samt nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier eller oriktigheter och som medlemsstaterna deklarerat vara inkrävda vid årets slut.

Sammanhållningspolitik

De största beloppen i samband med sammanhållningspolitiken är belopp som kommissionen räknar med att kunna återkräva från medlemsstaterna. Återkraven kommer att göras efter granskningen och godkännandet av de årsredovisningar som medlemsstaterna lämnar in i början av 2026. De belopp som ska återkrävas består huvudsakligen av skillnaden mellan de summor som ursprungligen förklarades stödberättigande under räkenskapsåret och de summor som i medlemsstaternas årsredovisningar bekräftats vara stödberättigande. Om beloppet är litet innebär detta att kontroller som utförs i medlemsstaterna gjort det möjligt att upptäcka icke stödberättigande belopp tidigt i förfarandet.

3.7 FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDESAVTAL

Dessa intäkter gäller de nettobelopp som Förenade kungariket är skyldigt enligt det utträdesavtal som undertecknades efter landets utträde ur unionen 2020 (se not 2.6.1.2), justerat varje år i enlighet med föreskrifterna i utträdesavtalet. År 2025 fanns det inga intäkter som följde av Förenade kungarikets utträdesavtal. I stället redovisades en kostnad på 465 miljoner euro.

3.8 ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	2025	2024
Bidrag från medlemsstaterna
Innovationsfonden	2 614	2 297
RePowerEU	6 360	5 869
den sociala klimatfonden	3 668	-
Externt bistånd	1 001	671
InvestEU	58	207
Skatt och avgifter från personal	1 882	1 754
Bidrag från andra enheter till kommissionen	3 293	524
Bidrag från Efta, tredjeländer och anslutningsländer	4 874	4 527
Överföring av tillgångar	–	307
Budgetjusteringar	(5 811 )	(6 169 )
Justering av avsättningar	459	426
Övrigt	175	261
Totalt	18 572	10 673

Medlemsstaternas bidrag till innovationsfonden är intäkter som främst rör försäljningen av utsläppsrätter och som ska användas för att stödja innovation inriktad på koldioxidsnål teknik. Ökningen jämfört med 2024 är främst kopplad till en ökning av koldioxidpriset. Auktionsintäkterna från utsläppsrätterna användes också för att ge ytterligare stöd till medlemsstaterna genom REPowerEU-kapitlen (6,4 miljarder euro) samt för att finansiera den sociala klimatfonden, som kommer att ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för de åtgärder och investeringar som ingår i deras sociala klimatplaner för perioden 2026–2032 (3,7 miljarder euro). Medlemsstaternas bidrag till externt bistånd omfattar i första hand räntebidragen till makroekonomiska stöd+-lån till Ukraina (0,6 miljarder euro).

Intäkter från de anställdas skatter och avgifter avser främst avdrag från personalens löner. Pensionsavgifter och inkomstskatt står för de största beloppen i denna kategori.

Bidragen från Eftaländerna uppgår till 1,5 miljarder euro, och bidragen från tredjeländer och anslutningsländer omfattar främst finansiella bidrag till Horisont Europa (2,8 miljarder euro).

Budgetjusteringen är huvudsakligen kopplad till justeringarna av moms- och BNI-baserade egna medel från tidigare budgetår. Med denna åtgärd omfördelar kommissionen de totala moms- och BNI-saldona, positiva eller negativa, till medlemsstaterna i enlighet med deras BNI-nyckel. Den svaga ökningen beror främst på ett högre budgetöverskott jämfört med föregående år, vilket delvis uppvägs av högre belopp som ska omfördelas för BNI, moms och egna medel från plastförpackningar.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

3.9 FINANSIELLA INTÄKTER

miljoner euro
	2025	2024
Räntor:
Lån	5 720	4 129
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	1 823	1 726
Dröjsmålsränta	237	224
Upplåning	217	228
Övrigt	39	38
Inkomster från finansiella garantiavtal	1 245	971
Vinst på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet:
Andra än derivat	1 357	1 490
Derivat	772	165
Vinst till följd av borttagande av lån ur räkenskaperna	24	–
Utdelning	9	31
Övrigt	202	4
Totalt	11 646	9 005

Ränteintäkter från dröjsmålsränta på försenade betalningar härrör huvudsakligen från böter och egna medel som förfallit till betalning och inte betalats i tid.

Räntorna på lånen har ökat främst på grund av nya lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU, makroekonomiskt stöd och Ukrainafaciliteten. För faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU uppgick räntan till 3,1 miljarder euro 2025 jämfört med 2,0 miljarder euro föregående år. Det gjordes nya utbetalningar 2025 och utbetalningarna under andra halvåret 2024 genererade ett helt års ränta under 2025. För det makroekonomiska stödet uppgick räntorna till 1,1 miljarder euro, jämfört med 0,8 miljarder euro 2024. Ökningen beror främst på utbetalningar av makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. När det gäller Ukrainafaciliteten uppgick räntan till 0,5 miljarder euro, jämfört med 0,2 miljarder euro 2024, då utbetalningarna först inleddes under andra halvåret.

Ränteintäkter från likvida medel består huvudsakligen av 1,6 miljarder euro i ränta på likviditetsinnehav för den enhetliga finansieringen (placeringar på bankkonto hos ECB, kortfristig inlåning och omvända repor) – se not 2.8.2.

Ränteintäkter från upplåning hänger främst samman Sure och beror på de negativa effektiva räntesatserna för vissa tidigare emissioner.

Intäkter från finansiella garantiavtal avser i första hand avskrivning av de finansiella garantiåtagandena. Det kan tolkas som att EU befrias från garantiåtaganden för den period som EU var redo att ersätta innehavarna av garantierna för deras kreditförluster. Intäktsredovisningen för finansiella garantier återspeglar således den tid som förflutit och den garanterade volymen. Avskrivningarna gäller båda typerna av garantier, både de för vilka ersättning utgår och de garantier för vilka EU inte tar ut någon eller nominell ersättning (se not 2.11.2). Av de garantier för vilka ersättning utgår är den mest betydande Efsi-garantin till EIB för skuldportföljen inom infrastruktur- och innovationsdelen (IIW), i kombination med InvestEU:s skuldportföljer (se not 4.1.1). Under 2025 uppgick Efsi-garantins intäkter i förhållande till dessa kombinerade skuldportföljer till 202 miljoner euro.

Intäkterna från finansiella garantiavtal på 1 245 miljoner euro uppvägs av nedskrivningsförluster för finansiella garantiåtaganden på 1 199 miljoner euro som avser anspråk på garantier netto efter återkrav (683 miljoner euro) och orealiserade nedskrivningsförluster på 516 miljoner euro (se noterna 3.15 och 6.6). Dessutom har EU subventionerat de finansiella garantiprogrammen för 1 942 miljoner euro genom att inte ta ut garantiavgifter eller ta ut garantiavgifter under marknadssats (se not 3.15). Nettoresultatet av de finansiella garantiprogrammen ger sammanlagt ett underskott på 1 896 miljoner euro.

Vinsten från finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde utifrån resultat avser främst den gemensamma avsättningsfonden (0,8 miljarder euro) och innovationsfonden (0,3 miljarder euro). Räntesänkningarna har inverkat positivt på värdepapperens verkliga värde.

Vinsten till följd av borttagande av lån ur räkenskaperna hänför sig till en förtida återbetalning från Portugal av ett EFSM-lån på 1,8 miljarder euro till marknadsvärdet på den underliggande obligationen – se not 2.4.1.1.

3.10 ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

miljoner euro
	2025	2024
Intäkter från avgifter på tjänster (EU:s organ och byråer)	927	855
Valutakursvinster	490	325
Försäljning av varor	64	58
Andel av EIF:s nettoresultat	69	83
Intäkter från anläggningstillgångar	230	907
Övrigt	720	364
Totalt	2 500	2 592

Intäkter från avgifter på tjänster avser huvudsakligen de avgifter som Europeiska läkemedelsmyndigheten tar ut vid godkännande av försäljning och varumärkesavgifter som tas ut av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

KOSTNADER

3.11 KOSTNADER SOM DELEGERATS TILL MEDLEMSSTATERNA

miljoner euro
	2025	2024
Europeiska garantifonden för jordbruket	40 914	40 267
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	17 017	14 779
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	31 032	28 833
Europeiska socialfonden	17 308	18 037
Övrigt	4 514	3 854
Totalt	110 784	105 770

Ökningen avser sammanhållningspolitiken (Eruf och Sammanhållningsfonden) där så gott som samtliga kostnader (28,1 miljarder euro) avser programperioden 2021–2027 och där verksamheten fortsätter. Det har också skett en ökning av de utgifter som redovisats inom ramen för de strategiska GJP-planerna, som fortsätter att utvecklas.

Övriga kostnader avser främst Fonden för en rättvis omställning (1,4 miljarder euro), Europeiska havs- och fiskerifonden (0,8 miljarder euro), asyl och migration (0,6 miljarder euro) samt Europeiska unionens solidaritetsfond (0,8 miljarder euro).

3.12 ÖVERFÖRINGAR, INKLUSIVE BIDRAG OCH BUDGETSTÖD

miljoner euro
	2025	2024
Faciliteten för återhämtning och resiliens	46 815	65 787
Övrigt	32 025	32 992
Totalt	78 841	98 779

Trots den betydande minskningen av kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens fortskrider arbetet med att uppnå delmål och mål.

Resten av utgifter med koppling till överföringar som gäller genomförandet av forskningspolitiken (10 miljarder euro) och yttre åtgärder, däribland instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingspolitik och internationellt samarbete och dess prekursorer (3,1 miljarder euro) samt insatserna för humanitärt bistånd (1,1 miljard euro). Ytterligare 4,6 miljarder euro avser Fonden för ett sammanlänkat Europa, den gemensamma infrastrukturfonden för utbyggnad av smarta nät på områdena transport, energi och telekommunikation.

3.13 ÖVERENSKOMMELSER OM MEDVERKAN

miljoner euro
	2025	2024
Bidrag	13 200	16 820
Totalt	13 200	16 820

Kostnader i samband med överenskommelser om medverkan avser främst instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och dess föregångare (4,5 miljarder euro), rymdprogrammen (3,2 miljarder euro), Erasmus+ (2,9 miljarder euro) och forskningspolitiken (1,9 miljarder euro).

3.14 PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADER

miljoner euro
	2025	2024
Personalkostnader	9 679	9 070
Pensionskostnader	6 275	5 896
Totalt	15 954	14 966

Pensionskostnader är en av de poster som påverkats av den förändrade aktuariella värderingen av skulder för ersättningar till anställda, andra än de som redovisas i nettotillgångar. De utgör således inte faktiska pensionsutbetalningar under året, vilka är betydligt lägre med 2,8 miljarder euro.

3.15 FINANSIERINGSKOSTNADER

miljoner euro
	2025	2024
Räntekostnader:
Upplåning	14 037	9 780
Lån	148	159
Finansiella leasingavtal	26	31
Övrigt	42	32
Finansiella garantiavtal – subventionerad ersättning	1 942	1 156
Nettonedskrivningsförluster av:
Finansiella garantiavtal	1 199	474
Lån, låneåtaganden och fordringar	8 066	14 134
Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet:
Andra än derivat	170	153
Derivat	153	252
Ändringsförlust	1 131	763
Förlust till följd av borttagande av lån ur räkenskaperna	94	–
Garanterade finansieringskostnader	119	151
Övrigt	28	140
Totalt	27 156	27 226

Ökningen av upplåningskostnaderna med 4,3 miljarder euro härrör från den enhetliga finansieringsverksamheten, för vilken räntorna uppgick till 12,7 miljarder euro jämfört med 8,4 miljarder euro föregående år. Skälen till detta är ny upplåning 2025 och beror på att emissionerna under andra halvåret 2024 medförde ett helt års ränta under 2025.

Räntekostnaden för lånen är ett resultat av vissa Sure-transaktioner, där medel som upptagits under perioder med negativa räntor utlånades till medlemsstaterna enligt ”back-to-back”-metoden, med samma villkor.

För närmare uppgifter om kostnader i samband med finansiella garantier, se not 3.9.

Nettonedskrivningsförlusterna på lån, låneåtaganden och fordringar hänför sig huvudsakligen till väntade kreditförluster för lånen från Ukrainafaciliteten och makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån under 2025. Se noterna 2.4.1.1 och 6.6.

Ändringsförlusten hänför sig till den räntesubvention som beviljats Ukraina för makroekonomiskt stöd+, exceptionellt makroekonomiskt stöd och lån från Ukrainafaciliteten – se not 2.4.1.1.

Förlusten till följd av borttagande av lån ur räkenskaperna hänför sig till en förtida återbetalning från Portugal av ett EFSM-lån på 0,7 miljarder euro till marknadsvärdet på den underliggande obligationen – se not 2.4.1.1.

De finansieringskostnader som garanteras är kostnader som genomförandepartner ådrar sig för att finansiera investeringar i eget kapital som garanteras av EU. På grundval av garantiavtalen garanterar EU dessa kostnader tillsammans med de relaterade investeringarna i eget kapital.

3.16 UPPHANDLINGSKOSTNADER, ADMINISTRATIVA KOSTNADER OCH ANDRA KOSTNADER

miljoner euro
	2025	2024
Administrativa kostnader, it-kostnader och andra kostnader	6 687	3 956
Kostnader kopplade till anläggningstillgångar och kostnader för mark- och fastighetsförvaltning	2 164	2 662
Valutakursförluster	621	282
Kostnader för operationella leasingavtal	589	560
Justering av avsättningar	458	415
Nedsättning av böter genom domstolsbeslut	214	1 123
Totalt	10 733	8 997

Administrativa kostnader, it-kostnader och andra kostnader omfattar främst konsultkostnader (1,5 miljarder euro), it-relaterade kostnader (1,3 miljarder euro) och olika löpande kostnader (2,3 miljarder euro), till exempel kontorsmateriel, evenemang, konferenser och kommunikationskostnader.

Raden ”Nedsättning av böter genom domstolsbeslut” visar ett lägre belopp 2025 jämfört med 2024, eftersom böter på relativt mindre belopp avskrevs 2025 jämfört med 2024 (då ett bötesbelopp på 432 miljoner euro avskrevs eftersom kommissionen drog tillbaka det bötesbeslut som ålagts Illumina/Grail i ett koncentrationsförfarande, och ett bötesbelopp på 684 miljoner euro som ålagts Intel 2009 avskrevs delvis till följd av ett domstolsbeslut som utfärdades i oktober 2024).

Det sammanlagda belopp för forskning och utveckling som redovisats som en kostnad under 2025 är följande:

miljoner euro
	2025	2024
Kostnader för forskning	468	479
Utvecklingskostnader som inte kapitaliseras	127	119
Totalt	594	598

3.17 SEGMENTRAPPORTERING PER HUVUDSAKLIGA UTGIFTSOMRÅDEN

miljoner euro
	Jordbruks-fonder	Samman-hållning och andra struktur-fonder	Faciliteten för åter-hämtning och resiliens och finansiell verksamhet	Forskning och innovation	Yttre åtgärder	Grön omställning och folkhälsa	Övriga policyer (40)	EG totalt	Andra EU-institutioner och EU-organ	EU totalt
Egna medel från BNI	–	–	–	–	–	–	106 342	106 342	–	106 342
Traditionella egna medel	–	–	–	–	–	–	23 436	23 436	–	23 436
Mervärdesskatt	–	–	–	–	–	–	25 728	25 728	–	25 728
Plastförpackningsbaserade egna medel	–	–	–	–	–	–	7 524	7 524	–	7 524
Böter	–	–	–	358	–	101	4 912	5 370	–	5 370
Återkrav av kostnader	948	348	–	21	12	0	37	1 365	10	1 376
Förenade kungarikets utträdesavtal	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Övrigt	319	3 792	6 360	3 884	593	2 952	(4 590 )	13 310	5 262	18 572
Intäkter utan motprestation	1 268	4 139	6 360	4 262	605	3 053	163 389	183 077	5 272	188 348
Finansiella intäkter	0	1	16 506	1 844	(258 )	340	(6 856 )	11 579	68	11 646
Övrigt	(5 )	(4 )	142	344	183	(40 )	823	1 443	1 057	2 500
Intäkter från bytestransaktioner	(5 )	(3 )	16 649	2 188	(74 )	300	(6 033 )	13 021	1 125	14 146
Totala intäkter	1 263	4 136	23 009	6 450	531	3 353	157 355	196 098	6 397	202 495
Kostnader som delegerats till medlemsstaterna
EGFJ	(40 914 )	–	–	–	–	–	–	(40 914 )	–	(40 914 )
Ejflu och övrigt	(17 017 )	–	–	–	–	–	–	(17 017 )	–	(17 017 )
Eruf och sammanhållningsfonden	–	(31 032 )	–	–	–	–	–	(31 032 )	–	(31 032 )
Europeiska socialfonden	–	(17 308 )	–	–	–	–	–	(17 308 )	–	(17 308 )
Övrigt	–	(3 081 )	–	–	–	–	(1 432 )	(4 514 )	–	(4 514 )
Överföringar, inklusive bidrag och budgetstöd							–	–	–
Faciliteten för återhämtning och resiliens	–	–	(46 815 )	–	–	–	–	(46 815 )	–	(46 815 )
Övrigt	(38 )	(203 )	(1 489 )	(18 938 )	(5 901 )	(104 )	(1 615 )	(28 289 )	(3 737 )	(32 025 )
Överenskommelser om medverkan, inklusive EU-organ	(124 )	(546 )	197	(5 159 )	(7 190 )	(526 )	(5 988 )	(19 337 )	6 137	(13 200 )
Personal- och pensionskostnader	3	1	–	(3 )	(0 )	1	(10 695 )	(10 694 )	(5 260 )	(15 954 )
Finansieringskostnader	(7 )	0	(22 718 )	(1 658 )	(1 943 )	(1 )	(773 )	(27 100 )	(56 )	(27 156 )
Förenade kungarikets utträdesavtal	–	–	–	–	–	–	(465 )	(465 )	–	(465 )
Upphandlingskostnader, administrativa kostnader och andra kostnader	(54 )	(141 )	(62 )	(2 260 )	(1 027 )	(316 )	(3 563 )	(7 423 )	(3 310 )	(10 733 )
Totala kostnader	(58 152 )	(52 311 )	(70 888 )	(28 018 )	(16 062 )	(946 )	(24 531 )	(250 907 )	(6 226 )	(257 134 )
Ekonomiskt resultat för året	(56 889 )	(48 174 )	(47 879 )	(21 568 )	(15 531 )	2 407	132 825	(54 810 )	171	(54 639 )
(40) Inkomster som redovisas under ”Övriga policyer” omfattar främst inkomster från EU:s egna medel som omfattas av universalitetsprincipen och används utan åtskillnad för att finansiera alla utgifter som tas upp i unionens årliga budget.

3.18 OMKLASSIFICERING AV JÄMFÖRELSESIFFROR I RESULTATRÄKNINGEN

Från och med årsredovisningen för 2025 redovisas de viktigaste kostnaderna i resultaträkningen enligt en ny struktur, där fokus ligger på typen av instrument snarare än på typen av budgetgenomförande (delad förvaltning, direkt förvaltning, indirekt förvaltning). I enlighet med EU:s redovisningsregler har jämförelsesiffrorna för 2024 omklassificerats i enlighet därmed. Effekten av omklassificeringen illustreras nedan:

miljoner euro
	Genomförs av
	Delad förvaltn.	Direkt förvaltn.	Indirekt förvaltning
	Medlems- stater	Kommissionen, Genom-förande-organ och förvaltningsfonder	Övriga EU- byråer och organ	Tredjeländer och internationella organisa-tioner	Övriga enheter	Personal- och Pensions-kostnader	Finan-sierings- kostnader	Förenade kungarikets Utträdes-avtal	Övriga utgifter	Totalt 2024 utgifter (omklassi-ficerat)
Delegerat till medlemsstaterna	(105 770 )									(105 770 )
Överföringar, inbegripet bidrag och budgetstöd
Faciliteten för återhämtning och resiliens		(65 787 )								(65 787 )
Övrigt		(32 992 )								(32 992 )
Överenskommelser om medverkan inklusive EU-organ		(194 )	(4 388 )	(6 639 )	(5 599 )					(16 820 )
Personal- och pensionskostnader						(14 966 )				(14 966 )
Finansiella kostnader							(27 226 )			(27 226 )
Förenade kungarikets utträdesavtal								(315 )		(315 )
Upphandlingskostnader, administrativa kostnader och andra kostnader		2							(8 999 )	(8 997 )
Totala kostnader	(105 770 )	(98 971 )	(4 388 )	(6 639 )	(5 599 )	(14 966 )	(27 226 )	(315 )	(8 999 )	(272 873 )

4. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

Eventualförpliktelser är potentiella framtida betalningsförpliktelser för EU som kan uppkomma från tidigare händelser eller rättsligt bindande åtaganden, men som bara kan bekräftas utifrån framtida händelser som inte helt ligger inom EU:s kontroll. De avser huvudsakligen ställda garantier och rättsliga risker. Alla eventualförpliktelser, utom de som avser böter, garantier och finansiella instrument som är fonderade (se not 2.4.2.1) kommer, om de förfaller, att finansieras genom EU-budgeten (och därmed EU:s medlemsstater) under de kommande åren.

4.1 Garantier från EU-budgeten

4.1.1 Garantier som ställs inom ramen för EU:s budgetgarantiprogram (nominellt)

miljoner euro
	31.12.2025
	Ställda garantier			Avsatta tillgångar (41)
	Tak	Undertecknade	Utbetalda	Avsatta tillgångar (41)
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	20 880	20 880	16 826	3 529
Efsi-garantin	25 119	21 449	19 982	9 234
EFHU-garantin	583	573	451	809
InvestEU-garanti	28 469	15 519	6 010	8 912
Garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	33 965	16 461	2 949	3 583
Ukrainagarantin	3 540	2 699	1 181	614
Totalt	112 556	77 580	47 399	26 681
(41) De 3,5 miljarder euro i tillgångar som avsatts för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat täcker också upplåning inom ramen för det tidigare makroekonomiska stödet och Euratom (se not 2.4.1.1).

miljoner euro
	31.12.2024
	Ställda garantier			Avsatta tillgångar (42)
	Tak	Undertecknade	Utbetalda	Avsatta tillgångar (42)
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	25 772	25 772	19 184	3 400
Efsi-garantin	25 373	22 998	21 033	8 941
EFHU-garantin	759	667	521	785
InvestEU-garanti	27 042	11 769	3 468	6 802
Garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	30 173	11 228	1 341	2 943
Ukrainagarantin	790	172	132	202
Totalt	109 909	72 606	45 678	23 073
(42) De 3,4 miljarder euro i tillgångar som avsatts för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat täcker också upplåning inom ramen för det tidigare makroekonomiska stödet och Euratom (se not 2.4.1.1).

Tabellerna ovan visar i vilken mån EU-budgeten är exponerad för eventuella framtida betalningar med anledning av garantier som ställts för Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Utbetalda belopp motsvarar de belopp som redan utbetalats till de slutliga mottagarna, medan de belopp som undertecknats inbegriper dessa utbetalda belopp plus belopp enligt avtal som redan undertecknats med mottagarna eller finansförmedlare, men som ännu inte utbetalats (30,2 miljarder euro). Taket motsvarar den sammanlagda garanti som EU-budgeten, och därmed EU:s medlemsstater, har åtagit sig att täcka, eftersom man för att kunna offentliggöra den maximala exponering som EU stod inför den 31 december 2025 också måste ta med transaktioner som godkänts för undertecknande men som ännu inte undertecknats (35,0 miljarder euro).

Budgetgarantiprogram backas upp av avsättningar som gradvis gjorts från budgeten och behålls i den gemensamma avsättningsfonden som en likviditetsbuffert för att täcka framtida anspråk på garantier (se not 2.4.2.1). Se not 6.2 för de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att avsättningarna är tillräckliga för att täcka garantianspråk på medellång sikt. Eventuella förluster som uppstår inom ramen för budgetgarantiprogrammen, utöver gjorda avsättningar, behöver under alla omständigheter täckas av framtida budgetar. För medlemsstatskomponenten av InvestEU får EU också motgarantier från medlemsstaterna och EES-länderna (se nedan).

Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat

Via EU-budgeten lämnas garantier för de lån som EIB har undertecknat och beviljat ur EIB:s egna medel till tredjeländer. Den 31 december 2025 uppgick det utestående lånebelopp som täcks av EU-garantin till 16 826 miljoner euro. EU:s budgetgarantier:

—	16 680 miljoner euro genom garantifonden för åtgärder avseende tredje lands del av den gemensamma avsättningsfonden. och

—	146 miljoner euro direkt för lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen.

I de garantier som lämnades den 31 december 2025 ingår 0,7 miljarder euro i undertecknade men ej utbetalda lån för vilka framtida utbetalningar är villkorade av EU:s godkännande (2,1 miljarder euro 2024). Minskningen sedan 2024 beror delvis på överföringen av vissa transaktioner från det externa utlåningsmandatet till Ukrainagarantin.

Garantin för EU:s externa utlåningsmandat avseende lån som beviljats av EIB är begränsad till högst 65 % av det utestående beloppet för avtal som undertecknats efter år 2007 (mandaten för perioderna 2007–2013 och 2014–2021). För avtal som ingåtts före 2007 begränsas EU-garantin till en viss procentandel av den högsta tillåtna krediten, vanligen 65 % men ibland 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte nåtts täcker EU-garantin hela det utestående beloppet.

Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/412 (43) inrättades ett utlåningsmandat för den privata sektorn för projekt som är inriktade på långsiktig ekonomisk resiliens för flyktingar, migranter och värd- och transitsamhällen inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ (ERI). Unionens budget ersätts för den risk som tas för garantier som beviljats för EIB:s finansiering av motståndskraftsinitiativet ERI privat, vilket förklarar de premier som ska infordras för garantin för det externa utlåningsmandatet, som annars är en garanti som inte ersätts (se not 2.11.2).

Mandatet 2014–2020, som löpte ut 2021, var det sista mandatet inom ramen för garantifonden för åtgärder avseende tredje land. EIB:s nya mandat omfattas av den garanti för yttre åtgärder som inrättas genom förordningen om instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

EU-garantin betalas ut via garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden. 2025 översteg de mottagna återkraven garantianspråken med 0,3 miljoner euro (2024: EU betalade ut 11 miljoner euro i garantianspråk netto efter återkrav).

Garanti för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsi är ett initiativ för att öka Europeiska investeringsbanksgruppens riskbärande förmåga så att EIB kan öka sina investeringar i EU. Syftet med Efsi är att stödja ytterligare investeringar i EU och öka småföretagens tillgång till finansiering. EU-budgeten ställer en garanti på högst 26 miljarder euro (EU-garanti för Efsi) inom ramen för ett avtal mellan EU och EIB, nedan kallat Efsi-avtalet, för att skydda EIB från potentiella förluster till följd av dess finansierings- och investeringsverksamhet.

Efsis verksamhet bedrivs inom två delar: Infrastruktur- och innovationsdelen som genomförs av EIB (EU-garanti för Efsi på 19 250 miljoner euro) och delen för små och medelstora företag som genomförs av EIF (EU-garanti för Efsi på 6 750 miljoner euro), som båda har en skuldportfölj och en aktieportfölj. EIF agerar enligt avtal med EIB på grundval av en garanti från EIB som i sin tur är skyddad genom en motgaranti genom EU-garantin för Efsi enligt Efsi-avtalet. För att öka effektiviteten i EU-garantin och öka dess riskbärande kapacitet trädde en kombination av två Efsi-skuldportföljer och InvestEU i kraft 2022. Eventuella garantianspråk, återkrav och intäkter fördelas mellan Efsi och InvestEU-garantin på grundval av effektiva garanterade anslag.

EU och EIB har olika tydligt definierade roller inom Efsi. Efsi är inrättat inom EIB som finansierar verksamheten (investeringar i skuldfinansieringsinstrument och investeringar i eget kapital) och lånar därför upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna. EIB-gruppen fattar oberoende investeringsbeslut och förvaltar transaktionerna i enlighet med sina regler och förfaranden. EU ställer garanti för transaktionerna och täcker EIB:s förluster upp till taket för garantin.

Eftersom kontrollkriterierna och redovisningskraven för konsolidering enligt EU:s redovisningsregler (och IPSAS) inte är uppfyllda redovisas inte de därmed sammanhängande garanterade tillgångarna i EU:s konsoliderade årsredovisning.

EU-garantin som beviljats EIB-gruppen inom ramen för Efsi redovisas som ett finansiellt garantiåtagande när det gäller skuldportföljen för infrastruktur- och innovationsdelen och skuldportföljen för delen för små och medelstora företag (se not 2.11.2) och som ett derivat (en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde utifrån resultatet) för båda aktieportföljerna (se not 2.4.2.2). Garantin för Efsi innefattar verksamhet i programmen Cosme, Horisont 2020, lånegarantiinstrumentet för de kulturella och kreativa sektorerna samt EaSI-programmet för den del som omfattas av EU-garantin för Efsi inom ramen för skuldportföljen för delen för små och medelstora företag.

År 2025 betalades 296 miljoner euro i nettogarantianspråk ut från Efsis del av den gemensamma avsättningsfonden, inklusive vissa garantianspråk som uppkommit under tidigare år men som tillfälligt täcktes av EU:s intäkter på Efsis avvecklingskonto hos EIB (2024: 151 miljoner euro).

Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

Europeiska fonden för hållbar utveckling, som inrättats genom EFHU-förordningen (44), är ett initiativ som syftar till att stödja investeringar i Afrika och det europeiska grannskapet som ett medel att bidra till att uppnå hållbar utveckling och åtgärda specifika socioekonomiska bakomliggande orsaker till migration. Inom ramen för EFHU-förordningen fick EU tillstånd att ställa garantier på 1,5 miljarder euro (ytterligare ökning genom externa bidrag) till genomförandepartner för deras investerings- och finansieringstransaktioner i syfte att minska deras investeringsrisker. EFHU-garantin backas upp av den gemensamma avsättningsfonden – se not 2.4.2.1.

För ett av EFHU-garantiavtalen (där EU garanterar kapitaltäckningen för en valutasäkringsfond till ett belopp av 145 miljoner euro) har EU vid ett garantianspråk rätt till ersättning för att ta emot andelar i fonden till det belopp som betalats.

Garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (45) inrättades instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen), inbegripet Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) och garantin för yttre åtgärder, för den fleråriga budgetramens programperiod 2021–2027. Målet för EFHU+ är att främja hållbara investeringar i EU:s partnerländer.

Garantin för yttre åtgärder stöder EFHU+-insatser som omfattas av budgetgarantier, makroekonomiskt stöd och lån till tredjeländer. Den backas upp av den gemensamma avsättningsfonden – se not 2.4.2.1.

Per den 31 december 2025 gällde budgetgarantiavtal för ett totalt utestående tak på 34,0 miljarder euro, varav 26,6 miljarder euro avser garantier till EIB för deras externa utlåning till statliga och lokala/regionala motparter inom ramen för NDICI:s investeringsfönster 1 och 2 (efterföljare till det externa utlåningsmandatet).

För ett av EFHU-garantiavtalen (där EU garanterar kapitaltäckningen för en valutasäkringsfond till ett belopp av 150 miljoner euro) har EU vid ett garantianspråk rätt till ersättning för att ta emot andelar i fonden till det belopp som betalats.

InvestEU-garanti

År 2025 antog EU den reviderade InvestEU-förordningen som en del av det andra omnibuspaketet. I samband med översynen ökades EU:s budgetgaranti med 2,9 miljarder euro, vilket ökade det totala beloppet från 26,2 miljarder euro till 29,1 miljarder euro.

Denna EU-garanti stöder privata och offentliga investeringar på fyra politiska områden: hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag samt sociala investeringar och kompetens. Flera finansieringspartner som nationella utvecklingsbanker får EU-garantin. De stöder investeringar genom att tillhandahålla lån, garantier eller eget kapital. Genomförandepartnerna kan till exempel ge lån till små och medelstora företag, delta i aktiefonder eller ge garantier till affärsbanker för lån som de betalar ut. Kommissionen kan också fördela EU-budgeten från andra EU-program till InvestEU-fonden, till exempel från Hera Invest (hälsa), det europeiska rymdprogrammet eller Catalyst (innovation).

För att skapa en kapitalbuffert för förlusterna från garanterade investeringar avsätter kommissionen gradvis pengar från EU-budgeten till den gemensamma avsättningsfonden. I InvestEU-förordningen fastställs avsättningen till 40 % av EU-garantin.

EU-garantin kan ytterligare utökas, utöver de 29,1 miljarder euro som nämns ovan, med stöd från medlemsstaterna och EES-länderna. De kan bidra med pengar från sina fonder inom ramen för sammanhållningspolitiken, faciliteten för återhämtning och resiliens eller nationella budgetar. För medlemsstaterna fastställs avsättningarna från fall till fall, medan den ytterligare EU-garanti som stöds av EES-länderna till 40 % består av kontanta avsättningar. Likvida medel från medlemsstaterna och EES-länderna behålls i den gemensamma avsättningsfonden. Det belopp som inte avsatts täcks av motgarantier från medlemsstaterna och EES-länderna. Per den 31 december 2025 fanns det avtal med åtta medlemsstater och två EES-länder till ett värde av 3,3 miljarder euro, varav 2,6 miljarder euro med kontanta bidrag och 0,6 miljarder med motgarantier. Dessa belopp har hittills använts för att underteckna ytterligare garantiavtal på 3,3 miljarder euro med flera genomförandepartner.

År 2025 betalades 272 miljoner euro ut i nettogarantianspråk från InvestEU:s delar av den gemensamma avsättningsfonden (2024: 140 miljoner euro).

Ukrainagarantin

I enlighet med förordningen om Ukrainafaciliteten har EU inrättat Ukrainagarantin med en maximal garantikapacitet på 7,8 miljarder euro för att främja investeringar för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad.

Per den 31 december 2025 hade åtta budgetgarantiavtal undertecknats och trätt i kraft, med ett tak för garantins täckning på 3,5 miljarder euro.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

I enlighet med artikel 143 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens finansiella eventualförpliktelser avseende Efsi, Europeiska fonden för hållbar utveckling och EIB:s externa utlåningsmandat för de transaktioner som hade godkänts per utträdesdagen den 31 januari 2020. Enligt artikel 143 ska Förenade kungariket också betala in sin andel till unionen för betalningar som unionen gör med anledning av anspråk på garantier för finansiella transaktioner som godkänts före utträdesdagen, och som inte kan täckas av Förenade kungarikets andel av avsättningarna för garantifonden om sådana gjorts.

När det gäller lånen inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat uppgick värdet på EU:s budgetgaranti på utträdesdagen för de transaktioner som hade godkänts fram till och med utträdesdagen till 33,7 miljarder euro. Den 31 december 2025 hade detta ändrats till 17,3 miljarder euro (2024: 20,6 miljarder euro). Förenade kungarikets andel av denna eventualförpliktelse uppgick därför den 31 december 2025 till 2,1 miljarder euro (31 december 2024: 2,6 miljarder euro). Enligt vad som sägs ovan ska eventuella fallissemang som drabbar dessa lån först täckas av garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden, och Förenade kungariket kommer att uppmanas att göra inbetalningar först om landets avsättningar för denna fond, vilka den 31 december 2025 uppgick till 244 miljoner euro, är otillräckliga.

För Efsis verksamhet uppgick värdet på EU:s budgetgaranti på utträdesdagen för de transaktioner som hade godkänts fram till och med utträdesdagen till 23,5 miljarder euro. Den 31 december 2025 låg detta kvar på 16,7 miljarder euro (2024: 17,0 miljarder euro). Förenade kungarikets andel av denna eventualförpliktelse uppgick därför den 31 december 2025 till 2,1 miljarder euro. Eventuella anspråk inom ramen för Efsi ska först täckas av garantifonden för Efsis del av den gemensamma avsättningsfonden och Förenade kungariket kommer att uppmanas att göra inbetalningar först om landets avsättningar för denna fond, vilka den 31 december 2025 uppgick till 443 miljoner euro, är otillräckliga.

Eftersom inga transaktioner hade godkänts av genomförandepartnerna avseende garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling före utträdesdagen har Förenade kungariket inga förpliktelser i detta avseende.

Förenade kungarikets andel av de betalningar som gjorts under 2025 för de transaktioner som godkändes på eller efter utträdesdagen och fram till den 31 december 2020 uppgick till 98 miljoner euro (97 miljoner euro för Efsi och 1 miljoner euro för det externa utlåningsmandatet), vilket i motsvarande grad minskar de brittiska avsättningarna. Det belopp som ska betalas till Förenade kungariket 2025 är 198,3 miljoner euro (se not 2.6.1.2).

4.1.2 Garantier som ställs inom ramen för EU:s program för finansieringsinstrument (nominellt)

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	2 027	2 145
Fonden för ett sammanlänkat Europa	644	649
Cosmeprogrammet	236	378
Övrigt	536	471
Totalt	3 443	3 642

Beloppen i tabellen ovan visar de utestående nominella beloppen för de garantier som ges inom ramen för EU:s finansieringsinstrumentprogram.

Enligt artikel 213.1 i budgetförordningen får budgetkostnader kopplade till ett finansieringsinstrument och EU:s finansiella skulder inte någonsin överstiga motsvarande budgetåtagande, vilket innebär att eventualförpliktelser undviks i budgeten. I praktiken innebär det att de sådana skulder antingen har ett motvärde på tillgångssidan i balansräkningen eller täcks av utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts.

Cosmes lånegarantiinstrument består främst av begränsade garantier för portföljer med lånefinansiering med högre risk (främst lån) som finansförmedlare erbjuder små och medelstora företag. Lånegarantiinstrumentet för Cosme genomförs av EIF på EU:s vägnar.

För mer information om Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, se även not 2.4.2.1.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

EU:s eventualförpliktelser för finansieringsinstrument till de belopp som hade godkänts före utträdesdagen, inklusive de ovannämnda, ska täckas av EU-budgeten med hjälp av medel som hålls på förvaltningskonton, om förpliktelsen skulle materialiseras. Detta innebär att inga belopp i princip skulle infordras från Förenade kungariket, utöver dess andel av de budgeterade utestående åtagandena i enlighet med artikel 140 i utträdesavtalet – se not 2.6.1.2.

4.2 Eventualförpliktelser rörande rättsfall

4.2.1 Rättsfall i fråga om böter

Den 31 december 2025 uppgick eventualförpliktelserna avseende böter till 2 336 miljoner euro (2024: 2 178 miljoner euro). Detta belopp omfattar böter som ålagts företag (2 035 miljoner euro, se not 2.6.1.3) och böter som ålagts medlemsstater (301 miljoner euro) som preliminärt har betalats och för vilka antingen ett överklagande har lämnats in eller det är okänt om ett överklagande kommer att göras. Eventualförpliktelsen står kvar till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en dom i målet eller till dess att tidsfristen för väckande av talan löpt ut. Ränta på preliminära betalningar har räknats in i det ekonomiska resultatet för året, men redovisas även som en eventualförpliktelse eftersom kommissionens anspråk på beloppen är osäkert. Om EU förlorar något av dessa ärenden som rör utdömda böter, återbetalas de preliminärt mottagna beloppen till företagen eller medlemsstaterna utan att budgeten påverkas. Bötesbeloppet tas upp som en budgetintäkt först när böterna blivit slutgiltiga (artikel 107 i budgetförordningen).

4.2.2 Övriga rättsliga ärenden

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Jordbruk	617	77
Övrigt	157	67
Totalt	774	144

Jordbruk

Under denna rubrik upptas eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med EGFJ och beslut om överensstämmelse i ärenden som rör landsbygdsutveckling där domstolen ännu inte meddelat dom. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på domstolsförfarandet.

Övriga rättsliga ärenden

Denna rubrik avser nu gällande skadeståndstalan mot EU, övriga rättstvister samt uppskattade rättegångskostnader. I en skadeståndstalan enligt artikel 340 i EUF-fördraget måste käranden kunna påvisa att institutionen begått en tillräckligt allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

Enligt artikel 147 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens eventualförpliktelser som realiseras med anledning av rättstvister om unionens ekonomiska intressen, under förutsättning att de bakomliggande händelser som prövas i ärendet inträffat senast den 31 december 2020. Förenade kungarikets beräknade maximala exponering är här 80,6 miljoner euro (2024: 15 miljoner euro). I rättsfall där det är troligt att belopp kommer att betalas ut från EU-budgeten (se not 2.10) har Förenade kungarikets andel räknats in i det övergripande belopp som ska betalas in av Förenade kungariket – för närmare upplysningar se not 2.6.1.2.

4.3 EVENTUALTILLGÅNGAR

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Mottagna garantier:
Fullgörandegarantier	253	275
Övriga garantier	4	5
Övriga eventualtillgångar	13	15
Totalt	269	295

Fullgörandegarantier krävs för att säkerställa att mottagarna av EU-finansiering fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5. BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

Denna not innehåller information om budgetförfarandet och framtida finansieringsbehov men inte om befintliga skulder den 31 december 2025.

I den fleråriga budgetram som medlemsstaterna enats om definieras programmen och fastställs taken per rubrik för åtagandebemyndiganden och de totala beloppen för betalningsbemyndiganden som EU får ingå budgetåtaganden och rättsliga åtaganden för och slutligen göra utbetalningar för under en period på sju år, se tabell 3.2 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet.

Rättsliga åtaganden avser program, projekt, överenskommelser eller kontrakt som undertecknats och därmed blivit rättsligt bindande för EU. Ett rättsligt åtagande är en handling genom vilken utanordnaren ingår eller fastställer en förpliktelse (för EU) som belastar budgeten (artikel 2.37 i budgetförordningen).

Ett budgetåtagande ska i princip ingås innan det rättsliga åtagandet, men för vissa fleråriga program/projekt är det tvärtom. De relevanta budgetåtagandena indelas i flera årliga delbetalningar under flera år, om detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. När det gäller sammanhållning föreskrivs exempelvis i artikel 86 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) 2021/1060) att kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i budgetförordningen, men att unionens budgetåtaganden för varje program ska göras genom flera årliga delbetalningar för varje fond mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027. Andra rättsliga grunder kan innehålla liknande bestämmelser. Därför förekommer det belopp som EU har ett rättsligt åtagande att betala, trots att inga budgetåtaganden ännu har gjorts – se not 5.2 nedan.

Om ett budgetåtagande har gjorts men de därmed sammanhängande betalningarna ännu inte har gjorts uppstår ett så kallat utestående åtagande (RAL, från franskans reste à liquider). Detta kan avse program eller projekt som ofta pågår i flera år, som har godkänts men där betalningarna börjar göras först efter några år. Detta utgör framtida betalningsförpliktelser. Eftersom den finansiella rapporten för helåret utarbetas enligt principerna för periodiserad redovisning, medan rapporterna om budgetgenomförandet utarbetas på grundval av kontantmetoden, har en del av det totala obetalda utestående beloppet (RAL) redan kostnadsförts och redovisas som en skuld i balansräkningen (se noterna 2.12 och 2.13). Beräkningen av dessa kostnader bygger antingen på inkomna ersättningsanspråk och fakturor eller på uppskattningar av genomförandet av program eller projekt där några betalningsanspråk ännu inte inkommit till EU på balansdagen. När betalningar avseende utestående åtaganden görs tas skulden i balansräkningen bort. Den del av de utestående åtagandena som ännu inte kostnadsförts tas inte upp bland skulderna utan redovisas i stället nedan, se not 5.1.

Upplysningarna nedan avser således de belopp som EU den 31 december 2025 hade åtagit sig att betala för att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter och som därför ska finansieras via EU:s framtida budgetar.

miljoner euro
	Not	31.12.2025	31.12.2024
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts	5,1	380 780	428 588
Väsentliga rättsliga åtaganden	5,2	180 699	257 256
Totalt		561 479	685 844

5.1. UTESTÅENDE BUDGETÅTAGANDEN SOM ÄNNU INTE HAR KOSTNADSFÖRTS

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts	380 780	428 588

Det redovisade beloppet ovan avser budgeterade utestående åtaganden (RAL) på 501 084 miljoner euro(se tabell 6.4 i rapporterna om budgetgenomförandet) efter avdrag för relaterade belopp som tagits upp som skulder i balansräkningen och som kostnader i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses gällande tillbakadraganden som varken lett till betalning eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

Det bör noteras att utestående belopp för förfinansiering per den 31 december 2025 uppgick till 78,3 miljarder euro – se not 2.5. De utgör budgetåtaganden som har betalats, som minskar de utestående åtagandena, men där de erlagda beloppen fortfarande anses tillhöra EU och inte stödmottagaren fram till dess att de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts. De är, på samma sätt som de utestående åtaganden som redovisas ovan, ännu inte kostnadsförda.

5.2. VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	113 279	177 459
Naturresurser och miljö	30 946	46 659
Migration och gränsförvaltning	4 657	4 153
Säkerhet och försvar	377	520
Iter	10 291	9 898
Fonden för ett sammanlänkat Europa	9 043	7 313
Innovationsfonden	4 779	521
Rymdprogram	1 838	2 672
Ukrainafaciliteten	837	2 270
Horisont EU	365	519
Programmet för säker konnektivitet (46)	253	631
Fiskeriavtal	133	234
Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument (NDICI)	120	–
RESCEU	91	106
Åtaganden avseende operationella leasingavtal	2 997	2 721
Övriga avtalsenliga åtaganden	692	856
Åtaganden avseende icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens	–	558
Euratom	–	166
Totalt	180 699	257 256
(46) Från och med 2025 redovisas programmet för säker konnektivitet separat från rymdprogrammen, vilket innebär att beloppet för 2024 också delas upp i enlighet med detta.

Dessa belopp speglar de långfristiga rättsliga åtaganden som inte täcktes av åtagandebemyndiganden i budgeten i slutet av året. Dessa bindande skyldigheter kommer att föras upp i budgeten och utbetalas under kommande år.

Vissa viktiga program (se nedan) får genomföras genom flera årliga delbetalningar i enlighet med artikel 112.2 i budgetförordningen. Detta ger EU möjlighet att göra rättsliga åtaganden (underteckna bidragsavtal, överenskommelser om medverkan och upphandlingskontrakt) som går utöver de åtagandebemyndiganden som är tillgängliga för ett givet år. Därför kan åtaganden redan ha gjorts för en stor del av det totala anslaget från den nuvarande fleråriga budgetramen. Detta gäller i synnerhet för de program som beskrivs nedan:

Medel under delad förvaltning

Dessa är rättsliga förpliktelser som EU har åtagit sig att betala vid antagandet av de operativa programmen som sköts med hjälp av delad förvaltning. Kommissionens beslut om antagande av ett operativt program utgör ett sådant finansieringsbeslut som avses i artikel 110 i budgetförordningen och ska, när den berörda medlemsstaten har delgivits beslutet, utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i den förordningen.

I artikel 86.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser för fonder med delad förvaltning anges följande:

”Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras av kommissionen i årliga delbetalningar för varje fond mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.”

De belopp som redovisas på de fyra första raderna i tabellen ovan avser rubrik 2A (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), rubrik 3 (Naturresurser och miljö), rubrik 4 (Migration och gränsförvaltning) och rubrik 5 (Säkerhet och försvar) i den fleråriga budgetramen 2021–2027. De motsvarar de utestående belopp som EU kommer att ingå åtaganden för och därefter är skyldig att betala efter den 31 december 2025.

Iter – Internationell termonukleär experimentreaktor

Dessa åtaganden är avsedda att täcka Iter-anläggningarnas byggkostnader. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter-organisationen lämnas via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Iter inrättades för att förvalta och främja nyttjandet av Iter-anläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och för att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. EU deltar i Iter tillsammans med diverse andra länder.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Fonden för ett sammanlänkat Europa ger finansiellt stöd till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur. De rättsliga åtagandena för FSE-programmet täcker en genomförandeperiod som löper från 2021 till 2027 för FSE energi och FSE Transport (med möjlighet till förlängning). Den rättsliga grunden för dessa åtaganden är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 (47), där det i artikel 4.5 anges att ”Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga betalningar som sträcker sig över två eller flera år”.

Innovationsfonden

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 (48) om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem föreskrivs i artikel 10.8 att ”Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i flera årliga betalningar”. Denna bestämmelse är tillämplig på nya åtgärder som undertecknats från och med 2024, inbegripet åtgärder som finansieras genom ansökningsomgångar eller inom ramen för en konkurrensutsatt anbudsmekanism.

Rymdprogram

Rymdprogrammen omfattar följande: Galileo, Egnos, Copernicus, Govsatcom och rymdlägesbildprogrammet (SSA). De viktigaste är Galileo, som håller på att utveckla det europeiska globala systemet för satellitnavigering, och Copernicus, som är kopplat till det europeiska jordobservationsprogrammet. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2027. Kommissionen har undertecknat bidragsöverenskommelser med Europeiska rymdorganisationen (ESA), Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), det europeiska centrumet för forskning om flerspråkighet och språkinlärning (Mercator) samt Europacentret för medellånga väderprognoser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (49). I artikel 11.6 i förordning (EU) 2021/696 godkänns användningen av flera årliga delbetalningar.

Åtaganden avseende icke återbetalningspliktigt stöd från Ukrainafaciliteten

Ukrainafaciliteten inrättades för att hjälpa Ukraina att ta itu med sitt finansieringsgap och sitt behov av återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Den inrättades genom förordning (EU) 2024/792 för perioden 2024–2027. Enligt artikel 6.1 i förordning (EU) 2024/792 ska resurserna för genomförandet av faciliteten vara tillgängliga genom den Ukrainareserv som ska mobiliseras inom ramen för det årliga budgetförfarandet i enlighet med artikel 10b i förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Detta anslag finansierar stöd inom tre pelare (Ukrainaplanen, investeringsramen för Ukraina, unionens stöd till anslutningen till unionen och relaterade stödåtgärder) i enlighet med den vägledande fördelning som fastställs i förordningen. År 2025 lämnade Sverige ett ytterligare ekonomiskt bidrag på 750 000 000 svenska kronor (motsvarande 67 miljoner euro), vilket ökade det totala icke återbetalningspliktiga bidraget från 5,27 miljarder euro till 5,337 miljarder euro. Tillägg 1 till det finansieringsavtal för Ukraina som undertecknades i november 2025 – i form av skriftväxling – återspeglade det nya aggregerade kapitalbeloppet på 5,337 miljarder euro för perioden 2024–2027.

Horisont Europa

Dessa är belopp som anslagits till Horisont Europa-programmet för åtgärder uppströms för konnektivitet och åtgärder uppströms och nedströms för de olika rymdprogrammen. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2027. På grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (50) undertecknade kommissionen ett bidragsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA). Artikel 12.8 i förordningen föreskriver användning av årliga delbetalningar.

Programmet för säker konnektivitet

Programmet för säker konnektivitet syftar till att förbättra EU:s kommunikationstjänster genom att utveckla och driva en konnektivitetsinfrastruktur med flera omloppsbanor som bygger på en offentlig partnerskapsmodell. Det kommer att säkerställa tillhandahållandet av säkra, flexibla och motståndskraftiga satellitkommunikationstjänster över hela världen till unionen och medlemsstaternas statliga enheter. I detta avseende, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/588 (51), tilldelades ett koncessionsavtal till en grupp av företag.

Fiskeriavtal

Dessa representerar åtaganden gentemot tredjeländer för verksamhet som omfattas av internationella fiskeriavtal fram till år 2032. De åtaganden som gjorts grundar sig på rådsbeslut för varje tredjeland och betraktas som särskilda internationella fördrag med fleråriga rättigheter och skyldigheter.

instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

Europeiska unionens viktigaste instrument för yttre åtgärder för perioden 2021–2027. Medlen används för att förbättra satellitkommunikationstjänster i vissa tredjeländer genom inköp av kommersiella tjänster inom ramen för koncessionskontraktet. Ramen för kontrakt fastställs i förordning (EU) 2021/947.

RESCEU

RescEU är en europeisk reserv med insatsresurser och insatskapacitet som inrättats inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, som en del av 2019 års lagstiftningsöversyn av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (52). RescEU-reserven inrättades för att fungera som en sista utväg när nationell kapacitet och den därtill avsedda kapaciteten i den europeiska civilskyddspoolen inte förmår säkerställa effektiva insatser vid olika sorters katastrofer. Europeiska unionen finansierar denna insatskapacitet som en beredskapsåtgärd för att göra den tillgänglig vid behov av insatser inom ramen för unionens civilskyddsmekanism. De prioriterade områdena för kapacitetsutveckling inom ramen för RescEU är luftburen skogsbrandsbekämpning, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter, akutsjukvårdsinsatser samt transport och logistik.

Åtaganden avseende icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett centralt program i EU:s återhämtningsinstrument. Den inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (53) som finansierar reformer och investeringar i medlemsstaterna från början av covid-pandemin i februari 2020 till 2026. I artikel 23 i förordning (EU) 2021/241 godkänns användningen av flera årliga delbetalningar. År 2023 ändrades faciliteten för återhämtning och resiliens genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 (54) för att ge ytterligare stöd till medlemsstaterna genom REPowerEU-kapitel för reformer och investeringar som främjar oberoende, säkerhet och hållbarhet i unionens energiförsörjning.

EURATOM

Euratom är ett program baserat på rådets förordning (Euratom) 2021/765 (55). Artikel 4 i förordningen föreskriver användning av årliga delbetalningar.

Euratomprogrammets allmänna mål är att bedriva forsknings- och utbildningsverksamhet på kärnenergiområdet, med tonvikt på kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten, det nukleära fysiska skyddet och strålskyddet, samt att komplettera uppnåendet av målen enligt Horisont Europa, bland annat i fråga om energiomställning, Euratomprogrammet tillhandahåller forskningsbidrag genom konkurrensutsatta ansökningsomgångar och till namngivna stödmottagare.

Åtaganden avseende operationella leasingavtal

De lägsta belopp för vilka åtaganden gjorts och som enligt de underliggande avtalen ska betalas under leasingavtalens återstående löptid är följande:

miljoner euro
	Minimileasingavgifter
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	490	1 183	1 267	2 939
It-materiel och annan utrustning	14	37	7	58
Totalt	504	1 220	1 273	2 997

I mars 2019 flyttades Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) från London till Amsterdam i enlighet med förordning (EU) 2018/1718 (56), med hänsyn till att Förenade kungariket hade anmält sin avsikt att utträda ur EU. Den 2 juli 2019 ingick myndigheten ett avtal med sin hyresvärd och har sedan dess hyrt ut sina lokaler i andra hand på samma villkor som gäller enligt huvudkontraktet, även i fråga om tidsperioden vilken löper till dess att EMA:s huvudkontrakt löper ut i juni 2039.

De belopp som redovisas i tabellen ovan omfattar 328 miljoner euro som fortfarande ska betalas inom ramen för huvudkontraktet.

Övriga avtalsenliga åtaganden

De redovisade beloppen motsvarar belopp för vilka åtaganden gjorts och som ska betalas under avtalens löptid. Det största beloppet här avser kommissionens fastighetskontrakt (JMO2) i Luxemburg (328 miljoner euro).

6. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Upplysningarna om EU:s hantering av finansiella riskhantering omfattar flera centrala områden:

—	kommissionens upp- och utlåningsverksamhet för ekonomiskt stöd genom program som återhämtningsinstrumentet, EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd, Sure, Ukrainafaciliteten, faciliteten för västra Balkan, Moldavienfaciliteten och Euratom.

—	Kommissionens finansförvaltning för att genomföra EU:s budget.

—	Tillgångar som innehas i fonder som den gemensamma avsättningsfonden, EKSG i likvidation och Bufi-portföljen.

—	Program för finansieringsinstrument (57).

—	EU:s budgetgarantiprogram

6.1. TYPER AV FINANSIELLA RISKER

EU står inför finansiella risker med sina finansieringsinstrument:

Marknadsrisk: Detta är osäkerheten i investeringsvärdet på grund av förändringar i marknadspriserna. Den omfattar risker såsom

—	Valutarisk: Fluktuationer i valutakurser kan påverka EU:s transaktioner och investeringar.

—	Ränterisk: Högre räntor kan sänka värdet på vissa investeringar, såsom obligationer.

—	Övriga prisrisker: Detta omfattar olika faktorer (andra än sådana som härrör från ränte- eller valutarisk) som kan påverka investeringsvärdet, såsom förändringar i marknadspriser eller faktorer som är specifika för enskilda investeringar.

Kreditrisk: Detta är risken för att en låntagare inte betalar tillbaka ett lån eller uppfyller sina avtalsenliga skyldigheter, vilket leder till fallissemangshändelser som försenade betalningar eller konkurs.

Likviditetsrisk: Detta är risken för att en EU-enhet inte har tillräckligt med pengar eller tillgångar för att uppfylla sina finansiella skyldigheter.

6.2. RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Värdering av finansiella instrument

Följande kategorier av finansiella tillgångar och skulder värderas inte till verkligt värde: likvida medel, lån till upplupet anskaffningsvärde, andra fordringar med motprestation än fordringar i finansiella garantiavtal när de klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde utifrån resultatet, upplåning, finansiella garantiavtal och andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. De redovisade värdena för dessa finansiella tillgångar och finansiella skulder betraktas som en rimlig uppskattning av deras verkliga värde.

Riskhantering avseende upplåning, skuldhantering och därmed sammanhängande utlåningsverksamhet, budgetgarantier samt förvaltning av tillgångar

EU:s ram för riskhantering är utformad för att skydda såväl unionens ekonomiska intressen som dess anseende och samtidigt säkerställa en sund förvaltning av dess upp- och utlåningsverksamhet, dess budgetgarantier, finansiella instrument och förvaltning av tillgångar. Även om Europeiska kommissionen inte är ett finansinstitut använder den avancerade riskhanteringsmetoder som är anpassade till EU:s unika struktur och programkrav. Det främsta målet med ramen är att skydda unionens ekonomiska intressen och upprätthålla integriteten, transparensen och tillförlitligheten i dess verksamhet.

Ramen, som utarbetats av riskchefen, omfattar viktiga policyer såsom risk- och efterlevnadspolicyn på hög nivå, riskpolicyn för marknads- och finansieringslikviditet och policyn för hantering av operativa risker. Riskchefen fastställer gränser för hårda och mjuka risker och viktiga riskindikatorer för att övervaka och bedöma risker.

Regelbundna riskrapporter säkerställer att riskgränserna efterlevs, belyser riskexponeringar och föreslår riskreduceringsstrategier. En modell med ”tre försvarslinjer” stärker styrningen genom att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter, definiera linjer i rättspraxis och klargöra roller för riskhantering och riskkontroll.

Riskchefen, som stöds av risk- och efterlevnadskommittén, genomför riskhanteringsramen genom interna strategier och förfaranden. Denna kommitté ger riskchefen råd i riskrelaterade frågor.

