IMMC.COM%282025%2925%20final.SWE.xhtml.1_SV_annexe_proposition_cp_part1

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.1.2025

COM(2025) 25 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10157/21 INIT; ST 10157/21 ADD 1) av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2025) 10 final}

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR INOM RAMEN FÖR ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A. KOMPONENT 1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖHÅLLBARHET

Det allmänna målet för denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till den gröna omställningen och i synnerhet till miljömålen begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Varje delkomponent är inriktad på några av utmaningarna i samband med den gröna omställningen. Deldel 1.1 är inriktad på hållbar rörlighet i syfte att minska utsläppen inom transportsektorn, särskilt i Riga och dess periferi genom investeringar i ren kollektivtrafik (särskilt järnvägsinfrastruktur). Delkomponent 1.2 är främst inriktad på att öka energieffektiviteten genom att stödja olika energirenoveringsprogram i offentliga och privata byggnader och stödja hållbara energinät. Slutligen bidrar delkomponent 1.3 till klimatanpassning genom att förebygga klimatrelaterade risker såsom bränder och översvämningar.

Komponenten stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om transporter, särskilt om hållbarhet, energieffektivitet och sammankopplingar av energinät (landsspecifik rekommendation 3, 2019). Det bidrar också till att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och fokusera på den gröna och digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, hållbar transportinfrastruktur (landsspecifik rekommendation 3203, 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

A.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 1.1.1.r miljöanpassning av Rigas storstadstransportsystem

Åtgärdens allmänna mål är att bidra till att minska Lettlands utsläpp av växthusgaser med fokus på transporter som utgör den största källan till växthusgasutsläpp (28,5 % av de totala växthusgasutsläppen (exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) 2018 och 36,7 % av de växthusgasutsläpp som inte omfattas av utsläppshandelssystemet). Denna åtgärd är särskilt inriktad på storstadsområdet Riga, som omfattar omkring 65 % av den lettiska befolkningen. Ett särskilt mål är att konsolidera och rationalisera det för närvarande fragmenterade transportsystemet för att stimulera användningen av kollektivtrafik.

Åtgärden består av en allmän översyn av Riga Metropolitan Transport System. Ett multimodalt kollektivtrafiknät med en enda och sammanhängande tidtabell, en enhetlig pris- och rabattpolicy och ett enda biljettsystem ska inrättas.

Åtgärden ska genomföras senast den 31 december 2025.

Investeringarna: 1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att förbättra transportinfrastrukturen i Riga. Åtgärden ska omfatta ett investeringsprogram för ren mobilitet och infrastruktur med fokus på järnvägslösningar (elektrifiering av 100 km järnväg, södra delen av Rigas centrala järnvägsstation), utsläppsfri kollektivtrafik (förvärv av 17 elbussar och sju laddningsstationer för elbussar) och byggande av cykelbanor. Detta ska kompletteras med byggandet av en knutpunkt för kollektivtrafik (buss/elbuss, spårvagn och trådbuss), åtta rörlighetspunkter, en förlängning av spårvagnslinjen med 2,2 km och trådbusslinjen med 0,3 km, för att stödja användningen av multimodala transporter.

Åtgärden ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att förbättra byggnaders energieffektivitet. Eftersom energi som förbrukas i byggnadssektorn står för upp till 40 % av den slutliga energianvändningen förväntas åtgärden minska miljöpåverkan och bidra till att begränsa klimatförändringarna. Ett annat mål är att sänka invånarnas energiräkningar och öka energiförsörjningstryggheten. Andra särskilda mål är att minska energifattigdomen och stödja sysselsättningen. Denna åtgärd är särskilt inriktad på flerfamiljshus.

Åtgärden består av ett stödprogram för energirenovering i flerfamiljshus. Det ska ha formen av ett finansiellt instrument (lån) med ett kapitalavdrag på upp till 49 % av lånebeloppet. Stöd ska endast vara tillgängligt för byggnader där projektet förväntas uppnå energibesparingar på minst 30 %.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 september 2021 till och med den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 1.2.1.2.i. ökad energieffektivitet i företag, i form av ett kombinerat finansiellt instrument

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att förbättra de lettiska företagens energieffektivitet. Investeringar i företagens energieffektivitet syftar till att främja en rationaliserad användning av energiresurser, minska de negativa miljö- och klimateffekterna samt förbättra företagens produktivitet, konkurrenskraft och exportkapacitet. Denna åtgärd är särskilt inriktad på företag.

Åtgärdens första pelare består av ett stödprogram i form av ett kombinerat finansieringsinstrument (lån med ett bidrag i form av en kapitalrabatt). Investeringsprogrammet ska finansiera investeringar från företag för att förbättra energieffektiviteten, införa teknik för förnybar energi samt investera i hållbara transporter och införa ny energieffektiv teknik i produktionen. En andra pelare i åtgärden ska bestå av bidrag till utveckling (genom industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier) av nya produkter och ny teknik med anknytning till en koldioxidsnål ekonomi, klimatresiliens och klimatanpassning.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 augusti 2026.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 1 .

II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringarna: 1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att förbättra energieffektiviteten i lettiska kommunala byggnader. En stor del av de befintliga kommunala byggnaderna byggdes innan värmekraven för byggnaden höjdes och har därför låg energiprestanda. Mer specifikt är målet med åtgärden att förbättra energieffektiviteten i lokala myndigheters byggnader och infrastruktur för att minska den årliga primärenergiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. Som ett kompletterande mål syftar denna åtgärd till att minska kostnaderna för underhåll av kommunala byggnader.

Åtgärden består av investeringar i energieffektivitetsrenovering i byggnader som ägs av lokala myndigheter (och blandade fastigheter där kommunerna är majoritetsägare), inklusive byggnader avsedda för subventionerade bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2025.

Investeringarna: 1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att förbättra energieffektiviteten i det lettiska offentliga byggnadsbeståndet. Det gäller byggnader som ägs av staten, inklusive historiska byggnader. Åtgärden syftar till att förbättra deras energieffektivitet, främja övergången till förnybar energi i energiproduktionen och minska växthusgasutsläppen.

Åtgärden består av investeringar i förbättrad energieffektivitet för offentliga byggnader. Stödet ska säkerställa att genomförandet av alla projekt i genomsnitt leder till energibesparingar på minst 30 % inom ramen för programmet.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el

Det allmänna målet för denna åtgärd är att bidra till att uppnå klimatneutralitetsmålen genom att skapa en hållbar nätinfrastruktur där grön teknik, särskilt vindkraft, lättare kan användas. Investeringar i den gröna omställningen av elnät och digital infrastruktur är nödvändiga för att tillhandahålla lämplig infrastruktur för elförsörjning för elektromobilitet och hållbar och effektiv systemdrift. Åtgärden syftar till att bidra till synkroniseringen av de baltiska elsystemen med kontinentala europeiska nät och målen och verksamheterna i planen för integrering av den baltiska elmarknaden.

Åtgärden består av direkta investeringar i uppgradering av elnätet, utveckling av it-lösningar för att öka flexibiliteten och säkerheten i överförings- och distributionssystemet och skapande av bland annat en nationell plattform för utbyte och lagring av uppgifter om elmarknaden och ett automatiserat system för smarta mätare. Åtgärden ska också förbättra regelverket och de nödvändiga villkoren för att underlätta utbyggnaden av landbaserad vindkraft på statlig skogsmark och minska rättsosäkerheten för investeringar i vindkraft. Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 augusti 2026.

Reform: 1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att bidra till klimatmålen genom att stärka insatskapaciteten inom katastrof- och brandräddningstjänsten. Åtgärden ska bidra till klimatanpassning genom att förkorta brandräddningstjänstens svarstid (inom ramen för en mer allmän reform som integrerar olika tjänster vid inrikesministeriet under ett tak). Åtgärden syftar till att bidra till att begränsa klimatförändringarna genom att flytta dessa tjänster till nya energieffektiva byggnader.

Åtgärden består i att bygga åtta nya energieffektiva centrum för katastrofhantering.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 mars 2026.

1.3.1.2.i. investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker

Det allmänna syftet med denna åtgärd är att bidra till anpassningen till klimatförändringarna genom att förebygga översvämningar. Det ska leda till genomförande av investeringsprojekt som skyddar mot översvämningsrisker.

Åtgärden består av investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker, inbegripet ombyggnad och förnyelse av polderpumpstationer, förnyelse av skyddsvallar och en kanal.

Åtgärden ska genomföras från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 augusti 2026.

A.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
1	1.1.1.r miljöanpassning av Rigas storstadssystem för distanstransporter	Milstolpe	Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av kollektivtrafiken i Riga	En samordnad strategi har genomförts för planering, beställning och organisation av passagerartransporter i storstadsområdet Riga.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Slutförande av de åtgärder som krävs för att genomföra en samordnad strategi. Detta omfattar bland annat följande: — inrätta en arbetsgrupp för samordning av planeringen av kollektivtrafiken i storstadsområdet Riga. — Planen för kollektivtrafik i storstadsområdet Riga har antagits i linje med utvecklingen av persontrafiken på järnväg i Lettland.
2	1.1.1.r miljöanpassning av Rigas storstadssystem för distanstransporter	Milstolpe	Reform av kollektivtrafiken RMA	Idrifttagande av ett enhetligt multimodalt kollektivtrafiknät för storstadsområdet Riga	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av ett multimodalt kollektivtrafiknät för storstadsområdet Riga med en enhetlig och harmoniserad tidtabell, en enhetlig pris- och rabattpolitik och en enda biljett för det integrerade kollektivtrafiksystemet Riga storstadsområde
3	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Längd på elektriska järnvägslinjer som skapas och befintliga järnvägar uppgraderas för persontransport		Km	0	100	KVARTAL 1	2026	Elektrifiering (byte av kontaktnät för övergång till elektrifieringssystem på 25 kV, ökning av den totala längden på elektrifierade linjer) och därmed sammanhängande verksamhet (uppförande av elektriska spåravsnitt, anpassning av signalsystem).
4	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Undertecknande av kontrakt för uppgradering av Rigas centrala järnvägsstation	Undertecknade kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2025	Undertecknande av kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten och övervakning av byggnadsarbeten i södra delen av den centrala järnvägsstationen i Riga. Byggnadsarbetena i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation omfattar takläggning, uppförande av fasaden, tak för plattformskärmar, slutläggningsarbeten, infrastruktur för tillträde till passagerare samt mekaniska, elektriska och VVS-arbeten.
4a	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Uppgraderad central järnvägsstation i Riga	Slutförda byggnadsarbeten i Rigas centralstation	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2026	Slutförda byggnadsarbeten i södra delen av Rigas centrala järnvägsstation: tak, fasad, tak i plattformskärmar, slutbehandling, tillträde till passagerare, mekaniska, elektriska och VVS-arbeten.
5	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Investeringar i utsläppsfria transporter (elbussar och laddningsstationer)		Antal	0	24	KVARTAL 3	2026	Följande investeringar i utsläppsfria transporter ska slutföras: Leverans av 17 elbussar — Uppförande av 7 laddningsstationer för bussar
5a	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Projekt för infrastruktur för kollektivtrafik slutförda	Avslutade projekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2026	Följande transportinfrastruktur ska färdigställas: -En knutpunkt för kollektivtrafik (buss/elbuss, spårvagn och trådbuss) -Åtta rörlighetspoäng -Förlängning av spårvagnslinjen med 2,2 km -Förlängning av trådbusslinjen med 0,3 km
6	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Längd på nybyggd eller renoverad cykelinfrastruktur i staden Riga och Pieriga (del av Rigas storstadsområde)		Km	0	52	KVARTAL 3	2026	Idrifttagande av nybyggd eller renoverad cykelinfrastruktur.
7	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ikraftträdande av stödprogram för förbättring av energieffektiviteten i bostadshus med kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven för tillämpligt insatsområde ”025a – Energieffektivitetsrenovering av befintliga bostäder, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
8	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Måltavla	Godkända projekt motsvarande minst 40 097 400 EUR		EURO	0	40 097 400	KVARTAL 3	2024	Godkända projekt av Altum motsvarande minst 40 097 400 EUR. Godkännandet görs av institutet för utvecklingsfinansiering Altum.
9	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Måltavla	Minskad primärenergiförbrukning i flerfamiljshus med förbättrad energieffektivitet		MWh/ Året	0	14 423	KVARTAL 3	2026	Minskad primärenergianvändning i flerfamiljshus som gynnas av förbättrade energieffektivitetsrenoveringar inom ramen för åtgärden.
10	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Milstolpe	Stödprogrammet för energieffektivitet för företagande träder i kraft	Förordningens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ikraftträdande av en förordning som godkänts av ministerrådet till stöd för genomförandet av program för att förbättra företagens energieffektivitet. Stödprogrammen ska genomföras i form av ett kombinerat finansieringsinstrument, som är ett återbetalningspliktigt lån och en kapitalrabatt. Som kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven för tillämpligt insatsområde ”024.b – Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag eller stora företag och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna [3]” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens ska stödvillkoren fastställa en lägsta primärenergibesparing på 30 % för energieffektivitetsprojekt i byggnader och för utrustning, minst 30 % av de genomsnittliga primärenergibesparingarna i facilitetens projektportfölj (med minst 25 % för energieffektiv utrustning). För att säkerställa att resultaten uppnås ska villkoren inbegripa en minimitröskel för energibesparingar per euro av offentliga medel som investerats som ett kriterium för projektets stödberättigande. Villkoren ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med principerna för att inte orsaka betydande skada i linje med riktlinjerna för att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Stöd ska ges genom konkurrensutsatt upphandling för projekt med de största förväntade energibesparingarna per investerad euro.
11	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Planerade minskningar av växthusgasutsläpp		CO2-ekvivalenter i t/år	0	11 498	KVARTAL 3	2026	Minskade utsläpp av växthusgaser, i CO2-ekvivalenter per ton, baserat på förväntade utsläppsminskningar till följd av åtgärden.
12	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Godkända projekt motsvarande minst 108 000 000 EUR		EURO	0	108 000 000	KVARTAL 4	2024	Godkända projekt motsvarande minst 108 000 000 EUR.
13	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %.	Regeringsförordningen träder i kraft				KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av regeringsförordningen om fastställande av genomförandevillkor för förbättring av lokala myndigheters byggnader och infrastruktur, främjande av övergången till användning av teknik för förnybar energi och förbättrad energieffektivitet, med kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven för tillämpligt insatsområde ”026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens
14	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Måltavla	Tilldelning av kontrakt för genomförande av projekt för förbättrad energieffektivitet för lokala myndigheters byggnader och infrastruktur för minst 27 838 800 EUR		EURO	0	27 838 800	KVARTAL 4	2024	Meddelande om tilldelning av kontrakt på minst 27 838 800 EUR.
15	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Måltavla	Minskad primärenergiförbrukning i kommunala byggnader och kommunal infrastruktur		KWh/år	0	4 544 563	KVARTAL 4	2025	Minskad primärenergianvändning i kommunala byggnader och kommunal infrastruktur till följd av åtgärder för förbättrad energieffektivitet i kommunala byggnader och infrastruktur som får stöd inom ramen för åtgärden. Energicertifikat får användas för att visa minskningen av primärenergiförbrukningen. Åtgärderna ska syfta till att minska primärenergianvändningen med minst 30 %.
16	1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader	Ikraftträdande av stödprogram för förbättrad energieffektivitet i nationella och historiska byggnader som godkänts av ministerrådet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ikraftträdande av ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader, med kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven i tillämpligt insatsområde 026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
17	1.2.1.4.i.Förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inklusive historiska byggnader	Måltavla	Meddelande om tilldelning av kontrakt motsvarande minst 16 769 200 EUR		EURO	0	16 769 200	KVARTAL 3	2024	Meddelande till stödmottagare om tilldelning av kontrakt motsvarande minst 16 769 200 EUR.
18	1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader	Måltavla	Minskad primärenergianvändning i offentliga byggnader med förbättrad energieffektivitet		MWh/år	0	3 875	KVARTAL 3	2026	Minskad primärenergianvändning i offentliga byggnader med förbättrad energieffektivitet till följd av de investeringar som får stöd inom ramen för åtgärden. Energicertifikat får användas för att visa minskningen av primärenergiförbrukningen.
19	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Meddelande om tilldelning av kontrakt för godkända projekt för 80 000 000 EUR.		EURO	0	80 000 000	KVARTAL 1	2023	Meddelande till stödmottagare om tilldelning av kontrakt för godkända projekt för 80 000 000 EUR.
20	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Anslutningspunkter för laddnings- och/eller mikrogenereringsinstallationer för elfordon		Antal	0	2 060	KVARTAL 3	2026	Kombinerat antal driftanslutningspunkter för laddnings- och/eller driftsinstallationer för småskalig produktion av elfordon
21	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk för att säkerställa överföring av el producerad från förnybara energikällor till nät (inklusive användning av skog och annan offentlig mark för produktion av vindkraft) och för att främja utvecklingen av infrastruktur för vindkraft.	Ikraftträdande av a) Lagstiftning/reglering som gör statliga skogar tillgängliga för utbyggnad av vindkraft, utser lämpliga utvecklingsområden och gör dem tillgängliga för privata investerare att lämna anbud. b) Lagstiftning/förordning som minskar rättsosäkerheten för investeringar i vindkraft genom att specificera fall där investeringar kan avvisas efter en konsekvensbedömning och genom att införa en mekanism för snabb lösning i sådana fall.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Ikraftträdande av a) Lagstiftning/reglering som gör statliga skogar tillgängliga för utbyggnad av vindkraft, utser lämpliga utvecklingsområden och gör dem tillgängliga för privata investerare att lämna anbud. b) Lagstiftning/förordning som minskar den rättsliga osäkerheten för investeringar i vindkraft genom att specificera i vilka fall investeringar kan avvisas efter en konsekvensbedömning och genom att införa en mekanism för snabb lösning i sådana fall. Åtgärden ska säkerställa överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada, i enlighet med riktlinjerna för att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), särskilt när det gäller åtgärdens inverkan på skogarna till följd av förändrad markanvändning, och med EU:s miljölagstiftning.
22	1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Milstolpe	Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering	Offentliggörande av en informationsrapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering som godkänts av ministerrådet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Inrikesministeriet ska i samförstånd med de institutioner som deltar i katastrofhanteringssystemet offentliggöra en informativ rapport till ministerrådet om byggplatser för katastrofcentrum, byggområden och kostnader på varje byggplats samt en vägledande tidsplan för genomförandet av de katastrofhanteringsplaner som ska genomföras på varje plats och om ingående av byggkontrakt, inbegripet i rapporten. Rapporten ska också innehålla en övergripande lägesrapport om reformen och en genomförandeplan för följande reformkomponenter: i) uppbyggnad av teknisk kapacitet (särskilt när det gäller uppgradering av specialiserade insats- och räddningsfordon), ii) tidsplanen för genomförandet av relaterade IKT-lösningar för katastrofhantering och iii) framsteg med genomförandet av utbildning och förebyggande åtgärder.
23	1.3.1.1.i. katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Måltavla	Uppförande av nästan 0 centrum för hantering av energiförbrukningskatastrofer och krisberedskap		Antal	0	8	KVARTAL 1	2026	Antal nybyggda centrum som tagits i bruk. Investeringen ska användas för att bygga centrum för hantering av nära-nollenergikatastrofer.
24	1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Måltavla	Totalt brandområde för vilda bränder under 5-årsperioden (2020–2024)		Areal (hektar)	3923,1	2 635,3	KVARTAL 1	2025	Totalt område som drabbats av skogsbränder har räknats som ett genomsnitt under de senaste fyra åren i rad. Med vilda bränder avses torv, torra gräs, fjolårets gräs, buskar, träd, stubblor, hö, sval och vass, skogsmark, individuella trädbränder, i enlighet med den kumulativa statistiken från statliga brand- och räddningstjänsten.
25	1.3.1.2.i. investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Milstolpe	Tilldelning av bygg- och anläggningskontrakt för hälften av det totala antalet renoveringar och förnyelser	Tilldelning av bygg- och anläggningskontrakt för hälften av det totala antalet renoveringar och förnyelser	%	0	50	KVARTAL 4	2024	Bygg- och anläggningskontrakt som tilldelats för minst 50 % av det totala antalet renoveringar och renoveringar senast den 31 december 2024
26	1.3.1.2.i. investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Måltavla	Antal slutförda investeringsprojekt		Antal	0	21	KVARTAL 3	2026	Följande projekt som skyddar mot översvämningsrisker ska slutföras: ·Åtta pumpstationer, däribland i) Reinis pumpstation, ii) pumpstation i Kulciems och iii) pumpstation i Vezi. ·Tolv skyddsdyner, inklusive i) Bernati polder, ii) Barta polder, iii) Rezekne vänster bankdyke, iv) Osa polder. ·En kanal. För att säkerställa överensstämmelse med principerna för principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med riktlinjerna för att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska åtgärden I)i förekommande fall inkludera ”lämpliga bedömningar” enligt artikel 6.3 i habitatdirektivet för att bedöma de föreslagna åtgärdernas inverkan på skyddade arter och livsmiljöer (enligt definitionen i fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG) och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/EEG)). Dessa lämpliga bedömningar bör göras för alla projekt i eller i närheten av områden som är känsliga för biologisk mångfald. II)säkerställa att de områden för vilka en lämplig bedömning görs har områdesspecifika bevarandemål och att nödvändiga bevarandeåtgärder har vidtagits i enlighet med habitatdirektivet. III)säkerställa full överensstämmelse med ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG) och inte orsaka nettoförsämring av vattenförekomsters status, i enlighet med artikel 4.7 i detta direktiv.

B. KOMPONENT 2: DIGITAL OMSTÄLLNING

Komponenten tar itu med de viktigaste digitala utmaningarna – brist på grundläggande och avancerade digitala färdigheter och låg digital integration av företagen. Dessutom behandlar komponenten alla aspekter av den digitala omställningen – den offentliga och den privata sektorn, kompetens och konnektivitet. Investeringarna är främst inriktade på infrastruktur och tjänster.

Komponentens mål är att bidra till den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin, inbegripet återhämtningen från covid-19-krisen, genom att utveckla nödvändig infrastruktur, kapacitet och kompetens. förbättra effektiviteten, de digitala processerna och datahanteringen inom den offentliga förvaltningen, ge stöd till den digitala omvandlingen av företag och förbättra konnektiviteten.

Komponenten är inriktad på de landsspecifika rekommendationerna om kompetens och vuxenutbildning (landsspecifik rekommendation 2, 2019, landsspecifik rekommendation 2, 2020). Den ska särskilt bidra till att öka utbildningens kvalitet och effektivitet med fokus på digitala färdigheter. Åtgärder för omskolning och kompetenshöjning för arbetstagare och arbetslösa ingår, om än utan inriktning på lågutbildade (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Investeringar i digital omställning avser de investeringsrelaterade landsspecifika rekommendationerna (de landsspecifika rekommendationerna 3, 2019, 3, 2020) – investeringar planeras i den offentliga sektorns it-system, grundläggande och avancerade digitala färdigheter, digital anpassning av företag och konnektivitet.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning

Syftet med åtgärden är att modernisera den offentliga förvaltningen och dess tjänster genom digital omvandling, med fokus på viktiga funktioner, processer och tjänster inom den offentliga förvaltningen som ännu inte har omvandlats digitalt, som håller på att utvecklas eller stärkas avsevärt.

Reformen består i att bygga upp den gemensamma IKT-konceptuella arkitekturen för offentliga förvaltningstjänster och deras förvaltningsstöd och fastställa kvalitativa och kvantitativa mått på tjänster. Genomförandet av reformen ska samordnas och förvaltas av den nationella IKT-styrningsorganisationen, medan genomförandet av de särskilda uppgifterna för genomförandet av reformen ska utföras av den myndighet som ansvarar för varje uppgift.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.

Investeringarna: 2.1.1.1.i. modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster, inbegripet företagsklimat

Syftet med åtgärden är att omvandla offentliga förvaltningstjänster och deras genomförandeprocesser för ett effektivt genomförande av den digitala omvandlingen av ekonomin.

Detta ska ske genom användning av innovativ teknik och innovativa metoder, inbegripet artificiell intelligens och maskininlärningslösningar, samt genom införande av en databaserad framsyns- och beslutsstrategi för tjänste- och processhantering och säkerställande av ett fullständigt genomförande av engångsprincipen.

Åtgärden består av investeringar i 11 enskilda system eller lösningar på minst följande 4 områden: 1) sektorn för inrikes frågor, inbegripet civilskydd, brandsäkerhetsövervakning och allmän säkerhet. 2) kultursektorn, inbegripet ackumulering av kulturarvet från arkiv, bibliotek, museer, kulturmonument och medieinnehåll. 3) förvaltning av hamnlogistiktjänster. 4) stöd till IKT-förvaltningsprocesser.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 2.1.2.r ökad effektivitet och driftskompatibilitet i användningen av nationella IKT-resurser

Syftet med reformen är att omvandla IKT-strategin i den offentliga förvaltningen genom att centralisera tillhandahållandet av enhetliga IKT-delningstjänster till kompetenscentrum som stöder flera institutioner.

Reformen består av utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster, vilket möjliggör automatisering och effektivitet i leveransprocesserna, säkerställer gränsöverskridande tillgång till offentliga förvaltningstjänster och befäster den offentliga förvaltningens dator- och datainfrastruktur.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.

Investeringarna: 2.1.2.1.i. centraliserade plattformar, system och delade tjänster

Syftet med investeringen är att säkerställa att förvaltningen fungerar som en enda organisation, vilket skulle inbegripa införandet av standardiserade stödfunktioner såsom redovisning, personalförvaltning, resursredovisning och förvaltning.

Investeringen består av fyra plattformar för tillhandahållande av offentliga tjänster, fem sektors- och stödfunktionsplattformar och sex delade plattformar och system för kommuner.

Investeringen ska genomföras från och med den 1 april 2022 till och med den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 2.1.2.2.i Lettlands nationella federerade moln

Syftet med investeringen är att tillhandahålla infrastruktur och tjänster för gemensam databehandling och datahantering för den offentliga förvaltningen och att utveckla kompetenscentrumen för IKT-infrastruktur för lagring och databehandling av data från den offentliga förvaltningen.

Investeringen består i utveckling av den offentliga sektorns datalagrings- och datorkapacitet inom ramen för fyra projekt som genomförs av Lettlands statliga radio- och tv-centrum, Lettlands nationalbibliotek, inrikesministeriets informationscentrum och jordbruksministeriet. Till följd av investeringen ska minst tio plattformar för offentlig förvaltning och informationssystem drivas genom delade molntjänster.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för data och digitala tjänster

Syftet med reformen är att säkerställa tillgång till och delning av offentliga och privata data och tjänster genom att lägga grunden för utvecklingen av och interoperabiliteten mellan data- och plattformsekonomin med europeiska dataområden och genom att säkerställa datadelning inom EU.

Reformen består i att utveckla den offentliga sektorns kapacitet att förvalta, dela och offentliggöra dataset som den förfogar över för upprepad användning.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2023.

Investeringarna: 2.1.3.1.i) Tillgänglighet, delning och analys av data

Syftet med investeringen är att främja datadelning inom den offentliga sektorn och mellan den offentliga och den privata sektorn, införandet av engångsprincipen och delning av data på det nationella och europeiska området.

