(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1175/2005 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av bariumkarbonat med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet). Åtgärderna infördes i form av en specifik tull på 6,30 euro/ton respektive 8,10 euro/ton för två kinesiska exporterande tillverkare med en individuell tullsats och 56,40 euro/ton för alla övriga exporterande tillverkare i Kina.

(2)

I augusti 2011, efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den tidigare översynen), förlängdes åtgärderna i fem år genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 831/2011 (3).

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (4) tog kommissionen den 12 maj 2016 emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad begäran).

(4)

Begäran ingavs av Solvay & CPC Barium Strontium GmbH & Co. KG, Tyskland (nedan kallad sökanden), som är den enda unionstillverkaren av bariumkarbonat och alltså svarar för 100 % av unionens sammanlagda tillverkning. Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta om de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(5)

Efter samråd med den kommitté som inrättats enligt artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 18 augusti 2016 i Europeiska unionens officiella tidning (5) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen sökanden, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare som den visste var berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(7)

Berörda parter gavs möjlighet att inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(8)

I tillkännagivandet om inledande rörande import från Kina underrättade kommissionen de berörda parterna om att den avsåg att använda Indien som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen och uppmanade dem att lämna synpunkter på detta val. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(9)

Kommissionen kontaktade de indiska myndigheterna och de kända tillverkarna av bariumkarbonat i Indien och uppmanade dem att samarbeta. Ingen av tillverkarna i Indien samarbetade genom att tillhandahålla den begärda informationen.

(10)

Kommissionen sökte samtidigt samarbete med kända tillverkare i andra möjliga jämförbara länder och kontaktade även de behöriga myndigheterna i Brasilien, Iran, Sydkorea och Förenta staterna och uppmanade dem att lämna namn och adresser för intresseorganisationer för tillverkare och tillverkare som de vet tillverkar och sälja bariumkarbonat på deras marknad. Emellertid var inga tillverkare från dessa länder villiga att samarbeta.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den skulle kunna komma att tillämpa ett stickprovsförfarande.

(13)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14)

Ingen kinesisk exporterande tillverkare gav sig till känna. Ett stickprovsförfarande var följaktligen inte nödvändigt.

(15)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval kontaktade kommissionen alla kända icke-närstående importörer och bad dem att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Sex importörer gav sig till känna, identifierade sig och lämnade de uppgifter till kommissionen som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(17)

Eftersom antalet importörer var litet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt och sände frågeformulär till alla sex importörer som identifierat sig. Såsom anges i skäl 19 besvarade dock ingen av dessa importörer frågeformuläret.

(18)

Kommissionen sände frågeformulär till den enda unionstillverkaren, till de 6 importörerna och till de 86 användare som gav sig till känna, till alla 4 kända kinesiska exporterande tillverkare och till 20 kända tillverkare i möjliga jämförbara länder (18 i Indien, 1 i Iran och 1 i Förenta staterna).

(19)

Svar på frågeformuläret inkom från den enda unionstillverkaren och 15 användare. Ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna och ingen av tillverkarna i de möjliga jämförbara länderna var samarbetsvilliga. Likaså, och trots att de identifierade sig inledningsvis, såsom anges i skäl 16, var det ingen av de importörer som gav sig till känna som besvarade det frågeformulär som därefter skickades av kommissionen.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada samt av unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(21)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2015–30 juni 2016 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(22)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta utlämnande av uppgifter.

(23)

Den produkt som översynen gäller är bariumkarbonat som innehåller mer än 0,07 viktprocent strontium och mer än 0,0015 viktprocent svavel, antingen i pulverform, pressad granulatform eller kalcinerad granulatform (nedan kallad den produkt som översynen gäller), med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2836 60 00 (Taric-nummer 2836600010).

(24)

Bariumkarbonat används som råvara för flera industrier. Det används i första hand för tillverkning av keramisk fritta och glasyrer, tegel och kakel, glas avsett för särskilda ändamål samt inom den kemiska industrin.

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen fastställde därför att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om dumpning förekom under översynsperioden och om de nuvarande åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning.

(28)

Som anges i skäl 14 samarbetade ingen kinesisk exporterande tillverkare i denna undersökning. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att den i enlighet med artikel 18 i grundförordningen kan komma att använda sig av tillgängliga uppgifter i fråga om kinesiska exporterande tillverkare för att fastställa om dumpning för närvarande äger rum och om fortsatt eller återkommande dumpning är sannolik. Kommissionen mottog inte några synpunkter eller ansökningar från de kinesiska myndigheterna om att förhörsombudet skulle ingripa i detta avseende.

