C_2022224SV.01000201.xml

P9_TA(2021)0463

EU:s idrottspolitik: bedömning och möjliga vägar framåt

Europaparlamentets resolution av den 23 november 2021 om EU:s idrottspolitik: bedömning och möjliga vägar framåt (2021/2058(INI))

(2022/C 224/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där unionens befogenheter och åtgärder på idrottsområdet anges, särskilt främjandet av europeiska idrottsfrågor, samtidigt som hänsyn tas till idrottens särskilda karaktär, dess strukturer som bygger på volontärverksamhet och dess sociala och pedagogiska funktion,

—

med beaktande av FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling, särskilt idrottens roll som en viktig möjliggörande faktor för hållbar utveckling och dess bidrag till fred, till främjandet av tolerans och respekt samt till kvinnors och ungdomars, individers och samhällens egenmakt, samt till målen för hälsa, utbildning och social integration (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (2), och i synnerhet kapitlet om idrott i denna,

—	med beaktande av vitboken om idrott av den 11 juli 2007 (COM(2007)0391),

—	med beaktande av kommissionens meddelande Utveckling av idrottens europeiska dimension av den 18 januari 2011(COM(2011)0012),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2020 om genomförandet och relevansen av EU-arbetsplanen för idrott 2017–2020 (COM(2020)0293), särskilt dess rekommendationer för framtiden,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

—	med beaktande av EU:s riktlinjer av den 16 november 2012Dual Careers of Athletes – Recommended Policy Actions in Support of Dual Careers in High-Performance Sport,

—	med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2012 om idrottens europeiska dimension (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om uppgjorda matcher och korruption inom idrotten (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2015 om den senaste tidens avslöjanden om fall av korruption på hög nivå i Fifa (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 om en integrerad politik när det gäller idrott: gott styre, tillgång och integritet (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 september 2020 om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 med rekommendationer till kommissionen om utmaningar för organisatörer av idrottsevenemang i den digitala miljön (9),

—	med beaktande av resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott (1 januari 2021–30 juni 2024) (10), särskilt dess prioritetsområden,

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om bekämpning av korruption inom idrotten (11),

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning (12),

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om covid-19-pandemins effekter och återhämtningen inom idrottssektorn (13),

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att stärka tränares förmåga genom att förbättra möjligheterna att förvärva färdigheter och kompetens (14),

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om idrottsinnovation (15),

—	med beaktande av Europarådets konvention mot dopning av den 16 november 1989,

—	med beaktande av Europarådets konvention av den 18 september 2014 om manipulation av resultat inom idrott,

—	med beaktande av Europarådets konvention av den 3 juli 2016 om en integrerad strategi för säkerhet, trygghet och service i samband med fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang,

—	med beaktande av Europarådets idrottsetiska kod, i dess reviderade lydelse av den 16 maj 2001, och av Europarådets europeiska idrottsstadga, i dess reviderade lydelse av den 13 oktober 2021,

—	med beaktande av Unescos internationella konvention av den 19 oktober 2005 mot dopning inom idrotten,

—	med beaktande av sin studie från juni 2021 EU sports policy: assessment and possible ways forward (16) (inte översatt till svenska) (om EU:s idrottspolitik: utvärdering och möjliga vägar framåt),

—	med beaktande av slutrapporten från Ecorys, KEA och Sport and Citizenship till Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur från juni 2016 Mapping and analysis of the specificity of sport (inte översatt till svenska) (om kartläggning och analys av idrottens särdrag),

—

med beaktande av Ecorys och SportsEconAustrias rapport till Europeiska kommissionen från 2020 Mapping study on measuring the economic impact of COVID-19 on the sport sector in the EU (inte översatt till svenska) (en kartläggande studie om att mäta covid-19-pandemins konsekvenser för idrotten i Europa),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0318/2021), och av följande skäl:

A.	Idrott spelar en nyckelroll i EU-medborgarnas sociala, kulturella och utbildningsmässiga liv och främjar värderingar såsom demokrati, respekt, solidaritet, mångfald och jämlikhet.

B.	Idrott fungerar som en drivkraft för integration, särskilt för personer med färre möjligheter.

C.	Idrotten måste vara inkluderande och öppen för alla oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller kulturell och socioekonomisk bakgrund.

D.	Idrott är en växande ekonomisk sektor som bidrar till tillväxt och sysselsättning i EU och därmed till unionens välstånd.

E.	Idrott bidrar till att stärka den europeiska integrationen och till EU:s ställning i det internationella samarbetet.

F.	Covid-19 har haft en negativ ekonomisk och social inverkan på idrottssektorn.

G.	EU bör sträva efter att vidareutveckla idrottens europeiska dimension samtidigt som dess särskilda karaktär och oberoende respekteras.

H.	EU:s idrottspolitik måste stödja både elit- och gräsrotsidrott, inbegripet olika former av aktiv fritidsverksamhet.

I.	Gräsrotsidrott bidrar till att utveckla ungdomars färdigheter och främjar samhällsengagemang genom frivilligarbete.

J.	Unga idrottare står inför utmaningen att förena sin idrottskarriär med sin utbildning och yrkesverksamhet.

K.	Idrott har en positiv inverkan på medborgarnas hälsa och välbefinnande.

L.	Utvecklingen av idrottsinfrastruktur är en viktig faktor för att förbättra livskvaliteten och de ekonomiska möjligheterna i avlägsna och missgynnade områden.

