|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2024/3975 |
21.6.2024 |
MEDDELANDE
Vägledning till medlemsstaterna om informationskrav för de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna och för de årliga lägesrapporterna
(C/2024/3975)
I förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (nedan kallad ”förordningen”) fastställs att ”[f]ör att säkerställa ett effektivt genomförande och lämplig övervakning av denna förordning bör kommissionen, efter att ha begärt ett yttrande från ekonomiska och finansiella kommittén, i god tid ge vägledning om den information som medlemsstaterna måste lämna i sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och i sina årliga lägesrapporter. Denna vägledning bör offentliggöras.” Detta meddelande innehåller sådan vägledning. Ekonomiska och finansiella kommittén avgav ett yttrande den 7 juni 2024 och kommissionen har beaktat detta yttrande.
Syftet med vägledningen är att bistå medlemsstaterna i tillämpningen av förordning (EU) 2024/1263. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan.
DEL A:
INFORMATIONSKRAV FÖR DE MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLANERNA
1. Inledning
Denna vägledning gäller förordningens bestämmelser om vad som ska ingå i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna (nedan kallade MTP, de medelfristiga planerna eller planerna). Den hjälper medlemsstaterna att utforma planer som säkerställer ett lämpligt politiskt åtagande, nationellt ägarskap och även begränsar rapporteringsbördan, som innehåller den information som kommissionen behöver för att bedöma om de finanspolitiska åtagandena uppfyller kraven i förordningen, som innehåller den information om investerings- och reformåtaganden som måste lämnas för att förlänga de finanspolitiska anpassningsbanorna och som innehåller information om medlemsstaternas åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationerna (CSR) (inbegripet inom förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och bidra till EU:s gemensamma prioriteringar.
Denna vägledning om informationskrav för de medelfristiga planerna bör läsas tillsammans med vägledningen om årliga lägesrapporter. De medelfristiga planerna och de årliga lägesrapporterna innehåller i stort sett samma tabeller. De omfattar emellertid inte samma år, siffrorna har olika status (utfall, skattning, prognos eller politiskt åtagande) och informationen är mer eller mindre detaljerad.
I enlighet med principen om nationellt ägarskap innehåller denna vägledning inte någon strikt mall för planerna. Eftersom medlemsstaterna kan ha olika behov beroende på sina nationella ändamål får de själva bestämma exakt hur planerna ska vara utformade och hur detaljerade de ska vara, förutsatt att de innehåller den information som krävs enligt förordningen och som beskrivs i detta meddelande. För att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta planerna ger denna vägledning en överblick över vad som måste ingå och som krävs för att kommissionen verkligen ska kunna bedöma om förordningen efterlevs, samt innehåller mallar för de tabeller som innehåller den nödvändiga informationen. Planerna bör framför allt på ett tydligt sätt presentera den information som är nödvändig för att rådet och kommissionen ska kunna fastställa om planerna respekterar de mål och krav som fastställs i förordningen och godkänna dem genom rådsrekommendationer, vars genomförande därefter övervakas (1).
Det centrala i en medelfristig plan är åtagandet om ökningstakten för nationellt finansierade primära nettoutgifter (nedan kallade nettoutgifter). Nettoutgifter är offentliga utgifter efter avdrag för ränteutgifter, diskretionära åtgärder på inkomstsidan, utgifter för unionsprogram som till fullo motsvaras av inkomster i form av unionsmedel, nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen, konjunkturberoende delar av utgifter för arbetslöshetsersättning samt engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder (2). I planerna åtar sig medlemsstaterna att hålla nettoutgifterna i nominella termer under en årlig (ackumulerad (3)) ökningstakt som säkerställer att kraven för skuldhållbarhet uppfylls och att skyddsmekanismerna respekteras. För att fullgöra sitt åtagande kan en regering välja mellan utgiftsbegränsningar och/eller diskretionära ökningar på inkomstsidan. Den medelfristiga planen bör beskriva den ekonomiska och finanspolitiska strategin (inkomst- och/eller utgiftsåtgärder, investeringar, strukturreformer etc.) som regeringen avser att genomföra för att säkerställa att åtagandena i planens fullgörs. Medlemsstaterna kan i regel lämna mer detaljerade uppgifter om denna strategi för de första åren i planen (4). I linje med medlemsstaternas praxis kommer de årliga budgetarna därefter att bekräfta eller ändra, samt kvantifiera, exakt vilka politiska verktyg som ska säkerställa att åtagandet fullgörs.
Checklista för delar som ska ingå i planerna
|
|
Rättslig grund i förordningen |
Beskrivs i avsnitt: |
Beskrivs i tabell: |
|
En flerårig nettoutgiftsbana (inklusive respekt för skyddsmekanismerna för underskottsresiliens och skuldhållbarhet) samt... |
Artikel 7, 8, 13 a |
Avsnitt 2.2, 2.4 |
MTP Tabell 1a; MTP Tabell 4 |
|
... underliggande makroekonomiska antaganden och... |
Artikel 13 a |
Avsnitt 2.2, 2.3 |
MTP Tabell 1, MTP Tabell 2 |
|
...planerade finans- och strukturpolitiska åtgärder. |
Artikel 13 a |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8 |
|
Referensbanan eller den tekniska information som översänts av kommissionen. |
Artikel 13 b |
Avsnitt 2.9 |
|
|
Om nettoutgiftsbanan i den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen ligger högre än den referensbana som kommissionen utfärdat ska det finnas starka och ekonomiska argument styrda av data för att motivera denna skillnad. |
Artikel 13 b |
Avsnitt 2.9 |
|
|
Investeringar och reformer för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att ta itu med unionens gemensamma prioriteringar. |
Artikel 13 c |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8, MTP Tabell 9 |
|
Åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationer som är relevanta för förfarandet vid makroekonomiska obalanser samt varningar från kommissionen/rekommendationer från rådet. |
Artikel 13 d |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8, MTP Tabell 9 |
|
Effekterna av investeringar och reformer som redan genomförts. |
Artikel 13 f |
Avsnitt 2.3, 2.4 |
|
|
Information om huvudsakliga makroekonomiska antaganden och budgetantaganden... |
Artikel 13 g |
Avsnitt 2.2, 2.3, 2.4, |
MTP Tabell 1 |
|
… implicita skuldförpliktelser och ansvarsförbindelser… |
Artikel 13 g |
Avsnitt 2.5, 2.7 |
MTP Tabell 7 |
|
...prognostiserad nivå på nationellt finansierade offentliga investeringar... |
Artikel 13 g |
Avsnitt 2.4 |
MTP Tabell 4 |
|
...behov av offentliga investeringar, inbegripet sådana som rör unionens gemensamma prioriteringar... |
Artikel 13 g |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 10 |
|
...samråd med nationella parlament och den organiserade samrådsprocessen, ... |
Artikel 13 g, Artikel 11 |
Avsnitt 2.1 |
|
|
...förenlighet och, i förekommande fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och den berörda medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan. |
Artikel 13 g |
Avsnitt 2.1, 2.6 |
MTP Tabell 9 |
|
Effekterna av den uppsättning reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förbättring av tillväxt- och resilienspotential, finanspolitisk hållbarhet och nationellt finansierade offentliga investeringar. |
Artikel 14.2, 13 g |
Avsnitt 2.6 |
|
|
Information om hur de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden svarar mot unionens gemensamma prioriteringar och följer relevanta landsspecifika rekommendationer (inbegripet de som utfärdats inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och... |
Artikel 14.2 |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8 |
|
...för var och en av dessa reformer och investeringar, en tydlig beskrivning, tidsplan och, i förekommande fall, indikatorer. |
Artikel 14.3, 13 e |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8 |
|
Förenlighet hos de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning med åtagandena i den godkända återhämtnings- och resiliensplanen och partnerskapsavtalet i enlighet med den fleråriga budgetramen. |
Artikel 14.4 |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8 |
|
Om planen är en plan för korrigerande åtgärder inom ramen för förfarandet vid alltför stora obalanser/förfarandet vid makroekonomiska obalanser, de konkreta politiska åtgärder som medlemsstatenen har genomfört eller har för avsikt att genomföra samt en tidsplan för dessa åtgärder. |
Artikel 31 |
Avsnitt 2.8 |
MTP Tabell 11 |
|
Övergångsbestämmelser: åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ska beaktas |
Artikel 36 |
Avsnitt 2.6 |
MTP Tabell 8, MTP Tabell 9 |
2. Planens innehåll
I denna vägledning används vissa regler vid hänvisning till planernas tidsperiod. Regeln i tabellerna är att år T är året då planen lämnas in (planår). Det måste alltid finnas fullständiga uppgifter för år T-1 (det senaste året med utfallsdata som utgör basår) (5). År T+1 är det första helåret för planens genomförande. En fyraårig plan omfattar således åren fram till T+4 och anger ett finanspolitiskt åtagande (nettoutgiftsbana) fram till detta år (6).
Planerna löper i regel över fyra år, men medlemsstaterna bör lämna in femåriga planer om detta är lämpligare med hänsyn till längden på deras valperioder (artikel 2.6). I detta dokument ska fortsättningsvis hänvisningar till fyraåriga planer därför i lämpliga fall alltid anses omfatta även femåriga planer (7). Även i en plan där anpassningsbanan på grundval av reform- och investeringsåtaganden har förlängts (och därmed fått en mer gradvis lutning) med upp till sju år är tidsramen fyra eller fem år.
