C_202505511SV.000101.fmx.xml

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE

Vägledning om genomförandet av den sociala klimatfonden

(C/2025/5511)

INNEHÅLL 1

Inledning

II.

Inrätta och utnämna myndigheter

Myndigheter som deltar i genomförandet av den sociala klimatplanen

Myndigheter som anförtrotts genomförandet av den sociala klimatplanen

Den eller de myndigheter som ansvarar för undertecknandet av den förvaltningsförklaring som åtföljer betalningsansökningarna

Organ med ansvar för revisioner av system och verksamhet

Kompletterande organ

Organ som ansvarar för att samordna utarbetandet och övervakningen av den sociala klimatplanen

Medlemsstaternas utnämningar

Revisionsarbete som ska utföras nationellt om myndigheterna inte omfattas av artikel 11.3 i förordningen om den sociala klimatfonden eller faciliteten för återhämtning och resiliens

Kommissionens godtagande av utnämningen av myndigheter

III.

Förberedelser för genomförandet av den sociala klimatplanen

Inrättande av en nationell samordningskommitté

Deltagande av regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets intressenter

IV.

Övervakning av genomförandet

Gemensamma indikatorer

Gemensamma indikatorer som används som delmål och mål

Rapportering vartannat år om framstegen i genomförandet

Åtaganden för anslaget

Kommissionens genomförandebeslut i kombination med det fleråriga finansieringsbeslutet

Rättsliga åtaganden

Enskilda budgetåtaganden

Tillbakadraganden och återstående anslag

VI.

Betalningsansökningar

Inlämning av betalningsansökningar

Förvaltningsförklaring

Sammanfattning av revisioner

VII.

Kommissionens bedömning och behandling av betalningsansökningar

Förhandsdefinition av utbetalningsbelopp

Positiv bedömning och utbetalning

Tillfredsställande uppnående av ett delmål eller mål

Negativ bedömning av delmål och mål, avbrytande av utbetalningar

Avvikelse från ursprungligen beräknade kostnader

Proportionella utbetalningar vid begränsade resurser

Allvarliga brister och hävande av överenskommelsen

VIII.

Skydd av EU:s ekonomiska intressen

Förvaltnings- och kontrollsystem

Förebyggande av bedrägerier

Intressekonflikter

Konsekvenser vid bristande efterlevnad

Förebyggande av dubbelfinansiering och komplementaritet med andra finansieringsinstrument

Utformningsfasen

Genomförandefasen

Kommissionens roll

Förenlighet med EU:s regler för statligt stöd

Efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling

IX.

Digitala system samt insamling och lagring av uppgifter om slutmottagarna av anslag

Gemensamt digitalt system för registrering av relevant information om genomförandet av åtgärder och investeringar

Användning av ett elektroniskt system för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Insamling, registrering och lagring av uppgifter om slutmottagare

Garantier, revision och kontroll

Bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemen

XI.

Minskat ekonomiskt stöd och återkrav

XII.

Utvärdering av Sociala klimatfonden och bedömning av de sociala klimatplanernas lämplighet

Utvärdering av Sociala klimatfonden

Bedömning av de sociala klimatplanernas lämplighet

Investeringar i hållbarhet

XIII.

Information, kommunikation och synlighet

Synlighet och information till slutmottagarna

Offentliggörande av uppgifter om slutmottagare samt om åtgärder och investeringar som genomförts inom ramen för den sociala klimatfonden

Kommunikationsstrategi för den sociala klimatplanen

Övergripande kommunikationsåtgärder på europeisk nivå

I. Inledning

Målet med den sociala klimatfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 (1) (förordningen om den sociala klimatfonden), är att bidra till en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet.

Den sociala klimatfonden är särskilt avsedd att hantera de sociala konsekvenserna av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG (direktivet om EU:s utsläppshandelssystem) (2). Det nya system för handel med utsläppsrätter (ETS2) som har inrättats genom kapitel IVa i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem omfattar byggnads- och vägtransportsektorerna samt småindustrisektorer som inte omfattades av EU:s befintliga system för handel med utsläppsrätter. Den sociala klimatfonden ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna så att de kan hjälpa utsatta hushåll, utsatta transportanvändare och utsatta mikroföretag som drabbas särskilt hårt av ökade kostnader för fossil energi och transport till följd av genomförandet av ETS2.

Syftet med denna vägledning är att hjälpa medlemsstaterna att genomföra sin sociala klimatplan i enlighet med förordningen om den sociala klimatfonden. Denna vägledning kompletterar vägledningen om de sociala klimatplanerna (3) och den tekniska vägledningen om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada (4) och dess bilagor (5).

Denna vägledning föregriper inte framtida rättsliga bestämmelser inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2027. Denna vägledning kommer vid behov att ses över för anpassning till eventuella framtida rättsliga bestämmelser som är tillämpliga enligt den fleråriga budgetramen efter 2027, inbegripet eventuella ändringar av genomförandemetoden, och för att säkerställa att åtgärderna och investeringarna fortsätter att genomföras på ett effektivt sätt.

I enlighet med artikel 4.1 och skäl 17 i förordningen om den sociala klimatfonden ska varje medlemsstat lämna in sin sociala klimatplan till kommissionen senast den 30 juni 2025.

Inom ramen för den sociala klimatfonden kommer 65 miljarder euro att anslås för perioden 1 januari 2026–31 december 2032. Fonden kommer att uppgå till minst 86,7 miljarder euro i form av obligatoriska bidrag från medlemsstaterna som utgör minst 25 % av de beräknade totala kostnaderna för deras sociala klimatplaner. Den sociala klimatfonden ska börja användas den 1 januari 2026, minst ett år innan ETS2 blir fullt operativt och två år innan den nya fleråriga budgetramen börjar tillämpas 2028. Denna tidiga start kommer att bidra till ett smidigt införande av ETS2.

Tidsfristen för införlivande av direktiv (EU) 2023/959, genom vilken ETS2 inrättades, var den 30 juni 2024 (6). I enlighet med artikel 16.3 a i i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen att bedöma de sociala klimatplanernas relevans genom att beakta om de utgör ett lämpligt svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare till följd av ETS2. Om ETS2 inte införlivas kan de sociala klimatplanerna därför inte uppfylla kravet på relevans eller den sociala klimatfondens övergripande mål.

Om en medlemsstat formellt lämnar in sin sociala klimatplan men inte har införlivat direktiv (EU) 2023/959, genom vilken ETS2 inrättades, kommer kommissionen inte att kunna bedöma den inlämnade planen. I ett sådant fall, särskilt om medlemsstaten inte har fastställt de rättsliga skyldigheterna för de reglerade enheterna på sitt territorium att överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras verifierade utsläpp, kommer den sociala klimatplanen att betraktas som irrelevant eftersom inga sociala konsekvenser, såsom krävs enligt artikel 16.3 a i i förordningen om den sociala klimatfonden, kan påvisas. I ett sådant fall kommer kommissionen att utfärda ett genomförandebeslut med en negativ bedömning av den sociala klimatplanen i enlighet med artikel 17.4 i förordningen om den sociala klimatfonden.

II. Inrätta och utnämna myndigheter

I enlighet med artiklarna 11.3 och 21.1 och bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden ska varje medlemsstat införa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll. Detta inbegriper utnämning av de myndigheter och organ som ansvarar för de olika aspekterna av genomförandet av den sociala klimatplanen och revisionen av system och verksamhet som hör samman med den sociala klimatplanen.

För att bygga vidare på befintliga erfarenheter och minska den administrativa bördan får medlemsstaterna – förutsatt att det medges enligt deras rättsliga ramar och regelverk och godkänns av kommissionen – utse en enda myndighet som ska utföra de funktioner som anges i punkterna a och b nedan: samordna utarbetandet och övervakningen av den sociala klimatplanen, genomföra den sociala klimatplanen, underteckna förvaltningsförklaringen och utarbeta betalningsansökningarna till kommissionen. Medlemsstaterna kan till exempel anförtro myndigheter som förvaltar de sammanhållningspolitiska programmen eller faciliteten för återhämtning och resiliens genomförandet av den sociala klimatplanen. Medlemsstaterna ska också utnämna ett eller flera organ som ska utföra revisioner av system och verksamhet på ett sådant sätt att dess/deras funktionella oberoende säkerställs.

a. Myndigheter som deltar i genomförandet av den sociala klimatplanen

Följande funktioner hos de myndigheter som deltar i genomförandet av den sociala klimatplanen definieras särskilt i förordningen om den sociala klimatfonden inklusive bilaga III. Följande funktioner ska utföras:

1. Myndigheter som anförtrotts genomförandet av den sociala klimatplanen

—	Förvalta de åtgärder och/eller investeringar som beskrivs i de sociala klimatplanerna för att uppnå målen samt fördela tillhörande ansvarsområden och funktioner.

—

Säkerställa att det finns tillförlitliga system för att skydda EU:s ekonomiska intressen, med särskild tonvikt på att förebygga, upptäcka, rapportera och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter, samt säkerställa efterlevnad av tillämpliga regler, särskilt reglerna om statligt stöd och offentlig upphandling. Detta inbegriper att snabbt upptäcka och åtgärda eventuella oriktigheter.

—	Införa effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden för bedrägeribekämpning som är anpassade efter de risker som identifierats i en strategi för bedrägeribekämpning.

—

Genomföra förvaltningskontroller för att, genom skrivbordsgranskningar och kontroller på plats, kontrollera att den sociala klimatfondens delmål och mål uppnås och att det inte förekommer några allvarliga oriktigheter, dvs. bedrägerier, korruption eller intressekonflikter, eller någon dubbelfinansiering.

—	Bekräfta och lämna bevis till kommissionen på att målen och delmålen faktiskt uppnås och föra dialog med kommissionen om hur genomförandet fortskrider.

—	Säkerställa att slutmottagarna av anslagen får de belopp de har rätt till, förutsatt att finansiering finns tillgänglig.

—	Samla in och på ett säkert sätt lagra uppgifter och all annan väsentlig information i enlighet med artikel 21.2 d i förordningen om den sociala klimatfonden, inbegripet revisions- och kontrollresultat och uppföljningar av dessa, för att säkerställa en tillförlitlig verifieringskedja.

—	Samla in och på ett säkert sätt lagra uppgifter om åtgärder och investeringar samt deras delmål och mål i enlighet med artikel 21.2 d iv i förordningen om den sociala klimatfonden.

—	Samla in uppgifter om framstegen i genomförandet av den sociala klimatplanen och om gemensamma indikatorer i enlighet med artikel 24.1 i förordningen om den sociala klimatfonden för att säkerställa en effektiv övervakning.

—	Genomföra de informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder som beskrivs i artikel 23 i förordningen om den sociala klimatfonden, inbegripet att offentliggöra uppgifter om slutmottagarna på en enda webbplats, om denna uppgift inte anförtros en nationell samordningsmyndighet.

De myndigheter som ansvarar för genomförandet av de sociala klimatplanerna kan vara nationella, regionala eller lokala, beroende på vilka nationella rättsliga ramar och regelverk som gäller och vilken typ av åtgärder och investeringar som ingår i den sociala klimatplanen. Det är upp till medlemsstaterna att besluta hur ansvaret ska fördelas mellan myndigheterna, med beaktande av behovet av att säkerställa ett effektivt genomförande av den sociala klimatplanen på så sätt att utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare kan dra nytta av åtgärderna och investeringarna.

Om regionala myndigheter får i uppdrag att genomföra den sociala klimatplanen har de samma typer av ansvarsområden som de nationella myndigheterna.

2. Den eller de myndigheter som ansvarar för undertecknandet av den förvaltningsförklaring som åtföljer betalningsansökningarna

Den eller de myndigheter som ansvarar för att underteckna den förvaltningsförklaring som åtföljer betalningsansökningarna ska utföra de funktioner som anges nedan.

—	Säkerställa att effektiva och proportionella åtgärder vidtas för att skydda EU:s ekonomiska intressen, med beaktande av identifierade risker.

—	Konsolidera och övervaka de verkställande myndigheternas arbete för att säkerställa den nationella klimatplanens överensstämmelse och kvalitet.

—	Ge kommissionen garantier för att genomförandet av den sociala klimatplanen överensstämmer med tillämpliga standarder, regler och förordningar.

—	Bekräfta att betalningsansökningar endast avser slutförda delmål och mål för att säkerställa uppgifternas riktighet, tillförlitlighet och äkthet. Detta inbegriper att elektroniskt registrera alla verifieringselement i enlighet med gällande regler och förfaranden.

—	Kontrollera av att eventuella oriktigheter kopplade till betalningsansökningar som fastställts i de slutliga revisions- och kontrollrapporterna har åtgärdats och korrigerats på lämpligt sätt hos de berörda slutmottagarna.

Den 18 april 2023 gjorde kommissionen ett uttalande (7) om medlagstiftarnas överenskommelse under bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden. I detta uttalande betonas att om flera myndigheter anförtros ansvaret att underteckna de förvaltningsförklaringar som åtföljer betalningsansökningarna kan detta leda till ineffektivitet och en urvattning av ansvaret samt skapa förvirring om myndigheternas roller.

3. Organ med ansvar för revisioner av system och verksamhet

Det eller de organ som granskar systemen och verksamheten ansvarar för de uppgifter som anges nedan.

—	Genomföra systemrevisioner av förvaltnings- och kontrollsystemets funktion och revisioner av verksamheten för att ge kommissionen rimliga garantier för att de delmål och mål som omfattas av betalningsansökningarna har uppnåtts.

—	Kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen och utnämningen av myndigheter fungerar effektivt i enlighet med nyckelkraven i förordningen om den sociala klimatfonden och bilaga III till den förordningen.

—

Säkerställa att deras arbete omfattar alla relevanta faktorer för att garantera att EU:s ekonomiska intressen skyddas genom att få garantier för att det finns system för att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt säkerställa efterlevnad av kraven för den inre marknaden (reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd).

—	Utföra allt revisionsarbete i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

—

Tillhandahålla en sammanfattning av genomförda revisioner och vidtagna åtgärder för varje betalningsansökan för att skydda EU:s intressen, med fokus på

—	avsaknaden av intressekonflikter,

—	genomförandet av bedrägeribekämpningsåtgärder,

—	förebyggandet av korruption och dubbelfinansiering.

Revisionsmyndigheten måste vara en myndighet, även om vissa revisionsuppgifter kan delegeras eller läggas ut på entreprenad till offentliga eller privata organ som står under revisionsmyndighetens tillsyn och ansvar.

b. Kompletterande organ

Såsom anges i vägledningen om de sociala klimatplanerna, och med tanke på den sociala klimatfondens sektorsövergripande karaktär, uppmuntras medlemsstaterna att inrätta ett nationellt samordningsorgan för de sociala klimatplanerna.

1. Organ som ansvarar för att samordna utarbetandet och övervakningen av den sociala klimatplanen

Enligt artikel 6.3 i förordningen om den sociala klimatfonden ska de sociala klimatplanerna vara förenliga med den information som inkluderas i och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för andra EU-program och annan EU-lagstiftning. I detta syfte uppmuntras medlemsstaterna att inrätta ett särskilt organ som säkerställer en övergripande samordning inom de olika områdena.

Det nationella samordningsorganet kan utföra följande funktioner:

—	Säkerställa att den sociala klimatplanen är förenlig med andra nationella politiska initiativ.

—

Säkerställa överensstämmelse och komplementaritet mellan den sociala klimatplanen och handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, sammanhållningspolitiska program, planen för återhämtning och resiliens, den nationella byggnadsrenoveringsplanen, den nationella energi- och klimatplanen och planen för en rättvis omställning.

—	Samordna arbetet med de myndigheter som ansvarar för en effektiv planering och ett effektivt genomförande av åtgärderna och den eller de myndigheter som ansvarar för att underteckna förvaltningsförklaringen för att följa upp betalningsansökningar på ett effektivt sätt.