Genom antagandet av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2025/369 (58) bekräftades och utökades riskchefens ansvar för att övervaka

—	lån som tillhandahålls direkt av unionen, med eller utan avsättningar,

—	unionens budgetgarantier som täcker transaktioner på grundval av garantiavtal med genomförandepartnerna,

—	emissioner av skuldebrev och skuldförvaltningstransaktioner, inbegripet relaterade likviditetshanteringstransaktioner,

—	förvaltningsverksamhet och uppgifter som rör funktionen för förvaltning av tillgångar, avsedda tjänster för förvaltning av utkontrakterade portföljer.

Riskchefen är självständig i utövandet av sina uppgifter och ansvarsområden och rapporterar till den ledamot av kollegiet som ansvarar för budgeten i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2023/2825 (59). Detta säkerställer oberoende i utförandet av tilldelade uppgifter och ansvarsområden.

Upp- och utlåning

EU lånar inte pengar för att finansiera sina driftsutgifter, med undantag för lån i samband med NextGenerationEU.

EU:s upp- och utlåningstransaktioner förvaltas i enlighet med relevanta förordningar, beslut och interna riktlinjer. Detaljerade riktlinjer styr verksamheter som upplåning och lån, och de berörda enheterna bedömer kontinuerligt finansiella och operativa risker samtidigt som efterlevnad säkerställs.

Historiskt sett har EU:s utlåningstransaktioner finansierats genom back-to-back-lån, vilket har minimerat öppna ränte- eller valutarisker. Sedan 2021 lånar EU dock huvudsakligen pengar enligt en enhetlig finansieringsstrategi.

Den enhetliga finansieringsstrategi som ursprungligen utvecklades för program inom återhämtningsinstrumentet utnyttjar olika finansieringsinstrument och tekniker för att tillgodose både långsiktiga och kortsiktiga finansieringsbehov. Detta inbegriper emission av obligationer med den gemensamma benämningen EU-obligationer, som ersätter den tidigare praxisen med separat denominerade obligationer för varje program. Sedan december 2022 har denna strategi utvidgats till att omfatta makroekonomiska stöd+-lån till Ukraina, under 2024 till program inom Ukrainafaciliteten och makroekonomiska stödlån, under 2025 till program inom ramen för makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån till Ukraina, faciliteten för västra Balkan och Moldavienfaciliteten. Den enhetliga finansieringsstrategin ökar flexibiliteten och kostnadseffektiviteten och är den enda finansieringsstrategi som ska användas för framtida låneutbetalningar.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014, i dess lydelse enligt rådets förordningar (EU, Euratom) 2016/804 (60) och (EU, Euratom) 2022/615 (61) (hädanefter ”förordning (EU, Euratom) nr 609/2014”) samt i budgetförordningen. Följande huvudprinciper tillämpas:

—	Medlemsstaterna betalar in unionens egna medel på ett konto i kommissionens namn hos landets statskassa eller nationella centralbank som öppnats i detta syfte.

—	Medlemsstaterna betalar in unionens egna medel i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—	Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras.

—	Medel på bankkonton denominerade i andra valutor än euro används antingen för betalningar i samma valuta eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Förfaranden tillämpas för att garantera systemsäkerhet, säkerställa åtskillnad mellan befogenheter samt säkerställa efterlevnad av budgetförordningen, interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

Riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. Dessa riktlinjer omfattar områden som verkställande av betalningar, likviditetsförvaltning, kassaflödesprognoser och verksamhetskontinuitet. Efterlevnaden av dem kontrolleras regelbundet.

Förvaltning av tillgångar

Kontrollen av de olika risker som är förknippade med förvaltningen av tillgångar bygger på särskilda styrnings- och arbetsförfaranden som antagits efter riktmärkning med högsta standarder som antagits av internationella institutioner på samma nivå. Dessa förfaranden, som var föremål för olika interna och externa revisioner, säkerställer en sund förvaltning av tillgångarna.

Kommissionen har infört lämplig styrning för att se över och godkänna tekniska och strategiska beslut som rör förvaltning av tillgångar. Förvaltningen av tillgångarna övervakas av två kommittéer: riskkommittén, som består av företrädare för GD BUDG, och kapitalförvaltningsstyrelsen, som består av företrädare för GD BUDG, GD ECFIN och GD FISMA. Tekniska beslut diskuteras och godkänns i riskkommittén, medan strategiska beslut godkänns av riskkommittén och kapitalstyrelsen före slutligt godkännande av generaldirektören för GD BUDG, i samförstånd med räkenskapsföraren. Förvaltningen av tillgångar garanterar en tydlig delegering av beslutsfattande och ansvarsfördelning, lämplig åtskillnad av uppgifter mellan front office, risk management och back office. Efterlevnadsförfarandena utgör ramen för lämpliga regler för uppförandekoder för hantering av potentiella personliga intressekonflikter samt för regler för hantering av risker med insiderhandel.

Riktlinjerna för förvaltning av tillgångar och interna investeringsrestriktioner utgör en solid ram för intern kontroll för att säkerställa skyddet av tillgångar. Värdepapper förvaras hos våra depåhållare i enlighet med bästa marknadspraxis, medan likvida medel och andra insättningar placeras hos högt kreditvärderade finansinstitut. Skyddet av finansiella tillgångar säkerställs också genom åtskillnad mellan de enheter som ansvarar för att inleda värdepapperstransaktioner och de back-office-enheter som ansvarar för deras avveckling och avstämning av bankkonton. Ett ytterligare kontrollager säkerställs av redovisningsgruppen under den månatliga avstämningsprocessen när värdepappersportföljen stäms av mot fondföretagets rapport. Alla diskrepanser i avvecklingen och sena betalningar som orsakas av motparter följs dagligen av bankavstämning och backoffice-team.

För övervakningen av efterlevnaden av kontrollramen rapporteras regelbundet en uttömmande uppsättning resultat- och riskmått för de förvaltade tillgångarna till berörda intressenter.

I riktlinjerna för förvaltning av tillgångar definierar risker och investeringsstrategier vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker som är begränsad till kreditvärdighet, utom vad gäller EU-medlemsstaternas exponering.

Gemensam avsättningsfond

Den gemensamma avsättningsfonden förvaltas i enlighet med riktlinjerna för förvaltning av tillgångar som fastställts av kommissionen, i enlighet med beslut C(2020)1896 av den 25 mars 2020 (62). Generaldirektören för GD BUDG ansvarar för förvaltningen av fondens finansiella tillgångar.

Den gemensamma avsättningsfondens mål är att säkerställa den likviditet som krävs för att klara alla nödvändiga utflöden, såsom garantianspråk, fullt ut och snabbt, och att med en hög säkerhetsgrad säkerställa kapitalbevarande under fondens investeringshorisont.

Den gemensamma avsättningsfondens portfölj är utformad för att vara mycket diversifierad över olika tillgångsklasser, geografiska områden, emittenter och löptider, i enlighet med riktlinjerna för förvaltning av tillgångar. Den 31 december 2025 omfattade portföljen investeringar i penningmarknadsinstrument, obligationer samt företagsobligationer och börshandlade aktiefonder.

Banken för internationell betalningsutjämning är enda motpart för alla utestående valutaforwards från och med den 31 december 2025, inga kreditförstärkningar, såsom säkerhet, nettningsavtal, eller garantier införs från och med detta datum. Den maximala exponeringen för kreditrisk för valutaderivat med ett positivt verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut är lika med det redovisade värdet i balansräkningen.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Utdömda bötesbelopp som preliminärt inbetalats investeras i Bufi-portföljen.

Kommissionen förvaltar Bufi-portföljen i enlighet med interna riktlinjer och förfaranden för tillgångsförvaltning. Målen för förvaltningen av tillgångar är att

—	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs,

—	minska de finansmarknadsrelaterade riskerna, leverera en avkastning som ligger i linje med riktmärket för Bufi-fonden, samtidigt som det nominella bötesbeloppet behålls.

I enlighet med de riktlinjer för förvaltning av tillgångar som uppdaterades i december 2025 är investeringarna i Bufi-portföljen begränsade till följande:

—	Tidsbunden inlåning

—	Penningmarknadsinstrument och penningmarknadsfonder.

—	Skuldinstrument, såsom obligationer, växlar och skuldsedlar.

—	Företag för kollektiva investeringar, inklusive börshandlade fonder som investerar i aktier eller i skuldinstrument där de maximala förlusterna inte får överstiga investerade belopp.

—	Återköpsavtal och omvända återköpsavtal.

—	Värdepappersutlåning.

Mottagna finansiella garantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda hos finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som överträtt EU:s regler (se not 2.6.1.3). Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminär inbetalning.

Kommissionen förvaltar dessa garantier i enlighet med de interna riktlinjerna för riskhantering. Denna policy säkerställer att finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas och att man regelbundet kontrollerar att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

EU:s budgetgarantiprogram

Budgetförordningen har genomfört flera skyddsåtgärder för att skydda EU-budgeten mot de finansiella risker som uppstår genom användningen av budgetgarantier. De kan delas in i fyra huvudkategorier:

a) Åtgärder för att begränsa eventualförpliktelser

EU-garantin har som regel en övre gräns som anges på ett tydligt sätt och det ekonomiska ansvaret får inte överskrida beloppet för den budgetgaranti som är tillåten enligt den grundläggande akten. Den eventualförpliktelse som genererats genom en budgetgaranti får enbart överstiga de finansiella tillgångar som tillhandahålls för att täcka EU:s finansiella ansvar om detta föreskrivs i den underliggande grundläggande akten och enligt specifika villkor.

Den önskvärda riskprofilen för de transaktioner/finansiella produkter som garanteras av EU bestäms i förväg, dvs. innan garantiavtalen undertecknas.

b) Åtgärder som rör urvalet av genomförandepartner

Budgetgarantiprogram genomförs med tillförlitliga partner som bedöms per pelare. Dessa partner åtar sig att använda sina egna medel för att säkerställa anpassning av intressena till unionen.

c) Åtgärder för att säkerställa tillräcklig budgetkapacitet på förhand för att absorbera garantianspråk

Budgetgarantiprogram backas upp av avsatta tillgångar som behålls i den gemensamma avsättningsfonden. Avsättningsnivån fastställs i den grundläggande rättsakten för varje program för att göra det möjligt att planera budgetanslagen så att de utgör en avsättning som gör det möjligt att absorbera förluster utan budgetstörningar. Kommissionen kommer årligen att säkerställa att avsättningsbeloppet är lämpligt och i linje med budgetförordningens principer och programplaneringen.

d) Åtgärder för att hantera realiserade förluster som överstiger förhandsuppskattningen

Budgetförordningen innehåller två tröskelvärden för tidig varning (när 50 % respektive 30 % av avsättningsnivån fortfarande är tillgängliga). Dessa tröskelvärden gör det möjligt för kommissionen att föregripa en potentiell uttömning av avsättningarna och att bedöma om den bör föreslå ytterligare avsättningar. Om ytterligare likviditet tillfälligt behövs finns det förfaranden, såsom överföringar mellan den gemensamma avsättningsfondens avdelningar och användning av likviditet från staten, samt användning av tillgängligt budgetutrymme.

Program för finansieringsinstrument

Sedan många år bygger EU-budgeten på program för finansieringsinstrument. Programmen är avsedda som finansiering till mer riskfyllda slutmottagare som har svårigheter att få finansiering från kommersiella långivare eller investerare. Kommissionen delegerar genomförandet av dessa program till EIB-gruppen eller andra finansinstitut genom avtal med kommissionen. Se not 2.4.2.1 för exempel på sådana program.

När ett ekonomiskt bidrag till ett finansieringsinstrument har anslagits överförs de nödvändiga medlen till ett förvaltningskonto som öppnats av finansinstitutet i dess namn men för kommissionens räkning eller till den relevanta delen av den gemensamma avsättningsfonden för finansieringsinstrument i form av garantier som används i blandfinansieringsinsatser. Finansinstitutet får använda dessa medel för utlåning eller för att utfärda skuldinstrument, investera i egetkapitalinstrument eller täcka garantianspråk.

Den risk som är förknippad med finansieringsinstrumenten ska begränsas till det tak som anges i det underliggande avtalet, vilket motsvarar det budgeterade beloppet för instrumentet. Eftersom kommissionen ofta står för den första förlusten är det sannolikt att EU-budgeten kommer att drabbas av åtminstone vissa förluster.

Kommissionens avtal med dessa finansinstitut innehåller strikta krav för att säkerställa att EU-medlen förvaltas och redovisas korrekt. Avkastningen på finansieringsinstrument återförs i regel till EU-budgeten.

6.3. VALUTARISK

EU:s exponering mot valutarisk för finansieringsinstrument vid årets slut – nettoposition

miljoner euro
	31.12.2025
	USD	RON	Polsk zloty	Svensk krona	Övrigt	euro	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 1	51	5	–	–	7	548	611
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet
Andra än derivat	1 558	–	–	18	124	49 380	51 080
Derivat	(1 122 )	87	134	93	164	2 229	1 585
Fordringar 2	138	8	84	2	159	3 351	3 742
Likvida medel	219	594	1 480	612	1 517	98 619	103 041
	845	694	1 698	725	1 972	154 127	160 060
Finansiella skulder
Finansiellt garantiåtagande	(469 )	(51 )	(77 )	(9 )	(110 )	(7 012 )	(7 729 )
Finansiella skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet	(6 )	221	–	–	(3 )	(273 )	(62 )
	(475 )	170	(77 )	(9 )	(114 )	(7 285 )	(7 790 )
Totalt	369	864	1 621	715	1 858	146 842	152 269

miljoner euro
	31.12.2024
	USD	RON	Polsk zloty	Svensk krona	Övrigt	euro	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde (63)	40	5	–	–	7	414	466
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet
Andra än derivat	2 148	–	–	45	120	41 336	43 648
Derivat	–	–	–	–	–	1 110	1 110
Fordringar (64)	72	1	17	1	111	3 039	3 240
Likvida medel	111	258	573	314	966	60 941	63 163
	2 371	264	590	360	1 204	106 839	111 628
Finansiella skulder
Finansiellt garantiåtagande	(518 )	(36 )	(59 )	(12 )	(112 )	(5 643 )	(6 379 )
Finansiella skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet	(1 712 )	285	76	75	138	1 040	(98 )
	(2 230 )	248	17	63	26	(4 603 )	(6 477 )
Totalt	141	512	607	423	1 230	102 237	105 151
(63) Exklusive lån till medlemsstater och tredjeländer. (64) Exklusive förutbetalda kostnader.

Om euron hade stärkts eller försvagats med 10 % mot andra valutor skulle detta lett till följande ekonomiska resultat:

miljoner euro
Ökning av valutakursen (+)/ Minskning (–)	2025
Ökning av valutakursen (+)/ Minskning (–)	USD	RON	Polsk zloty	Svensk krona
+10 %	(34 )	(79 )	(147 )	(65 )
-10 %	41	96	180	79

miljoner euro
Ökning av valutakursen (+)/ Minskning (–)	2024
Ökning av valutakursen (+)/ Minskning (–)	USD	RON	Polsk zloty	Svensk krona
+10 %	(13 )	(47 )	(55 )	(38 )
-10 %	16	57	67	47

Upp- och utlåning

Eftersom alla EU:s finansiella tillgångar och skulder för närvarande är utställda i euro är EU inte exponerad för valutarisk.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel. När dessa medel behövs för betalningar omräknas de till euro. I vissa fall används de direkt för utbetalningar som verkställs i samma valuta.

Kommissionen har även konton i andra EU-valutor än euro, såsom USD och GBP, med affärsbanker för att kunna göra utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på vid behov, vilket minskar valutarisken.

När diverse intäkter inkommer i annan valuta än euro så överförs medlen antingen till de konton kommissionen har i samma valuta, eller så omräknas de till euro och överförs till konton som hålls i euro.

Förskottskonton som hålls i annan valuta än euro fylls på enligt de beräknade kortfristiga behoven och hålls inom sina respektive tak.

Böter

Alla böter åläggs, betalas eller täcks preliminärt i euro och utgör därför inte någon valutarisk när de hålls i Bufi-fonden.

Budgetgarantier

Budgetgarantier begränsas vanligtvis till ett högsta tak som fastställs i euro. Vissa underliggande transaktioner kan dock vara denominerade i andra valutor, t.ex. US-dollar eller lokala valutor, och i sådana fall kan EU även täcka valutakursförluster.

Kommissionen beaktar valutarisken när den fastställer avsättningsbehovet för budgetgarantier.

Gemensam avsättningsfond

Den gemensamma avsättningsfonden fungerar i både euro och US-dollar. För att hantera valutarisken ingår fonden derivatkontrakt (valutaforwardkontrakt) för att risksäkra marknadsvärdet av sina investeringar i US-dollar, med en gräns för högsta osäkrad exponering för utländsk valuta på 1 % av portföljens totala värde inom riktvärdet och strategin för årliga tilldelningar, enligt definitionen i de relevanta finansieringsinstrumenten.

Den gemensamma avsättningsfonden använder denna risksäkringsstrategi för att vid behov justera eller ändra den säkrade positionen. Fonden risksäkrar dock inte valutarisken för övertagna lån (se not 2.4.1.2) som denomineras i ursprungsvalutan, vilket exponerar EU för valutarisk. På grund av osäkerhet avseende dessa låns återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i valutakurser för lånen.

6.4. RÄNTERISK

Följande tabell visar hur en ränteförändring på 1 % (+/- 100 räntepunkter) skulle påverka EU:s ekonomiska resultat för skuldförbindelser, penningmarknadsfonder och börshandlade fonder.

miljoner euro
	Höjning (+)/sänkning (-) i punkter	Ekonomiskt resultat
2025 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet	+ 100	(1 448 )
	- 100	1 536
2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet	+ 100	(1 172 )
	- 100	1 246

Känsligheten för förändringar i räntesatser för en obligationsportfölj ökar med dess löptid. Löptiden för de största tillgångsportföljer som kommissionen förvaltar beskrivs nedan.

Upp- och utlåning

Till följd av upp- och utlåningstransaktionerna har EU har omfattande tillgångar och skulder som är räntebärande. För de befintliga finansiella stödinstrumenten som omfattas av rygg- mot rygg-strategin finns det dock ingen ränterisk, eftersom upplåningen uppvägs av motsvarande utlåning på samma villkor.

För den enhetliga finansieringsmetoden täcks ränterisken genom genomförandeförfaranden och mekanismer som minskar risken. Den underliggande principen för den enhetliga finansieringsstrategin är att fördela finansieringskostnaderna och relaterade kostnader till låntagarna och EU:s budget på ett transparent sätt och det mest kostnadseffektiva och rättvisa sättet, baserat på dagliga ränteberäkningar. Den enhetliga finansieringen grundar sig på principen om fullständig kostnadsfördelning, så alla räntekostnader som härrör från instrument för upplåning, kontantinnehav eller andra investeringsinstrument omfördelas helt och hållet och faktureras låntagarna som finansieringskostnader eller kostnader för likviditetsförvaltning.

Finansieringskostnaderna fördelas mellan låntagarna på grundval av det utestående lånebeloppet. Finansieringskostnader som inte tilldelas lån eller icke återbetalningspliktigt stöd faktureras låntagarna och EU-budgeten i form av kostnader för likviditetsförvaltning som kan vara positiva eller negativa beroende på utvecklingen av de räntesatser som tillämpas på likvida medel.

Enligt den enhetliga finansieringsmetoden hålls likvida medel i en EU-finansieringspool för att upprätthålla en definierad säkerhetsbuffert som möjliggör utbetalningar inom kort tid, samtidigt som alltför stora överskott/underskott undviks. Säkerhetsbufferten består av banktillgodohavanden, tidsbunden inlåning på penningmarknaden hos nationella banker och statligt ägda finansieringsorgan samt omvända repor med en löptid på 7 eller 14 dagar (se not 2.8.2). De likvida medlen hålls huvudsakligen hos ECB, där den kortfristiga räntan minus 20 räntepunkter på euroområdets penningmarknad gäller för eventuella utestående likvida medel. Eventuella intäkter från innehav av likvida medel och andra investeringsinstrument är en del av faktureringen av kostnader för likviditetsförvaltning.

Likviditetsförvaltning

Kommissionen har vidtagit åtgärder för att regelbundet säkerställa att den upplupna räntan på dess bankkonton följer marknadsräntorna och eventuell fluktuation.

Konton för egna medel skyddas från alla kostnader eftersom de är avgifts- och räntefria i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

De konton som öppnats i medlemsstaternas finansförvaltningar för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. Konton hos nationella centralbanker (för egna medel och annat) får generera ränta enligt de officiella räntesatser som respektive institut tillämpar.

Kommissionen anpassar sina förfaranden för likviditetsförvaltning i enlighet med rådande marknadsräntevillkor. En säkerhetsbuffert med likvida medel som hålls på centrala insättningskonton baseras på en veckovis finansiering från konton med egna medel för att täcka betalningsbehov för genomförandet av budgeten och samtidigt undvika överskott.

För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta, baserat på rörliga marknadsräntor på vilka en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas.

Böter

De preliminärt inbetalade böterna investeras i en portfölj av långfristiga obligationer med en genomsnittlig löptid för portföljen på 1,81 år.

Gemensam avsättningsfond

Fondens portfölj har en genomsnittlig löptid på 3,56 år.

EKSG i likvidation

Beloppen för EKSG i likvidation investeras i en portfölj av långfristiga obligationer med en genomsnittlig löptid för portföljen på 3,83 år.

6.5. ÖVRIGA PRISRISKER

Från och med den 31 december 2025 är EU exponerad för aktiekursrisker från olika investeringar, bland annat

—	onoterade investeringar i eget kapital (såsom riskkapital och andra investeringsfonder),

—	penningmarknadsfonder (t.ex. EIB:s enhetsfond),

—	börshandlade fonder,

—	investeringar i samlade portföljer (se not 2.4.2.1).

EU är också exponerat för aktiekursrisk genom garantier som täcker onoterade investeringar i eget kapital och kapital likställt med eget kapital, som behandlas som derivat värderade till verkligt värde utifrån resultatet (se not 2.4.2.2).

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital ändras till följd av fluktuationer i aktiekursnivåerna och/eller värdet av garanterade investeringar i eget kapital.

Effekten på resultatet av en värdeökning eller värdeminskning på 10 % för de ovannämnda instrumenten skulle bli följande:

miljoner euro
	10 %	(10)
Investeringar i eget kapital	380	(380)
Penningmarknadsfonder, börshandlade fonder och investeringar i samlade portföljer	681	(681)
Garantier för eget kapital (65)	695	(695)
Totalt den 31.12.2025	1 756	(1 756 )
Investeringar i eget kapital	320	(320)
Penningmarknadsfonder, börshandlade fonder och investeringar i samlade portföljer	598	(598)
Garantier för eget kapital (65)	606	(606)
Totalt den 31.12.2024	1 523	(1 523 )
(65) 1Risken för garantier för eget kapital baseras på det teoretiska belopp som täcks av garantin.

EU investerar i eller garanterar onoterade tillgångar vars värde inte är offentligt tillgängligt. Dessa tillgångar genomförs vanligtvis av anförtrodda enheter, som är experter inom branschen och regelbundet bedömer och övervakar deras värde.

6.6. KREDITRISK

Maximal kreditriskexponering

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Finansiella tillgångar
Lån	333 432	283 580
Likvida medel	103 041	63 163
Fordringar med motprestation (66)	3 742	3 240
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet – skuldförbindelser	40 462	34 465
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet – derivat	1 585	1 110
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet – lån	9	–
Garantier och låneåtaganden
Finansiella garantiavtal	65 474	60 857
Låneåtaganden	24	18 193
Totalt	547 771	464 607
(66) Exklusive förutbetalda kostnader.

Dessutom är EU indirekt exponerat för kreditrisken genom sina investeringar i penningmarknadsfonder, börshandlade fonder och samlade portföljer av skuldebrev (se not 2.4.2.1), vilket kan påverka deras priser (se not 6.5).

Lån: Kreditkvalitet

miljoner euro
31.12.2025
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Förvärvade eller utfärdade kredit-försämrade lån	Totalt
Kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	33 176	–	–	–	33 176
Medelhög till hög kreditvärdering	102 243	–	–	–	102 243
Låg till medelhög kreditvärdering	151 363	–	–	–	151 363
Låg kreditvärdighet (inkl. fallissemang)	4 340	72 630	28	21	77 019
Redovisat bruttovärde	291 122	72 630	28	21	363 801
Minus förlustavsättning	(12 )	(30 357 )	(24 )	24	(30 369 )
Redovisat nettovärde	291 110	42 273	4	45	333 432

miljoner euro
31.12.2024
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Förvärvade eller utfärdade kredit-försämrade lån	Totalt
Kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	35 593	–	–	–	35 593
Medelhög till hög kreditvärdering	87 005	–	–	–	87 005
Låg till medelhög kreditvärdering	129 200	–	–	–	129 200
Låg kreditvärdighet (inkl. fallissemang)	3 593	44 139	14	27	47 773
Redovisat bruttovärde	255 391	44 139	14	27	299 571
Minus förlustavsättning	(31 )	(15 969 )	(14 )	24	(15 991 )
Redovisat nettovärde	255 360	28 170	(1 )	51	283 580

Ovannämnda riskkategorier bygger i princip på de externa kreditvärderingsinstitutens bedömningsskalor. Dessa kategorier motsvarar följande:

—	Hög till högsta kreditvärdering: Moodys P-1, Aaa–Aa3 S&P A-1+, A-1, AAA – AA - Fitch F1+, F1, AAA – AA- och likvärdiga

—	Medelhög till hög kreditvärdering Moodys P-2, A1 – A3 S&P A-2, A+ – A-; Fitch F2, A+ - A- och likvärdiga

—	Låg till medelhög kreditvärdering: Moodys P-3, Baa1 – Baa3, S&P A-3, BBB+ – BBB-, Fitch F3, BBB+ – BBB- och likvärdiga,

—	Låg kreditvärdighet: Moodys låg kreditvärdering, Ba1 – C S&P B, C, D, BB+ - D Fitch B, C, D, BB+ – D och motsvarande.

EU använder dessa kreditvärderingskategorier som referens för finansieringsinstrument och affärsbanker. Efter att ha analyserat enskilda fall får EU dock behålla belopp i en viss riskkategori, även om ett kreditvärderingsinstitut har nedgraderat motparten.

Lånen i kategorin låg kreditvärdighet är främst lån till tredjeländer som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Alla lån till medlemsstaterna har god kreditvärdering och befinner sig i steg 1. Lånen i steg 2 omfattar främst makroekonomiskt stöd, makroekonomiskt stöd+, Ukrainafaciliteten, makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och Euratomlån till Ukraina. Lånen i form av förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån är de övertagna lånen från det externa utlåningsmandatet.

Upp- och utlåning

Om gäldenärer inte fullgör sina skyldigheter får kommissionen utnyttja tillgångarna i den gemensamma avsättningsfonden för att betala räntor och amorteringar på skulder i samband med makroekonomiska stödlån (utom makroekonomiska stödlån+ och makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån), Euratomlån till tredjeländer och policybaserade lån som tillhandahålls inom ramen för faciliteten för västra Balkan och Moldavienfaciliteten.

Lån till Ukraina inom ramen för programmet för exceptionellt makroekonomiskt stöd (6 miljarder euro utbetalades 2022) täcks först genom den avdelning under vilken de sorterar i den gemensamma avsättningsfonden, och därutöver av ytterligare 3,7 miljarder från medlemsstaternas garantier, vilka anses utgöra en kreditförstärkning för de lånen och därför sänker ett nedskrivningsbidrag som erkänns i förhållande till dessa lån.

Det makroekonomiska stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån till Ukraina förväntas återbetalas av Ukraina från flöden av extraordinära intäkter från de immobiliserade ryska statliga tillgångar vilka beviljats Ukraina som ett icke återbetalningspliktigt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. Under 2025 samlade unionen in och beviljade Ukraina 622 miljoner euro. Detta belopp placeras på det särskilda bankkontot vid årets slut och kommer enbart att användas för att betala det makroekonomiska stödet, vilket minskar de väntade kreditförlusterna från det lånet.

Kommissionen hanterar exponeringen för kreditrisker för Euratomlån genom att erhålla statliga garantier, som den 31 december 2025 uppgick till 300 miljoner euro (2024: 300 miljoner euro).

Lån till medlemsstaterna via Sure-instrumentet backas upp av ett system med frivilliga garantier från medlemsstaterna motsvarande 25 % av det tak som satts för det maximala beloppet för finansiellt stöd.

För eventuella kreditförluster på lånen till medlemsstater, det makroekonomiska stödet+ makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och Ukrainafaciliteten kan kommissionen vända sig till medlemsstaterna, samtidigt som taken för egna medel respekteras (budgetmarginal), se not 6.7).

Lån: Förändring i avsättning för nedskrivningsförluster

miljoner euro
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Förvärvade eller utfärdade kredit-försämrade lån	Totalt
Förlustavsättning den 01.01.2025	31	15 969	14	(24 )	15 991
Överföring till steg 1	1	(1 )	–	–	–
Överföring till steg 2	(1 )	1	–	–	–
Överföring till steg 3	–	(1 )	1	–	–
Nya lån	2	13 483	4	–	13 488
Borttagande – återbetalningar	(0 )	(1 )	(0 )	–	(2 )
Borttagande – avskrivningar	–	–	(3 )	–	(3 )
Omvärdering av förlustavsättning	(22 )	907	(0 )	–	885
Övrigt	2	2	8	–	11
Förlustavsättning den 31.12.2025	12	30 357	24	(24 )	30 369

Den ytterligare nedskrivningsförlusten för lån i steg 2 beror främst på nya lån till Ukraina som betalats ut inom ramen för Ukrainafaciliteten och det makroekonomiska stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån (se not 2.4.1.1) och på en uppdatering av de riskparametrar som tillämpas i kreditriskuppskattningarna.