2.1. Politiskt godkännande, samrådsprocess och komplementaritet med EU-fonder
Planen ska innehålla information om den samrådsprocess som föregick planens inlämnande (artikel 11, artikel 13 g). För att stärka det nationella ägarskapet bör medlemsstaterna genomföra en samrådsprocess med det civila samhället, arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter och andra relevanta intressenter i enlighet med sin nationella rättsliga ram. Innan planen lämnas in får varje medlemsstat även begära ett yttrande om planen (8) från den oberoende finanspolitiska institutionen och/eller diskutera utkastet till plan med sitt nationella parlament. Som en del av övergångsbestämmelserna i artikel 36.1 c kan medlemsstaterna för den första omgången medelfristiga planer genomföra ett offentligt samråd med arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter, civilsamhällesorganisationer och andra relevanta nationella intressenter.
Planen bör redogöra för förenligheten och, i tillämpliga fall, komplementariteten med sammanhållningspolitiska fonder och med återhämtnings- och resiliensplanen (så länge en sådan finns) (artikel 13 g). Eftersom de utgör unionsbudgetens långsiktiga investeringspolicy bör vederbörlig hänsyn tas till sammanhållningspolitiska investeringar och reformer när den medelfristiga planen upprättas. Planen kan beskriva vilka insatsområden som får stöd från sammanhållningspolitiska fonder samt hur planerade investeringar och reformer bidrar till sammanhållningsmålen. Som en del av övergångsarrangemangen under den period faciliteten för återhämtning och resiliens finns tillgänglig bör planen även redogöra för sin förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan. Nya investeringar och reformer i den medelfristiga planen kan bygga vidare på eller förbättra investeringar och reformer som redan genomförts genom återhämtnings- och resiliensplanerna.
2.2. Översikt över det finanspolitiska åtagandet och sammanfattning av de viktigaste makroekonomiska och budgetmässiga variablerna
När planen har bedömts och godkänts utgör den nettoutgiftsbana som rådet fastställer i sin rekommendation den enda operativa indikatorn för budgetövervakning under genomförandefasen. Det centrala finanspolitiska åtagandet i planen är att hålla nationellt finansierade primära nettoutgifter under en årlig (ackumulativ) ökningstakt som säkerställer att kraven för skuldhållbarhet uppfylls och att skyddsmekanismerna respekteras. Åtagandet utgör den budgetrestriktion som ligger till grund för den nationella finanspolitiken under planens tidsram och anges i MTP Tabell 1a (artikel 13 a). Om en plan lämnas in år T (planår) utgår den ackumulerade ökningstakten från nettoutgiftsnivån år T-1 (basåret), som är det senaste år för vilket utfallsdata offentliggjorts av de nationella statistikbyråerna och Eurostat. Det innebär att en plan som löper över fyra år i regel innehåller ett åtagande om att respektera en årlig (ackumulerad) ökningstakt för nettoutgifter för det år då planen lämnas in (T) och de fyra efterföljande åren: T+1, T+2, T+3 och T+4 (9). Om nettoutgiftsbanan i planen ligger högre än den referensbana som kommissionen utfärdat bör medlemsstaten i sin plan lägga fram starka och ekonomiska argument styrda av data för att motivera denna skillnad (se även avsnitt 2.9).
Tabellen med åtaganden ska kompletteras med en översiktstabell över prognoserna för de huvudsakliga makroekonomiska och budgetmässiga variablerna (artikel 13 a och 13 g). MTP Tabell 1 samlar i synnerhet de huvudsakliga variabler i andra tabeller i planen (se nedan) som behövs för att bedöma om nettoutgiftsbanan i planen uppnår målen om skuldhållbarhet och respekterar skyddsmekanismerna.
MTP Tabell 1a
Finanspolitiskt åtagande
|
Anm. |
Nationellt finansierade primära nettoutgifter bör anges i nominella termer. |
MTP Tabell 1b
Huvudsakliga variabler
|
Anm. |
De huvudsakliga variablerna i MTP Tabell 1 gör det möjligt för kommissionen och rådet att övervaka om nettoutgiftsbanan i planen uppnår målen om skuldhållbarhet och respekterar skyddsmekanismerna. Den enda operativa indikatorn för att bedöma en medlemsstats finanspolitiska åtagande är ökningstakten för nationellt finansierade primära nettoutgifter (se MTP Tabell 1). |
2.3. Makroekonomiska antaganden
Den medelfristiga planen bör innehålla den information om prognoser och antaganden om viktiga makroekonomiska variabler som behövs för att bedöma om de rättsliga kraven på skuldhållbarhet och skyddsmekanismer efterlevs (artikel 13 a). Häri ingår prognoser för potentiell BNP-tillväxt (10) samt antaganden om BNP-deflator och räntor.
Planen bör dessutom innehålla ett centralt och realistiskt scenario för den reala och nominella BNP-tillväxten och kan, där detta är möjligt, även innehålla närmare information om BNP-prognosernas sammansättning. Det centrala och realistiska scenariot bör vara förenligt med de ovannämnda antagandena i planen, den ekonomiska och finanspolitiska strategi som beskrivs i planen, och i synnerhet den finanspolitiska anpassning som åtagandet om nettoutgifter innebär. Närmare information om den förväntade sammansättningen av prognostiserad BNP är inte obligatorisk och endast vägledande, eftersom tillväxtens sammansättning kommer att vara beroende av de specifika åtgärder som kommer att vidtas och som kanske inte är helt kända för alla år som omfattas av planen (11).
De makroekonomiska antagandena – om bl.a. BNP-tillväxt, inflation och räntor – bör vara försiktiga. Den reala och den nominella BNP-tillväxten bör spegla samspelet mellan finanspolitisk anpassning och ekonomisk tillväxt, och minskningen av produktionsgapen. Vid avvikelser från de antaganden som används i kommissionens referensbana bör styrkande information eller väl underbyggda motiveringar läggas fram. Om medlemsstaterna använder nyare uppgifter eller uppgifter som på annat sätt skiljer sig från kommissionens uppgifter för att fastställa sina ränte- och inflationsantaganden bör de användas konsekvent för alla variabler i planen.
Det sätt på vilket nyligen genomförda strukturreformer beaktas i prognoser över potentiell tillväxt bör vara försiktigt. Effekterna av dessa reformer kan behöva beskrivas utförligt i planerna, i synnerhet om prognoserna över den potentiella tillväxten avviker avsevärt från prognoserna i kommissionens referensbana. I sådana fall krävs en stark och datadriven motivering av dessa avvikelser för att stärka planens trovärdighet.
De förväntade effekterna på den ekonomiska aktiviteten av ännu inte genomförda reformer och investeringar (inbegripet reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden) bör inte beaktas i skattningar av potentiell BNP. I förordningen (artikel 13 och skäl 34) föreskrivs att effekterna av redan genomförda investeringar och reformer, därefter ska beaktas på vederbörligt sätt, t.ex. i utformningen av senare planer. Effekterna av ännu inte genomförda reformer och investeringar bör inte beaktas i skattningar av potentiell BNP. Även om potentiell BNP är en av de mest relevanta variablerna för att fastställa det tillgängliga offentligfinansiella utrymmet kommer dessa ännu inte genomförda reformer och investeringar att bidra till en mer gradvis finanspolitisk anpassning om de uppfyller kriterierna för en förlängning av anpassningsperioden enligt artikel 14. Information om de förväntade effekterna av reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bör dock beskrivas för sig (se avsnitt 2.6) och det är viktigt att hålla i åtanke att det alltid är svårt att göra tillförlitliga uppskattningar av reformers inverkan på den potentiella tillväxten, i synnerhet om reformerna inte specificerats fullt ut (vilket normalt sker först efter slutförandet av respektive lagstiftningsprocess).
MTP Tabell 2
Makroekonomiskt scenario
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
Den medelfristiga planen bör nämna de externa antaganden som ligger till grund för de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna (MTP Tabell 3).
MTP Tabell 3
Externa antaganden
2.4. Budgetprognoser
Som nämns ovan är det viktigaste finanspolitiska åtagandet på medellång sikt i planen knutet till nettoutgifternas ökningstakt. Den årliga (ackumulerade) ökningstakt som regeringen åtar sig att respektera i planen utgör den budgetrestriktion som ligger till grund för den nationella finanspolitiken under planens tidsram. Nettoutgifternas ökningstakt kommer därför att vara den enda operativa indikatorn för bedömning av genomförandet och utlösande av verkställighetsåtgärder (12).
Planen bör innehålla en beskrivning av den ekonomiska och finanspolitiska strategi under planens tidsram som ska leda till den finanspolitiska anpassningen. Medlemsstaterna bör när planen lämnas in i synnerhet redogöra för huvuddragen i den finanspolitiska anpassningen, den allmänna inkomst- och utgiftspolitik som de avser att bedriva för att förverkliga anpassningen och, om möjligt, lämna så detaljerad information som möjligt om planerade politiska åtgärder (13). Medlemsstaterna kan, om möjligt, ange de särskilda utgifts- och inkomståtgärder som säkerställer att åtagandet vad gäller nettoutgifter genomförs inom planens tidsram. Även om det är nettoutgifternas ökningstakt och uppfyllandet av kraven i förordningen som kommer att ligga till grund för bedömningen av planen kan närmare information om planerade politiska åtgärder stärka planens trovärdighet och minska risker i samband med genomförandet. Den ekonomiska och finanspolitiska strategin i planen och eventuell närmare information om planerade politiska åtgärder diskuteras inom ramen för de tekniska dialogerna med kommissionen. Den exakta specificeringen av de relevanta politiska åtgärderna bekräftas eller anpassas samt kvantifieras därefter i de årliga budgetarna.