—	Medla mellan de myndigheter som ansvarar för genomförandet för att lösa genomförandeproblem.

—	Fungera som en enda kontaktpunkt för kommissionens avdelningar, Europeiska revisionsrätten och andra relevanta EU-organ eller EU-institutioner.

—	Utöva tillsyn över periodisk övervakning och rapportering (i enlighet med artikel 24 i förordningen om den sociala klimatfonden) och periodiska utvärderingar när så är lämpligt.

—	Säkerställa att kommunikationsåtgärder genomförs för att öka medvetenheten om EU:s stöd och sprida information om åtgärder som vidtagits inom ramen för den sociala klimatplanen.

—	Övervaka offentliggörandet av uppgifter om slutmottagare (och om entreprenörer och underleverantörer om slutmottagaren är en upphandlande myndighet) för att säkerställa insyn.

Oavsett vilken eller vilka myndigheter som utför dessa förvaltningsfunktioner måste en effektiv åtskillnad mellan dem och det organ som utför revisionsfunktioner säkerställas för att möjliggöra lämpliga och oberoende revisioner av system och verksamhet.

c. Medlemsstaternas utnämningar

Den eller de myndigheter som nämns i punkt a i detta avsnitt måste utnämnas i enlighet med bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden och den nationella ramen. Utnämningen av samordningsorganet enligt punkt b måste ske i enlighet med den nationella ramen. Utnämningsförfarandet enligt bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden är inte tillämpligt.

I enlighet med artikel 11.3 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen, om en medlemsstat beslutar att anförtro genomförandet av den sociala klimatplanen till en myndighet som förvaltar de sammanhållningspolitiska programmen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (8) (förordningen om gemensamma bestämmelser), att anse att de befintliga förvaltnings- och kontrollsystemen uppfyller kraven i förordningen om den sociala klimatfonden.

Denna bestämmelse gäller nationella, regionala och andra myndigheter.

Mot bakgrund av de synergieffekter som skapas genom denna bestämmelse och karaktären hos de uppgifter som utförs av andra typer av myndigheter inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen och faciliteten för återhämtning och resiliens kan kommissionen tillämpa ett förenklat förfarande i flera andra situationer, såsom beskrivs nedan.

Myndigheter som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser

i)	En förvaltande myndighet enligt förordningen om gemensamma bestämmelser utses till den myndighet som ansvarar för att underteckna de förvaltningsförklaringar som åtföljer betalningsansökningar enligt förordningen om den sociala klimatfonden.

ii)

Ett förmedlande organ enligt förordningen om gemensamma bestämmelser utses till den myndighet som ska genomföra den sociala klimatplanen i enlighet med förordningen om den sociala klimatfonden, förutsatt att det förmedlande organet har getts i uppdrag att utföra alla den förvaltande myndighetens uppgifter som är relevanta för de sammanhållningspolitiska programmen.

iii)	En revisionsmyndighet enligt förordningen om gemensamma bestämmelser utses till det organ som ska utföra revisionerna i enlighet med förordningen om den sociala klimatfonden.

Myndigheter som omfattas av faciliteten för återhämtning och resiliens

På grund av likheterna med de förvaltnings- och kontrollstrukturer och förfaranden som inrättats på nationell och regional nivå för att förvalta faciliteten för återhämtning och resiliens skulle strukturerna för faciliteten för återhämtning och resiliens också kunna användas (om de inte är desamma som de myndigheter som genomför de sammanhållningspolitiska programmen) för att direkt genomföra åtgärder inom ramen för de sociala klimatplanerna. I sådana fall kommer de befintliga förvaltnings- och kontrollsystem som har inrättats av medlemsstater att anses uppfylla kraven i förordningen om den sociala klimatfonden.

Varje medlemsstat ska formellt lämna in förteckningen över de myndigheter som ansvarar för uppgifter inom ramen för den sociala klimatfonden till kommissionen, antingen när de lämnar in sin sociala klimatplan eller senare, innan myndigheterna utnämns, och säkerställa att följande aspekter har kontrollerats och bekräftats:

a)	Myndigheterna har det rättsliga mandatet på nationell nivå.

b)	Myndigheterna har de resurser och den kapacitet som krävs för de ytterligare uppgifter som ska utföras inom ramen för den sociala klimatfonden.

c)	Medlemsstaterna ska se till att genomförandet av den sociala klimatplanen inte äventyrar genomförandet av de andra EU-fonder som de myndigheter som nyligen anförtrotts uppgifter inom ramen för den sociala klimatfonden ansvarar för.

d)	Medlemsstaterna ska se till att de tillämpliga kraven i bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden uppfylls.

Om de utnämnda myndigheterna inte är myndigheter som förvaltar de sammanhållningspolitiska programmen enligt artikel 11.3 i förordningen om den sociala klimatfonden, eller faciliteten för återhämtning och resiliens, kommer kommissionen att erkänna myndighetens lämplighet att fullgöra den roll som medlemsstaten har tilldelat den från fall till fall, såsom beskrivs i avsnitt II.d i denna vägledning.

Under alla omständigheter måste alla myndigheter som är involverade i genomförandet av EU:s sammanhållningspolitiska fonder och/eller faciliteten för återhämtning och resiliens vilka uppvisar betydande brister som bekräftats antingen av kommissionen, Europeiska revisionsrätten eller ett annat nationellt revisionsorgan uteslutas från det förenklade utnämningsförfarande som nämns ovan.

d. Revisionsarbete som ska utföras nationellt om myndigheterna inte omfattas av artikel 11.3 i förordningen om den sociala klimatfonden eller faciliteten för återhämtning och resiliens

Alla enheter som ansvarar för att genomföra den sociala klimatplanen och/eller underteckna förvaltningsförklaringen inom ramen för den sociala klimatfonden och som inte tidigare har varit involverade i sammanhållningspolitiska program eller faciliteten för återhämtning och resiliens (enligt beskrivningen ovan) ska vara föremål för revision av revisionsmyndigheten. Vid denna revision ska det bedömas om myndigheterna uppfyller de kriterier för system för intern kontroll som anges i bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden innan utnämningsförfarandet har slutförts. Revisioner måste också utföras av alla enheter med bekräftade betydande brister (9) i genomförandet av sammanhållningspolitiska fonder eller faciliteten för återhämtning och resiliens som medlemsstaten ändå beslutar att utnämna.

Det bör noteras att bedömningen av efterlevnaden av nyckelkraven i bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden avser huruvida förvaltnings- och kontrollsystemet är utformat på lämpligt sätt. Det innebär att kommissionen behöver ett uttalande om systemens utformning för att kunna godta utnämningen av en myndighet. I detta skede krävs det dock inget uttalande om förvaltnings- och kontrollsystemets faktiska effektivitet. Revisionens omfattning och mål beskrivs närmare i avsnitt X i denna vägledning.

Om tillräckliga garantier inte kan fås innan den sociala klimatplanen antas ska den sociala klimatplanen inkludera ett delmål som ska uppnås innan någon utbetalning görs, vilket innebär att revisionsmyndigheten måste lämna ett revisionsuttalande utan reservation om dessa enheter. Om medlemsstaten inte föreslår ett sådant delmål i den sociala klimatplanen kommer kommissionen att efterfråga ett sådant delmål när den bedömer den sociala klimatplanen, i enlighet med artikel 17.3 c i förordningen om den sociala klimatfonden.

e. Kommissionens godtagande av utnämningen av myndigheter

Kommissionen kommer i princip att godta det utnämningsförfarande som beskrivs i punkt a i detta avsnitt utan ytterligare kontroll om den utnämnda revisionsmyndigheten redan ger garantier inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen eller faciliteten för återhämtning och resiliens.

Om medlemsstaten beslutar att till revisionsmyndighet utnämna en ny enhet, som inte har tidigare erfarenhet av att granska vare sig de sammanhållningspolitiska fonderna eller faciliteten för återhämtning och resiliens, kommer kommissionen att granska utformningen av den utnämnda revisionsmyndigheten och eventuellt av andra organ som ansvarar för att genomföra den sociala klimatplanen. Kommissionen kommer att kontrollera efterlevnaden av förordningen om den sociala klimatfonden och internationella revisionsstandarder så snart som möjligt och eventuellt som en del av bedömningen av den sociala klimatplanen eller kort efter dess formella antagande.

Enligt artikel 17.3 c i förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaterna åtgärda eventuella brister i systemen för intern kontroll innan den första utbetalningen görs. Om tillräckliga garantier inte kan fås innan den sociala klimatplanen antas ska planen inkludera en ytterligare åtgärd (ett delmål) som innebär att kommissionens bedömning av dessa revisionsmyndigheter som inte har någon tidigare erfarenhet av att granska vare sig de sammanhållningspolitiska fonderna eller faciliteten för återhämtning och resiliens måste vara positiv. Om medlemsstaten inte föreslår ett sådant delmål i den sociala klimatplanen kommer kommissionen att efterfråga ett när den bedömer den sociala klimatplanen (artikel 17.3 c i förordningen om den sociala klimatfonden). Detta delmål måste uppnås innan den första utbetalningen görs.

III. Förberedelser för genomförandet av den sociala klimatplanen

a. Inrättande av en nationell samordningskommitté

Enligt artikel 21.1 i förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll. I bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden beskrivs utnämningen av myndigheter och förfaranden som säkerställer att dessa myndigheter får garantier.

För att underlätta samarbetet med berörda parter uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla en plattform för nationell samordning av genomförandet av den sociala klimatplanen så att dialogen med berörda parter organiseras på ett sätt som skapar tydlighet kring tidsfrister, hur berörda parter kan delta i dialogen och samordningen på nationell nivå. Inrättandet av en sådan plattform kommer att underlätta arbetet i det organ som ansvarar för att samordna utarbetandet och övervakningen av den nationella sociala klimatplanen.

En nationell samordningskommitté kan inrättas som omfattar de strukturer som medlemsstaten inrättat för att förvalta, samordna och genomföra sin sociala klimatplan och diskutera den med berörda parter. Förutom att främja ett effektivt genomförande av den sociala klimatplanen skulle en sådan samordningskommitté säkerställa att den sociala klimatplanen genomförs i överensstämmelse med andra nationella strategier, EU:s andra finansieringsprogram och EU:s politik.

En nationell samordningskommitté skulle bland annat kunna utföra följande uppgifter:

—	Övervaka framstegen i genomförandet av den sociala klimatplanen och uppnåendet av delmålen och målen.

—	Hantera specifika problem och utmaningar som påverkar resultaten av åtgärderna och investeringarna.

—	Bedöma den sociala klimatplanens bidrag till hanteringen av de utmaningar som har identifierats i medlemsstatens nationella energi- och klimatplan eller andra instrument och program som påverkar Sociala klimatfonden.

—	Övervaka genomförandet av utvärderingar.

—	Övervaka rapporteringen av resultat- och kontextindikatorer, genomförandet av utvärderingar och sammanfattningar av utvärderingar samt uppföljningen av resultat.

—	Säkerställa att kommunikations- och synlighetsåtgärder vidtas och att framsteg görs när det gäller att bygga upp de offentliga institutionernas administrativa kapacitet.

—	Övervaka samarbetspartners och stödmottagares deltagande för att säkerställa ett effektivt deltagande av viktiga berörda parter och främja partnerskapsprincipen.

En sådan kommitté skulle också kunna främja en diskussion kring den metod som används för att se över delmålen och målen och om rapporteringen vartannat år om genomförandet av den sociala klimatplanen eller eventuella ändringar av planen. Slutligen skulle kommissionen kunna lägga fram förslag för de myndigheter som ansvarar för genomförandet av den sociala klimatplanen, särskilt om möjliga sätt att minska byråkratin för slutmottagarna och förbättra åtgärdernas och investeringarnas effektivitet.

Den nationella samordningskommittén ska anpassas efter medlemsstatens särskilda behov, institutionella ramar och styrningsstrukturer. En sådan kommittés möjligheter att effektivt stödja genomförandet av den sociala klimatplanen och uppnå de önskade resultaten skulle bero på faktorer som graden av delaktighet från berörda parter, de administrativa förfarandenas effektivitet och anpassningsbarheten.

Medlemsstaterna uppmuntras med kraft att i sin nationella samordningskommitté inkludera företrädare för relevanta ministerier och byråer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter samt från kommissionen.

Varje nationell samordningskommitté bör anta en särskild arbetsordning, inbegripet bestämmelser om förebyggande av intressekonflikter och tillämpning av öppenhetsprincipen. Arbetsordningen ska styra den nationella kommitténs beslutsprocess i enlighet med relevant nationell ram. Kommittén ska sammanträda minst en gång per år, med ad hoc-möten som anordnas när det finns relevanta frågor som påverkar framstegen mot att uppnå den sociala klimatplanens mål.

b. Deltagande av regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets intressenter

För att säkerställa ett effektivt genomförande och en konsekvent övervakning av den sociala klimatplanen uppmuntras medlemsstaterna med kraft att involvera olika berörda parter, särskilt regionala och lokala intressenter, under hela genomförandeprocessen.

Involveringen av lokala och regionala myndigheter och berörda parter i genomförandet av den sociala klimatplanen i) säkerställer egenansvar och engagemang för genomförandet av den sociala klimatplanen, ii) bidrar till att säkerställa att åtgärderna och investeringarna riktar sig till utsatta hushåll och utsatta mikroföretag som i slutändan bör gynnas av den sociala klimatplanen, och iii) återspeglar det faktum att många investeringar som finansieras av Sociala klimatfonden kommer att genomföras på lokal och regional nivå (energirenoveringar, kollektivtrafik osv.).

Utöver regionala och lokala berörda parter ska organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter, sektorsföreträdare och andra enheter som kan säkerställa ett tillräckligt brett spektrum av synpunkter och en heltäckande övervakning av genomförandeprocessen involveras under hela genomförandet av den sociala klimatplanen.

IV. Övervakning av genomförandet

Ramen för övervakning av genomförandet av den sociala klimatplanen fastställs i artikel 24 i förordningen om den sociala klimatfonden. Där anges att medlemsstaterna vartannat år ska rapportera till kommissionen om genomförandet av sin sociala klimatplan tillsammans med sin nationella energi- och klimatlägesrapport. I sin lägesrapport vartannat år ska medlemsstaterna inkludera de relevanta gemensamma indikatorer som anges i bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden.

Kommissionen ska också övervaka genomförandet av Sociala klimatfonden och mäta framstegen mot uppnåendet av dess mål. På det hela taget ska övervakningen av genomförandet vara målinriktad, och proportionella rapporteringskrav ska tillämpas för slutmottagarna av finansiering från Sociala klimatfonden. Kommissionen kommer att använda de gemensamma indikatorerna för rapportering samt för övervakning och utvärdering av Sociala klimatfonden.

En effektiv övervakning av genomförandet av de sociala klimatplanerna och en tydlig och öppen rapportering är avgörande för att säkerställa insyn och redovisningsskyldighet gentemot berörda parter och allmänheten och för att informera om framstegen och de resultat som uppnås. En sådan rapportering om den sociala klimatfonden på aggregerad nivå kräver enhetliga och jämförbara uppgifter baserade på tillförlitliga övervaknings- och datainsamlingsförfaranden. Övervakning kan också bidra till att förutse flaskhalsar i genomförandet och underlätta utvecklingen av riskreducerande åtgärder, eller bidra till att identifiera god praxis. Med effektiv övervakning är det också möjligt att mäta de övergripande framstegen mot att uppnå Sociala klimatfondens mål och att tillhandahålla en evidensbas för senare utvärderingar av Sociala klimatfonden (se avsnitt VII). De två huvudkomponenterna i övervakningsramen för den sociala klimatfonden presenteras i tabell 1.