Investeringen består i att skapa lösningar för laddning och återvinning av data med hög tillgänglighet och en uppsättning dataobjekt från minst tio olika sektorer och områden inom den offentliga förvaltningen, inbegripet följande åtta sektorer och områden: näringsliv, vetenskap, miljö, finans, offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, veterinär och jordbruk (geospatiala data).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 2.2.1.r skapa hela cykeln för stöd till digital omvandling av företag med regional täckning

Syftet med reformen är att inrätta en europeisk digital innovationsknutpunkt, säkerställa dess regionala närvaro genom regionala kontaktpunkter och skapa ett gemensamt och samordnat stödekosystem för att underlätta den digitala omvandlingen av kommersiell verksamhet.

Reformen består i att inrätta den europeiska digitala innovationsknutpunkten, en gemensam plattform/ett gemensamt ekosystem som stöder den digitala omvandlingen som en enda kontaktpunkt och inrätta ett testsystem för digital mognad. säkerställa att de regionala kontaktpunkterna tillhandahåller följande nya stödfunktioner för digital omställning: tester av digital mognad i regioner. tillgång till testning och pilotförsök. mentorskap och utbildning i digitala färdigheter. Det europeiska digitala innovationsknutpunkten kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att genomföra sin verksamhet.

Reformen ska genomföras senast den 30 september 2022.

Investeringarna: 2.2.1.1.i. stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter

Syftet med investeringen är att förbättra enheternas digitala omvandling genom att erbjuda skräddarsydda stödåtgärder som bygger på enheternas identifierade digitaliseringsbehov.

Investeringen består i att ge stöd till driften av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Driften av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna ska struktureras i arbetspaket som syftar till att förse entiteterna med en färdplan för digital omställning. företrädare för tågenheten och identifiera investerings- och infrastrukturbehoven. Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens ska inte avse arbetspaket för vilka europeiska digitala innovationsknutpunkter får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 5 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringarna: 2.2.1.2.i. stöd till digitalisering av processer i kommersiell verksamhet

Syftet med investeringen är att främja ökad produktivitet genom riktade investeringar av resurser och att skapa ett högre mervärde i enhetens processer.

Investeringen består av ett bidragssystem för digitalisering av processer och funktioner i enheter. Stöd kan beviljas för förvärv av it-lösningar, både programvara och hårdvara, förvärv av sensorer, inköp av it-utrustning, it-infrastruktur och genomförande av digitala integrationsprocesser.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investeringarna: 2.2.1.3.i. stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet

Syftet med investeringen är att främja skapandet av nya högteknologiska digitala produkter och tjänster.

Investeringen består av ett bidragssystem för införande av modern automatisering, robotisering och digitalisering i tillverknings- och tjänsteutvecklingsprocesserna samt för att stödja införandet av e-handelslösningar. Verksamheter som får stöd för nya digitala produkter och tjänster omfattar genomförbarhetsstudier, industriell forskning och experimentell utveckling, inklusive prototyputveckling.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 9 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringarna: 2.2.1.4.i. finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer

Syftet med investeringen är att öka produktiviteten och effektiviteten i produktionsprocessen genom att stödja investeringar i digitala omvandlingsverktyg.

Investeringen består av ett stödsystem (lån eller parallellt lån med möjlighet till kapitalavdrag) för att ändra produktions- eller tjänsteutvecklingsprocessen, digitalisera processer hos ekonomiska aktörer eller införa Industri 4.0-lösningar (t.ex. sakernas internet, artificiell intelligens, maskininlärning, blockkedjor, stordata, molnbaserade datortjänster med hög prestanda).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 13 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringarna: 2.2.1.5.i. främja medieföretagens digitala omvandling

Syftet med investeringen är att underlätta den digitala omvandlingen av mediesektorn och att underlätta medieföretagens anpassning till moderna trender i mediekonsumtionen i den digitala miljön.

Investeringen består av ett stödsystem för investeringar i utveckling av tekniska lösningar och förbättring av digitala färdigheter och affärsmodeller inom mediesektorn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform: 2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning

Målen med reformen är att öka deltagandet i vuxenutbildning till 8 % (vuxna i åldern 25–64 år) senast den 31 december 2025, underlätta uppnåendet av andra mål som fastställs i riktlinjerna för utbildningsutveckling 2021–2027, stärka den rättsliga ramen för ett hållbart och socialt ansvarsfullt stödsystem för vuxenutbildning och skapa fler möjligheter och rättigheter för anställda, bland annat via företag (särskilt små och medelstora företag) att delta i utbildning.

Reformen består av en rad milstolpar för den politiska utvecklingen från de riktlinjer för utbildningsutveckling 2021–2027 som träder i kraft. ökat stöd till utbildning av anställda. upprätta och testa individuella utbildningskonton. och pilotprojekt med tre kompetensfonder.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2026.

Investeringarna: 2.3.1.1.i) säkerställa förvärvande av avancerade digitala färdigheter

Syftet med investeringen är att avsevärt öka antalet specialister med digitala färdigheter på hög nivå (Desi 3–5) som kan tillämpa högteknologisk kunskap och teknikintensiva nya produkter och tjänster på utvecklingen av nya produkter och tjänster inom olika sektorer under de kommande sex åren.

Investeringen består i att utveckla omkring 20 avancerade utbildningsmoduler för digitala färdigheter inom kvantteknik, högpresterande datorsystem och språkteknik som ska ingå i formell utbildning och vuxenutbildning.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 2.3.1.2.i. utveckling av företagens digitala färdigheter

Syftet med investeringen är att öka företagens digitala färdigheter.

Investeringen består i att de europeiska digitala innovationsknutpunkterna tillhandahåller utbildning i grundläggande digitala färdigheter i samarbete med branschorganisationer, utbildningsinstitutioner och regionala företagscentrum.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 17 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 18 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 19 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 20 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringarna: 2.3.1.3.i. utveckling av en självstyrd inlärningsstrategi för IKT-specialister

Syftet med investeringen är att utveckla en ny strategi för att förbereda IKT-specialister och skapa en lärandemiljö för självstyrt IKT-lärande för att öka andelen IKT-specialister, inklusive kvinnor, i arbetstagarstrukturen.

Investeringen består i utveckling av en lärandemiljö för självstyrd IKT-utbildning och tillhandahållande av utbildning för minst 1000 yrkesverksamma inom självstyrt IKT-lärande.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 2.3.1.4.i) Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton

Syftet med investeringen är att utveckla och godkänna konceptet individuella utbildningskonton för att stimulera vuxnas deltagande i utbildning, särskilt genom att förbättra de digitala färdigheterna.

Investeringen består i att hjälpa 3500 vuxna att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton. Detta ska genomföras genom att de bästa digitala lärandeverktygen görs tillgängliga. använda specialiserade lösningar för maskinöversättning av hög kvalitet och annan AI-teknik, med deltagande av utbildningsexperter i valideringen och anpassningen av lokalt innehåll.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen

Målet med reformen är att uppnå åtminstone grundläggande digitala färdigheter för 54 % av invånarna i åldrarna 16–74 år.

Reformen består i att utveckla en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, kartläggning och planering av utbildningsbehov och bedömning.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022 när det gäller inrättandet av ramen, den 31 december 2022 för ändring av standarder för högre utbildning och den 31 augusti 2026 för att uppnå målen för digital kompetenshöjning.

Investeringarna: 2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar

Syftet med investeringen är att tillhandahålla stödåtgärder för förvärv av digitala färdigheter för människor från alla samhällsgrupper, särskilt ungdomar. införande av en systematisk strategi i kommunerna för utveckling av digitala färdigheter. utveckling av digital och teknisk kompetens hos ungdomar utanför den formella utbildningen.

Investeringen består i utveckling av digitala självbetjäningskunskaper (e-lärandekurser). tillhandahållande av egenutbildning och andra digitala utbildningsåtgärder på lokal nivå. teknisk innovationsverksamhet i linje med gemensamma riktlinjer för teknisk kreativitet för utveckling av ungdomsteknik och innovationskapacitet. kommunprogram för ungdomar. Investeringen syftar till att tillhandahålla grundläggande digitala färdigheter för minst 50 000 personer och slutföra program för digitala färdigheter för ungdomar i alla 42 kommuner.

Investeringen ska genomföras senast den 31 december 2024 för utveckling av e-utbildningskurser. utbildning, teknisk innovation och kommunprogram ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 2.3.2.2.i. utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och kapacitet

Syftet med investeringen är att öka kompetensen hos anställda inom den offentliga förvaltningen när det gäller digital omställning och deras användning av teknik, i syfte att utveckla strategier som är anpassade till den digitala tidsåldern.

Investeringen består i att öka den digitala kompetensen och kapaciteten hos nationella och lokala myndigheters anställda.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 2.3.2.3.i. att överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta studerande och utbildningsinstitutioner

Syftet med investeringen är att ge elever från socialt utsatta grupper tillgång till lärandeinnehåll och göra det möjligt för elever från socialt utsatta grupper att delta i distansundervisning. En ram för organisation och genomförande av distansundervisning vid utbildningsanstalter kommer att godkännas i slutet av 2021.

Investeringen består i inköp av informations- och kommunikationsutrustning för allmän utbildning för att stödja elever från socialt utsatta grupper. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Reform: 2.4.1.r. Utveckling av bredbandsinfrastruktur

Målen med reformen är att främja uppkopplad automatiserad körning och stödja hållbar rörlighet, bland annat genom att förbättra trafiksäkerheten genom innovation.

Reformen består i antagandet av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning och antagandet av en gemensam modell för utvecklingen av den sista kilometern.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.

Investeringarna: 2.4.1.1.i [utgår]

Investeringarna: 2.4.1.2.i utbyggnad av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”

Syftet med investeringen är att skapa möjligheter till regional utveckling och stimulera efterfrågan på nya digitala tjänster.

Investeringen består i att ge 6 200 hushåll, företag och socioekonomiska drivkrafter tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
27	2.1.1.r Modernisering av nationella processer och tjänster samt digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning	Den rättsliga ramens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ministerrådets förordningar om gemensamma förfaranden för övervakning av IKT-utvecklingen trädde i kraft. För att de nya förordningarna ska vara tillämpliga på all IKT-utvecklingsverksamhet som omfattas av åtgärderna i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan (inklusive kommuner) ska tillämpningsområdet för lagen om statliga informationssystem utvidgas. Om antagandet av lagändringarna försenas, tillfällig reglering för att komplettera den särskilda normativa ramen för särskilda bestämmelser för respektive IKT-projektverksamhet.
28	2.1.1.r Modernisering av nationella processer och tjänster samt digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en normativ ram för mottagande av stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning	Den rättsliga ramens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerrådets förordning trädde i kraft för beviljande av stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning
29	2.1.1.1.i. modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster, inbegripet företagsklimat	Måltavla	Beskrivningar av utveckling av IKT-lösningar som utvecklats och harmoniserats		Antal	0	11	KVARTAL 3	2023	Konceptmodellerna för IKT-lösningar (systembeskrivningar) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning. Beskrivningar definierar IKT-utvecklingsverksamhet för att utveckla eller modernisera IKT-lösningar på minst följande 4 områden: 1) sektorn för inrikes frågor, inbegripet civilskydd, brandsäkerhetsövervakning och allmän säkerhet. 2) kultursektorn, inbegripet ackumulering av kulturarvet från arkiv, bibliotek, museer, kulturmonument och medieinnehåll. 3) förvaltning av hamnlogistiktjänster. 4) stöd till IKT-förvaltningsprocesser.
30	2.1.1.1.i. modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster, inbegripet företagsklimat	Måltavla	Tillhandahållande av IKT-lösningar för moderniserade funktioner inom den offentliga förvaltningen (inklusive system)		Antal	0	11	KVARTAL 3	2026	Den offentliga förvaltningens funktion ska moderniseras med följande IKT-lösningar och IKT-system fullt operativa inom minst följande 4 områden: 1) sektorn för inrikes frågor, inbegripet civilskydd, brandsäkerhetsövervakning och allmän säkerhet. 2) kultursektorn, inbegripet ackumulering av kulturarvet från arkiv, bibliotek, museer, kulturmonument och medieinnehåll. 3) förvaltning av hamnlogistiktjänster. 4) stöd till IKT-förvaltningsprocesser.
31	2.1.2.r Öka effektiviteten och interoperabiliteten i användningen av nationella IKT-resurser	Milstolpe	Inrättande av den rättsliga ramen för mottagande av stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datainfraktionstjänster	Den rättsliga ramens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för beviljande av stöd på området för utveckling av centrala it-system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datorinfrastrukturtjänster
32	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, system och gemensamma tjänster	Måltavla	Godkännande av utvecklingsplaner för skapande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster		Antal	0	15	KVARTAL 1	2023	Före investeringar i utveckling av centraliserade funktioner eller delade tjänster ska det ansvariga institutet utarbeta och få godkännande av den centraliserade IKT-funktionen eller den gemensamma utvecklingsplanen för tjänster (även när det gäller finansiering av tjänster).
33	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, system och gemensamma tjänster	Måltavla	Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar		Antal	0	15	KVARTAL 3	2023	Harmoniserade beskrivningar ska godkännas för att definiera IKT-utvecklingsverksamhet för centraliserade plattformar och system. IKT-lösningarna (IKT-systemen) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning.
34	2.1.2.1.i Centraliserade plattformar, system och gemensamma tjänster	Måltavla	Antal centraliserade IKT-plattformar och IKT-system som inrättats och är i drift		Antal	0	15	KVARTAL 3	2026	Följande centraliserade IKT-plattformar eller IKT-system som inrättats ska vara i drift: 1) plattformar för tillhandahållande av offentliga tjänster – 4. 2) sektors- och stödfunktionsplattformar – 5. 3) delade plattformar och system för kommuner – 6.
35	2.1.2.2.i Lettlands nationella federerade moln	Måltavla	Antal plattformar eller system som drivs av leverantörer av delade tjänster genom delade molntjänster		Antal	0	4	KVARTAL 4	2024	Målet ska anses vara uppfyllt när var och en av de fyra leverantörerna av delade tjänster (Lettlands radio- och tv-centrum, Lettlands nationella bibliotek, informationscentrumet vid inrikesministeriet, jordbruksministeriet) driver minst en nationell plattform eller ett informationssystem genom delade molntjänster, inbegripet kapacitetsbalansering och säkerhetskopiering i ett fysiskt fjärrdatacentrum.
36	2.1.2.2.i Lettlands nationella federerade moln	Måltavla	Antal plattformar eller system som drivs av leverantörer av delade tjänster genom delade molntjänster		Antal	0	10	KVARTAL 3	2026	Målet ska anses vara uppfyllt när fyra leverantörer av delade tjänster tillsammans (Lettlands radio- och tv-centrum, Lettlands nationella bibliotek, informationscentrumet vid inrikesministeriet, jordbruksministeriet) driver minst tio plattformar för offentlig förvaltning eller informationssystem genom delade molntjänster, inbegripet kapacitetsbalansering och säkerhetskopiering i ett fysiskt fjärrdatacentrum.
37	2.1.3.r Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för mottagande av stöd på området för omvandling av ekonomisk datahantering	Den rättsliga ramens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för beviljande av stöd på området för omvandling av ekonomisk datahantering som harmoniserats av ministerrådet
38	2.1.3.r Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Rättslig ram för den nationella plattformen för spridning av uppgifter	Den rättsliga ramens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ett framgångsrikt genomförande av reformen ska säkerställas genom ikraftträdandet av den rättsliga ram som specificerar följande aspekter av den nationella plattformen: 1.hantering av datadelning, inbegripet processen för datautbyte på den centrala plattformen för datautbyte. 2.de deltagande institutionernas rättigheter och skyldigheter när det gäller delning och spridning av data inom den centrala plattformen för datautbyte, 3.enhetlig och förenklad behandling av personuppgifter inom den centrala plattformen för datautbyte.
39	2.1.3.1.i Tillgång till, delning av och analys av data	Måltavla	Sektorer för vilka relevanta dataset finns tillgängliga på de nationella datacirkulationsplattformarna, inbegripet kontrollerade distributionsplattformar, geoportal eller portaler för öppna data		Antal	0	10	KVARTAL 3	2026	De nationella centraliserade plattformarna för datahantering och dataspridning ska ge tillgång till dataset som omfattar minst 10 olika sektorer och områden inom offentlig förvaltning, inbegripet följande 8 sektorer och områden: näringsliv, vetenskap, miljö, finans, offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, veterinär och jordbruk (geospatiala data).
40	2.2.1.r Skapa hela cykeln för stöd till den digitala omvandlingen av företag med regional täckning	Milstolpe	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten ska vara i drift i linje med prioriteringarna i programmet för ett digitalt Europa och utgöra en del av nätverket för en gemensam europeisk digital innovationsknutpunkt. Den ska fungera som en enda kontaktpunkt för samordningen av den digitala omvandlingen av företag. Syftet är att säkerställa en gemensam strategi och informationsutbyte mellan regionala företagscentrum, test av digital mognad och statligt stöd.
41	2.2.1.r Skapa hela cykeln för stöd till den digitala omvandlingen av företag med regional täckning	Milstolpe	Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omställning	Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller stödfunktioner för digital omställning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	De regionala stödcentrumen för företag ska ha börjat tillhandahålla följande nya stödfunktioner för digital omställning: 1.Tester av digital mognad i regioner. 2.Tillgång till testning och pilotförsök. 3.Mentorskap och utbildning i digitala färdigheter.
42	2.2.1.r Skapa hela cykeln för stöd till den digitala omvandlingen av företag med regional täckning	Milstolpe	Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och statligt stöd.	Testsystem för digital mognad	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ett testsystem för digital mognad för enheter ska inrättas. Testet av digital mognad är ett digitalt verktyg som finns tillgängligt på EDIH-webbplatsen och som bedömer ett företags digitala mognad i olika aspekter och kan fyllas i av företaget på egen hand eller med hjälp av en konsult.
43	2.2.1.1.i Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Måltavla	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna	SAKNAS	Utfärdade färdplaner	0	1 400	KVARTAL 2	2024	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
44	2.2.1.1.i Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Måltavla	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna	SAKNAS	Utfärdade färdplaner	1 400	2 000	KVARTAL 2	2026	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
44a	2.2.1.1.i Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Milstolpe	Stöd till den digitala omvandlingen av enheter genom de europeiska digitala innovationsknutpunkterna	Arbetspaket för de europeiska digitala innovationsknutpunkterna färdigställda	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Alla arbetspaket för europeiska digitala innovationsknutpunkter ska slutföras, utom de som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
45	2.2.1.2.i Stöd till digitalisering av processer i kommersiell verksamhet	Måltavla	Antal enheter som fått stöd för att digitalisera processer i kommersiell verksamhet och för vilka resultatet av testet av digital mognad förbättrades, jämfört med det tidigare testresultatet, efter mottagande av bidrag och genomförande av projektet		Enheter som får stöd	0	80	KVARTAL 2	2024	Målet ska uppfyllas när ett avtal har ingåtts mellan enheten och Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå om mottagande av bidraget och förbättringar av testresultatet observeras i det upprepade digitala mognadstestet.
46	2.2.1.2.i Stöd till digitalisering av processer i kommersiell verksamhet	Måltavla	Antal enheter som fått stöd för att digitalisera processer i kommersiell verksamhet och för vilka resultatet av testet av digital mognad förbättrades, jämfört med det tidigare testresultatet, efter mottagande av bidrag och genomförande av projektet		Enheter som får stöd	80	200	KVARTAL 2	2026	Målet ska uppfyllas när ett avtal har ingåtts mellan enheten och Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå om mottagande av bidraget och förbättringar av testresultatet observeras i det upprepade digitala mognadstestet.
47	2.2.1.3.i Stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Antal stödda projekt	Saknas	Projekt som fått stöd	0	14	KVARTAL 2	2024	Bidragsöverenskommelser till stöd för 14 projekt ska undertecknas. .
48	2.2.1.3.i Stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Antal stödda projekt	SAKNAS	Projekt som fått stöd	14	43	KVARTAL 2	2026	Bidragsöverenskommelser för att stödja ytterligare 29 projekt ska undertecknas.
49	2.2.1.3.i Stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Åtaganden för privat finansiering	SAKNAS	EURO	0	4 860 000	KVARTAL 2	2026	Belopp för privat finansiering som anslagits till projekt som får stöd för införande av nya produkter och tjänster.
50	2.2.1.4.i Finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Antal undertecknade låneavtal	SAKNAS	Antal lån	0	51	KVARTAL 2	2024	Antal låneavtal som undertecknats mellan Altum och ekonomiska aktörer för att stödja projekt för digital omvandling. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
51	2.2.1.4.i Finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Antal undertecknade låneavtal	SAKNAS	Antal lån	51	65	KVARTAL 2	2026	Antal låneavtal som ingåtts mellan Altum och ekonomiska aktörer för att stödja projekt för digital omställning. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
52	2.2.1.4.i Finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Åtaganden för privat finansiering		EURO	0	45 300 000	KVARTAL 2	2026	Belopp för privat finansiering som anslagits till understödda projekt för den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer.
53	2.2.1.5.i Främja medieföretagens digitala omställning	Måltavla	Antal plattformar och digitala lösningar som skapats	SAKNAS	Antal	0	3	KVARTAL 2	2025	Tre plattformar eller it-lösningar inom mediesektorn har skapats, testats och är tillgängliga för användarna.
54	2.2.1.5.i Främja medieföretagens digitala omställning	Måltavla	Antal stödda projekt	SAKNAS	Projekt som fått stöd	0	10	KVARTAL 2	2026	Indikatorn anses vara uppfylld när ett avtal har ingåtts mellan aktören och CFCA om att erhålla ett bidrag för genomförandet av projektet (för utveckling av tekniska lösningar, förbättring av digitala färdigheter eller affärsmodeller inom mediesektorn).
56	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Andel vuxna (25–64 år) som deltog i vuxenutbildning under de sista fyra veckorna före undersökningen (%)		%	6,6	8	KVARTAL 4	2025	Det mål som ska uppnås inom ramen för planen fastställs på grundval av målet på medellång sikt i Lettlands politiska planeringsdokument på medellång sikt – riktlinjer för utbildningsutveckling 2021–2027, som enligt planerna ska godkännas av ministerrådet senast i mitten av 2021 – att öka vuxnas deltagande i utbildning från 6,6 % (2020) till 12 % (2027), vilket är att öka vuxnas deltagande i utbildning till 8 % senast 2025. Uppnåendet av målet är direkt kopplat till planerade reformåtgärder för utveckling av vuxenutbildning.
57	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Ökat stöd till utbildning av anställda	Rättsakter har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Följande rättsakter har trätt i kraft: 1) införa en förmånligare skattemässig behandling i lagen om personlig inkomstskatt av kursavgifter som betalas av arbetsgivare för högre utbildning av arbetstagare, 2) ändra arbetslagen för att utöka arbetstagarnas rätt att delta i utbildning som rör arbetsuppgifter. 3) anta instruktioner från ministerrådet för att standardisera utarbetandet av stödåtgärder för arbetsgivare att utbilda arbetstagare.
57a	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Antagande av handlingsplanen ”Strategi för utveckling av humankapital”	Regeringen har antagit handlingsplanen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Ministerrådets antagande av handlingsplanen ”Strategin för utveckling av humankapitalet”.
58	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Utveckling av begreppet kompetensfonder	Ministerrådets förordningar trädde i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Regeringsförordningar för genomförande av kompetensfonder har trätt i kraft och fastställer inrättandet av kompetensfonderna och de berörda parternas rättigheter och skyldigheter.
59	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Medel för pilotkompetens	Inrättande av kompetensfonder	Antal	0	3	KVARTAL 2	2026	Tre pilotprojekt om kompetensfonder. Syftet med pilotprojektet är att bedöma om det är genomförbart att införa en sådan strategi i samband med Lettland, bland annat genom att testa aspekter som a) proportionaliteten och dynamiken över tid hos offentliga och privata saminvesteringar, b) samarbetsmodellen mellan företag och arbetstagarorganisationer i sektorer för att utveckla en gemensam vision av inlärningsbehov, inbegripet ”framtida färdigheter” inom sektorn och relaterade sektorer, c) en genomförandeplan för utbildning inom sektorn, som ska omfatta utbildning av nya anställda, omskolning av anställda inom andra sektorer och kompetenshöjning av befintliga arbetstagare.
60	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton	Ministerrådets förordningar trädde i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av förordningar som specificerar tillvägagångssättet för utvecklingen av individuella utbildningskonton, inbegripet följande: a) Fastställande av kriterier för stödberättigande, b) fastställande av kriterier för urval av utbildningsanordnare.
61	2.3.1.r Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Pilotprojekt för metoden med individuella utbildningskonton		Antal	0	1	KVARTAL 3	2026	Ett pilotprojekt har slutförts för att bedöma inrättandet av den lösning för individuella utbildningskonton som är lämpligast för situationen i Lettland. Pilotprojektet förväntas involvera 3 500 personer som håller på att upprätta individuella utbildningskonton och administrera dessa individuella utbildningskonton och lagra uppgifter om deltagande och utfall under projektet.
62	2.3.1.1.i Tillhandahålla digitala färdigheter på hög nivå	Måltavla	Antal yrkesverksamma (företag, den akademiska och offentliga sektorn) och studenter med avancerade digitala färdigheter inom kvantteknik, högpresterande datorsystem och språkteknik		Antal	0	3 000	KVARTAL 3	2026	Antal företagsspecialister, akademiker och forskare samt yrkesverksamma inom den offentliga sektorn, studenter inom högre utbildning och andra berörda parter som har fått stöd för att delta i utbildningsmoduler för avancerade digitala färdigheter inom kvantteknik, högpresterande datorsystem och språkteknik. Det planeras att omkring 20 utbildningsmoduler ska tas fram för inkludering i kandidat-, master- och doktorandprogram i alla tematiska utbildningsgrupper samt vuxenutbildningsprogram för yrkesverksamma inom företag och andra berörda parter med en lämplig kunskapsbas. Innehållet i studiemodulerna ska bestå av de kunskaper som hittills samlats inom områdena högpresterande datorsystem, kvantteknik och språkteknik samt resultaten av forskning som utförts inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
63	2.3.1.2.i. utveckling av företagens digitala färdigheter	Måltavla	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag	SAKNAS	Antal	0	628	KVARTAL 2	2024	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag.
64	2.3.1.2.i. utveckling av företagens digitala färdigheter	Måltavla	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag.	SAKNAS	Antal	628	2 080	KVARTAL 2	2026	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag.
65	2.3.1.3.i. utveckling av en självstyrd inlärningsstrategi för IKT-specialister	Måltavla	Antal IKT-specialister som utbildats i icke-formellt lärande	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 3	2026	Yrkesverksamma som deltar i självstyrd IKT-utbildning som har genomgått minst en utbildningsfas.
66	2.3.1.4.i) Utveckling av strategin för individuella utbildningskonton	Måltavla	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2024	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton
67	2.3.1.4.i) Utveckling av strategin för individuella utbildningskonton	Måltavla	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton	SAKNAS	Antal	1 000	3 500	KVARTAL 3	2026	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton
68	2.3.2.r Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Måltavla	Kompetenshöjning av digitala färdigheter 16–74: medborgare med åtminstone grundläggande digitala färdigheter.	Saknas	%	43 (2020)	54	KVARTAL 3	2026	Andel lettiska invånare med åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Uppnåendet av målet är direkt kopplat till de planerade reformåtgärderna, som omfattar både att stärka strukturen på digitala kompetensnivåer, göra det möjligt att bedöma dem på grundval av en gemensam strategi och utforma lämpliga utbildningsåtgärder för att förbättra dem, samt att bedöma de resultat som uppnåtts genom denna utbildningsverksamhet och deras relevans för de fastställda målen.
69	2.3.2.r Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning	Regelverket trädde i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Rättsakter som fastställer en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning på grundval av DigiComp 2.1 har trätt i kraft.
70	2.3.2.r Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella normer för högre utbildning, där man planerar att uppnå resultat från studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.	Det ändrade regelverket trädde i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ändringar av nationella normer för högre utbildning (statlig standard för högre akademisk utbildning och nationell standard för högre yrkesutbildning) har trätt i kraft. De ska fastställa de resultat som ska uppnås när det gäller förvärv av digital kompetens och säkerställa att de tillämpas vid utveckling, licensiering och ackreditering av program för högre utbildning, förutsatt att studieprogram som utarbetas, licensieras och ackrediteras efter det att regelverket har trätt i kraft omfattar sådana uppnåeliga studieresultat och lämpliga kurser eller moduler för att uppnå dem.
71	2.3.2.1.i Digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal personer som har deltagit i en utbildning	Saknas	Antal	0	15 000	KVARTAL 4	2024	Antal personer som har deltagit i utbildning för att förbättra de digitala självbetjäningsfärdigheterna.
72	2.3.2.1.i Digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal personer som har deltagit i utbildning eller teknisk innovationsverksamhet inom digitalt ungdomsarbete	Saknas	Antal	15 000	50 000	KVARTAL 3	2026	Som ett resultat av investeringen, strategin för inlärning av digitala självbetjäningskunskaper (e-lärandekurs) och riktlinjerna för teknisk kreativitet för utveckling av ungdomsteknik och innovationskapacitet i digitalt ungdomsarbete har utvecklats och genomförts. Minst 40 000 personer har deltagit i utbildningen för att förbättra digitala självbetjäningskunskaper (av dessa egenutbildning har minst 5 000 personer deltagit). och minst 10 000 personer har deltagit i teknisk innovationsverksamhet inom digitalt ungdomsarbete.
73	2.3.2.1.i Digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal kommuner med program för utveckling av digitala färdigheter för ungdomar	Saknas	Antal	0	42	KVARTAL 3	2026	Till följd av investeringar hade 42 kommuner fastställt och fullt ut genomfört verksamhetsprogram för att säkerställa förvärv och användning av digitala färdigheter i ungdomsarbete, skapande av en digital miljö för ungdomsarbete och främjande av ungdomars deltagande i lokala förvaltningsprocesser.
74	2.3.2.2.i Utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och förmåga	Milstolpe	Utvecklad ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning	Ramen för digitala färdigheter finns tillgänglig i den statliga förvaltningens system för skolutbildning och godkänns genom en intern rättsakt från School of State Administration.	SAKNAS	SAKNAS		KVARTAL 2	2023	Ramen för digital kompetens inom offentlig förvaltning, inbegripet läroplaner, ska utvecklas.
75	2.3.2.2.i Utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och förmåga	Måltavla	Antal utbildningar inom digitala färdigheter som slutförts av anställda inom offentlig förvaltning	Saknas	Antal	0	25 160	KVARTAL 4	2024	Antal utbildningar på plats och online inom ramområdena för digitala färdigheter, 1) hantering och utveckling av digitalisering. 2) skapande av digitalt innehåll. 3) cybersäkerhet. 4) kommunikation och samarbete. 5) informations- och datakompetens. 6) övergripande färdigheter som fullgjorts av anställda inom den offentliga förvaltningen.
76	2.3.2.2.i. utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och kapacitet	Måltavla	Antal utbildningar inom ramområden för digitala färdigheter som slutförts av anställda inom offentlig förvaltning	Saknas	Antal	25 160	62 900	KVARTAL 3	2026	Antal utbildningar på plats och online inom ramområdena för digitala färdigheter, 1) hantering och utveckling av digitalisering. 2) skapande av digitalt innehåll. 3) cybersäkerhet. 4) kommunikation och samarbete. 5) informations- och datakompetens. 6) övergripande färdigheter som fullgjorts av anställda inom den offentliga förvaltningen.
77	2.3.2.3.i Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk om förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning	Ikraftträdande av ett regelverk om förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om kriterier och villkor för organisation och genomförande av distansundervisning för att säkerställa att distansundervisning organiseras och genomförs vid alla lettiska utbildningsinstitutioner och utbildningsnivåer (utom på förskolenivå). Utbildningsanstalten ska i sina interna regler inkludera en ram för organisation och genomförande av distansundervisning, inbegripet 1. det förfarande genom vilket utbildningsanstalten ska fastställa om de studerande har tillgång till tekniska medel för distansundervisning samt förfarandena för att tillhandahålla dessa tekniska medel om de inte är tillgängliga för de studerande. 2. förfarandet för registrering av studenternas deltagande i distansundervisning och utförandet av de uppgifter som tilldelats. 3. i fall där den studerande inte kan delta i distansundervisning eller hindras av tekniska skäl. 4. förfarandena för att säkerställa efterlevnaden av säkerhetskraven under distansundervisning och förfarandena för kommunikation med den studerandes rättsliga företrädare i händelse av säkerhets- eller hälsorisker. 5. Det förfarande genom vilket studerande använder resurser och infrastruktur för utbildningsinstitutioner (lokaler, bibliotek osv.) som en del av distansundervisningen.
79	2.3.2.3.i Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner	Måltavla	Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)	Saknas	Antal	0	26 620	KVARTAL 4	2023	Antal IKT-utrustningsenheter som köps in och levereras till kommuner eller direkt till utbildningsanstalter för allmän utbildning.
80	2.4.1.r Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning	Antagande av gemensamma tekniska krav	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	1. SJSC ”Latvia State Radio and Television Centre” identifierar de gemensamma tekniska kraven för operatörer av elektronisk kommunikation för att möjliggöra uppkopplad och automatiserad körning. Detta ska ta hänsyn till operatörernas behov i samarbete med företrädare för Estland, Litauen och Polen för att underlätta utvecklingen av en uppkopplad och automatiserad körkorridor längs Via Baltica-spåret. Till följd av detta antas gemensamma tekniska krav av upphandlingskommittén.
81	2.4.1.r Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern	Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	1. På grundval av genomförda undersökningar ska transportministeriet utarbeta en utvecklingsplan för sektorn för elektronisk kommunikation, som ska innehålla ett utkast till mall. 2. Resultatet av det offentliga samrådet ska leda till ett slutligt beslut om modellen, som ska antas och genomföras.
83	2.4.1.2.i Utbyggnad av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”	Måltavla	Antal hushåll, företag, skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader som har tillgång till bredbandsnätet med mycket hög kapacitet	Saknas	Antal	0	6 200	KVARTAL 3	2026	Indikatorn definieras som antalet hushåll, företag, skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader som har tillgång till ett bredbandsnät med mycket hög kapacitet med hastigheter på minst 100 Mbit/s.