Budgetprognoserna i planen bör inriktas på de viktigaste budgetparametrarna (t.ex. det samlade underskottet och skuldsättningen). (14) Dessa parametrar bör vara förenliga med budgetåtagandena och de viktigaste makroekonomiska antagandena (t.ex. potentiell BNP, BNP, prisutveckling, räntor etc.). Utöver nettoutgifternas ökningstakt, underskott och skuldsättning bör den medelfristiga planen innehålla uppgifter om planerade nationellt finansierade offentliga investeringar (artikel 13 g) och ränteutgifter. För åren T-1 och T bör även de uppskattade budgeteffekterna av inkomståtgärder (15) och engångsåtgärder (både på inkomst- och utgiftssidan) anges i MTP Tabell 4 och MTP Tabell 5. I MTP Tabell 5 kan även utgiftsåtgärder (andra än engångsåtgärder) inkluderas, men detta är inte obligatoriskt. Planen bör även innehålla en ganska detaljerad beskrivning av engångsåtgärder.
I nettoutgifterna ingår inte nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen. Den nationella samfinansieringen av program som finansieras av unionen avser de EU-fonder som finansierar program som samfinansieras av medlemsstaterna, där respektive förordning om inrättande av fonden innehåller ett krav på nationell samfinansiering och vars samfinansieringskrav leder till offentliga utgifter enligt nationalräkenskaperna. Enligt den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027) är den nationella samfinansiering som omfattas av ovannämnda definition och som är relevant för genomförandet av förordningen de nationella offentliga utgifter för samfinansiering av program inom ramen för de åtta fonder som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser (16), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Detta föregriper inte upplägget av framtida fleråriga budgetramar. Dessa tio fonder utgör tillsammans makroekonomiskt relevanta offentliga nationella utgifter för samfinansiering som tillhandahålls av offentlig förvaltning (eng. general government). Nationell samfinansiering som tillhandahålls av den privata sektorn är inte relevant när det gäller exkluderingen från nettoutgiftsindikatorn. Omfattningen av den nationella samfinansiering som är relevant för förordningen (dvs. de belopp som ska dras av från nettoutgiftsmåttet) bör baseras på utfallsdata som validerats av Eurostat och begränsas till nationella samfinansieringsskyldigheter som fastställs i relevanta avtal mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna. Uppgifterna om nationell samfinansiering för år T-1 i MTP Tabell 4 bör överensstämma med de belopp som har rapporterats till och validerats av Eurostat (17).
MTP Tabell 4
Budgetprognoser
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). Rad 30 ”ökning av nationellt finansierade primära nettoutgifter” kan beräknas med hjälp av följande formel: |
MTP Tabell 5
Beräknad effekt av diskretionära åtgärder på inkomstsidan
|
Anm. |
Exklusive EU-finansierade åtgärder. Åtgärderna ska rapporteras i steg. Engångsåtgärder bör alltid registreras som en effekt på +/- X under året med de första budgeteffekterna och -/+ X under följande år, dvs. de samlade effekterna på inkomster eller utgifter under två på varandra följande år är noll. Utgifts- och inkomstökningar (utgifts- och inkomstminskningar) ska anges med plustecken (minustecken). Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
Medlemsstaterna kan i en tabell även ange vilka inkomst- och utgiftsåtgärder de avser att vidta i linje med sin planerade ekonomiska och finanspolitiska strategi (MTP Tabell 6). När så är möjligt får medlemsstaterna även inkludera en kvantifiering av de förväntade finanspolitiska effekterna. Dessa kvantifieringar kommer sedan att bekräftas eller revideras i de årliga budgetarna.
MTP Tabell 6
Planerade inkomst- och utgiftsåtgärder
2.5 Skuldprognoser
Vid bedömningen av planerna bör kommissionen för alla medlemsstater undersöka om åtagandet vad gäller nettoutgifter uppfyller kraven och skyddsmekanismerna i lagstiftningen eller säkerställer att skulden och underskottet bibehålls på sunda nivåer på medellång sikt för alla medlemsstater (artikel 16) . I detta sammanhang (och i linje med artikel 13) bör skuld- och underskottsprognoser och de viktigaste underliggande makroekonomiska antagandena till och med tio år efter anpassningsperiodens slut (T+14 för fyraårsplaner, upp till T+17 vid förlängning) rapporteras i planerna (MTP Tabell 7).
MTP Tabell 7a
Prognoser för skuldsättning och samlat saldo samt viktiga antaganden (som ligger till grund för den planerade offentligfinansiella utvecklingen)
För alla medlemsstater
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
För medlemsstater för vilka kommissionen utarbetar en referensbana bör planerna även innehålla en känslighetsanalys som visar att den beräknade skuldsättningen följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå. Denna känslighetsanalys bör baseras på den gemensamma metoden (dvs. standardiserade deterministiska stresstester och stokastisk analys – artikel 10) (MTP Tabell 7) (18).
MTP Tabell 7b
Skuldprognoser och viktiga stressade variabler, deterministiska scenarier och stokastiska simuleringar
Endast för medlemsstater för vilka kommissionen utarbetar en referensbana
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
Om nettoutgiftsbanan i planen ligger högre än referensbanan eller i den tekniska informationen, eller om de underliggande antagandena är mer gynnsamma än de gemensamma antagandena, (19) bör medlemsstaterna beskriva de underliggande makroekonomiska antagandena mer ingående. Denna närmare beskrivning är nödvändig för att kommissionen ska kunna kontrollera om starka och ekonomiska argument styrda av data motiverar skillnaden i förhållande till referensbanan (artikel 13) eller i förhållande till ramverket för medelfristiga prognoser för offentlig skuld mer allmänt (skäl 25), och för att kommissionen på ett korrekt sätt ska kunna undersöka om kraven är uppfyllda (artikel 16). Det handlar om i) information om referensscenariot ”oförändrad finanspolitik”, som ligger till grund för planen (MTP Tabell 7c), dvs. (utvecklingen utan någon finanspolitisk anpassning, närmare bestämt ett konstant strukturellt primärsaldo exklusive förändringar i åldrandekostnader från och med det första helåret för planens genomförande (20), samt ii) information om underliggande antaganden om löptidsstrukturen för skuldsättning, inlösta lån och löptider för nyemitterade skuldförbindelser MTP Tabell 7 d) (21). Denna närmare beskrivning är nödvändig för replicerbarheten hos medlemsstaternas prognoser, så att kommissionen kan bedöma om kraven i artikel 15 är uppfyllda och om skillnaderna i förhållande till referensbanorna, eller avvikelser från de gemensamma antagandena, är motiverade.
MTP Tabell 7c
Prognoser för skuldsättning och samlat saldo samt antaganden (som ligger till grund för referensscenariot ”oförändrad finanspolitik” )
Endast för medlemsstater vars nettoutgiftsbana ligger högre än referensbanan eller i den tekniska informationen, eller om de underliggande antagandena är mer gynnsamma än de gemensamma antagandena.
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
MTP Tabell 7d
Skuldprognoser och ytterligare antaganden (som ligger till grund för den planerade offentligfinansiella utvecklingen)
Endast för medlemsstater vars nettoutgiftsbana ligger högre än referensbanan eller i den tekniska informationen, eller om de underliggande antagandena är mer gynnsamma än de gemensamma antagandena.
|
Anm. |
Om en plan lämnas in innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör basåret vara T-2 (i stället för T-1). |
2.6. Information om reformer och investeringar
För alla medlemsstater gäller att planen bör innehålla information om viktiga reformer och investeringar under de kommande åren (artikel 13). Planen bör redogöra för säkerställandet av investeringar och reformer som svarar mot de relevanta (22) landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten (inklusive, i tillämpliga fall, rekommendationer som utfärdats inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser), investeringar och reformer som avser unionens gemensamma prioriteringar (23) och, i tillämpliga fall, varningar från kommissionen eller rekommendationer från rådet i enlighet med artikel 121.4 i EUF-fördraget. Det handlar till exempel åtgärder på områdena sociala frågor, hälsa, utbildning, pensioner och arbetsmarknaden, produktmarknadsreformer, skattereformer, forskning och utveckling, främjande av politik eller stora investeringar i den gröna och digitala omställningen, (24) särskilt de som medlemsstaterna har beskrivit i sina nationella energi- och klimatplaner och nationella strategiska färdplaner för det digitala decenniet. Planen bör beskriva hur dessa reformer och investeringar svarar mot de landsspecifika rekommendationerna och bidrar till unionens relevanta gemensamma prioriteringar. För att komplettera detta bör planen innehålla en beskrivning av behov av offentliga investeringar, inbegripet de som rör unionens gemensamma prioriteringar (artikel 13 g). Medlemsstaterna uppmuntras även att i en särskild del av planen beskriva reformernas och investeringarnas inverkan på ekonomisk aktivitet, resiliens och hållbarhet (25).