År 2025 beviljade EU 1,1 miljarder euro (2024: 763 miljoner euro) i räntesubventioner för upplupen ränta på vissa av de exceptionella makroekonomiska stödlånen, makroekonomiska stöd+-lånen och lånen från Ukrainafaciliteten. Det upplupna anskaffningsvärdet före ändringen uppgick till 37,7 miljarder euro (2024: 17,3 miljarder euro). Denna ändring av avtalsvillkoren redovisades som en ändringsförlust i resultaträkningen (se not 3.15). Räntesubventionen hade ingen signifikant inverkan på kreditriskvärderingen och lånen fortsatte att klassificeras i steg 2 den 31 december 2025.

Se not 1.5.5 för EU:s stegvisa strategier för lån.

Lån: Värdering av förväntade kreditförluster

EU använder en sannolikhetsviktad uppskattning för att mäta förväntade kreditförluster. Detta innebär en uppskattning av skillnaden mellan kontraktsenliga kassaflöden och förväntade kassaflöden.

EU använder tre kreditriskparametrar för denna uppskattning:

—	Sannolikhet för fallissemang (PD): Detta är en procentandel som motsvarar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna eller under åtagandets resterande löptid.

—	Förlust vid fallissemang: Detta är en procentandel som visar det förväntade likviditetsunderskottet, med beaktande av återkrav och säkerheter.

—	Exponering i händelse av fallissemang: Detta är den utestående exponeringen (beloppet) vid tidpunkten för fallissemanget.

EU beaktar sin status som prioriterad borgenär vid uppskattningen av förlust vid fallissemang för exponeringar i statspapper.

De uppskattade kassaflödena under den finansiella tillgångens förväntade livslängd diskonteras till effektivräntesatsen.

EU beaktar rimlig och motiverad framåtblickande information som finns tillgänglig utan onödiga kostnader och insatser och justerar vid behov modellparametrarna.

Likvida medel: Kreditkvalitet

miljoner euro
	31.12.2025	31.12.2024
Kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	101 584	57 251
Medelhög till hög kreditvärdering	821	4 161
Låg till medelhög kreditvärdering	533	1 722
Låg kreditvärdighet	104	28
Redovisat bruttovärde	103 041	63 163
Minus förlustavsättning	-	–
Redovisat nettovärde	103 041	63 163

Likviditetsförvaltning

Merparten av kommissionens likvida medel innehas på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag i egna medel, främst BNI, moms och traditionella egna medel. Dessa konton innehas av medlemsstaternas statskassor eller nationella centralbanker, som medför den lägsta kreditrisken (eller motpartsrisken) för kommissionen.

En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker, och dessa konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och förvaltas automatiskt genom kommissionens system för likviditetsförvaltning. Kontantnivåerna på varje affärskonto upprätthålls för att säkerställa att det totala beloppet över natten konsekvent ligger under respektive motpartsexponeringsgränser.

Särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som kommissionen exponeras för. Dessa riktlinjer omfattar följande:

—	Val av affärsbanker genom anbudsförfaranden, med en långsiktig kreditvärdering på minst S&P A- eller motsvarande.

—	Övervakning av kreditbetyg och fastställande av en maximal exponering för varje finansinstitut, med beaktande av kreditvärdigheten och kapitaliseringen av enheten i den finansiella sektorn.

—

Förskottskonton hos lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande vid delegationer utanför EU, med krav på kreditvärdering som beror på den lokala situationen. För att begränsa riskexponeringen hålls saldona på förskottskonton på lägsta möjliga nivå. Kontona fylls på regelbundet och de fastställda taken ses över varje år.

Likviditet inom ramen för enhetlig finansiering

Enligt den enhetliga finansieringsstrategin innehas tillräckliga likvida medel för att tillgodose alla kommande utbetalningsbehovhålls och för att upprätthålla en fastställd säkerhetsbuffert samtidigt som alltför stora överskott/underskott undviks. Kontanterna placeras på ett bankkonto hos ECB, i kortfristig inlåning på penningmarknaden hos nationella centralbanker eller statligt ägda finansieringsorgan, eller investeras i omvända repor med likvida obligationer som säkerhet. Kreditrisken för likviditetsbufferten är därför mycket låg.

Fordringar: Kreditkvalitet

miljoner euro
	Har inte förfallit	Förfallna	Förfallna	Förfallna	Förfallna	Totalt
	Har inte förfallit	0–30 dagar	31–90 dagar	91 dagar till 1 år	> 1 år	Totalt
Redovisat bruttovärde	2 063	18	22	52	179	2 335
Minus förlustavsättning	(5 )	(3 )	(9 )	(24 )	(115 )	(156 )
Redovisat nettovärde den 31.12.2025	2 058	15	14	28	64	2 178
Redovisat bruttovärde	1 508	15	33	27	207	1 789
Minus förlustavsättning	(5 )	(2 )	(3 )	(13 )	(115 )	(138 )
Redovisat nettovärde den 31.12.2024	1 502	13	30	14	92	1 652
Beloppen i denna tabell omfattar inte förutbetalda kostnader och finansiella garantiavtals fordringsdel värderade till verkligt värde utifrån resultatet (se not 2.6.2), eftersom de inte omfattas av nedskrivningskraven.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet – skuldförbindelser: Kreditkvalitet

Gemensam avsättningsfond

Den vägda genomsnittliga kreditvärderingen för den gemensamma avsättningsfondens portfölj är A (S&P eller motsvarande).

Preliminärt inbetalda böter: Bufi-portfölj

Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A (S&P eller motsvarande).

Mottagna finansiella garantier

De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna finansiella garantier tillförsäkrar kommissionen en god kreditkvalitet. Dessa riktlinjer omfattar följande:

—	Fastställande av en högsta kreditexponering baserad på kreditvärderingen och kapitalnivån för en enhet i en finansiell sektor, enligt dess finansiella rapporter enligt IFRS.

—	Att regelbundet se över huruvida utestående garantier överensstämmer med riktlinjerna.

EKSG i likvidation

Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A- (S&P eller motsvarande).

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde utifrån resultatet – derivat: Kreditkvalitet

EU:s derivattillgångar avser främst garantier för aktieportföljer. Kreditrisken begränsas till motpartsrisken. Garantin för eget kapital kommer huvudsakligen att regleras med EIB-gruppen, som har kreditbetyget AAA, vilket minskar kreditrisken.

Den enda motparten för alla utestående valutaforwarder per den 31 december 2025 är Bank for International Settlements. Till följd av detta behövs inga kreditförstärkningar, såsom säkerheter eller garantier.

Avtal om finansiell garanti: Kreditkvalitet

miljoner euro
	31.12.2025			31.12.2024
	Steg 1	Steg 2	Totalt	Steg 1	Steg 2	Totalt
Långfristig kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	19	1	20	1	–	1
Medelhög till hög kreditvärdering	69	12	81	5	–	5
Låg till medelhög kreditvärdering	108	2	109	137	–	137
Låg kreditvärdighet	39 396	25 813	65 209	34 912	25 746	60 658
Förvaltas på kollektiv basis/utan kreditvärdering	10	45	55	10	47	56
Totalt	39 602	25 872	65 474	35 064	25 793	60 857

Avtal om finansiell garanti: Förändring i förlustavsättning

miljoner euro
	Steg 1	Steg 2	Totalt
Förlustavsättning den 01.01.2025	1 930	2 075	4 005
Överföring till steg 2 (67)	(48 )	48	–
Överföring till steg 1 (67)	28	(28 )	–
Nyförvärv	377	1 257	1 634
Frisläppande av garantier	(340 )	(2 )	(342 )
Omvärdering	397	107	504
Förlustavsättning den 31.12.2025	2 345	3 456	5 800
Finansiellt garantiåtagande redovisat värde den 31.12.2025	4 061	3 668	7 729
(67) Överföringar från och till steg 1/steg 2 värderas i den ingående balansen i nedskrivningsreserveringen, medan de förändringar av beloppet som uppstår till följd av förändringen av steget (dvs. värdering vid 12 månaders förväntade kreditförluster eller förväntade kreditförluster under resten av löptiden) är en del av omvärderingen.

Ökningen av förlustavsättningen för garantier i steg 2 under 2025 berodde främst på nya transaktioner som undertecknats inom ramen för garantier under Ukrainagarantin (se not 4.1.1).

Av de utestående kreditförlustgarantierna i steg 2 på 3,5 miljarder euro per den 31 december 2025 avser 1,7 miljarder euro garantierna i det externa utlåningsmandatet (se not 4.1.1). Detta omfattar 0,9 miljarder euro förväntade kreditförluster under resten av löptiden för EIB:s exponering i Ukraina (3,4 miljarder euro i utestående EIB-lån till motparter i Ukraina) som garanteras av EU).

Se not 1.5.12 för EU:s stegvisa strategi för finansiella garantiavtal.

Budgetgarantier

EU är huvudsakligen exponerad för kreditrisker genom de transaktioner som den garanterar. När de underliggande transaktionernas kreditkvalitet försämras ökar sannolikheten för fallissemangshändelser och därmed också anspråken på EU-garantier.

För att övervaka och hantera denna risk förlitar sig kommissionen på en kreditriskmodell som bedömer potentiella förluster. Modellen använder synpunkter från genomförandepartner och kombinerar dem med en expertbedömning för att få fram en riskbedömning som är förenlig med transaktionen och relevanta ekonomiska omständigheter.

6.7 LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder som inte är derivat per återstående avtalsenlig löptid

miljoner euro
Icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden					Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Upplåning	(98 561 )	(240 053 )	(578 604 )	(917 217 )	(731 224 )
Betalningsåtaganden	(65 037 )	–	–	(65 037 )	(65 037 )
Övrigt	(180 )	(608 )	(1 157 )	(1 944 )	(1 773 )
Totalt den 31.12.2025	(163 777 )	(240 661 )	(579 760 )	(984 199 )	(798 034 )
Upplåning	(61 589 )	(201 152 )	(468 669 )	(731 410 )	(594 028 )
Betalningsåtaganden	(55 414 )	–	–	(55 414 )	(55 414 )
Övrigt	(168 )	(560 )	(850 )	(1 578 )	(1 398 )
Totalt den 31.12.2024	(117 171 )	(201 711 )	(469 519 )	(788 401 )	(650 839 )

Löptidsanalys av finansiella skulder som är derivat per återstående avtalsenlig löptid

miljoner euro
	Icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Betalningsben i derivat	(1 184 )	(11 )	–	(1 195 )
Mottaget ben i derivat	1 138	7	–	1 145
Nettokassaflöde den 31.12.2025	(46 )	(4 )	–	(50 )	(48 )
Betalningsben i derivat	(1 779 )	(7 )	(4 )	(1 790 )
Mottaget ben i derivat	1 691	–	–	1 691
Nettokassaflöde den 31.12.2024	(88 )	(7 )	(4 )	(99 )	(98 )

Löptidsanalys av finansiella garantiavtal som utfärdats för den tidigaste period under vilken garantin kan tas i anspråk

miljoner euro
	Maximalt garantibelopp				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Finansiella garantiavtal den 31.12.2025	(63 617 )	(1 637 )	(13 966 )	(79 220 )	(7 729 )
Finansiella garantiavtal den 31.12.2024	(64 115 )	(2 211 )	(10 271 )	(76 597 )	(6 379 )

Löptidsanalys av outnyttjade låneåtaganden

miljoner euro
	Högsta belopp för outnyttjade låneåtaganden				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Outnyttjade låneåtaganden per den 31 december 2025	–	15	9	24	3
Outnyttjade låneåtaganden per den 31 december 2024	18 152	41	–	18 193	7 082

Upplåningstransaktioner

EU:s första steg i återbetalning av upplåning är en uppbörd i tid av det relaterade finansiella stödet och återbetalningar av lån inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Det finns dock ytterligare skyddsåtgärder vid uteblivna betalningar eller försenade betalningar från låntagarnas sida.

Kommissionen vidtog en kortsiktig tillfällig åtgärd som garanterar likviditet för att täcka betalning av skulder som uppstår till följd av upplåning inom ramen för back-to-back-program för finansiellt stöd.

För lån till tredjeländer inom ramen för makroekonomiskt stöd (utom makroekonomiskt stöd+ och makroekonomiskt stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån), Euratom, faciliteten för västra Balkan och Moldavienfaciliteten tillhandahåller den gemensamma avsättningsfonden en likviditetsreserv. Denna reserv får användas för att återbetala relaterad upplåning.

Om de tillgängliga tillgångarna i reserven är otillräckliga för att täcka de faktiska förlusterna kommer kommissionen att vidta åtgärder för att tillhandahålla ytterligare resurser, såsom tillfällig användning av kommissionens likvida medel, tillfälliga överföringar eller ytterligare utgifter från EU-budgeten.

Lån som tillhandahålls Ukraina inom ramen för det exceptionella programmet för makroekonomiskt stöd täcks av sin del av den gemensamma avsättningsfonden samt av ytterligare garantier från medlemsstaterna (se not 6.6).

För den utlåning som betalats ut och den upplåning som emitterats enligt den enhetliga finansieringsstrategin kan kommissionen tillämpa aktiv likviditetshantering och kortfristig upplåning för att betala EU:s skulder. Hantering av likviditetsrisken enligt denna strategi kräver genomförande av förfaranden för likviditetshantering och särskilda verktyg som möjliggör daglig likviditetsövervakning och likviditetshantering.

Kommissionen får också anslå medel från medlemsstaterna upp till taket för egna medel för att betala EU:s skulder. I beslutet om egna medel fastställs taket för egna medel för att täcka årliga anslag för betalningar till 1,40 % av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), plus en ytterligare tillfällig ökning på 0,6 procentenheter exklusivt för återhämtningsinstrumentet. Budgeten för 2025 innehöll totala egna medel på 0,83 % av EU:s BNI för att finansiera utgifterna. Detta innebär att det den 31 december 2025 fanns en tillgänglig marginal på 1,17 % för att täcka skulderna.

Slutligen backas lån till medlemsstaterna via Sure-instrumentet upp av ett system med frivilliga garantier från medlemsstaterna motsvarande 25 % av det tak som satts för det maximala beloppet för relaterat finansiellt stöd. Innan kommissionen åberopar dessa garantier förväntas den undersöka möjligheterna att utnyttja den tillgängliga marginalen under taket för egna medel för betalningsbemyndiganden.

De outnyttjade låneåtagandena per den 31 december 2024 avser främst det makroekonomiska stödlånet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån på 18,1 miljarder euro (se not 2.4.1.1). Lånet betalades ut i sin helhet 2025.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska säkerställa att det för ett visst år alltid ska finnas en total likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar.

Medlemsstaternas sammanlagda bidrag tillsammans med övriga intäkter motsvarar betalningsbemyndigandena för budgetåret. Medlemsstaternas bidrag betalas dock in i tolv månadsinbetalningar under hela året och baseras på den antagna budgeten, medan utbetalningarna anpassas till verksamhetsbehoven.

Bidrag från medlemsstaterna till ändringsbudgetar som godkänts under en viss månad (N) blir tillgängliga först den första arbetsdagen i månaden N+1 eller N+2, medan motsvarande betalningsbemyndiganden är omedelbart tillgängliga.

För att säkerställa att tillgängliga likvida medel alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska göras under en viss månad finns förfaranden för regelbunden likviditetsprognos. Egna medel eller ytterligare finansiering kan vid behov infordras i förväg från medlemsstaterna, upp till vissa gränser och på de villkor som anges i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

Utöver dessa förfaranden säkerställer automatiska system för likviditetsförvaltning dagligen att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning, som en del av kommissionens löpande finansförvaltning.

Böter

Bufifonden förvaltas för att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk med hänsyn till kortfristiga åtaganden. Portföljen består till största delen av mycket likvida värdepapper som enkelt kan säljas för att täcka likviditetsutflöden. Andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år uppgår till cirka 41 %.

Budgetgarantier

I EU:s löptidsanalys för finansiella garantier används en försiktig metod, enligt vilken det maximala garantibeloppet fördelas till den tidigaste period under vilken garantin kan tas i anspråk. Det är dock osannolikt att EU skulle bli anmodat att betala hela beloppet under den första perioden, och den förväntade förlusten är ofta lägre än garantitaket. Likviditetsrisken måste därför beaktas tillsammans med det redovisade värdet för garantiskulderna.

Ett viktigt mål för riskhanteringsramen är att säkerställa att EU-budgeten kan fullgöra sina skyldigheter utan att störa budgetens normala genomförande. Detta inbegriper att minska likviditetsrisken i samband med budgetgarantier, vilket är risken för att inte ha tillräckliga medel för att i tid uppfylla sina betalningsskyldigheter.

För att hantera denna risk backas varje budgetgaranti upp av tillräckliga avsättningar till den gemensamma avsättningsfonden för att säkerställa att anspråk på garantier betalas i tid. EU övervakar regelbundet att avsättningsnivån för varje budgetgarantiprogram är tillräcklig och rapporterar varje år om huruvida dessa belopp är tillräckliga för att täcka risken under de kommande fem åren med en fastställd säkerhetsnivå.

Dessutom har EU infört skyddsförfaranden, däribland tillfälliga överföringar mellan delar i den gemensamma avsättningsfonden och användning av likviditet från den centrala finansförvaltningen, för att säkerställa att tillräcklig likviditet finns tillgänglig vid behov.

Gemensam avsättningsfond

Den gemensamma avsättningsfonden förvaltas för att säkerställa att dess tillgångar är tillräckligt likvida och kan tas i anspråk med hänsyn till kortfristiga åtaganden. Portföljen består av likvida tillgångar som vid behov kan säljas för att täcka oväntade likviditetsutflöden. Ungefär 10 % av portföljen består av likvida medel, motsvarigheter till likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år.

Regleringen av derivatkontrakt görs brutto och grundar sig på deras avtalsenliga löptid. Vid behov fullgörs förpliktelser genom försäljning av tillgångar i US-dollar eller genom en swaptransaktion, vilket kan leda till ett likviditetsutflöde på grund av skillnader i valutakursen.

7. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

7.1. NÄRSTÅENDE PARTER

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter, intresseföretag och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

7.2. ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I redovisningen av transaktioner med närstående parter, som rör nyckelpersoner i förvaltningen av EU, behandlas följande fem personkategorier som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen.

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika med Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordföranden

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

Kategori 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan – mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I FÖRVALTNINGEN

euro
Ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	35 860,91	32 482,71 - 33 782,02	25 986,17 - 29 234,44	28 065,06 - 29 884,10	16 523,41 - 25 986,17
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	0 –4 %-16 %
Familjetillägg
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 241,21	2 % + 241,21	2 % + 241,21	2 % + 241,21	2 % + 241,21
Underhållsberättigat barn	527,06	527,06	527,06	527,06	527,06
Förskoleersättning	128,76	128,76	128,76	128,76	128,76
Utbildningstillägg, eller	357,63	357,63	357,63	357,63	357,63
Bidrag för utbildning på annan ort	715,26	715,26	715,26	715,26	715,26
Tillägg för rättens ordförande	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	1 111,04	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Representationstillägg	1 943,34	1 248,97	832,83	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Årliga reseersättningar	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ersätts
Överföringar till medlemsstaterna
Utbildningstillägg (68)	Nej	Nej	Nej	Nej	Nej
% av lön (68)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr.koeff.	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %
Representationskostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Tillträde i tjänst
Bosättningsutgifter	71 721,82	64 965,42 - 67 564,04	51 972,34 - 58 468,88	56 130,12 - 59 768,20	Ersätts
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Utträde ur tjänst
Flyttbidrag	35 860,91	32 482,71 - 33 782,02	25 986,17 - 29 234,44	28 065,06 - 29 884,10	Ersätts
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (69)	40  % -65 %	40  % -65 %	40  % -65 %	40  % -65 %	Ej tillämpligt
Sjukförsäkring	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks
Pension (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %
Avdrag
Unionsskatt	8  % -45 %	8  % -45 %	8  % -45 %	8  % -45 %	8  % -45 %
Sjukförsäkring (% av lön)	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %
Särskild avgift	7 %	7 %	7 %	7 %	6 -7 %
Avgift till pensionssystem	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	13,10 %
Antal personer i slutet av året	3	8	93	27	116
(68) Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.) (69) Betalas för de första tre åren som följer på utträdet ur tjänst.

8. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna godkändes hade kommissionens räkenskapsförare inte uppmärksammat eller fått rapport om några väsentliga händelser som borde redovisas separat i detta avsnitt. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna.

9. KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

A.	KONTROLLERADE ENHETER (54)

1	Institutioner och rådgivande organ (11)

Europeiska unionens råd har antagit detta beslut

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska unionens domstol

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska kommissionen

Europeiska utrikestjänsten

Europeiska regionkommittén

Europeiska ombudsmannen

Europeiska rådet

Europaparlamentet

Europeiska unionens revisionsrätt

2	EU-byråer och andra organ (41)

2.1.	Genomförandeorgan (6)

Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea)

Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag

Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea)

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Ercea)

Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea)

Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA)

2.2.	Decentraliserade byråer och andra organ (35)

Byrån för stöd till organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)

Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo)

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)

Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF)

Europeiska bankmyndigheten (EBA)

Europeiska unionens asylbyrå (Euaa)

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa)

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol)

Europeiska miljöbyrån (EEA)

Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)

Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)

Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa)

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)

Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA)

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa)

Det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi

Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA)

Europeiska arbetsmyndigheten

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

3	Övriga kontrollerade enheter (2)

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

B.	INTRESSEFÖRETAG (1)

Europeiska investeringsfonden (EIF)

MINDRE ENHETER

Nedan förtecknade enheter har inte konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden i EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret 2025 på grundval av att de inte är väsentliga:

MINDRE ENHETER (11)

gemensamma företaget för halvledare

Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa

Det gemensamma företaget för ren luftfart

Det gemensamma företaget för förnybar vätgas

Det gemensamma företaget för Europas järnvägar

Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet

Det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC)

Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 (GH EDCTP3 JU)

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa

Det gemensamma företaget Sesar 3

Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster

Årsredovisningarna för ovannämnda enheter finns tillgängliga för allmänheten på deras respektive webbsidor.

RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET OCH FÖRKLARANDE NOTER (70)

INNEHÅLL

BUDGETUTFALL FÖR EU

143

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

144

NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

145

3.1

EU:s BUDGETRAM

145

3.2

FLERÅRIG BUDGETRAM 2021–2027

145

3.3

DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

148

3.4

Återhämtningsinstrumentet

149

3.5

ÅRLIG BUDGET

149

3.6

INTÄKTER

150

3.7

BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

152

3.8

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

152

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2025

154

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

155

5.1

SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

155

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

156

6.1

FLERÅRIG BUDGETRAM: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

156

6.2

FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

158

6.3

FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

159

6.4

FLERÅRIG BUDGETRAM: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

160

6.5

FLERÅRIG BUDGETRAM: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

160

6.6

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

161

6.7

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

172

6.8

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

190

6.9

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

203

6.10

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

210

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

216

7.1

GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

216

7.2

GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

217

7.3

GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

219

GENOMFÖRANDE AV BUDGETAR FÖR EU:S ORGAN OCH BYRÅER

220

8.1

BUDGETINTÄKTER

220

8.2

ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

221

1. BUDGETUTFALL FÖR EU

miljoner euro
Not		2025	2024
a	Intäkter under budgetåret	224 398	250 609
b	Betalningar mot innevarande års anslag	(212 797 )	(244 309 )
c	Betalningsbemyndiganden överförda till år n+1	(6 087 )	(3 848 )
d	Annullering av outnyttjade anslag överförda från år n–1	273	334
e	Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål (B)-(A)	(3 579 )	(1 486 )
	Outnyttjade anslag i slutet av innevarande år (A)	28 271	24 692
	Outnyttjade anslag i slutet av föregående år (B)	24 692	23 206
f	Valutakursskillnader under året	(130 )	44
	Budgetutfall	2 078	1 345

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna påföljande år genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det berörda året. Det beräknas i enlighet med artikel 1.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 (71) om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel. Mer information finns i avsnitt 3.7, ”Beräkning av budgetutfallet”.

a.	Intäkter under budgetåret: tabell 5.1 ”Sammanfattning av genomförandet av EU-budgetintäkterna”, kolumn 8 ”Totala intäkter”.

b.	Betalningar mot innevarande års anslag: tabell 6.3 ”Fleråriga budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 2 i ”Utbetalningar från antagen budget” och kolumn 4 ”Utbetalningar från inkomster avsatta för särskilda ändamål”.

c.	Betalningsbemyndiganden överförda till år n+1: tabell 6.3 ”Fleråriga budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 7 ”Automatiska överföringar” plus kolumn 8 ”Överföring genom beslut”.

Annullering av outnyttjade anslag överförda från år n–1: Tar hänsyn till överförda betalningsbemyndiganden (automatisk respektive beslutad överföring) vid slutet av föregående år samt ”Utbetalningar från överföringar” för det innevarande året som i kolumn 3 i tabell 6.3 i ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”.

Utveckling av de totala inkomsterna avsatta för särskilda ändamål vid årets slut: Beräknar skillnaden mellan beloppet för inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av föregående år (plus) och beloppet för inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av innevarande år (som i kolumn 8 i tabell 6.3 ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden” – minus) för att få fram nettovariationen för inkomster avsatta för särskilda ändamål under innevarande år.

f.	Valutakursskillnaderna inbegriper realiserade och icke-realiserade valutakursskillnader.

2. JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

Budgetintäkter

miljoner euro
Rubrik 1:		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Fastställda fordringar	Intäkter
1	Påverkan på egna medel	151 161	154 322	155 448	155 418
2	Överskott, saldon och justeringar	–	1 345	1 362	1 362
3	Administrativa intäkter	2 425	2 425	3 272	3 226
4	Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter	183	1 659	18 874	2 618
5	Budgetgarantier, upp- och utlåning	–	–	40 815	40 766
6	Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden	1 440	1 412	24 016	21 008
	Totalt	155 209	161 163	243 787	224 398
	varav återhämtningsinstrumentet	-	-	40 219	40 213

Budgetkostnader: åtaganden per rubrik i den fleråriga budgetramen

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	21 480	21 539	30 466	27 095
2	Sammanhållning, resiliens och värden	77 980	77 979	80 804	78 884
3	Naturresurser och miljö	56 731	56 700	58 961	57 658
4	Migration och gränsförvaltning	4 791	4 645	5 338	4 738
5	Säkerhet och försvar	2 633	2 633	2 742	2 666
6	Grannskapet och omvärlden	16 308	16 892	20 828	19 645
7	Europeisk offentlig förvaltning	12 845	12 766	15 115	13 955
O	Utanför den fleråriga budgetramen	4 320	4 320	11 767	6 409
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 349	1 766	2 085	1 065
	Totalt	199 438	199 239	228 104	212 116
	varav återhämtningsinstrumentet	–	–	232	39

Budgetkostnader: betalningar per rubrik i den fleråriga budgetramen

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	20 461	20 255	34 035	24 483
2	Sammanhållning, resiliens och värden	44 445	47 141	96 601	92 306
3	Naturresurser och miljö	52 092	56 039	61 329	59 589
4	Migration och gränsförvaltning	3 204	3 564	4 386	3 819
5	Säkerhet och försvar	2 143	1 839	1 947	1 872
6	Grannskapet och omvärlden	14 426	15 010	18 469	17 170
7	Europeisk offentlig förvaltning	12 845	12 766	16 133	13 767
O	Utanför den fleråriga budgetramen	3 274	2 805	15 994	2 319
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 320	1 744	2 063	1 048
	Totalt	155 209	161 163	250 956	216 373
	varav återhämtningsinstrumentet	–	–	43 760	41 739

3. NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

3.1 EU:s BUDGETRAM

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen. Den allmänna budgeten är det instrument som används för att finansiera och godkänna unionens intäkter och kostnader varje år, enligt taken och övriga bestämmelser i den fleråriga budgetramen samt i enlighet med de rättsakter som reglerar de fleråriga program som antas enligt budgetramen.