C. KOMPONENT 3: MINSKAD OJÄMLIKHET

Det allmänna målet för denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är att ta itu med utmaningarna med territoriell och social ojämlikhet i Lettland, som förvärrats av covid-19-pandemin. Komponenten syftar till att minska ojämlikheten genom att skapa fler arbetstillfällen i regionerna, förbättra den regionala konnektiviteten och tillgången till tjänster av god kvalitet, tillhandahålla mer överkomliga bostäder, förbättra skolinfrastrukturen, bidra till kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare och arbetslösa, stärka det sociala skyddsnätet, förbättra tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättning och nya inrättningar för långvarig vård och omsorg för äldre. Alla åtgärder i komponenten stöder endera av de två övergripande reformerna – den pågående administrativa territoriella reformen och minimiinkomstreformen.

Komponenten stöder de landsspecifika rekommendationerna om social utestängning, särskilt för att förbättra minimiinkomstförmånernas tillräcklighet, minimiålderspensioner och inkomststöd för personer med funktionsnedsättning samt för utbildningens kvalitet och effektivitet, med fokus på lågutbildade arbetstagare och arbetssökande (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Komponenten stöder också rekommendationen att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på tillhandahållandet av överkomliga bostäder, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 3, 2019). Slutligen stöder komponenten rekommendationen att stärka det sociala skyddsnätet och mildra krisens effekter på sysselsättningen, bland annat genom förbättrade aktiva arbetsmarknadsåtgärder och förbättrad kompetens (landsspecifik rekommendation 2, 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 3.1.1.r administrativ territoriell reform

Det allmänna målet med denna reform är att förbättra kvaliteten på tjänsterna för Lettlands invånare och förbättra det lokala företagsklimatet genom att minska antalet administrativa enheter och öka effektiviteten och tillgängligheten i tillhandahållandet av tjänster. De åtgärder som beskrivs nedan (renovering och återuppbyggnad av statliga regionala och lokala vägar, kapacitetsuppbyggnad i lokala kommuner och planeringsregioner som säkerställer effektivare offentliga tjänster, utveckling av infrastruktur för industriparker, bostäder till överkomliga priser, utveckling av skolinfrastruktur och skolbussar) är kopplade till och stöder denna reformåtgärd.

Åtgärden omfattar ikraftträdandet av en ny kommunlag om översyn av de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter. Den nya lagen ska säkerställa bättre styrning på kommunal nivå, en tydligare åtskillnad och fördelning av befogenheter mellan beslutsfattande och verkställande befogenheter samt öka medborgarnas deltagande i lokalsamhällenas beslutsfattande.

Den övergripande administrativa territoriella reformen kan fortsätta efter det att faciliteten för återhämtning och resiliens har löpt ut, men genomförandet av den särskilda reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2023.

Investeringarna: 3.1.1.1.i. förbättring av nätet av regionala och lokala vägar

Det allmänna målet för denna investering är att renovera eller återuppbygga statliga regionala och lokala vägar för att förbättra trafiksäkerheten och säkerställa de nya kommunernas konnektivitet och förbättra medborgarnas tillgång till jobb och tjänster.

Investeringsåtgärden består av renovering eller ombyggnad av 210 km statliga regionala och lokala vägar i enlighet med en prioriteringslista från ministeriet för miljöskydd och regional utveckling som fastställts i samarbete med planeringsregioner, lettiska statliga vägar och transportministeriet. Som kompletterande åtgärder inom ramen för investering 1.1.1.1 i. Konkurrenskraftig persontrafik på järnväg inom det gemensamma kollektivtrafiksystemet i Riga ska en infrastruktur för laddning av batteridrivna tåg inrättas i storstadsområdet Riga, och 17 utsläppssnåla fordon (elbussar) ska upphandlas för att komplettera Lettlands kollektivtrafikflotta. Den huvudsakliga investeringsåtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investeringarna: 3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet

Det allmänna syftet med denna investering är att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de kommunala tjänsterna efter omorganiseringen av de lokala förvaltningarna. Kommunernas ökade kapacitet och yrkeskompetens syftar till att göra det möjligt för dem att bättre tjäna medborgarna.

Denna investeringsåtgärd består i antagandet av en regeringsförordning som fastställer omfattningen av och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna, bedömningar av kommunala offentliga tjänster, tillhandahållande av metodstöd och kapacitetsuppbyggnad för kommunal personal samt pilotprojekt för planering och tillhandahållande av kommunala tjänster. Dessutom ska åtgärden identifiera de lokala myndigheternas brister och åtgärder för att förbättra dem. Slutligen ska åtgärden öka kapaciteten hos 1 300 anställda i kommuner och planeringsregioner genom särskild utbildning, studiebesök, erfarenhetsutbyte, yrkesbedömning och andra kapacitetsuppbyggande åtgärder.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 3.1.1.3.i. investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna

Det allmänna målet med denna investering är att stödja infrastrukturen i industriområden och locka investerare och företag till Lettlands regioner utanför Riga, vilket bidrar till att skapa arbetstillfällen med högt mervärde och exportinriktade arbetstillfällen och till att minska utvecklingsklyftan mellan Riga-regionen och resten av landet.

Åtgärden består i antagandet av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna. upphandling och tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker till stödmottagare inom den privata eller offentliga sektorn som har utvecklat en utvecklingsstrategi eller affärsplan för industriområden eller parker. underteckna minst fyra avsiktsförklaringar eller avtal med internationellt erkända operatörer av industriparker och/eller potentiella hyresgäster för att attrahera/genomföra ytterligare investeringar från den privata sektorn på minst 85 700 000 EUR. Slutligen omfattar åtgärden slutförandet av byggandet av minst fyra industriparker av nationell betydelse i regionerna, inbegripet upprättande av nödvändiga allmännyttiga förbindelser (inklusive uppvärmning, vatten och avlopp, el), förnyelse eller installation av tillfartsvägar nära industriområden samt utveckling av byggnader avsedda för kommersiella ändamål och tillhörande infrastruktur. Till följd av åtgärden ska minst 328 nya arbetstillfällen med genomsnittliga löner som överstiger genomsnittslönerna inom respektive ekonomisk sektor skapas.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 21 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 22 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 23 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 24 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra

Det allmänna målet med denna åtgärd är att stimulera utbudet av bostäder till rimliga priser, bidra till regional rörlighet för arbetskraften och bidra till att locka till sig och behålla kvalificerad arbetskraft i regionerna.

Åtgärden består i att en ny rättslig ram för hyror träder i kraft för att säkerställa en rättvis balans mellan hyresgästens och hyresvärdens intressen och för att underlätta lösningen av hyrestvister. antagande av en strategi för överkomliga bostäder. ikraftträdande av en förordning om bostäder med låg hyra som definierar stödets storlek, omfattning och typ samt kriterier för stödmottagare. godkännande av projekt för minst 467 lägenheter och uppförande av minst 300 lägenheter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Den genomsnittliga storleken på en lägenhet ska vara minst 52 m² och hyrestaket preliminärt till 4.40/m². De godkända projekten ska uppfylla följande höga kvalitetskrav: byggnaderna ska vara nära-nollenergibyggnader och lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av luftgenomsläpplighet i byggnader) ska utföras vid den tidpunkt då de tas i bruk.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 3.1.1.5.i. utveckling av utbildningsinstitutioners infrastruktur och utrustning

Det allmänna syftet med denna investeringsåtgärd är att förbättra de regionala skolornas kvalitet genom att koppla samman investeringar med optimering av skolnätverk.

Åtgärden består i ikraftträdandet av en rättslig ram som fastställer kvantitativa och kvalitativa kriterier för högstadie- och gymnasieskolor, antagande av minst 21 beslut av lokala myndigheter om omorganisering av skolor och förbättring av skolornas infrastruktur. Investeringarna ska förbättra skolanläggningarna, såsom hygienkrav i klassrum, tekniska nätverk (inklusive ventilationssystem), tillräcklig och energieffektiv belysning och andra ergonomiska och moderna utbildningsmiljölösningar. Investeringar kan också planeras för inköp av it-utrustning och utrustning för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, för genomförande av nya förbättrade läroplaner och för genomförande av distans- och nätbaserat lärande.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster

Det allmänna syftet med denna investeringsåtgärd är att förbättra de kommunala funktionerna och tillhörande tjänster med fokus på studenters rörlighet i det optimerade skolnätverket. Ett sekundärt mål är att bidra till miljöanpassningen av kollektivtrafiken i Lettland genom att investera i utsläppsfria fordon.

Åtgärden består av ikraftträdandet av en regeringsförordning som fastställer villkoren för kommuner att få stöd för upphandling av utsläppsfria fordon, upphandlingsförfaranden och leverans av 15 utsläppsfria fordon (elbussar) för transport av studerande i regionerna.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investeringarna: 3.1.1.7.i. lån till fastighetsutvecklare för byggande av bostäder med låg hyra

Åtgärden ska bestå av en offentlig investering i en facilitet för att stimulera privata investeringar i och förbättra tillgången till finansiering för uppförande av bostäder med låg hyra i Lettland. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla lån direkt till den privata sektorn samt till enheter inom den offentliga sektorn som bedriver liknande verksamhet. På grundvalav investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 29 020 919 EUR i finansiering.

Denna investering ska förvaltas av ALTUM som genomförandepartner. Denna facilitet ska omfatta följande produktlinje: direkta lån till fastighetsutvecklare för att finansiera byggande av bostäder med låg hyra.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Lettland och ALTUM underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den finansiella produkten och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 25 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 26 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 27 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 28 . Dessutom ska investeringsstrategin kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnader.

3) det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4) övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från ALTUM. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras: i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

Reform: 3.1.2.r. Tillgång till social- och arbetsförmedlingstjänster till stöd för minimiinkomstreformen

Det allmänna målet med denna reform är att minska ojämlikheten, förbättra det sociala skyddsnätet och främja social integration och inkludering i Lettland.

Åtgärden består av två huvudsteg. Det första steget är antagandet av en plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024 för att stärka metoden för att beräkna minimiinkomsten. antagandet av riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknaden 2021–2027 för att främja social integration av befolkningen, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet, antagandet av en utvecklingsplan för sociala tjänster 2021–2023 som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster, och antagandet av en plan för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning. Det andra steget är ikraftträdandet av lagstiftningsändringar från det nationella parlamentet för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, inbegripet fastställande av en minimiinkomst på minst 20 % av medianinkomsten och inrättande av ett förfarande för årlig positiv indexering (från och med 2023).

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2021.

Investeringarna: 3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar

Det allmänna målet för denna investeringsåtgärd är att förbättra tillgången till anläggningar, arbetstillfällen och tjänster för personer med funktionsnedsättning och därigenom bidra till deras sociala delaktighet.

Åtgärden består i att välja ut 63 offentliga och kommunala byggnader och utrusta dem i efterhand för att säkerställa tillträde till anläggningarna för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning. Detta kan till exempel omfatta syn, hörsel, rörlighet och psykisk funktionsnedsättning, inbegripet förbättring av visuell information, anpassning och tillhandahållande av evakueringssystem för personer med funktionsnedsättning, och installation av hjälpmedel, såsom ramper, hissar, hissar, lättöppnade eller automatiska dörrar. Dessutom ska åtgärden omfatta val, eftermontering och förbättring av den fysiska tillgängligheten till bostäder för 259 personer med funktionsnedsättning (personer med allvarliga eller mycket allvarliga funktionsnedsättningar och barn med funktionsnedsättning).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investeringarna: 3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg

Det allmänna syftet med denna investeringsåtgärd är att uppgradera den makroekonomiska modelleringskapaciteten för att bedöma det sociala trygghetssystemets långsiktiga hållbarhet.

Åtgärden består av upphandling och utveckling av ekonometriska modeller och en metod för långsiktig prognos för socialt stöd, inklusive pensioner, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystemet och övervakning av systemets utveckling. Slutresultaten ska innehålla en utvärderingsrapport om den aktuella situationen. en matematisk modell för pensionsprognoser. utvärdering av det nuvarande prognosverktyget och dess potential. tekniska specifikationer för utveckling av ett informationssystem. övervakning av systemutvecklingen under hela åtgärden.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

Investeringarna: 3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet

Det allmänna målet för denna investeringsåtgärd är att möjliggöra övergången från institutionsbaserad långvarig vård och omsorg till mer samhällsbaserad vård- och omsorgsmodell.

Åtgärden består i att utveckla en standardutformning för uppförande av nya inrättningar för långvarig vård och omsorg, ingå avtal om genomförande av projekt för inrättande av nya platser för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljön och bygga nya inrättningar för långvarig vård och omsorg med 408 serviceplatser i 26 byggnader för personer i pensionsålder. Uppförandet av dessa byggnader ska säkerställa att det finns högst 16 personer per byggnad och att varje byggnad är utrustad med apparater, utrustning och möbler.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investeringarna: 3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar

Det allmänna syftet med denna investeringsåtgärd är att förbättra den sociala integrationen och återanpassningen av personer med funktionsnedsättningar genom utveckling och tillämpning av en enhetlig tjänstestandard.

Åtgärden består i att utveckla, testa och anta en standard för yrkesinriktad rehabilitering som främjar underhåll, förnyelse och förvärv av ny utbildning eller kompetens för återanställning för personer med funktionsnedsättningar. Åtgärden ska också bidra till att förbättra infrastruktur och utrustning i byggnader där tjänster ska tillhandahållas.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investeringarna: 3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden

Det allmänna målet för denna investeringsåtgärd är att förbättra kompetenshöjning och omskolning av lågutbildade arbetstagare och arbetslösa för att förbättra deras sysselsättningsmöjligheter på arbetsmarknaden.

Åtgärden består i att utveckla ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning med fokus på digitala färdigheter för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen, genomförande av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning och kompetenshöjning för minst 20 450 personer. Inom ramen för åtgärden ska byrån fokusera på en mer djupgående individuell strategi som bygger på resultaten av ett reformerat och anpassat profileringssystem. Investeringen kompletterar de aktiva arbetsmarknadsåtgärder som planeras inom ramen för sammanhållningsfonderna för perioden 2021–27 och som syftar till att inledas efter det att investeringen i planen för återhämtning och resiliens har avslutats.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 3.1.2.6.i. underlätta tillgången till tekniskt stöd

Syftet med denna investering är att förbättra tillgången till rörlighet, egenvård, byte eller återställande av funktioner och alternativa kommunikationstekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar, och därigenom öka deras oberoende och bidra till att minska vårdbehoven, inbegripet efterfrågan på långvarig social omsorg.