(29)

Mot denna bakgrund, och i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, grundades undersökningsresultaten när det gäller förekomsten av dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpningen på tillgängliga uppgifter, i synnerhet på

(30)

Två exporterande tillverkare behandlades som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) i den ursprungliga undersökningen. På grund av bristande samarbete grundades normalvärdet för dessa exporterande tillverkare följaktligen på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(31)

Normalvärdet fastställdes på grundval av de kinesiska exportpriserna till marknader i andra tredjeländer utan antidumpningsåtgärder enligt den kinesiska databasen över exportstatistik, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(32)

Detta ansågs vara den rimligaste metoden med tanke på bristen på andra tillgängliga uppgifter till följd av det bristande samarbetet.

(33)

Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade grundades exportpriset på artikel 14.6-databasen när det gäller import till unionen av den produkt som översynen gäller under översynsperioden från de två kinesiska exporterande tillverkare som hade beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen.

(34)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset som fastställts fritt fabrik. För att jämförelsen skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen en justering av exportpriset och normalvärdet för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för sjötransport, hanteringskostnader och inlandstransport, på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter i begäran, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(35)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts enligt ovan, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(36)

På grundval av detta var den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns före tull, cirka 30 % för Hubei Jingshan Chutian Barium Salt Corp. Ltd och ca 20 % för Zaozhuang Yongli Chemical Co.

(37)

För de kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen bör normalvärdet fastställas i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, dvs. på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land).

(38)

Indien valdes som jämförbart land i den tidigare översynen. I tillkännagivandet om inledande av den nu aktuella översynen föreslog kommissionen därför att Indien återigen skulle användas som jämförbart land och uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter.

(39)

Såsom nämndes i skäl 10 försökte kommissionen också få till stånd ett samarbete med andra möjliga jämförbara länder, t.ex. Brasilien, Iran, Sydkorea och Förenta staterna, genom att uppmana kända tillverkare att lämna nödvändiga uppgifter.

(40)

Det var dock ingen tillverkare från dessa länder som gick med på att samarbeta i samband med förfarandet. Ingenting tydde på att produktion av bariumkarbonat förekom i något annat land.

(41)

Mot bakgrund av den ovan beskrivna bristen på samarbete från tillverkare i de möjliga jämförbara länderna fastställde kommissionen normalvärdet på en annan skälig grund i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(42)

Normalvärdet fastställdes på grundval av unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad jämte ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader grundades på unionsindustrins faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för tillverkning och försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden, medan vinsten baserades på vinsterna för tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, vilka i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen användes genom som jämförelse.

(43)

Detta ansågs vara den rimligaste metoden med tanke på bristen på andra tillgängliga uppgifter till följd av det bristande samarbetet.

(44)

På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av artikel 14.6-databasen när det gäller import till unionen under översynsperioden från de kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen.

(45)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset som fastställts fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen en justering av exportpriset och normalvärdet för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för sjötransport, hanteringskostnader och inlandstransport, på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter i begäran, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(46)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts enligt ovan, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(47)

På grundval av detta uppgick den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif (kostnader, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, till mer än 100 %.

(48)

Eftersom dumpning konstaterats under översynsperioden analyserade kommissionen om det fanns någon sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävs. Följande faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, det kinesiska exportbeteendet gentemot andra tredjeländer och unionsmarknadens attraktionskraft.

(49)

Mot bakgrund av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbete har undersökningsresultaten nedan vad gäller sannolikheten för återkommande dumpning i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundats på tillgängliga uppgifter, närmare bestämt de källor som nämns i skäl 29.

(50)

Den kinesiska produktionskapaciteten skattades genom användning av allmänt tillgängliga uppgifter för tio kända kinesiska tillverkare av bariumkarbonat (8). Deras deklarerade produktionskapacitet uppgick sammantaget till en årlig kapacitet av minst 428 000 ton, vilket är mer än fem gånger unionens totala förbrukning (77 099 ton) under översynsperioden (se skäl 62) och ungefär tre gånger den totala världshandeln av bariumkarbonat enligt uppgifter från Comtrade för 2015 (9).

(51)

När det gäller outnyttjad kapacitet, och i avsaknad av andra uppgifter, användes undersökningsresultaten i den tidigare översynen som grund. Utifrån detta bedömdes den outnyttjade kapaciteten i Kina uppgå till 280 000 ton (10).