I tillämpliga fall bör planen innehålla närmare information om viktiga reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, inklusive finans- och strukturpolitiska åtgärder (artikel 13) (26). Dessa kan vara ett komplement till, eller en del av, de reformer och investeringar som presenteras i enlighet med artikel 13. De bör också uppfylla de särskilda ytterligare kriterierna för en förlängning i artikel 14. Hälso- och sjukvårds-, pensions-, arbetsmarknads- och kompetensåtgärder, konkurrensfrämjande reformer, skatteväxlingar eller åtgärder för att förbättra skatteefterlevnaden, forskning och utveckling, främjande av politik eller investeringar i den gröna och digitala omställningen hör till dem som kan ingå. Planen bör omfatta följande delar för att visa att artikel 14 följs:
|
i. |
En bedömning av effekterna av de reformer och investeringar som ligger till grund för begäran om en förlängning a) när det gäller att på ett hållbart sätt förbättra den berörda medlemsstatens tillväxt- och resilienspotential på grundval av trovärdiga och försiktiga antaganden, b) när det gäller att främja finanspolitisk hållbarhet, med en strukturell förbättring av de offentliga finanserna på medellång sikt, såsom en minskning av de offentliga utgifterna i förhållande till BNP eller en ökning av de offentliga inkomsterna i förhållande till BNP, och c) när det gäller att säkerställa att den planerade övergripande nivån för nationellt finansierade offentliga investeringar under den medelfristiga planens löptid inte understiger den medelfristiga nivån före denna period, varvid hänsyn ska tas till de landsspecifika utmaningarnas omfattning, i lämpliga fall inbegripet uppgifter och prognoser (27). |
|
ii. |
En förklaring av hur de planerade reformerna och investeringarna kommer att bidra till ett uppnående av unionens gemensamma prioriteringar och följa de landsspecifika rekommendationerna (i tillämpliga fall inbegripet rekommendationer som utfärdats inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser). |
|
iii. |
Information om det huvudsakliga målet för varje åtgärd, viktiga steg som bör vidtas för att uppnå målet, tillhörande tidsplaner och, i förekommande fall, indikatorer eller andra faktorer som kan underlätta en bedömning av genomförandet. |
|
iv. |
En förklaring av hur de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning är förenliga med åtaganden som ingår i program inom ramen för partnerskapsavtalen i den fleråriga budgetramen (28). |
Relevanta reformer och investeringar bör rapporteras i en av två tabeller. Reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden i enlighet med artikel 14 bör rapporteras i MTP Tabell 8. Alla andra reformer och investeringar som presenteras i enlighet med artikel 13 bör rapporteras i MTP Tabell 9 (29). MTP Tabell 8 och MTP Tabell 9 bör innehålla en särskild kolumn som anger om en reform eller investering stöds inom ramen för partnerskapsavtalen.
Planen bör beskriva vilka åtgärder medlemsstaten vidtar för att följa landsspecifika rekommendationer som utfärdas inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser (artikel 13 d). I tillämpliga fall bör planen innehålla en beskrivning av åtgärder som medlemsstaten vidtar, eller planerar att vidta, för att komma till rätta med sina obalanser eller alltför stora obalanser som är tydlig, fullständig och lätt att hitta.
Planen bör innehålla information om kopplingar mellan planerade reformer och investeringar och reformer och investeringar som redan ingår i återhämtnings- och resiliensplanerna. För att säkerställa konsekvens och komplementaritet med återhämtnings- och resiliensplanerna bör planen redogöra för kopplingar mellan planerade reformer och investeringar och reformer och investeringar som redan ingår i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna.
Så länge faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) finns kommer åtaganden som ingår i återhämtnings- och resiliensplanerna på vissa villkor att beaktas vid en förlängning av anpassningsperioden (artikel 36 d). Planen bör i synnerhet redogöra för hur de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning är förenliga med åtaganden i den godkända återhämtnings- och resiliensplanen (artikel 14.4). De medelfristiga planerna kan även vara en möjlighet att stärka reform- och investeringsåtaganden som gjorts i återhämtnings- och resiliensplanen. Så länge RRF finns bör det dessutom rapporteras i MTP Tabell 8 och MTP Tabell 9 om en reform eller investering ingår i återhämtnings- och resiliensplanen (i den särskilda kolumnen om partnerskapsavtal).
MTP Tabell 8
Reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden
|
Anm. |
Kolumnen ”RRF/PA” bör ange ”RRF” om reformen/investeringen stöds inom ramen för medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan, ”PA” om reformen/investeringen även omfattas av medlemsstatens partnerskapsavtal, och i annat fall förbli tom. För reformer och investeringar som härrör från RRF bör kolumnen ”RRF/PA” dessutom innehålla en hänvisning till åtgärderna i respektive genomförandebeslut av rådet. |
MTP Tabell 9
Andra reformer och investeringar
|
Anm. |
Kolumnen ”RRF/PA” bör ange ”RRF” om reformen/investeringen stöds inom ramen för medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan, ”PA” om reformen/investeringen även omfattas av medlemsstatens partnerskapsavtal, och i annat fall förbli tom. För reformer och investeringar som härrör från RRF bör kolumnen ”RRF/PA” dessutom innehålla en hänvisning till åtgärderna i respektive genomförandebeslut av rådet. |
Dessutom bör den medelfristiga planen innehålla information om investeringsbehov kopplade till unionens gemensamma prioriteringar i en tabell (artikel 13 g v) (MTP Tabell 10). Metoden för att identifiera och kvantifiera investeringsbehoven inom var och en av de gemensamma prioriteringarna kommer att behöva utvecklas närmare.
MTP Tabell 10
Investeringsbehov
2.7. Information om implicita skuldförpliktelser och ansvarsförbindelser
Planen bör innehålla information om implicita skuldförpliktelser och ansvarsförbindelser med potentiellt stor inverkan på de offentliga finanserna (artikel 13 g). Det kan handla om särskilda statliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga företags verksamhet, liksom deras omfattning, och, i den mån det är möjligt, information om ansvarsförbindelser knutna till katastrofer, klimatförändringar och naturkatastrofer. Med tanke på att förhållandena skiljer sig åt väsentligt innehåller denna vägledning ingen standardtabell för detta ändamål.
2.8. Rapportering i samband med förfaranden vid alltför stora obalanser
Medlemsstater för vilka ett förfarande vid alltför stora obalanser inleds i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1176/2011 ska lämna in en reviderad plan, som även kommer att utgöra planen för korrigerande åtgärder (artikel 31) (30). Planen bör ange specifika åtgärder som kommer att vidtas för att komma till rätta med alltför stora obalanser på grundval av en rekommendation från rådet med en tidsplan för dessa åtgärder. I sådana fall bör planen innehålla en kompletterande tabell (MTP Tabell 11), som beskriver de specifika åtgärderna för att komma till rätta med alltför stora obalanser och tidsplanen för genomförandet av dessa åtgärder, i enlighet med förordning (EU) nr 1176/2011. Om den medelfristiga planen även utgör planen för korrigerande åtgärder är det viktigt att den tydligt identifierar vilka åtgärder i planen som avser att komma till rätta med alltför stora obalanser och redogör för hur den – enligt medlemsstatens uppfattning – uppfyller rådets rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora obalanser (artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1176/2011).
MTP Tabell 11
Reformer och investeringar för att komma till rätta med alltför stora obalanser (plan för korrigerande åtgärder)
2.9. Bilagor som ska ingå i de medelfristiga planerna
I tillämpliga fall ska planen – i en bilaga – innehålla referensbanan eller den tekniska information som kommissionen översänt (artikel 13 b). Som beskrivs ovan gäller att om nettoutgiftsbanan i planen ligger högre än den referensbana som kommissionen utfärdat bör medlemsstaten i sin plan lägga fram starka och ekonomiska argument styrda av data för att motivera denna skillnad.
I förekommande fall bör planen även innehålla en bilaga med yttrandet från den nationella oberoende finanspolitiska institutionen om de makroekonomiska prognoser och antaganden som ligger till grund för nettoutgiftsbanan (artikel 11.2). Medlemsstaterna kan be de oberoende finanspolitiska institutionerna att avge ett sådant yttrande och ska se till att de får tillräckligt med tid för att göra detta. Från och med den 1 maj 2032 bör den berörda oberoende finanspolitiska institutionen avge ett sådant yttrande, förutsatt att den har tillräcklig kapacitet.
DEL B
INFORMATIONSKRAV FÖR DE ÅRLIGA LÄGESRAPPORTERNA
3. Inledning
De årliga lägesrapporterna (APR) är viktiga dokument för att övervaka genomförandet av de rådsrekommendationer genom vilka de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna godkänns. De bör presentera utfallsdata och beskriva genomförandeåtgärder som vidtagits eller håller på att vidtas. De årliga lägesrapporterna bör ange nettoutgifter och visa om den nettoutgiftsbana som rådet fastställt i sin rekommendation har respekterats, innehålla information om genomförandet av de reformer och investeringar på grundval av vilka rådet har förlängt anpassningsperioden, samt om genomförandet av medlemsstaternas reformer, investeringar och politiska initiativ i övrigt (31). De ska även innehålla uppdaterad information om åtgärder som har inkluderats i de årliga budgetarna, såsom detaljer om diskretionära åtgärder på inkomstsidan och deras beräknade budgeteffekter. I de årliga lägesrapporterna uppdateras dessutom vissa makroekonomiska prognoser. Tabellerna i de årliga lägesrapporterna överensstämmer i möjligaste mån med tabellerna i de medelfristiga planerna.
De centrala politiska åtagandena i de medelfristiga planerna granskas inte i de årliga lägesrapporterna. Dessa åtaganden godkänns av rådet och tas uttryckligen upp i rådets rekommendation. Även om de årliga lägesrapporterna i grunden är bakåtblickande administrativa dokument baserade på fakta kan medlemsstaterna även använda dem för att avisera nya relevanta politiska initiativ, särskilt när det gäller strukturreformer och investeringar.