Investeringen består i tillhandahållande av tjänsten för tekniskt stöd, inbegripet utfärdande av tekniskt stöd, även med avancerad funktionalitet (t.ex. alternativa tekniska kommunikationshjälpmedel, elektriska rullstolar med chinreglerbarhet).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
84	3.1.1.r administrativ territoriell reform	Milstolpe	Ikraftträdande av en ny ”kommunlag”	Den nya kommunlagen träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av kommunlagen, som ska se över de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter för att anpassa dem till resultatet av den administrativa territoriella reformen (som ersätter lagen om kommunal förvaltning från 19.5.1994). Den ska säkerställa en förbättrad styrning efter den administrativa territoriella reformen av kommunerna, främja demokratisering och en tydligare åtskillnad mellan beslutsfattande och verkställande organ, fastställa en tydlig fördelning av befogenheter och funktioner, minska maktkoncentrationen och regelbundet öka lokalsamhällets deltagande.
85	3.1.1.1.i. förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen samt för att de nya kommunerna ska kunna fungera fullt ut.	SAKNAS	Km	0	70	KVARTAL 4	2022	De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att vara tillgängliga för länsstyrelsernas administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska kunna fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
86	3.1.1.1.i. förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen samt för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut	SAKNAS	Km	70	210	KVARTAL 4	2024	De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att vara tillgängliga för länsstyrelsernas administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska kunna fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
89	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Milstolpe	Den rättsliga grunden för genomförande av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter har antagits.	Ministerrådets förordningar har antagits	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Regeringsförordningar har antagits för genomförandet av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter, bland annat följande: a) Fastställande av omfattningen av och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna. b) kommunal bedömning av offentliga tjänster. c) Tillhandahållande av metodstöd och kapacitetsuppbyggnad. d) Provningsmetoder för planering och tillhandahållande av kommunala offentliga tjänster.
90	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Milstolpe	Slutförande av bedömningen av lokala myndigheters offentliga tjänster, identifiering av brister och åtgärder för att förbättra dem	Slutförd bedömning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Slutförande av bedömningen av effektiviteten i tillhandahållandet av lokala myndigheters offentliga tjänster i enlighet med bestämmelserna i ministerrådets förordning om genomförande av stöd till kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå.
91	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Måltavla	Antal anställda vid lokala myndigheter som utbildats	SAKNAS	Antal	0	750	KVARTAL 4	2024	Antal anställda inom den lokala förvaltningen som utbildats, förbättrat deras kunskaper och kvalifikationer, metodstöd för att arbeta i kommuner efter den administrativa territoriella reformen. Utbildning och andra kapacitetsuppbyggnadsåtgärder har genomförts på grundval av en bedömning av tjänster och lokala myndigheters kapacitet.
92	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Måltavla	Antal anställda vid lokala myndigheter som utbildats	SAKNAS	Antal	750	1 300	KVARTAL 3	2026	Antal anställda inom den lokala förvaltningen som utbildats, förbättrat deras kunskaper och kvalifikationer, metodstöd för att arbeta i kommuner efter den administrativa territoriella reformen. Utbildning och andra kapacitetsuppbyggnadsåtgärder har genomförts på grundval av en bedömning av tjänster och lokala myndigheters kapacitet.
93	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Milstolpe	Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna	Regeringsförordningar och samordnade stödprogram har antagits	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ministerrådets förordningar om villkor och kriterier för stöd till industriområden har utarbetats och antagits. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
94	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna	Tilldelning av kontrakt för genomförandet av projekten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna till stödmottagare inom den privata eller offentliga sektorn som har utarbetat en utvecklingsstrategi eller affärsplan för industriparker. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
95	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Avsiktsförklaringar/ingångna avtal	SAKNAS	Antal	0	4	KVARTAL 4	2025	Minst fyra avsiktsförklaringar/avtal som undertecknats med internationellt erkända operatörer av industriparker och/eller potentiella investerare genom att locka till sig/genomföra icke-finansiella investeringar på minst 85 741 349 EUR. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
96	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Uppförande av industriparker/industriområden där offentlig infrastruktur utvecklas i regionerna	SAKNAS	Antal	0	4	KVARTAL 4	2025	Uppförande av minst fyra nationella industriparker/industriområden, inbegripet inrättande av nödvändiga industrianslutningar och ökning av tillhörande kapacitet (inklusive uppvärmning, vatten och avlopp, el), förnyelse eller installation av tillfartsvägar nära industriområden samt utveckling av byggnader för kommersiella ändamål och tillhörande infrastruktur.
97	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Skapande av nya arbetstillfällen i industriparker med genomsnittliga löner som överstiger genomsnittslönen inom respektive ekonomisk sektor	SAKNAS	Antal	0	328	KVARTAL 3	2026	Inlämning av en förteckning över de arbetstillfällen som skapats av parkoperatörer eller privata investerare och löner, som intygar skapandet av nya arbetstillfällen med löner som överstiger genomsnittslönerna inom respektive ekonomisk sektor.
98	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om avvägning mellan hyresgästers och hyresvärders rättigheter	Ikraftträdande av lagen om uthyrning av bostäder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	En ny rättslig ram för hyror träder i kraft för att säkerställa en rättvis balans mellan hyresgästens och hyresvärdens intressen och för att påskynda lösningen av tvister under hyresperioden och regleringen av hyror, vilket är särskilt viktigt för att främja uppförandet av hyresbostäder och följaktligen för att underlätta överkomliga bostäder.
99	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Antagande av en strategi för överkomliga bostäder	Regeringen har antagit en strategi för bostäder, överkomliga priser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Strategin för överkomliga bostäder ska omfatta handlingslinjer, politiska indikatorer och en uppsättning uppgifter för att främja tillgången till bostäder, tillhandahålla lösningar för att tillhandahålla prisöverkomligt stöd till bostäder till hushåll av olika typer och inkomstnivåer, inbegripet hushåll med lägst inkomst, och att stödmekanismer och bestämmelser främjar både reparation av det befintliga bostadsbeståndet och utveckling av ett nytt bostadsbestånd.
100	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Regeringens förordning om byggande av bostäder med låg hyra	Ikraftträdande av regeringens förordning om byggande av bostäder med låg hyra	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Ministerrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra har trätt i kraft för att fastställa storlek, omfattning och typ av stöd samt kriterier för stödmottagare.
101	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter inom godkända projekt	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 4	2024	Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen Altum för projekt på minst 300 lägenheter. Som en del av de godkända projekten ska bostäder tillhandahållas med låg hyra (preliminärt 4.40/m² EUR). De godkända projekten ska uppfylla följande höga kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av luftgenomsläpplighet i byggnader) ska utföras vid den tidpunkt då de tas i bruk.
102	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter inom godkända projekt	SAKNAS	Antal	300	467	KVARTAL 3	2026	Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen Altum för projekt på minst 467 lägenheter. Som en del av de godkända projekten ska bostäder tillhandahållas med låg hyra (preliminärt 4.40/m² EUR). De godkända projekten ska uppfylla följande höga kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av luftgenomsläpplighet i byggnader) ska utföras vid den tidpunkt då de tas i bruk.
103	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter som byggts	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 3	2026	Projekt avslutades med 300 lägenheter som byggts och levererats i enlighet med följande specifikationer: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av luftgenomsläpplighet i byggnader) ska utföras vid den tidpunkt då de tas i bruk.
104	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Milstolpe	Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier	Den rättsliga ramen har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ikraftträdande av en rättslig ram som antagits av regeringen för att främja tillhandahållandet av utbildning av hög kvalitet genom att främja ett omfattande utbud av utbildningsprogram på regional nivå samt genom att skapa ett nätverk av institutioner för allmän gymnasieutbildning i linje med den demografiska situationen. Den rättsliga ramen ska fastställa kvantitativa och kvalitativa minimikriterier (såsom minsta antal studerande, tillgång till infrastruktur osv.) för institutioner för allmän gymnasieutbildning.
105	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Milstolpe	Kommunfullmäktiges antagande av beslut om omorganisation av minst 20 högstadie- och gymnasieskolor	Kommunfullmäktiges antagande av beslut	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Beslut om omorganisering (sammanslagning, ändring av utbildningsnivå) vid minst 20 institutioner för allmän gymnasieutbildning som antagits av lokala myndigheter.
106	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Måltavla	Utveckla och utrusta utbildningsanstalternas infrastruktur	saknas	Antal	0	21	KVARTAL 3	2026	Förbättring av infrastrukturen vid 21 institutioner för allmän utbildning som inrättats av lokala myndigheter i enlighet med specifikationer: investeringar kan planeras för att förbättra skolans fysiska miljö – klassrum som uppfyller hygienkraven, återuppbyggnad av tekniska nätverk (inklusive ventilationssystem), säkerställande av tillräcklig och energieffektiv belysning samt andra ergonomiska och moderna utbildningsmiljölösningar. Dessa investeringar i skolinfrastruktur inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens kan också användas för inköp av utrustning för informationsteknik och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, för genomförande av nya förbättrade läroplaner och för genomförande av distans- och nätbaserat lärande.
107	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	Milstolpe	Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.	Ikraftträdande av regeringsföreskrifter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av regeringsförordningar som fastställer genomförandevillkor för tillhandahållande av stöd till lokala myndigheter vid inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
108	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	Måltavla	Antal elskolbussar inom ramen för kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	saknas	Antal	0	15	KVARTAL 3	2023	Tilldelning av kontrakt för inköp av 15 elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster
109	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	Måltavla	Antal köpta elskolobor	SAKNAS	Antal	0	15	KVARTAL 4	2025	Leverans av 15 elskolbussar till kommuner som mottagare för kommunal transport av elever.
109 a	3.1.1.7.i. lån till fastighetsutvecklare för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Genomförandeavtal och slutförande av investeringen	Ikraftträdande av genomförandeavtal och överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Genomförandeavtalet ska träda i kraft och Lettland ska överföra 29 020 919 EUR till ALTUM för faciliteten.
109b	3.1.1.7.i. lån till fastighetsutvecklare för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare.	SAKNAS	Procent	0 %	100 %	KVARTAL 2	2026	Altum ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
110	3.1.2.r. Tillgång till social- och arbetsförmedlingstjänster till stöd för en minimiinkomstreform	Milstolpe	Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd	Den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd har godkänts av ministerrådet.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	En strategisk ram för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd har utvecklats och godkänts av ministerrådet, som åtminstone ska omfatta följande: — Plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024, i syfte att stärka metoden för att beräkna minimiinkomsten. — Riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknaden 2021–2027 för att främja social integration av befolkningen, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet. — Utvecklingsplan för sociala tjänster 2021–2023, som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster. — Planen för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning.
111	3.1.2.r. Tillgång till social- och arbetsförmedlingstjänster till stöd för en minimiinkomstreform	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, som ska omfatta följande: — ett golv för minimiinkomsten på minst 20 % av medianinkomsten. — förfarandet för att revidera minimiinkomsttrösklarna, som ska ske på årsbasis (från och med 2023), på grundval av förändringar i medianinkomsten och säkerställande av att minimiinkomsttrösklarna inte ändras om medianinkomsten minskar.
112	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska göras	Antagande av en förteckning över 63 utvalda byggnader tillhörande offentliga och lokala myndigheter där investeringar för att anpassa miljön ska göras.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	För genomförandet av miljötillgänglighetsåtgärder ska 63 statliga och lokala myndigheters byggnader som tillhandahåller sociala tjänster eller kommunala sociala tjänster väljas ut (dessa byggnader ska ingå i ministerrådets föreskrifter). Investeringen ska omfatta åtgärder för att genomföra en minimistandard för tillgänglighet: säkerställa tillgång till miljö och information för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning.
113	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Undertecknande av avtal för att säkerställa tillträde till offentliga anläggningar i offentliga och lokala myndigheters byggnader	Undertecknande av kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten om tillträde till offentliga anläggningar i de 63 på förhand utvalda offentliga och lokala myndigheternas byggnader.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Berörda offentliga och lokala myndigheter ska underteckna avtal för att säkerställa tillträde till anläggningarna i 63 statliga och lokala förvaltningsbyggnader som tillhandahåller offentliga tjänster inom välfärdssektorn eller kommunala sociala tjänster. Kontrakt ska tilldelas för tillhandahållande av en minimistandard för tillgänglighet: tillgänglighetselement som är nödvändiga för varje byggnad, inbegripet åtgärder för att säkerställa tillgång till faciliteter och information för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning (detta kan inbegripa skapande eller installation av olika kundanpassningar såsom förbättringar av visuell information, anpassning och tillhandahållande av evakueringssystem för personer med funktionsnedsättning genom installation av ramper, stolpar, hissar och lättöppnade eller automatiska dörrar).
114	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Slutförande av uppförandet för att säkerställa tillträde till offentliga anläggningar i statliga och lokala myndigheters byggnader	SAKNAS	Byggnader	0	63	KVARTAL 2	2026	Byggarbete slutfördes på 63 statliga och lokala byggnader som tillhandahåller sociala tjänster eller kommunala sociala tjänster till grupper som riskerar social utestängning, inklusive personer med funktionsnedsättning, och undertecknade överlämningsåtgärder. Åtgärderna ska omfatta genomförandet av en minimistandard för tillgänglighet: tillgång till offentliga faciliteter och information för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning (detta kan inbegripa att skapa eller installera olika anpassningar, såsom förbättringar av visuell information, anpassning och tillhandahållande av evakueringssystem för personer med funktionsnedsättning, ramper, pedaler, lyftanordningar, lättöppnade eller automatiska dörrar).
115	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av särskild målgrupp för att förbättra den fysiska tillgången till bostäder	Antagande av en förteckning över utvalda 259 personer med funktionsnedsättning som behöver anpassa sina individuella bostäder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Antagande av en förteckning över 259 personer med allvarliga eller mycket allvarliga funktionsnedsättningar och barn med funktionsnedsättning som ska få stöd från relevanta offentliga myndigheter för att anpassa det individuella boendet.
116	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Undertecknande av avtal om anpassning av bostäder för personer med funktionsnedsättning	Undertecknande av avtal	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2025	Undertecknande av avtal om anpassning av bostäder för 259 personer med allvarliga eller mycket allvarliga funktionsnedsättningar och barn med funktionsnedsättning. Avtal har ingåtts om tillhandahållande av miljötillgänglighetsaspekter (t.ex. inrättande av ramper och hissar, tillhandahållande av utrustning, bostadselement, anpassning av gemensamma utrymmen) i höljen för 259 personer.
117	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Tillgång till bostadsmiljön för personer med funktionsnedsättning säkerställd	SAKNAS	Personer	0	259	KVARTAL 2	2026	Anpassning av hemmiljön (t.ex. inrättandet av ramper och hissar, tillhandahållande av utrustning, bostadselement, anpassning av gemensamma utrymmen) för 259 personer med allvarliga eller mycket allvarliga funktionsnedsättningar och barn med funktionsnedsättning har slutförts.
118	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Ingående av kontrakt för utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling	Utarbetande av tekniska specifikationer och ingående av ett avtal om konsulttjänster med lettiska och utländska ekonometriska och matematiska modelleringsexperter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Tilldelning av kontrakt efter konkurrens till utveckla en ekonometrisk modell och en metod för långsiktiga prognoser för socialt stöd, inklusive pensioner, utarbeta tekniska specifikationer för utvecklingen av ett informationssystem, — övervaka utvecklingen av systemet. Det kontrakt som ingås ska innehålla en tidsplan för följande resultat: — en utvärderingsrapport om den nuvarande situationen. — en matematisk modell för pensionsprognoser, — utvärdering av det nuvarande prognosverktyget och dess potential. — tekniska specifikationer för utveckling av ett informationssystem. — övervakning av utvecklingen av informationssystemet under hela projektet.
119	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Färdigställande av tekniska specifikationer för informationssystemet för det sociala trygghetsprognosverktyget	Tekniska specifikationer som godkänts av välfärdsministeriet och som är klara att läggas fram för utvecklaren av informationssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Färdigställande av tekniska specifikationer för ett nytt informationssystem för socialförsäkringsprognoser. De tekniska specifikationerna ska omfatta — en utvärderingsrapport om det nuvarande prognosverktyget och dess alternativ och rekommendationer för utvecklingen av det nya prognosverktyget. — tekniska specifikationer för systemutveckling (den tekniska specifikationen ska också innehålla ett krav på tillämpning av Agile-metoden under systemutvecklingsfaserna).
120	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Utveckling av ett prognosverktyg	Prognosverktyg som tagits fram för långsiktiga prognoser för det sociala trygghetssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Överlämningsakten mellan välfärdsministeriet och programvaruutvecklaren undertecknas för utveckling av ett prognosverktyg för långsiktiga prognoser för det sociala trygghetssystemet som — ger möjlighet att använda och återspegla den demografiska aspekten på ett effektivare sätt i prognoserna, vilket leder till snabbare och mer exakta prognosresultat, stärka den administrativa kapaciteten på området för social trygghet, — ger möjlighet att lägga in en mer detaljerad uppsättning antaganden jämfört med den modell som använts tidigare. — möjliggör modellering med andra befintliga resultat (t.ex. Eurostat) samt demografiska indikatorer och arbetsmarknadsindikatorer. — två handböcker har tagits fram för administratören av verktyget och för användarna.
121	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Milstolpe	Utveckling av standardkonstruktionskonstruktion	Krav på utformningsuppgiften och standardkonstruktion som tagits fram för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljö	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Välfärdsministeriet har antagit en standardutformning för uppförande av byggnader som behövs för att tillhandahålla långvarig vård och omsorg nära familjemiljön. Konstruktionsutformningen ska vara avsedd för uppförande av högeffektiva byggnader (nära-nollenergibyggnader). Kommunerna ska ha ett redan färdigt standardbyggnadsprojekt, vilket minskar projektkostnaderna. Enklare projektgenomförande för kommuner ska minska risken för förseningar i projektgenomförandet.
122	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Ingående av kontrakt om genomförande av projekt	SAKNAS	Antal kontrakt	0	6	KVARTAL 2	2023	Det centrala finansierings- och upphandlingsorganet har ingått minst 6 avtal om inrättande av nya platser för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljön.
123	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Tillhandahållande av nya platser för långvarig vård och omsorg nära familjemiljöer för 408 personer som uppnått pensionsåldern	saknas	Antal platser	0	408	KVARTAL 2	2026	Inrättande av nya platser för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljön för 408 personer som uppnått pensionsåldern (26 byggnader byggda med högst 16 personer per byggnad). Vid uppförandet av dessa byggnader ska det säkerställas att varje byggnad förses med åtminstone en i förväg fastställd minimiutrustning, såsom anordningar och pälsgods.
124	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Beskrivning av den antagna yrkesrehabiliteringstjänsten	Antagande av en beskrivning av tjänsterna för yrkesinriktad rehabilitering	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Den rådgivande nämnden för den statliga myndigheten för social integration har antagit och myndigheten för social integration har godkänt beskrivningen av en yrkesinriktad rehabiliteringstjänst som främjar underhåll, förnyelse och förvärv av ny utbildning eller kompetens för återanställning så snart som möjligt och som främjar kundernas säkerhet.
125	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Anpassning av byggnadsinfrastruktur, inbegripet främjande av miljötillgänglighet och energieffektivitet samt förbättring av teknisk utrustning och materialutrustning.	Anpassning av 2 byggnader där infrastrukturen ska förbättras, inbegripet miljötillgänglighet och energieffektivitet, och förbättring av teknisk utrustning och materialutrustning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Infrastrukturen och den logistiska utrustningen har förbättrats i byggnader där tjänster ska tillhandahållas för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar, inbegripet — åtgärder för att anpassa miljön i byggnaden Slokas gata 61, Jūrmala. — ökad energieffektivitet i byggnaden Dubultu Outlook 71, Jūrmala.
126	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Antagandet av en ny standard för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar har fastställts och godkänts.	Ny standard för rehabilitering godkänns	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Den rådgivande nämnden för den statliga myndigheten för social integration har antagit och den statliga myndigheten för social integration har godkänt en ny tjänstestandard för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar (kompetensutvecklingsprogram och tjänster för yrkesinriktad rehabilitering), bland annat genom att anta tjänster i pilotprojekt och använda projektets materiella bas.
127	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Milstolpe	Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har inrättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en sysselsättningsskapande återhämtning av ekonomin genom aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.	Antagande av ett nytt erbjudande om omskolning och kompetenshöjning (inklusive digitala färdigheter) för den statliga arbetsförmedlingens kunder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning för kunder till den lettiska arbetsförmedlingen (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) antogs vid den lettiska utbildningskommissionens möte i enlighet med åtgärderna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för en återhämtning av den arbetsvänliga ekonomin.
128	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Milstolpe	Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning	Det digitala verktyget har utvecklats och genomförts	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Den statliga arbetsförmedlingen har utvecklat och infört ett digitalt bedömningsverktyg för ett förbättrat system för profilering av färdigheter, som ska säkerställa bedömningen av de färdigheter och kompetenser som innehas av byråns kunder, för att slutföra ett lämpligt erbjudande om omskolning och förvärvande av färdigheter, beroende på individens kunskaps- och färdighetsnivå. Den kundprofileringsmetod som för närvarande används av byrån ska kompletteras med ett verktyg för bedömning av digitala färdigheter (tester) och resultaten av proven ska användas i kundrådgivningen och vid utarbetandet av det individuella utbildningsutbudet.
129	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Måltavla	Arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrad kompetens	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 1	2025	10 000 arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrade färdigheter som intygas av det statliga arbetsförmedlingens kundredovisningssystem
130	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Måltavla	Arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrad kompetens	SAKNAS	Antal	10 000	20 450	KVARTAL 3	2026	20 450 arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrad kompetens enligt intyg från Arbetsförmedlingens klientredovisningssystem
130a	3.1.2.6.i. underlätta tillgången till tekniskt stöd	Måltavla	Tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar	SAKNAS	Antal	0	10 474	KVARTAL 2	2026	10 474 tekniska hjälpmedel har utfärdats till personer med funktionsnedsättningar.

D. KOMPONENT 4: HÄLSA

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med utmaningarna i samband med hälso- och sjukvårdssystemets och dess personals resiliens, tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Tillgången till hälso- och sjukvård i rätt tid och på lika villkor är begränsad, särskilt för utsatta grupper. Lettland rapporterar stora icke tillgodosedda vårdbehov och betydande engångsbetalningar. En ohälsosam livsstil är en annan viktig orsak till de dåliga hälsoresultaten. Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal hindrar tillhandahållandet av offentlig hälso- och sjukvård och hotar framgången för hälso- och sjukvårdsreformerna. Dessa utmaningar har särskilt förvärrats av den kris som orsakats av covid-19-pandemin.

Syftet med komponenten är att förbättra hälso- och sjukvårdens motståndskraft och tillgänglighet genom att i) utveckla en ram och nödvändig infrastruktur för tillhandahållandet av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, säkerställa hälso- och sjukvårdsinstitutionernas förmåga att anpassa sig till krissituationer, ii) utveckla förbättrade modeller för tillhandahållande av tjänster och iii) förbättra tillhandahållandet av mänskliga resurser och systemet för yrkesmässig utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal.

Denna del stöder den landsspecifika rekommendationen för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare mänskliga och ekonomiska resurser (landsspecifik rekommendation 1 och 2020) och för att öka hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 4.1.1.r: Hållbarhet och motståndskraft hos ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem.

Syftet med åtgärden är att utveckla ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem och säkerställa dess hållbarhet och motståndskraft.

Reformen består i att utveckla nya modeller för att tillhandahålla effektiva integrerade hälso- och sjukvårdstjänster på alla nivåer inom hälso- och sjukvården (primär, sekundär och tertiär vård). Reformen syftar till att ta fram integrerade vårdrekommendationer och en ram för epidemiologisk säkerhet.

En investeringsstrategi som definierar infrastrukturinvesteringsbehoven ska utarbetas senast den 31 december 2022. Reformen ska också innehålla bedömningar av tillhandahållandet av sjukhustjänster utifrån sjukhusnivå och kartläggning av sjukhustjänster. Dessa inslag tillsammans med rekommendationerna om integrerad vård och ramen för epidemiologisk säkerhet är förutsättningar för de planerade investeringarna i sjukhus och sekundära öppenvårdsmiljöer enligt investeringen: 4.1.1.2.i och 4.1.1.3.i

När det gäller onkologi ska åtgärden säkerställa införandet av en enhetlig metodologisk hantering genom att inrätta och förbereda certifieringen av ett lettiskt cancercentrum, säkerställa gemensam förvaltning, behandling och vård och inrätta ett nätverk av sjukhus som är specialiserade på behandling och vård av onkologiska patienter.

Investeringarna i genomprojektet ska, i enlighet med det europeiska initiativet ”1 + Million Genomes” (1 + MG), skapa en representativ samling av referensgenomdata från lettiska medborgare som samlar in genetiska prover som donerats av lettiska medborgare. Syftet är att stärka Lettlands genetiska forskning och digitala kapacitet för att underlätta säker matchning och analys av dessa uppgifter inom ramen för den europeiska 1 + MG-infrastrukturen.

I syfte att främja integrerad och patientcentrerad hälso- och sjukvård, förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och resurseffektivitet ska en strategi för den digitala hälso- och sjukvårdssektorn utarbetas i samarbete med Världshälsoorganisationen. Denna strategi ska fungera som en väg framåt för att utveckla och införa digitala lösningar inom hälso- och sjukvårdssektorn som är säkra och tillgodoser industrins och dess användares behov.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 4.1.1.1.i. stöd till folkhälsoforskning.

Syftet med åtgärden är att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken, bland annat att säkerställa epidemiologisk säkerhet genom att utveckla patientcentrerade hållbara integrerade hälso- och sjukvårdstjänster.

Investeringen består av tre studier. i) När det gäller antimikrobiell resistens, en studie för att identifiera de effektivaste metoderna för ingripande och övervakning. II) En studie för att identifiera orsakerna till att ingen vaccination sker för att säkerställa en bredare vaccinationstäckning och minska risken för spridning av infektionssjukdomar i Lettland. III) När det gäller infektionssjukdomar, en studie om infektionsriskerna och deras inverkan på folkhälsoindikatorerna.

De viktigaste resultaten av dessa studier förväntas ligga till grund för förbättringar av folkhälsopolitiken. På grundval av dessa resultat förväntas ändringar i regelverket, metoden och rekommendationerna.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 4.1.1.2.i: Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus

Syftet med åtgärden är att stärka hälso- och sjukvårdssektorns resiliens och tillgången till tjänster genom att utveckla den infrastruktur som krävs för integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, säkerställa hälso- och sjukvårdsinstitutionernas kapacitet att anpassa sig till krissituationer och säkerställa fortsatt hållbara och högkvalitativa statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster. Investeringar i sjukhusinfrastruktur syftar till att förbättra tillgången till både öppenvård och sluten vård.

Investeringarna planeras göras i tre sjukhus vid kliniska universitet och sju regionala sjukhus för att förbättra deras infrastruktur och utrustning. Investeringarna ska baseras på rekommendationer för integrerad vård och epidemiologiska säkerhetskrav och i enlighet med investeringsstrategin för utveckling av hälso- och sjukvårdsinfrastruktur för 2021–2027. Investeringar ska tillhandahållas för renovering, renovering och uppförande av nya lokaler samt för upphandling av medicinsk teknik och medicinsk utrustning.

Investeringarna för att säkerställa en integrerad hälso- och sjukvårdsstrategi och göra nödvändiga anpassningar för epidemiologisk säkerhet ska göras på tre kliniska universitetssjukhus: Riga Eastern Clinical University Hospital, Paula Stradiņa Clinical University Hospital och Children’s Clinical University Hospital och sju regionala sjukhus: Det regionala sjukhuset i Liepaja. Det regionala sjukhuset, Rēzekne-sjukhuset, det regionala sjukhuset i Norra Kurzeme, det regionala sjukhuset Jēkabto, det regionala sjukhuset i Vidzeme och sjukhuset Jelgava.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investering 4.1.1.3.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster

Syftet med åtgärden är att förbättra infrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster för att säkerställa tillhandahållandet av integrerade tjänster, epidemiologisk säkerhet och miljötillgänglighet.

Investeringen består av investeringar i infrastruktur och utrustning för minst 40 tillhandahållare av sekundär öppenvård.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform 4.2.1.r: Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning.

Åtgärdens mål är att förbättra förvaltningen av mänskliga resurser och kompetenshöjningen inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Reformen består i att utveckla en personalstrategi som omfattar en övergripande strategi för planering av hälso- och sjukvårdspersonal och modellen för livslångt lärande, samordningsmekanism för utbildning och en simuleringsstrategi för utbildning. Personalstrategin för hälso- och sjukvårdssektorn ska baseras på en kartläggning av mänskliga resurser.

Strategin ska omfatta sådana åtgärder som utveckling av en ny lönemodell, tillhandahållande av grundläggande läkarutbildning och antalet bosättningsplatser i enlighet med efterfrågan, åtgärder för att hålla kvar personal samt utveckling av en databas över mänskliga resurser. Reformen ska också fastställa en ram för att stärka det medicinska utbildningssystemet genom att införa en hållbar modell för fortbildning och en samordningsmekanism för att säkerställa och övervaka kvaliteten på utbildningsinnehållet samt en simuleringsstrategi på alla utbildningsnivåer. Ett it-verktyg för att förutse vårdpersonalens framtida behov ska utvecklas.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2024.

Investeringarna: 4.2.1.1.i. stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser.

Syftet med åtgärden är att utveckla en gemensam strategi för fortbildning på hälsoområdet och införa en simuleringsstrategi i hälso- och sjukvårdsutbildningssystemet.

Investeringen består i att inrätta en samordningsmekanism och omfattar aspekter som metodförvaltning, kvalitetskontroll av utbildningens innehåll och hållbar finansiering.

Investeringen ska också säkerställa utarbetandet av en handlingsplan för genomförandet av en simuleringsmetod i utbildningsprocessen för läkare. Strategin ska göra det möjligt att simulera olika verkliga situationer och på så sätt göra det möjligt för framtida och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal att vidareutveckla sina färdigheter.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 4.3.1.r: Hälso- och sjukvårdens hållbarhet, stärkt styrning, effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser, ökning av den totala offentliga budgeten inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Syftet med åtgärden är att förbättra effektiviteten i tillhandahållandet av statligt finansierad hälso- och sjukvård genom att säkerställa tillgången till tjänster och inrätta en systemförändringsmekanism för statligt betalda tjänster.

Reformen består i att inrätta ett servicenslaboratorium för testning och utvärdering av olika tjänstemodeller. Åtgärden ska omfatta granskning av den nuvarande situationen, identifiering och bedömning av utmaningarna samt utveckling av lösningar såsom de nya tjänstemodellerna. De nya tjänstemodellerna ska testas och jämföras med den befintliga tjänsten. Modellernas fördelar och effektivitetsvinster på kort och lång sikt ska bedömas. På grundval av resultaten förväntas 10 nya tjänstemodeller testas och utvärderas för integrering och genomföras som en del av den statliga tjänstekorgen.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 4.3.1.1.i. stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus.

Syftet med åtgärden är att identifiera de svaga punkterna i tillhandahållandet av statligt betald sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus.