3.2 FLERÅRIG BUDGETRAM 2021–2027

Miljoner EUR i löpande priser

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

1	Inre marknaden, innovation och digitalisering

20 919

21 878

21 727

21 598

21 596

22 210

20 991

150 919

2	Sammanhållning, resiliens och värden

6 364

67 806

70 137

73 289

75 697

67 523

70 128

430 944

2a.	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1 769

61 345

62 939

64 683

66 361

56 593

58 484

372 174

2b.	Resiliens och värden

4 595

6 461

7 198

8 606

9 336

10 930

11 644

58 770

3	Naturresurser och miljö

56 841

56 965

57 295

57 449

57 336

57 100

57 316

400 302

Varav Marknadsutgifter och direktstöd

40 368

40 639

40 693

40 603

40 529

40 542

40 496

283 870

4	Migration och gränsförvaltning

1 791

3 360

3 814

4 020

4 871

5 103

5 619

28 578

5	Säkerhet och försvar

1 696

1 896

1 946

2 380

2 617

2 810

3 080

16 425

6	Grannskapet och omvärlden

16 247

16 802

16 329

16 331

16 303

15 614

16 071

113 697

7	Europeisk offentlig förvaltning

10 635

11 058

11 419

11 773

12 124

12 506

12 959

82 474

Varav Institutionernas administrativa kostnader

8 216

8 528

8 772

9 006

9 219

9 464

9 786

62 991

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

114 493

179 765

182 667

186 840

190 544

182 866

186 164

1 223 339

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

163 496

166 534

162 053

142 601

175 378

201 170

195 246

1 206 478

i procent av BNI

1,18 %

1,12 %

0,99 %

0,81 %

0,95 %

1,04 %

0,98 %

1,01 %

Förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 antogs den 17 december 2020. I tabellen ovan visas utgiftstaken i den fleråriga budgetramen i löpande priser på det sätt som antas i den tekniska justeringen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 när det gäller 2026 (72), i enlighet med den fasta årliga deflator på 2 % som anges i artikel 4.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 delas beloppen upp per rubrik för åtagandebemyndiganden; för betalningsbemyndiganden gäller taken endast på totalnivå. År 2025 var det femte räkenskapsåret som omfattades av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Efter den politiska överenskommelsen om revideringen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 som nåddes vid Europeiska rådets möte den 1 februari och med Europaparlamentet den 6 februari 2024 antogs den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen (73) den 29 februari. Genom revideringen av den fleråriga budgetramen förstärktes EU:s budget för perioden 2024–2027 med 64,6 miljarder euro, varav 33 miljarder euro i lån, inom ett antal prioriterade områden, bland annat stöd till Ukraina, inrättandet av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), inrättandet av en mekanism för att täcka ytterligare kostnader för att finansiera återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, till följd av högre räntor samt ytterligare finansiering för migrationshantering och internationella partnerskap, och förstärkningen av vissa särskilda instrument. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd delas från och med den 1 januari 2024 upp i två separata instrument (den europeiska solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd). För att integrera effekterna av revideringen av den fleråriga budgetramen på den årliga budgeten för 2024 antogs ändringsbudget nr 1/2024 (74).

Det övergripande taket för åtagandebemyndiganden år 2025 var 190 544 miljoner euro, medan motsvarande tak för betalningsbemyndiganden var 175 378 miljoner euro.

I enlighet med artikel 312.3 i EUF-fördraget fastställs i den fleråriga budgetramen beloppen för de årliga taken för åtagandebemyndiganden för varje utgiftskategori (rubriker) och beloppen för de årliga taken för betalningsbemyndiganden. Rubrikerna i den fleråriga budgetramen motsvarar unionens viktigaste verksamhetsområden. Nedan förklaras de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen 2021–2027:

Den fleråriga budgetramen 2021–2027 uppgår till 1 223 miljarder euro (1 083 miljarder euro i 2018 års priser), som inkluderar Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Dessutom bidrar återhämtningsinstrumentet med ytterligare 806,9 miljarder euro (750 miljarder euro i 2018 års priser) fram till 2023 i åtaganden och 2026 i betalningar. Detta initiala belopp har justerats till 698,3 miljarder euro eftersom hela det tillgängliga lånestödet inte begärdes i full utsträckning av medlemsstaterna.

För det årliga budgetförfarandet struktureras kontoplanen ytterligare av politiska kluster, vilket ger ytterligare klarhet om hur enskilda utgiftsprogram bidrar till unionens politiska mål.

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

Denna rubrik omfattar viktiga EU-program som stöder forskning och innovation, digital omvandling, strategisk infrastruktur, förstärkning av den inre marknaden och strategiska rymdprojekt. Programmen under denna rubrik omfattar Horisont Europa, InvestEU-fonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för den inre marknaden och det europeiska rymdprogrammet.

Program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: Horisont Europa och InvestEU-fonden.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Denna rubrik är uppdelad i två underrubriker: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (2a) samt resiliens och värden (2b).

Utgifterna under denna rubrik syftar till att stärka resiliensen och sammanhållningen mellan EU-medlemsstaterna. Finansieringen bidrar till att minska skillnaderna i och mellan EU:s regioner, inom och mellan medlemsstaterna och främjar hållbar territoriell utveckling (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+). Den stöder också unionens solidaritet och samarbete när det gäller beredskap för och insatser vid katastrofer (unionens civilskyddsmekanism och rescEU). Dessutom syftar programmen under denna rubrik till att göra EU mer resilient mot nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i den gröna och digitala omställningen, ungdomar (Erasmus), hälsa (EU för hälsa) och åtgärder för att skydda EU:s värden (rättvisa, rättigheter och värden) och främja kulturell mångfald (Kreativa Europa).

Denna rubrik omfattar faciliteten för återhämtning och resiliens, som får merparten av finansieringen från återhämtningsinstrumentet under perioden 2021–2023. Övriga program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: React-EU, unionens civilskyddsmekanism (RescEU). För en mer detaljerad översikt över återhämtningsinstrument verksamhet, se avsnitten 3 och 4 i Viktiga händelser under året.

Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

Utgifterna under denna rubrik avser investeringar i hållbart jordbruk (den gemensamma jordbrukspolitiken) och fiskeri- och havspolitik (den europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden) samt program för miljöskydd och klimatåtgärder (Life-programmet, Fonden för en rättvis omställning).

Program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: landsbygdsutveckling och fonden för en rättvis omställning.

Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

De program (Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning) och de decentraliserade byråerna (t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska unionens asylbyrå) som finansieras under denna rubrik syftar till att hantera utmaningarna i samband med migration och förvaltningen av EU:s yttre gränser och skyddet av asylsystemet inom EU.

Rubrik 5 – Säkerhet och försvar

Denna rubrik återspeglar det ökade behovet av samarbete på unionsnivå för att hantera säkerhetshot och öka dess strategiska oberoende. Den omfattar program vars roll är att förbättra säkerhet och skydd för Europas medborgare (Fonden för inre säkerhet), stärka Europas försvarskapacitet (Europeiska försvarsfonden) och tillhandahålla de verktyg som behövs för att hantera interna och externa säkerhetsutmaningar.

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

Programmen under denna rubrik stärker EU:s socioekonomiska effekter i dess grannskap, i utvecklingsländer och i resten av världen. Det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – slår samman flera av EU:s tidigare externa finansieringsinstrument, bland annat samarbete med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) som tidigare finansierades genom Europeiska utvecklingsfonden. Rubriken omfattar även stöd till länder som förbereder sig för anslutning till EU (föranslutningsstöd) och unionens program för humanitärt bistånd.

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

Denna rubrik omfattar anslag för administrativa kostnader vid samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna.

S – Särskilda instrument

Flexibilitetsmekanismer i EU-budgeten ger EU möjlighet att mobilisera de medel som krävs för att hantera oförutsedda händelser såsom kriser, naturkatastrofer och nödsituationer. Deras tillämpningsområde, anslag och verksamhetsvillkor anges i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. De säkerställer att budgetmedlen kan anslås enligt nya prioriteringar, så att varje euro används där den behövs som mest.

I den årliga budgetnomenklaturen och genomförandet identifieras de som särskilda instrument (”S”), eftersom de kan mobiliseras utöver utgiftstaken i den fleråriga budgetramen, både för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

3.3. DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

Rubrikerna i den fleråriga budgetramen preciseras ytterligare i detaljerade rubriker, som motsvarar de stora utgiftsprogrammen (t.ex. Horisont 2020, Erasmus+ o.s.v.). De underliggande rättsliga grunderna för budgetgenomförandet antas på denna programnivå. Det är på programnivå som rapportering om genomförande och resultat brukar göras. Tabeller per program visas i rapporterna om budgetgenomförandet (se tabellerna 6.6–6.10 nedan).

3.4. ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

Med en budget på 420,8 miljarder euro för icke återbetalningspliktigt stöd har återhämtningsinstrumentet stor påverkan på EU:s totala årliga budgetar från 2021 fram till 2026 och på deras genomförande. Under 2021 fördes hela detta belopp in som anslag för inkomster avsatta för särskilda ändamål. Alla åtaganden för det icke återbetalningspliktiga stödet ingicks senast den 31 december 2023 och kommer att fullgöras genom betalningar senast den 31 december 2026 i enlighet med artikel 3.4 och 3.9 i förordningen om återhämtningsinstrumentet (75).

För en omfattande översikt över återhämtningsinstruments verksamhet, se avsnitt 3 i Viktiga händelser under året.

3.5. ÅRLIG BUDGET

Artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller bestämmelser om hur budgeten antas. Diagrammet nedan visar tidsfristerna och de olika etapperna i budgetantagandet.

1)	I praktiken strävar de tre institutionerna efter att lägga fram sina olika handlingar tidigare under året för att förfarandet ska gå smidigt.

2)	Förlikningskommittén består av rådets medlemmar eller deras företrädare samt ett lika stort antal medlemmar som företräder Europaparlamentet. Kommissionen deltar i förlikningskommitténs arbete och tar alla initiativ som krävs för att förlika Europaparlamentets och rådets ståndpunkter.

3)	Europaparlamentet godkänner den gemensamma texten och beslutar sedan, inom 14 dagar från rådets avslag, (med en majoritet av ledamöterna och 3/5 av de avgivna rösterna) att bekräfta alla eller vissa av dess ändringsförslag.

Kommissionens budget struktureras i administrativa anslag respektive driftsanslag. Övriga institutioner förfogar endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka finansieringsbehovet för insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden:

—

åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingås för det innevarande budgetåret för insatser som avser flera år. Budgetåtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får dock delas upp över flertalet år i årliga delbetalningar, om detta föreskrivs i den grundläggande akten.

—	Betalningsbemyndiganden täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

De olika finansieringsanslagen indelas i räkenskaperna i två huvudkategorier:

—	Slutligt antagna budgetanslag, och

—

tilläggsanslag, som omfattar

—	överföringar från föregående år (budgetförordningen gör det möjligt att i ett begränsat antal fall överföra belopp som inte tagits i anspråk från föregående år till innevarande år), och

—	inkomster avsatta för särskilda ändamål från återbetalningar, bidrag från tredje parter/länder till EU-program och arbete som utförs för tredje parter; dessa avsätts direkt till motsvarande budgetutgiftsposter och utgör den tredje finansieringspelaren.

Alla typer av finansiering bildar tillsammans de tillgängliga anslagen.

3.6 INTÄKTER

3.6.1 Intäkter från egna medel

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel, som utgörs av följande kategorier:

(1)	Traditionella egna medel: stod för cirka 14 % av intäkterna från egna medel under 2025.

(2)	Momsbaserade egna medel: stod för cirka 17 % av intäkterna från egna medel under 2025.

(3)	Egna medel baserade på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns. stod för cirka 5 % av intäkterna från egna medel under 2025.

(4)	Egna medel baserade på bruttonationalinkomst (BNI): stod för cirka 64 % av intäkterna från egna medel under 2024.

I beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (2020 års beslut om egna medel) anges kategorierna av egna medel och metoderna för att beräkna dem. Detta beslut trädde i kraft den 1 juni 2021 och tillämpades retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

I 2020 års beslut om egna medel föreskrivs att det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar inte får överskrida 1,40 % av summan av samtliga medlemsstaters bruttonationalinkomster. Dessutom ger beslutet kommissionen befogenhet att undantagsvis tillfälligt låna upp till 750 miljarder euro i 2018 års priser på kapitalmarknaderna på unionens vägnar för att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin genom återhämtningsinstrumentet. Taket för egna medel för anslag för betalningar kommer tillfälligt att höjas med 0,6 procentenheter för att täcka alla skulder som följer av denna upplåning.

Från och med 2021 omfattar ”övriga intäkter” i EU-budgeten de finansiella bidrag från Förenade kungariket som följer av den finansiella uppgörelsen enligt Förenade kungarikets utträdesavtal.

3.6.2 Traditionella egna medel

Traditionella egna medel består av tullar på import från tredjeland som uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna behåller dock 25 % som ersättning för sina uppbördskostnader. Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i en av följande räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna:

De ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 och som avser alla belopp som återkrävts eller för vilka säkerhet ställts.

De särskilda räkenskaper som föreskrivs i samma artikel och som avser alla belopp som inte ännu har återkrävts eller för vilka ingen säkerhet har ställts. Belopp för vilka säkerhet har ställts men som ifrågasatts kan också föras upp i dessa räkenskaper.

Medlemsstaterna måste föra in de traditionella egna medlen till kommissionens konto från sina statskassor eller nationella centralbanker. Detta ska ske senast den första arbetsdagen efter den 19:e dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller krävdes in om särskilda räkenskaper avses).

3.6.3 Mervärdesskatt (moms)

Momsbaserade egna medel beräknas på basis av medlemsstaternas momsunderlag, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. En enhetlig uttagssats på 0,30 % tillämpas på varje medlemsstats totala momsintäkter för alla beskattningsbara varuleveranser och tillhandahållanden av tjänster dividerat med den viktade genomsnittliga momssatsen. Momsunderlaget begränsas till 50 % av varje medlemsstats BNI.

3.6.4 Icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall

3.6.5 Bruttonationalinkomst (BNI)

Den intäktskälla som baserar sig på bruttonationalinkomst (BNI) ska finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra intäkter. En enhetlig uttagssats tas ut från alla medlemsstaters BNI som fastställs i enlighet med EU-reglerna.

3.6.6 Bruttominskning

För perioden 2021–2027 åtnjuter följande medlemsstater en bruttominskning av sina årliga BNI-baserade bidrag: 565 miljoner euro för Österrike, 377 miljoner euro för Danmark, 3 671 miljoner euro för Tyskland, 1 921 miljoner euro för Nederländerna och 1 069 miljoner euro för Sverige. Dessa bruttominskningar mäts i 2020 års priser och finansieras av alla medlemsstater.

3.6.7 Justeringar av tidigare budgetårs egna medel

De moms- och BNI-baserade egna medlen bestäms på grundval av de prognoser för beräkningsunderlagen som tas fram i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och uppdateras med hjälp av en ändringsbudget under det berörda budgetåret. Skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna (positiv eller negativ) infordras av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i mars det tredje året efter det aktuella budgetåret. Även de faktiska beräkningsunderlagen för moms och BNI kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av en reservation. Dessa reservationer utgör potentiella fordringar på medlemsstaterna i fråga, även om beloppen inte har fastställts, eftersom budgetkonsekvenserna inte med exakthet kan beräknas. När det exakta beloppet kan fastställas begärs att motsvarande moms- eller BNI-baserade egna medel betalas in, antingen i samband med återkommande regleringar av moms- och BNI-saldon eller genom en separat begäran om betalning. Prognosen för de plastbaserade egna medlen justeras på liknande sätt. Skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av sina årsbokslut och utfall och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna (positiv eller negativ) infordras av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i juni det andra året efter det aktuella budgetåret. Även de faktiska beräkningsunderlagen kan korrigeras under de påföljande fem åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av en reservation.

3.7 BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under påföljande år genom avdrag från det belopp som de skulle ha betalat in för det berörda året.

Egna medel redovisas med de belopp som under räkenskapsåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året redovisas betalningar ur räkenskapsårets anslag i form av utgifter, liksom även anslag som överförs från det berörda räkenskapsåret till följande räkenskapsår. Med betalningar ur räkenskapsårets anslag avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under räkenskapsåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas medlemsstaternas gjorda inbetalningar från och med den 16 oktober år n-1 till och med den 15 oktober år n, förutsatt att räkenskapsföraren fått in åtagandet och godkännandet av utgifterna senast den 31 januari år n+1. Utgifterna för Europeiska garantifonden för jordbruket kan också påverkas av ett så kallat överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

I enlighet med artikel 1.1 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel, utgör budgetutfallet differensen mellan

—	totala intäkter under räkenskapsåret, och

—	totala betalningar ur anslagen för innevarande räkenskapsår, plus de anslag som överförts från räkenskapsåret till närmast påföljande räkenskapsår.

Det belopp som blir resultatet ska sedan ökas eller minskas med

—	nettobeloppet av annullerade betalningsbemyndiganden överförda från tidigare räkenskapsår, samt de eventuella betalningar som på grund av eurokursens variationer överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från det föregående räkenskapsåret,

—	utvecklingen av inkomster avsatta för särskilda ändamål, och

—	de kursvinster och kursförluster (netto) som gjorts under räkenskapsåret.

Sådana anslag som överförts från det föregående räkenskapsåret som härrör från tredje part eller från arbete för tredje part och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under räkenskapsårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från det föregående året N enligt rapporterna om budgetgenomförandet och de som överförts till påföljande år N-1 enligt rapporterna om budgetgenomförandet. Åtagandebemyndiganden som gjorts tillgängliga på nytt efter återbetalningar av bokförda betalningar beaktas inte vid beräkningen av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar och överföringar genom beslut. Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden överförda från det föregående räkenskapsåret avser både automatiska överföringar och överföringar genom beslut.

3.8 AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

miljoner euro
	2025	2024
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	(54 639 )	(97 208 )
Intäkter
Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits	(5 188 )	(6 773 )
Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år	3 339	9 925
Inkasserade fordringar ska inte behandlas som intäkter i det ekonomiska resultatet	42 358	83 953
Upplupna intäkter (netto)	(1 284 )	(723 )
	39 225	86 382
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	45 735	10 599
Kostnader som betalats under innevarande år men som hänför sig till föregående år	(10 067 )	(2 220 )
Nettoeffekt av förfinansiering	(11 778 )	(11 678 )
Betalningsbemyndiganden överförda till påföljande räkenskapsår	(6 296 )	(4 031 )
Betalningar från överförda anslag och annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden	478	1 711
Ändringar i avsättningar	(3 485 )	9 948
Övrigt	3 075	7 757
	17 662	12 086
Ekonomiskt resultat i organ och EKSG under avveckling	(170 )	85
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	2 078	1 344

I enlighet med budgetförordningen beräknas årets ekonomiska resultat enligt principerna för periodiserad redovisning och EU:s redovisningsregler, medan budgetutfallet bygger på en modifierad kontantmetod. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet täcker samma underliggande transaktioner – undantaget är övriga (icke budgetära) inkomstkällor och utgifter för byråerna/organen och EKSG i likvidation som endast ingår i det ekonomiska resultatet – tjänar avstämningen av årets ekonomiska resultat med årets budgetutfall som en användbar kontroll av överensstämmelse.

Avstämning av intäkter

De faktiska budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkter från fordringar som fastställts under året och uppbörd av fordringar som fastställts tidigare budgetår. Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det innevarande året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande. Vissa inkasserade fordringar ska inte behandlas som intäkter i det ekonomiska resultatet och måste även läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande. De hör främst ihop med återhämtningsinstrumentets finansiering.

De upplupna intäkterna består huvudsakligen av belopp som avser finansiella korrigeringar, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år.

Avstämning av kostnader

De upplupna kostnaderna består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av stödmottagare som fått EU-medel men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från föregående år. Betalningar som gjorts under innevarande år för fakturor som registrerats under föregående år räknas till det innevarande årets budgetutgifter och måste därför läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande. På grund av antagandet av ett nytt finansiellt it-system 2025 har en tillfällig metod använts för detta år som kan leda till vissa överföringar mellan dessa två kategorier.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som utbetalas under innevarande räkenskapsår och redovisas som budgetutgifter för det berörda året och 2) avräkning av förfinansiering mot godkända bidragsberättigande kostnader för innevarande år. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan ansågs utgöra en budgetutgift då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag ska även den del av årets anslag som överförs till det påföljande året beaktas vid beräkningen av budgetutfallet för året (i enlighet med artikel 1.1 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014). Samma princip gäller för de utbetalningar som gjorts under det innevarande året ur anslag som överförts från föregående år, samt för outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

De förändrade avsättningarna avser uppskattningar vid årsskiftet som görs i den finansiella rapporten för helåret (huvudsakligen av ersättningar till anställda) utan att det påverkar budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv av tillgångar, betalningar inom ramen för finansiella leasingavtal och finansiella andelar.

Avstämning av posterna för ekonomiskt resultat för EU:s organ och byråer respektive EKSG i likvidation

Budgetutfallet för året är ett icke konsoliderat belopp och inbegriper inte övriga (icke-budgetära) källor till intäkter och kostnader i de konsoliderade organen och EKSG i likvidation. (se not 6). För avstämningen av årets ekonomiska resultat mot årets budgetutfall redovisas hela det konsoliderade ekonomiska resultatet för året för EU:s organ och byråer respektive EKSG i likvidation som en avstämningspost, eftersom årets ekonomiska resultat är ett konsoliderat belopp som omfattar dessa belopp.

4. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2025

Se avsnitt 2 ”Sammanfattning av budgetgenomförandet” i Viktiga händelser under året för de förklarande noterna till genomförandet av 2025 års budget när det gäller intäkter och kostnader, utestående åtaganden och budgetutfall.

5. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

5.1 SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
Rubrik 1:		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Innevarande år	Överfört	Totalt	För fordringar under inne-varande år	För fordringar som överförts	Intäkter	Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
1	Påverkan på egna medel	151 161	154 322	155 417	32	155 448	155 414	4	155 418	101 %	30
2	Överskott, saldon och justeringar	–	1 345	1 362	–	1 362	1 362	–	1 362	101 %	–
3	Administrativa intäkter	2 425	2 425	3 228	44	3 272	3 200	26	3 226	133 %	45
4	Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter	183	1 659	5 722	13 152	18 874	1 388	1 230	2 618	158 %	16 256
5	Budgetgarantier, upp- och utlåning	–	–	40 771	44	40 815	40 722	44	40 766		49
6	Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden	1 440	1 412	21 024	2 992	24 016	18 960	2 048	21 008	1 487	3 008
	TOTALT	155 209	161 163	227 523	16 264	243 787	221 046	3 352	224 398	139 %	19 389

DETALJERADE UPPGIFTER RUBRIK 1: Påverkan på egna medel
		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
Kapitel		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Inne-varande år	Överfört	Totalt	För fordringar under inne-varande år	För fordringar som överförts	Intäkter	Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
1 1	Avgifter och liknande pålagor fastställda inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna för socker			–	(0 )	(0 )	–	–	–		(0 )
1 2	Tullar och andra avgifter	21 082	22 179	23 037	32	23 068	23 034	4	23 038	104 %	30
1 3	Egna medel från mervärdesskatt	24 395	23 815	23 860	–	23 860	23 860	–	23 860	100 %	–
1 4	Egna medel baserade på bruttonationalinkomst	98 563	101 480	101 682	–	101 682	101 682	–	101 682	100 %	(0 )
1 6	BNI-baserade schablonbelopp som beviljas vissa medlemsstater och finansieringen av dessa	–	–	(25 )	–	(25 )	(25 )	–	(25 )		–
1 7	Egna medel baserade på icke återvunnet plastförpackningsavfall	7 121	6 848	6 863	–	6 863	6 863	–	6 863	100 %	–
	TOTALT	151 161	154 322	155 417	32	155 448	155 414	4	155 418	101 %	30

6. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

6.1 FLERÅRIG BUDGETRAM: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4+5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	21 480	59	21 539	116	8 810	30 466	20 461	(205 )	20 255	107	13 673	34 035
2	Sammanhållning, resiliens och värden	77 980	(1 )	77 979	0	2 825	80 804	44 445	2 696	47 141	1 897	47 563	96 601
3	Naturresurser och miljö	56 731	(32 )	56 700	366	1 894	58 961	52 092	3 948	56 039	375	4 914	61 329
4	Migration och gränsförvaltning	4 791	(146 )	4 645	–	693	5 338	3 204	360	3 564	28	794	4 386
5	Säkerhet och försvar	2 633	0	2 633	–	109	2 742	2 143	(304 )	1 839	6	103	1 947
6	Grannskapet och omvärlden	16 308	584	16 892	970	2 966	20 828	14 426	584	15 010	116	3 343	18 469
7	Europeisk offentlig förvaltning	12 845	(79 )	12 766	1	2 348	15 115	12 845	(79 )	12 766	927	2 440	16 133
O	Utanför den fleråriga budgetramen	4 320	(0 )	4 320	31	7 415	11 767	3 274	(469 )	2 805	121	13 069	15 994
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 349	(584 )	1 766	310	9	2 085	2 320	(576 )	1 744	310	9	2 063
	TOTALT	199 438	(199 )	199 239	1 795	27 070	228 104	155 209	5 953	161 163	3 887	85 907	250 956

6.2 FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
		Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts t.o.m. 2026			Anslag som förfallit
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	(10) + 12
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	30 466	21 532	116	5 446	27 095	89 %	0	3 362	3 362	7	(0 )	2	9
2	Sammanhållning, resiliens och värden	80 804	76 865	0	2 019	78 884	98 %	(1 )	776	776	1 113	1	30	1 144
3	Naturresurser och miljö	58 961	56 472	192	995	57 658	98 %	391	705	1 096	11	(0 )	195	206
4	Migration och gränsförvaltning	5 338	4 644	–	94	4 738	89 %	–	599	599	0	–	0	1
5	Säkerhet och försvar	2 742	2 620	–	46	2 666	97 %	12	63	75	0	–	0	0
6	Grannskapet och omvärlden	20 828	16 218	929	2 498	19 645	94 %	682	468	1 151	0	32	0	32
7	Europeisk offentlig förvaltning	15 115	12 707	1	1 247	13 955	92 %	0	1 099	1 099	59	(0 )	3	62
O	Utanför den fleråriga budgetramen	11 767	4 269	31	2 110	6 409	54 %	51	5 306	5 357	0	1	–	1
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 085	755	310	–	1 065	51 %	997	1	998	14	–	7	21
	Summa:	228 104	196 083	1 580	14 454	212 116	93 %	2 133	12 379	14 512	1 206	33	237	1 476

6.3 FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	(10) + 12
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	34 035	20 128	96	4 258	24 483	72 %	107	9 414	9 521	20	10	0	31
2	Sammanhållning, resiliens och värden	96 601	45 231	1 895	45 180	92 306	96 %	1 906	2 377	4 283	4	2	6	11
3	Naturresurser och miljö	61 329	55 799	200	3 590	59 589	97 %	399	1 323	1 722	16	0	0	17
4	Migration och gränsförvaltning	4 386	3 560	19	239	3 819	87 %	3	554	557	1	9	0	10
5	Säkerhet och försvar	1 947	1 814	5	52	1 872	96 %	22	51	73	3	0	0	3
6	Grannskapet och omvärlden	18 469	14 444	89	2 637	17 170	93 %	584	706	1 290	7	2	0	9
7	Europeisk offentlig förvaltning	16 133	11 775	847	1 144	13 767	85 %	932	1 291	2 222	59	80	5	144
O	Utanför den fleråriga budgetramen	15 994	1 693	113	514	2 319	15 %	1 120	12 555	13 675	0	0	–	0
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 063	729	310	9	1 048	51 %	1 015	–	1 015	0	0	–	0
	TOTALT	250 956	155 173	3 575	57 624	216 373	86 %	6 087	28 271	34 358	110	104	12	226

6.4 FLERÅRIG BUDGETRAM: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Åtaganden som ingåtts under året	Ändringar av åtaganden som överförts	Betalningar	Totala utestående åtaganden vid årets slut
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	1	2	3	4	5 = 1 + 2+3 + 4
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	51 164	27 095	(583 )	(24 482 )	53 194
2	Sammanhållning, resiliens och värden	344 088	78 884	(275 )	(92 361 )	330 336
3	Naturresurser och miljö	50 867	57 658	(263 )	(59 544 )	48 718
4	Migration och gränsförvaltning	5 754	4 738	(0 )	(3 809 )	6 683
5	Säkerhet och försvar	4 445	2 666	(1 )	(1 872 )	5 239
6	Grannskapet och omvärlden	42 097	19 645	(443 )	(17 170 )	44 129
7	Europeisk offentlig förvaltning	1 011	13 955	(65 )	(13 767 )	1 134
O	Utanför den fleråriga budgetramen	7 899	6 409	(410 )	(2 319 )	11 578
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	53	1 065	–	(1 048 )	71
	TOTALT	507 378	212 116	(2 039 )	(216 371 )	501 084

6.5 FLERÅRIG BUDGETRAM: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	2018	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	Totalt
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	617	411	1 430	2 551	2 771	4 555	6 282	15 261	19 315	53 194
2	Sammanhållning, resiliens och värden	1 368	225	538	1 061	878	13 776	52 352	190 270	69 869	330 336
3	Naturresurser och miljö	2 507	907	896	946	275	2 859	3 882	19 889	16 558	48 718
4	Migration och gränsförvaltning	72	47	97	553	69	110	679	1 920	3 138	6 683
5	Säkerhet och försvar	27	55	78	125	364	410	725	1 367	2 089	5 239
6	Grannskapet och omvärlden	1 032	943	1 047	1 370	2 908	6 392	7 312	10 589	12 534	44 129
7	Europeisk offentlig förvaltning							1	51	1 083	1 134
O	Utanför den fleråriga budgetramen								8 287	3 291	11 578
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)							–	0	71	71
	Totalt	5 623	2 588	4 086	6 605	7 265	28 101	71 232	247 636	127 948	501 084