Den årliga lägesrapporten är ett viktigt inslag i flera processer inom den europeiska planeringsterminen. Som en fortsättning av praxis i samband med de nationella reformprogrammen bör de årliga lägesrapporterna rapportera om framstegen när det gäller att följa landsspecifika rekommendationer och komma till rätta med makroekonomiska obalanser, om framstegen när det gäller att uppnå målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (däribland nationella mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning fram till 2030), om målen för hållbar utveckling och om framstegen när det gäller att bidra till EU:s övriga gemensamma prioriteringar (32). Så länge faciliteten för återhämtning och resiliens finns bör de årliga lägesrapporterna även redovisa framstegen i genomförandet av reformer och investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen som även ingår i de medelfristiga planerna (se avsnitt 4.6).
I enlighet med principen om nationellt ägarskap innehåller denna vägledning inte någon strikt mall för de årliga lägesrapporterna. Eftersom medlemsstaterna kan ha olika behov beroende på sina nationella ändamål får de själva bestämma exakt hur de årliga lägesrapporterna ska vara utformade och hur detaljerade de ska vara, förutsatt att de innehåller den information som krävs enligt förordningen. För att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta de årliga lägesrapporterna ger denna vägledning en överblick över vad som måste ingå och som krävs för att kommissionen verkligen ska kunna bedöma om förordningen efterlevs, samt innehåller mallar för de tabeller som innehåller den nödvändiga informationen.
4. Information som ska ingå i de årliga lägesrapporterna
De årliga lägesrapporterna bör presentera utfallsdata och beskriva genomförandeåtgärder som vidtagits eller håller på att vidtas. De årliga lägesrapporterna bör i princip lägga fokus på året innan och den tid som förflutit sedan den föregående årliga lägesrapporten eller medelfristiga planen lämnades in (33). Eftersom uppgifter och annan information kan ha reviderats bör tabellerna i den årliga lägesrapporten samtidigt omfatta hela perioden sedan den medelfristiga planen lämnades in. I denna del av vägledningen är regeln i tabellerna därför att år T är det år den årliga lägesrapporten lämnades in (inlämningsår för APR). Antalet genomförandeår som rapporteras i den årliga lägesrapporten anges i tabellerna av T-X, där T-X är det basår som används i rådets rekommendation (34). Om den medelfristiga planen till exempel lämnas in hösten 2024 ska de årliga lägesrapporterna för de kommande åren alltid rapportera uppgifter fr.o.m. år 2023.
Den årliga lägesrapporten bör innehålla information om tillämpningen av den nettoutgiftsbana som rådet fastställt i sin rekommendation (avsnitt 4.2). Den bör även innehålla närmare information om den makroekonomiska och externa utvecklingen (avsnitt 4.3) samt om budgetutvecklingen (avsnitt 4.4).
Den årliga lägesrapporten bör vidare rapportera om genomförandet av åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationerna, bidra till unionens gemensamma prioriteringar, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och uppnå målen för hållbar utveckling. Den bör i synnerhet rapportera om genomförandet av reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden och genomförandet av andra reformer och investeringar i den medelfristiga planen som bidrar till unionens gemensamma prioriteringar eller följer de landsspecifika rekommendationerna (avsnitt 4.6). Utförliga bilagor bör innehålla närmare uppgifter om genomförandet av åtgärder för att uppfylla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och unionens gemensamma prioriteringar samt om politiska åtgärder för att uppnå målen för hållbar utveckling (avsnitt 4.8).
Den årliga lägesrapporten bör i lämpliga fall och i enlighet med gällande krav även redogöra för hur medlemsstaten har agerat med anledning av rekommendationer och beslut som utfärdats inom ramen för andra processer. Det betyder i praktiken att olika rapporteringsflöden integreras i ett enda dokument – den årliga lägesrapporten – i fall där det råder en tillräcklig grad av tidsmässig överensstämmelse. Det kan till exempel handla om hur medlemsstaten agerat till följd av rekommendationer eller beslut inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, (35) rekommendationer inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser eller varningar från kommissionen eller rekommendationer från rådet i enlighet med artikel 121.4 i EUF-fördraget. Vid ett förfarande vid alltför stora underskott bör den årliga lägesrapporten redogöra för hur den budgetutveckling som redovisas i standardtabellerna står i relation till anpassningsbanan inom förfarandet vid alltför stora underskott. Vid ett förfarande vid alltför stora obalanser bör den årliga lägesrapporten innehålla en kompletterande tabell som utgör en lägesrapport för planen för korrigerande åtgärder (se avsnitt 4.7).
4.1. Samrådsprocess
I tillämpliga fall bör den årliga lägesrapporten innehålla information om diskussioner om lägesrapporten som har förts med relevanta intressenter (artikel 21.5). Den årliga lägesrapporten bör ange om medlemsstaten har begärt att den oberoende finanspolitiska institutionen ska bedöma huruvida budgetutfallsdata i den årliga lägesrapporten överensstämmer med nettoutgiftsbanan (artikel 23). I tillämpliga fall bör den årliga lägesrapporten även innehålla information om de viktigaste institutionella aktörernas och andra relevanta intressenters (nationella parlament, regionala/lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets intressenter) delaktighet i utformningen och genomförandet av reformer och investeringar.
4.2. Information om respekten av nettoutgiftsbanan
Den årliga lägesrapporten bör rapportera om tillämpningen av den nettoutgiftsbana som rådet fastställt i sin rekommendation. APR Tabell 1 hänvisar till rekommendationen, liksom utfallsdata för det senaste året eller åren samt prognoser för det innevarande och det påföljande året. APR Tabell 1 innehåller grundläggande information för att bedöma om den nettoutgiftsbana som rådet fastställt i sin rekommendation följs. Den årliga lägesrapporten bör kvantifiera och förklara eventuella (faktiska eller prognostiserade) avvikelser uppåt (36) från den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet i dess rekommendation. Uppgifterna om nettoutgifter i APR Tabell 1 ska kompletteras med en översiktstabell med en sammanfattning av utfall och prognoser för de viktigaste budgetvariablerna (APR Tabell 1). I tabellen sammanfattas särskilt de huvudsakliga variabler som redovisas i APR Tabell 4. Uppgifterna i den årliga lägesrapporten, och i synnerhet APR Tabell 1, utgör underlag för det kontrollkonto som kommissionen ska inrätta och handha för att följa ackumulerade avvikelser nedåt i observerade nettoutgifter från den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan (artikel 22.2). Kommissionen ska regelbundet (minst en gång om året) offentliggöra kontrollkontot för varje medlemsstat.
APR Tabell 1a
En enda operativ indikator för budgetövervakning
APR Tabell 1b
Huvudsakliga variabler
|
Anm. |
De huvudsakliga variablerna i APR Tabell 1 utgör inte det centrala inslaget i den medelfristiga planen. Den enda operativa indikatorn för budgetövervakning är ökningstakten för nationellt finansierade primära nettoutgifter (se APR Tabell 1). |
4.3. Makroekonomisk utveckling
De årliga lägesrapporterna bör rapportera om den makroekonomiska och externa utvecklingen under genomförandet av planen. Tabellerna bör omfatta prognoser fram till år T, medan prognoser för år T+1 inte är obligatoriska. Tabellerna över makroekonomisk utveckling och extern utveckling bör innehålla den senaste tillgängliga prognosen (37).
APR Tabell 2
Makroekonomisk utveckling
APR Tabell 3
Extern utveckling
4.4. Budgetutveckling
Den nettoutgiftsbana som rådet fastställt i sin rekommendation utgör den enda operativa indikatorn för budgetövervakning under genomförandefasen. Den rekommenderade årliga (ackumulerade) ökningstakten utgör den budgetrestriktion som ligger till grund för den nationella finanspolitiken under planens tidsram. Nettoutgifternas ökningstakt är därför den enda operativa indikatorn för att bedöma förekomsten av avvikelser och utlösa verkställighetsåtgärder. Den årliga lägesrapporten kan rapportera om eventuella ansvarsförbindelser som har uppkommit samt om eventuella nya ansvarsförbindelser som anses relevanta, inbegripet de som är knutna till klimat och natur.
Den årliga lägesrapporten bör innehålla budgetprognoser för T och kan innehålla budgetprognoser för T+1. Siffrorna för T och T+1 är inte normativa, utan prognoser som tar hänsyn till de politiska åtgärder som på ett trovärdigt och tillräckligt detaljerat sätt aviserats vid tidpunkten för inlämnandet av den årliga lägesrapporten, och inte till politiska mål. Siffrorna för T och T+1 kan göra det lättare att tidigt upptäcka avvikelser från den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet.