Investeringen består av en studie om kvaliteten på och tillgången till statligt betald sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus, kartläggning av omfattande behov av sekundär vård utanför sjukhus och utmaningar i samband med genomförandet av den administrativa territoriella reformen samt utarbetandet av politiska rekommendationer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
131	4.1.1.r Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Antagande av en strategi för digital hälsa	Strategi för digital hälsa som antagits av hälsoministeriet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2022	Delmålet ska anses ha uppnåtts efter det att strategin för digital hälsa har godkänts av hälsoministeriet. Strategin ska utarbetas i enlighet med riktlinjerna för folkhälsa 2021–2027 och riktlinjerna för digital omställning 2021–2027. Strategin ska innehålla en handlingsplan och en övervakningsram. Strategin ska omfatta sådana aspekter som hälso- och sjukvård, användning av data för forskning, gemensam användning av data, datahantering, it-system och lösningar inom den offentliga hälso- och sjukvårdssektorn, privata it-system, gränsöverskridande datautbyte och digitala färdigheter.
132	4.1.1.r Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård.	Integrerade standarddokument för hälso- och sjukvård som godkänts av hälsoministeriet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Den integrerade hälso- och sjukvården ska upprättas när följande dokument har utarbetats och godkänts av hälsoministeriet: 1) en investeringsstrategi för infrastrukturinvesteringar för tillhandahållande av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet en sjukhuskartläggning, ska ingå för att säkerställa att reformen av sjukhusnätverket fortsätter, inbegripet med beaktande av bedömningen av sjukhusnivåer. 2) rekommendationer för genomförandet av den integrerade strategin för vård och omsorg. 3) en uppsättning rekommendationer för epidemiologiska krav
133	4.1.1.r Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Den lettiska befolkningens genomreferens har fastställts (Lettlands deltagande i projektet Genome for Europe – GoLatvia)	Referens för genomet i Lettland	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 1	2024	Dokumentation om genomisk utformning som visar att Lettlands befolkningsgenomreferens har fastställts har godkänts av hälsoministeriet.
134	4.1.1.r Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem	Milstolpe	Metodologisk förvaltning inom onkologi säkerställd	Metoddokument för genomförandet av gemensamma principer inom onkologi som godkänts av hälsoministeriet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2026	Målet ska uppnås efter det att hälsoministeriet har godkänt dokument som säkerställer införandet av en enhetlig metodologisk förvaltning inom onkologi.
135	4.1.1.1.i Stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar	Hälsoministeriets antagande av metodik	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2022	Delmålet ska anses vara uppnått efter det att en underordnad institution vid hälsoministeriet har utvecklats och hälsoministeriet antagit en harmoniserad metod för forskning om antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionsminskning.
136	4.1.1.1.i Stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Folkhälsoforskning för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken när det gäller antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar	Folkhälsoforskning publicerad	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2025	Tre studier som genomförts och publicerats av hälsoministeriets underordnade institution: 1) på området antimikrobiell resistens: forskning om antimikrobiell resistens för att identifiera de effektivaste interventions- och övervakningsmetoderna. 2) identifiera orsakerna till att ingen vaccination sker och 3) när det gäller infektionssjukdomar, identifiera infektionsriskerna och deras inverkan på folkhälsoindikatorerna.
137	4.1.1.1.i Stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av rättsakter som syftar till att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på områdena antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar	Ikraftträdande av reviderad lagstiftning om planering och genomförande av folkhälsopolitiken	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2026	På grundval av resultaten av forskningen om antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar träder i kraft ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitiken, såsom rekommendationer till sjukhus, arbetsdokument från Lettlands centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, riktlinjer och förbättring av vaccinationsprocessen.
138	4.1.1.2.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Antal projekt som fått ett positivt yttrande från teknikkommissionen om utrustningens stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statsfinansierade tjänster	Saknas	Antal	0	10	KVARTAL 4	2022	Målet ska anses ha uppnåtts genom hälsoministeriets positiva beslut om harmonisering av förvärv av medicinsk teknik i vart och ett av de tio projekt som stöder hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus. Detta beslut ska utarbetas för alla projekt. Om sådana förvärv inte planeras krävs ett beslut om detta. Om ett projekt inbegriper inköp av medicinsk teknik krävs ett positivt yttrande från teknikkommissionen.
139	4.1.1.2.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Uppnående av budgetgenomförandet, mätt genom övergripande upphandling i projekt som förbättrar infrastrukturen för universitetssjukhus och regionala sjukhus, vilket uppgår till minst 59 800 000 EUR av den totala budgeten 149 500 000 EUR.	Saknas	I miljoner euro	0	59.8	KVARTAL 4	2024	Målet ska anses vara uppnått när minst 40 % av den totala planerade projektvolymen 59 800 000 EUR har genomförts – framstegen ska mätas genom den totala upphandlingen (slutförda projekt) av projekten i förhållande till den totala planerade investeringsvolymen på 149 500 000 EUR för infrastruktur och utrustning för tre universitet och sju regionala sjukhus för att säkerställa tillhandahållandet av övergripande hållbara integrerade hälso- och sjukvårdstjänster.
140	4.1.1.2.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Antal sjukhus med förbättrad infrastruktur	Saknas	Antal	0	10	KVARTAL 3	2026	Målet ska anses vara uppnått när utvecklingsprojekt vid tre universitet och sju regionala sjukhus slutförs i enlighet med den tekniska beskrivningen av varje projekt och syftar till att säkerställa nödvändig infrastruktur för integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, säkerställa hälso- och sjukvårdsinstitutionernas kapacitet att anpassa sig till krissituationer och säkerställa fortsatt hållbara och högkvalitativa statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster.
141	4.1.1.3.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Antal sekundära öppenvårdare med förbättrad infrastruktur		Antal	0	20	KVARTAL 4	2024	Målet ska anses vara uppnått när utvecklingsprojekt vid inrättningar för sekundär öppenvård som syftar till att förbättra (1) den epidemiologiska säkerheten, (2) miljötillgängligheten eller (3) infrastrukturen för integrerade vårdtjänster har slutförts.
142	4.1.1.3.i Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Antal sekundära öppenvårdare med förbättrad infrastruktur	Saknas	Antal	20	40	KVARTAL 3	2026	Målet ska anses vara uppnått när utvecklingsprojekt vid inrättningar för sekundär öppenvård som syftar till att förbättra (1) den epidemiologiska säkerheten (2) miljötillgängligheten eller (3) infrastrukturen för integrerade vårdtjänster har slutförts.
143	4.2.1.r Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Strategi för utveckling av mänskliga resurser	De lettiska myndigheterna har antagit en omfattande strategi för hälso- och sjukvårdspersonal som omfattar modeller för livslångt lärande och planering av hälso- och sjukvårdspersonal.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2023	En strategi för utveckling av mänskliga resurser har antagits i samråd med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter i enlighet med ministerrådets arbetsordning. Strategin för hälso- och sjukvårdspersonal ska tillhandahålla en ram för utveckling av en mekanism för planering av hälso- och sjukvårdspersonal, inbegripet behov av platser för grundutbildning och forskarutbildning, ett robust informationssystem som ska innehålla aktuell information på individnivå om utvecklingen av läkares färdigheter och kompetens under karriären och en effektiv planering och ledning av livslångt lärande. Strategin ska också fastställa principerna för modellen för ersättning till hälso- och sjukvård.
144	4.2.1.r Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården	Kartläggning av mänskliga resurser som utvecklats och godkänts av hälsoministeriet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	Personalresurserna för kartläggning av hälso- och sjukvården har slutförts. Kartläggningen ska innehålla detaljerad information om antalet hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom olika discipliner, inom den offentliga och den privata sektorn, på alla vårdnivåer. Kartläggningen ska också innehålla detaljerad information om hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsbörda och om fortbildning, med betoning på kritiken på de bedömda kvalifikationsnivåerna och i beredskapen att hantera teknisk och organisatorisk innovation.
145	4.2.1.r Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal har införts	Ikraftträdande av en lag/förordning som säkerställer genomförandet av en ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvård	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2024	Den nya ersättningsmodellen för hälso- och sjukvårdspersonal ska omfatta en transparent löneberäkningsmekanism och rationalisera lönerna inom hälso- och sjukvårdssektorn. lösningar för att säkerställa öppenhet, rättvisa och gradvisa löneökningar i syfte att förbättra tjänsternas tillgänglighet och kvalitet.
146	4.2.1.r Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av en modell för planering av hälso- och sjukvårdspersonal	Antagande och införande av en modell för prognoser för framtida behov av hälso- och sjukvårdspersonal	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	En modell (it-verktyg) för att förutse vårdpersonalens framtida behov, levererad och godkänd av hälsoministeriet. Modellen ska användas för planeringsändamål. Modellen ska tillhandahålla uppskattningar, baserade på befolkningens beräknade hälso- och sjukvårdsbehov och organisationen av tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster, om -Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal, per specialitet och geografiskt område/verksamhetsställe. -Behovet av yrkesmässig utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal, -Förväntade luckor i arbetskraftsutbudet.
147	4.2.1.1.i Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser.	Milstolpe	En samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har inrättats	En samordningsmekanism för fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal som säkerställer samarbete mellan de berörda institutionerna, metodförvaltning och kvalitetskontroll som inrättats av hälsoministeriet.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	Inrättandet av en samordningsmekanism för förvaltningen av fortbildningsprocessen, vilket framgår av relevanta styrkande handlingar från hälsoministeriet (t.ex. förelägganden, beslut). Den organisatoriska modellen för fortbildning ska utvecklas, med fokus på utbildningens innehåll, utbildningsform, nödvändiga anläggningar och nödvändig utrustning (t.ex. simuleringar, användning av virtuell verklighet osv.) samt samarbetsmekanismer mellan utbildningsinstitutioner, sjukhus vid kliniska universitet, regionala sjukhus och andra viktiga intressenter. Organisationsmodellen, en styrningsstruktur och tydliga ansvars- och ansvarsgränser ska fastställas. Riktlinjer för upphandling av utbildningstjänster samt kvalitetsnormer för utbildning och system för övervakning och utvärdering.
148	4.2.1.1.i Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser	Milstolpe	Simuleringsmetod som införts i vårdinlärningsprocessen	Simuleringsmetod som införts i vårdinlärningsprocessen	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2026	Delmålet ska anses ha uppnåtts när handlingsplanen eller riktlinjerna för genomförandet av simuleringar i alla skeden av den medicinska utbildningen har godkänts av hälsoministeriet.
149	4.3.1.r Hälso- och sjukvårdens hållbarhet, stärkt styrning, effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser, ökning av den totala offentliga budgeten inom hälso- och sjukvårdssektorn	Milstolpe	Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster	Samordningsmekanism för att bedöma och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som utvecklats och godkänts av hälsoministeriet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Det finns en samordningsenhet inom hälsoministeriet eller dess underordnade organ. Den ska se till att branschföreträdare deltar i utarbetandet av förslag som experter (t.ex. en arbetsgrupp eller en tillsynsnämnd). Enhetens syfte är att samordna arbetet med att utveckla, genomföra och utvärdera nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som syftar till att tillhandahålla bättre och effektivare tillhandahållande av statligt finansierad hälso- och sjukvård på alla nivåer och säkerställa tjänsternas tillgänglighet och kvalitet genom att inrätta en systemförändringsmekanism för statligt betalda tjänster.
150	4.3.1.r Hälso- och sjukvårdens hållbarhet, stärkt styrning, effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser, ökning av den totala offentliga budgeten inom hälso- och sjukvårdssektorn	Måltavla	Integrering av nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som en del av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster	Saknas	Antal	0	10	KVARTAL 3	2026	Tio nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster har utvecklats och integrerats som en del av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster. För varje modell har en arbetsgrupp bestående av företrädare för hälsoministeriet, den nationella hälso- och sjukvården och andra underordnade organ samt andra berörda parter utfört följande arbete: -bedömning av situationen. -utveckling av modellen. -lotsning av modellen. -bedömning av förmåner på kort och lång sikt. -och genomförandeprotokoll. På grundval av resultaten av pilotprojekten ska ett förslag till den ytterligare nationella budget som krävs för genomförandet av de relevanta åtgärderna utarbetas. Regeringens budgetäskanden ska beaktas tillsammans med alla andra förslag till årlig och medelfristig budget under förberedelseprocessen.
151	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Antagande av en metod för studien av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Hälsoministeriets antagande av en metod	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Delmålet ska anses ha uppnåtts efter det att hälsoministeriet har godkänt en metod som krävs för att genomföra den studie som syftar till att bedöma hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet, inbegripet kartläggning av nivån på sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen.
152	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Studie om kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet för sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	En studie om kvalitet på och tillgång till sekundär hälso- och sjukvård som inte är sjukhusvård, publicerad av hälsoministeriet.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	Studie som genomförts och offentliggjorts av hälsoministeriet och som omfattar en bedömning av kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet när det gäller sekundär vård utanför sjukhus, inbegripet kartläggning av nivån på den sekundära hälso- och sjukvården utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen. Studien omfattar utvärdering av hälso- och sjukvårdssystemen och förslag till systemförbättringar.
153	4.3.1.1.i Stöd för att bedöma och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Integrering av resultaten av studier av kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet för sekundärvård utanför sjukhus i utvecklingen av hälso- och sjukvårdspolitiken	Ikraftträdande av ändringar av rättsakter som syftar till att öka kvaliteten på, tillgången till och tillgången till sekundärvård utanför sjukhus	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	På grundval av resultaten av forskningen om kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet för sekundärvård utanför sjukhus, ikraftträdande av ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitik, rekommendationer för sjukhus och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster.

E. KOMPONENT 5: EKONOMISK OMVANDLING OCH PRODUKTIVITETSREFORMER

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av två delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna inom innovation respektive högre utbildning. De viktigaste innovationsrelaterade utmaningarna är de låga innovationsinvesteringarna, särskilt inom den privata sektorn, svaga kopplingar mellan vetenskap och näringsliv, bristen på högkvalificerade mänskliga resurser och fragmenteringen av styrningen av innovationssystemet. Den viktigaste utmaningen med anknytning till högre utbildning är ett fragmenterat högre utbildningslandskap, som består av ett relativt stort antal små institutioner vars finansiering är både otillräcklig och ineffektiv. Detta innebär att de flesta högre utbildningsanstalter saknar resurser för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet och skapa en kritisk massa för forskning av hög kvalitet. Dessutom finns det en suboptimal styrningsmodell för universiteten med dålig representation av externa intressenter och brist på attraktiva akademiska karriärmöjligheter, vilket begränsar de mänskliga resurserna för utbildning, forskning och innovation.

Syftet med komponenten är att öka produktiviteten genom högre FoU-investeringar, öka konkurrenskraften och främja samarbete mellan den offentliga sektorn, företag, den akademiska världen och forskningsinstitutioner. Ändringarna av styrningen av innovationssystemet och de åtföljande stödsystemen för privata FoU-investeringar syftar till att skapa hållbara innovationsekosystem och därigenom främja högre totala investeringar i innovation. Den omfattande reformen av den högre utbildningen syftar till att höja den högre utbildningens kvalitet och effektivitet, stärka den lettiska forskningens konkurrenskraft och ge Lettlands befolkning bättre färdigheter på lång sikt.

Denna del stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på innovation (landsspecifik rekommendation 3 och 2019, landsspecifik rekommendation 3 och 2020) och att öka utbildningens kvalitet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 5.1.r: Styrning av innovationssystem och incitament för privata FoU-investeringar

Syftet med åtgärden är att införa en ekosystemansats i innovationsstyrningen. Syftet är att införa ett stödinstrument som ska möjliggöra ökad FoU-kapacitet i företag, främja sektorsövergripande samarbete, öka andelen innovativa företag och därigenom främja ökade privata investeringar i innovation.

Reformen består i att skapa en innovationsstyrningsmodell som innebär att särskilda uppgifter tilldelas de berörda institutioner som företräder regeringen, industrin och den akademiska världen. Innovationssystemets huvuduppgifter ska vara fastställande av strategi, förvaltning av innovationsfonden, datainsamling, resultatmätning och övervakning samt regelbunden omprövning av styrningsmodellen.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.

Investeringarna: 5.1.1.1.i. operationalisering av en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem

Syftet med åtgärden är att stödja genomförandet av den nya modellen för styrning av innovationssystemet och säkerställa dess kontinuerliga drift.

Investeringen syftar till att mobilisera de mänskliga resurser som krävs för att säkerställa en samordnad strategi vid genomförandet av innovationsstödprogram och övervakningen av deras resultat. Två analysrapporter som omfattar alla RIS3-områden ska utarbetas, inklusive resultaten av innovationsstödprogrammet, samt rekommendationer för möjliga programförbättringar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 5.1.1.2.i. stöd till forskning och internationalisering

Syftet med investeringen är att öka volymen av privata FoU-investeringar genom riktade offentliga investeringar som ska främja utvecklingen av nya produkter och ny teknik samt kunskapsöverföring inom ekonomin.

Investeringarna ska finansiera fyra program med följande vägledande belopp: i) Stödprogram för kompetenscentrum för 25 miljoner euro, ii) forskningsprogram för 47 miljoner euro, iii) stödprogram för samarbetsnätverk på 5 miljoner euro och iv) stödprogram för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för 31 miljoner euro. En sluten ansökningsomgång för stöd ska anordnas för i) stödprogram för kompetenscentrum. En öppen ansökningsomgång ska anordnas för urval av ii) privata intermediärer för genomförandet av den privata sektorns stödprogram för FoU, iii) mellanhänder för genomförandet av stödprogrammet för samarbetsnätverk och iv) projekt som är berättigade att delta i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Tonvikten ska läggas på att bygga upp fullständiga innovationsekosystem som omfattar befintliga samarbetsnätverk och säkerställer strategisk specialisering och innovationsutveckling inom hela den lokala värdekedjan, vilket ska säkerställa en närmare integrering av lettiska företag i globala värdekedjor. De utvalda enheterna ska få i uppdrag att i) genomföra stödprogrammet för privata forsknings- och utvecklingsprojekt, ii) exportfrämjande verksamhet, iii) nätverksarbete och erfarenhetsutbyte, iv) genomföra stödprogram för deltagande i forskningsprogram på EU-nivå och internationella samarbetsnätverk, v) genomföra stödprogrammet för lettiska företags deltagande i industriallianser på EU-nivå och planerade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och vi) samla in uppgifter från stödmottagarna som underlag för bedömnings- och övervakningsverksamheten.

Investeringen förväntas säkerställa utvecklingen av nya innovativa produkter och ska täcka sådana utgifter som industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier och samfinansiering för deltagande i europeiska och internationella FoU-projekt. Finansieringen ska säkerställas för deltagande i planerade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, inbegripet på områdena nästa generations molntjänster och edge computing. Ett statligt organ ska fastställa vilket eller vilka projekt som är lämpligast för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och ska inkludera lämpliga bestämmelser i den handlingsplan som bifogas genomförandet av denna åtgärd.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform 5.2.1.r: Reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning

Syftet med reformen är att öka de högre utbildningsanstalternas internationella konkurrenskraft.

Reformen rör strukturförändringar inom tre pelare: i) Styrningen genom att inrätta ett separat akademiskt och strategiskt beslutsfattande, med deltagande av externa medlemmar. II) Finansiering som ska fördelas i enlighet med de resultat som uppnåtts i enlighet med nationella prioriteringar och målen för de högre utbildningsanstalternas typologi. och iii) mänskliga resurser genom att utveckla en ny och enhetlig karriärmodell för akademisk och vetenskaplig personal i linje med bästa globala praxis, vilket främjar attraktion och bibehållande av global personal, särskilt diasporan i Lettland.

Senast den 31 december 2022 ska åtgärden säkerställa ikraftträdandet av regelverket för genomförande av reformen av styrningen av systemet för högre utbildning som omfattar i) typologier för högre utbildningsanstalter och kriterier för att kvalificera sig för en viss typ, II) Förfarandet för inrättande och godkännande av råd för högre utbildningsanstalter, rådens behörighet, samtidigt som senatens, rektorns och den konstitutionella församlingens befogenheter klargörs. III) Förfarandet för urval och godkännande av nya universitetsreaktorer. IV) Fastställande av de högre utbildningsanstalternas strategiska specialisering.

Minst fyra konsolideringsplaner för högskolor ska godkännas och berättiga till konsolideringsbidrag (investering: 5.2.1.1i. Bidrag till forskning, utveckling och konsolidering).

Åtgärden ska säkerställa ikraftträdandet av rättsliga bestämmelser i) om införande av en ny doktorandmodell, II) införa cyklisk institutionell ackreditering av högskolor och högskolor. III) vidareutveckla finansieringsmodellen för högre utbildning och iv) koppla offentlig finansiering till resultaten av den internationella utvärderingen av vetenskapliga institutioner.

Senast den 31 augusti 2026 ska alla offentliga högre utbildningsanstalter genomföra den nya styrningsmodellen, inbegripet ändringar av de interna styrande organen, fastställa kriterierna för val av rektor i enlighet med kraven i lagen och utse en ledningsgrupp.

Investeringarna: 5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering

Syftet med investeringen är att minska antalet högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut genom konsolidering. Planen ska finansiera bidrag som ska ge incitament till sammanslagningar av högre utbildning.

De godkända konsolideringsplanerna för högskolorna ska innehålla en investeringsplan. Detta kan omfatta bidrag till strukturella förändringar. avgångsbidrag för avslutad anställning för akademisk personal över 65 år. digitalisering, teknisk utveckling, förbättring av forsknings- och utbildningsinfrastruktur (utom byggverksamhet) och skapande av nya spetsforskningsprogram.

Investeringen kan omfatta bidragsavtal som ingås av universitet eller forskningsinstitut för doktorandstipendier, postdoktorandstipendier eller vetenskapliga bidrag (professurer) samt interna forskningsbidrag.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
154	5.1.r. Förvaltning av innovationssystem och privata FoU-investeringar	Milstolpe	Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena	Strategin har överenskommits med alla berörda parter och godkänts. De strategiska styrelserna för RIS3 har inrättats och deras företrädare har valts.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Ändringar av relevant lagstiftning som ger de berörda instituten följande funktioner ska träda i kraft: Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå (LIDA) ska ansvara för följande: Utveckla långsiktiga strategier på nationell nivå inom vart och ett av RIS3-områdena Utarbetande av årliga handlingsplaner för vart och ett av RIS3-områdena — Inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena. Ledning och samordning av etablerade råd Utveckla en metod för urval av värdekedjor för tillgångar, inbegripet fastställande av kvantitativa kriterier för eliminering av värdekedjor Strategisk styrelse för varje RIS3-område: — Säkerställa att planerade investeringar är förenliga med specialiseringsstrategier för RIS3, nationella konkurrensfördelar — ska bestå av viktiga privata, offentliga och forskningsrelaterade aktörer. — väljs av LIDA i samförstånd med de berörda ministerierna. Den strategiska styrelsen omväljs en gång om året. — Den strategiska styrelsen ska ansvara för att godkänna strategierna för specialiseringsområdena RIS3. Ekonomiministeriet ska ansvara för följande: — utveckling av analys- och övervakningssystem för näringslivet inom RIS3-specialiseringsområden, utarbetande av övervakningsrapporter.
155	5.1.1.1.i. operationalisering av en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Måltavla	Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs	Saknas	Antal personer	0	19	KVARTAL 4	2023	Ekonomiministeriet och den lettiska investerings- och utvecklingsbyrån ska anlita eller utse minst 19 personer för att säkerställa utförandet av de uppgifter som tilldelats dessa institutioner i fråga om innovationsstyrning.
156	5.1.1.1.i. operationalisering av en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Milstolpe	Offentliggörande av en övervakningsrapport med information om varje RIS3-område och hur innovationsförvaltningsmodellen fungerar.	Offentliggjord analytisk övervakningsrapport som godkänts av de strategiska styrelserna för specialiseringsområdena RIS3.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2026	Ekonomiministeriet ska offentliggöra — två analytiska övervakningsrapporter om alla RIS3-områden med uppgifter som omfattar minst ett år, som också innehåller en utvärdering av innovationsstödsprogrammet och rekommendationer för dess förbättring. — en övervakningsrapport (som omfattar perioden 2023–2025) som innehåller en övergripande och individuell bedömning av resultaten hos privata intermediärer som valts ut för genomförandet av program för forskningsstöd och stödprogrammet för samarbetsnätverk samt en analys av hur den nya innovationsstyrningsmodellen fungerar.
157	5.1.1.2.i. stödinstrument för forskning och internationalisering	Milstolpe	Regeringsförordningar antagna	Ikraftträdande av regeringsförordningar som reglerar alla fyra stödprogram				KVARTAL 1	2024	Regeringsförordningar som reglerar genomförandet av i) stödprogram för kompetenscentrum, ii) program för forskningsstöd, iii) stödprogram för samarbetsnätverk och iv) stödprogram för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska träda i kraft och ska — inkludera indikatorer för att mäta de utvalda mellanhändernas resultat, såsom lockade privata FoU-investeringar, ökad export bland stödmottagarna och antal produkter som utvecklats, och — fastställa mellanhändernas ansvar för att samla in uppgifter från programmets slutliga stödmottagare. I regeringsförordningarna ska det fastställas att man vid urvalet av intermediärer för genomförandet av stödprogram för forskning och samarbetsnätverk ska ta hänsyn till deras överensstämmelse med specialiseringsstrategin RIS3 samt deras förmåga att anordna ansökningsomgångar och deras kompetens att utvärdera projekt inom sina respektive tematiska områden. Vidare ska de fastställa att de utvalda intermediärerna för genomförandet av stödprogrammet för kompetenscentrum och programmet för forskningsstöd ska ansvara för att genomföra följande verksamheter: I. Genomförande av stödprogrammet för forskning och utveckling inom den privata sektorn. och insamling av uppgifter från slutliga stödmottagare som ska användas för övervakning som utförs av ekonomiministeriet. Dessutom ska det fastställas att de utvalda intermediärerna för genomförandet av stödprogrammet för samarbetsnätverk ska ansvara för genomförandet av en eller flera av följande verksamheter: I. Exportfrämjande åtgärder. II. Nätverk och erfarenhetsutbyte. III. Genomförande av stödprogrammet för ekonomiska aktörers deltagande i forsknings- och utvecklingsprogram på EU-nivå och i internationella samarbetsnätverk. Och insamling av uppgifter från slutliga stödmottagare som ska användas för övervakning som utförs av ekonomiministeriet. Dessutom ska den fastställa att slutmottagaren av stöd i programmet för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska ansvara för att genomföra en eller flera av följande verksamheter: i. Genomförande av stödprogrammet för forskning och utveckling. identifiering av och motivation för planerade deltagare i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse att lämna in projektidéer. och III. uppgiftsinsamling från slutliga stödmottagare som ska användas för övervakning som utförs av ekonomiministeriet.
158	5.1.1.2.i. stödinstrument för forskning och internationalisering	Måltavla	Finansieringsåtagande	Saknas	I miljoner euro	0	98	KVARTAL 2	2025	När programmet avslutas ska följande lämnas in: bekräftelse av ett åtagande på minst 98 miljoner euro för finansiering av FoU-projekt.
159	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter	Lagändringar trädde i kraft i linje med reformen av styrningen av högre utbildningsanstalter	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Regelverket för att genomföra reformen av styrningen av systemet för högre utbildning har trätt i kraft, bland annat följande: — Universitetens typindelningar och kriterier för att kvalificera sig för en viss typ. — förfarandet för inrättande och godkännande av universitetsråd, rådens behörighet, samtidigt som senatens, rektorns och den konstitutionella församlingens befogenheter klargörs. — förfarandet för urval och godkännande av nya universitetsreaktorer. — Fastställa universitetens strategiska specialisering.
160	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av högre utbildning	Lagändringar har trätt i kraft	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	Parlamentet har antagit ändringar av lagen om högre utbildning och lagen om vetenskaplig verksamhet, och ministerrådet har antagit ändringar av relaterade regeringsförordningar när det gäller följande: — Införande av den nya doktorandmodellen i Lettland. — Genomförande av den nya akademiska karriärmodellen i Lettland. — Genomförande av cyklisk institutionell ackreditering av högre utbildning och högskolor i Lettland. — 3 pelare vidareutveckling av finansieringsmodellen för högre utbildning. — koppla offentlig finansiering till resultaten av den internationella utvärderingen av vetenskapliga institutioner.
161	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Konsolidering av högre utbildningsanstalter	Saknas	Antal	0	4	KVARTAL 2	2023	Konsolideringsplaner för lärosäten som godkänts av utbildningsministeriet, inbegripet — en investeringsplan och ett konsolideringsbidragsbelopp — villkor och tidsram för att uppnå en intern eller extern konsolidering av två eller flera högskolor, inbegripet genom att bilda konsortier, om det är nödvändigt för genomförandet av den externa konsolideringen. Följande investeringar ska berättiga till finansiering genom konsolideringsbidrag: 1) bidrag till strukturomvandling. 2) ”utträdesbidrag” för upphörande av anställning för akademisk personal över 65 år. 3) digitalisering, teknisk utveckling, förbättring av forsknings- och utbildningsinfrastruktur (utom byggverksamhet). 4) inrättande av nya spetsforskningsprogram. Bedömningskriterierna för godkännande av konsolideringsplaner ska omfatta följande: — om det finns en gemensam utvecklingsstrategi, resursdelning, utveckling av studieprogram och inrättande av gemensamma plattformar. — om det finns ett åtagande om intern eller extern konsolidering, inbegripet genom bildande av konsortier, med en tydlig tidsram.
162	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Andel offentliga högre utbildningsanstalter som påverkas av förändringar i styrningen	Ändringar har införts vid 100 % av de offentliga högre utbildningsanstalterna i linje med ändringarna av lagen om högre utbildningsanstalter och tillhörande regeringsförordningar.	%	0	100	KVARTAL 3	2026	100 % av de offentliga högre utbildningsanstalterna har infört den nya styrningsmodellen, bland annat följande: — ändrade stadgar och andra interna föreskrifter, — interna styrande organ (senat, råd, rektor) arbetar enligt den nya fördelningen av ansvarsområden och befogenheter. — kriterierna för val av rektor har reviderats i enlighet med lagen. — utnämning av en ledningsgrupp som skiljer det akademiska och strategiska beslutsfattandet åt.
163	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Konsolideringsbidrag	Saknas	Antal ingångna konsolideringsbidragsavtal	0	4	KVARTAL 3	2026	Fyra konsolideringsplaner har införts för att säkerställa att konsolideringsmålen uppnås i linje med villkoren för att genomföra bidragen för konsoliderings- och förvaltningsförändringar.
164	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Avtal om akademisk karriär har undertecknats	Saknas	Antal ingångna avtal om akademisk karriär	0	315	KVARTAL 3	2026	Högskolan eller forskningsinstitutet har undertecknat 315 bidragsavtal med doktorsexamen, doktorsexamen och forskare (professor) för någon av följande verksamheter: 1) doktorandstipendier. 2) bidrag efter doktorsexamen. 3) vetenskapliga stipendier (professurer).
165	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Interna FoU-bidragsavtal undertecknade	Saknas	Antal undertecknade interna FoU-bidragsavtal	0	90	KVARTAL 3	2026	Högskolan eller forskningsinstitutet har ingått 90 bidragsavtal för att bedriva intern forskning.