Tabell 1

Huvudkomponenter i övervakningsramen för den sociala klimatfonden

	Delmål och mål	Gemensamma indikatorer
Betalningsansökan	Medlemsstaterna lämnar uppdateringar (upp till två gånger om året) om de delmål och mål som har uppnåtts, inbegripet de som fastställts utifrån gemensamma indikatorer, och kommissionen för in dessa uppdateringar i övervakningssystemet.
Rapportering vartannat år	Medlemsstaterna rapporterar vartannat år om framstegen i genomförandet av den sociala klimatplanen, dvs. alla sina delmål och mål.	I sina rapporter vartannat år om framstegen i genomförandet av den sociala klimatplanen rapporterar medlemsstaterna också om alla gemensamma kontextindikatorer och om framstegen mot relevanta gemensamma resultatindikatorer.

a. Gemensamma indikatorer

I enlighet med artikel 24.1 i förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaterna i sina lägesrapporter vartannat år inkludera relevanta gemensamma indikatorer från bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden. Förteckningen i den bilagan innehåller sammanlagt 39 kontext- och resultatindikatorer som täcker in de viktigaste komponenterna i de insatser som får stöd från den sociala klimatfonden (byggnadssektorn, vägtransportsektorn, mikroföretag och direkt inkomststöd). Åtgärderna och investeringarna i de sociala klimatplanerna kan bidra till uppnåendet av flera gemensamma indikatorer samtidigt.

De gemensamma resultatindikatorer som anses relevanta för de vanligaste typerna av åtgärder och investeringar som kan ingå i de sociala klimatplanerna och som ska användas för den obligatoriska rapporteringen om de sociala klimatplanerna anges i bilaga 1 till denna vägledning. Medlemsstaterna förväntas rapportera om de relevanta gemensamma indikatorerna om de har föreslagit åtgärder och investeringar i de sociala klimatplanerna som tillhör kategorierna i artikel 8.1 i förordningen om den sociala klimatfonden. I bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden klargörs också att om en social klimatplan inte innehåller några åtgärder eller investeringar som bidrar till vissa av indikatorerna får medlemsstaterna ange att dessa gemensamma indikatorer inte är tillämpliga.

Alla kontextindikatorer för varje komponent anses vara tillämpliga som standard eftersom de ger information om den rådande situationen inom de olika sektorerna (dvs. ett referensscenario), och medlemsstaterna måste tillhandahålla denna information i sin sociala klimatplan i enlighet med förordningen om den sociala klimatfonden (10).

Kommissionen kommer att använda de gemensamma indikatorerna för att övervaka och utvärdera Sociala klimatfonden och de framsteg som görs mot att uppnå dess allmänna och specifika mål (se även avsnitt VII i denna vägledning).

b. Gemensamma indikatorer som används som delmål och mål

Framstegen när det gäller genomförandet av de åtgärder och investeringar som ingår i de sociala klimatplanerna ska övervakas med hjälp av delmål och mål. Delmålen och målen ska utformas på ett sådant sätt att uppnåendet av målen för varje komponent i den sociala klimatplanen övervakas. Delmålen och målen ska vara tydliga, kortfattade, realistiska, relevanta, mätbara, specifika för den verksamhet som får stöd och tillförlitliga (11), med en relevant indikator. Målen ska ha ett tydligt referensscenario och en sund underliggande metod.

I linje med vägledningen om de sociala klimatplanerna uppmuntras medlemsstaterna starkt att använda förteckningen över gemensamma indikatorer i bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden när de utarbetar sina mål. Användningen av de gemensamma indikatorerna för att definiera målen bidrar till att göra övervakningsdata enhetliga och jämförbara mellan medlemsstaterna och på fondens nivå. Om ett mål bidrar till någon av de indikatorer som förtecknas i bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden ska denna gemensamma indikator därför användas som ett primärt alternativ för att utarbeta den sociala klimatplanen (och det måste tydligt anges i tabellen med delmål och mål när den sociala klimatplanen lämnas in).

För ett effektivt genomförande av de sociala klimatplanerna förväntas de flesta av halvtidsmålen och slutmålen för investeringar uttryckas som resultatindikatorer. Om ett mål inte kan formuleras med hjälp av någon av indikatorerna i bilaga IV kan medlemsstaterna använda andra indikatorer, i första hand indikatorer som har använts inom ramen för andra EU-fonder, EU-program och EU-instrument, exempelvis sammanhållningspolitiska program eller faciliteten för återhämtning och resiliens. Den bästa praxis som beskrivs i vägledningen om de sociala klimatplanerna ska följas, även vid eventuella ändringar av de sociala klimatplanerna.

Att delmål och mål uppnås är en förutsättning för inlämningen av betalningsansökningar till Sociala klimatfonden. I linje med Sociala klimatfondens resultatbaserade karaktär är inlämningen av betalningsansökningar ett viktigt steg i genomförandet av de sociala klimatplanerna som innebär att medlemsstaterna lämnar uppdateringar om uppnåendet av sina delmål och mål, och om gemensamma indikatorer i de fall sådana har använts för att fastställa målen (se nedan för mer information).

Denna regelbundna process ger en uppdatering om de framsteg som gjorts i genomförandet och övervakningen av Sociala klimatfonden. Uppdateringen ska kompletteras med en lägesrapport om framstegen i genomförandet av de sociala klimatplanerna som utarbetas av medlemsstaterna vartannat år.

c. Rapportering vartannat år om framstegen i genomförandet

Rapporteringen vartannat år om framstegen i genomförandet är den viktigaste komponenten i övervakningsramen för den sociala klimatfonden klimatfonden. Enligt artikel 24 i förordningen om den sociala klimatfonden ska denna rapportering utföras tillsammans med den nationella energi- och klimatlägesrapporten i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (12) (styrningsförordningen). Enligt denna bestämmelse ska medlemsstaterna överlämna en rapport om läget vad gäller genomförandet av deras nationella energi- och klimatplaner senast den 15 mars 2023, och därefter vartannat år. Med tanke på den koppling som förordningen om den sociala klimatfonden skapar mellan lägesrapporterna om de sociala klimatplanerna och de nationella energi- och klimatplanerna förväntas den första lägesrapporten om de sociala klimatplanerna vartannat år inkomma senast den 15 mars 2027. Rapporteringsperioden omfattar perioden från det att de stödberättigande åtgärderna och investeringarna inleds (dvs. från och med juni 2024). Rapporteringen vartannat år om framstegen i genomförandet av de sociala klimatplanerna kommer att genomföras med hjälp av it-verktyget SFC2021.

För att ge en heltäckande lägesbild av genomförandet förväntas medlemsstaterna lämna uppdateringar om framstegen i genomförandet av all verksamhet i den sociala klimatplanen, inklusive verksamhet som har försenats, ännu inte uppnåtts eller ännu inte bedömts.

För att öka insynen ska medlemsstaterna offentliggöra sina tvåårsrapporter, i enlighet med de krav som gäller för lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna.

För att underlätta processen, säkerställa en harmoniserad rapportering och göra rapporteringen förenlig med rapporteringen om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna kommer kommissionen att tillhandahålla mer detaljerade indikationer och en mall för tvåårsrapporterna om de sociala klimatplanerna. Kommissionen kommer att utfärda en metodanmärkning om de gemensamma indikatorer som förtecknas i bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden för att säkerställa en gemensam förståelse av indikatordefinitionerna och för att säkerställa att de uppgifter som ska samlas in är tillförlitliga. Denna metod kommer i möjligaste mån att bygga på definitionerna i förordningen om den sociala klimatfonden och i annan relevant EU-lagstiftning (13) samt på definitioner som tillämpas på nationell nivå.

Medlemsstaterna ska rapportera om hur de tillämpar definitionerna av energifattigdom och transportfattigdom på nationell nivå såsom förklaras i deras sociala klimatplan (14). Om indikatorerna liknar dem som används för annan EU-politik (t.ex. enligt införlivandet av energieffektivitetsdirektivet) eller andra finansieringsprogram ska medlemsstaterna använda en liknande metod för att samla in och rapportera relaterade uppgifter.

Jämställdhet mellan könen och lika möjligheter för alla är viktiga faktorer för övervakningen av Sociala klimatfonden. Såsom betonas i skäl 24 i förordningen om den sociala klimatfonden ska jämställdhet mellan könen och lika möjligheter för alla integreras och främjas i utarbetandet och genomförandet av de sociala klimatplanerna för att säkerställa att ingen lämnas utanför. Medlemsstaterna uppmuntras därför att så långt det är möjligt dela upp uppgifterna i sina tvåårsrapporter och i sin sociala klimatplan efter kön, ålder och funktionsnedsättning (detta gäller särskilt uppgifter som rapporteras under de gemensamma indikatorerna för utsatta hushåll, utsatta transportanvändare och utsatta mikroföretag) (15). Medlemsstaterna uppmuntras också att i sin sociala klimatplan, i den mån det är möjligt och relevant, redogöra för hur de tar hänsyn till geografiska särdrag, såsom öar, yttersta randområden och territorier, landsbygdsområden eller avlägsna områden, mindre tillgängliga perifera områden, bergsområden eller områden som släpar efter.

Medlemsstaterna ska i sin sociala klimatplan förklara hur de avser att säkerställa att deras sociala klimatplan övervakas och genomförs på ett effektivt sätt, med fokus på formerna och tidsplanen för övervakning och genomförande (se punkt 4.1 i bilaga V till förordningen om den sociala klimatfonden). Detta ska även omfatta formerna för insamling av relevanta uppgifter. Som en del av bedömningen av den övergripande sociala klimatplanen kommer kommissionen att bedöma om de former som föreslagits säkerställer att den sociala klimatplanen kan genomföras och övervakas på ett effektivt sätt (16). Det organ som samordnar utarbetandet och övervakningen av den sociala klimatplanen (se avsnitt II i denna vägledning) kommer bland annat att övervaka genomförandet och övervakningen av samt rapporteringen om den sociala klimatplanen. Om det inte finns något nationellt samordningsorgan bör dessa uppgifter tilldelas ett eller flera verkställande organ.

Kommissionen kommer att föra en regelbunden dialog med företrädare för medlemsstaterna, eventuellt via en särskild teknisk arbetsgrupp, för att diskutera eventuella frågor och god praxis avseende övervakningen och utvärderingen av den sociala klimatfonden.

V. Åtaganden för anslaget

Den sociala klimatfonden kommer undantagsvis och tillfälligt att finansieras genom intäkterna från auktioneringen av 50 miljoner utsläppsrätter enligt artikel 10a.8b i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem, 150 miljoner utsläppsrätter enligt artikel 30d.3 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem och en volym ytterligare utsläppsrätter enligt artikel 30d.4 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem, vilket ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Eftersom de externa inkomsterna avsatta för särskilda ändamål ska göras tillgängliga efter auktioneringen av utsläppsrätter enligt artiklarna 10a.8b, 30d.3 och 30d.4 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem innehåller artikel 10.2 i förordningen om den sociala klimatfonden ett undantag från artikel 22.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (17) (budgetförordningen). Enligt detta undantag kan åtagandebemyndiganden automatiskt göras tillgängliga i början av varje budgetår, med början den 1 januari 2026. Det kommer därför att vara möjligt att varje år avsätta de årliga anslagsbeloppen för varje medlemsstat i enlighet med förordningen om den sociala klimatfonden.

a. Kommissionens genomförandebeslut i kombination med det fleråriga finansieringsbeslutet

Kommissionen fattar beslut om en medlemsstats sociala klimatplan genom ett genomförandebeslut i enlighet med artikel 17.1 i förordningen om den sociala klimatfonden. Vid en positiv bedömning kommer kommissionens genomförandebeslut att innehålla de uppgifter som krävs enligt artikel 110 i budgetförordningen och utgöra finansieringsbeslutet i den mening som avses i den artikeln, på så sätt att ”[e]tt budgetmässigt åtagande […] föregås av ett finansieringsbeslut som fattats av en unionsinstitution eller av den myndighet till vilken unionsinstitutionen har delegerat befogenheter i fråga om sådana beslut”.

För genomförandet av Sociala klimatfonden kommer finansieringsbeslutet för varje medlemsstat att vara flerårigt och omfatta perioden 2026–2032 och ange följande:

—	Den medlemsstat som definieras som mottagare av medel.

—	De åtgärder och investeringar som ska genomföras.

—	De beräknade totala kostnaderna för den sociala klimatplanen och förteckningen över delmål och mål.

—	Åtgärdens totala löptid.

—	Det totala högsta anslaget och motsvarande årliga anslag för medlemsstaten inom ramen för fonden som ska betalas ut i delbetalningar.

—	Utbetalningsbelopp för enskilda delmål och mål.

—	Det nationella bidraget.

—	Former och tidsplan för övervakning och genomförande.

—	Relevanta indikatorer för uppnåendet av de planerade delmålen och målen och respektive utbetalningsbelopp när de har uppnåtts.

—	Formerna för hur kommissionen ger tillgång till underliggande relevanta uppgifter.

—	Budgetposten.

Finansieringsbeslutet kommer att innehålla en bilaga med medlemsstatens årliga anslag (på grundval av bilaga I till vägledningen om de sociala klimatplanerna och med beaktande av artikel 17.3 i förordningen om den sociala klimatfonden). Anslagen kommer formellt att meddelas varje medlemsstat för användning som referens för det finansiella genomförandet och som underlag för de finansiella transaktionerna.

Beslutet kommer att antas utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i den fleråriga budgetramen för den period som inleds 2028.

b. Rättsliga åtaganden

I enlighet med artikel 19 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen, efter det att den har antagit ett sådant positivt beslut som avses i artikel 17 i förordningen om den sociala klimatfonden, att ingå en bilateral överenskommelse med den berörda medlemsstaten. Denna överenskommelse kommer att innefatta i) uppgifter om genomförandet av den sociala klimatplanen i fråga, särskilt de särskilda övervakningsskyldigheterna, ii) regler och förfaranden för kontroll, iii) finansiella korrigeringar och iv) alla andra faktorer som är relevanta för ett effektivt genomförande av EU-stödet.

Den ingångna bilaterala överenskommelsen kommer att utgöra ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen för perioden 2026–2032, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 30d.4, 30i och 30k i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem.

c. Enskilda budgetåtaganden

När det gäller budgetåtaganden ska det totala högsta anslagsbelopp som ska betalas ut för en enskild social klimatplan, i enlighet med kommissionens genomförandebeslut som fattas i enlighet med artikel 17 i förordningen om den sociala klimatfonden, delas upp i årliga delbetalningar (artikel 19.2 i förordningen om den sociala klimatfonden).

Enskilda budgetåtaganden per medlemsstat kommer att göras i form av årliga delåtaganden. De kommer att baseras på bilagan till respektive genomförandebeslut från kommissionen som innehåller en positiv bedömning av den sociala klimatplanen och som fungerar som ett flerårigt finansieringsbeslut för den berörda medlemsstaten.

Såsom anges i artikel 17.3 a i förordningen om den sociala klimatfonden ska de enskilda budgetåtaganden som fastställs årligen, om en medlemsstats beräknade totala kostnad för den sociala klimatplanen minus det nationella bidraget är lika med eller överstiger det högsta anslag som anges i bilaga I till kommissionens vägledning om de sociala klimatplanerna, motsvara de årliga belopp som anges i den bilagan.

Om en medlemsstats sociala klimatplan godkänns med ett högsta anslag som är lägre än det som anges i bilaga I till kommissionens vägledning om de sociala klimatplanerna, i enlighet med vad som anges i artikel 17.3 b i förordningen om den sociala klimatfonden, kommer de enskilda budgetåtaganden som fastställs årligen att minskas proportionellt med beaktande av det totala bidraget från Sociala klimatfonden i kommissionens beslut enligt artikel 17.1 i förordningen om den sociala klimatfonden.

Om en medlemsstat inte utnyttjar hela sitt anslag under ett visst år kommer det outnyttjade beloppet från det årliga åtagandet att överföras till de kommande åren fram till finansieringsperiodens slut.