Den årliga lägesrapporten bör rapportera om diskretionära åtgärder på inkomstsidan och engångsåtgärder som har bidragit till budgetutfallen och budgetprognoserna. Uppgifter om utgiftsåtgärder är inte obligatoriska. Till skillnad från de medelfristiga planerna måste rapporteringen om diskretionära åtgärder på inkomstsidan och engångsåtgärder vara uttömmande under tidsperioden fram till år T (APR Tabell 5), eftersom denna information är nödvändig för att beräkna nettoutgifter och ökningstakt. För en korrekt beräkning av de ackumulerade avvikelserna på kontrollkontot bör medlemsstaterna dessutom ge en fullständig och uppdaterad bild i de årliga lägesrapporterna. Detta innebär i synnerhet att medlemsstaterna även bör lämna reviderade uppskattningar av effekterna av de politiska åtgärder som tidigare rapporterats i deras utkast till budgetplaner (för medlemsstater i euroområdet) eller tidigare årliga lägesrapporter. Uppgifter om utgiftsåtgärder (andra än engångsåtgärder) kan ingå men är inte obligatoriska, eftersom de inte är nödvändiga för att beräkna nettoutgifterna. Åtgärder med en beräknad budgeteffekt på över 0,1 % av BNP bör beskrivas utförligt, medan åtgärder med en budgeteffekt under detta tröskelvärde måste anges och deras aggregerade budgeteffekt fastställas. Eventuella engångsåtgärder (på både inkomst- och utgiftssidan) som tas upp i den årliga lägesrapporten måste vidare anges och förklaras. Även underliggande antaganden som används för att uppskatta budgeteffekterna av varje åtgärd (t.ex. elasticitet eller utveckling av skattebasen) bör beskrivas på lämpligt sätt. Varje åtgärd med ytterligare effekter på räkenskaperna för år T ska rapporteras under hösten T-1 när budgeten upprättas och om nödvändigt revideras under våren T och hösten T under budgetgenomförandet och under våren T+1. Efter rapporteringen under våren T+1 kommer kommissionens avdelningar att betrakta bedömningen av diskretionära åtgärder på inkomstsidan (och engångsåtgärder) som påverkar år T som stabil, såvida det inte finns särskilda skäl att revidera den ytterligare (t.ex. om det har gjorts betydande revideringar av nationalräkenskapsuppgifter som påverkar flera år).
Observera att utgifts- och inkomståtgärder behandlas på olika sätt. Som anges ovan lägger ramverket för ekonomisk styrning inte större vikt vid inkomståtgärder än vid utgiftsåtgärder, eller vice versa. Medan resultatet av utgiftsrelaterade åtgärder (som ökar eller minskar utgifterna eller flyttar budgetanslag från en utgiftskategori till en annan) i slutändan syns i de utgiftsvariabler som sammanställs av nationella statistikbyråer och Eurostat måste en uppskattning av diskretionära åtgärder på inkomstsidan göras på förhand när nationella budgetar upprättas (och i euroländernas utkast till budgetplaner), under genomförandet och i efterhand. Den årliga lägesrapporten bör även rapportera om nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen och de konjunkturberoende delarna av arbetslöshetsersättningar (i APR Tabell 4) (38).
APR Tabell 4
Budgetutveckling
|
Anm. |
Rad 30 ”ökning av nationellt finansierade primära nettoutgifter” kan beräknas med hjälp av följande formel: |
APR Tabell 5
Beräknad effekt av diskretionära åtgärder på utgifts- och inkomstsidan
|
Anm. |
Exklusive EU-finansierade åtgärder. Åtgärderna ska rapporteras i steg. Engångsåtgärder bör alltid registreras som en effekt på +/- X under året med de första budgeteffekterna och -/+ X under följande år, dvs. de samlade effekterna på inkomster eller utgifter under två på varandra följande år måste vara noll. Utgifts- och inkomstökningar (utgifts- och inkomstminskningar) ska anges med plustecken (minustecken). |
4.5. RRF-bidrag och RRF-lån
Så länge RRF finns bör de årliga lägesrapporterna fortsätta att rapportera om utgifter och andra kostnader som finansieras genom RRF-bidrag och RRF-lån.
APR Tabell 6
RRF-bidrag
APR Tabell 7
RRF-lån
4.6. Information om reformer och investeringar
För länder med en förlängd anpassningsperiod på upp till sju år bör de årliga lägesrapporterna särskilt rapportera om genomförandet av de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för förlängningen och som tas upp i rådets rekommendation. Medlemsstaten måste på ett tillfredsställande sätt fullgöra de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för förlängningen. I annat fall kan rådet rekommendera en reviderad nettoutgiftsbana med en kortare anpassningsperiod på grundval av en rekommendation från kommissionen (artikel 20). I APR Tabell 8 bör medlemsstaterna rapportera om genomförandet av vart och ett av genomförandestegen (enligt tidsplan, försenat, slutfört eller inte slutfört). För varje slutfört steg bör det i den årliga lägesrapporten redogöras för varför medlemsstaten anser att detta steg är slutfört i linje med dess indikatorer och mål. För varje steg som ännu inte har slutförts bör den årliga lägesrapporten beskriva läget i förhållande till den tidsplan som fastställs i rådets rekommendation. Eventuella förseningar måste rapporteras med närmare förklaringar, till exempel om objektiva omständigheter hindrar genomförandet inom den tidsfrist som anges i rådets rekommendation. Om en reform eller investering har ändrats jämfört med hur den var utformad när den ursprungligen godkändes eller om åtagandet tas tillbaka, reformen eller investeringen rivs upp eller inte slutförs gäller också att den årliga lägesrapporten bör innehålla en närmare förklaring (39). Kommissionen tar då ställning till förklaringen och kan begära ytterligare klargöranden och/eller vidta ytterligare åtgärder.
APR Tabell 8
Framsteg i genomförandet av reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden
|
Anm. |
Med undantag för kolumnen ”statussteg” bör kolumnerna upprepa informationen i rådets rekommendation. Kolumnen ”RRF/PA” bör ange ”RRF” om reformen/investeringen stöds inom ramen för medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan, ”PA” om reformen/investeringen även omfattas av medlemsstatens partnerskapsavtal, och i annat fall förbli tom. För reformer och investeringar som härrör från RRF bör kolumnen ”RRF/PA” dessutom innehålla en hänvisning till åtgärderna i respektive genomförandebeslut av rådet. ”Planerat genomförandedatum” bör motsvara ”planerat genomförandedatum” för varje steg, i enlighet med den rekommendation från rådet som stöder den medelfristiga planen. I linje med rapporteringskategorierna i Fenix bör ”statussteg” för varje steg ange om steget är ”enligt tidsplan” (steget är på väg att slutföras senast det planerade genomförandedatumet), ”försenad” (steget kommer att slutföras senare än det planerade genomförandedatumet, som ännu inte har passerat vid tidpunkten för rapporteringen), ”slutförd” (steget har slutförts) eller ”inte slutförd” (det planerade genomförandedatumet har passerats vid tidpunkten för rapporteringen, men steget är försenat eller kan inte/kommer inte att slutföras). |
Den årliga lägesrapporten bör rapportera om genomförandet av andra reformer och investeringar som ingår i den medelfristiga planen. De årliga lägesrapporterna bör omfatta APR Tabell 9, som omfattar reformer och investeringar i de medelfristiga planerna som är avsedda att bidra till unionens gemensamma prioriteringar och följa de landsspecifika rekommendationerna (40). Eftersom den medelfristiga planen beskriver den berörda medlemsstatens åtgärder för att korrigera obalanser inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser genom att följa de relevanta landsspecifika rekommendationerna bör även den årliga lägesrapporten rapportera om framstegen med att komma till rätta med dessa obalanser (41). Rapporteringen om alla åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationerna bör även fortsättningsvis ske via CeSaR-gränssnittet (42). Av transparensskäl bör den sammanfattande rapport om genomförandet av de landsspecifika rekommendationer som genereras av CeSaR om genomförandet av landsspecifika rekommendationer bifogas den årliga lägesrapporten (se tabell I i bilagan till denna vägledning). Rapporteringen i texten bör fokusera på nya åtgärder som har vidtagits sedan den senaste årliga lägesrapporten lämnades in och inte upprepa sådant som redan rapporterats. Särskilt när steget för en investering eller reform nyligen markerats som ”slutfört”, ”försenat” eller ”inte slutfört” i APR Tabell 9 bör den årliga lägesrapporten innehålla en kortfattad fristående förklaring till statusändringen. Ytterligare relevanta uppgifter behöver endast ingå i texten i den mån de inte redan har rapporterats i CeSaR-databasen. Vid förseningar, ändringar eller underlåtenhet att slutföra åtgärder bör den årliga lägesrapporten även redogöra för hur medlemsstaten avser att ändå uppnå reformerna och investeringarnas mål.