(52)

I undersökningen fann man inga tecken på att produktionskapaciteten för bariumkarbonat i Kina väsentligt hade ändrats från den tidigare översynen. Undersökningen visade inte heller att förbrukningen i Kina skulle öka markant eller att världsmarknaden för bariumkarbonat skulle kunna absorbera denna outnyttjade kapacitet inom överskådlig framtid.

(53)

Kommissionen ansåg därför att den stora outnyttjade kapacitet som rapporterades i den tidigare översynen hade förblivit på i stort sett samma nivå och att det inte fanns några tecken på att detta väsentligt skulle ändras inom en snar framtid.

(54)

På denna grundval ansågs den outnyttjade kapaciteten i Kina motsvara mer än tre gånger den totala unionsförbrukningen under översynsperioden.

(55)

När det gäller Kinas exportbeteende gentemot andra tredjeländer konstaterades det att försäljningen till de sex största exportmarknader som inte hade infört några åtgärder (11), dvs. Brasilien, Egypten, Iran, Japan, Mexiko och Ryssland, skedde till dumpade priser. En jämförelse mellan de kinesiska exportpriserna till dessa sex marknader på grundval av den kinesiska databasen över exportstatistik och det normalvärde som fastställts för företag som inte beviljats marknadsekonomisk status (se skäl 42) visade på dumpningsmarginaler på mellan ca 55 % och drygt 70 % beroende på den specifika exportmarknaden. Denna export utgjorde 46 % av den totala exporten från Kina till andra tredjeländer under översynsperioden och ansågs därför vara representativ.

(56)

Undersökningen har, på grundval av den kinesiska databasen över exportstatistik, visat att priserna från Kina till de sex största exportmarknader i tredjeländer som inte infört några åtgärder i genomsnitt var lägre än exportpriserna till unionen under samma period (översynsperioden). Det genomsnittliga kinesiska priset i unionen för den produkt som översynen gäller var 397 euro/ton, medan det genomsnittliga priset för den likadana produkten för export till Kinas sex största exportmarknader var 345 euro/ton. Detta gäller för cirka 90 % av Kinas totala exportvolym till marknader i andra tredjeländer, däribland de sex största som nämns i skäl 55. På grundval av detta ansåg kommissionen att unionsmarknaden är en attraktiv marknad för de kinesiska exportörerna, eftersom de skulle kunna uppnå högre vinster genom högre försäljningspriser, samtidigt som man fortfarande skulle underskrida unionsindustrins priser, såsom visas i skäl 73.

(57)

Att unionsmarknaden är attraktiv framgår även av det faktum att de kinesiska exportörernas har haft en fortsatt höga närvaro på unionsmarknaden trots de gällande åtgärderna. Från 2003, dvs. före ikraftträdandet av de gällande åtgärderna, fram till slutet av översynsperioden för den nu aktuella översynen har marknadsandelen för importen från Kina ökat från knappt 50 % till mellan 59 % och 73 %. Samtidigt som den globala exportvolymen från Kina minskade från 130 000 ton 2009 till 125 000 ton 2015 (12), uppvisade Kinas export till unionen en motsatt trend och ökade från 37 341 ton 2009 till 51 919 ton 2015, vilket tydligt visar de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse för unionsmarknaden. Som nämnts ovan skedde denna utveckling trots de gällande åtgärderna.

(58)

Dessutom visade undersökningen att två viktiga exportmarknader för bariumkarbonat, dvs. Förenta staterna och Indien, har gällande antidumpningsåtgärder mot Kina och att en tredje viktig exportmarknad, dvs. Brasilien, har höga importtullar på 10 %, vilket på ett effektivt sätt skyddar dessa marknader från betydande import. Därför, och även med beaktande av slutsatserna i skäl 52 (dvs. att marknaden för bariumkarbonat är stabil utan någon betydande ökning av den totala konsumtionen i världen), är det osannolikt att den outnyttjade kapaciteten i Kina kommer att riktas till dessa marknader, utan den kommer snarare att styras till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphävas.

(59)

Sammanfattningsvis tyder de dumpningsmarginaler som fastställts under översynsperioden, den skattade stora produktionskapaciteten, den stora outnyttjade kapaciteten i kombination med Kinas praxis att dumpa bariumkarbonat på sina exportmarknader samt unionsmarknadens attraktionskraft på att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till en betydande ökning av exporten till unionen. Med tanke på den dumpningsmarginal som konstaterats under översynsperioden är det också sannolikt att framtida export kommer att ske till kraftigt dumpade priser. Det bedöms därför som mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävs.