I enlighet med artikel 15 i förordningen om den sociala klimatfonden måste minst 25 % av den totala beräknade kostnaden för varje social klimatplan i samtliga fall utgöras av ett bidrag från den berörda medlemsstaten.

d. Tillbakadraganden och återstående anslag

Eventuella återtaganden av outnyttjade anslag kommer att göras i enlighet med artikel 20.10 i förordningen om den sociala klimatfonden i slutet av den stödberättigande perioden och efter det att alla utbetalningar gjorts senast den 31 december 2033.

Om inga konkreta framsteg har gjorts mot att uppnå relevanta delmål och mål inom 15 månader från det att det enskilda rättsliga åtagandet ingicks kommer kommissionen att meddela medlemsstaten sin bedömning och ge medlemsstaten två månader att lämna synpunkter innan den fattar beslut om att häva det enskilda rättsliga åtagandet och dra tillbaka beloppet (artikel 20.7 i förordningen om den sociala klimatfonden).

Genom undantag från artikel 12.4 c i budgetförordningen och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30d.4 sjätte stycket i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem ska kommissionen tilldela medlemsstaterna de belopp som motsvarar eventuella anslag som inte utnyttjats senast den 31 december 2033, i enlighet med reglerna för fördelning av utsläppsrätter i artikel 30d.5 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem, i syfte att uppnå de mål som avses i artikel 3 i förordningen om den sociala klimatfonden.

VI. Betalningsansökningar

a. Inlämning av betalningsansökningar

När de relevanta delmålen och målen har uppnåtts ska medlemsstaterna lämna in en vederbörligen motiverad betalningsansökan, upp till två gånger per år (senast den 31 juli och den 31 december). Betalningsansökan ska innehålla en förteckning över alla delmål och mål som medlemsstaten anser har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, i enlighet med det genomförandebeslut från kommissionen som avses i artikel 17 i förordningen om den sociala klimatfonden. Betalningsansökan ska åtföljas av relevanta motiveringar och bevis för varje uppnått delmål och mål, i överensstämmelse med den bilaterala överenskommelse som avses i artikel 19 i förordningen om den sociala klimatfonden. Inlämningen av efterföljande uppsättningar uppnådda delmål och mål förutsätter och bekräftar att åtgärder avseende delmål och mål som tidigare har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt inte har återkallats av den berörda medlemsstaten.

Betalningsansökningar ska lämnas in via den särskilda modulen i kommissionens system SFC2021. Alla styrkande handlingar som styrker att de aktuella målen och delmålen har uppnåtts ska också lämnas in via SFC2021 som en integrerad del av betalningsansökan. Innan ansökan lämnas in ska tekniskt arbete utföras för att kontrollera att delmålen och målen har uppnåtts.

Ett elektroniskt mottagningsbevis kommer att skickas i god tid från systemet till medlemsstaten. Vid behov kommer medlemsstaternas myndigheter att kunna korrigera eller återkalla betalningsansökningar via systemet, innan kommissionen antar de genomförandebeslut som avses i artikel 20.3 och 20.4 i förordningen om den sociala klimatfonden.

Om en medlemsstat anser att ett enskilt delmål eller mål inte har uppnåtts till ett visst datum, eller om den har identifierat genomförandeproblem kopplade till delmålet eller målet (t.ex. att revisions- eller kontrollarbete ännu inte utförts, otillräckliga bevis eller andra anledningar), kan den avstå från att inkludera detta delmål eller mål i sin betalningsansökan och fortfarande begära utbetalning för övriga delmål och mål som skulle ha uppnåtts samma datum och som anses ha uppnåtts fullt ut. Innan en betalningsansökan lämnas in rekommenderas medlemsstaterna att informellt samråda med kommissionen för att säkerställa att ärendehandlingarna har utarbetats på rätt sätt.

För att följa bestämmelserna i artikel 20.1 i förordningen om den sociala klimatfonden ska en medlemsstat inte lämna in delvis uppnådda enskilda mål (t.ex. åtta av tio delar som förväntas vara fullgjorda ett visst datum). Endast till fullo uppnådda delmål och mål ska ingå i betalningsansökningarna. Mål eller delmål som inte har uppnåtts eller som endast delvis har uppnåtts på det angivna datumet ska behållas och tas med i nästa betalningsansökan när de har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

b. Förvaltningsförklaring

I enlighet med artikel 21.2 i och bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaterna bifoga en undertecknad förvaltningsförklaring till varje betalningsansökan.

Denna förvaltningsförklaring intygar att anslagen har använts för avsett ändamål, att de uppgifter som lämnats tillsammans med betalningsansökan är fullständiga, korrekta och tillförlitliga, och att de system för intern kontroll som införts ger tillräckliga garantier för att anslagen har förvaltats i enlighet med alla tillämpliga regler, särskilt regler för undvikande av intressekonflikter och förebyggande av bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering från fonden och andra EU-program i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

Förvaltningsförklaringen ska innehålla följande:

i)	En försäkran om att uppgifterna i betalningsansökan är rätt uppställda, fullständiga och korrekta.

ii)	En försäkran om att medlen har använts för avsett ändamål, i enlighet med den överenskommelse som ingåtts enligt artikel 19 i förordningen om den sociala klimatfonden.

iii)	En försäkran om att de kontrollsystem som införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, dvs. visar att de berörda delmålen och målen har uppnåtts.

iv)

En försäkran om att kontrollsystemen, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, fungerar korrekt och ger nödvändiga garantier för att stödet beviljas i enlighet med EU:s regler för statligt stöd och upphandling, i tillämpliga fall. Kontrollsystemen ska särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att dubbelfinansiering från fonden och andra EU-program undviks.

v)	En försäkran om att tidigare uppnådda delmål och mål inte har återkallats efter att kommissionen bekräftat att de uppnåtts.

vi)	En bekräftelse av att eventuella oriktigheter som konstaterats i samband med genomförandet av den sociala klimatplanen har korrigerats på lämpligt sätt och att relevanta belopp har återkrävts från mottagarna.

En mall för förvaltningsförklaringen finns i bilaga 2.

c. Sammanfattning av revisioner

Medlemsstaterna ska också, tillsammans med varje betalningsansökan, lämna in en sammanfattning av de revisioner som har utförts av tillsynsmyndigheterna i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

Den revisionsperiod eller omfattningen av de revisioner som sammanfattningen avser kan skilja sig från den period eller den omfattning som de uppnådda målen och delmålen omfattar. För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning bör dock förebyggande revisionsarbete (t.ex. revisioner för att se över det system enligt vilket Sociala klimatfonden genomförs för att uppmärksamma eventuella risker i ett tidigt skede av genomförandet av Sociala klimatfonden) utföras innan betalningsansökningarna lämnas in till kommissionen. Om ett sådant tidigt förebyggande revisionsarbete inte utförs kommer medlemsstaterna att vara skyldiga att utföra det arbetet i god tid och redovisa resultaten i de efterföljande betalningsansökningarna.

Sammanfattningen ska bland annat innehålla revisionernas omfattning (dvs. de åtgärder och investeringar som omfattas och den tidsperiod som revisionerna avser), en analys av identifierade brister och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits. De slutliga revisionsrapporterna eller eventuella ytterligare relevanta uppgifter får också inkluderas som bilagor till sammanfattningen, för kommissionens kännedom.

VII. Kommissionens bedömning och behandling av betalningsansökningar

De utbetalningar som görs inom ramen för den resultatbaserade Sociala klimatfonden är inte kopplade till de faktiska eller beräknade kostnaderna för åtgärder och investeringar som ingår i de sociala klimatplanerna. I stället är varje utbetalningsbelopp kopplat till de delmål och mål som enligt kommissionens bedömning har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

a. Förhandsdefinition av utbetalningsbelopp

Utbetalningsbeloppet för varje delmål och mål kommer att fastställas på förhand i kommissionens genomförandebeslut (artikel 17 i förordningen om den sociala klimatfonden). Begreppet utbetalningsbelopp avser det monetära utbetalningsbelopp som är kopplat till ett tillfredsställande uppnående av ett enskilt delmål eller mål i den sociala klimatplanen och som kommissionen kommer att betala ut till medlemsstaten efter att kommissionen har bedömt att delmålet eller målet i fråga har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

Vid fastställandet av utbetalningsbeloppet för varje delmål och mål kommer kommissionen vid bedömningen av den sociala klimatplanen att beakta vikten av den åtgärd eller investering som delmålet eller målet är kopplat till och dess bidrag till kriterierna i artikel 16.3 i förordningen om den sociala klimatfonden.

Utbetalningsbeloppet för ett delmål eller mål som är kopplat till en kostnadsberäknad verksamhet kommer att fastställas på grundval av den preliminära kostnadsberäkningen för verksamheten i fråga. I princip kommer alla kostnadsfria åtgärder att vara direkt eller indirekt kopplade till en eller flera kostnadsberäknade verksamheter med beräknade kostnader i den sociala klimatplanen. Om en åtgärd är direkt kopplad till en eller flera verksamheter kommer utbetalningsbeloppet för de delmål eller mål som hör samman med åtgärden att fastställas som en andel av det planerade beloppet för den tillhörande investeringen. Om en åtgärd är indirekt kopplad till flera verksamheter kommer utbetalningsbeloppet för respektive delmål eller mål att fastställas som en procentandel av de totala belopp som planeras för dessa verksamheter. I undantagsfall kan utbetalningsbeloppet för en kostnadsfri åtgärd fastställas som en procentandel av hela planen.

b. Positiv bedömning och utbetalning

Såsom anges i artikel 20.3 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen, när den har fastställt att alla rapporterade delmål och mål som ingår i en betalningsansökan har uppnåtts, att anta ett enskilt beslut om godkännande av utbetalning av delbetalningen som en del av anslaget, i enlighet med budgetförordningen.

Kommissionens enskilda utbetalningsbeslut ska antas tidigast två månader och senast tre månader efter den relevanta tidsfristen för inlämnande av betalningsansökan i enlighet med artikel 20.1 i förordningen om den sociala klimatfonden.

I enlighet med artikel 20.5 i förordningen om den sociala klimatfonden börjar tidsfristen för utbetalning av delbetalningen att löpa den dag då kommissionens beslut om godkännande av utbetalning av delbetalningen till medlemsstaten meddelas. Utbetalningen av det stödberättigande beloppet förutsätter att kommissionen har tillgång till medel och tillräckliga tillgängliga belopp i de enskilda budgetåtagandena för respektive medlemsstat. Om en utbetalning inte kan genomföras på grund av avsaknad av medel eller otillräckliga tillgängliga budgetåtaganden kommer den att återupptas när medel blir tillgängliga eller de nya åtagandena har gjorts, och innan några nya betalningsansökningar behandlas.

Utbetalningar görs till varje medlemsstat upp till gränsen för deras årliga enskilda budgetåtaganden, som fastställs i förväg.

c. Tillfredsställande uppnående av ett delmål eller mål

Ett delmål eller mål ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt om dess avsedda resultat har uppnåtts, med beaktande av målen för delmålet eller målet i den godkända sociala klimatplanen, dess beskrivning, dess underliggande syfte och den relaterade åtgärdens eller investeringens sammanhang.

Beskrivningen av den åtgärd eller investering som delmålet eller målet är kopplat till, samt alla andra relevanta delar av den sociala klimatplanen, tillhandahåller det sammanhang och underliggande syfte som används för att tolka delmålet eller målet. Bedömningen av delmålet eller målet ska följa en ändamålsenlig logik och fokusera på huruvida delmålets eller målets avsedda resultat har uppnåtts, snarare än på ett kumulativt uppfyllande av alla enskilda krav som anges i varje delmål eller mål.

d. Negativ bedömning av delmål och mål, avbrytande av utbetalningar

I enlighet med artikel 20.4 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen, om den vid sin bedömning konstaterar att ett delmål eller mål som en medlemsstat har lämnat in en betalningsansökan för inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, att meddela sin avsikt att avbryta utbetalningen av den del av anslaget som står i proportion till det belopp som har tilldelats för den icke uppnådda delen av målet eller delmålet. För de delmål och mål som inte anses ha uppnåtts kommer kommissionen att lämna ett motiverat yttrande till den berörda medlemsstaten och ge den möjlighet att lägga fram sina synpunkter inom en månad från det att kommissionens bedömning meddelas.

Efter denna period kommer kommissionen att anta de relevanta beslut som tillåter utbetalning av en delbetalning motsvarande respektive utbetalningsbelopp för de mål och delmål som anses uppnådda och avbryta utbetalningen för de återstående icke uppnådda målen och delmålen.

Medlemsstaten har upp till nio månader på sig, från den dag den underrättas om beslutet att avbryta utbetalningen, att uppnå de berörda delmålen och målen. Om de relevanta delmålen och målen fortfarande inte har uppnåtts när dessa nio månader löper ut kommer kommissionen att meddela medlemsstaten sina slutsatser om att delmålen eller målen inte har uppnåtts. Medlemsstaten får framföra sina synpunkter inom två månader efter detta meddelande.

Om kommissionen efter att ha hört medlemsstaten konstaterar att det delmål eller mål som avbrytandet avser fortfarande inte har uppnåtts kommer den att minska anslagsbeloppet proportionellt i enlighet med artikel 20.6 i förordningen om den sociala klimatfonden. I princip motsvarar minskningsbeloppet det belopp som tidigare avbrutits, såvida inte medlemsstaten visar att vissa av de delmål eller mål som inte uppnåtts under niomånadersperioden har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt eller att ytterligare framsteg har gjorts mot att uppnå avsett resultat. I ett sådant fall kan minskningen justeras i enlighet med detta.

Avbrytandet ska endast hävas om de relevanta delmålen och målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I dessa fall gäller bestämmelserna i föregående avsnitt och kommissionen antar ett enskilt beslut om godkännande av utbetalningen av de avbrutna beloppen.

e. Avvikelse från ursprungligen beräknade kostnader

Avvikelser mellan de beräknade kostnader som anges i den ursprungliga versionen eller en senare version av den sociala klimatplanen och de belopp som betalas ut till slutmottagarna i en viss investering måste också bedömas. Om det efter denna bedömning visar sig att den ursprungliga kostnaden för en investering har överskattats till följd av den genomförda granskningen kommer den sociala klimatplanen att behöva ändras för korrigering av de planerade målen och delmålen eller omfördelning av de återstående medlen. I ett sådant fall kan bland annat de uppgifter som samlats in om faktiska utbetalningar som gjorts av en medlemsstat för att betala ut anslag från fonden till slutmottagarna (artikel 21.2 d i förordningen om den sociala klimatfonden) fungera som riktmärke för att kontrollera att de preliminära kostnadsberäkningarna var korrekta och därigenom säkerställa att medlen från Sociala klimatfonden spenderas på ett effektivt sätt.

f. Proportionella utbetalningar vid begränsade resurser

I enlighet med artikel 20.9 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen, om de intäkter som är avsatta för fonden under en given omgång av betalningsansökningar inte är tillräckliga för att täcka de inlämnade betalningsansökningarna, att betala medlemsstaterna proportionellt, där de tillgängliga medlen fastställs som den andel de utgör av de totala godkända utbetalningarna, upp till det belopp som motsvarar medlemsstaternas enskilda årliga åtaganden. Vid följande omgång av betalningsansökningar ska kommissionen prioritera de medlemsstater som har försenade betalningar från den föregående omgången betalningsansökningar, och först senare de nyinlämnade betalningsansökningarna.