APR Tabell 9
Framsteg med reformer och investeringar
|
Anm. |
Kolumnen ”RRF/PA” bör ange ”RRF” om reformen/investeringen även tas upp i medlemsstatens återhämtnings- och resiliensplan, ”PA” om reformen/investeringen även får stöd genom medlemsstatens partnerskapsavtal, och i annat fall förbli tom. För reformer och investeringar som härrör från RRF bör kolumnen ”RRF/PA” dessutom innehålla en hänvisning till åtgärderna i respektive genomförandebeslut av rådet. I linje med rapporteringskategorierna i Fenix bör ”status” för varje steg ange om investeringen eller reformen är ”fortskrider enligt tidsplan” (reformen/investeringen kommer att slutföras som planerat), ”försenad” (reformen/investeringen kommer att slutföras senare än planerat och det planerade datumet för slutförande har ännu inte har passerat vid rapporteringstillfället), ”slutförd” (reformen/investeringen har slutförts) eller ”inte slutförd” (det planerade datumet för slutförande har passerats vid rapporteringstillfället, men reformen/investeringen är försenad och kan/kommer inte att slutföras). Medlemsstaterna väljer den kategori som, enligt deras uppfattning, ligger närmast det aktuella läget. |
Så länge RRF finns bör genomförandet av reformer och investeringar i återhämtnings- och resiliensplaner som även tas upp i de medelfristiga planerna redovisas i de årliga lägesrapporterna (artikel 36) (43). Dessa reform- och investeringsåtaganden kommer under alla omständigheter att fortsätta att övervakas inom ramen för RRF. Mer detaljerad rapportering om genomförandet av reformerna och investeringarna i återhämtnings- och resiliensplanen än vad som ingår i APR Tabell 8 och APR Tabell 9 bör tillhandahållas via Fenix-gränssnittet i samband med betalningsansökningar och den halvårsvisa rapporteringen enligt artikel 27 i RRF-förordningen. Medlemsstaterna uppmanas att inkludera en sammanfattande rapport från Fenix-gränssnittet, inklusive den senaste halvårsvisa rapporteringsinformationen från RRF (se tabell II i bilagan till denna vägledning) som en bilaga till den årliga lägesrapporten (44). För de reformer och investeringar som tas upp i APR Tabell 8 och APR Tabell 9 bör rapporten fokusera på nya åtgärder som vidtagits sedan den senaste årliga lägesrapporten lämnades in (eller, om det är fråga om den första årliga lägesrapporten, sedan inlämningen av den medelfristiga planen) och inte i onödan upprepa sådant som redan rapporterats. Om en investering eller reform markeras som slutförd, försenad eller inte slutförd bör den årliga lägesrapporten innehålla en fristående, kortfattad förklaring. Utöver den kortfattade förklaringen behöver den årliga lägesrapporten bara innehålla ytterligare information (om slutförda, försenade eller inte slutförda reformer eller investeringar som ligger till grund för en förlängning) om denna information inte redan tillhandahålls via Fenix-gränssnittet, i linje med den metod som används för CeSaR-rapporteringen ovan.
4.7. Rapportering i samband med förfaranden vid alltför stora obalanser
Om ett förfarande vid alltför stora obalanser har inletts inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser bör den årliga lägesrapporten redogöra för genomförandet av åtgärder som syftar till att korrigera alltför stora obalanser (APR Tabell 10). Om ett förfarande vid alltför stora obalanser inleds utgör den reviderade medelfristiga planen även planen för korrigerande åtgärder inom ramen för förfarandet vid alltför stora obalanser (artikel 31.3). Planen bör därefter redovisa särskilda åtgärder för att korrigera alltför stora obalanser på grundval av en rekommendation från rådet som innehåller en tidsplan för dessa åtgärder. För var och en av dessa åtgärder bör den årliga lägesrapporten rapportera om de framsteg som gjorts, särskilt sedan den senaste årliga lägesrapporten (eller, när det gäller den första årliga lägesrapporten, sedan inlämningen av den medelfristiga planen), och förklara om de genomförs enligt tidsplan, har försenats, slutförts eller inte slutförts. För varje avslutad åtgärd bör texten i den årliga lägesrapporten motivera varför medlemsstaten anser att denna reform eller investering är slutförd i linje med dess mål. För varje åtgärd som är försenad eller inte har slutförts bör den årliga lägesrapporten redogöra för i) orsaken till förseningen eller till att åtgärden inte är slutförd, ii) om det finns objektiva omständigheter som kan förklara dessa förseningar, iii) vilka åtgärder som planeras för att komma ikapp eller kompensera för det uteblivna slutförandet, samt den relevanta tidsplanen, och iv) alla andra ansträngningar som görs och som i tillräcklig grad bidrar till målet för den uteblivna åtgärden. Den årliga lägesrapporten utgör en årlig inventering, men övervakning och tillhörande rapportering i samband med förfarandet vid alltför stora obalanser kan också ske utanför ramen för den årliga lägesrapporten.
APR Tabell 10
Framsteg i genomförandet av reformer och investeringar för att korrigera alltför stora obalanser (plan för korrigerande åtgärder)
4.8. Bilagor som ska ingå i den årliga lägesrapporten
Den årliga lägesrapporten bör innehålla tillräckligt utförlig information om genomförandet av åtgärder för att uppnå målen för hållbar utveckling, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och andra gemensamma EU-prioriteringar. (45) Det rekommenderas att denna information inkluderas i bilagorna, men medlemsstaterna kan även välja att ta upp denna information i själva lägesrapporten. Informationen bör komplettera den rapportering om genomförandet av reformer och investeringar som beskrivs ovan. Den bör ge en tillräcklig översikt över åtgärder som medlemsstaten har vidtagit för att hantera viktiga utmaningar vad gäller sysselsättning, utbildning och kompetens samt sociala utmaningar (enligt den senaste landrapporten och den gemensamma sysselsättningsrapporten, inbegripet kommissionens analys av riskerna vid uppåtgående social konvergens) och som bidrar till att förverkliga principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Denna översikt bör kompletteras med den information som ska lämnas i tabell III i bilagan till denna vägledning. Bilagorna bör även ge en tillräcklig översikt över genomförda investeringar och reformer i medlemsstaternas nationella energi- och klimatplaner, fördelat på energiunionens fem dimensioner (minskade växthusgasutsläpp, energieffektivitet, energitrygghet, den inre energimarknaden, forskning, innovation och konkurrenskraft) och deras (uppskattade) inverkan på minskningen av växthusgasutsläpp. För att minimera den administrativa bördan bör en korshänvisning till de nationella energi- och klimatplanernas lägesrapporter vartannat år eller eventuella senare dokumentrapporter om relevanta strategier och åtgärder ingå i dessa bilagor till den årliga lägesrapporten, med tanke på deras relevans för EU:s gemensamma prioritering av den gröna omställningen och energiomställningen och de nationella strategiska färdplanerna för det digitala decenniet. I dessa bilagor uppmuntras medlemsstaterna även att rapportera om de specifika effekterna av klimatpolitiska åtgärder och de åtgärder som vidtagits för att uppnå målen för det digitala decenniet och de mål som ingår i åtagandena i de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna. När det gäller rapporteringen om framstegen i fråga om den digitala omställningen bör medlemsstaterna säkerställa överensstämmelse med sin rapportering av digitala framsteg till kommissionen med avseende på indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) och övervakningen av det digitala decenniet. Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att i dessa bilagor korshänvisa de senaste uppgifter som lämnats till kommissionen om genomförandet av de sammanhållningspolitiska fonderna samt rapportera om framstegen när det gäller att ta itu med de huvudsakliga skillnader som lyfts fram inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
CeSaR kommer att fortsätta att användas för att övervaka medlemsstaternas genomförande av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den sammanfattande rapport som genereras av CeSaR om genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna (se tabell I i bilagan till vägledningen) bör bifogas den årliga lägesrapporten. Så länge RRF finns uppmanas medlemsstaterna till den årliga lägesrapporten även bifoga den sammanfattande rapport som tas fram från Fenix (se tabell APR i bilagan till vägledningen).
(1) Medlemsstaterna får begära stöd via instrumentet för tekniskt stöd för att bygga upp kapacitet och expertis inom områden som rör förvaltning av offentliga finanser och som är relevanta för utarbetandet av deras planer. Det kan handla om t.ex. medelfristig budgetering, utgiftsöversyner, skuldhållbarhetsanalyser och framtagning av offentligfinansiell och makroekonomisk statistik.
(2) Se artikel 2.2 i förordningen.
(3) I enlighet med artikel 22.2 i förordningen kommer kommissionen att inrätta ett kontrollkonto för att registrera de observerade nettoutgifternas ackumulerade avvikelser uppåt eller nedåt i förhållande till den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan, vilket ska återställas efter det att rådet har godkänt en ny medelfristig finans- och strukturpolitisk plan.
(4) Om en plan lämnas in ungefär samtidigt som det årliga budgetförslaget för det kommande året bör siffrorna i planen överensstämma med uppgifterna i det årliga budgetförslaget.
(5) Om en plan lämnas in i början av ett år, t.ex. i januari–mars år T och innan utfallsdata för år T-1 har offentliggjorts av Eurostat och de nationella statistikbyråerna bör den ackumulerade ökningstakten utgår från nivåerna för år T-2. I sådana fall bör basåret för tabellerna i denna vägledning vara T-2 (i stället för T-1).
(6) Planen gör ange stoppdatum för uppgifter och annan information som beaktas i makroekonomiska prognoser och budgetprognoser samt utgå från de senaste uppgifter som fanns tillgängliga på detta stoppdatum.
(7) Enligt artikel 15.1 kan planens tidsram i vissa fall vara kortare: ” Senast tolv månader före utgången av den aktuella nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen får en medlemsstat före utgången av den period som omfattas av den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen ansöka om att lämna in en reviderad nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan till kommissionen om det på grund av objektiva omständigheter inte är möjligt att genomföra den ursprungliga planen [...]. I så fall ska den reviderade nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen omfatta perioden fram till utgången av planens ursprungliga löptid.”
(8) Om ett yttrande från den oberoende finanspolitiska institutionen finns tillgängligt bör det bifogas inlämningen av den medelfristiga planen till kommissionen (se avsnitt 2.9).
(9) Om en plan lämnas in i början av ett år, t.ex. mellan januari och mars år T, kan år T också vara det första året av finanspolitisk anpassning och i så fall skulle åtagandet i planen gälla en ökningstakt för nettoutgifterna för T till T+3.