(60)

Den enda samarbetande unionstillverkaren stod för 100 % av unionstillverkningen av bariumkarbonat under översynsperioden. Kommissionen ansåg därför att den utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen och kommer nedan att kallas unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(61)

Eftersom det bara finns en enda tillverkare i unionen presenteras av konfidentialitetsskäl inte uppgifter om förbrukningen i unionen, marknadsandelar och beräkningar av prisunderskridande och målprisunderskridande som exakta siffror i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. I stället har kommissionen angav intervall för att ändå garantera berörda parters rätt till försvar och ge dem möjlighet att förstå den metod som kommissionen använt.

(62)

Förbrukningen i unionen beräknades genom att lägga samman unionstillverkarens kontrollerade totala försäljning i unionen och den totala importen från tredjeländer enligt Eurostats uppgifter.

(63)

På grundval av detta utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(64)

Från 2013 till 2014 ökade förbrukningen i unionen med 5 %, för att därefter minska med 4 % från 2014 till översynsperioden. Sammantaget under skadeundersökningsperioden bedömdes förbrukningen i unionen vara stabil, med endast en liten ökning på 1 %.

(65)

Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i denna undersökning använde kommissionen statistik som fanns tillgänglig hos Eurostat samt statistik tillgänglig i artikel 14.6-databasen för att fastställa volymen och priserna på importen från Kina till unionen under skadeundersökningsperioden.

(66)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. På denna grundval utvecklades importen till unionen från det berörda landet och marknadsandelen på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

(67)

Under skadeundersökningsperioden var importen från Kina relativt stabil. Från 2013 till 2014 ökade importvolymen med 8 %, för att därefter åter minska med 8 % från 2014 till översynsperioden. Totalt sett utvecklades importen i linje med utvecklingen av förbrukningen i unionen.

(68)

Sammantaget var den kinesiska marknadsandelen stabil under skadeundersökningsperioden, med en liten minskning på 2 %. Från 2013 till 2014 ökade marknadsandelen med 3 % upp till ett intervall på 62–80 %, förblev stabil under 2015, och minskade sedan med 5 % under översynsperioden till en nivå på 59–73 %.

(69)

Statistik tillgänglig i artikel 14.6-databasen visade att importen från Kina till unionen huvudsakligen kom från de två kinesiska exporterande tillverkare som beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen. Under skadeundersökningsperioden svarade dessa två företag för mer än 75 % av den totala importen från Kina.

(70)

Kommissionen fastställde trenden för priserna på importen från Kina på grundval av statistik från Eurostat. Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser

(71)

Priserna på importen från Kina sjönk från 2013 till 2014 med 6 %, ökade sedan med 13 % under 2015 och minskade slutligen med 2 % under översynsperioden. Totalt sett ökade priset på import från Kina med 5 % under skadeundersökningsperioden. Denna prisökning är i linje med ökningen av unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden vilken var cirka 4 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 91).

(72)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkare som är föremål för denna undersökning inte samarbetade fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(73)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionsindustrins vägda genomsnittliga pris under översynsperioden och var i intervall på 32 till 37 %, och från 27 till 31 % för de kinesiska exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status. Prisunderskridandemarginalen för de övriga kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av den övriga tullen uppgick till mellan 31 och 35 %.

(74)

Utvecklingen av importvolymen till unionen från andra tredjeländer än det berörda landet visas i tabellen nedan. Kvantiteten och prisutvecklingen grundar sig på uppgifter från Eurostat. Importen till unionen från tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym, marknadsandel och priser för importen från andra tredjeländer

(75)

Tabell 4 visar de uppgifter som kommissionen inhämtade när det gäller importvolymer, marknadsandel och importpriser för den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer. Kommissionen noterar att ingen indexering användes för andra tredjeländers marknadsandel under perioden 2013–2015 eller för importpriser för den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer under perioden 2013–2015. Skälet är följande: importvolymer från andra tredjeländer under perioden 2013–2015 kom in på unionsmarknaden i marginella volymer (dvs. under 100 ton) vilket utgör en försumbar marknadsandel mellan 0,01 % och 0,2 % av den totala importen. Om indexeringen hade tillämpats på dessa rader på samma sätt som för importvolymer, skulle det ha lett till en icke-representativ och förvirrande trend (raden om marknadsandel skulle ha sett ut på följande sätt om 2013 skulle indexerats mot 100: 2014 blir 8 775, 2015 blir 22 516 och översynsperioden blir 2 279). Detsamma gäller om indexeringen hade tillämpats på raden med priset på importen från andra tredjeländer (dvs. om 2013 indexerats mot 100 skulle trenden blivit följande: 2014 blir 250, 2015 blir 118 och översynsperioden blir 11). Eftersom det är obestridligt att dessa siffror skulle ha gett en felaktig bild av den situation som tabell 4 är avsedd att avspegla, valde kommissionen undantagsvis att inte indexera mot det första året av skadeundersökningsperioden när det gäller andra tredjeländers marknadsandel och genomsnittliga importpriser för den produkt som översynen gäller från dessa länder och lät i stället låta uppgifterna från översynsperioden utgöra indexet.