Om det proportionella belopp som anslås till en medlemsstat överstiger det belopp som utgör den medlemsstatens budgetåtaganden betalas beloppet ut i två steg: i) ett belopp upp till det belopp som utgör det öppna budgetåtagandet betalas ut i enlighet med reglerna för utbetalningar i artikel 20.5 i förordningen om den sociala klimatfonden och ii) den återstående delen av den godkända utbetalningen betalas ut när nya åtaganden görs i början av det efterföljande året.

g. Allvarliga brister och hävande av överenskommelsen

Såsom anges i artikel 20.7 i förordningen om den sociala klimatfonden ska kommissionen, om medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom 15 månader från dagen för ingåendet av de relevanta överenskommelser som avses i artikel 19 i förordningen om den sociala klimatfonden, avsluta de ingångna överenskommelserna och dra tillbaka anslagsbeloppet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14.3 i budgetförordningen.

För att förhindra en sådan situation kommer kommissionen att genomföra regelbunden övervakning från ett mycket tidigt skede i genomförandet, till och med innan de första delmålen och målen ska rapporteras. Denna övervakning kommer att ske i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter och kan ha formen av skriftliga observationer, uttalanden som delas under operativa möten och en formell dialog om genomförandet med de myndigheter som fått i uppdrag att genomföra Sociala klimatfonden, eller ett annat lämpligt upplägg.

I enlighet med artikel 20.7 i förordningen om den sociala klimatfonden kommer kommissionen att fatta beslut om att häva de överenskommelser som ingåtts enligt artikel 19 i förordningen om den sociala klimatfonden efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från meddelandet av kommissionens bedömning att det inte har gjorts några konkreta framsteg.

VIII. Skydd av EU:s ekonomiska intressen

I genomförandet av de sociala klimatplanerna ska medlemsstaterna, i egenskap av mottagare av medel, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

Mer specifikt är det viktigt att säkerställa att användningen av anslagen är förenlig med tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, särskilt när det gäller att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter, i enlighet med artikel 21 i förordningen om den sociala klimatfonden. Detta krav gäller åtgärder och investeringar som stöds av fonden, inbegripet sådana som genomförs av andra offentliga eller privata enheter än utsatta hushåll, utsatta mikroföretag eller utsatta transportanvändare.

a. Förvaltnings- och kontrollsystem

Medlemsstaterna ska inrätta ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll i enlighet med sina institutionella, rättsliga och finansiella ramar. Systemet för intern kontroll ska inbegripa åtskillnad mellan funktioner och former för rapportering, tillsyn och övervakning.

Förvaltnings- och kontrollsystemen måste kunna ge myndigheterna garantier för att de delmål och mål som fastställs i den sociala klimatplanen har uppnåtts, att medlen har förvaltats i enlighet med all tillämplig lagstiftning, särskilt reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling, och att intressekonflikter, bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering har förhindrats, upptäckts och korrigerats under genomförandet och innan betalningsansökan lämnades in till kommissionen tillsammans med bevis för att målen och delmålen har uppnåtts.

Genomförandemyndigheterna ska inrätta lämpliga förvaltningskontroller för att bekräfta att delmål och mål som ingår i de sociala klimatplanerna har uppnåtts och att det inte förekommer några allvarliga oriktigheter, dvs. bedrägerier, korruption, intressekonflikter eller dubbelfinansiering. Kontrollerna kan till exempel utgöras av skrivbordsgranskningar, kontroller på plats och tematiska kontroller.

Medlemsstaterna ska också vidta ändamålsenliga och proportionerliga åtgärder mot bedrägerier och korruption och andra åtgärder som krävs för att effektivt förhindra intressekonflikter. De ska också vidta rättsliga åtgärder för att återkräva medel som har förskingrats. Dessutom ska en särskild uppsättning lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder vidtas utifrån en adekvat bedömning av bedrägeririskerna. Förvaltningssystemen ska säkerställa att det finns effektiva förfaranden och att alla fall av bedrägerier, korruption och intressekonflikter rapporteras korrekt och korrigeras genom återkrav.

Medlemsstaterna ska fastställa och upprätthålla lämpliga förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaringen och sammanfattningen av de revisioner som utförts på nationell nivå och för att bevara all underliggande information som behövs för verifieringskedjan.

b. Förebyggande av bedrägerier

För att förebygga bedrägerier och för övergripande kontroll ombeds medlemsstaterna att redogöra för identifierade brister och vidtagna korrigerande åtgärder när de lämnar in förvaltningsförklaringen och sammanfattningen av revisionerna till kommissionen. Det rör sig om bland annat följande brister:

Oriktigheter som har varit föremål för en första skriftlig bedömning där en behörig administrativ eller rättslig myndighet på grundval av konkreta fakta har dragit slutsatsen att det föreligger en oriktighet, oberoende av möjligheten att denna slutsats senare kan behöva revideras eller dras tillbaka till följd av utvecklingen under det administrativa eller rättsliga förfarandet.

Oriktigheter som leder till att administrativa eller rättsliga förfaranden inleds på nationell nivå för att fastställa förekomsten av bedrägerier eller andra brott, enligt vad som avses i artiklarna 3.2 a och b, 4.1, 4.2 och 4.3 i direktiv (EU) 2017/1371 och artikel 1.1 a i den konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (1) för de medlemsstater som inte är bundna av det direktivet.

c)	Oriktigheter som föregår en konkurs.

d)	Särskilda oriktigheter eller grupper av oriktigheter för vilka kommissionen lämnar en skriftlig begäran om information till medlemsstaten efter medlemsstatens inledande rapportering.

Ansvaret för att rapportera oriktigheter ligger hos den medlemsstat där slutmottagaren har ådragit sig de oriktiga utgifterna och utgifterna har betalats i samband med insatsen.

En medlemsstat bör omedelbart underrätta kommissionen om oriktigheter som har upptäckts eller som antas ha förekommit och ange övriga berörda medlemsstater om oriktigheterna kan få återverkningar utanför dess territorium.

Vid rapporteringen av oriktigheter ska de nationella myndigheterna utgå från den standardmall som godkänts som bilaga XII till förordningen om gemensamma bestämmelser, med relevanta anpassningar för det område som den sociala klimatplanen avser. För detta ändamål rekommenderar kommissionen starkt att systemet för hantering av oriktigheter används, vilket också skulle göra det möjligt att exportera oriktigheterna till en fil som bifogas förvaltningsförklaringen och sammanfattningen av revisionerna.

Den rapporterade informationen ska användas i enlighet med vad som anges i avsnitt 1.5 i bilaga XII till förordningen om gemensamma bestämmelser.

c. Intressekonflikter

En intressekonflikt uppstår när någon som medverkar i genomförandet av EU:s budget inte kan utföra sina uppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt på grund av personliga intressen. Enligt definitionen i artikel 61 i budgetförordningen föreligger en konflikt om dessa uppgifter sätts på spel av familjeskäl, känslomässiga skäl eller skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling eller på grund av ekonomiska intressen eller annan direkt eller indirekt personlig vinning. De som genomför den sociala klimatfonden måste vidta lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter och hantera situationer som objektivt kan uppfattas som intressekonflikter.

Typiska exempel på intressekonflikter:

—	Personlig vinning (ekonomisk eller annan).

—	Relationer (t.ex. familjemedlemmar, vänner och tidigare arbetsgivare).

—	Dubbla roller (t.ex. att en person är både offentlig tjänsteman och mottagare av medel).

Reglerna om intressekonflikter gäller för alla fysiska och juridiska personer som medverkar i förvaltningen och övervakningen av Sociala klimatfonden. Detta gäller därför fysiska personer som arbetar för de myndigheter som nämns under utnämningspunkten i denna vägledning.

För att säkerställa integriteten och allmänhetens förtroende ska de organ som genomför den sociala klimatfonden vidta följande förebyggande åtgärder:

Riskbedömning

—	Identifiera positioner och processer där intressekonflikter kan uppstå.

—	Fokusera på de mest riskfyllda områdena enligt riskbedömningen.

Uppförandekoder och försäkringar

—	Kräva att all personal och alla externa experter intygar att det inte föreligger några konflikter.

—	Tillämpa tydliga etiska riktlinjer och krav på professionellt uppförande.

Åtskillnad mellan funktioner

—	Se till att ingen person har flera roller som kan påverka beslut på ett otillbörligt sätt.

—	Separera viktiga funktioner som utvärdering och kontroll.

Insyn i beslutsfattandet

—	Ha en fullständig dokumentation om försäkringar om att inga intressekonflikter föreligger.

Utbildning och medvetenhet

—	Ge personal och berörda parter regelbunden utbildning i identifiering och hantering av intressekonflikter.

Upptäckt och hantering

Om en intressekonflikt misstänks eller konstateras föreligga

—	ska den berörda personen omedelbart rapportera saken,

—	ska den berörda myndigheten omedelbart vidta åtgärder för att undanröja risken, exempelvis omfördela ansvar eller avlägsna personen från processen,

—	ska alla händelser dokumenteras på tillbörligt sätt.

Om bedrägeri misstänks ska ärendet hänskjutas till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (se avsnittet om bedrägeri).

Konsekvenser vid bristande efterlevnad

Om intressekonflikter inte åtgärdas eller förebyggs kan det få allvarliga ekonomiska konsekvenser och leda till att kommissionen återkräver medel i enlighet med artikel 21.2 b i förordningen om den sociala klimatfonden.

d. Förebyggande av dubbelfinansiering och komplementaritet med andra finansieringsinstrument

Att dubbelfinansiering förebyggs är avgörande för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig användning av EU:s resurser. Med dubbelfinansiering avses situationer där samma kostnader täcks av medel från flera olika EU-finansieringskällor. Detta leder till ineffektivitet och ekonomiskt vanstyre.

Inom ramen för den sociala klimatfonden kan åtgärder och investeringar få kompletterande stöd från andra EU-fonder. Enligt artikel 13 i förordningen om den sociala klimatfonden ska stödet från den sociala klimatfonden dock ges utöver och inte täcka samma kostnader som stödet från andra EU-program.

I likhet med faciliteten för återhämtning och resiliens kan dubbelfinansiering inom ramen för den sociala klimatfonden ske på två nivåer.

—

På medlemsstatsnivå. Medlemsstaterna är skyldiga att i sin sociala klimatplan ange ”befintlig eller planerad finansiering av åtgärder och investeringar från andra källor på unionsnivå eller internationell, offentlig eller, i förekommande fall, privat nivå, som bidrar till de åtgärder och investeringar som anges i planen”. Efter godkännandet av den sociala klimatplanen skulle allt ytterligare stöd från andra EU-fonder för att täcka kostnader som redan ingår i kostnadsberäkningen för den sociala klimatplanen innebära att medlemsstaten får stöd från två olika EU-finansieringskällor för att täcka samma kostnader.

—	På slutmottagarnivå. En slutmottagare bör inte få stöd för att täcka samma kostnader både från den sociala klimatfonden – via medlemsstaten – och från andra EU-fonder.

Nedan anges medlemsstaternas skyldigheter och ansvar för att förebygga, upptäcka och korrigera fall av dubbelfinansiering.

Utformningsfasen

—	Medlemsstaternas sociala klimatplaner ska innehålla utförlig information om eventuell befintlig eller planerad EU-finansiering. Detta säkerställer öppenhet och bidrar till att potentiella överlappningar kan identifieras i ett tidigt skede.

—

De sociala klimatplanerna måste vara tillräckligt detaljerade för att visa att inga kostnader täcks av mer än en EU-finansieringskälla. På grund av Sociala klimatfondens resultatbaserade karaktär är en tydlig förhandsavgränsning av kostnaderna en standardmetod för att undvika dubbelfinansiering när stöd från Sociala klimatfonden kombineras med stöd från andra EU-fonder. För åtgärder som endast delvis finansieras genom den sociala klimatfonden bör medlemsstaterna göra en tydlig avgränsning mellan projektdelar som finansieras genom den sociala klimatfonden och de som finansieras genom andra EU-fonder. De bör ange denna avgränsning när de lämnar in sina preliminära kostnadsberäkningar och ge en differentierad beskrivning av de delmål och mål som ska rapporteras inom ramen för de olika EU-instrumenten. En förhandsavgränsning av kostnaderna kan exempelvis göras genom att man identifierar tydliga genomförandefaser för en medfinansierad åtgärd eller genom att man avskiljer olika kategorier av kostnader och tilldelar dem till respektive EU-finansieringsinstrument.

—	De sociala klimatplanerna ska innehålla tydliga beskrivningar av de strukturer, förfaranden och kontrollmekanismer som inrättats på nationell och regional nivå för att förhindra dubbelfinansiering. Dessa mekanismer ska vara integrerade i mer omfattande kontrollsystem.

Genomförandefasen

—

Medlemsstaterna har det primära ansvaret för att övervaka användningen av medel från Sociala klimatfonden under genomförandet. Detta inbegriper att säkerställa att alla investeringar och åtgärder finansieras i enlighet med den sociala klimatplanen och att vidta korrigerande åtgärder om dubbelfinansiering upptäcks.

—

Det är viktigt att medlemsstaterna genomför regelbundna förvaltningskontroller och revisioner, även på slutmottagarnivå, för att identifiera och korrigera eventuell dubbelfinansiering. Resultaten och de korrigerande åtgärderna ska rapporteras i förvaltningsförklaringarna och sammanfattningarna av revisionerna.

—

Detekteringsmekanismer. Medlemsstaterna ska införa tillförlitliga metoder för datainsamling och korskontroll i sina kontrollsystem. I synnerhet uppmuntras användningen av ett integrerat it-system för att säkerställa att eventuell överlappning med andra EU-fonder snabbt identifieras. På slutmottagarnivå ska kontrollerna omfatta verifiering av egenförsäkringar om att ingen dubbelfinansiering föreligger med lämplig ytterligare information, t.ex. korskontroll mot tillgängliga databaser eller slutmottagarnas redovisningssystem.

—	Korrigerande åtgärder. Om medlemsstaterna upptäcker dubbelfinansiering ska de inleda återkravsförfaranden för att återkräva medel från slutmottagarna. Den finansieringskälla för vilken det senaste finansieringsbeslutet fattades ska anpassas i enlighet med reglerna för EU-programmet i fråga.

Kommissionens roll

Kommissionen har en tillsynsroll och bedömer förhandsavgränsningen och lämpligheten hos de kontrollmekanismer som beskrivs i de sociala klimatplanerna samt övervakar medlemsstaternas kontroller och revisioner under genomförandet. Den kan begära ytterligare information och ingripa om medlemsstaterna inte vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder.

För att skydda EU:s budget får kommissionen genomföra egna revisioner och verkställa återkrav av medel när dubbelfinansiering har upptäckts.

e. Förenlighet med EU:s regler för statligt stöd

Såsom anges i skäl 40 i förordningen om den sociala klimatfonden ska stöd till åtgärder och investeringar som omfattas av artikel 107.1 i EUF-fördraget beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd.

Om de nationella myndigheterna har full handlingsfrihet när det gäller hur EU-medel används utgör dessa medel statligt stöd om alla övriga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget är uppfyllda. Med tanke på den kumulativa karaktären hos kriterierna i artikel 107.1 i EUF-fördraget kan förekomsten av statligt stöd uteslutas om något av kriterierna inte är uppfyllt (18).

Stöd till verksamhet som inte är av ekonomisk art (dvs. som inte används till att tillhandahålla varor eller tjänster på marknaden) betraktas t.ex. inte som statligt stöd. Detta kan t.ex. vara fallet när det gäller stöd till hushåll för renovering av den egna bostaden, förutsatt att de inte hyr ut den eller på annat sätt använder den för ekonomisk verksamhet. Om stöd ges till ägare som hyr ut sin egendom till utsatta hushåll måste dock regler för statligt stöd tas i beaktande. I sådana fall kan medlemsstaterna välja att tillhandahålla sådant stöd i enlighet med den allmänna förordningen om stöd av mindre betydelse, där det bl.a. föreskrivs att det totala beloppet för stöd av mindre betydelse som per medlemsstat beviljas ett enskilt företag inte får överstiga 300 000 euro under en period av tre år (19).