F. KOMPONENT 6: RÄTTSSTATSPRINCIPEN

Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av fyra delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna när det gäller efterlevnad av skatteregler, brottsbekämpning som hanterar ekonomisk brottslighet, offentlig förvaltning och offentlig upphandling. De viktigaste utmaningarna i samband med efterlevnaden av skattereglerna är odeklarerade löner och sysselsättning, skattebedrägeri och smuggling. De viktigaste utmaningarna i samband med ekonomisk brottslighet är bristen på utredare, åklagare och domare med särskild kunskap om ekonomisk brottslighet. De viktigaste utmaningarna i samband med den offentliga förvaltningen är behovet av att stärka och förbättra dess kapacitet, effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet. På det hela taget är Lettlands resultat på området offentlig upphandling tillfredsställande, men det finns flera utmaningar som kräver ytterligare uppmärksamhet, nämligen behovet av att öka effektiviteten, öppenheten och kvaliteten i förfarandena för offentlig upphandling, främja konkurrensen och stärka den mänskliga och analytiska kapaciteten, inbegripet upphandlarnas yrkeskvalifikationer.

Syftet med komponenten är att minska den svarta ekonomin och främja ett rättvisare företagsklimat, förbättra rättsväsendets kvalitet och effektivitet, särskilt när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet, modernisera den offentliga förvaltningen och förbättra den offentliga upphandlingens kvalitet, effektivitet och integritet.

Komponenten stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna (landsspecifik rekommendation 1 2019), för att stärka ansvarsskyldigheten och effektiviteten i den offentliga förvaltningen (landsspecifik rekommendation 4 2019) och för att fortsätta framstegen med regelverket för bekämpning av penningtvätt (landsspecifik rekommendation 4 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: 6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten och effektiviteten i hanteringen av efterlevnadsrisker och annan verksamhet som rör kampen mot den svarta ekonomin genom en bred uppsättning åtgärder, bland annat antagande av en övergripande handlingsplan för att bekämpa den svarta ekonomin, införande av ett nytt system för segmentering av skattebetalare och anpassning av revisions- och kontrollmetoderna för att bättre rikta in sig på risken för bristande efterlevnad. Åtgärden omfattar också investeringar i forskning om skattebetalares beteende som ska användas för att utforma effektivare politiska åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande.

Reformen består av följande: a) Antagande av en nationell arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022, b) inrättande av ett system för bedömning av skattebetalare och tillhörande optimering av revisioner och kontroller samt anpassning av statliga intäktstjänster, c) utarbetande av en handbok för att erkänna risker för odeklarerade löner, d) beställning av forskning och politiska rekommendationer på området för den svarta ekonomin.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2024.

Investeringarna: 6.1.1.1.i. modernisering av befintliga analyslösningar

Syftet med denna åtgärd är att överföra befintliga risksystem till en enda analysplattform och modernisera de enskilda skattebetalarnas risksystem och risksystemet för punktskatter.

Investeringen består av a) införandet av ett risksystem för enskilda skattebetalare, b) införandet av ett riskhanteringssystem för punktskatter och c) överföringen av ESKORT-systemet till SAP HANA-databasen.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Investeringarna: 6.1.1.2.i. utveckling av nya analyssystem

Syftet med denna åtgärd är att införa ett nytt system för segmentering av skattebetalare, se till att det integreras i 360-graderssystemet för analys av skattebetalare och se till att det integreras i databasen med allmänt tillgänglig information.

Investeringen består i införandet av ett it-system för skattebetalarnas segmentering i enlighet med deras efterlevnadsrisk, inbegripet integrering med en offentliggjord databas och datavisualisering i det elektroniska deklarationssystemet, b) integrering av det nya systemet med skattebetalarens 360-gradersanalys.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Investeringarna: 6.1.1.3.i. personalutbildning för att arbeta med en analysplattform och konsultverksamhet

Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla utbildning för specialister på SRS för att arbeta med SAP HANA-teknikplattformen.

Investeringen består av utbildning av 50 specialister på SRS för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska inriktas på riskanalytiker och systemadministratörer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Reform: 6.1.2.r fjärranalys och centraliserad analys av bilder som skannas vid tullkontrollställen

Syftet med denna åtgärd är att koppla röntgenskannrar för järnvägstransport som placerats vid tullkontrollpunkterna i Karsava och Indra till ett enda analyssystem i Riga som möjliggör centraliserad distansanalys av bilder.

Reformen innebär att 95 % av analysen av lastbilderna utförs på distans genom BAXE-systemet.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 6.1.2.1.i sammanlänkning av järnvägsröntgenutrustning med BAXE och användning av artificiell intelligens för bildanalys av järnvägsfrakt

Syftet med denna åtgärd är att säkerställa förmågan att analysera bilder av järnvägstransport som skannas vid tullkontrollpunkterna Indra och Karsava på distans.

Investeringen består av a) sammankoppling av järnvägsskannrar vid tullkontrollstationer i Indra och Karsava med informationssystemet BAXE och b) utveckling av en plattform för röntgenbildanalys med hjälp av artificiell intelligens.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

Investeringarna: 6.1.2.2.i tullaboratoriets kapacitetsuppbyggnad

Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för tullen att mer effektivt kontrollera smuggling, förfalskade produkter och olagliga ämnen.

Investeringen består i att utrusta tullaboratoriet och tullkontrollstationen på Rigas flygplats med spektrofotometer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investeringarna: 6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollställe

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kontrolleffektiviteten för inkommande postförsändelser som tas emot vid Rigas internationella flygplats tullkontrollstation.

Investeringen består i att utrusta Rigas anläggning för postsortering med en smart skanning och sortering.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.

Investeringarna: 6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala

Syftet med denna åtgärd är att öka tullkontrollernas effektivitet, minska den administrativa bördan för användarna av kontrolltjänsten och eliminera slösaktig trafik med tunga transporter mellan hamnen och kontrollanläggningarna.

Investeringen består i att skapa en integrerad infrastruktur för kontrolltjänster i Kundzinsala – en hamn och en viktig knutpunkt för godstransporter i Riga. Kontrollstationen ska kräva konstruktion av de kontrollanläggningar som krävs för effektiva och smidiga kontroller samt installation av röntgenavsökningsutrustning för lastkontroll.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden

Syftet med denna åtgärd är att effektivisera systemet för rapportering av misstänkta transaktioner.

Reformen består av a) en ändring av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av terrorism för att undanröja parallell rapportering av misstänkta transaktioner till både finansunderrättelseenheten och den statliga skattemyndigheten och införa bestämmelser om ett nytt system för mottagande och analys av uppgifter, b) ministerrådets antagande av en förordning som föreskriver förfarandet för och innehållet i rapporter om misstänkta transaktioner och tröskeldeklarationer.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2021.

Investeringarna: 6.2.1.1.i. inrättande av ett innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt

Syftet med denna åtgärd är att underlätta forskning och informationsutbyte mellan de institutioner som deltar i kampen mot penningtvätt.

Investeringen består i införande av informationssystem, inrättande av särskilda lokaler för kunskapsutbyte och samarbete, skapande av sammanlänkningar mellan system för automatiskt utbyte av uppgifter, inrättande av infrastruktur för databehandling och mobilisering av forskare för att utveckla analytiska lösningar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.

Investeringarna: 6.2.1.2.i. stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet

Syftet med denna åtgärd är att öka tillgängligheten och kapaciteten hos tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter som arbetar med ekonomisk brottslighet. Åtgärden består av både investeringar och reformer.

Investeringen består av a) utbildning av it-verktyget för taligenkänning i syfte att använda det i den ekonomiska brottsutredningsprocessen, b) utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter för att erhålla ett intyg om bekämpning av penningtvätt och c) förse brottsbekämpande tjänstemän och enheter med elektronisk databehandlings- och registreringsutrustning som lämpar sig för distansarbete.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.

Reformen består i antagandet av en lägesrapport om genomförandet av en handlingsplan för att stärka kampen mot ekonomisk brottslighet. Planen ska grundas på de rekommendationer som mottagits inom ramen för strukturreformprogrammet och som närmare beskrivs av den statliga polisen. Planen ska tydligt ange de verksamheter som ska genomföras, tidsfristerna och de organ som ansvarar för genomförandet. Handlingsplanen ska också säkerställa överensstämmelse med prioriteringarna i planen för förebyggande av penningtvätt, finansiering av terrorism och spridning av terrorism.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2025.

Investeringarna: 6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvalifikationerna hos de mänskliga resurserna inom rättsväsendet genom att inrätta ett enhetligt utbildningscentrum för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (i tvärvetenskapliga frågor). Åtgärden består av både investeringar och reformer.

Reformen ska bestå i a) antagande av lagen om inrättande av ett centrum för rättslig utbildning och b) säkerställande av långsiktig finansiering för driften av centrumet för rättslig utbildning i den statliga budgetlagstiftningen.

Reformen ska genomföras senast den 31 mars 2025.

Investeringen ska bestå av a) renovering och utrustning av utbildningscentrumets lokaler, b) en komplex strategi för utveckling av den rättsliga myndighetens yrkeskompetens och c) utveckling och genomförande av utbildningsprogram.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 juli 2026.

Reform: 6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen

Syftet med denna åtgärd är att ta det första steget i moderniseringen av den offentliga förvaltningen, vilket innebär att den ska bli effektivare, mer innovativ och en attraktivare plats att arbeta för att tillhandahålla bättre politik och tjänster till medborgarna samt att ta itu med de nya utmaningar som har uppstått i samband med covid-19-krisen.

Reformen består av a) antagande av en plan för modernisering av den offentliga förvaltningen, b) utveckling av ett koncept och dess gradvisa genomförande av ett enda servicecentrum, som inleder centraliseringen av stödfunktioner inom den offentliga förvaltningen, som ingår i moderniseringsplanen.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 6.3.1.1.i. öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning

Syftet med denna åtgärd är att öka de offentliga tjänstemännens kompetens på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.

Investeringen består av a) inrättande av en kompetensram på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter, och b) utbildning av minst 16 232 offentliga tjänstemän på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 6.3.1.2.i. professionalisering av den offentliga förvaltningen, administrativ uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad

Syftet med denna åtgärd är att öka de offentliga tjänstemännens kompetens på områdena kundservice, utveckling av ledarskap, grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning, förvaltning av offentlig upphandling, planering och genomförande av politik, mänskliga resurser och rättslig praxis.

Investeringen består av a) inrättande av kompetensutvecklings- och utbildningsprogram och b) utbildning av minst 20 011 offentliga tjänstemän på områden där det råder kompetensbrist bland offentliga tjänstemän.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investeringarna: 6.3.1.3.i. utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem

Syftet med denna åtgärd är att främja innovationskulturen och öka innovationsresultaten inom den offentliga förvaltningen. Åtgärden består av både investeringar och reformer.

Reformen består av a) antagande av ett regelverk för att stödja utvecklingen av den offentliga sektorns innovationsekosystem och b) inrättande och drift av ett innovationslaboratorium för offentlig förvaltning.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2025.

Investeringen består av a) anställning av experter på innovationsrelevanta områden, b) inrättande och utrustning av anläggningar för gemensam skapande verksamhet och c) pilotprojekt för några av de innovationer som skapas i innovationslaboratoriet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 september 2025.

Investeringarna: 6.3.1.4.i. ökningen av icke-statliga organisationer för att stärka representationen för social trygghet och övervaka allmänna intressen

Syftet med denna åtgärd är att stödja offentliga initiativ och dialog på områdena social resiliens och främjande av allmänintresset.

Investeringen består av a) inrättande av ett stödprogram för icke-statliga organisationer på områdena offentlig opinionsbildning och social motståndskraft och b) förstärkning, utveckling och förbättring av minst 30 icke-statliga organisationers erfarenheter på områdena social resiliens och offentlig opinionsbildning.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Reform: 6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt

Syftet med denna åtgärd är att öka insynen i och tillgången till information om genomförandet och det faktiska genomförandet av ingångna kontrakt och på så sätt förbättra upphandlarnas och leverantörernas beteende och minska risken för korruption under genomförandefasen av offentlig upphandling.

Reformen består av a) ändring av lagen om offentlig upphandling som kräver offentliggörande av relevant ytterligare information och b) utveckling av en teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt och tillgängliggörande online.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.

Reform: 6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön

Syftet med denna åtgärd är att förbättra konkurrensen och minska intressekonflikter och risker för korruption i offentliga upphandlingar samt att göra kriterier för valuta för pengarna mer allmänt använda vid offentlig upphandling.

Reformen består i att ändra reglerna när det gäller krav på intressekonflikter för upphandlingskommissioner, kräva en bredare användning av kvalitativa kriterier för tilldelning av kontrakt, kräva en bredare användning av marknadssamråd och bredda uteslutningskriterierna för anbudsgivare.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.

Reform: 6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi

Syftet med denna åtgärd är att höja kvaliteten och effektiviteten i den offentliga upphandlingen och samtidigt optimera de resurser som används genom att utveckla de offentliga upphandlarnas kompetens, färdigheter och kapacitet.

Reformen består av a) fastställande av standardiserade kvalifikationskrav för leverantörer av vissa tjänster, som ännu inte har specificerats, b) krav på användning av standardiserade dokument för överföring av godkännanden vid upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, c) utveckling av ett enhetligt utbildningsprogram för offentliga upphandlare, d) fastställande av krav på upphandlingskommissionens kompetens vid upphandlingar som når ett visst tröskelvärde för kontraktspriser och e) centralisering av offentlig upphandling till områden som anses lämpliga för detta.

Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.

Reform: 6.4.4.r. IUB IT- och analytisk kapacitetsuppbyggnad

Syftet med denna åtgärd är att effektivisera de förebyggande åtgärderna för att säkerställa en snabb identifiering av riskfylld offentlig upphandling (dvs. identifiering av risker i specifika sektorer, i vissa upphandlande myndigheters verksamhet eller i genomförandet av specifik upphandling.

Reformen består av a) fastställande av kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp, och b) införande av ett system för hantering av publikationer som möjliggör bättre dataanalys, optimering av processer och förbättrad insyn i upphandlingsdata.

Reformen ska genomföras senast den 31 december 2024.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
166	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att begränsa den svarta ekonomin 2021–2022	Antagande av de nationella myndigheternas arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	De nationella institutionernas arbetsplan för att återställa skuggekonomin för 2021–2022 antas. Följande aktiviteter ingår: — Oregistrerad/olaglig ekonomisk verksamhet. Odeklarerat arbete, — Oregistrerade transaktioner och olaglig förflyttning av varor. Oregistrerade/okontrollerade förflyttningar av kontanta medel. — Skattebedrägeri Den ska inriktas på ekonomiska sektorer med störst risk för den svarta ekonomin, såsom byggverksamhet, handel, tjänster, säkerhet, catering och hotell- och restaurangverksamhet samt transport.
167	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av ett klassificeringssystem för skattebetalare, optimering av kontroller	Ikraftträdande av rättsakter				KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av ändringar av rättsakterna, bland annat följande: — den rättsliga ramen för taxeringssystemet för skattebetalare har inkluderats, vilket innebär att deras bedömning offentliggörs. — optimerade typer av skattekontroller och skatteinspektioner för att effektivisera skattekontroller och skatteinspektioner.
168	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare	Ändringar av den statliga skattemyndighetens interna regler och/eller plattformar för tillhandahållande av tjänster				KVARTAL 2	2024	Idrifttagande av en databaserad korg av tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare.
169	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Offentliggörande av handbok för hantering av efterlevnadsrisker	Ändringar av den statliga skattemyndighetens interna regler				KVARTAL 3	2023	En handbok för metodbaserad riskhantering av odeklarerade löner har offentliggjorts, bland annat följande: — riktlinjer för riskbedömning — aspekter av typologierna för ”löntagare i kuvert” — aspekter av tillgängliga verktyg för förebyggande och kontroll — analys av domstolsavgöranden på området för odeklarerade löner.
170	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Måltavla	Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minska den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”		Antal studierapporter	0	5	KVARTAL 4	2022	Följande forskning på området efterlevnad av skatteregler ska genomföras: — Rapport om faktorer som påverkar den svarta ekonomin i Lettland, med fokus på de viktigaste sektorerna. — Rapportera om bestämningsfaktorerna för enskilda personers skatteundandragande, inbegripet en analys av hur den svarta ekonomins nivå påverkar efterlevnaden av skattereglerna. — Rapportera med politiska rekommendationer för lagstiftningsmässiga, organisatoriska, tekniska och andra förbättringar för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna, inbegripet en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna rekommendationerna. — Rapport med en bedömning av uteblivna budgetintäkter till följd av olaglig verksamhet, inbegripet lagstiftningsrekommendationer för att minska riskerna för olaglig spridning av pengar. — Utveckling av metoder för mätning av den svarta ekonomin med hjälp av en dynamisk modell med ”multiindikatorer – flera orsaker”, inklusive uppdelning efter skatteslag, företagsstorlek och sektorer.
171	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Genomförande av forskningsresultaten	Offentliggjord utvärderingsrapport om den svarta ekonomin	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	En första utvärderingsrapport om den svarta ekonomins storlek på grundval av den metod som utvecklades 2022 ska offentliggöras.
172	6.1.1.1.i. modernisering av befintliga analyslösningar	Milstolpe	Idrifttagande av uppgraderade analyslösningar	Avancerade system för riskanalys har utvecklats och genomförts				KVARTAL 2	2024	Följande uppgraderingar har slutförts: Befintliga risksystem har flyttats till en enda analysplattform. Ett risksystem för enskilda skattebetalare har utvecklats och genomförts. Riskhanteringssystemet för punktskatter har utvecklats och genomförts. ESKORT-systemet har överförts till SAP HANA-databasen.
173	6.1.1.2.i. utveckling av nya analyssystem	Milstolpe	Idrifttagande av nya analyssystem	Avancerade system för riskanalys tas i drift				KVARTAL 2	2024	Ett it-system för segmentering av skattebetalare (inbegripet integrering med en offentliggjord databas och datavisualisering i det elektroniska deklarationssystemet (EDS)) ska utvecklas och tas i drift. Det nya systemet är integrerat med 360-gradersanalysen av skattebetalarna.
174	6.1.1.3.i Personalutbildning med analysplattform och konsultverksamhet	Måltavla	Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen		Antal utbildningsbevis	0	50	KVARTAL 4	2023	50 SRS-specialister har utbildats för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska inriktas på de färdigheter som krävs för att arbeta med SAP HANA-ramen och praktiska färdigheter i systemadministration.
175	6.1.2.r Fjärranalys och centraliserad analys av skannade bilder vid tullkontrollställen	Måltavla	Andel lastbilder som skannas av lettiska tullkontrollställen som analyserats på distans och centralt		%	0	95	KVARTAL 3	2026	95 % av lastbilderna analyseras centralt och på distans genom BAXE-systemet.
176	6.1.2.1.i Koppla järnvägsröntgenutrustning till BAXE och användning av artificiell intelligens för skanning av bilder på järnväg	Milstolpe	Skannrar vid järnvägstullens kontrollpunkter kopplade till röntgenbildutbytessystemet BAXE	Godtagandehandling undertecknad				KVARTAL 1	2025	Järnvägsskannrar vid tullkontrollstationer i Indra och Karsava som är anslutna till informationssystemet BAXE.
177	6.1.2.1.i Koppla järnvägsröntgenutrustning till BAXE och användning av artificiell intelligens för analys av skanningsbilder för järnvägsfrakt	Milstolpe	Plattform för skannad bildanalys på järnväg introducerad	Godtagandehandling undertecknad				KVARTAL 1	2026	En automatiserad plattform för röntgenanalys som använder artificiell intelligens används för analys av bilder på järnvägsfrakt.
178	6.1.2.2.i Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet	Godtagandehandling undertecknad				KVARTAL 4	2022	En spektrofotometer inrättas och används vid tullaboratoriet.
179	6.1.2.2.i Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollstation	Godtagandehandling undertecknad				KVARTAL 4	2022	En spektrofotometer inrättas och används vid flygplatsens tullkontrollställe.
180	6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollställe	Milstolpe	En rad för intelligent skannad och automatisk sortering/analys av postförsändelser som förs in vid Flygplatsens kontrollställe.	Godtagandehandling undertecknad				KVARTAL 1	2025	En skanningslinje för smart post och automatisk sortering/analys inrättas och används vid flygplatsens tullkontrollställe.
181	6.1.2.4.i Upprättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Gemensamt projekterings- och byggkontrakt undertecknat	Bygg- och projekteringsavtal undertecknat				KVARTAL 3	2023	Ett kontrakt för utformning och uppförande av infrastruktur för kontrolltjänsterna i Kundzinsala har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
182	6.1.2.4.i Upprättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Bygglov mottaget	Meddelande om beslut om godkännande av tillstånd				KVARTAL 3	2024	Bygglov har erhållits från Byggnadsverket.
183	6.1.2.4.i Upprättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Omslutningsstrukturernas cykel har slutförts.	Bygglov (formulär 2 och 3)	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2026	Uppförandet av byggnadens bärande och omslutningsstrukturer, inklusive taket, har slutförts.
184	6.1.2.4.i Upprättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Upphandling och ingående av avtal om leverans och installation av utrustning för kontroll av röntgenlast	Kontraktet undertecknat				KVARTAL 3	2023	Ett kontrakt för leverans och installation av utrustning för kontroll av röntgenlast har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
185	6.1.2.4.i Upprättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Röntgenutrustning för laststyrning installerad	Avlämningsbevis				KVARTAL 3	2026	Röntgenutrustning för laststyrning levereras och installeras.
186	6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen	Ikraftträdande av ändringar av NILLTPGN-lagen	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2021	Ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen har trätt i kraft, bland annat följande: — införandet av ett nytt system för mottagande och analys av uppgifter från finansunderrättelseenheten och avskaffandet av ett parallellt rapporteringssystem för både finansunderrättelseenheten och den statliga intäktstjänsten, som endast föreskriver rapportering till finansunderrättelseenheten. Ministerrådets förordning om förfarandet för och innehållet i rapporter om misstänkta transaktioner och tröskeldeklarationer har antagits.
187	6.2.1.1.i. inrättande av ett innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt	Milstolpe	Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för att förbättra identifieringen av penningtvätt	Slutförande av it-plattformen för kunskapsutbyte och kommunikation med berörda parter				KVARTAL 1	2025	a) 5 informationssystem införs för att stärka kapaciteten att identifiera penningtvätt, terrorism eller finansiering av spridning. b) 3 särskilda lokaler för kunskapsutbyte och samarbete inrättas. c) 5 systemanslutningar skapas för automatiskt utbyte av uppgifter. d) Databehandlingsinfrastruktur inrättas på grundval av 6 tekniska lösningar. e) 2 forskare mobiliseras för att utveckla analytiska lösningar för informationskontroll mot på förhand fastställda egenskaper i finansiella transaktionsrapporter.
188	6.2.1.2.i. stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Milstolpe	Lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen godkänns	Godkännande av lägesrapporten	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2025	Ministerrådet godkänner en lägesrapport om genomförandet av handlingsplanen för att stärka kampen mot ekonomisk brottslighet. Informationsrapporten ska bekräfta genomförandet av alla mål som anges i planen. Planen godkändes 2022 på grundval av de rekommendationer som mottagits inom ramen för programmet för strukturreformer vid GD Stöd för strukturreformer och som beskrivs närmare av den statliga polisen. Planen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet som ska genomföras, tidsfristerna och de organ som ansvarar för genomförandet.
189	6.2.1.2.i. stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Andel upptäckta straffrättsliga förfaranden för miljöbrott		%	40	60	KVARTAL 1	2025	Andelen upptäckta miljöbrott som löses och lagförs för 2024 ska vara minst 60 %.
190	6.2.1.2.i. stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Antal certifierade utredare av ekonomisk brottslighet i programmet ”Certified Anti Money Laundering Specialist (CAMS)”		Antal	0	20	KVARTAL 1	2025	Minst 20 tjänstemän inom brottsbekämpning ska ha erhållit ett certifierat specialistintyg för bekämpning av penningtvätt.
191	6.2.1.2.i. stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpning	Bevis på inköp	Antal	0	237	KVARTAL 1	2025	Målet omfattar inköp av följande utrustning: — 200 mobila arbetsstationer. — 30 bärbara skrivare — 4 storskaliga servrar — 3 enheter för videokonferensutrustning.
192	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen och andra rättsakter som rör centrumet för rättslig utbildning	Ikraftträdande av regelverket för driften av utbildningscentrumet och offentlig finansiering som garanteras i den statliga budgetlagstiftningen för 2025.				KVARTAL 1	2025	Följande har trätt i kraft: — En lag om inrättande och drift av den institutionella modellen för centrumet för rättslig utbildning trädde i kraft, inbegripet definitionen av rättsväsendets och domarrådets deltagande i utbildningens innehåll och metoder. — Statlig budgetfinansiering för att finansiera full täckning av utbildningscentrumets underhållskostnader, personalkostnader och utgifter för utbildningens innehåll, inbegripet uppdatering av utbildningsprogram från och med 2025, ska säkerställas.
193	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Måltavla	Utveckling och godkännande av nya utbildningsprogram		Antal	0	10	KVARTAL 4	2024	Tio nya utbildningsprogram för domare, domstolspersonal, åklagare och biträdande åklagare, särskild tvärvetenskaplig utbildning för utredare, bland annat i frågor som it-brottslighet, bedrägeri och skatteundandragande, korruption inom offentlig upphandling och penningtvätt, ska utvecklas och godkännas. Programmen godkänns av styrelsen för projektet ”Domstolsakademin”, där även domarrådet är representerat.
194	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Måltavla	Genomförande av utbildningsprogram		Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Utbildningsprogram (på plats, på distans och e-lärande) för domare, domstolspersonal, åklagare och biträdande åklagare, särskild tvärvetenskaplig utbildning för utredare, bland annat i frågor som it-brottslighet, bedrägeri och skatteundandragande, korruption inom offentlig upphandling och penningtvätt, ska genomföras.
195	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Milstolpe	Inrättande av ett utbildningscentrum	Anpassning av lokaler (renovering) och tillhandahållande av utrustning för utbildningscentrumet.				KVARTAL 4	2024	Den nödvändiga anpassningen av lokalerna (renoveringen) till utbildningscentrumets behov har slutförts. Inköp och utveckling av nödvändig utrustning i utbildningscentrumets lokaler. Utbildningscentrumets lokaler renoveras och utrustas.
196	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen	Plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänd				KVARTAL 4	2022	En plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänns av ministerrådet. Planen omfattar följande prioriterade områden och innehåller tidsramar för genomförandet: a) En öppen, transparent, rättvis och ansvarsskyldig offentlig förvaltning: principerna om integritet ses över och förbättras genom fastställande och genomförande av ansvarsskyldighet gentemot varje offentlig förvaltning samt genom respekt för etiska principer och värderingar i den offentliga förvaltningens arbete. b) Enhetliga, centraliserade och standardiserade stödprocesser och stödsystem – införande av ett centraliserat system för resursförvaltning i offentliga förvaltningar, inklusive redovisning och personalförvaltning. c) Strategisk förvaltning och utveckling av mänskliga resurser, inbegripet urval, karriärledning, utvärdering, lärande och utveckling. d) Tillgängliga, begripliga och relevanta tjänster – utveckling av riktlinjer för digital överföring och digitalisering av tjänster, samtidigt som deras tillgänglighet, tillgänglighet och begriplighet säkerställs för alla medborgare, även de som inte använder digitala verktyg.
197	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Översyn av framstegen i genomförandet av den plan för modernisering av den offentliga förvaltningen som godkänts	Översyn av framstegen i genomförandet av den plan för modernisering av den offentliga förvaltningen som godkänts				KVARTAL 4	2025	Ministerrådet har godkänt lägesrapporten om genomförandet av planen för modernisering av den offentliga förvaltningen, som vid behov innehåller ändringar av planens åtgärder i linje med planens mål.
198	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Konceptet med ett gemensamt servicecentrum godkänt som en förutsättning för tillhandahållande av centraliserade tjänster	Saknas				KVARTAL 4	2022	Konceptet med ett gemensamt servicecentrum har utvecklats och godkänts av ministerrådet. Konceptet ska beskriva hur den gradvisa centraliseringen av stödfunktioner inom den offentliga förvaltningen (åtminstone bokföring och personalregisterföring) ska äga rum.
199	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Måltavla	Andel direkt personal inom offentlig förvaltning som mottar redovisnings- och personalförvaltningstjänster centralt.	Saknas	% av det totala antalet anställda inom direkt förvaltning	0	15	KVARTAL 3	2026	Införandet av en enda lösning och den gradvisa centraliseringen av stödfunktioner såsom bokföring och personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen ska inledas. Minst 15 % av det totala antalet anställda inom direkt förvaltning ska få centraliserade redovisnings- och personalförvaltningstjänster från tjänsteleverantören med en enda lösning.
200	6.3.1.1.i Öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning	Milstolpe	Kompetensram finns tillgänglig	Kompetensramen finns i systemet för förvaltning av statsförvaltningens skolutbildning och har godkänts genom en intern rättsakt från skolan för statlig förvaltning och lagen om statsbudgeten för 2024 har antagits.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	En kompetensram har inrättats och gjorts tillgänglig på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter. Statlig finansiering av de viktigaste utbildningsprogrammen för utveckling av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
201	6.3.1.1.i Öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning	Måltavla	Utbildning som genomförs av anställda inom den offentliga förvaltningen	Saknas	Antal	0	16 232	KVARTAL 4	2025	Antal utbildningar på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter som genomförts av anställda inom den offentliga förvaltningen.
202	6.3.1.2.i. professionalisering av den offentliga förvaltningen, administrativ uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Kompetensram, inklusive utbildningsprogram	Kompetensramen finns tillgänglig i den statliga förvaltningens skolutbildningssystem och har godkänts genom en intern rättsakt från statsförvaltningsskolan och statsbudgetlagen för 2024 har antagits.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2023	Det finns en kompetensram och utbildningsprogram på följande områden: kundtjänst, utveckling av ledarskap, — den offentliga förvaltningens grundläggande kompetens, — förvaltning av offentlig upphandling. — personalresurser, — juridisk praxis, — planering och genomförande av politiken. Statlig budgetfinansiering för professionalisering av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
203	6.3.1.2.i. professionalisering av den offentliga förvaltningen, administrativ uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad	Måltavla	Utbildning som genomförs av anställda inom den offentliga förvaltningen	Saknas	Antal	0	20 011	KVARTAL 4	2025	Number of trainings in the areas of customer service, development of leadership, basic competences of public administration, management of public procurement, human resources, legal practice, policy planning and implementation completed by public administration employees.
204	6.3.1.3.i. utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverket för innovationsekosystemet	Utveckling och genomförande av en gemensam experimentram för innovation inom den offentliga sektorn				KVARTAL 2	2025	Ett regelverk (riktlinjer, förordningar, rekommendationer osv.) för att stödja utvecklingen av den offentliga sektorns innovationsekosystem ska träda i kraft. Ramen ska bland annat ta itu med följande utmaningar: Minska fragmenteringen av Lettlands innovationsekosystem och dess styrning, Förbättra samarbetet mellan institutionerna vid genomförandet av innovationspolitiken, — utveckla en gemensam ram för experiment. Innovationslaboratoriet är uppbyggt och verksamt. Innovationslaboratoriets huvuduppgifter är följande: 1) utarbetande av fallstudier om offentlig innovation. 2) skapande av innovativa lösningar på den offentliga förvaltningens utmaningar. 3) provning av prototyplösningar. 4) kommunikation till allmänheten om innovation inom offentlig förvaltning.
205	6.3.1.3.i. utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem	Milstolpe	Säkerställande av innovationslaboratoriets ekonomiska hållbarhet	Den statliga budgetlagen för 2026 träder i kraft	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 3	2025	Statlig finansiering av driften av innovationslaboratoriet ska säkerställas från och med 2026.
206	6.3.1.4.i Ökning av icke-statliga organisationer för att stärka representationen för social trygghet och övervaka allmänna intressen	Milstolpe	Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden: — social resiliens främjande av allmänintresset	Offentliggörande av reglerna för stödprogrammet	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	En öppen ansökningsomgång för finansiering för att stärka icke-statliga organisationers arbete på två områden – a) främjande av social motståndskraft och b) främjande av allmänhetens intresse. Ansökningsomgången ska innehålla villkor och kriterier för icke-statliga organisationers deltagande i stödprogrammet, en rapporteringsmekanism samt indikatorer och mål som ska uppnås inom programmet.
207	6.3.1.4.i Ökning av icke-statliga organisationer för att stärka representationen för social trygghet och övervaka allmänna intressen	Måltavla	Stödmottagare inom stödprogrammet	Undertecknade bidragsavtal	Antal stödmottagare (inklusive partner) inom stödprogrammet	0	30	KVARTAL 3	2026	Finansieringen av projektgenomförandet ska minst omfatta följande: — 15 organisationer i programmet för social resiliens — 15 organisationer som verkar för att främja ett program av allmänt intresse Målindikatorn anses vara uppfylld när ett kontrakt har ingåtts mellan en icke-statlig organisation och Society Integration Foundation för genomförandet av projektet.
208	6.4.1.r Inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt	Milstolpe	Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt.	Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling och tekniska lösningar som utvecklats och finns tillgängliga för produktion	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2022	Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling har trätt i kraft och föreskriver ett register över kontrakt som innehåller strukturerad information om ingångna upphandlingskontrakt och deras faktiska genomförande (inklusive faktiska kostnader och tidsfrister eller skäl till uppsägning). En teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt har tagits fram och gjorts tillgänglig online.
209	6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverk för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling.	Saknas	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2021	Ikraftträdande av ändringar av lagen om offentlig upphandling, inbegripet bland annat följande ändringar: 1) upphandlingskommissionen ska inrättas för varje upphandling separat eller för en viss tidsperiod. 2) upphandlingskommissionens sekreterare ska underteckna en förklaring om att det inte föreligger några intressekonflikter. 3) breddade fall där en leverantör kan uteslutas från anbudsförfarandet 4) utvärderingskriterierna identifierar särskilda områden där livscykelkostnader och kvalitetskriterier ska bedömas utöver inköpspriset. 5) strängare krav för fall med endast ett anbud 6) krav på marknadssamråd för att undvika begränsande tekniska specifikationer.
210	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare	En strategi har antagits.				KVARTAL 1	2022	Antagande av en professionaliseringsstrategi som omfattar särskilda handlingslinjer för upphandlarnas behörighet och för att genomföra centraliserade upphandlingar.
211	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden	Ikraftträdande av ändringar av relevanta rättsakter, förordningar eller interna förfaranden				KVARTAL 4	2022	Antagandet av följande har slutförts: (1) Standardiserade kvalifikationskrav per sektor (informations- och kommunikationsteknik, bygg- och anläggningsarbeten, vägtransporter, mobila och fasta kommunikationstjänster), (2) standardiserade dokument för godkännande vid upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, (3) offentlig tillgång till metodmaterial, (4) ett enda utbildningsprogram för att säkerställa att upphandlarnas kompetens har utvecklats och genomförts, (5) ökade krav på upphandlingskommissionens kompetens vid upphandlingar som når ett visst tröskelvärde för kontraktspriser, t.ex. certifiering av ordföranden för upphandlingskommissionen, (6) förhandskontroll av upphandlingar säkerställer att upphandlingskommissionen utlyser lämplig kvalitet på anbuden.
212	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter som genomför centralisering av upphandling	Ikraftträdande av relevanta rättsakter				KVARTAL 3	2026	Ikraftträdandet av ett beslut av ministerrådet om genomförandet av centraliserade upphandlingar på vissa områden som ska fastställas i en föregående genomförbarhetsstudie.
213	6.4.4.r IUB IT- och analytisk kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Antagande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp	Saknas				KVARTAL 4	2021	Kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och upphandlingsförfaranden har godkänts. De fastställda kriterierna bygger på indikatorer för offentliggörande av upphandling och kommissionens upphandlingsindikatorer samt på god praxis från andra länder, t.ex. indexverktyget.
214	6.4.4.r IUB IT- och analytisk kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Uppgraderingen av systemet för hantering av publikationer har slutförts	Uppgraderingen av systemet för hantering av publikationer har slutförts				KVARTAL 4	2024	Det finns ett system för hantering av publikationer som säkerställer — tillgång online, — offentliggörande av e-formulär. — översikt över upphandlingsstatistik. tillgång till kundprofiler, — modul för förfarandet för klagomål om upphandling. — modul för utförande av förhandskontroller. — modul för administrativa överträdelseförfaranden. — kontroll av dömda personer innan de tas med i upphandlingskommittén.