(76)

Ur uppgifterna i tabell 4 kan man dock få fram vissa trender. Exempelvis att under översynsperioden ökade importen från 87 ton till 2 007 ton, vilket motsvarar en total marknadsandel i intervallet 1–5 %. Indien, med 1 986 ton, stod för merparten av importen från andra tredjeländer under översynsperioden. Det genomsnittliga importpriset under översynsperioden rapporterades vara 388 euro/ton. Denna prisnivå var något lägre än de genomsnittliga kinesiska priserna på unionsmarknaden utan antidumpningstullar (397 euro/ton), men betydligt lägre än unionsindustrins priser. I alla händelser var importvolymen från andra tredjeländer inte betydande och den kan därför inte väsentligt ha påverkat unionsindustrins ekonomiska situation.

(77)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(78)

Det bör noteras att eftersom EU-industrin består av endast en tillverkare måste känsliga affärsuppgifter rapporteras i form av index.

(79)

Kommissionen bedömde de ekonomiska indikatorerna för unionsindustrin på grundval av kontrollerade uppgifter i frågeformulärssvaren från den enda unionstillverkaren.

(80)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Unionens tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(81)

Unionsindustrins tillverkning ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, medan produktionskapaciteten förblev oförändrad. Under 2014 ökade unionsindustrins tillverkning avsevärt, dvs. med 20 %, men den minskade gradvis fram till översynsperioden. Detta medförde att unionsindustrins kapacitetsutnyttjande ökade med fyra procentenheter under skadeundersökningsperioden och att det nådde upp till 65 % under översynsperioden.

(82)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(83)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 3 %.

(84)

Unionsindustrins marknadsandel minskade med 6 % mellan 2013 och 2015 och ökade sedan något (med 2 %) från 2015 till översynsperioden. Totalt sett minskade den med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(85)

Mellan 2013 och översynsperioden ökade förbrukningen i unionen med 1 %. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 3 %, vilket ledde till en minskning av marknadsandelen med 4 %.

(86)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(87)

Antalet anställda i unionsindustrin ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Under 2014 ökade produktiviteten med 6 % till följd av en produktionsökning, men minskade året därpå. Resultatet blev en liten minskning av produktiviteten med 1 % under skadeundersökningsperioden.

(88)

Antidumpningsåtgärder har varit i kraft mot import från Kina sedan 2005.

(89)

Såsom fastställs i skälen 35 till 47 låg dumpningsmarginalerna för de kinesiska tillverkarna under översynsperioden väsentligt över miniminivån. Inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation är väsentlig med tanke på den fortsatta importen av betydande volymer bariumkarbonat till dumpade priser från Kina.

(90)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder samt tillverkningskostnaden per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittligt försäljningspris och kostnad per enhet

(91)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Såsom beskrivs i skäl 71 var denna prisökning i samma storleksordning som den konstaterade prisökningen för importen från Kina.

(92)

Unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet minskade med 9 % från 2013 till 2014 och ökade därefter något (med 4 %) från 2014 till översynsperioden. Totalt sett minskade den med 5 % under skadeundersökningsperioden, delvis på grund av effektivitetsvinster som uppnåtts genom rationalisering av produktionsprocessen och minskningen av de fasta kostnaderna (per ton) till följd av den ökade produktionsvolymen.

(93)

Som redan konstaterats under den tidigare översynen tillverkar unionsindustrin två produkter i samma anläggning, nämligen bariumkarbonat och strontiumkarbonat. Den kombinerade tillverkningen av dessa två produkter gör det möjligt att sprida ut de fasta kostnaderna. Under skadeundersökningsperioden genomgick unionsindustrin en omstrukturering av produktionsprocessen, från ”alternerande produktion” till ”parallell produktion” (14) med gemensam utrustning. Detta leder till kostnadsbesparingar, rationalisering av produktionsflöden, och därmed effektivitetsvinster.

(94)

Unionsindustrins genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(95)

Mellan 2013 och översynsperioden ökade unionstillverkarens genomsnittliga arbetskraftskostnad per anställd med 7 %.