När statligt stöd verifieras ska stöd till åtgärder och investeringar anmälas och godkännas av kommissionen innan medlemsstaterna kan bevilja stödet, såvida inte dessa åtgärder och investeringar uppfyller de tillämpliga villkoren i en gruppundantagsförordning, särskilt den allmänna gruppundantagsförordningen genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, eller omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse.

På grundval av detta uppmanas medlemsstaterna att i de sociala klimatplanerna, för varje åtgärd och investering, ange

—	om stödet till åtgärden eller investeringen kommer att utgöra statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget10, eller

—

om åtgärden eller investeringen kommer att finansieras på grundval av en befintlig statlig stödordning som omfattas av en gruppundantagsförordning, särskilt den allmänna gruppundantagsförordningen eller systemet för stöd av mindre betydelse, eller som godkänts genom ett beslut av kommissionen om statligt stöd (med referensnumret till en sådan stödordning), eller

—

om åtgärden eller investeringen kommer att leda till en ny statlig stödåtgärd och förklara huruvida den kommer att uppfylla villkoren i en gruppundantagsförordning eller den allmänna gruppundantagsförordningen (med angivande av den aktuella artikeln) eller den allmänna förordningen om stöd av mindre betydelse, eller

—

om åtgärden eller investeringen kräver en anmälan om statligt stöd och, om så är fallet, ge en indikation om när medlemsstaten planerar att förhandsanmäla eller anmäla den planerade åtgärden eller investeringen till kommissionen och information om det tillämpliga instrumentet för statligt stöd som säkerställer dess förenlighet med reglerna för den inre marknaden.

Det bör noteras att om bestämmelserna i förordning (EG) nr 1370/2007 efterlevs är ersättning för allmän trafikplikt på landtransportområdet undantagen från kravet på förhandsanmälan till kommissionen enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget (20).

Om medlemsstaten är osäker på om åtgärden eller investeringen omfattar statligt stöd eller är förenlig med EU:s regler om statligt stöd bör den samråda med kommissionen i frågan.

Medlemsstaterna är skyldiga att anmäla statliga stödåtgärder till kommissionen innan de beviljas, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.

Om en medlemsstat tillhandahåller statligt stöd enligt gruppundantagsförordningen eller enligt förordningen om stöd av mindre betydelse ansvarar medlemsstaten för att se till att den följer alla relevanta bestämmelser (21).

f. Efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning och i linje med fondens resultatbaserade karaktär bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning som rör dess tillämpning, inbegripet lagar om offentlig upphandling och allmän trafikplikt på vägtransportområdet (22). Medlemsstaterna är också skyldiga att inrätta system för intern kontroll för att garantera efterlevnaden på detta område.

När kontrollsystemet inrättas ska de nationella myndigheterna bedöma de olika åtgärdernas inneboende risker och utvärdera om bestämmelserna om offentlig upphandling är tillämpliga på grund av en direkt koppling mellan de verksamheter som bidrar till delmålen och målen och de offentliga upphandlingsförfarandena, och omfattningen av de kontroller som ska utföras på grundval av en lämplig riskbedömning.

De arrangemang som föreslås för att säkerställa efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling ska stå i proportion till de identifierade riskerna, och kontrollsystemets tillförlitlighet ska bekräftas genom systemrevisioner som genomförs av de utsedda revisionsorganen. Garantier kan också erhållas från revisionsarbete som rör andra fonder, förutsatt att kontrollsystemet för offentlig upphandling är identiskt med det system som används för den sociala klimatfonden.

Med tanke på Sociala klimatfondens karaktär, dvs. att betalningarna är kopplade till uppnåendet av delmål och mål, finns det inget krav på att kontrollera alla offentliga upphandlingsförfaranden som är kopplade till de åtgärder som genomförs. Om det finns en direkt koppling mellan de verksamheter som bidrar till delmålen och målen och de offentliga upphandlingsförfarandena ska de nationella myndigheterna dock fastställa tydliga förfaranden för att, genom en riskbedömning, specificera omfattningen av det arbete som ska utföras i det offentliga upphandlingsförfarandet, inbegripet under genomförandet av kontrakt.

Oriktigheter i offentlig upphandling som upptäcks eller rapporteras till de nationella myndigheterna fastställs om det finns en direkt koppling mellan verksamheterna och de oriktiga upphandlingsförfarandena. En tydlig direkt koppling föreligger till exempel om en oriktighet upptäcks i ett offentligt kontrakt för byggnadsrenovering och den berörda investeringen i planen avser energirenovering.

Om oriktigheter i offentlig upphandling upptäcks av de nationella organen (eller av kommissionen) ska proportionella korrigeringar göras för att skydda EU:s ekonomiska intressen och säkerställa att EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen efterlevs.

Om det inte är möjligt att exakt kvantifiera de ekonomiska konsekvenserna på grund av oriktighetens art ska en schablonkorrigering tillämpas på relevant grund. Finansiella korrigeringar kan dessutom endast göras om oriktigheten har eller kan ha en ekonomisk effekt på EU:s budget. Kommissionen anser att riktlinjerna för andra EU-fonder (23) är lämpliga för att fastställa en proportionell korrigering.

När de nationella myndigheterna fastställer grunden för en finansiell korrigering ska de fastställa oriktighetens art och allvarlighetsgrad för den berörda åtgärden och de relaterade delmålen och målen. Överträdelser som anses ha högsta allvarlighetsgrad (t.ex. som skulle leda till en 100-procentig korrigering enligt de nämnda riktlinjerna) ska i princip leda till en fullständig korrigering av underliggande utgifter kopplade till relevanta delmål/mål. De nationella myndigheterna ska kunna visa att korrigeringarna har gjorts på rätt grund och varit proportionerliga i förhållande till den konstaterade överträdelsen.

IX. Digitala system samt insamling och lagring av uppgifter om slutmottagarna av anslag

Som en del av sina förvaltnings- och kontrollsystem ska medlemsstaterna upprätthålla ett effektivt system för att bevara all information och alla handlingar som behövs för verifieringskedjan.

Medlemsstaterna ska bevara dokumentation i enlighet med artikel 133 i budgetförordningen, med den betalningstransaktion från kommissionen som är relevant för respektive åtgärd eller investering som referenspunkt.

a. Gemensamt digitalt system för registrering av relevant information om genomförandet av åtgärder och investeringar

I enlighet med de lagstadgade kraven uppmuntras medlemsstaterna att inrätta ett gemensamt digitalt system för registrering och övervakning av åtgärder och investeringar. Detta digitala system är en viktig del av den nationella förvaltnings- och kontrollmiljön inom ramen för den sociala klimatfonden för att säkerställa ett öppet, effektivt och ansvarsfullt genomförande av de sociala klimatplanerna.

Systemet ska utvecklas enligt en validerad internationell digital utvecklingsmetod och åtföljas av en detaljerad beskrivning av det elektroniska systemet, inklusive ett flödesschema (centralt eller gemensamt nätsystem eller decentraliserat system med kopplingar mellan systemen). Medlemsstaterna uppmuntras också att i sin sociala klimatplan tydligt beskriva förfarandena för säkerställande av de elektroniska systemens säkerhet, integritet och konfidentialitet.

Systemens utformning och funktionalitet kan variera, men de ska normalt ha följande funktioner:

Registrering av åtgärder och investeringar: en modul för att registrera och katalogisera alla investeringar och åtgärder som godkänts för genomförande och som ingår i den sociala klimatplanen, med utförlig information om varje projekt, inbegripet mål, tidsplaner, budgetar, förväntade resultat, slutmottagare av stödet osv.

ii)	Övervakning och rapportering: verktyg för att följa hur projekt fortlöper, inbegripet genomförandestatus, utbetalade ekonomiska bidrag och uppnåendet av delmål och mål. Detta möjliggör uppföljning i realtid och snabb identifiering av eventuella förseningar eller problem.

iii)	Uppgifter om indikatorer: datoriserad registrering och lagring av uppgifter om enskilda deltagare som ska rapporteras som en del av de gemensamma indikatorerna för hushåll tillsammans med andra resultatindikatorer.

iv)	Räkenskaper eller separata redovisningskoder som motsvarar det ekonomiska stöd som betalats ut till slutmottagarna och som angetts i betalningsansökningarna till kommissionen.

v)	Dataanalys och visualisering: funktioner för att analysera och visualisera uppgifter om projektresultat, vilket kan bidra till att identifiera trender, mönster och förbättringsområden. Detta kan ligga till grund för beslutsfattande och anpassningar av politiken.

vi)

Insyn, öppenhet och redovisningsskyldighet: funktioner som säkerställer öppenhet, exempelvis offentliga resultattavlor och portaler för öppna data, där allmänheten och andra berörda parter kan få tillgång till information om hur Sociala klimatfonden används. Detta ökar redovisningsskyldigheten och förtroendet för fondens förvaltning.

vii)

Interoperabilitet med andra nationella system och EU-system: förmåga att säkerställa interoperabilitet med andra nationella system (t.ex. offentlig upphandling och ekonomisk förvaltning) och EU-plattformar (t.ex. Kohesio, EU:s system för finansiell öppenhet, Arachne osv.) för att säkerställa samstämmighet och underlätta informationsutbyte.

Medlemsstaterna uppmuntras att använda och anpassa befintliga digitala system, exempelvis de system som används för faciliteten för återhämtning och resiliens eller de sammanhållningspolitiska programmen, på så sätt att de har en översikt över alla åtgärder som finansieras genom dessa instrument, kan uppnå större komplementaritet och noggrant övervaka att dubbelfinansiering för samma projekt undviks. Om ett nytt system behöver utvecklas är det mycket viktigt att det integreras med de befintliga verktygen så att det finns utförlig information om projekt som finansieras genom exempelvis faciliteten för återhämtning och resiliens och att dessa kan anpassas till de investeringar som ska utvecklas inom ramen för den sociala klimatfonden.

b. Användning av ett elektroniskt system för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

För att säkerställa ett effektivt och säkert datautbyte har kommissionen installerat en särskild modul i SFC2021-systemet för att hantera alla transaktioner som hör samman med de sociala klimatplanerna. Detta system används redan för inlämning av de sociala klimatplanerna och kommer sedan att användas för alla formella meddelanden mellan kommissionen och medlemsstaterna som rör genomförandet av de sociala klimatplanerna (ändringar, utbetalningar, rapportering osv.)

I stora drag kommer SFC2021-modellen för de sociala klimatplanerna att omfatta följande:

a)	Interaktiva formulär eller formulär som fylls i på förhand av systemet på grundval av de uppgifter som registrerats i systemet.

b)	Automatiska beräkningar som minskar användarnas arbete med att mata in siffror.

c)	Automatiska inbyggda kontroller av att de översända uppgifterna överensstämmer inbördes och med tillämpliga bestämmelser.

d)	Automatiska meddelanden när användarna kan eller inte kan göra vissa åtgärder i SFC2021.

e)	En onlinetjänst som visar statusen för de uppgifter som behandlas i systemet.

f)	Tillgång till historiska uppgifter för all information som matas in för ett program.

g)	Tillgång till en obligatorisk elektronisk signatur i den mening som avses i förordning (EU) nr 910/2014 som kan erkännas som bevis i rättsliga förfaranden.

För att säkerställa en korrekt administration av systemet måste en lämplig it-säkerhetspolicy införas för SFC2021 på nationell nivå. Policyn, som även ska omfatta den personal som använder systemet, ska överensstämma med relevanta EU-bestämmelser, särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 (24) och dess genomförandebestämmelser. I detta syfte måste varje medlemsstat utse och upprätthålla en förteckning över de personer som ansvarar för att fastställa, upprätthålla och säkerställa att säkerhetspolicyn tillämpas korrekt på SFC2021 på nationell nivå (25). Dessa personer kan också utföra samma uppgifter för andra fonder som förvaltas i systemet.

Ett viktigt ansvarsområde för medlemsstaterna är att hålla förteckningen över de myndigheter som getts i uppdrag att utföra vissa uppgifter enligt förordningen om den sociala klimatfonden uppdaterad och att se till att den information som lämnas in kontrolleras av en annan person än den som lämnade in den. Medlemsstaterna är också skyldiga att tillhandahålla arrangemang för åtskillnaden mellan de ovannämnda uppgifterna genom sina förvaltnings- och kontrollinformationssystem som är automatiskt anslutna till SFC2021. Slutligen ska medlemsstaterna införa rutiner för skyddet av integritet och personuppgifter för fysiska personer och av affärshemligheter för juridiska personer i enlighet med direktiv 2002/58/EG, förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2018/1972.

Mer specifikt ska de nationella myndigheterna ta fram uppdaterad dokumentation som beskriver hur de andra nationella, regionala eller lokala datasystemen ska anslutas till SFC2021 genom ett tekniskt gränssnitt, till exempel för datautbyte. Dokumentationen ska även omfatta säkerhetsåtgärder för dessa system som överensstämmer med säkerhetskraven för SFC2021. Den ska särskilt omfatta följande:

i)	Fysisk säkerhet.

ii)	Datamedier och åtkomstkontroll.

iii)	Lagringskontroll.

iv)	Åtkomst- och lösenordskontroll.

v)	Övervakning.

vi)	Sammankoppling med SFC2021.

vii)	Kommunikationsinfrastruktur.

viii)

Personaladministration före, under och efter anställning.

ix)	Tillbudshantering.

Med tanke på de likartade behoven för den sociala klimatfonden och de sammanhållningspolitiska fonderna finns en utförlig förteckning över skyldigheter vid användning av det gemensamma SFC2021-systemet i bilaga XV till förordningen om gemensamma bestämmelser. Kommissionens avdelningar kommer att tillhandahålla tekniska specifikationer för de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in.

c. Insamling, registrering och lagring av uppgifter om slutmottagare

Enligt artikel 21.2 d i förordningen om den sociala klimatfonden ska de nationella myndigheterna samla in, registrera och i ett elektroniskt system lagra och säkerställa tillgång till standardiserade kategorier av uppgifter om slutmottagarna samt vissa andra viktiga uppgifter om genomförandet av den sociala klimatplanen. För att säkerställa att de lagrade uppgifterna är tillgängliga ska dataöverföringen ske antingen direkt genom ett interaktivt användargränssnitt (dvs. en webbapplikation) eller via ett tekniskt gränssnitt med på förhand fastställda protokoll (dvs. webbtjänster) som gör det möjligt att automatiskt synkronisera och överföra uppgifter mellan medlemsstaternas informationssystem och kommissionens SFC2021.

Som ett minimikrav måste följande uppgifter samlas in:

—

Namn på slutmottagarna av anslagen (vilket ska förstås som den fysiska eller juridiska person som ingår ett avtalsförhållande med den myndighet som beviljar stöd från Sociala klimatfonden och som direkt mottar anslag) (26), deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer samt storleken på anslaget från Fonden.

—	Namn på entreprenörer och underleverantörer och deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer och kontraktets eller kontraktens värde, om slutmottagaren av anslagen är en upphandlande myndighet i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt avseende offentlig upphandling.

—	Förnamn, efternamn, födelsedatum och mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer för den eller de verkliga huvudmännen för mottagaren av anslagen eller entreprenören, i enlighet med definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (27).

—	En förteckning över alla åtgärder och investeringar som genomförts inom ramen för fonden med det totala beloppet för offentlig finansiering av dessa åtgärder och investeringar och med uppgift om det belopp som betalats från andra fonder som finansieras genom EU-budgeten.

X. Garantier, revision och kontroll

För att få garantier för delmål och mål och relaterade utbetalningar kommer kommissionen att utföra följande revisionsarbete.

Revisioner av uppnåendet av delmålen och målen (enligt modellen för faciliteten för återhämtning och resiliens)

Årligen, på grundval av en riskbedömning, efter det att betalningsansökningarna (tillsammans med förvaltningsförklaringarna) och en årlig sammanfattning av revisionerna har lämnats in.