6.6 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4+5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
1	Horisont Europa	12 762	1	12 763	116	6 334	19 213	11 119	3	11 122	67	9 936	21 125
	Euratoms program för forskning och utbildning	288	(1 )	287	0	118	405	264	(3 )	261	18	135	414
	Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)	487	–	487	–	4	490	642	–	642	1	4	647
	Övriga åtgärder	–	–	–	–	629	629	–	–	–	–	413	413
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	–	10	–	0	10	20	(4 )	17	–	0	17
	InvestEU-fonden	378	–	378	–	916	1 294	530	(29 )	501	1	1 991	2 493
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	1 674	1	1 675	–	70	1 745	2 398	(2 )	2 396	1	48	2 445
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Energi	927	(1 )	926	–	71	996	708	25	733	1	70	804
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster	226	0	226	–	4	230	183	(10 )	173	0	3	177
	Programmet för ett digitalt Europa	1 097	(0 )	1 097	–	92	1 189	1 136	(83 )	1 053	6	96	1 154
	Decentraliserade byråer och organ	231	(2 )	230	–	10	240	231	(2 )	230	–	10	240
	Övriga åtgärder	–	1	1	–	168	169	–	1	1	–	226	227
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	(0 )	9	–	0	9	13	(0 )	13	–	0	13
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	25	1	26	0	4	29	24	3	27	–	3	30
	Programmet för den inre marknaden (inkl. små och medelstora företag)	613	1	614	0	48	663	615	88	704	7	69	780
	EU-programmet för bedrägeribekämpning	27	0	27	0	1	28	31	(2 )	29	–	1	30
	Skattesamarbete (Fiscalis)	39	(0 )	39	–	1	40	31	12	43	0	1	44
	Tullsamarbete (Tull)	138	60	198	–	10	208	113	31	144	0	10	153
	Decentraliserade byråer och organ	154	(2 )	152	–	12	165	154	(2 )	152	–	12	164
	Övriga åtgärder	7	(0 )	7	–	1	8	8	(0 )	7	–	0	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	13	–	13	–	–	13	13	(2 )	11	–	–	11
	Europeiska rymdprogrammet	2 051	(0 )	2 051	–	317	2 368	1 983	(159 )	1 823	4	640	2 467
	Decentraliserade byråer och organ	80	–	80	–	3	83	80	–	80	–	3	83
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	45	–	45	–	–	45	16	(10 )	6	–	–	6
	Unionens program för säker konnektivitet	196	–	196	–	–	196	150	(61 )	89	0	–	89
	Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering	21 480	59	21 539	116	8 810	30 466	20 461	(205 )	20 255	107	13 673	34 035
2	Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	40 455	2	40 457	–	410	40 867	21 327	(488 )	20 839	0	2 555	23 394
	Sammanhållningsfonden	7 053	(2 )	7 052	–	233	7 285	3 078	2 445	5 523	0	233	5 756
	Sammanhållningsfonden, bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	1 668	–	1 668	–	21	1 688	1 303	46	1 350	–	14	1 364
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	–	4	–	0	4	2	(0 )	2	–	0	2
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	17 184	0	17 184	–	105	17 288	7 550	693	8 243	1	2 722	10 966
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	–	2	–	–	2	0	0	0	–	0	1
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	35	–	35	–	0	36	34	6	40	0	0	41
	Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet instrumentet för tekniskt stöd)	126	(5 )	121	–	560	681	125	(5 )	120	2	40 222	40 344
	Skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV)	1	–	1	–	0	1	1	(0 )	1	–	0	1
	Finansieringen av kostnaden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument	4 967	0	4 967	–	144	5 111	4 967	0	4 967	1 863	145	6 976
	EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)	211	0	211	0	38	250	108	25	133	–	314	446
	EU4Health	583	0	583	–	27	609	585	(52 )	532	4	21	557
	Instrument för krisstöd inom unionen (ESI)	–	–	–	–	1	1	1	(1 )	–	–	26	26
	Decentraliserade byråer och organ	286	0	286	–	26	312	273	1	274	–	25	299
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	12	3	16	–	–	16	12	1	13	–	–	13
	Sysselsättning och social innovation	109	(2 )	107	–	9	116	76	3	78	1	11	91
	Erasmus+	3 969	(0 )	3 969	–	1 135	5 105	3 766	31	3 797	18	1 151	4 966
	Europeiska solidaritetskåren	147	0	147	–	74	221	133	5	138	3	78	220
	Kreativa Europa	352	(0 )	352	–	21	373	347	(23 )	324	2	23	350
	Rättsliga frågor	42	(0 )	42	0	1	43	38	4	41	1	1	43
	Rättigheter och värden	236	1	238	–	2	240	188	3	191	1	2	194
	Decentraliserade byråer och organ	324	–	324	–	12	336	322	(1 )	321	–	12	333
	Övriga åtgärder	9	(0 )	9	–	0	9	7	2	9	–	0	9
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	19	–	19	–	0	19	26	(1 )	25	–	0	25
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	186	1	186	–	5	191	176	2	178	–	5	183
	Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden	77 980	(1 )	77 979	0	2 825	80 804	44 445	2 696	47 141	1 897	47 563	96 601
3	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	39 976	0	39 976	366	995	41 338	40 031	(16 )	40 014	367	995	41 377
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	13 226	–	13 226	0	343	13 569	10 497	3 912	14 409	0	1 964	16 373
	Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	946	(0 )	946	–	23	969	661	8	668	1	2	671
	Partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	157	(40 )	117	–	–	117	141	(30 )	111	–	–	111
	Decentraliserade byråer och organ	30	–	30	–	1	32	30	–	30	–	1	32
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	–	1	–	–	1	5	(2 )	4	–	–	4
	Program för miljö och klimatpolitik (Life)	776	6	782	(0 )	9	791	596	78	675	8	7	690
	Fonden för en rättvis omställning	1 514	–	1 514	–	86	1 600	6	(3 )	3	–	1 432	1 436
	Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning	–	–	–	–	428	428	25	–	25	–	503	528
	Decentraliserade byråer och organ	77	(6 )	71	–	9	79	77	(6 )	71	–	9	79
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	–	2	–	–	2	5	(1 )	4	–	–	4
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	26	8	35	–	–	35	16	9	25	–	–	25
	Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö	56 731	(32 )	56 700	366	1 894	58 961	52 092	3 948	56 039	375	4 914	61 329
4	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	1 869	48	1 917	–	243	2 159	1 165	42	1 207	2	241	1 450
	Decentraliserade byråer och organ	234	(48 )	186	–	9	195	234	(38 )	196	–	9	205
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för gränsförvaltning och visering	1 235	–	1 235	–	369	1 603	462	357	819	1	471	1 291
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för tullkontrollutrustning	147	(146 )	0	–	0	0	56	(48 )	8	24	–	32
	Decentraliserade byråer och organ	1 307	–	1 307	–	73	1 380	1 287	47	1 334	–	73	1 407
	Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning	4 791	(146 )	4 645	–	693	5 338	3 204	360	3 564	28	794	4 386
5	Fonden för inre säkerhet	337	(0 )	337	–	51	388	227	16	244	1	51	296
	Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)	75	–	75	–	–	75	90	–	90	–	–	90
	Kärnsäkerhet och avveckling (inklusive Bulgarien och Slovakien)	70	(0 )	70	–	0	70	91	(28 )	63	2	–	64
	Decentraliserade byråer och organ	288	–	288	–	10	298	288	2	290	–	10	300
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	1	1	–	–	1
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	23	(0 )	23	–	0	24	22	(0 )	22	–	0	22
	Europeiska försvarsfonden (forskning)	404	(14 )	390	–	10	400	314	(27 )	287	1	8	296
	Europeiska försvarsfonden (annan verksamhet än forskning)	1 030	(31 )	999	–	28	1 027	702	(157 )	545	2	19	566
	Militär rörlighet	252	–	252	–	0	252	137	–	137	0	0	137
	Kortfristigt instrument för gemensam upphandling på försvarsområdet	40	–	40	–	1	41	100	(40 )	60	–	3	63
	Instrumentet för förstärkning av försvarsindustrin	–	–	–	–	8	8	120	(70 )	50	–	11	61
	Europeiska försvarsinvesteringsprogrammet	2	(2 )	–	–	–	–	2	(2 )	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	111	47	158	–	–	158	50	1	51	–	–	51
	Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar	2 633	–	2 633	–	109	2 742	2 143	(304 )	1 839	6	103	1 947
6	Instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen)	10 891	20	10 911	736	645	12 292	9 672	121	9 793	70	919	10 782
	Europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (INSC)	44	0	44	1	21	66	38	17	54	1	14	69
	Humanitärt bistånd (HUMA)	1 944	625	2 569	–	19	2 588	1 860	610	2 470	6	16	2 493
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	394	(0 )	393	–	36	429	394	6	399	1	38	439
	Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)	73	–	73	2	34	108	76	(15 )	61	4	25	90
	MFA+-instrumentet	0	0	0	–	591	591	0	0	0	–	679	680
	Samarbetsmekanism för lån till Ukraina	–	–	–	–	1 535	1 535	–	–	–	–	1 535	1 535
	Övriga åtgärder	148	(60 )	88	–	1	89	108	(61 )	47	–	1	48
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	50	–	50	–	–	50	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	96	(1 )	95	–	1	95	92	(4 )	88	–	0	88
	Föranslutningsstöd (IPA III)	2 170	(0 )	2 170	129	85	2 384	2 086	(90 )	1 995	11	115	2 122
	Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan	499	(0 )	499	101	–	600	101	0	101	23	–	124
	Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden	16 308	584	16 892	970	2 966	20 828	14 426	584	15 010	116	3 343	18 469
7	Anställdas pensioner	2 795	(5 )	2 790	–	312	3 102	2 795	(5 )	2 790	–	312	3 102
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europaparlamentet	22	(3 )	19	–	–	19	22	(3 )	19	–	–	19
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	1	(0 )	1	–	–	1	1	(0 )	1	–	–	1
	(Pensioner till tidigare ledamöter) kommissionen	12	(2 )	9	–	–	9	12	(2 )	9	–	–	9
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska unionens domstol	19	(2 )	17	–	–	17	19	(2 )	17	–	–	17
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska revisionsrätten	8	(1 )	7	–	–	7	8	(1 )	7	–	–	7
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska ombudsmannen	0	0	0	–	–	0	0	0	0	–	–	0
	(Pensioner till tidigare tillsynsmän) Europeiska datatillsynsmannen	0	(0 )	0	–	–	0	0	(0 )	0	–	–	0
	(Europaskolor) kommissionen	266	(3 )	263	–	35	298	266	(3 )	263	0	39	302
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	3 085	(56 )	3 028	–	129	3 157	3 085	(56 )	3 028	0	129	3 157
	Ersättningar till extern personal	311	(11 )	300	–	169	469	311	(11 )	300	21	172	493
	Ledamöter – Löner och tillägg	17	3	20	–	0	21	17	3	20	1	0	22
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	5	(2 )	2	–	–	2	5	(2 )	2	–	–	2
	Rekryteringskostnader	33	0	33	–	0	33	33	0	33	3	0	37
	Tjänstgöringens upphörande	8	(0 )	7	–	–	7	8	(0 )	7	–	–	7
	Kostnader för utbildning	16	0	17	–	8	25	16	0	17	10	11	37
	Sociala frågor och rörlighet	22	1	23	(0 )	30	53	22	1	23	7	34	64
	Informations- och kommunikationsteknik	285	7	292	–	308	600	285	7	292	120	354	765
	Hyra och förvärv	274	48	321	–	690	1 011	274	48	321	30	691	1 042
	Kopplat till byggnader	150	(37 )	113	–	44	158	150	(37 )	113	44	49	207
	Säkerhet	79	(1 )	78	–	14	92	79	(1 )	78	25	21	124
	Tjänsteresor och representation	45	16	61	–	4	66	45	16	61	10	5	76
	Möten, kommittéer och konferenser	16	(4 )	12	–	2	14	16	(4 )	12	5	3	20
	Europeiska unionens officiella tidning	4	(2 )	2	–	0	2	4	(2 )	2	1	0	3
	Publikationer	11	2	13	–	5	17	11	2	13	5	6	24
	Införskaffande av information	7	0	7	–	1	8	7	0	7	2	1	9
	Studier och utredningar	7	(2 )	5	–	0	5	7	(2 )	5	5	0	10
	Allmän utrustning, fordon, möbler	29	(4 )	25	–	5	30	29	(4 )	25	9	7	41
	Externa språktjänster	35	(5 )	31	–	41	72	35	(5 )	31	2	41	74
	Övriga administrativa utgifter	20	(3 )	17	–	30	46	20	(3 )	17	5	37	58
	Decentraliserade byråer och organ	–	3	3	–	–	3	–	3	3	–	–	3
	Andra institutioners administrativa kostnader	5 265	(16 )	5 249	1	520	5 769	5 265	(16 )	5 249	621	529	6 399
	Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning	12 845	(79 )	12 766	1	2 348	15 115	12 845	(79 )	12 766	927	2 440	16 133
O	Innovationsfonden	–	–	–	–	6 788	6 788	–	–	–	–	12 293	12 293
	Ukrainafaciliteten	4 320	(0 )	4 320	31	515	4 866	3 274	(469 )	2 805	121	662	3 587
	Övriga åtgärder	–	–	–	–	112	112	–	–	–	–	114	114
	Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen	4 320	(0 )	4 320	31	7 415	11 767	3 274	(469 )	2 805	121	13 069	15 994
S	Den europeiska solidaritetsreserven	1 167	0	1 167	310	–	1 477	1 167	0	1 167	310	–	1 477
	Reserven för katastrofbistånd	584	(584 )	–	–	–	–	584	(584 )	–	–	–	–
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	34	–	34	–	9	43	5	7	12	0	9	21
	Brexitjusteringsreserven	564	–	564	–	–	564	564	–	564	–	–	564
	Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 349	(584 )	1 766	310	9	2 085	2 320	(576 )	1 744	310	9	2 063
	TOTALT	199 438	(199 )	199 239	1 795	27 070	228 104	155 209	5 953	161 163	3 887	85 907	250 956

6.7 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
		Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts t.o.m. 2026			Anslag som förfallit
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	13 = 10 + 11 + 12
1	Horisont Europa	19 213	12 758	116	3 941	16 815	88 %	(0 )	2 390	2 390	5	–	2	7
	Euratoms program för forskning och utbildning	405	286	–	90	376	93 %	0	28	28	1	0	0	1
	Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)	490	486	–	1	488	100 %	–	2	2	0	–	–	0
	Övriga åtgärder	629	–	–	167	167	27 %	–	462	462	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	10	–	–	10	99 %	–	0	0	–	–	0	0
	InvestEU-fonden	1 294	378	–	842	1 221	94 %	(0 )	73	73	0	–	–	0
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	1 745	1 675	–	26	1 701	97 %	–	44	44	(0 )	–	–	(0 )
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Energi	996	926	–	1	926	93 %	–	70	70	(0 )	–	–	(0 )
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster	230	226	–	3	229	100 %	–	1	1	0	–	–	0
	Programmet för ett digitalt Europa	1 189	1 097	0	40	1 137	96 %	–	52	52	0	(0 )	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	240	230	–	8	237	99 %	–	2	2	0	–	0	0
	Övriga åtgärder	169	1	–	84	85	51 %	–	83	83	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	9	–	–	9	100 %	–	0	0	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	29	26	–	3	29	99 %	–	0	0	0	0	0	0
	Programmet för den inre marknaden (inkl. små och medelstora företag)	663	614	0	33	647	98 %	–	16	16	0	(0 )	(0 )	(0 )
	EU-programmet för bedrägeribekämpning	28	27	0	1	28	100 %	–	0	0	0	0	0	0
	Skattesamarbete (Fiscalis)	40	39	–	0	39	98 %	–	1	1	0	–	–	0
	Tullsamarbete (Tull)	208	198	–	2	200	96 %	–	7	7	0	–	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	165	152	–	6	158	96 %	–	6	6	0	–	–	0
	Övriga åtgärder	8	7	–	1	8	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	13	13	–	–	13	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Europeiska rymdprogrammet	2 368	2 051	–	195	2 246	95 %	–	122	122	0	–	(0 )	(0 )
	Decentraliserade byråer och organ	83	80	–	3	83	100 %	–	0	0	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	45	45	–	–	45	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Unionens program för säker konnektivitet	196	196	–	–	196	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering	30 466	21 532	116	5 446	27 095	89 %	(0 )	3 362	3 362	7	(0 )	2	9
2	Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	40 867	39 650	–	290	39 940	98 %	–	90	90	806	–	29	836
	Sammanhållningsfonden	7 285	6 800	–	233	7 034	97 %	–	–	–	252	–	–	252
	Sammanhållningsfonden, bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	1 688	1 668	–	9	1 677	99 %	–	11	11	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	4	–	–	4	98 %	–	–	–	–	–	0	0
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	17 288	17 130	–	86	17 216	100 %	(0 )	18	18	54	–	0	54
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	2	–	–	2	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	36	35	–	0	36	100 %	–	0	0	0	–	0	0
	Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet instrumentet för tekniskt stöd)	681	121	–	506	627	92 %	–	54	54	0	–	(0 )	0
	Skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV)	1	1	–	0	1	100 %	–	(0 )	(0 )	0	–	0	0
	Finansieringen av kostnaden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument	5 111	4 967	–	50	5 017	98 %	–	93	93	–	–	0	0
	EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)	250	211	0	26	237	95 %	(1 )	12	11	–	1	0	1
	EU4Health	609	583	0	24	607	100 %	–	2	2	0	(0 )	0	(0 )
	Instrument för krisstöd inom unionen (ESI)	1	–	–	–	–	–	–	1	1	–	–	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	312	286	–	20	305	98 %	–	6	6	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	16	16	–	–	16	99 %	–	–	–	0	–	–	0
	Sysselsättning och social innovation	116	106	–	5	112	96 %	0	4	4	1	–	–	1
	Erasmus+	5 105	3 969	0	715	4 684	92 %	–	420	420	0	(0 )	0	0
	Europeiska solidaritetskåren	221	147	–	25	172	78 %	–	49	49	–	–	0	0
	Kreativa Europa	373	352	–	15	367	98 %	–	6	6	0	–	0	0
	Rättsliga frågor	43	42	–	0	42	97 %	–	1	1	0	0	–	0
	Rättigheter och värden	240	238	–	1	239	100 %	–	1	1	0	–	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	336	324	–	8	332	99 %	–	4	4	–	–	(0 )	(0 )
	Övriga åtgärder	9	9	–	0	9	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	19	18	–	–	18	98 %	–	0	0	0	–	0	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	191	186	0	4	190	99 %	–	1	1	0	(0 )	0	0
	Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden	80 804	76 865	0	2 019	78 884	98 %	(1 )	776	776	1 113	1	30	1 144
3	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	41 338	39 759	192	925	40 875	99 %	391	71	462	0	–	(0 )	0
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	13 569	13 226	–	1	13 227	97 %	–	170	170	0	0	172	172
	Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	969	946	–	1	946	98 %	–	0	0	0	–	23	23
	Partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	117	117	–	–	117	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	32	30	–	1	31	99 %	–	0	0	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	1	–	–	1	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Program för miljö och klimatpolitik (Life)	791	782	–	3	785	99 %	–	6	6	0	(0 )	0	0
	Fonden för en rättvis omställning	1 600	1 503	–	1	1 504	94 %	–	85	85	11	–	–	11
	Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning	428	–	–	57	57	13 %	–	372	372	–	–	–	–
	Decentraliserade byråer och organ	79	71	–	8	79	99 %	–	1	1	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	2	–	–	2	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	35	35	–	–	35	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö	58 961	56 472	192	995	57 658	98 %	391	705	1 096	11	(0 )	195	206
4	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	2 159	1 916	–	5	1 921	89 %	–	238	238	0	–	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	195	186	–	6	192	98 %	–	4	4	–	–	0	0
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för gränsförvaltning och visering	1 603	1 235	–	32	1 266	79 %	–	337	337	0	–	–	0
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för tullkontrollutrustning	0	0	–	–	0	69 %	–	–	–	0	–	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	1 380	1 307	–	52	1 359	98 %	–	21	21	–	–	0	0
	Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning	5 338	4 644	–	94	4 738	89 %	–	599	599	0	–	0	1
5	Fonden för inre säkerhet	388	336	–	2	338	87 %	–	50	50	0	–	–	0
	Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)	75	75	–	–	75	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Kärnsäkerhet och avveckling (inklusive Bulgarien och Slovakien)	70	70	–	0	70	100 %	–	(0 )	(0 )	0	–	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	298	277	–	6	283	95 %	12	4	15	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	24	23	–	–	23	99 %	0	0	0	0	–	0	0
	Europeiska försvarsfonden (forskning)	400	390	–	10	400	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Europeiska försvarsfonden (annan verksamhet än forskning)	1 027	999	–	27	1 026	100 %	–	1	1	–	–	(0 )	(0 )
	Militär rörlighet	252	252	–	–	252	100 %	–	0	0	0	–	–	0
	Kortfristigt instrument för gemensam upphandling på försvarsområdet	41	40	–	1	41	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Instrumentet för förstärkning av försvarsindustrin	8	–	–	–	–	–	–	8	8	–	–	–	–
	Europeiska försvarsinvesteringsprogrammet	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	158	158	–	–	158	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar	2 742	2 620	–	46	2 666	97 %	12	63	75	0	–	0	0
6	Instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen)	12 292	10 356	701	305	11 361	92 %	565	339	904	0	26	0	27
	Europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (INSC)	66	44	1	21	66	100 %	(0 )	0	(0 )	0	1	(0 )	1
	Humanitärt bistånd (HUMA)	2 588	2 569	–	6	2 575	99 %	(0 )	13	13	0	–	0	0
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	429	393	–	25	419	98 %	–	10	10	0	–	0	0
	Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)	108	67	1	–	68	62 %	7	34	41	–	0	–	0
	MFA+-instrumentet	591	0	–	570	570	96 %	–	21	21	–	–	0	0
	Samarbetsmekanism för lån till Ukraina	1 535	–	–	1 535	1 535	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Övriga åtgärder	89	88	–	0	88	100 %	–	0	0	0	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	50	50	–	–	50	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	95	95	(0 )	0	95	100 %	–	0	0	0	0	0	0
	Föranslutningsstöd (IPA III)	2 384	2 062	126	35	2 223	93 %	106	50	156	0	5	–	5
	Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan	600	494	101	–	596	99 %	5	–	5	0	0	–	0
	Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden	20 828	16 218	929	2 498	19 645	94 %	682	468	1 151	0	32	0	32
7	Anställdas pensioner	3 102	2 790	–	312	3 101	100 %	–	1	1	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europaparlamentet	19	19	–	–	19	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	1	1	–	–	1	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	9	9	–	–	9	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till ledamöter) Europeiska unionens domstol	17	17	–	–	17	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska revisionsrätten	7	7	–	–	7	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska ombudsmannen	0	0	–	–	0	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till före detta tillsynsmän) Europeiska datatillsynsmannen	0	0	–	–	0	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Europaskolor) kommissionen	298	263	–	28	291	98 %	–	7	7	0	–	–	0
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	3 157	3 027	–	65	3 092	98 %	0	64	64	1	–	–	1
	Ersättningar till extern personal	469	299	–	52	351	75 %	(0 )	116	116	1	–	1	1
	Ledamöter – Löner och tillägg	21	20	–	0	20	99 %	(0 )	0	0	0	–	–	0
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	2	2	–	–	2	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Rekryteringskostnader	33	33	–	0	33	99 %	(0 )	0	0	0	–	0	0
	Tjänstgöringens upphörande	7	7	–	–	7	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Kostnader för utbildning	25	17	–	5	21	86 %	–	3	3	0	–	0	0
	Sociala frågor och rörlighet	53	23	–	15	37	71 %	–	15	15	0	(0 )	0	0
	Informations- och kommunikationsteknik	600	292	0	160	452	75 %	–	148	148	0	(0 )	0	0
	Hyra och förvärv	1 011	321	–	136	458	45 %	–	554	554	0	–	0	0
	Kopplat till byggnader	158	113	–	21	134	85 %	–	23	23	0	–	0	0
	Säkerhet	92	78	–	9	87	94 %	–	5	5	0	–	0	0
	Tjänsteresor och representation	66	61	–	2	63	96 %	–	2	2	0	–	0	0
	Möten, kommittéer och konferenser	14	12	–	1	13	90 %	–	1	1	0	–	0	0
	Europeiska unionens officiella tidning	2	2	–	0	2	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Publikationer	17	13	–	3	16	91 %	–	2	2	0	–	0	0
	Införskaffande av information	8	7	–	1	7	97 %	–	0	0	0	–	0	0
	Studier och utredningar	5	5	–	0	5	98 %	–	0	0	0	–	(0 )	0
	Allmän utrustning, fordon, möbler	30	25	0	2	27	89 %	–	3	3	0	(0 )	0	0
	Externa språktjänster	72	31	–	32	62	87 %	–	9	9	0	–	0	0
	Övriga administrativa utgifter	46	17	–	23	39	85 %	–	6	6	0	–	1	1
	Decentraliserade byråer och organ	3	3	–	–	3	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Andra institutioners administrativa kostnader	5 769	5 192	1	381	5 574	97 %	–	138	138	57	–	1	58
	Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning	15 115	12 707	1	1 247	13 955	92 %	(0 )	1 099	1 099	59	(0 )	3	62
O	Innovationsfonden	6 788	–	–	1 551	1 551	23 %	–	5 237	5 237	–	–	–	–
	Ukrainafaciliteten	4 866	4 269	31	500	4 799	99 %	51	15	67	0	1	0	1
	Övriga åtgärder	112	–	–	59	59	53 %	–	53	53	–	–	–	–
	Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen	11 767	4 269	31	2 110	6 409	54 %	51	5 306	5 357	0	1	–	1
S	Den europeiska solidaritetsreserven	1 477	170	310	–	480	33 %	997	–	997	–	–	–	–
	Reserven för katastrofbistånd	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	43	21	–	–	21	48 %	–	1	1	14	–	7	21
	Brexitjusteringsreserven	564	564	–	–	564	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 085	755	310	–	1 065	51 %	997	1	998	14	–	7	21
	Summa:	228 104	196 083	1 580	14 454	212 116	93 %	2 133	12 379	14 512	1 206	33	237	1 476