(96)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(97)

Unionsindustrin stoppar produktionen en månad per år för underhåll. Under översynsperioden förlängdes produktionsstoppet till nio veckor på grund av den minskade efterfrågan i förhållande till tidigare år. Översynsperiodens slut sammanföll i tiden med processen att återuppbygga lagren och återuppta den normala verksamheten efter det nämnda produktionsstoppet då lagren låg på en miniminivå. Från 2013 till 2015 beräknades lagren under samma period av året då lagren var på en genomsnittlig nivå.

(98)

Unionsindustrin utgående lager ökade med 31 % från 2013 till 2014 och minskade sedan med 6 % från 2014 till 2015. Från 2015 till översynsperioden minskade lagren med 51 %. Under skadeundersökningsperioden minskade alla utgående lager med 26 %.

(99)

Utgående lager som andel av tillverkningen ökade från 2013 till 2015 med 2 procentenheter upp till 22 % och minskade därefter till 14 % under översynsperioden.

(100)

Unionsindustrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(101)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen. Unionsindustrin gick med förlust under hela skadeundersökningsperioden. Lönsamheten förbättrades med 60 % från 2013 till 2014 och minskade därefter med 6 % under översynsperioden. Trots att lönsamheten ökade med 54 % under skadeundersökningsperioden var den totalt sett negativ.

(102)

Kassaflödet, som är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet, minskade med 502 % från 2013 till 2014 till negativa tal, därefter ökade det stadigt fram till översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade kassaflödet med 52 %.

(103)

Investeringarna ökade med 7 % mellan 2013 och 2014 och minskade sedan med 26 % i slutet av översynsperioden jämfört med 2014. Totalt sett minskade investeringarna med 19 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna under 2013 och 2014 var högre på grund av omstruktureringen av produktionsprocessen för att åstadkomma förbättringar i arbetsflöden, kostnadsrationalisering och effektivitetsvinster. Från 2015 till översynsperioden avsåg de huvudsakliga investeringarna utbyte av utrustning.

(104)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda värde. Den var negativ under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 89 % under 2015 jämfört med 2012, för att sedan minska med 19 % under översynsperioden. Totalt sett ökade räntabiliteten med 70 % under skadeundersökningsperioden, i linje med lönsamhetsutvecklingen.

(105)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade flera indikatorer, såsom produktionsvolym, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och försäljningspris per enhet, små förbättringar. Tillverkningskostnaden per enhet minskade, delvis på grund av effektivitetsvinster och den ökade produktionsvolymen.

(106)

Unionsindustrin gick emellertid med förlust under hela skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet var lågt och räntabiliteten var negativ. Unionsindustrin minskade också sin marknadsandel i en situation med stabil förbrukning.

(107)

Sammanfattningsvis ansåg kommissionen att unionsindustrin fortsatte lida väsentlig skada under översynsperioden.

(108)

Undersökningen visade, såsom beskrivits i skälen 66 till 69, att stora volymer dumpad import från Kina kom in på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Som en följd av detta förblev bariumkarbonat från Kina det mest konsumerade på unionsmarknaden, med en hög och stabil marknadsandel på mellan 59–73 % och 62–80 % under skadeundersökningsperioden.

(109)

Trots att de genomsnittliga priserna på den dumpade importen från Kina ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden låg dessa priser på betydligt lägre nivåer än unionsindustrins priser. Under översynsperioden underskred, såsom beskrivits i skäl 73, den dumpade importen från Kina unionsindustrins priser med 28,7–34,4 %. På grund av de stora volymerna import till kraftigt dumpade priser från Kina som utövade ett betydande pristryck på unionsmarknaden, kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser tillräckligt för att kunna täcka sina tillverkningskostnader. Detta framgår av den målprisunderskridandemarginal som fastställts för importen från Kina, inbegripet antidumpningstullar från ett intervall på 62–71 % till ett intervall på 83–95 %.

(110)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den skadevållande situationen för unionsindustrin måste tillskrivas de stora volymerna import till kraftigt dumpade låga priser från Kina, och att denna import spelat en avgörande roll för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(111)

Undersökningen visade att importen från Kina skedde till dumpade priser under översynsperioden och att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(112)

Eftersom unionsindustrin fortsatte att lida väsentlig skada på grund av importen från Kina gjordes en bedömning av huruvida det fanns sannolikhet för att skadan skulle fortsätta om åtgärderna mot Kina skulle tillåtas upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(113)

För att fastställa sannolikheten för fortsatt skada analyserades flera olika aspekter, nämligen produktion och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, förväntad prisnivå på importen från Kina till unionsmarknaden och den förväntade inverkan på unionsindustrin.