(10) Med tanke på den exceptionella inverkan som den senaste tidens ekonomiska chocker har haft och osäkerheten i nuläget när det gäller att uppskatta potentiell tillväxt får medlemsstaterna använda mer robusta tidsserier än de som blir resultatet med den gemensamt överenskomna metoden för den första omgången planer, under förutsättning att detta vederbörligen motiveras av ekonomiska argument och att den ackumulerade tillväxten under prognoshorisonten i stora drag förblir överensstämmande med resultatet av den metoden (artikel 36).
(11) Kommissionens avdelningar kan även fortsättningsvis begära närmare teknisk information om sådana variabler inom ramen för andra processer, till exempel i samband med de tekniska diskussioner som förs med medlemsstaterna i samband med kommissionens prognos.
(12) Avvikelser från den av rådet rekommenderade nettoutgiftsbanan kommer att registreras i det kontrollkonto som förvaltas av kommissionen.
(13) Medlemsstater som begär ett undantag från bestämmelsen om att åtgärder inte bör koncentreras till slutet av perioden (artikel 36.1 e) bör även redovisa planerade utgifter som ska finansieras med RRF-lån.
(14) Vid jämförelser är det viktigt att hålla i åtanke att siffrorna om samlat underskott och skuldsättning i planerna för åren fram till T+4 och siffrorna i kommissionens prognoser är av olika karaktär. I kommissionens prognos inkluderar kommissionens avdelningar endast effekterna av åtgärder som är tillräckligt specificerade och trovärdigt aviserade. I planerna krävs endast kvantifiering av den finanspolitiska anpassningen (medan en kvantifiering av närmare inkomst- och utgiftspolitik inte är obligatorisk). Med andra ord bygger budgetprognoserna i planerna på en finanspolitisk anpassning redan innan detaljerade åtgärder har fastställts och aviserats.
(15) För beräkningen av indikatorn för nettoutgifternas ökningstakt behövs inga uppgifter om diskretionära åtgärder på utgiftssidan. Nettoutgifterna beräknas på grundval av den totala utgiftsutvecklingen efter avdrag för inkomståtgärder. Därför ingår inkomståtgärder uttryckligen i rapporteringstabellerna. Detta innebär dock inte att det nya ramverket har en inbyggd preferens för anpassningar som görs genom inkomst- eller utgiftsåtgärder. Den utgår helt enkelt från hur nettoutgifter (dvs. utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan) definieras.
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik EUT L 231, 30.6.2021, s. 159..
(17) Eurostat och statistikmyndigheterna kommer i nära samarbete med nationella budgetmyndigheter att inrätta ett ramverk för medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter om nationell samfinansiering av program som finansieras av unionen, vilka är nödvändiga för genomförandet av förordningen och ännu inte har samlats in av Eurostat när detta meddelande offentliggörs. Medlemsstaterna får inledningsvis förlita sig på uppskattningar till dess att ramverket för insamling och tillhandahållande av sådana uppgifter har fastställts.
(18) Information om de prognoser och antaganden som ligger till grund för referensbanorna lämnas av kommissionen tillsammans med referensbanorna.
(19) Enligt artikel 9.1 a och b översänder kommissionen sina underliggande antaganden till alla medlemsstater som ett led i sin förhandsvägledning.
(20) Se regeln i början av avsnitt 2.
(21) Dessa prognoser och antaganden ingår i kommissionens kalkylblad.
(22) Landsspecifika rekommendationer bör anses vara ”relevanta” så länge medlemsstaten ännu inte har gjort ”fullständiga” eller ”betydande” framsteg i den mening som avses i den europeiska planeringsterminens kontrollprocess.
(23) I enlighet med artikel 13 c i förordningen bör planen förklara hur den kommer att hantera följande av unionens gemensamma prioriteringar: i) en rättvis grön och digital omställning, inbegripet överensstämmelse med den europeiska klimatlagen, ii) social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, iii) energitrygghet, och, iv) vid behov, uppbyggnaden av försvarsförmågor.
(24) För samtliga av dessa kan medlemsstaterna begära hjälp med utformning och genomförande via instrumentet för tekniskt stöd.
(25) Se avsnitten 2.3 och 2.4 ovan om hur effekterna av reformer och investeringar bör, och inte bör, beaktas i prognoser över potentiell BNP.
(26) Vart och ett av de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden bör uppfylla kriterierna i artikel 14.3, t.ex. beskrivas tillräckligt detaljerat, vara koncentrerade till början av perioden samt vara tidsbundna och verifierbara.
(27) Referensperiodens längd när det gäller investeringsnivån på medellång sikt bör vara de fyra år som föregår den medelfristiga planens startdatum, såvida inte planen innehåller starka argument för att en annan tidsperiod ska användas. Periodens längd bör anges i planen.
(28) I denna vägledning omfattar hänvisningen till partnerskapsavtal programmen inom ramen för partnerskapsavtalen, eftersom dessa ger en mer detaljerad och uppdaterad översikt över reformer och investeringar.
(29) För att undvika dubbelrapportering bör reformer och investeringar som tas upp i MTP Tabell 8 inte inkluderas i MTP Tabell 9.
(30) Ytterligare vägledning om kraven i sådana planer för korrigerande åtgärder kan behövas i ett senare skede.
(31) För medlemsstaterna i euroområdet kommer även kommissionens yttranden om utkast till budgetplaner (artikel 7 i förordning (EU) 473/2013) bidra till övervakningen av genomförandet av de rådsrekommendationer genom vilka de medelfristiga planerna godkänns.
(32) Medlemsstaterna uppmuntras även att rapportera om framstegen i sin tillämpning av grön budgetering.
(33) För det första året för de årliga lägesrapporterna, som ska lämnas in senast den 30 april 2025, uppmuntras medlemsstaterna att rapportera om genomförandet av åtgärder sedan det nationella reformprogrammet för 2023 lämnades in, inbegripet efterlevnaden av de landsspecifika rekommendationerna för 2024.
(34) Basåret i rådets rekommendation är det sista år för vilket det finns utfallsdata tillgängliga vid tidpunkten för rekommendationen.
(35) Om tidpunkten tillåter det skulle den årliga lägesrapporten t.ex. kunna integrera rapporten om faktiska åtgärder inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.
(36) Prognossiffrorna för T och T+1 i APR Tabell 1är inte normativa. De bör vara prognoser som tar hänsyn till de politiska åtgärder som på ett trovärdigt och tillräckligt detaljerat sätt aviserats vid tidpunkten för inlämnandet av den årliga lägesrapporten, och inte till politiska mål.
(37) Stoppdatum för prognosen bör anges.
(38) För definitionen av nationell samfinansiering av program som finansieras av unionen, se avsnitt 0.
(39) I tveksamma fall uppmuntras medlemsstaterna att föra tekniska diskussioner med kommissionen innan de lämnar in lägesrapporten.
(40) För medlemsstater vars finanspolitiska anpassningsperiod har förlängts omfattar APR Tabell 9 även andra reformer och investeringar än de som ligger till grund för förlängningen (vilka tas upp i APR Tabell 8) som anges i den rådsrekommendation genom vilken den medelfristiga planen godkänns.
(41) Vid alltför stora obalanser, se nästa avsnitt.
(42) CeSaR-gränssnittet kan nås på: https://webgate.ec.europa.eu/csr. Så länge RRF finns bör rapporteringen i CeSaR inriktas på de landsspecifika rekommendationer som inte omfattas av återhämtnings- och resiliensplanerna.
(43) Informationen i de årliga lägesrapporterna påverkar inte kommissionens bedömning av efterlevnaden av särskilda RRF-krav. Om den årliga lägesrapporten rapporterar om ändringar av åtgärder som redan har bedömts positivt inom ramen för RRF uppmanas medlemsstaterna att informera kommissionen om sådana ändringar innan de lämnar in sina årliga lägesrapporter.
(44) Den standardsammanfattning som hämtats från Fenix-gränssnittet, som omfattar alla reformer och investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen (inte bara de som ingår i de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna), bör bifogas.
(45) Dessa avser följande prioriteringar: i) en rättvis grön och digital omställning, inbegripet överensstämmelse med den europeiska klimatlagen, ii) social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, iii) energitrygghet, och, iv) vid behov, uppbyggnaden av försvarsförmågor.
BILAGA
TABELL I
MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING HÄMTAD FRÅN CeSaR
CSR.År.Nr
CSR År Del Nr: Text i CSR
|
Åtgärder |
|
|
Post 1 |
|
|
Post 2 |
|
|
Anmärkningar |
|
|
Post 1 |
|
|
Post 2 |
|
|
Status |
|
|
Post 1 |
|
|
Post 2 |
|
TABELL I
MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING HÄMTAD FRÅN FENIX
(laddas ned från Fenix – inte obligatoriskt)
|
Del av CSR |
Åtgärdens namn |
Namn på delmål/mål |
Slutdatum (kvartal) |
Status i Fenix |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TABELL III
RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV DEN EUROPEISKA PELAREN FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER: HUVUDSAKLIGA ÅTGÄRDER OCH DERAS UPPSKATTADE EFFEKT
|
Princip i pelaren |
Förteckning över viktiga åtgärder |
Förväntad effekt av åtgärderna (kvalitativ och/eller kvantitativ) |
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
TABELL IV:
RAPPORTERING OM MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: BESKRIVNING AV DE HUVUDSAKLIGA ÅTGÄRDERNA OCH DERAS UPPSKATTADE EFFEKT
|
Mål för hållbar utveckling |
Förteckning över viktiga åtgärder |
Förväntade effekt av åtgärderna (kvalitativ och/eller kvantitativ) |
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
||
|
1. 2. 3. |
|
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3975/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)