G. KOMPONENT 7: REPowerEU

Målen för REPowerEU-kapitlet i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är följande:

-att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi genom att i) genomföra lösningar för förvaltning av smarta elnät både på överförings- och distributionsnivå, ii) öka nätkapaciteten för att tillgodose en högre grad av integrering av intermittent förnybar energi och iii) införa nya ramar för energisamhällen och egenförbrukare.

-att ta itu med energifattigdomen genom att stödja och främja energisamhällen.

-ta itu med interna och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen genom att digitalisera, modernisera och säkra de nationella överförings- och distributionsnäten för el och genom att införa bestämmelser om optimering av elnäten.

-stödja lagring av el och öka energitryggheten genom att investera i installation av ett batterienergilagringssystem och i cybersäkerhetslösningar för kritisk energiöverföringsinfrastruktur. och

-öka användningen av hållbar biometan genom att skapa en regional injektionspunkt för biometan och genom att inrätta en rättslig ram för inmatning av hållbar biometan i det befintliga naturgasnätet.

Av de fyra åtgärderna i Lettlands REPowerEU-kapitel har två en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder. Investeringsåtgärden för installation av ett batterienergilagringssystem syftar just till att komplettera ett gränsöverskridande projekt som genomförs av Lettland, Litauen, Estland och Polen och som syftar till att säkerställa fullständig synkronisering av de baltiska staternas elnät med det kontinentala europeiska nätet. Denna investering omfattar även kompletterande verksamhet som syftar till att förbättra cybersäkerheten i kritisk infrastruktur och säkerställa en stabil drift av överföringsnätet efter synkroniseringen, med tanke på en större integrering av förnybara energikällor. Investeringen för att uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el har också en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder, eftersom den förväntas bidra till att undanröja flaskhalsar i energiflödena och underlätta integreringen av förnybara energikällor i näten.

De två investeringarna står för 99 % av de beräknade kostnaderna för kapitlet.

REPowerEU-kapitlet bidrar till att ta itu med rekommendationerna om att minska det totala beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 4.1 2023) genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor (landsspecifik rekommendation 4.2 2023) och säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet för att öka försörjningstryggheten och fortsätta synkroniseringen med EU:s elnät (landsspecifik rekommendation 4.3 2023).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 7.1.r Omvandling av den nationella energisektorn

Syftet med denna åtgärd är att minska det totala beroendet av fossila bränslen och att främja Lettlands mål att bli ett land som exporterar grön energi.

Reformen syftar till att i) införa ett regelverk som fastställer villkor och förfaranden för registrering och drift av energigemenskaper och stödja utsatta samhällsgrupper, II) införa ändringar av normerna för elhandel och elförbrukning för att främja egenförbrukare och ägare av mikrogeneratoranläggningar. att fastställa villkor för en mer optimerad användning av befintliga överförings- och distributionsnät, och iv) fastställa villkor för att öka användningen av hållbar biometan som ska matas in i befintliga naturgasnät.

Reformen ska omfatta följande delar:

1. Reformen ska skapa ett regelverk för energigemenskaper genom att i) fastställa villkor och förfaranden för registrering och drift av energisamhällen, ii) införa en skyldighet för elhandlare att erbjuda minst en produkt för köp av el från energigemenskaper och iii) införa en skyldighet för lokala och regionala myndigheter att kanalisera en del av den el som produceras inom ett energisamhälle, eller av den ekonomiska nytta som detta ger, till utsatta grupper.

2. Reformen ska i) införa möjligheten att använda den el som produceras i en elanvändares anläggning för att täcka förbrukningsbehoven i en annan anläggning som tillhör samma användare, med den enda begränsningen att anläggningarna ska vara belägna på det nationella territoriet och anslutna till det nationella nätet, II) skapa en skyldighet för elhandlare att erbjuda minst en produkt för köp av el från egenförbrukare som driver en mikrogeneratoranläggning. och iii) införa villkoret att energidelning ska vara möjlig utanför flerfamiljshus utan att man behöver skapa en energigemenskap.

3. Reformen förväntas bidra till att optimera elproduktions- och ellagringsanläggningarnas användning av nätkapacitet. Den ska i) ge tillträde till en nätanslutningspunkt för kraftverk som kan använda olika produktionstekniker och vars sammanlagda produktionskapacitet överstiger nätanslutningspunktens kapacitet, och ii) tillhandahålla villkor för driften av sådan kombinerad produktionskapacitet och för att starta och stänga av vissa produktionsanläggningar.

4. Reformen ska fastställa på vilka villkor hållbar biometan som transporteras utanför överförings- och distributionsnäten för naturgas matas in i naturgasnätet.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Investering 7.2.i. Säkerhet och stabilitet i energiförsörjningen och synkronisering med unionens nät

Syftet med denna investering är att öka säkerheten och stabiliteten i energiförsörjningen och att stödja synkroniseringen av det nationella elnätet med de kontinentala elnäten.

Investeringen ska resultera i

i) Installation av ett energilagringssystem för batterier på 60 MW i Rēzekne.

II) Genomförande av en cybersäkerhetslösning för kritisk energiöverföringsinfrastruktur.

III) Utveckling av ett koncept och inköp och installation av programvarulösningar för smart förvaltning av anslutningar för förnybar el till det nationella elöverföringsnätet.

Investeringen förväntas genomföras av den nationella systemansvarige för överföringssystemet. Den verksamhet som avses i led iii förväntas genomföras i samarbete med den nationella systemansvarige för distributionssystemet samt med estniska och litauiska systemansvariga för överföringssystem.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Investering 7.3.i. Uppgradering, digitalisering och säkring av elöverförings- och eldistributionsnäten

Syftet med denna investering är att bidra till omställningen till ren energi och öka elsäkerheten genom att öka elnätets kapacitet och flexibilitet för att möjliggöra en större integrering av intermittent förnybar energi, renovera överföringsnäten och digitalisera distributionsnäten. Investeringen ska omfatta följande delar:

1. För att öka det nationella elnätets kapacitet och flexibilitet för att möjliggöra en större integrering av intermittent förnybar energi ska investeringen leverera 70 MW ny elnätskapacitet, byggandet av en digital understation i Kuldīga och renoveringen av en understation i Carnikava.

2. För att modernisera energiöverföringsledningar och öka elförsörjningens säkerhet och stabilitet ska investeringen leda till att minst 150 km befintliga mellanspänningsluftledningar ersätts med kabelledningar.

3. För att digitalisera eldistributionsnätet för en effektivare och flexiblare hantering av energiflöden ska investeringen leda till följande:

— genomförande av en avancerad smart distributionshanteringslösning.

inköp och installation av fjärrstyrda mellanspänningsbrytare på kabelledningar i transformatorstationer och på ledningar vid olika kopplingspunkter.

4. Två studier ska slutföras som förväntas bidra till Lettlands utveckling mot att bli ett land som exporterar grön energi. Syftet med den första studien är att fastställa den maximala mängd förnybar energi som kan anslutas till elöverföringsnätet och bedöma hur större volymer av förnybara energikällor påverkar nätet. Den andra studien syftar till att uppskatta elförbrukningens tillväxt och elektrifieringspotential inom en tidsram på 10 år. Dessutom ska en miljökonsekvensbedömning göras för ett elöverföringsprojekt mellan Ventspils, Brocēni och Telšiai.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

Investering 7.4.i. Ökad användning av hållbar biometan

Denna åtgärd syftar till att öka användningen av hållbar biometan i linje med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och reglerna om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel i artikel 26 i det reviderade direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter. Åtgärden ska leda till följande:

i) Upprättande av en ny regional hållbar injektionspunkt för biometan (BIP).

inköp och installation av en it-lösning för förvaltningen av den nya regionala gränskontrollstationen, inbegripet införande av standarder för detektering och förebyggande av läckage av biometan.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nr	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (for targets)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
215	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Förordningar om inrättande av en ram för registrering och drift av energisamhällen	Rättsliga bestämmelser som anger förordningarnas ikraftträdande	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av ministerrådets föreskrifter, som ska — fastställa villkor och förfaranden för registrering och drift av energisamhällen, införa en skyldighet för lokala och regionala myndigheter att styra en del av den mängd el som produceras i energisamhället, eller den ekonomiska nytta som detta ger, till utsatta samhällsgrupper. — införa en skyldighet för elhandlare att erbjuda minst en produkt för inköp av el från energisamhällen.
216	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Lagstiftning om ändring av normer för handel med och förbrukning av el	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av lagstiftningen om ändring av normerna för handel med och förbrukning av el	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av ändringar av normerna för handel med och förbrukning av el, genom vilka följande ska införas: — villkoret att energidelning ska vara möjlig utanför flerfamiljshus utan att en energigemenskap behöver skapas. möjligheten att använda den mängd el som produceras i en elanvändares anläggning för att täcka förbrukningsbehoven i en annan anläggning som tillhör samma användare, oavsett var anläggningarna är belägna. De enda begränsningarna är att anläggningarna ska vara i) belägna inom Republiken Lettlands territorium och ii) påkopplade för det befintliga överförings- och distributionssystemet för el i Republiken Lettland. — elhandlarnas skyldighet att införa minst en produkt för köp av el från egenförbrukare som driver en mikrogeneratoranläggning.
217	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Förordningen om optimering av elnäten	Rättsliga bestämmelser som anger förordningens ikraftträdande	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2025	Ministerrådets förordning träder i kraft: — ge tillträde till en nätanslutningspunkt för kraftverk som kan använda olika produktionstekniker och vars sammanlagda produktionskapacitet överstiger nätanslutningspunktens kapacitet. — tillhandahålla villkor för driften av sådan kombinerad produktionskapacitet och för att lägga på och av vissa produktionsanläggningar.
218	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Bestämmelser om biometan som transporteras utanför överförings- och distributionssystemen för naturgas	Rättsliga bestämmelser som anger förordningarnas ikraftträdande	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2025	Ikraftträdande av ministerrådets föreskrifter, som ska — fastställa villkoren för injektion av hållbar biometan som transporteras utanför överförings- och distributionssystemet för naturgas i det gemensamma naturgasförsörjningssystemet, göra det möjligt för små producenter av biometan att föra in sin producerade hållbara biometan i det gemensamma naturgasförsörjningssystemet.
219	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	Förordning om installation av ett batterienergilagringssystem	Rättsliga bestämmelser som anger förordningens ikraftträdande	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	Ministerrådets förordning om den rättsliga ramen för investeringar i installation av ett batterienergilagringssystem i Rēzekne träder i kraft.
220	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	Avtal om installation av ett energilagringssystem för batterier på 60 MW och en it-lösning för förvaltning av överföringsnät	Tilldelade kontrakt	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2025	Tilldelade kontrakt för installation av ett energilagringssystem för batterier på 60 MW i Rēzekne och en it-lösning för förvaltning av överföringsnät
221	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Måltavla	Batterienergilagringssystem (BESS)	Saknas	MW	0	60	KVARTAL 4	2025	Ett 60 MW batterienergilagringssystem (BESS) har installerats i Rēzekne.
222	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	It-lösning för förvaltning av kraftöverföringsnät	It-lösning för förvaltning av kraftöverföringsnät har genomförts	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2025	En it-lösning för förvaltning av kraftöverföringsnäten har införts. Detta ska innefatta: — genomförande av en cybersäkerhetslösning för kritisk energiöverföringsinfrastruktur. — utveckling av ett koncept och inköp och installation av programvarulösningar för smart förvaltning av anslutningar för förnybar el till det nationella elöverföringsnätet.
223	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av förordningarna om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om investeringar i ny elnätskapacitet, understationer, överföringsledningar och smart energidistributionshantering.
224	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Ytterligare elnätskapacitet	Saknas	MW	0	70	KVARTAL 2	2026	Ny elnätskapacitet utvecklades för totalt 70 MW.
225	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Slutförande av understationer	Byggandet av en ny understation och renoveringen av en befintlig understation har slutförts.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2026	1) färdigställande av en digital understation i Kuldīga. 2) slutförande av renoveringen av en understation i Carnikava.
226	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Kontaktnät för el omvandlat till kabelnät	Saknas	Km	0	150	KVARTAL 2	2026	150 km av de befintliga mellanspänningsluftledningarna har ersatts med kabelledningar.
227	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Lösning för förvaltning av smarta distributionsnät	En smart lösning för hantering av distributionsnät har införts.	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2026	En lösning för smart nätförvaltning har införts. Denna ska bestå av följande: — införande av en avancerad lösning för smart distributionshantering (ADMS). inköp och installation av minst 285 fjärrstyrda brytare för mellanspänning.
228	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Studier och miljökonsekvensbedömningar	Studier och miljökonsekvensbedömningar har slutförts	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2026	Slutförande av två studier och en miljökonsekvensbedömning. Den första studien ska omfatta följande: — Fastställande av den maximala mängd förnybara energikällor som kan anslutas till elöverföringsnätet i olika scenarier. — Beräkningar av den förväntade inverkan av fastställda volymer av förnybara energikällor på överföringsnätets säkerhet och stabilitet och identifiering av möjliga lösningar i samband med detta. Den andra studien ska omfatta följande: — Uppskattningar av elförbrukningens tillväxt och elektrifieringspotential under en tidsram på 10 år. — En prognosmetod för kapacitetstillräcklighet och planering av nätutveckling. The Environmental Impact Assessment shall identify the most environmentally friendly and cost-efficient options for the construction of an electricity transmission line project between Ventspils, Brocēni and Telšiai.
229	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Regler för investeringar i biometansektorn	Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av de förordningar som reglerar investeringar i biometansektorn	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om den rättsliga ramen för investeringar i byggandet av en regional inmatningspunkt för biometan och i köpet av en it-lösning för hantering av inmatningspunkten.
230	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av en regional injektionspunkt för biometan och för en it-lösning för smart förvaltning av denna	Meddelande om tilldelning av kontrakt	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2025	Tilldelade kontrakt för uppförande av en regional injektionspunkt för biometan och för en it-lösning för smart hantering av injektionspunkten.
231	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Regional injektionspunkt för biometan slutförd	Slutförande av byggnationen				KVARTAL 4	2025	Slutförande av byggandet av en regional injektionspunkt för biometan. All biometan som matas in i befintliga rörledningar via den nya punkten ska uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i artiklarna 29–31 och de regler om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som anges i artikel 26 i det reviderade direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter.
232	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	It-lösning för förvaltningen av den nya regionala injektionspunkten för hållbar biometan (BIP)	Inköpt och genomförd it-lösning	Saknas	Saknas	Saknas	KVARTAL 2	2026	En it-lösning för hanteringen av den nya regionala injektionspunkten för hållbar biometan ska köpas in och installeras. Denna lösning ska möjliggöra följande tjänster: — hantering av åtkomstkapacitet vid injektionspunkten för biometan. — Återgivning av data från inmatningspunkten för biometan på den gemensamma gasanvändarplattformen. — Upprätthålla förhållandet mellan producenter av biometan och användare av överföringsnät för tilldelningar vid inmatningspunkt för gas. — Förvaltning av kapacitet vid ingångspunkter för gas, nomineringar och tilldelningar. — Automatisk integrering av uppgifter mellan mätpunkter och system för utfärdande av ursprungsgarantier. Standarder för upptäckt och förebyggande av läckage av metan och biometan ska införas som en integrerad del av säkerhetskraven.

2. Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den totala kostnaden för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 1 969 244 522 EUR.