(114)

Såsom nämnts i skäl 28 gjordes analysen till följd av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida, på grundval av artikel 18 i grundförordningen.

(115)

Såsom nämns i skälen 50 till 54 var den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina betydande, ca 280 000 ton. Den outnyttjade kapaciteten motsvarade mer än tre gånger den totala unionsförbrukningen under översynsperioden.

(116)

På grundval av en jämförelse mellan de kinesiska exportpriserna till unionen och till andra tredjelandsmarknader, den fortsatt betydande närvaron av kinesisk export till unionsmarknaden samt de gällande tullarna på andra stora exportmarknader för kinesiska exporterande tillverkare, ansåg kommissionen att unionsmarknaden är attraktiv för de kinesiska exporterande tillverkarna (se skälen 56 till 58).

(117)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att Kinas outnyttjade kapacitet sannolikt kommer att riktas mot unionen om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(118)

För att man skulle få en uppfattning om den sannolika prisnivån för den kinesiska importen av bariumkarbonat till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphävas beaktades prisnivån för importen från Kina till unionen utan antidumpningstullar. Jämförelsen under översynsperioden visade att kinesiska priser utan antidumpningstullar var i genomsnitt omkring 35 % lägre än unionsindustrins priser. För de två företag som beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen låg priserna 33–38 % respektive 28–32 % lägre än unionsindustrins priser. För de återstående kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av den övriga tullsatsen var prisskillnaden 40 till 46 % lägre än unionsindustrins priser.

(119)

Dessutom analyserades prisnivåerna för exporten av bariumkarbonat från Kina till andra tredjeländer. De kinesiska priserna till andra tredjeländer visade sig i genomsnitt vara cirka 25–45 % lägre än unionsindustrins priser.

(120)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att importen från Kina med stor sannolikhet kommer att utöva ett pristryck på unionsindustrin om åtgärderna skulle upphävas som är ännu större än det pristryck de utövade under översynsperioden.

(121)

Baserat på ovanstående uppgifter kommer de kinesiska exporterande tillverkarna i en situation utan antidumpningsåtgärder att ha ett incitament att avsevärt öka importvolymen till unionsmarknaden till låga dumpade priser, vilket skulle leda till ett pristryck nedåt på de rådande priserna i unionen.

(122)

En ökning av importvolymen från Kina – som är sannolik med tanke på den tillgängliga outnyttjade kapaciteten – skulle i kombination med det förväntade fortsatta pristrycket sannolikt ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins situation.

(123)

Om detta scenario förverkligas är det osannolikt att unionsindustrin kommer att kunna sänka sina priser. En indikation i detta avseende ges av det faktum att unionsindustrin under skadeundersökningsperioden inte minskade sina försäljningspriser, ens i en situation med minskande tillverkningskostnader, eftersom priserna redan var lägre än kostnaderna.

(124)

Dessutom, om unionsindustrin i ett sådant scenario skulle behålla sina prisnivåer, är det sannolikt att den skulle förlora försäljningsvolym och marknadsandel eftersom väsentligt större importvolymer från Kina sannolikt skulle komma in på marknaden till ännu lägre priser.

(125)

Som ett resultat skulle unionsindustrin behöva sänka sin produktionsnivå, vilket i hög grad skulle påverka dess produktionskostnad och lönsamhet, eftersom tillverkningen av bariumkarbonat är kapitalintensiv och de fasta kostnaderna per ton skulle att öka väsentligt.

(126)

Effekten av förändringar i produktionsvolymen på unionsindustrins lönsamhet observerades under skadeundersökningsperioden. 2014 ledde en ökning av produktionen med 20 % till en stor förbättring av unionsindustrins lönsamhet, medan minskningen av produktionsvolymen med 8 % under översynsperioden hade en negativ effekt på lönsamheten, som minskade även den. Varje minskning av tillverkningsvolymen skulle därför leda till en ökning av de fasta kostnaderna per ton, samtidigt som en sådan kostnadsökning inte kan avspeglas i en ökning av försäljningspriserna, på grund av det pristryck som utövas av importen från Kina. Detta skulle leda till ytterligare försämrad lönsamhet inom unionsindustrin, som redan gick med förlust under översynsperioden.

(127)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att situationen för unionsindustrin, som redan hade lidit väsentlig skada, skulle försämras ytterligare om åtgärderna skulle upphävas, eftersom unionsindustrin inte skulle kunna konkurrera med den ökade volymen av import från Kina som säljs till skadevållande dumpade priser. Därför är det på medellång sikt sannolikt att den enda unionstillverkaren inte skulle ha något annat val än att upphöra med sin verksamhet.