6.8 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
		Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar					Anslag som överförts t.o.m. 2026			Anslag som förfallit
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	13 = 10 + 11 + 12
1	Horisont Europa	21 125	11 056	61	1 994	13 111	62 %	57	7 941	7 999	8	7	0	15
	Euratoms program för forskning och utbildning	414	245	16	15	277	67 %	15	120	135	1	2	0	3
	Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)	647	641	1	2	643	99 %	1	2	3	0	0	0	1
	Övriga åtgärder	413	–	–	108	108	26 %	–	305	305	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	17	16	–	–	16	96 %	–	0	0	1	–	0	1
	InvestEU-fonden	2 493	500	1	1 895	2 397	96 %	1	96	97	0	0	(0 )	0
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	2 445	2 394	1	18	2 413	99 %	2	30	32	(0 )	0	–	0
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Energi	804	732	1	3	736	92 %	0	68	68	(0 )	0	–	0
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster	177	173	0	2	175	99 %	0	1	1	0	0	(0 )	0
	Programmet för ett digitalt Europa	1 154	1 043	5	35	1 083	94 %	9	61	70	1	1	0	2
	Decentraliserade byråer och organ	240	230	–	8	237	99 %	–	2	2	0	–	0	0
	Övriga åtgärder	227	1	–	31	32	14 %	–	195	195	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	13	13	–	–	13	100 %	–	0	0	0	–	–	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	30	27	–	3	29	99 %	–	0	0	0	–	0	0
	Programmet för den inre marknaden (inkl. små och medelstora företag)	780	695	6	23	724	93 %	7	46	53	2	1	0	2
	EU-programmet för bedrägeribekämpning	30	20	(0 )	0	20	68 %	9	0	9	0	0	0	0
	Skattesamarbete (Fiscalis)	44	42	0	0	42	95 %	0	1	1	1	0	–	1
	Tullsamarbete (Tull)	153	143	0	2	145	95 %	0	8	8	0	0	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	164	148	–	6	153	93 %	–	6	6	4	–	–	4
	Övriga åtgärder	8	7	–	0	8	100 %	–	0	0	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	11	10	–	–	10	94 %	(0 )	–	(0 )	1	–	–	1
	Europeiska rymdprogrammet	2 467	1 819	4	110	1 934	78 %	4	530	534	0	0	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	83	80	–	3	83	100 %	–	0	0	–	–	(0 )	(0 )
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	6	6	–	–	6	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	89	89	0	–	89	100 %	0	–	0	0	0	–	0
	Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering	34 035	20 128	96	4 258	24 483	72 %	107	9 414	9 521	20	10	0	31
2	Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	23 394	20 837	0	1 978	22 816	98 %	0	577	577	1	0	(0 )	1
	Sammanhållningsfonden	5 756	5 522	0	68	5 590	97 %	0	166	166	0	0	–	1
	Sammanhållningsfonden, bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	1 364	1 350	–	3	1 353	99 %	–	11	11	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	1	–	–	1	35 %	0	–	0	1	–	0	1
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	10 966	8 242	1	2 362	10 605	97 %	1	360	361	0	0	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	0	–	0	1	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	41	40	0	0	40	99 %	0	–	0	0	0	–	0
	Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet instrumentet för tekniskt stöd)	40 344	118	2	39 552	39 671	98 %	2	671	673	0	0	(0 )	0
	Skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV)	1	1	–	0	1	91 %	–	–	–	0	–	–	0
	Finansieringen av kostnaden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument	6 976	3 091	1 863	50	5 005	72 %	1 876	95	1 971	0	0	0	0
	EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)	446	132	(0 )	222	355	80 %	0	91	91	(0 )	0	0	0
	EU4Health	557	530	4	19	553	99 %	2	2	4	0	0	0	0
	Instrument för krisstöd inom unionen (ESI)	26	–	–	4	4	16 %	–	16	16	–	–	6	6
	Decentraliserade byråer och organ	299	274	–	19	293	98 %	–	6	6	0	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	13	13	(0 )	–	13	100 %	–	–	–	0	0	–	0
	Sysselsättning och social innovation	91	77	1	6	85	94 %	1	4	6	0	(0 )	–	0
	Erasmus+	4 966	3 782	18	836	4 635	93 %	15	315	330	0	0	–	0
	Europeiska solidaritetskåren	220	134	3	34	172	78 %	4	44	49	0	0	(0 )	0
	Kreativa Europa	350	322	2	13	338	97 %	2	10	12	0	0	0	0
	Rättsliga frågor	43	41	1	1	42	98 %	0	0	1	0	0	–	0
	Rättigheter och värden	194	190	1	1	192	99 %	1	1	2	0	0	–	0
	Decentraliserade byråer och organ	333	321	–	8	328	99 %	–	4	4	0	–	0	0
	Övriga åtgärder	9	9	–	0	9	100 %	–	–	–	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	25	25	–	0	25	98 %	–	0	0	0	–	0	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	183	178	(0 )	4	182	99 %	–	2	2	0	0	0	0
	Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden	96 601	45 231	1 895	45 180	92 306	96 %	1 906	2 377	4 283	4	2	6	11
3	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	41 377	39 788	192	925	40 904	99 %	392	71	463	10	0	(0 )	10
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	16 373	14 407	0	1 445	15 852	97 %	0	519	519	1	0	–	1
	Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	671	667	1	2	670	100 %	1	0	1	0	0	0	0
	Partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	111	111	–	–	111	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Decentraliserade byråer och organ	32	30	–	1	31	99 %	–	0	0	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	3	–	–	3	83 %	–	–	–	1	–	–	1
	Program för miljö och klimatpolitik (Life)	690	668	8	2	677	98 %	6	6	12	0	0	0	1
	Fonden för en rättvis omställning	1 436	3	–	1 166	1 170	81 %	–	266	266	–	–	–	–
	Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning	528	25	–	42	67	13 %	–	461	461	–	–	–	–
	Decentraliserade byråer och organ	79	71	–	8	79	99 %	–	1	1	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	3	–	–	3	90 %	–	–	–	0	–	–	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	25	21	–	–	21	84 %	–	–	–	4	–	–	4
	Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö	61 329	55 799	200	3 590	59 589	97 %	399	1 323	1 722	16	0	0	17
4	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	1 450	1 205	2	81	1 288	89 %	2	160	161	1	0	0	1
	Decentraliserade byråer och organ	205	196	–	6	202	98 %	–	4	4	–	–	0	0
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för gränsförvaltning och visering	1 291	817	1	101	919	71 %	1	370	371	0	0	0	0
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för tullkontrollutrustning	32	8	16	–	23	73 %	0	–	0	0	9	–	9
	Decentraliserade byråer och organ	1 407	1 334	–	52	1 386	99 %	–	21	21	–	–	0	0
	Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning	4 386	3 560	19	239	3 819	87 %	3	554	557	1	9	0	10
5	Fonden för inre säkerhet	296	242	1	14	257	87 %	1	37	38	0	0	–	1
	Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)	90	90	–	–	90	100 %	–	–	–	0	–	–	0
	Kärnsäkerhet och avveckling (inklusive Bulgarien och Slovakien)	64	59	1	–	60	94 %	2	–	2	2	0	–	2
	Decentraliserade byråer och organ	300	274	–	6	281	94 %	16	4	19	–	–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	1	–	–	1	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	22	22	(0 )	–	22	97 %	0	0	0	0	0	0	0
	Europeiska försvarsfonden (forskning)	296	286	1	8	295	100 %	1	–	1	0	0	–	0
	Europeiska försvarsfonden (annan verksamhet än forskning)	566	543	2	18	562	99 %	2	1	4	0	0	0	0
	Militär rörlighet	137	136	0	0	136	100 %	1	–	1	0	–	–	0
	Kortfristigt instrument för gemensam upphandling på försvarsområdet	63	60	–	3	63	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Instrumentet för förstärkning av försvarsindustrin	61	50	–	3	53	87 %	–	8	8	–	–	–	–
	Europeiska försvarsinvesteringsprogrammet	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	51	51	–	–	51	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar	1 947	1 814	5	52	1 872	96 %	22	51	73	3	0	0	3
6	Instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen)	10 782	9 442	48	444	9 935	92 %	368	474	842	3	2	0	5
	Europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (INSC)	69	50	1	13	63	91 %	5	1	6	–	0	(0 )	0
	Humanitärt bistånd (HUMA)	2 493	2 463	6	6	2 476	99 %	6	10	16	1	0	0	1
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	439	398	1	27	426	97 %	1	12	12	0	0	0	0
	Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)	90	57	4	0	61	68 %	4	25	29	0	0	–	0
	MFA+-instrumentet	680	0	–	568	568	84 %	–	111	111	–	–	(0 )	(0 )
	Samarbetsmekanism för lån till Ukraina	1 535	–	–	1 535	1 535	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Övriga åtgärder	48	47	–	0	48	99 %	–	0	0	0	–	–	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Unionens program för säker konnektivitet	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	88	88	(0 )	0	88	100 %	–	0	0	0	0	–	0
	Föranslutningsstöd (IPA III)	2 122	1 841	10	43	1 894	89 %	153	72	225	3	(0 )	–	3
	Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan	124	58	19	–	77	62 %	47	–	47	0	(0 )	–	0
	Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden	18 469	14 444	89	2 637	17 170	93 %	584	706	1 290	7	2	0	9
7	Anställdas pensioner	3 102	2 790	–	302	3 092	100 %	–	10	10	0	–	(0 )	0
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europaparlamentet	19	19	–	–	19	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	1	1	–	–	1	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	9	9	–	–	9	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till ledamöter) Europeiska unionens domstol	17	17	–	–	17	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska revisionsrätten	7	7	–	–	7	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska ombudsmannen	0	0	–	–	0	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Pensioner till före detta tillsynsmän) Europeiska datatillsynsmannen	0	0	–	–	0	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	(Europaskolor) kommissionen	302	263	0	30	293	97 %	0	9	9	0	–	–	0
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	3 157	3 027	0	65	3 092	98 %	0	64	64	1	0	–	1
	Ersättningar till extern personal	493	268	20	53	342	69 %	31	118	148	1	1	1	3
	Ledamöter – Löner och tillägg	22	20	1	0	20	93 %	1	0	1	0	0	–	0
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	2	2	–	–	2	91 %	–	–	–	0	–	–	0
	Rekryteringskostnader	37	30	3	0	33	91 %	3	0	3	0	0	0	1
	Tjänstgöringens upphörande	7	7	–	–	7	97 %	(0 )	–	(0 )	0	–	–	0
	Kostnader för utbildning	37	7	9	4	20	55 %	10	6	16	0	1	0	1
	Sociala frågor och rörlighet	64	16	6	14	36	56 %	7	20	27	0	1	0	2
	Informations- och kommunikationsteknik	765	187	119	137	442	58 %	105	217	321	0	1	0	2
	Hyra och förvärv	1 042	288	30	129	448	43 %	33	561	595	0	0	0	0
	Kopplat till byggnader	207	73	41	19	132	64 %	41	30	71	0	3	0	4
	Säkerhet	124	55	22	9	86	70 %	22	12	35	0	3	0	3
	Tjänsteresor och representation	76	49	7	2	57	76 %	13	2	15	0	3	0	3
	Möten, kommittéer och konferenser	20	8	3	1	12	59 %	4	2	6	0	2	0	2
	Europeiska unionens officiella tidning	3	1	1	0	2	66 %	1	0	1	–	0	–	0
	Publikationer	24	7	5	3	15	63 %	6	3	9	0	0	0	0
	Införskaffande av information	9	4	2	0	6	70 %	2	0	3	0	0	0	0
	Studier och utredningar	10	1	5	0	5	53 %	4	0	5	0	0	–	0
	Allmän utrustning, fordon, möbler	41	11	9	3	22	54 %	14	4	18	0	0	0	1
	Externa språktjänster	74	29	2	32	62	84 %	2	10	12	0	0	0	0
	Övriga administrativa utgifter	58	13	4	23	41	70 %	3	13	16	0	1	1	1
	Decentraliserade byråer och organ	3	3	–	–	3	100 %	–	–	–	–	–	–	–
	Andra institutioners administrativa kostnader	6 399	4 563	560	318	5 441	85 %	630	209	839	56	62	2	120
	Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning	16 133	11 775	847	1 144	13 767	85 %	932	1 291	2 222	59	80	5	144
O	Innovationsfonden	12 293	–	–	224	224	2 %	–	12 068	12 068	–	–	–	–
	Ukrainafaciliteten	3 587	1 693	113	233	2 038	57 %	1 120	429	1 548	0	0	–	0
	Övriga åtgärder	114	–	–	56	56	49 %	–	58	58	–	–	–	–
	Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen	15 994	1 693	113	514	2 319	15 %	1 120	12 555	13 675	0	0	–	0
S	Den europeiska solidaritetsreserven	1 477	170	310	–	480	33 %	997	–	997	–	–	–	–
	Reserven för katastrofbistånd	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	21	12	0	9	21	99 %	0	–	0	0	0	–	0
	Brexitjusteringsreserven	564	547	–	–	547	97 %	18	–	18	–	–	–	–
	Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 063	729	310	9	1 048	51 %	1 015	–	1 015	0	0	–	0
	TOTALT	250 956	155 173	3 575	57 624	216 373	86 %	6 087	28 271	34 358	110	104	12	226

6.9 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Åtaganden som ingåtts under året	Ändringar av åtaganden som överförts	Betalningar	Totala utestående åtaganden vid årets slut
		1	2	3	4	5 = 1 + 2+3 + 4
1	Horisont Europa	28 646	16 815	(346 )	(13 110 )	32 005
	Euratoms program för forskning och utbildning	234	376	(4 )	(277 )	330
	Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)	1 449	488	(0 )	(643 )	1 294
	Övriga åtgärder	263	167	(4 )	(108 )	318
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	50	10	(2 )	(16 )	42
	InvestEU-fonden	4 663	1 221	(16 )	(2 397 )	3 471
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	6 089	1 701	(157 )	(2 413 )	5 220
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Energi	3 934	926	(36 )	(736 )	4 089
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster	556	229	(0 )	(175 )	610
	Programmet för ett digitalt Europa	2 351	1 137	(1 )	(1 083 )	2 405
	Decentraliserade byråer och organ	36	237	–	(237 )	36
	Övriga åtgärder	61	85	(2 )	(32 )	113
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	26	9	(0 )	(13 )	22
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	36	29	(0 )	(29 )	35
	Programmet för den inre marknaden (inkl. små och medelstora företag)	914	647	(8 )	(724 )	829
	EU-programmet för bedrägeribekämpning	34	28	(5 )	(20 )	36
	Skattesamarbete (Fiscalis)	44	39	(0 )	(42 )	41
	Tullsamarbete (Tull)	148	200	(1 )	(145 )	202
	Decentraliserade byråer och organ	0	158	–	(153 )	5
	Övriga åtgärder	5	8	(0 )	(8 )	5
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	25	13	(1 )	(10 )	27
	Europeiska rymdprogrammet	1 483	2 246	(0 )	(1 934 )	1 795
	Decentraliserade byråer och organ	17	83	–	(83 )	17
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	17	45	–	(6 )	56
	Unionens program för säker konnektivitet	83	196	–	(89 )	191
	Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering	51 164	27 095	(583 )	(24 482 )	53 194
2	Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	105 188	39 940	(54 )	(22 852 )	122 222
	Sammanhållningsfonden	16 048	7 034	(0 )	(5 590 )	17 491
	Sammanhållningsfonden, bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	5 402	1 677	(26 )	(1 353 )	5 700
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	4	(1 )	(1 )	6
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	47 528	17 216	(3 )	(10 623 )	54 118
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	2	–	(1 )	1
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	95	36	0	(40 )	91
	Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet instrumentet för tekniskt stöd)	161 570	627	(12 )	(39 671 )	122 514
	Skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV)	0	1	(0 )	(1 )	1
	Finansieringen av kostnaden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument	1 865	5 017	–	(5 005 )	1 878
	EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)	1 193	237	(9 )	(355 )	1 066
	EU4Health	1 507	607	(2 )	(553 )	1 559
	Instrument för krisstöd inom unionen (ESI)	28	–	–	(4 )	24
	Decentraliserade byråer och organ	50	305	(0 )	(293 )	61
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	–	–	–	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	10	16	(0 )	(13 )	12
	Sysselsättning och social innovation	185	112	(0 )	(85 )	212
	Erasmus+	2 251	4 684	(109 )	(4 635 )	2 191
	Europeiska solidaritetskåren	149	172	(43 )	(172 )	106
	Kreativa Europa	354	367	(2 )	(338 )	381
	Rättsliga frågor	53	42	(1 )	(42 )	52
	Rättigheter och värden	288	239	(1 )	(192 )	334
	Decentraliserade byråer och organ	53	332	(0 )	(328 )	56
	Övriga åtgärder	13	9	(0 )	(9 )	13
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	58	18	(8 )	(25 )	43
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	197	190	(2 )	(182 )	203
	Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden	344 088	78 884	(275 )	(92 361 )	330 336
3	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	371	40 875	(7 )	(40 904 )	335
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	35 517	13 227	(239 )	(15 852 )	32 652
	Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	3 341	946	(4 )	(670 )	3 613
	Partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	38	117	(2 )	(111 )	42
	Decentraliserade byråer och organ	–	31	–	(31 )	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	1	–	(3 )	8
	Program för miljö och klimatpolitik (Life)	2 691	785	(11 )	(677 )	2 787
	Fonden för en rättvis omställning	8 765	1 504	(0 )	(1 124 )	9 145
	Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning	104	57	–	(67 )	94
	Decentraliserade byråer och organ	–	79	–	(79 )	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	15	2	(0 )	(3 )	14
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	16	35	(0 )	(21 )	29
	Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö	50 867	57 658	(263 )	(59 544 )	48 718
4	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	2 862	1 921	(0 )	(1 288 )	3 495
	Decentraliserade byråer och organ	13	192	–	(202 )	3
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för gränsförvaltning och visering	2 215	1 266	(0 )	(910 )	2 572
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för tullkontrollutrustning	305	0	–	(23 )	281
	Decentraliserade byråer och organ	359	1 359	–	(1 386 )	332
	Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning	5 754	4 738	(0 )	(3 809 )	6 683
5	Fonden för inre säkerhet	636	338	(0 )	(257 )	717
	Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)	331	75	–	(90 )	315
	Kärnsäkerhet och avveckling (inklusive Bulgarien och Slovakien)	296	70	(0 )	(60 )	306
	Decentraliserade byråer och organ	6	283	–	(281 )	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	–	–	(1 )	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	22	23	(0 )	(22 )	23
	Europeiska försvarsfonden (forskning)	788	400	–	(295 )	892
	Europeiska försvarsfonden (annan verksamhet än forskning)	1 458	1 026	(0 )	(562 )	1 920
	Militär rörlighet	291	252	(0 )	(136 )	407
	Kortfristigt instrument för gemensam upphandling på försvarsområdet	259	41	–	(63 )	237
	Instrumentet för förstärkning av försvarsindustrin	343	–	–	(53 )	290
	Europeiska försvarsinvesteringsprogrammet	–	–	–		–
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	–	–	–	0
	Unionens program för säker konnektivitet	16	158	–	(51 )	123
	Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar	4 445	2 666	(1 )	(1 872 )	5 239
6	Instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen)	32 397	11 361	(300 )	(9 934 )	33 524
	Europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (INSC)	137	66	(1 )	(63 )	139
	Humanitärt bistånd (HUMA)	1 127	2 575	(11 )	(2 476 )	1 214
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	96	419	(13 )	(426 )	76
	Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)	147	68	(1 )	(61 )	152
	MFA+-instrumentet	153	570	–	(568 )	155
	Samarbetsmekanism för lån till Ukraina	–	1 535	–	(1 535 )	–
	Övriga åtgärder	57	88	(0 )	(48 )	98
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	–	(0 )	–	0
	Unionens program för säker konnektivitet	–	50	–	–	50
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	151	95	(3 )	(88 )	155
	Föranslutningsstöd (IPA III)	7 434	2 223	(115 )	(1 894 )	7 648
	Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan	399	596	(0 )	(77 )	918
	Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden	42 097	19 645	(443 )	(17 170 )	44 129
7	Anställdas pensioner	–	3 101	–	(3 092 )	9
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europaparlamentet	–	19	–	(19 )	(0 )
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	–	1	–	(1 )	–
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	–	9	–	(9 )	–
	(Pensioner till ledamöter) Europeiska unionens domstol	–	17	–	(17 )	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska revisionsrätten	–	7	–	(7 )	–
	(Pensioner till tidigare ledamöter) Europeiska ombudsmannen	–	0	–	(0 )	–
	(Pensioner till före detta tillsynsmän) Europeiska datatillsynsmannen	–	0	–	(0 )	–
	(Europaskolor) kommissionen	4	291	–	(293 )	2
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	0	3 092	(0 )	(3 092 )	0
	Ersättningar till extern personal	23	351	(0 )	(342 )	32
	Ledamöter – Löner och tillägg	1	20	(1 )	(20 )	1
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	–	2	–	(2 )	0
	Rekryteringskostnader	3	33	(0 )	(33 )	3
	Tjänstgöringens upphörande	–	7	–	(7 )	0
	Kostnader för utbildning	12	21	(0 )	(20 )	13
	Sociala frågor och rörlighet	12	37	(2 )	(36 )	12
	Informations- och kommunikationsteknik	166	452	(2 )	(442 )	173
	Hyra och förvärv	31	458	(0 )	(448 )	41
	Kopplat till byggnader	49	134	(3 )	(132 )	49
	Säkerhet	32	87	(2 )	(86 )	30
	Tjänsteresor och representation	10	63	(1 )	(57 )	15
	Möten, kommittéer och konferenser	6	13	(0 )	(12 )	6
	Europeiska unionens officiella tidning	1	2	(0 )	(2 )	1
	Publikationer	7	16	(0 )	(15 )	7
	Införskaffande av information	2	7	(0 )	(6 )	3
	Studier och utredningar	5	5	(0 )	(5 )	5
	Allmän utrustning, fordon, möbler	11	27	(0 )	(22 )	15
	Externa språktjänster	2	62	(0 )	(62 )	3
	Övriga administrativa utgifter	12	39	(1 )	(41 )	10
	Decentraliserade byråer och organ	–	3	–	(3 )	–
	Andra institutioners administrativa kostnader	623	5 574	(51 )	(5 441 )	704
	Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning	1 011	13 955	(65 )	(13 767 )	1 134
O	Innovationsfonden	6 643	1 551	(405 )	(224 )	7 564
	Ukrainafaciliteten	1 250	4 799	(1 )	(2 038 )	4 009
	Övriga åtgärder	6	59	(4 )	(56 )	5
	Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen	7 899	6 409	(410 )	(2 319 )	11 578
S	Den europeiska solidaritetsreserven	–	480	–	(480 )	–
	Reserven för katastrofbistånd	–	–	–		–
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	0	21	–	(21 )	0
	Brexitjusteringsreserven	53	564	–	(547 )	71
	Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	53	1 065	–	(1 048 )	71
	TOTALT	507 378	212 116	(2 039 )	(216 371 )	501 084

6.10 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
	Rubrik i den fleråriga budgetramen	2018	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	Totalt
1	Horisont Europa	170	233	419	784	1 612	2 406	3 859	9 772	12 750	32 005
	Euratoms program för forskning och utbildning	22	0	2	7	11	10	17	111	149	330
	Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)					0	53	477	356	408	1 294
	Övriga åtgärder								260	59	318
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	–	1	0	–	0	4	11	16	10	42
	InvestEU-fonden	136	40	88	108	–	881	340	1 500	378	3 471
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	87	43	370	771	489	216	665	936	1 644	5 220
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Energi	153	86	527	786	337	536	239	503	921	4 089
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster	1	0	1	3	79	131	176	45	174	610
	Programmet för ett digitalt Europa				–	216	256	307	686	940	2 405
	Decentraliserade byråer och organ								0	36	36
	Övriga åtgärder							1	102	10	113
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder			–	8	2	2	2	2	6	22
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen				–	1	1	3	11	19	35
	Programmet för den inre marknaden (inkl. små och medelstora företag)	48	8	22	20	14	42	75	195	404	829
	EU-programmet för bedrägeribekämpning	–		–	–	2	2	4	6	22	36
	Skattesamarbete (Fiscalis)			0	–	3	2	2	8	27	41
	Tullsamarbete (Tull)		0	0	0	1	4	15	25	157	203
	Decentraliserade byråer och organ								0	5	5
	Övriga åtgärder					–		0	0	5	5
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder				0	0	2	4	9	13	27
	Europeiska rymdprogrammet	0	0	–	63	6	6	84	708	927	1 795
	Decentraliserade byråer och organ							–	0	17	17
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder								11	45	56
	Unionens program för säker konnektivitet								0	191	191
	Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering	617	411	1 430	2 551	2 771	4 555	6 282	15 261	19 315	53 194
2	Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	555	6	14	42	63	7 780	32 908	41 050	39 805	122 222
	Sammanhållningsfonden	84	–	0	0	0	376	3 963	6 038	7 031	17 491
	Sammanhållningsfonden, bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Transport	440	209	481	876	449	344	330	916	1 655	5 700
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	0		0	–	0		1	4	6
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	274	1	21	18	1	4 669	14 090	17 871	17 171	54 118
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder								–	1	1
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	0	0	0	3	3	5	18	29	33	91
	Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet instrumentet för tekniskt stöd)			0	0	1	7	24	122 407	75	122 514
	Skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV)							–	0	0	1
	Finansieringen av kostnaden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument							–	1	1 877	1 878
	EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)			0	94	17	52	55	669	180	1 066
	EU4Health	1	0	1	5	83	220	328	376	544	1 559
	Instrument för krisstöd inom unionen (ESI)				0	9			15	–	24
	Decentraliserade byråer och organ	–	0	0	0	2	11	16	19	12	61
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0									0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen						0	0	1	10	12
	Sysselsättning och social innovation	3	1	8	9	9	12	28	47	95	212
	Erasmus+	0	0	1	3	185	229	440	550	783	2 191
	Europeiska solidaritetskåren	–		–	–	17	9	12	28	40	106
	Kreativa Europa		0	0	0	7	25	53	89	206	381
	Rättsliga frågor	4	2	3	1	3	4	3	10	22	52
	Rättigheter och värden	5	3	3	3	5	13	55	83	165	334
	Decentraliserade byråer och organ				0	19	8	12	10	7	56
	Övriga åtgärder	0		0	0	0	1	0	3	8	13
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	0	0	1	1	3	6	16	17	43
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	1	3	5	6	4	7	12	40	127	203
	Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden	1 368	225	538	1 061	878	13 776	52 352	190 270	69 869	330 336
3	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)		8	9	18	20	30	47	99	105	335
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	2 378	747	758	761	7	900	936	12 947	13 218	32 652
	Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	48	–	0	17	4	293	1 001	1 320	930	3 613
	Partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer						–	1	11	30	42
	Decentraliserade byråer och organ								–	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder						–	1	5	1	8
	Program för miljö och klimatpolitik (Life)	80	153	128	149	244	337	445	508	744	2 787
	Fonden för en rättvis omställning						1 299	1 442	4 900	1 503	9 145
	Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning							4	89	–	94
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	–		1	0	1	3	6	2	14
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen							0	4	25	29
	Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö	2 507	907	896	946	275	2 859	3 882	19 889	16 558	48 718
4	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	54	37	57	346	4	23	261	861	1 852	3 495
	Decentraliserade byråer och organ						–		–	3	3
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för gränsförvaltning och visering	18	9	39	207	3	23	284	823	1 166	2 572
	Fonden för integrerad gränsförvaltning – instrumentet för tullkontrollutrustning					63	63	70	85	0	281
	Decentraliserade byråer och organ							64	151	117	332
	Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning	72	47	97	553	69	110	679	1 920	3 138	6 683
5	Fonden för inre säkerhet	17	14	21	48	7	23	65	198	325	717
	Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)	2	1	1	3	27	99	41	67	75	315
	Kärnsäkerhet och avveckling (inklusive Bulgarien och Slovakien)	8	39	44	66	36	11	16	31	54	306
	Decentraliserade byråer och organ								3	5	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder				0					–	0
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen	0		–	0	1	1	3	4	14	23
	Europeiska försvarsfonden (forskning)					74	97	172	182	368	892
	Europeiska försvarsfonden (annan verksamhet än forskning)			12	7	152	172	299	410	868	1 920
	Militär rörlighet					67	8	31	83	218	407
	Kortfristigt instrument för gemensam upphandling på försvarsområdet								198	39	237
	Instrumentet för förstärkning av försvarsindustrin							99	191	–	290
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder		0								0
	Unionens program för säker konnektivitet								–	123	123
	Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar	27	55	78	125	364	410	725	1 367	2 089	5 239
6	Instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen)	796	635	712	936	2 106	5 084	6 054	8 096	9 106	33 524
	Europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (INSC)	1	2	4	9	12	13	26	33	38	139
	Humanitärt bistånd (HUMA)			0	1	10	53	148	361	642	1 214
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	0		1	0	6	4	3	14	48	76
	Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)			1		2	28	42	39	40	152
	MFA+-instrumentet								–	155	155
	Övriga åtgärder							0	32	65	98
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0							–		0
	Unionens program för säker konnektivitet									50	50
	Åtgärder som finansieras som en del av de rättigheter och särskilda befogenheter som tilldelats kommissionen		0	0	2	5	10	29	46	63	155
	Föranslutningsstöd (IPA III)	235	305	330	421	767	1 201	1 011	1 542	1 836	7 648
	Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan								426	492	918
	Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden	1 032	943	1 047	1 370	2 908	6 392	7 312	10 589	12 534	44 129
7	Anställdas pensioner								–	9	9
	(Europaskolor) kommissionen								0	2	2
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna								–	0	0
	Ersättningar till extern personal							–	2	31	32
	Ledamöter – Löner och tillägg							–	(0 )	1	1
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg									0	0
	Rekryteringskostnader							–	0	3	3
	Tjänstgöringens upphörande									0	0
	Kostnader för utbildning							0	1	11	13
	Sociala frågor och rörlighet							0	5	7	12
	Informations- och kommunikationsteknik							0	21	152	173
	Hyra och förvärv							0	6	35	41
	Kopplat till byggnader							0	8	41	49
	Säkerhet							0	2	28	30
	Tjänsteresor och representation							0	2	13	15
	Möten, kommittéer och konferenser							0	2	5	6
	Europeiska unionens officiella tidning								–	1	1
	Publikationer							–	0	7	7
	Införskaffande av information								0	3	3
	Studier och utredningar								0	5	5
	Allmän utrustning, fordon, möbler							0	0	15	15
	Externa språktjänster							–	0	2	3
	Övriga administrativa utgifter							(0 )	1	8	10
	Andra institutioners administrativa kostnader									704	704
	Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning							1	51	1 083	1 134
O	Innovationsfonden								7 563	1	7 564
	Ukrainafaciliteten								724	3 286	4 009
	Övriga åtgärder								1	4	5
	Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen								8 287	3 291	11 578
S	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter								0	0	0
	Brexitjusteringsreserven							–		71	71
	Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)							–	0	71	71
	Totalt	5 623	2 588	4 086	6 605	7 265	28 101	71 232	247 636	127 948	501 084

7. GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

7.1 GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
	Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Innevarande år	Överfört	Totalt	För fordringar under innevarande år	För fordringar som överförts	Intäkter	Intäkter i % av budgeten	Ute- stående
Parlament	249	249	291	11	303	286	2	287	115 %	16
Rådet	80	80	109	1	110	109	1	109	137 %	1
Europeiska kommissionen	154 664	160 617	226 586	16 251	242 837	220 118	3 350	223 468	139 %	19 370
Domstolen	81	81	79	0	79	79	0	79	97 %	0
Revisionsrätten	34	34	33	0	33	33	0	33	98 %	0
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	18	18	22	0	22	22	0	22	124 %	0
Regionkommittén	16	16	19	0	19	19	0	19	116 %	0
Ombudsmannen	2	2	2	–	2	2	–	2	108 %	–
Europeiska datatillsynsmannen	3	3	3	–	3	3	–	3	102 %	0
Europeiska utrikestjänsten	62	62	379	0	379	377	0	377	603 %	2
TOTALT	155 209	161 163	227 523	16 264	243 787	221 046	3 352	224 398	139 %	19 389

De konsoliderade rapporterna om budgetgenomförandet av EU:s allmänna budget omfattar, liksom tidigare år, uppgifter om budgetgenomförandet för alla institutioner, eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU-budgeten.

EU-organens och EU-byråernas budgetar och budgetgenomförande konsolideras inte i EU-budgeten och ingår inte i EU:s budgetrapporter. Kommissionens bidrag till EU:s organ och byråer ingår dock i EU-budgeten. I denna budgetdel i årsredovisningen beaktas bara den subvention som betalas från kommissionens budget till organen.

Det bör noteras att Europeiska utrikestjänsten, utöver sin egen budget, även förfogade över ett belopp på 378,9 miljoner euro (2024: 358,4) inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål och överförda belopp, varav 250,2 miljoner euro (2024: 255,2) från Europeiska kommissionens medel för att täcka de administrativa kostnaderna för kommissionens personal vid unionens delegationer, fördelat mellan kommissionens rubrik 7, de administrativa posterna för operativa program (tidigare BA-poster) och förvaltningsfonderna, och återstoden från ytterligare fasta bidrag för att täcka gemensamma kostnader för EUF:s personal vid delegationerna och för samlokaliseringar, och andra belopp som mottagits inom ramen för samlokaliseringsavtal och andra avtal.