Den beräknade totala kostnaden för REPowerEU-kapitlet uppgår till 134 743 378 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt stöd

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
77	2.3.2.3.i. att överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsanstalter	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk om förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning
80	2.4.1.r. Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning
81	2.4.1.r. Utveckling av bredbandsinfrastruktur	Milstolpe	Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern
98	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om avvägning mellan hyresgästers och hyresvärders rättigheter
104	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Milstolpe	Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier
110	3.1.2.r. Tillgång till social- och arbetsförmedlingstjänster till stöd för en minimiinkomstreform	Milstolpe	Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd
186	6.2.1.r modernisering av processen för att identifiera penningtvätt, utreda ekonomiska brott och rättsliga förfaranden	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen
209	6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverk för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling.
213	6.4.4.r. IUB IT- och analytisk kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Antagande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp
		Delbetalning, belopp	231 000 000,00 EUR

1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform or Investment)	Hållpunkt/Mål	Namn
7	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus
10	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Milstolpe	Stödprogrammet för energieffektivitet för företagande träder i kraft
13	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %.
16	1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader	Milstolpe	Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader
22	1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Milstolpe	Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering
27	2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning
28	2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning	Milstolpe	Inrättande av en normativ ram för mottagande av stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning
31	2.1.2.r ökad effektivitet och driftskompatibilitet i användningen av nationella IKT-resurser	Milstolpe	Inrättande av den rättsliga ramen för mottagande av stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av datainfraktionstjänster
37	2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsliga ramen för mottagande av stöd på området för omvandling av ekonomisk datahantering
40	2.2.1.r skapa hela cykeln för stöd till digital omvandling av företag med regional täckning	Milstolpe	Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats
41	2.2.1.r skapa hela cykeln för stöd till digital omvandling av företag med regional täckning	Milstolpe	Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omställning
42	2.2.1.r skapa hela cykeln för stöd till digital omvandling av företag med regional täckning	Milstolpe	Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och statligt stöd.
69	2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning
70	2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Milstolpe	Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella normer för högre utbildning, där man planerar att uppnå resultat från studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.
85	3.1.1.1.i. förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen samt för att de nya kommunerna ska kunna fungera fullt ut.
89	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Milstolpe	Den rättsliga grunden för genomförande av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter har antagits.
93	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Milstolpe	Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna
99	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Antagande av en strategi för överkomliga bostäder
100	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Regeringens förordning om byggande av bostäder med låg hyra
105	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Milstolpe	Kommunfullmäktiges antagande av beslut om omorganisation av minst 20 högstadie- och gymnasieskolor
107	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tjänster	Milstolpe	Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
112	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska göras
118	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Ingående av kontrakt för utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling
121	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Milstolpe	Utveckling av standardkonstruktionskonstruktion
131	4.1.1.r. Ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem som är hållbart och motståndskraftigt	Milstolpe	Antagande av en strategi för digital hälsa
132	4.1.1.r. Ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem som är hållbart och motståndskraftigt	Milstolpe	Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård.
135	4.1.1.1.i. stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar
138	4.1.1.2.i. stöd till förstärkning av hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Antal projekt som fått ett positivt yttrande från teknikkommissionen om utrustningens stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statsfinansierade tjänster
149	4.3.1.r. Hälsovårdens hållbarhet, stärkt styrning, effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser, ökning av den totala offentliga budgeten inom hälso- och sjukvårdssektorn	Milstolpe	Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster
151	4.3.1.1.i. stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Antagande av en metod för studien om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
154	5.1.r. Förvaltning av innovationssystem och privata FoU-investeringar	Milstolpe	Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena
159	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter
166	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att begränsa den svarta ekonomin 2021–2022
167	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av ett klassificeringssystem för skattebetalare, optimering av kontroller
170	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Måltavla	Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minska den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”
178	6.1.2.2.i tullaboratoriets kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet
179	6.1.2.2.i tullaboratoriets kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollstation
196	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen
198	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Konceptet med ett gemensamt servicecentrum godkänt som en förutsättning för tillhandahållande av centraliserade tjänster
206	6.3.1.4.i. ökningen av icke-statliga organisationer för att stärka representationen för social trygghet och övervaka allmänna intressen	Milstolpe	Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden: social resiliens, främjande av allmänintresset
208	6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt	Milstolpe	Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt.
210	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare
211	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden
		Delbetalning, belopp	388 000 000,00 EUR

1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
1	1.1.1.r miljöanpassning av Rigas storstadssystem för distanstransporter	Milstolpe	Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av kollektivtrafiken i Riga
19	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Meddelande om tilldelning av kontrakt för godkända projekt för 80 000 000 EUR.
29	2.1.1.1.i. modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster, inbegripet företagsklimat	Måltavla	Beskrivningar av utveckling av IKT-lösningar som utvecklats och harmoniserats
32	2.1.2.1.i. centraliserade plattformar, system och tjänster	Måltavla	Godkännande av utvecklingsplaner för skapande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster
33	2.1.2.1.i. centraliserade plattformar, system och tjänster	Måltavla	Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar
38	2.1.3.r utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster	Milstolpe	Rättslig ram för den nationella plattformen för spridning av uppgifter
57	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Ökat stöd till utbildning av anställda
60	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton
74	2.3.2.2.i. utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och kapacitet	Milstolpe	Utvecklad ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning
79	2.3.2.3.i. att överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsanstalter	Måltavla	Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)
84	3.1.1.r administrativ territoriell reform	Milstolpe	Ikraftträdande av en ny ”kommunlag”
94	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna
101	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter inom godkända projekt
108	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	Måltavla	Antal elskolbussar inom ramen för kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster
111	3.1.2.r. Tillgång till social- och arbetsförmedlingstjänster till stöd för en minimiinkomstreform	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd
119	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Färdigställande av tekniska specifikationer för informationssystemet för det sociala trygghetsprognosverktyget
122	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Ingående av kontrakt om genomförande av projekt
124	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Beskrivning av den antagna yrkesrehabiliteringstjänsten
127	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Milstolpe	Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har inrättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en sysselsättningsskapande återhämtning av ekonomin genom aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
128	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Milstolpe	Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning
143	4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Strategi för utveckling av mänskliga resurser
144	4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården
146	4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Antagande av en modell för planering av hälso- och sjukvårdspersonal
147	4.2.1.1.i. stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser.	Milstolpe	En samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har inrättats
152	4.3.1.1.i. stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Studie om kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet för sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
155	5.1.1.1.i. operationalisering av en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Måltavla	Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs
161	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Konsolidering av högre utbildningsanstalter
168	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare
169	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Offentliggörande av handbok för hantering av efterlevnadsrisker
171	6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen på området skatteförvaltning och tull	Milstolpe	Genomförande av forskningsresultaten
174	6.1.1.3.i. personalutbildning med analysplattform och konsultverksamhet	Måltavla	Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen
181	6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Gemensamt projekterings- och byggkontrakt undertecknat
184	6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Upphandling och ingående av avtal om leverans och installation av utrustning för kontroll av röntgenlast
200	6.3.1.1.i. öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning	Milstolpe	Kompetensram finns tillgänglig
202	6.3.1.2.i. professionalisering av den offentliga förvaltningen, administrativ uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Kompetensram, inklusive utbildningsprogram
219	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	Bestämmelser om installation av ett batterienergilagringssystem
223	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el
229	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Regler för investeringar i biometansektorn
		Delbetalning, belopp	339 038 937 EUR

1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
8	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Måltavla	Godkända projekt motsvarande minst 40 097 400 EUR
12	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Godkända projekt motsvarande minst 108 000 000 EUR
14	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Måltavla	Tilldelning av kontrakt för genomförande av projekt för förbättrad energieffektivitet för lokala myndigheters byggnader och infrastruktur för minst 27 838 800 EUR
17	1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader	Måltavla	Meddelande om tilldelning av kontrakt motsvarande minst 16 769 200 EUR
21	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Ikraftträdande av ett regelverk för att säkerställa överföring av el producerad från förnybara energikällor till nät (inklusive användning av skog och annan offentlig mark för produktion av vindkraft) och för att främja utvecklingen av infrastruktur för vindkraft.
24	1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Måltavla	Totalt brandområde för vilda bränder under 5-årsperioden (2020–2024)
25	1.3.1.2.i. investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Milstolpe	Tilldelning av bygg- och anläggningskontrakt för hälften av det totala antalet renoveringar och förnyelser
35	2.1.2.2.i Lettlands nationella federerade moln	Måltavla	Antal plattformar eller system som drivs av leverantörer av delade tjänster genom delade molntjänster
43	2.2.1.1.i. stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Måltavla	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna
45	2.2.1.2.i. stöd till digitalisering av processer i kommersiell verksamhet	Måltavla	Antal enheter som fått stöd för att digitalisera processer i kommersiell verksamhet och för vilka resultatet av testet av digital mognad förbättrades, jämfört med det tidigare testresultatet, efter mottagande av bidrag och genomförande av projektet
47	2.2.1.3.i. stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Antal stödda projekt
50	2.2.1.4.i. finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Antal undertecknade låneavtal
58	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Utveckling av begreppet kompetensfonder
63	2.3.1.2.i. utveckling av företagens digitala färdigheter	Måltavla	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag
66	2.3.1.4.i) Utveckling av strategin för individuella utbildningskonton	Måltavla	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton
71	2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal personer som har deltagit i en utbildning
75	2.3.2.2.i. utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och kapacitet	Måltavla	Antal utbildningar på kompetensområden för digitala färdigheter som genomförts av anställda inom offentlig förvaltning
86	3.1.1.1.i. förbättring av nätet av regionala och lokala vägar	Måltavla	Renoverade eller ombyggda, regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen samt för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut
90	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Milstolpe	Slutförande av bedömningen av lokala myndigheters offentliga tjänster, identifiering av brister och åtgärder för att förbättra dem
91	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Måltavla	Antal anställda vid lokala myndigheter som utbildats
113	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Undertecknande av avtal för att säkerställa tillträde till offentliga anläggningar i offentliga och lokala myndigheters byggnader
115	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Val av särskild målgrupp för att förbättra den fysiska tillgången till bostäder
133	4.1.1.r. Ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem som är hållbart och motståndskraftigt	Milstolpe	Den lettiska befolkningens genomreferens har fastställts (Lettlands deltagande i projektet Genome for Europe – GoLatvia)
139	4.1.1.2.i. stöd till förstärkning av hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Uppnående av budgetgenomförandet mätt genom övergripande upphandling av projekt för att förbättra infrastrukturen för universitetssjukhus och regionala sjukhus, motsvarande minst 59 800 000 EUR av den totala budgeten 149 500 000 EUR.
141	4.1.1.3.i. stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Antal sekundära öppenvårdare med förbättrad infrastruktur
145	4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning	Milstolpe	Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal har införts
153	4.3.1.1.i. stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus	Milstolpe	Integrering av resultaten av studier av kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet för sekundärvård utanför sjukhus i utvecklingen av hälso- och sjukvårdspolitiken
157	5.1.1.2.i. stödinstrument för forskning och internationalisering	Milstolpe	Regeringsförordningar antagna
160	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Milstolpe	Reform av högre utbildning
172	6.1.1.1.i. modernisering av befintliga analyslösningar	Milstolpe	Idrifttagande av uppgraderade analyslösningar
173	6.1.1.2.i. utveckling av nya analyssystem	Milstolpe	Idrifttagande av nya analyssystem
182	6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Bygglov mottaget
193	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Måltavla	Utveckling och godkännande av nya utbildningsprogram
195	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Milstolpe	Inrättande av ett utbildningscentrum
207	6.3.1.4.i. ökningen av icke-statliga organisationer för att stärka representationen för social trygghet och övervaka allmänna intressen	Måltavla	Stödmottagare inom stödprogrammet
214	6.4.4.r. IUB IT- och analytisk kapacitetsuppbyggnad	Milstolpe	Uppgraderingen av systemet för hantering av publikationer har slutförts
215	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Förordningar om inrättande av en ram för registrering och drift av energisamhällen
216	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Lagstiftning om ändring av normer för handel med och förbrukning av el
		Delbetalning, belopp	349 129 913 EUR

1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (Reform or Investment)	Hållpunkt/Mål	Namn
2	1.1.1.r miljöanpassning av Rigas storstadssystem för distanstransporter	Milstolpe	Reform av kollektivtrafiken RMA
4	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Undertecknande av kontrakt för uppgradering av Rigas centrala järnvägsstation
15	1.2.1.3.i. förbättra kommunala byggnader och infrastruktur genom att främja övergången till teknik för förnybar energi och förbättra energieffektiviteten	Måltavla	Minskad primärenergiförbrukning i kommunala byggnader och kommunal infrastruktur
53	2.2.1.5.i. främja medieföretagens digitala omvandling	Måltavla	Antal plattformar och digitala lösningar som skapats
56	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Andel vuxna (25–64 år) som deltog i vuxenutbildning under de sista fyra veckorna före undersökningen (%)
57a	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Milstolpe	Antagande av handlingsplanen ”Strategi för utveckling av humankapital”
95	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Avsiktsförklaringar/ingångna avtal
96	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Byggande av industriparker/industriområden där offentlig infrastruktur utvecklas i regionerna
109	3.1.1.6.i. inköp av utsläppsfria fordon för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster	Måltavla	Antal köpta elskolbussar
109a	3.1.1.7.i. lån till fastighetsutvecklare för byggande av bostäder med låg hyra	Milstolpe	Genomförandeavtal och slutförande av investeringen
116	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Undertecknande av avtal om anpassning av bostäder för personer med funktionsnedsättning
129	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Måltavla	Arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrad kompetens
136	4.1.1.1.i. stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Folkhälsoforskning för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken när det gäller antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar
158	5.1.1.2.i. stödinstrument för forskning och internationalisering	Måltavla	Finansieringsåtagande
176	6.1.2.1.i sammanlänkning av järnvägsröntgenutrustning med BAXE och användning av artificiell intelligens för bildanalys av järnvägsfrakt	Milstolpe	Skannrar vid järnvägstullens kontrollpunkter kopplade till röntgenbildutbytessystemet BAXE
180	6.1.2.3.i. förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollställe	Milstolpe	En rad för intelligent skannad och automatisk sortering/analys av postförsändelser som förs in vid Flygplatsens kontrollställe.
187	6.2.1.1.i. inrättande av ett innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt	Milstolpe	Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för att förbättra identifieringen av penningtvätt
188	6.2.1.2i. Förstärkning av kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Milstolpe	Lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen godkänns
189	6.2.1.2i. Förstärkning av kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Andel upptäckta straffrättsliga förfaranden för miljöbrott
190	6.2.1.2i. Förstärkning av kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Antal certifierade utredare av ekonomisk brottslighet i programmet ”Certified Anti Money Laundering Specialist (CAMS)”
191	6.2.1.2i. Förstärkning av kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet	Måltavla	Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpning
192	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen och andra rättsakter som rör centrumet för rättslig utbildning
197	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Översyn av framstegen i genomförandet av den plan för modernisering av den offentliga förvaltningen som godkänts
201	6.3.1.1.i. öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning	Måltavla	Utbildning som genomförs av anställda inom den offentliga förvaltningen
203	6.3.1.2.i. professionalisering av den offentliga förvaltningen, administrativ uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad	Måltavla	Utbildning som genomförs av anställda inom den offentliga förvaltningen
204	6.3.1.3.i. utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem	Milstolpe	Ikraftträdande av regelverket för innovationsekosystemet
205	6.3.1.3.i. utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem	Milstolpe	Säkerställande av innovationslaboratoriets ekonomiska hållbarhet
217	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Förordningen om optimering av elnäten
218	7.1.r omvandling av den nationella energisektorn	Milstolpe	Bestämmelser om biometan som transporteras utanför överförings- och distributionssystemen för naturgas
220	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	Avtal om installation av ett energilagringssystem för batterier på 60 MW och en it-lösning för förvaltning av överföringsnät
221	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Måltavla	Batterienergilagringssystem (BESS)
222	7.2.i) trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät	Milstolpe	It-lösning för förvaltning av kraftöverföringsnät
230	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av en regional injektionspunkt för biometan och för en it-lösning för smart förvaltning av denna
231	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	Regional injektionspunkt för biometan slutförd
		Delbetalning, belopp	274 831 150 EUR

1.6.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
3	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Längd på elektriska järnvägslinjer som skapas och befintliga järnvägar uppgraderas för persontransport
4a	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Uppgraderad central järnvägsstation i Riga
5	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Investeringar i utsläppsfria transporter (elbussar och laddningsstationer)
5a	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Milstolpe	Projekt för infrastruktur för kollektivtrafik slutförda
6	1.1.1.i Förbättrad transportinfrastruktur i Riga	Måltavla	Längd på nybyggd eller renoverad cykelinfrastruktur i staden Riga och Pieriga (del av Rigas storstadsområde)
9	1.2.1.1.i. förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus och övergången till teknik för förnybar energi	Måltavla	Minskad primärenergiförbrukning i flerfamiljshus med förbättrad energieffektivitet
11	1.2.1.2.i. öka energieffektiviteten i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument	Måltavla	Planerade minskningar av växthusgasutsläpp
18	1.2.1.4.i. förbättra energieffektiviteten i byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet historiska byggnader	Måltavla	Minskad primärenergianvändning i offentliga byggnader med förbättrad energieffektivitet
20	1.2.1.5.i) modernisering av överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Anslutningspunkter för laddnings- och/eller mikrogenereringsinstallationer för elfordon
23	1.3.1.1.i. katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddningstjänster och snabbinsatstjänster	Måltavla	Uppförande av nästan 0 centrum för hantering av energiförbrukningskatastrofer och krisberedskap
26	1.3.1.2.i. investeringar i infrastruktur för minskning av översvämningsrisker	Måltavla	Antal slutförda investeringsprojekt
30	2.1.1.1.i. modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster, inbegripet företagsklimat	Måltavla	Tillhandahållande av IKT-lösningar för moderniserade funktioner inom den offentliga förvaltningen (inklusive system)
34	2.1.2.1.i. centraliserade plattformar, system och delade tjänster	Måltavla	Antal centraliserade IKT-plattformar och IKT-system som inrättats och är i drift
36	2.1.2.2.i Lettlands nationella federerade moln	Måltavla	Antal plattformar eller system som drivs av leverantörer av delade tjänster genom delade molntjänster
39	2.1.3.1.i) Tillgänglighet, delning och analys av data	Måltavla	Sektorer för vilka relevanta dataset finns tillgängliga på de nationella datacirkulationsplattformarna, inbegripet kontrollerade distributionsplattformar, geoportal eller portaler för öppna data
44	2.2.1.1.i. stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Måltavla	Antal färdplaner för digital omvandling som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna
44a	2.2.1.1.i. stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter	Milstolpe	Stöd till den digitala omvandlingen av enheter genom de europeiska digitala innovationsknutpunkterna
46	2.2.1.2.i. stöd till digitalisering av processer i kommersiell verksamhet	Måltavla	Antal enheter som fått stöd för att digitalisera processer i kommersiell verksamhet och för vilka resultatet av testet av digital mognad förbättrades, jämfört med det tidigare testresultatet, efter mottagande av bidrag och genomförande av projektet
48	2.2.1.3.i. stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Antal stödda projekt
49	2.2.1.3.i. stöd till introduktion av nya produkter och tjänster i näringslivet	Måltavla	Privat finansiering lockade till sig
51	2.2.1.4.i. finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Antal undertecknade låneavtal
52	2.2.1.4.i. finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer	Måltavla	Åtaganden för privat finansiering
54	2.2.1.5.i. främja medieföretagens digitala omvandling	Måltavla	Antal stödda projekt
59	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Medel för pilotkompetens
61	2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning	Måltavla	Pilotprojekt för metoden med individuella utbildningskonton
62	2.3.1.1.i) att tillhandahålla digitala färdigheter på hög nivå	Måltavla	Antal yrkesverksamma (företag, den akademiska och offentliga sektorn) och studenter med avancerade digitala färdigheter inom kvantteknik, högpresterande datorsystem och språkteknik
64	2.3.1.2.i. utveckling av företagens digitala färdigheter	Måltavla	Antal utbildningar om grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag
65	2.3.1.3.i. utveckling av en självstyrd inlärningsstrategi för IKT-specialister	Måltavla	Antal IKT-specialister som utbildats i icke-formellt lärande
67	2.3.1.4.i) Utveckling av strategin för individuella utbildningskonton	Måltavla	Vuxna som får stöd för att förvärva digitala färdigheter genom individuella utbildningskonton
68	2.3.2.r. Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhället och förvaltningen	Måltavla	Kompetenshöjning av digitala färdigheter 16–74: medborgare med åtminstone grundläggande digitala färdigheter.
72	2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal personer som har deltagit i utbildning eller teknisk innovationsverksamhet inom digitalt ungdomsarbete
73	2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar	Måltavla	Antal kommuner med program för utveckling av digitala färdigheter för ungdomar
76	2.3.2.2.i. utveckling av statliga och lokala myndigheters digitala omvandlingskompetens och kapacitet	Måltavla	Antal utbildningar inom ramområden för digitala färdigheter som slutförts av anställda inom offentlig förvaltning
83	2.4.1.2.i utbyggnad av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”	Måltavla	Antal hushåll, företag, skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader som har tillgång till bredbandsnätet med mycket hög kapacitet
92	3.1.1.2.i. stärka kommunernas kapacitet att förbättra effektiviteten och kvaliteten i sin verksamhet	Måltavla	Antal anställda vid lokala myndigheter som utbildats
97	3.1.1.3.i. investeringar i företagens offentliga infrastruktur för utveckling av industriparker och områden i regioner	Måltavla	Skapande av nya arbetstillfällen i industriparker med genomsnittliga löner som överstiger genomsnittslönen inom respektive ekonomisk sektor
102	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter inom godkända projekt
103	3.1.1.4.i. inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Antal lägenheter som byggts
106	3.1.1.5.i. utveckling och utrustning av utbildningsanstalternas infrastruktur	Måltavla	Utveckla och utrusta utbildningsanstalternas infrastruktur
109b	3.1.1.7.i. lån till fastighetsutvecklare för byggande av bostäder med låg hyra	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
114	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Slutförande av uppförandet för att säkerställa tillträde till offentliga anläggningar i statliga och lokala myndigheters byggnader som tillhandahåller
117	3.1.2.1.i. åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättningar	Måltavla	Tillgång till bostadsmiljön för personer med funktionsnedsättning säkerställd
120	3.1.2.2.i. utveckling av ett prognosverktyg	Milstolpe	Utveckling av ett prognosverktyg
123	3.1.2.3.i. den sociala omsorgstjänstens motståndskraft och kontinuitet	Måltavla	Tillhandahållande av nya platser för långvarig vård och omsorg nära familjemiljöer för 408 personer som uppnått pensionsåldern
125	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Anpassning av byggnadsinfrastruktur, inbegripet främjande av miljötillgänglighet och energieffektivitet samt förbättring av teknisk utrustning och materialutrustning.
126	3.1.2.4.i. synergistisk utveckling av sociala och yrkesinriktade rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar	Milstolpe	Antagandet av en ny standard för social och yrkesinriktad rehabilitering för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar har fastställts och godkänts.
130	3.1.2.5.i. arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa deltar på arbetsmarknaden	Måltavla	Arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa med förbättrad kompetens
130a	3.1.2.6.i. underlätta tillgången till tekniskt stöd	Måltavla	Tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar
134	4.1.1.r. Ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem som är hållbart och motståndskraftigt	Milstolpe	Metodologisk förvaltning inom onkologi säkerställd
137	4.1.1.1.i. stöd till folkhälsoforskning	Milstolpe	Ikraftträdande av ändringar av rättsakter som syftar till att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på områdena antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar
140	4.1.1.2.i. stöd till förstärkning av hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen vid universitet och regionala sjukhus	Måltavla	Antal sjukhus med förbättrad infrastruktur
142	4.1.1.3.i. stöd för att stärka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen hos leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster	Måltavla	Antal sekundära öppenvårdare med förbättrad infrastruktur
148	4.2.1.1.i. stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser	Milstolpe	Simuleringsmetod som införts i vårdinlärningsprocessen
150	4.3.1.r. Hälsovårdens hållbarhet, stärkt styrning, effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser, ökning av den totala offentliga budgeten inom hälso- och sjukvårdssektorn	Måltavla	Integrering av nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som en del av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster
156	5.1.1.1.i. operationalisering av en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem	Milstolpe	Offentliggörande av en övervakningsrapport med information om varje RIS3-område och hur innovationsförvaltningsmodellen fungerar.
162	5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning	Måltavla	Andel offentliga högre utbildningsanstalter som påverkas av förändringar i styrningen
163	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Konsolideringsbidrag
164	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Avtal om akademisk karriär har undertecknats
165	5.2.1.1.i. bidrag till forskning, utveckling och konsolidering	Måltavla	Interna FoU-bidragsavtal undertecknade
175	6.1.2 R. Remote och centraliserad analys av skannade bilder vid tullkontrollställen	Måltavla	Andel lastbilder som skannas av lettiska tullkontrollställen som analyserats på distans och centralt
177	6.1.2.1.i sammanlänkning av järnvägsröntgenutrustning med BAXE och användning av artificiell intelligens för analys av skanningsbilder för järnvägsfrakt	Milstolpe	Plattform för skannad bildanalys på järnväg introducerad
183	6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Omslutningsstrukturernas cykel har slutförts.
185	6.1.2.4.i. skapande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala	Milstolpe	Röntgenutrustning för laststyrning installerad
194	6.2.1.3.i. inrättande av ett enda utbildningscentrum för utveckling av kvalifikationer för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och specialiserade utredare (tvärvetenskapliga frågor)	Måltavla	Genomförande av utbildningsprogram
199	6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen	Måltavla	Andel direkt personal inom offentlig förvaltning som mottar redovisnings- och personalförvaltningstjänster centralt.
212	6.4.3.r utveckling och genomförande av en professionaliseringsstrategi	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter som genomför centralisering av upphandling
224	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Ytterligare elnätskapacitet
225	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Slutförande av byggnadsarbeten för understationer
226	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Måltavla	Kontaktnät för el omvandlat till kabelnät
227	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Lösning för förvaltning av smarta distributionsnät
228	7.3.i. uppgradera, digitalisera och säkra överförings- och distributionsnäten för el	Milstolpe	Studier och miljökonsekvensbedömningar
232	7.4.i. öka användningen av hållbar biometan	Milstolpe	It-lösning för förvaltningen av den nya regionala injektionspunkten för hållbar biometan (BIP)
		Delbetalning, belopp	387 244 522 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Genomförandet av planen ska samordnas av finansministeriet.

Finansministeriet ska utföra förvaltningsmyndighetens uppgifter. dessa ska skiljas från dess övriga funktioner, inbegripet revisionsmyndighetens.

Finansministeriet ansvarar i egenskap av förvaltningsmyndighet för att utveckla planens förvaltnings- och kontrollsystem, samordna rapporteringsprocessen under planens genomförande (en halvårsrapport om planens sammanställning och framsteg) och andra funktioner. Det centrala finansierings- och kontraktsorganet har utsetts till förmedlande organ med ansvar för genomförande, kontroll och övervakning av planen.

Revisionsmyndigheten, som i sin planering, revision, rapportering och yttrande är oberoende av finansministeriets övriga avdelningar, ska utarbeta en plan för revisionsstrategi och utarbeta en sammanfattning av de revisioner som utförts i samband med ansökan om utbetalning. Sektorsministerierna och statskanslern ska ansvara för genomförandet av planen.

De administrativa resurser som krävs för planens förvaltnings- och övervakningsfunktioner ska tillhandahållas inom ramen för de ansvariga institutionernas befintliga resurser, med användning av de ytterligare personalresurser som behövs. Myndigheternas deltagande i genomförandet av planen sker inom den fastställda ramen för deras kärnverksamhet och kärnfunktioner. Finansieringen av sektorsministerierna för genomförandet av planen ska fördelas i enlighet med relevanta nationella förfaranden för finansiering från statsbudgeten.

Ett separat budgetprogram för planrelaterade finansiella flöden för återhämtning och resiliens tillhandahålls i statsbudgeten, vilket säkerställer att de finansiella flödena kan spåras och separeras.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

Finansministeriet, som är det centrala samordningsorganet för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan och dess genomförande, ansvarar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. Uppgifter som rör genomförandet och övervakningen av planen ska lagras i det befintliga systemet för förvaltning och kontroll av EU-medel KPVIS. KPVIS ska anpassas till kraven i förordning (EU) 2021/241 för datainsamling, lägesrapporter och betalningsansökningar, bland annat för att samla in indikatorer och annan information som krävs för att visa och rapportera uppnåendet av delmål och mål. KPVIS ska användas av alla aktörer som deltar i genomförandet av planen, inbegripet stödmottagare och övervakningsmyndigheter mellan Gemenskapens kontrollorgan för fiske, fackministerier och revisionsmyndighet och andra. Sektorsministerierna ska kontinuerligt förvalta och uppdatera information i KPVIS om planens framsteg och resultat, om utförda kontroller, kontroller, inklusive konstaterade brister och alla korrigerande åtgärder som vidtagits.

I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Lettland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppnåtts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Lettland ska se till att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för en korrekt motivering av ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrolländamål.

(1) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(2) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(3)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(5) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(6) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(7)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(8) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(9) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(10) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(11)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(12) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(13) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(14) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(15)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(16) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(17) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(18) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(19)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(20) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(21) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(22) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(23)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(24) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(25) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(26) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(27) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(28) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 