Vid revisionen bedöms graden av slutförande, uppnåendet av delmålet och/eller målet samt genomförandet av en åtgärd.

Grunden för bedömningen av den sociala klimatplanen ska granskas för varje social klimatplan.

På samma sätt som för faciliteten för återhämtning och resiliens ska den årliga revisionsplanen fastställa ett mål om åtminstone ett besök per år på medlemsstatsnivå.

För att skydda EU:s ekonomiska intressen kommer kommissionen även att utföra följande revisionsarbete.

Systemrevisioner: efterlevnadsrevisioner och tematiska revisioner (även på områden som dubbelfinansiering, statlig revision, offentlig upphandling, intressekonflikter, korruption och bedrägerier).

Det rör sig om revisioner av de system som införts på medlemsstatsnivå (organ som genomför den sociala klimatplanen, uppfyllelse av de fastställda nyckelkraven och övergripande krav på att genomföra förenklingsåtgärder för mottagare av medel).

Årligen, på grundval av en riskbedömning.

Denna typ av revision krävs enligt artikel 21 i förordningen om den sociala klimatfonden om skydd av EU:s ekonomiska intressen och andra artiklar som indirekt hänvisar till den (t.ex. artikel 17).

Erfarenheterna från faciliteten för återhämtning och resiliens har visat att dessa revisioner måste genomföras i ett tidigt skede. Annars kan frågetecken kring säkerheten uppstå som är mycket svårt att komma till rätta med i efterhand.

Särskilt i fall där revisionsmyndigheterna inte tidigare varit involverade i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens eller sammanhållningspolitiken kommer en systemrevision att genomföras för att bedöma deras beredskap att behandla den sociala klimatplanen.

a. Bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemen

Enligt nyckelkraven i bilaga III till förordningen om den sociala klimatfonden är medlemsstaterna skyldiga att genomföra lämpliga och oberoende revisioner av system och verksamhet.

Systemrevisionerna ska inbegripa kontrolltester av verksamhet och transaktioner på lämplig nivå. Den metod som används för att fastställa urvalsstorleken för kontrolltester som används vid system- och verksamhetsrevisioner förväntas överensstämma med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

Dessa tester, tillsammans med andra kvalitativa metoder och revisionsförfaranden, utgör grunden för bedömningen av förvaltnings- och kontrollsystemet i fråga.

Revisionsmyndigheten ska dra sina slutsatser först för varje bedömningskriterium, sedan för varje nyckelkrav och därefter för varje myndighet. Denna steg för steg-metod gör det möjligt för dem att dra en övergripande slutsats om förvaltnings- och kontrollsystemets funktion. För de övergripande slutsatserna används följande allmänt tillämpliga kategorier:

—	Kategori 1 – Fungerar väl. Inga eller endast mindre förbättringar behövs. Det finns inga brister eller endast mindre brister. Dessa brister har ingen, eller endast liten inverkan på de bedömda nyckelkravens eller myndigheternas eller det bedömda systemets effektiva funktion.

—

Kategori 2 – Fungerar. Vissa förbättringar behövs. Det finns en eller flera (icke allvarliga) brister. Dessa brister har en måttlig inverkan på de bedömda nyckelkravens eller myndigheternas eller det bedömda systemets effektiva funktion. Rekommendationer har utarbetats för det granskade organets genomförande.

—

Kategori 3 – Fungerar delvis. Väsentliga förbättringar behövs. Det finns en eller flera allvarliga brister som innebär att medlen exponeras för risken för oriktigheter. Inverkan på de/det bedömda nyckelkravens/myndigheternas/systemets effektiva funktion är betydande. Rekommendationer för hur det granskade organet avsevärt bör förbättra systemet har utarbetats.

—

Kategori 4 – Fungerar inte. Det finns flera allvarliga och/eller omfattande brister som innebär att medlen exponeras för risken för oriktigheter. Inverkan på de/det bedömda nyckelkravens/myndigheternas/systemets effektiva funktion är betydande. De/det bedömda nyckelkraven/myndigheterna/systemet fungerar dåligt eller inte alls. Rekommendationer för hur det granskade organet radikalt bör förbättra eller göra om systemet har utarbetats.

Revisorerna ska använda sitt yrkesmässiga omdöme för att dra lämpliga slutsatser för varje myndighet, med beaktande av eventuella andra tillgängliga revisionsbevis, inbegripet, i förekommande fall, relevanta resultat av revisioner som utförts inom ramen för sammanhållningspolitiska program eller faciliteten för återhämtning och resiliens.

Revisionsmyndigheten ska samla in och registrera lämpliga revisionsbevis, inbegripet alla arbetsdokument, checklistor som tagits fram, preliminära rapporter samt dokumentation från eventuella kontradiktoriska förfaranden med myndigheterna.

Slutsatserna om förvaltnings- och kontrollsystemets funktion ska användas för att fastställa testernas omfattning vid revisioner av verksamheten för att ge kommissionen rimliga garantier för att de delmål och mål som omfattas av betalningsansökningarna har uppnåtts.

När revisionsmyndigheten har slutfört revisionerna av system och verksamhet ska den skapa en resultattavla som visar garantinivån för varje myndighet och hålla denna resultattavla uppdaterad.

Revisionsmyndigheten ska regelbundet utarbeta en revisionsrapport med en sammanfattning av de revisioner som utförts i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder och skicka den till den myndighet som ansvarar för att underteckna förvaltningsförklaringen. Rapporten ska beskriva revisionernas omfattning i fråga om utgiftsbelopp och tidsperiod, en analys av identifierade brister och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

Revisionsrapporten ska också innehålla en revisionsslutsats med uppgift om huruvida revisionsmyndigheten genom sitt arbete har fått rimliga garantier för att delmålen och målen i betalningsansökan har uppnåtts. Revisionsrapporten ska åtfölja betalningsansökan till kommissionen i enlighet med artikel 21.2 c i förordningen om den sociala klimatfonden (se avsnittet om att utarbeta betalningsansökningar för mer information).

XI. Minskat ekonomiskt stöd och återkrav

Enligt den bilaterala överenskommelse som ingåtts med medlemsstaten och artikel 21.4 i förordningen har kommissionen rätt att, vid bedrägeri, korruption eller intressekonflikt som påverkar EU:s ekonomiska intressen och som inte har åtgärdats och/eller återkrävts av medlemsstaten, eller vid allvarligt åsidosättande av en skyldighet som följer av de bilaterala överenskommelser som avses i artikel 19.1, proportionellt minska stödet inom ramen för fonden och återkräva alla belopp som ska betalas ut till EU:s budget.

Vid fastställande av det belopp som ska återkrävas eller minskas kommer kommissionen att utgå från utbetalningsbeloppen för delmålen och målen i den åtgärd eller investering som berörs eller, om det rör sig om mer än åtgärd och/eller investering, en proportionell del av utbetalningsbeloppen för delmålen och målen i fråga. Detta görs för att följa proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till allvaret i det bedrägeri eller den korruption eller intressekonflikt som påverkar EU:s ekonomiska intressen, eller i åsidosättandet av en skyldighet.

Om det rör sig om bedrägeri ska dock en fullständig finansiell korrigering av beloppen göras både på nationell nivå och på EU-budgetnivå, oavsett proportionella överväganden.

Vid minskning av stödet kommer följande faktorer att beaktas:

—	De allvarliga bristernas betydelse i förhållande till hela förvaltnings- och kontrollsystemet.

—	De allvarliga bristernas frekvens och omfattning.

—	Den ekonomiska skadan för EU:s budget.

Ett fall kan omfatta ett eller flera av följande: bedrägeri, väsentliga fel, oriktigheter, bristande efterlevnad av rättsliga skyldigheter under tilldelningsförfarandet, bristande efterlevnad av rättsliga skyldigheter under genomförandet av bidraget, felaktigt genomförande av åtgärd, felaktig rapportering av uppgifter osv.

Om extrapolerade finansiella korrigeringar ska tillämpas extrapoleras resultaten av granskningen av det representativa urvalet till resten av den population av mål och delmål från vilken urvalet gjorts för att fastställa den finansiella korrigeringen.

Om schablonmässiga finansiella korrigeringar ska tillämpas för att säkerställa öppenhet och förutsägbarhet i deras tillämpning ska nivån fastställas enligt följande:

a)	Om de allvarliga bristerna är så grundläggande, frekventa eller omfattande att de utgör ett fullständigt misslyckande för systemet som medför att lagligheten och korrektheten för hela den berörda tilldelningen riskeras ska en schablonsats på 100 % tillämpas.

b)	Om de allvarliga bristerna är mycket frekventa och omfattande på så sätt att de utgör ett mycket allvarligt misslyckande för systemet som medför att lagligheten och korrektheten för en mycket stor andel av den berörda tilldelningen riskeras ska en schablonsats på 50 % tillämpas.

c)	Om de allvarliga bristerna är så frekventa och omfattande att de utgör ett allvarligt misslyckande för systemet som medför att lagligheten och korrektheten för en mycket stor andel av den berörda tilldelningen riskeras ska en schablonsats på 25 % tillämpas.

d)	Om de allvarliga bristerna beror på att systemet inte fungerar helt eller fungerar så dåligt eller så sällan att lagligheten och korrektheten för en stor andel av den berörda tilldelningen riskeras ska en schablonsats på 10 % tillämpas.

e)	Om de allvarliga bristerna beror på att systemet inte fungerar kontinuerligt så att lagligheten och korrektheten för en betydande andel av den berörda tilldelningen riskeras ska en schablonsats på 5 % tillämpas.

Om de ansvariga myndigheterna inte har vidtagit korrigerande åtgärder efter det att en minskning gjorts vid en revisionskampanj och samma allvarliga brister upptäcks på nytt vid efterföljande revisionsarbete får korrigeringssatsen, till följd av att de allvarliga bristerna kvarstår, ökas till en nivå som inte överstiger den närmaste högre kategorin.

Kommissionen ska ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter innan minskningen görs. Eventuella synpunkter kommer att analyseras i detalj innan ett slutligt beslut fattas om bidragsminskningen.

Om schablonsatsen ligger på en nivå som är oproportionerlig efter att de delar som anges ovan och medlemsstatens synpunkter har tagits i beaktande får korrigeringssatsen minskas.

XII. Utvärdering av Sociala klimatfonden och bedömning av de sociala klimatplanernas lämplighet

a. Utvärdering av Sociala klimatfonden

Kommissionen ska göra två utvärderingar av Sociala klimatfonden. Enligt artikel 27 i förordningen om den sociala klimatfonden ska kommissionen göra en första utvärdering av Sociala klimatfondens genomförande och funktion två år efter det att de sociala klimatplanernas genomförande inletts (28) och en efterhandsutvärdering vid utgången av 2033. Lägesrapporterna som medlemsstaterna lämnar in vartannat år (se avsnitt IV.c i denna vägledning) kommer att vara viktiga informationskällor för kommissionens utvärderingar.

I den första utvärderingen som kommissionen ska göra kommer all relevant tillgänglig information att beaktas. På grund av den tidiga tidsfristen för halvtidsutvärderingen (dvs. två år efter det att de sociala klimatplanernas genomförande inletts) är det mycket troligt att genomförandet av åtgärderna endast kommer att vara i en inledande eller mellanliggande fas. I det sammanhanget kommer de första lägesrapporterna från medlemsstaterna, som ska lämnas in senast den 15 mars 2027, att vara en viktig informationskälla för att mäta framstegen och bedöma resultaten av de inledande åtgärderna och investeringarna, särskilt deras bidrag till fondens mål.

Kommissionen kommer att överväga att i god tid samråda med berörda parter för att inhämta kompletterande uppgifter om fondens genomförande. Alla andra tillförlitliga analyser på nationell nivå av fondens genomförande och de första uppnådda resultaten kommer också att beaktas. De senare ska vara tillgängliga senast i mitten av 2027 för att kunna användas vid kommissionens halvtidsutvärdering och för att, i förekommande fall, fungera som bevis för eventuella förslag till ändringar av förordningen om den sociala klimatfonden.

Senast vid utgången av 2033 kommer kommissionen att göra en efterhandsutvärdering med en övergripande bedömning av Sociala klimatfonden och information om dess effekter (29).

För att utvärdera de långsiktiga effekterna av de åtgärder och investeringar som ingår i de sociala klimatplanerna uppmuntras medlemsstaterna också att göra egna utvärderingar av effekterna av sina nationella åtgärder och investeringar som finansieras av Sociala klimatfonden, med beaktande av de gemensamma indikatorer som förtecknas i bilaga IV till förordningen om den sociala klimatfonden, minst en gång under fondens löptid och helst före utgången av 2032, så att kommissionen kan ta hänsyn till dessa resultat i sin efterhandsutvärdering av fonden.

Medlemsstaternas myndigheter ansvarar för att genomföra och samordna sådana utvärderingar, men alla eventuella frågor och allt utbyte av god praxis ska diskuteras i det ordinarie forum som kommissionen inrättat för att diskutera övervaknings- och utvärderingsverksamheten inom ramen för den sociala klimatfonden. Kommissionen kommer också att undersöka sätt att tillhandahålla metodstöd, tekniskt stöd och resurser (t.ex. om kontrafaktiska konsekvensbedömningar).

b. Bedömning av de sociala klimatplanernas lämplighet

I enlighet med artikel 18.5 i förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaterna senast den 15 mars 2029 lämna in en rapport till kommissionen med en bedömning av de sociala klimatplanernas lämplighet mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktivet om EU:s utsläppshandelssystem i respektive medlemsstat. Dessa rapporter ska utarbetas tillsammans med och som en del av den tvåårsrapport som ska lämnas in senast den 15 mars 2029 i enlighet med artikel 24.1 i förordningen om den sociala klimatfonden.

c. Investeringar i hållbarhet

Medlemsstaterna bör införa nödvändiga skyddsåtgärder för att säkerställa långsiktigt hållbara investeringar, till exempel när det gäller uppförande av infrastruktur för nya subventionerade bostäder eller energieffektiva bostäder till rimlig kostnad eller omvandling av byggnader till subventionerade bostäder eller energieffektiva bostäder till rimlig kostnad.

XIII. Information, kommunikation och synlighet

a. Synlighet och information till slutmottagarna

Medlemsstaterna ska informera slutmottagarna av stöd från fonden om finansieringens ursprung, även när de utnyttjar stödet via förmedlare. Denna information till mottagarna ska innefatta EU:s emblem och en lämplig formulering som lyder finansieras av Europeiska unionen – Sociala klimatfonden på dokument och kommunikationsmaterial om genomförandet av åtgärden och investeringen avsett för mottagarna, i enlighet med de tekniska specifikationerna för användningen av EU:s emblem enligt definitionen i bilaga 3 till denna vägledning.

Samordningsmyndigheten eller den utsedda ansvariga genomförandemyndigheten ska så snart som möjligt och senast sex månader efter beslutet om godkännande av den sociala klimatplanen (30) aktivera en nationell webbplats om den sociala klimatplanen. Den ska regelbundet uppdateras med information om åtgärder och investeringar som omfattas av den sociala klimatplanen, dess mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat. Webbplatsen ska innehålla de sociala klimatplanerna (den första godkända versionen och senare ändrade versioner), kommissionens genomförandebeslut om godkännande av planen, kommissionens genomförandebeslut om ändringar av planen, kommissionens utbetalningsbeslut, de överenskommelser mellan kommissionen och medlemsstaten som utgör enskilda rättsliga åtaganden samt eventuella meddelanden om mindre ändringar av planen.

Samordningsmyndigheten ska hålla denna särskilda webbplats uppdaterad med all ny relevant dokumentation. Den ska också använda webbplatsen för att offentliggöra de tvåårsrapporter som medlemsstaten ska lämna in enligt artikel 24.1 i förordningen om den sociala klimatfonden och alla analyser eller utvärderingar av fondens funktion och de uppnådda resultaten som görs på nationell nivå.