7.2 GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
	Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts t.o.m. 2026			Anslag som förfallit
	Totala tillgängliga anslag	från slutligt an-tagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt an-tagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9	10	11	12	(10) + 12
Parlament	2 602	2 518	–	40	2 557	98 %	–	35	35	10	–	0	10
Rådet	767	691	–	27	718	94 %	–	25	25	23		0	24
Europeiska kommissionen	222 335	190 891	1 579	14 073	206 542	93 %	2 126	12 241	14 367	1 149	33	236	1 418
Domstolen	538	521	–	1	522	97 %	–	0	0	16		0	16
Revisionsrätten	195	191	1	0	192	98 %	–	0	0	3	–	0	3
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	180	173	–	4	177	98 %	–	2	2	1	–	–	1
Regionkommittén	135	130	–	2	132	98 %	–	3	3	0	–	0	0
Ombudsmannen	15	15	–	–	15	95 %	–	–	–	1	–	–	1
Europeiska datatillsynsmannen	27	25	–	0	25	93 %	–	–	–	2	–	–	2
Europeiska utrikestjänsten	1 308	930	–	307	1 236	94 %	–	72	72	0	–	1	1
Summa:	228 104	196 083	1 580	14 454	212 116	93 %	2 126	12 379	14 505	1 206	33	237	1 476

7.3 GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar					Anslag som överförts t.o.m. 2026			Anslag som förfallit
	Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5 = 2 + 3+4	6 = 5/1	7	8	9	10	11	12	(10) + 12
Parlament	2 948	2 157	307	41	2 504	85 %	361	42	403	10	30	1	41
Rådet	846	604	74	24	703	83 %	87	28	115	23	4	0	28
Europeiska kommissionen	244 557	150 611	3 016	57 305	210 932	86 %	5 424	28 062	33 486	54	42	10	106
Domstolen	571	484	28	1	513	90 %	36	0	37	16	4	0	21
Revisionsrätten	204	181	9	0	190	93 %	10	0	11	3	1	0	4
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	192	163	10	3	177	92 %	10	3	13	1	2	–	3
Regionkommittén	145	118	9	2	128	88 %	12	3	15	0	1	0	1
Ombudsmannen	16	14	0	–	15	93 %	0	–	0	1	0	–	1
Europeiska datatillsynsmannen	30	23	2	0	25	83 %	2	–	2	2	1	–	3
Europeiska utrikestjänsten	1 448	819	121	247	1 187	82 %	110	132	242	0	18	1	19
	250 956	155 173	3 575	57 624	216 373	86 %	6 054	28 271	34 325	110	104	12	226

8. GENOMFÖRANDE AV BUDGETAR FÖR EU:S ORGAN OCH BYRÅER

Organens och byråernas intäkter och kostnader, enligt rapporterna 8.1 och 8.2 nedan, är inte konsoliderade som sådana i EU-budgeten.

I avsnitten 1–7 i rapporterna om budgetgenomförandet tas endast den subvention som betalas från EU-budgeten till organen i förekommande fall upp som åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

I organens och byråernas nedanstående rapportering ges en översikt över såväl decentraliserade organ (även kallade traditionella organ) som genomförandeorgan, samt deras intäkter (8.1) och kostnader (8.2). De omfattar inte bara det bidrag som betalas från EU:s budget, utan även andra inkomstkällor och tillhörande utgifter (som inte läggs till i EU:s budgeträkenskaper). Varje organ och byrå lämnar en egen årsredovisning.

8.1 BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Byrå:	Finansieringsrubrik i den fleråriga budgetramen	Slutligt antagen budget	Mottagna intäkter
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	1	45	43
Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa)	4	338	362
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation	1	8	9
Gemenskapens växtsortsmyndighet	Ej tillämpligt	22	21
Europeiska arbetsmiljöbyrån	2b	18	18
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	4	240	212
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet	1	248	197
Europeiska bankmyndigheten	1	59	60
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	4	1 124	1 137
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	2b	106	99
Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning	2b	22	23
Europeiska kemikaliemyndigheten	1	134	138
Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö	1, 2a, 3, 5	75	75
Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur	6	152	75
Europeiska miljöbyrån	3	109	102
Europeiska fiskerikontrollbyrån	3	31	33
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	2b	151	153
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	2b	25	28
Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor	1	62	62
Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag	1	50	50
Europeiska jämställdhetsinstitutet	2b	10	12
Europeiska institutet för innovation och teknik	1	435	435
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	1	40	41
Europeiska arbetsmyndigheten	2b	50	50
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	1	127	127
Europeiska läkemedelsmyndigheten	2b	600	608
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	5	36	37
Europeiska åklagarmyndigheten	2b	86	86
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	1	73	73
Europeiska genomförandeorganet för forskning	3	102	127
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	1	82	86
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	2b	24	29
Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete	2b	68	78
Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå	1	26	55
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning	5	246	243
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	5	13	13
Europeiska unionens järnvägsbyrå	1	31	47
Europeiska unionens rymdprogrambyrå	1	83	1 164
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	2b	27	27
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	Ej tillämpligt	480	501
Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi	1	646	799
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	7	52	45
Totalt		6 356	7 581

miljoner euro
Typ av intäkt	Mottagna intäkter
Kommissionens bidrag	4 913
Intäkter från avgifter	1 136
Annan intäkt	1 531
Totalt	7 581

8.2 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

miljoner euro
	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Byrå	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	45	45	54	41
Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa)	378	357	464	400
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation	9	8	10	8
Gemenskapens växtsortsmyndighet	21	19	22	20
Europeiska arbetsmiljöbyrån	18	17	22	17
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	264	208	277	191
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet	317	250	331	227
Europeiska bankmyndigheten	61	59	65	58
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	1 158	1 132	1 561	1 023
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	109	99	135	103
Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning	23	22	24	21
Europeiska kemikaliemyndigheten	142	137	159	139
Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö	75	73	78	72
Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur	75	75	80	75
Europeiska miljöbyrån	116	103	155	101
Europeiska fiskerikontrollbyrån	36	34	43	35
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	166	165	168	157
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	29	26	33	25
Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor	62	61	65	60
Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag	50	50	52	49
Europeiska jämställdhetsinstitutet	12	10	14	10
Europeiska institutet för innovation och teknik	529	522	475	463
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	41	40	43	40
Europeiska arbetsmyndigheten	52	51	53	50
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	139	124	156	126
Europeiska läkemedelsmyndigheten	625	606	699	607
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	38	37	46	35
Europeiska åklagarmyndigheten	86	86	95	87
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	73	73	74	72
Europeiska genomförandeorganet för forskning	127	127	132	126
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	87	85	91	80
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	32	29	35	28
Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete	93	80	103	80
Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå	66	41	72	33
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning	253	247	275	239
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	32	19	35	19
Europeiska unionens järnvägsbyrå	67	49	53	45
Europeiska unionens rymdprogrambyrå	2 306	677	2 366	1 185
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	27	26	33	28
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	345	345	532	341
Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi	1 066	979	849	789
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	52	46	54	46
Totalt	9 300	7 239	10 082	7 355

miljoner euro
	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Typ av utgifter	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar
Administration	612	593	746	584
Verksamhet	6 396	4 378	7 010	4 518
Personal	2 292	2 268	2 327	2 254
Totalt	9 300	7 239	10 082	7 355

ORDLISTA

Aktuariella antaganden

De antaganden som används för att beräkna kostnaderna för framtida händelser som påverkar pensionsåtagandet.

Aktuariella vinster och förluster

För ett förmånsbestämt system, ändringar i aktuariella underskott eller överskott. De uppkommer till följd av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt har inträffat och på grund av effekterna av ändrade aktuariella antaganden.

Administrativa anslag

Administrativa anslag täcker löpande kostnader för institutioner och enheter (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart som det godkänts av budgetmyndigheten och förklarats slutligt antaget av Europaparlamentets talman.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Belopp som ska infordras från medlemsstaterna

Dessa motsvarar kostnader som uppkommit under rapporteringsperioden och som måste finansieras genom framtida budgetar, dvs. av EU-medlemsstaterna. Detta är en följd av samexistensen mellan periodiserade finansiella rapporter och en budget enligt kontantmetoden.

Årlig verksamhetsrapport

Den årliga verksamhetsrapporten anger de verksamhetsresultat som uppnåtts med hänvisning till bland annat uppsatta mål, tillhörande risker och den interna kontrollstrukturen. Den delegerade utanordnaren ska sedan budgetåret 2001 för kommissionen och 2003 för samtliga EU-institutioner lämna in en årlig verksamhetsrapport till sin institution om hur arbetsuppgifterna fullgjorts, tillsammans med ekonomiska och administrativa uppgifter.

Anslag

Budgetfinansiering. I budgeten prognostiseras både åtaganden och betalningar (kontantutbetalningar eller banköverföringar till mottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras. Icke-differentierade anslag används för administrativa kostnader, jordbruksmarknadsstöd och direktstöd och åtagandebemyndigandena är lika stora som betalningsbemyndigandena.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Särskilda inkomster som erhålls för att finansiera specifika utgiftsposter. Den huvudsakliga källan till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är finansiella bidrag från länder utanför EU till program som finansieras av unionen. Den största källan till interna inkomster som avsatts för särskilda ändamål är inkomster från tredje parter vad gäller varor, tjänster eller arbete som utförts på deras begäran, inkomster från återbetalning av felaktiga utbetalningar och inkomster från försäljning av publikationer och filmer.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Alla finansiella tillgångar (utom derivat) som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i en reserv i nettotillgångarna till dess att de tas bort (eller skrivs ner).

Budgetpost

När det gäller budgetens struktur, tas intäkter och kostnader upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Annullering av anslag

Outnyttjade anslag som inte längre får användas annulleras.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.

Åtaganden

Rättsligt åtagande att lämna finansiering på vissa villkor. EU åtar sig att ersätta sin andel av kostnaderna för ett av EU finansierat projekt. Dagens åtaganden är morgondagens betalningar. Dagens betalningar är gårdagens åtaganden.

Åtagandebemyndigande

Åtagandebemyndiganden täcker den totala kostnaden för rättsliga förpliktelser (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år

Ökningen av skulder för ersättningar till anställda som uppkommit genom tjänstgöring under det innevarande budgetåret.

Tillbakadragande

En handling genom vilken (hela eller delar av) tidigare åtaganden annulleras.

Förmånsbestämda system

Pensionssystem eller andra pensionsplaner där systemets regler fastställer förmånerna, oberoende av avgifterna, och förmånerna inte är direkt kopplade till investeringar i systemet. Systemet kan antingen vara fonderat eller ofonderat.

Derivat

Finansiella instrument vars värde är kopplat till ändringar i värdet av ett annat finansiellt instrument, en indikator eller en råvara. I motsats till innehavaren av ett primärt finansiellt instrument (exempelvis en statsobligation), som i framtiden har en ovillkorlig rättighet att erhålla kontanter (eller några andra ekonomiska fördelar), har innehavaren av ett derivat bara en villkorad rättighet att erhålla en sådan förmån. Valutaforwardkontrakt är ett exempel på ett derivat.

Direkt förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Inom ramen för direkt förvaltning genomförs budgeten direkt av kommissionens avdelningar, genomförandeorgan och byråer eller av förvaltningsfonder.

Diskonteringsränta

Den räntesats som används för att justera för pengars tidsvärde. Diskontering är en teknik som används för att jämföra kostnader och fördelar som uppkommer under olika tidsperioder.

Effektiv ränta

Den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade livslängden för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden till det redovisade värdet netto för tillgången eller skulden.

Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde utifrån resultatet

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet för perioden (dvs. derivat).

Finansiell korrigering

Syftet med finansiella korrigeringar är att skydda EU-budgeten från felaktiga eller oriktiga utgifter. För utgifter inom ramen för delad förvaltning åligger uppdraget att återkräva oriktiga utbetalningar i första hand medlemsstaten.

En ”bekräftad” finansiell korrigering har godkänts av den berörda medlemsstaten. En ”beslutad” finansiell korrigering har antagits genom ett beslut av kommissionen och är alltid en nettokorrigering, där medlemsstaten är skyldig att återbetala oriktigt använda medel till EU-budgeten, vilket leder till en definitiv minskning av den berörda medlemsstatens anslagstilldelning. De finansiella korrigeringar som bekräftats och beslutats redovisas i denna publikation i en och samma kategori.

En ”genomförd” finansiell korrigering har korrigerat den konstaterade oriktigheten.

Indirekt förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Vid indirekt förvaltning anförtror kommissionen delar av budgetgenomförandet till organ som omfattas av EU-rätt eller nationell rätt.

Avbrott och inställelser

Om kommissionen, på grundval av sitt eget arbete eller den information som revisionsmyndigheterna har rapporterat, kommer fram till att en medlemsstat inte har åtgärdat allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och/eller inte korrigerat oriktiga utgifter som har deklarerats och attesterats, får den avbryta eller ställa in betalningarna.

Oriktighet

En oriktighet är en handling som inte överensstämmer med EU-reglerna eller nationella regler och som kan påverka EU:s ekonomiska intressen negativt. Oriktigheter kan uppkomma på grund av de mottagare som gör anspråk på medel eller på grund av de myndigheter som ansvarar för utbetalningarna. Begreppet oriktighet är bredare än begreppet bedrägeri, som avser sådana beteenden som kan klassas som brott.

Anslag som förfaller

Outnyttjade anslag som ska annulleras vid budgetårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras. För gemensamma företag får, enligt vad som anges i deras finansiella regler, alla anslag som inte tagits i anspråk föras upp i de beräknade intäkterna och kostnaderna för tre på varandra följande räkenskapsår (den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återaktiveras fram till räkenskapsår n+3.

Utestående åtaganden

Utestående åtaganden (Reste à Liquider (RAL)) avser belopp för vilka ett budgetåtagande har gjorts, men där efterföljande betalning ännu inte har verkställts. De utgör EU:s betalningsförpliktelser under de kommande åren och beror direkt på användningen av fleråriga program och på den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

Påverkan på egna medel

EU-budgetens huvudsakliga intäktskälla. De olika egna medlen förtecknas i det tillämpliga beslutet om egna medel (rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053) och är traditionella egna medel, momsbaserade egna medel, BNI-baserade egna medel och egna medel baserade på icke-materialåtervunnet plastförpackningsavfall.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som har ingåtts under innevarande år och/eller tidigare år.

Förfinansiering

En betalning som avser att förse stödmottagarna med en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal delbetalningar som fastställs i ett underliggande kontrakt eller beslut eller i en underliggande överenskommelse eller en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen.

Förebyggande åtgärder

De förebyggande åtgärder som kommissionen kan vidta för att skydda EU-budgeten när den får kännedom om potentiella brister omfattar tillfälligt avbrytande eller inställning av utbetalningar från EU-budgeten till det operativa programmet.

Utestående åtaganden (RAL)

Utestående åtaganden motsvarar ett belopp för vilket ett budgetåtagande har ingåtts, men där den efterföljande betalningen ännu inte har verkställts. De utgör EU:s betalningsförpliktelser under de kommande åren och beror direkt på användningen av fleråriga program och på den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

Delad förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Vid delad förvaltning delegeras uppgifter att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Cirka tre fjärdedelar av EU:s utgifter omfattas av denna genomförandemetod.

Traditionella egna medel

Traditionella egna medel fastställs i det tillämpliga beslutet om egna medel (rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053) och omfattar tullar och sockeravgifter.

Överföringar (mellan budgetposter)

Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av budgetåret, vilket utgör ett undantag från budgetprincipen om specificering. De är dock uttryckligen tillåtna genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt de villkor som fastställs i budgetförordningen. I budgetförordningen fastställs olika former av överföringar, beroende på huruvida de sker mellan eller inom budgetavdelningar, kapitel, artiklar eller rubriker, och olika behörighetsnivåer gäller för olika former av överföringar.

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

AAR (Annual Activity Report)	Årlig verksamhetsrapport
AC	Upplupet anskaffningsvärde
AFS (Available For Sale)	Tillgångar som kan säljas
AOD (Authorising Officer by Delegation)	Delegerad utanordnare
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif)	Asyl-, migrations- och integrationsfonden
ATM (Air Traffic Management) BAR (Brexit adjustment reserve)	Flygledningstjänst Brexitjusteringsreserven BNI
Betalningsbalansstöd	Betalningsbalans
BNI	Bruttonationalinkomst
BNP	Bruttonationalprodukt
Bufi Fund (Budget Fines Fund)	Bufi-fonden för böter
CEF2	Fonden för ett sammanlänkat Europa
CF (Cohesion Fund)	Sammanhållningsfonden
CIP (Competitiveness and Innovation Framework Programme)	Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation
COM (European Commission)	Europeiska kommissionen
Connecting Europe Facility Debt Instrument (CEF DI)	Skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa
Cosmeprogrammet	Program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag
COSO	Den amerikanska oberoende revisionsorganisationen Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission
CPF (Common Provisioning Fund)	Gemensam avsättningsfond
CPR (Common Provisions Regulation)	Förordningen om gemensamma bestämmelser
CRII+	Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus
CRO	Riskchef
Cultural and Creative Sector Guarantee Facility (CCS LGF)	Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna
D&WM (Decommissioning and Waste Management)	Finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall
Decommissioning and Waste Management (S&P)	Standard & Poor’s Financial Services LLC
EAD (Exposure At Default)	Exponering vid fallissemang
EAR (European Union Accounting Rule)	Europeiska unionens redovisningsregler
EBRD	Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
EaSI	Sysselsättning och social innovation
ECA (European Court of Auditors)	Europeiska unionens revisionsrätt
ECB (European central bank)	Europeiska centralbanken
ECL (Expected Credit Losses)	Förväntade kreditförluster
EDIF (Guarantee Facility under the Western Balkan Enterprise Development and Innovation Facility)	Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan (EDIF)
EEAS (European External Action Service)	Europeiska utrikestjänsten
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EFHU	Europeiska fonden för hållbar utveckling
EFSE (European Fund for Southeast Europe)	Europeiska fonden för sydöstra Europa
EFSF	Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten
Efsi	Europeiska fonden för strategiska investeringar
EFSM	Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen
Efta	Europeiska frihandelssammanslutningen.
EGFJ	Europeiska garantifonden för jordbruket
Egnos	Europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning
EGPI	Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
EIB	Europeiska investeringsbanken
EIB Resilience Initiative (ERI)	EIB:s motståndskraftsinitiativ (för stärkt motståndskraft hos länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan)
ESA (European Space Agency)	Europeiska rymdorganisationen
EIF	Europeiska investeringsfonden
Ejflu	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Ekofinrådet	Rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
EKSG i likvidation	Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation
ElectriFI (Electrification Financing Initiative)	Initiativet för finansiering av elektrifiering
EMU	Ekonomiska och monetära unionen
Enterprise Expansion Fund (ENEF)	Fonden för företagsexpansion
Enterprise Innovation Fund (ENIF)	Fonden för företagsinnovation
EP	Europaparlamentet
Eruf	Europeiska regionala utvecklingsfonden
ESI-fonder	Europeiska struktur- och investeringsfonder
ESM	Europeiska stabilitetsmekanismen
ETS (Emissions Trading System) EU	System för utsläppshandel Europeiska unionen
EUF	Europeiska utvecklingsfonden
EUF-fördraget	Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
Eumetsat	Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter
Euratom	Europeiska atomenergigemenskapen
European Technology Start up Facility 1998 (ETF)	Börshandlade fonder
European Union Solidarity Fund (EUSF)	Europeiska unionens solidaritetsfond
Financial Guarantee Contract (FGC)	Finansiellt garantiavtal
Europeiska socialfonden	Europeiska socialfonden
External Lending Mandate (ELM)	EIB:s externa utlåningsmandat
EHFF	Europeiska havs- och fiskerifonden
Fair Value through Net Assets/Equity (FVNA)	Verkligt värde genom nettotillgångar/eget kapital
Fair Value through Surplus or Deficit (FVSD)	Verkligt värde utifrån resultatet
FIFU	Först in, först ut
Financial Statement Discussion and Analysis (FSDA)	Diskussion om och analys av finansiella rapporter för helåret
FoTUD	Forskning, teknisk utveckling och demonstration
FP7	Sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration
FR	Förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget
Förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån	Förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån
GJP	Gemensam jordbrukspolitik
Gemensamt företag	Gemensamt företag
GNSS (Global Navigation Satellite Systems)	Globalt system för satellitnavigering
H2020	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation
High Level Risk and Compliance Policy (HLRCP)	Risk- och efterlevnadspolicy på hög nivå
Infrastructure and Innovation Window (IIW)	Infrastruktur- och innovationsdelen i Efsi-garantin
Integrated Border Management Fund (IBMF) Innovation Fund (IF)	Fonden för integrerad gränsförvaltning Innovationsfonden
Internationella valutafonden	Internationella valutafonden
IPSAS (International Public Sector Accounting Standards)	Internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn
IT	Informationsteknik
Iter	Internationell termonukleär experimentreaktor
Joint Sickness Insurance Scheme (JSIS)	Gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM)
JRC (Joint Research Centre)	Gemensamma forskningscentrumet
LGD-värde.	Förlust vid fallissemang
Loan Guarantee Facility (LGF)	Lånegarantiinstrumentet
Loan Guarantee Instrument for TEN-T projects (LGTT)	Instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet
Makroekonomiskt stöd	Makroekonomiskt stöd
MEP (Member of the European Parliament)	Ledamot av Europaparlamentet
Mervärdesskatt	Mervärdesskatt
Multi Annual Program (MAP)	Flerårigt program – Medium Enterprise Financial Inclusion Programme
Multiannual Financial Framework (MFF)	Flerårig budgetram (FBR)
Mutual insurance mechanism (MIM)	Ömsesidig försäkringsmekanism
Money Market Fund (MMF)	Penningmarknadsfond
Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument (NDICI)	Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete - Europa i världen
OPP	Offentlig-privata partnerskap
Own Resources Decision (ORD)	Beslutet om egna medel
Participants Guarantee Fund (PGF)	Deltagargarantifonden
Pension Scheme of European Officials (PSEO)	Pensionssystemet för EU-tjänstemän
PF4EE	Instrument för privat finansiering för energieffektivisering
Probability of Default (PD)	Sannolikheten för fallissemang
Project Bond Initiative (PBI)	Europa 2020-initiativet om projektobligationer
Recovery and Resilience Facility (RRF)	Faciliteten för återhämtning och resiliens
Reste à liquider (RAL)	Utestående åtaganden
Risk Sharing Finance Facility (RSFF)	Finansieringsinstrument för riskdelning
Safe	Säkerhet för Europa
Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån	Samarbetsmekanism för lån till Ukraina
SANAD	MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag
Sapard	Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling
SEMED	Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen
Significant Increase of Credit Risk (SICR)	Betydande ökning av kreditrisken
SME-Initiative Uncapped Guarantee Instrument (Siugi)	Instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet
SMF	Mikroföretag samt små och medelstora företag
SMF	Små och medelstora företag
SMF-delen	Delen för små och medelstora företag Sure-instrumentet
STEG	Den europeiska plattformen för strategisk teknik
Sure	Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation
Temporary Rural Development Instrument (TRDI)	Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling
Traditional Own Resources (TOR)	Traditionella egna medel
Återhämtningsinstrumentet	Återhämtningsinstrumentet

(1) Följande centrala aspekter omfattar följande: 50 miljarder euro till Ukrainafaciliteten, 1,5 miljarder euro till Europeiska försvarsfonden och 9,6 miljarder euro till västra Balkan, det södra grannskapet och andra länder, samt en förstärkning av flexibilitetsmekanismen till 2 miljarder euro och av reserven för katastrofbistånd till 1,5 miljarder euro för att hantera nya potentiella behov.

(2) Stödlån till Ukraina som en del av kommissionens övergripande plan att tillhandahålla 90 miljarder euro i ekonomiskt stöd till Ukraina för 2026 och 2027.

(3) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/609/oj).

(4) Rådets förordning (EU, Euratom) 2021/770 av den 30 april 2021 om beräkning av egna medel baserade på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns, om metoder och förfaranden för tillhandahållande av dessa egna medel, om åtgärder för att möta likviditetsbehov och om vissa aspekter av egna medel baserade på bruttonationalinkomst (EUT L 165, 11.5.2021, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/770/oj).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

(8) Förutom för vissa garantier som tillhandahålls enligt programmen för finansieringsinstrument från tidigare fleråriga budgetramar, som helt finansierades eller avsattes från EU-budgeten.

(9) Se rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ansvarsförbindelser som utfärdas årligen av kommissionen.

(10) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/9701.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2434 av den 6 december 2022 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2018/1046 vad gäller inrättandet av en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod (EUT L 319, 13.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2434/oj).

(12) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för budget, Green bonds – Impact and allocation report – NGEU report 2023, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023, https://data.europa.eu/doi/10.2761/302803.

(13) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 om 1,2 miljarder euro om nödbistånd till Ukraina, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 om 1,0 miljarder euro i exceptionellt bistånd till Ukraina och Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 om 5,0 miljarder euro i exceptionellt bistånd till Ukraina.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2463/oj).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2773 av den 24 oktober 2024 om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L, 2024/2773, 28.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2773/oj).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1449 av den 14 maj 2024 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan (EUT L, 2024/1449, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1449/oj).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/535 av den 18 mars 2025 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien (EUT L, 2025/535, 21.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/535/oj).

(19) Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin (EUT L, 2025/1106, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1106/oj).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/467 av den 24 februari 2026 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Ukrainastödslånet 2026 och 2027 (EUT L, 2026/467, 26.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/467/oj).

(21) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2093/oj).

(22) Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt proportionalitetsprincipen får unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen (se artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen).

(23) Den 1 februari 2024 enades Europeiska rådet om en halvtidsöversyn av taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027, efter kommissionens förslag COM(2023) 336.

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(25) Se artikel 317 i EUF-fördraget.

(26) C(2020) 4240 final, 24.6.2020.

(27) Uttrycket Europeiska kommissionen betecknar alltså dels den politiska institutionen – kommissionskollegiet – som består av kommissionens ledamöter, dels kommissionens förvaltning i de olika direktoraten som leds av generaldirektörerna (och chefer för andra administrativa strukturer som tjänster, byråer eller genomförandeorgan).

(28) Förvaltningen av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är sedan mitten av 2019 (då artikel 12 i arbetsordningen reviderades) delegerad till fem avdelningar (GD Internationella partnerskap [Intpa, f.d. Devco], GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder [Echo], GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur [EAC], Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur [Eacea] samt Gemensamma forskningscentrumet [JRC]).

(29) https://ec.europa.eu/info/publications/integrated-financial-and-accountability-reporting_sv.

(30) Enligt budgetförordningen (artikel 253) ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en uppsättning finansiella rapporter och redovisningsrapporter, som utgör viktiga underlag för det årliga ”ansvarsfrihetsförfarandet”, genom vilket Europaparlamentet och rådet håller kommissionen ansvarig för det sätt på vilket den förvaltar EU:s budget. Paketet med integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering består av fem rapporter om genomförandet, prestationen, resultaten, förvaltningen och skyddet av EU:s budget. Integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering på webbplatsen Europa.

(31) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

(34) EU:s pensionssystem är en teoretisk (virtuell) fond med fastställda ersättningar, där de anställdas avgifter ska finansiera deras framtida pensioner. Även om det inte finns någon egentlig investeringsfond anses det belopp som skulle ha samlats in av en sådan fond ha investerats i medlemsstaternas långsiktiga obligationer och återspeglas i det pensionsåtagande som är registrerat i Europeiska unionens årsredovisning. Medlemsstaterna garanterar gemensamt att ersättningarna betalas ut i enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (en närmare beskrivning av systemet finns i COM(2018) 829).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792 29.2.2024), nedan kallad förordningen om Ukrainafaciliteten.

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1316/oj).

(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1303/oj).

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj).

(39) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2053/oj).

(43) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/412 av den 14 mars 2018 om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (EUT L 76, 19.3.2018, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2018/412/oj).

(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden (EUT L 249, 27.9.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1601/oj).

(45) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).

(47) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1153/oj).

(48) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (EUT L 130, 16.5.2023, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj).

(49) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/696/oj).

(50) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/oj).

(51) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/588 av den 15 mars 2023 om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 (EUT L 179, 17.3.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/588/oj).

(52) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2013/1313/oj).

(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj).

(54) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/435/oj).

(55) Rådets förordning (Euratom) 2021/765 av den 10 maj 2021 om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation samt om upphävande av förordning (Euratom) 2018/1563 (EUT L 167I, 12.5.2021, s. 81, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/765/oj).

(56) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (EUT L 291, 16.11.2018, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1718/oj).

(57) I denna not avses med ”program för finansieringsinstrument” ”finansieringsinstrument” enligt definitionen i artikel 2.30 i budgetförordningen.

(58) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2025/369 av den 21 februari 2025 om fastställande av riskchefens funktion vad gäller övervakning av finansiella risker som uppstår i samband med unionens finansiella transaktioner (EUT L, 2025/369, 25.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2025/369/oj).

(59) Kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2023/2825 av den 12 december 2023 om fastställande av arrangemangen för administration och genomförande av unionens upplånings- och skuldhanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin och därtill hörande utlåningstransaktioner (EUT L, 2023/2825, 18.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2023/2825/oj).

(60) Rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804 av den 17 maj 2016 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 132, 21.5.2016, s. 85, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/804/oj).

(61) Rådets förordning (EU, Euratom) 2022/615 av den 5 april 2022 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 för att förbättra förutsägbarheten för medlemsstaterna och förtydliga förfarandena vid tvistlösning när traditionella, momsbaserade och BNI-baserade egna medel tillhandahålls (EUT L 115, 13.4.2022, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/615/oj).

(62) Kommissionens beslut av den 25 mars 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden C(131) 03 final (EUT C 131, 22.4.2020, s. 3).

(70) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(71) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/608/oj).

(72) Tekniska justeringar av budgetramen för 2026 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2021/365 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027, COM(2025) 800 final, 4.6.2025.

(73) Senast ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L, 2024/765, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/765/oj).

(74) AB 1/2024, EUT L, 2024/1430, 5.6.2024.

(75) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2094/oj).