|
4.11.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 282/9 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1840
av den 31 oktober 2019
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/1153 vad gäller rapportering av WLTP-värden för koldioxid för vissa kategorier av nya personbilar och anpassning av indata för korrelationsverktyget
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (1), särskilt artikel 8.9 första stycket och artikel 13.7 första stycket, och
av följande skäl:
|
(1) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 (2) föreskrivs att målen för minskningen av koldioxidutsläpp från EU:s hela fordonspark till 2025 och 2030 för nya personbilar ska beräknas på grundval av koldioxidutsläppen som uppmätts i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (3) för nya personbilar som registreras under 2020 (nedan kallade uppmätta värden för koldioxidutsläpp). |
|
(2) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 (4) föreskrivs bestämmelser om beräkning och rapportering från tillverkarna om uppmätta värden för koldioxidutsläpp. Det är dock nödvändigt att närmare ange hur dessa värden ska bestämmas, särskilt när det gäller icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon. |
|
(3) |
Det bör också klargöras hur mätvärdena för koldioxidutsläpp ska bestämmas när flera provningar av koldioxidutsläppen utförs i samband med typgodkännande. |
|
(4) |
Korrelationen för koldioxidutsläpp från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon bör utföras på grundval av fysiska fordonsprovningar och inte på grundval simuleringar som utförs med hjälp av korrelationsverktyget, beroende på komplexiteten i att anpassa korrelationsverktyget för att beakta sådan fordonsteknik. För att säkerställa en effektiv kontroll av korrelationsresultaten bör emellertid tekniska provningsuppgifter för dessa fordon lämnas till kommissionen på samma sätt som för konventionella fordon. |
|
(5) |
Genomförandeförordning (EU) 2017/1153 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) 2017/1153 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 7a ska ändras på följande sätt:
|
|
2. |
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.2c ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 31 oktober 2019.
På kommissionens vägnar
Ordförande
Jean-Claude JUNCKER
(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).
(3) Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet och om ändring av förordning (EU) nr 1014/2010 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 679).
(***) P0: Elmaskinen är ansluten till motorns drivrem och har därför motorhastigheten som referenshastighet.
P1: Elmaskinen är ansluten till motorns vevaxel och har därför motorhastigheten som referenshastighet.
P2: Elmaskinen är monterad direkt uppströms transmissionen (växellåda eller kontinuerligt varierbar utväxling) och har därför transmissionens ingångshastighet som referenshastighet.
P2 planetväxel: Elmaskinen är ansluten till en planetväxel som inte är ansluten till den inre förbränningsmotorn eller den slutliga utväxlingen, här kallad planetsidan. I detta fall kan hastighetskvoten specificeras som förhållandet mellan elmaskinen och planetsidans rotationshastighet (referenshastigheten), som återspeglar en reduceringsväxels hastighetsökande/hastighetsminskande verkan.
P3: Elmaskinen är direkt uppströms drivaxelns slutliga utväxling, och har därför den slutliga utväxlingens ingående rotationshastighet som referenshastighet (detta omfattar elmaskiner som är monterade på en planetväxel vid den slutliga utväxlingen). Ett fordon kan ha upp till två P3-maskiner (en för framaxeln (P3a) och en för bakaxeln (P3b)).
P4: Elmaskinen är nedströms den slutliga utväxlingen, och har därför hjulhastigheten som referenshastighet. Ett fordon kan ha upp till fyra P4-motorer (en för varje hjul, där P4a avser framhjulen och P4b avser bakhjulen).
Ytterligare specifikationer av dessa indata ska anges i korrelationsverktygets indatamall.”