För att kunna ha direkt kontakt med potentiella slutmottagare och målgrupper ska medlemsstaterna utveckla ett automatiskt anmälnings- och prenumerationssystem och en närvaro på sociala medier på detta område. Närvaron och aktiviteten på sociala medier ska göra det möjligt för potentiella slutmottagare att ansöka och få uppdateringar i god tid.

På begäran ska genomförandemyndigheterna förse EU:s institutioner, organ och byråer med kommunikations- och synlighetsmaterial, inbegripet material som riktar sig till slutmottagarna. På begäran ska EU ges ett avgiftsfritt, icke-exklusivt och oåterkalleligt tillstånd att använda sådant material samt eventuella befintliga rättigheter till materialet. Detta får inte medföra några betydande ytterligare kostnader eller någon betydande administrativ börda vare sig för slutmottagarna eller för genomförandemyndigheterna.

Stödets slutmottagare ska säkerställa att EU-finansieringen är synlig, i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, effektiv och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

Denna skyldighet gäller inte när stödet ges till fysiska personer eller när det finns risk för att kommersiellt känslig information offentliggörs (artikel 23.2 i förordningen om den sociala klimatfonden).

Mottagare och organ som genomför åtgärder och investeringar ska informera om stöd från fonden genom att

a)	på stödmottagarens officiella webbplats och i konton på sociala medier tillhandahålla en kort beskrivning av åtgärderna och investeringarna, i proportion till stödnivån, inklusive deras syfte och resultat, där EU:s ekonomiska stöd framhävs,

b)	på ett synligt sätt redogöra för stödet från EU i de dokument och det kommunikationsmaterial som rör genomförandet av åtgärderna och investeringarna och som är avsedda/avsett för allmänheten eller deltagarna.

b. Offentliggörande av uppgifter om slutmottagare samt om åtgärder och investeringar som genomförts inom ramen för den sociala klimatfonden

I enlighet med artikel 23.1 i förordningen om den sociala klimatfonden ska samordningsmyndigheten eller den myndighet som anförtrotts genomförandet offentliggöra de referensuppgifter som krävs på en enda webbplats för medlemsstaten (som avses i avsnitt XIII.a om synlighet och information till slutmottagarna i denna vägledning) i öppna, maskinläsbara format, i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (31). Detta gör det möjligt att sortera, söka, extrahera, jämföra och återanvända uppgifter. Kommissionen kommer att tillhandahålla metodinstruktioner för formatet och strukturen för att göra uppgifterna kompatibla och återanvändbara mellan olika kommunikationsplattformar, inbegripet kommissionens webbplatser, och lättillgängliga för allmänheten på ett aggregerat sätt.

Samordningsmyndigheten eller den myndighet som anförtrotts genomförandet av planen ska offentliggöra förteckningen över åtgärder och investeringar i den sociala klimatplanen på webbplatsen och hålla förteckningen uppdaterad genom regelbunden översyn. Förteckningen ska innehålla alla åtgärder och investeringar som genomförs inom ramen för fonden, med uppgift om det totala finansieringsbelopp som mottagits från den sociala klimatfonden, det totala offentliga finansieringsbeloppet för dessa åtgärder och investeringar (inbegripet det nationella bidraget till den sociala klimatfonden) och det belopp som betalats ut inom ramen för andra fonder som finansieras genom EU:s budget.

Så snart som möjligt efter det att bidragen har betalats ut till slutmottagarna ska information om slutmottagarna av anslagen (i enlighet med artikel 21.2 i förordningen om den sociala klimatfonden) inkluderas i den förteckning som medlemsstaten offentliggör, med beaktande av de begränsningar som anges i artikel 23.1 i förordningen om den sociala klimatfonden. Om anslag från fonden inte betalas ut till vissa slutmottagare på grund av genomförandeproblem, oriktigheter, revision eller ekonomiska problem ska dessa slutmottagare strykas från förteckningen och inte tas med i beräkningen av de mål som ska rapporteras eller användas för synlighets- och kommunikationsändamål.

Förteckningen ska innehålla följande uppgifter:

a)	Namn på slutmottagarna av anslagen, deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer samt storleken på anslaget som erhållits från fonden för varje investering eller åtgärd.

b)	Namn på entreprenörer och underleverantörer och deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer och kontraktets eller kontraktens värde, om slutmottagaren av anslagen är en upphandlande myndighet i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt avseende offentlig upphandling.

c)	Platsindikator eller geolokalisering för den stad, den region och det land där insatsen genomförs.

De uppgifter som avses i uppräkningen ovan ska inte offentliggöras när de gäller följande särskilda undantag:

—	Tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll.

—

De situationer som anges i artikel 38.3 i budgetförordningen, särskilt i) ekonomiskt stöd som tillhandahålls genom finansieringsinstrument till ett belopp som understiger 500 000 euro; ii) situationer då ett offentliggörande innebär en risk för berörda personers eller enheters fri- och rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller kan skada mottagarnas affärsintressen; iii) när de gäller ersättning till externa experter som valts ut på grundval av deras yrkeskunnande i förenlighet med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och frånvaro av intressekonflikt; iv) kontrakt till mycket låga värden som understiger det belopp som avses i punkt 14.4 i bilaga I till budgetförordningen.

c. Kommunikationsstrategi för den sociala klimatplanen

När den nationella sociala klimatplanen har godkänts ska genomförandemyndigheterna eller det nationella samordningsorganet utarbeta en nationell kommunikationsstrategi och en beskrivning av denna ska inkluderas i den sociala klimatplanen. Beskrivningen av kommunikationsstrategin ska innehålla följande information: mål, huvudbudskap, målgrupper, kommunikationsåtgärder/-kanaler, planerad budget, utvalda viktiga projekt, samordningsformer med kommissionen samt övervakning och utvärdering. Genomförandet ska inledas så snart som möjligt efter kommissionens genomförandebeslut om godkännande av den sociala klimatplanen för att säkerställa allmänhetens medvetenhet om EU-finansieringens inverkan på människors vardag. Genomförandemyndigheten bör uppfylla samma minimikrav för kommunikation som de som gäller enligt EU:s budget för 2021–2027 (32).

Eftersom den sociala klimatfonden är ett nytt instrument som är nära kopplat till införandet av ETS2 ska kommunikationsstrategin öka medvetenheten och kunskapen om den sociala klimatfondens bidrag till en socialt rättvis omställning till klimatneutralitet genom hantering av de sociala konsekvenserna av ETS2, på projekt- och medlemsstatsnivå. Den nationella kommunikationsstrategin ska beskriva genomförandet av gemensamma kommunikationsåtgärder med kommissionen och dess representation i respektive land och region samt kommunikationsåtgärder riktade till och tillsammans med lokala och regionala myndigheter, företrädare för näringslivets och arbetsmarknadens parter, relevanta organisationer i det civila samhället, ungdomsorganisationer och andra relevanta intressenter.

Eftersom den sociala klimatplanen kommer att vara ett flerårigt instrument ska den nationella kommunikationsstrategin innehålla en kommunikationsplan med en uppsättning årliga åtgärder efter antagandet av den sociala klimatplanen som kan fungera som en indikation på framtida kommunikationsåtgärder under efterföljande år.

Medlemsstaterna kan också verka för bredare plattformar för deltagande av berörda parter för att främja inkludering och öppenhet. Sådana plattformar skulle stödja insamlingen av olika perspektiv och säkerställa att olika berörda gruppers behov beaktas på lämpligt sätt. De har större räckvidd än formella samråd med berörda parter med representation på nationell nivå.

Slutligen kan strategin framhålla valet av vissa insatser och god praxis som är relevanta för genomförandemyndigheten och som den avser att främja och kommunicera mer aktivt, och kring vilka kommunikationen kommer att samordnas med kommissionen.

För att säkerställa tillräcklig spridning och redovisningsskyldighet för det kommunikationsarbete som utförs uppmuntras genomförandemyndigheterna att minst en gång om året informera samordningsmekanismen (se avsnitt III.a om genomförande) om genomförandet och resultaten av kommunikationsstrategin samt om de huvudsakliga planerade kommunikationsåtgärder som kommer att genomföras under det efterföljande året.

För att möjliggöra utbyte av bästa praxis och samordna gemensamma åtgärder kopplade till den sociala klimatplanen är genomförandemyndigheterna skyldiga att förse kommissionen med kontaktuppgifter till de nationella kommunikationssamordnarna, som fungerar som kontaktpunkter för kommissionen och andra medlemsstater. Myndigheterna ska tillhandahålla dessa så snart som möjligt efter att den sociala klimatplanen har godkänts.

d. Övergripande kommunikationsåtgärder på europeisk nivå

Kommissionen kommer att genomföra informations- och kommunikationsåtgärder relaterade till fonden och de resultat som uppnåtts. Dessa åtgärder kan, när det är lämpligt och med de nationella myndigheternas samtycke, omfatta gemensamma kommunikationsåtgärder med de nationella, regionala och lokala myndigheterna och Europaparlamentets och kommissionens representationskontor i de berörda medlemsstaterna (artikel 23.3 i förordningen om den sociala klimatfonden).

För att säkerställa att kommissionens och medlemsstaternas kommunikationsåtgärder samordnas kommer kommissionen att inrätta

—

webbplatsen för den sociala klimatfonden. Denna webbplats kommer bl.a. att innehålla allmän information om fonden, hänvisning till och närmare uppgifter om den sociala klimatplan som antagits av varje medlemsstat (inklusive själva planen när den har godkänts av kommissionen), en förteckning över de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av de sociala klimatplanerna och ett underavsnitt om god praxis när det gäller åtgärder och investeringar. Kommissionen kommer regelbundet att se över denna särskilda webbplats med all relevant offentlig information.

—	ett nätverk av nationella kommunikationssamordnare för utbyte av bästa praxis och planering av gemensamma kommunikationsåtgärder. Kommissionen kommer att anordna möten med nätverket och upprätta en digital miljö för informationsutbyte.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 av den 10 maj 2023 om inrättande av en social klimatfond och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, EUT L 130, 16.5.2023, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(3) C(2025) 881 final.

(4) C(2025) 880 final.

(5) C(2025) 880 final, bilagorna I–II.

(6) Artikel 3.1 andra stycket i direktiv (EU) 2023/959.

(7) Bryssel, 18.4.2023, (OR. en, pl) 7984/23 ADD 1, interinstitutionellt ärende: 2021/0206(COD).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.

(9) Se kategorierna 3 och 4 i punkten om bedömning av förvaltnings- och kontrollsystem nedan.

(10) Enligt artikel 6.1 e i förordningen om den sociala klimatfonden ska medlemsstaternas sociala klimatplan innehålla information om det beräknade antalet utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Artikel 6.1 d i förordningen om den sociala klimatfonden – information om beräkningen av de sannolika effekterna av den prishöjning som följer av EU:s ETS2 för hushåll, särskilt förekomsten av energifattigdom och transportfattigdom, och för mikroföretag Artikel 8.2 i förordningen om den sociala klimatfonden – information om andelen tillfälligt direkt inkomststöd av de beräknade totala kostnaderna för planen.

(11) Ytterligare vägledning om utformningen av delmål och mål finns i vägledningen om de sociala klimatplanerna, C(2025) 881 final.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(13) Till exempel energifattigdom enligt artikel 2.52 i energieffektivitetsdirektivet (EU/2023/1791), hushåll enligt artikel 2.15 i förordning (EU) 2019/1700 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll och mikroföretag, dvs. ett företag med färre än 10 anställda och vars årsomsättning eller årliga balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro, beräknat i enlighet med artiklarna 3–6 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden.

(14) Se artikel 6 f.

(15) Se de gemensamma indikatorerna från bilaga IV under siffrorna 1, 2, 3, 11, 13, 18, 19, 20, 29, 30, 32, 33, 34, 36 och 37.

(16) I enlighet med artikel 16.3 b i förordningen om den sociala klimatfonden.

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning), EUT L, 2024/2509, 26.9.2024.

(18) Ytterligare vägledning om vilka åtgärder som kan utgöra statligt stöd, med exempel, finns i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01), som återspeglar erfarenheterna av ärenden fram till 2016. Dessutom ger faciliteten för återhämtning och resiliens vägledande mallar för statligt stöd exempel på differentierade fall där stöd givits och inte givits och information om potentiellt tillämpliga förfaranden och instrument för statligt stöd, särskilt följande:

—	Guiding template: Investment/operating aid for the reduction and removal of greenhouse gas emissions including through support for renewable energy and energy efficiency.

—	Guiding template: Energy efficiency in buildings.

—	Guiding template: Premiums for the acquisition of zero- and low-emission road vehicles.

(19) Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L, 2023/2831, 15.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2831/oj).

(20) Ytterligare vägledning finns i kommissionens meddelande om tolkningsriktlinjer för förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg, EUT C 222, 26.6.2023, s. 1–27.

(21) Ytterligare vägledning om vilka åtgärder som kan utgöra statligt stöd, med exempel, finns i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01), som återspeglar erfarenheterna av ärenden fram till 2016. Dessutom ger faciliteten för återhämtning och resiliens vägledande mallar för statligt stöd exempel på differentierade fall där stöd givits och inte givits och information om potentiellt tillämpliga förfaranden och instrument för statligt stöd, särskilt följande:

—	Guiding template: Investment/operating aid for the reduction and removal of greenhouse gas emissions including through support for renewable energy and energy efficiency .

—	Guiding template: Energy efficiency in buildings .

—	Guiding template: Premiums for the acquisition of zero- and low-emission road vehicles .

(22) I förordning (EG) nr 1370/2007 fastställs principen om obligatorisk upphandling av avtal om allmän trafik på väg. I förordningen fastställs på vilka villkor de behöriga myndigheterna, när de ålägger eller ingår avtal om allmän trafikplikt, ger kollektivtrafikföretagen ersättning för ådragna kostnader och/eller beviljar ensamrätt som motprestation för fullgörande av allmän trafikplikt.

(23) Kommissionens beslut av den 14 maj 2019 om riktlinjer för fastställande av finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter som finansieras av unionen, i de fall som de tillämpliga bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts.

(24) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 av den 10 januari 2017 om säkerheten i Europeiska kommissionens kommunikations- och informationssystem.

(25) En detaljerad förteckning över de uppgifter som den nationella kontaktpersonen ska utföra finns i bilaga XV till förordningen om gemensamma bestämmelser.

(26) Exempelvis ska hushåll som får kuponger för kollektivtrafik betraktas som slutmottagare. En offentlig enhet som får stöd för inköp av fordon ska också betraktas som en slutmottagare.

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG.

(28) Se artikel 27 i förordningen om den sociala klimatfonden.

(29) Jfr artikel 27.3 i förordning (EU) 2023/955: ”Senast den 31 december 2033 ska kommissionen lägga fram en oberoende efterhandsutvärderingsrapport för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Efterhandsutvärderingsrapporten ska bestå av en övergripande bedömning av fonden och ska innehålla information om dess effekter”.

(30) Tidsfristen på sex månader ligger i linje med skyldigheterna för de myndigheter som förvaltar EU:s sammanhållningspolitiska fonder såsom anges i artikel 49.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(32) https://commission.europa.eu/funding-tenders/managing-your-project/communicating-and-raising-eu-visibility_sv.

Tillfälligt direkt inkomststöd	Resultatindikator 36	Resultatindikator 37	Resultatindikator 38	Resultatindikator 39
Tillfälligt direkt inkomststöd	Antal utsatta hushåll som får direkt inkomststöd	Antal utsatta transportanvändare som får direkt inkomststöd	Genomsnittligt direkt inkomststöd per utsatt hushåll (i euro)	Genomsnittligt direkt inkomststöd per transportanvändare (i euro)
Artikel 2 – Åtgärder som ger direkt inkomststöd	x	x	x	x