(128)

Kommission drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att skadan skulle fortsätta om åtgärderna upphävs.

(129)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna på import av den produkt som översynen gäller skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(130)

De gällande antidumpningsåtgärderna har gjort det möjligt för unionsindustrin att upprätthålla tillverkningen av bariumkarbonat i unionen. Unionsindustrin lyckades emellertid inte återhämta sig helt från den tidigare skadevållande situationen och lönsamheten förblev negativ.

(131)

Importen från Kina svarade visserligen fortfarande för en stor marknadsandel under skadeundersökningsperioden, med en negativ inverkan på unionsindustrins situation, men åtgärderna skyddade ändå unionsindustrin i synnerhet från de flesta av kinesiska exporterande tillverkare som för närvarande omfattas av den övriga tullsatsen. Undersökningen visade emellertid att det är sannolikt att kinesiska exporterande tillverkare åter skulle komma in på unionsmarknaden med ännu högre volymer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(132)

Undersökningen visade att unionsindustrin investerade för att rationalisera produktionsprocessen och säkerställa bärkraftigheten i en anläggning där två produkter, bariumkarbonat och strontiumkarbonat, tillverkas parallellt. Såsom förklaras i skäl 93 är produktionskostnaderna för dessa två produkter beroende av varandra eftersom särskild utrustning i vissa delar av processen används för båda produkterna. Den kombinerade produktionen gör det möjligt för unionsindustrin att sprida ut de stora fasta kostnaderna över hela anläggningen.

(133)

Om åtgärderna skulle upphävas skulle unionsindustrins ansträngningar att rationalisera sina kostnader gå förlorade då de fasta kostnaderna skulle öka på grund av den minskade försäljningen och produktionsvolymen, såsom beskrivs i skäl 126. Detta skulle allvarligt hota bariumkarbonatproduktionens ekonomiska bärkraftighet, och till följd av detta kan den tvingas upphöra med produktionen. Detta kommer också att få negativa konsekvenser för strontiumkarbonatproduktionen av de anledningar som anges i skäl 132.

(134)

På grund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärderna mot den dumpade importen från Kina bibehålls.

(135)

Kommissionen sände frågeformulär till sex icke-närstående importörer som gav sig till känna, såsom beskrivits i skälen 16 och 18. Ingen av dem samarbetade emellertid i undersökningen.

(136)

Det framkom inga faktorer under undersökningen som visade att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan på situationen för de icke-närstående importörerna.

(137)

Vid inledandet kontaktade kommissionen alla kända användare och uppmanade dem att samarbeta. Åttiosex företag gav sig till känna, såsom beskrivs i skäl 18, och frågeformulär skickades till samtliga. Femton användare besvarade frågeformuläret.

(138)

Av dessa femton användare var det bara fem som lämnade in ett fullständigt svar. De återstående tio användarna underlät att tillhandahålla en icke-konfidentiell version av sina svar på frågeformuläret, vilket krävs enligt artikel 19.2 i grundförordningen. Deras svar kunde därför inte beaktas i enlighet med artikel 19.3 i grundförordningen.

(139)

Importen från de fem samarbetsvilliga användare som lämnade fullständiga svar på frågeformuläret svarade för omkring 6 % av unionsindustrins försäljning i unionen och 10 % av den totala importen från Kina. Detta motsvarade ca 8 % av den totala förbrukningen i unionen. De samarbetsvilliga användarna var verksamma inom sektorerna för keramisk fritta och glasyrer, kemikalier, glas och kristall samt elektroteknik, dvs. några av de största användningsområdena för bariumkarbonat.

(140)

Undersökningen visade att bariumkarbonat endast utgör mellan 1,4 % och 2,6 % av den totala produktionskostnaden för de samarbetsvilliga användarna, beroende på kraven på slutprodukten. Följaktligen bedöms effekten av åtgärderna på dessa användare som relativt begränsad.

(141)

En användare hävdade att antidumpningsåtgärderna inverkade negativt på produktionskostnaderna och att dess konkurrenskraft därmed påverkades negativt. Såsom anges i skäl 140 stöddes inte detta av de uppgifter som framkommit under undersökningen och detta argument avvisades därför.

(142)

På grundval av det ovanstående var det inget som tydde på att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan på situationen för användarna.

(143)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte fortsätta tillämpa de gällande antidumpningsåtgärderna.

(144)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter. Det inkom inga synpunkter.

(145)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av bariumkarbonat med ursprung i Kina och som infördes genom förordning (EU) nr 831/2011 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(146)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.