M.	Idrotten står inför en rad utmaningar när det gäller bland annat ledning, korruption, uppgjorda matcher, dopning, finansiering, digital piratkopiering, rent vinstbaserade modeller, människorättskränkningar, diskriminering och våld samt miljöpåverkan och hållbarhet.

N.	Kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom idrotten, både i styrande organ och i medierna.

O.	Olaglig strömning av direktsända idrottsevenemang hotar den finansiella stabiliteten för både professionell idrott och gräsrotsidrott, som är beroende av intäkterna från idrottens sändningsrättigheter.

Stärka synligheten för, samarbetet gällande och integreringen av idrotten i EU:s politik

Europaparlamentet uppmanar EU att anta ett mer holistiskt förhållningssätt till idrottspolitiken och öka ansträngningarna för att integrera den i annan EU-politik.

Europaparlamentet betonar behovet av att stärka det interinstitutionella samarbetet och samarbetet med idrottsintressenter.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett regelbundet strukturerat samarbete på hög nivå med alla idrottsintressenter och andra institutioner för att tillhandahålla mer målinriktade och ansvarsfulla rekommendationer för åtgärder mot de aktuella utmaningar som idrottssektorn står inför.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om idrottens framtid som är kopplat till EU:s strategiska mål.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka synligheten för idrott och för kommissionens idrottsperspektiv inom alla politikområden på EU-nivå, genom att lägga till idrott i titeln på den ansvariga kommissionsledamotens ansvarsområde.

Europaparlamentet efterfrågar också i detta avseende inrättande av en EU-samordnare för idrott, som skulle vara kommissionens kontaktperson och en synlig referenspunkt.

Europaparlamentet insisterar på att parlamentet ska göras mer delaktigt så att det skapas en ram för regelbunden politisk debatt och åtgärder på idrottsområdet, och på att parlamentet ska granska och övervaka genomförandet av de strategiska målen.

Europaparlamentet understryker den roll som konferensen om Europas framtid spelar i diskussionerna om det fortsatta arbetet med EU:s idrottspolitik och idrottsrelaterade frågor, och uppmuntrar alla idrottsaktörer att delta aktivt.

Europaparlamentet konstaterar att Europarådet nyligen antog den reviderade europeiska idrottsstadgan, där man lyfter fram de gemensamma dragen i en ram för europeisk idrott och dess organisation samt uppmanar EU-institutionerna att sträva efter konsekvens, samarbete och solidaritet på kontinental nivå och samtidigt ta initiativ på det idrottsliga området.

10.

Europaparlamentet begär en mer aktiv roll när det gäller idrottsdiplomati.

Förbättra principerna för en europeisk idrottsmodell

11.

Europaparlamentet erkänner vikten av en europeisk idrottsmodell baserad på värden, frivilliginsatser och solidaritet och ser fram emot att vidareutveckla den i medborgarnas och intressenternas intresse.

12.

Europaparlamentet är medvetet om att det finns en rad strategier i olika idrottsgrenar och länder, men anser samtidigt att det är nödvändigt att ytterligare förbättra och skydda den gemensamma grunden för europeisk idrott, och i synnerhet kopplingarna mellan gräsrotsidrott och elitidrott.

13.

Europaparlamentet efterlyser en europeisk idrottsmodell som erkänner behovet av ett starkt engagemang för att integrera principerna om solidaritet, hållbarhet, inkludering för alla, öppen konkurrens, idrottsliga meriter och rättvisa, och motsätter sig därför bestämt utbrytartävlingar som undergräver sådana principer och äventyrar stabiliteten i idrottens övergripande ekosystem. Parlamentet betonar att dessa principer bör uppmuntras av alla idrottsaktörer och nationella myndigheter.

14.

Europaparlamentet erkänner förbundens roll när det gäller att styra sin sport och uppmuntrar till närmare samordning och samarbete med myndigheter och alla relevanta intressenter.

15.

Europaparlamentet konstaterar att idrottsklubbarna utgör grunden för en europeisk idrottsmodell som ger alla möjlighet att delta i idrott lokalt, särskilt ungdomar, oavsett kulturell eller socioekonomisk bakgrund.

16.

Europaparlamentet betonar behovet av en mer målinriktad och ökad solidaritet och ekonomisk omfördelning, samt utbyten av färdigheter och sakkunskaper, särskilt mellan idrott på professionell nivå och gräsrotsidrott. Parlamentet uppmanar idrottsförbunden att införa en solidaritetsmekanism baserad på en rättvis och bindande fördelningsmetod som säkerställer tillräcklig finansiering av amatör- och gräsrotsidrott.

17.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa idrottsklubbars hållbara finansiella stabilitet och sunda förvaltning och uppmanar idrottsorganen att införa mekanismer för detta, om sådana inte redan finns, vid sidan av ett lämpligt tillsynssystem.

18.

Europaparlamentet anser att den tyska ägarmodellen för klubbar, vilken bygger på 50+1-regeln, har tjänat tysk fotboll väl och bör betraktas som ett möjligt exempel på bästa praxis när andra länder försöker förbättra sina egna modeller.

19.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen offentliga myndigheter, idrottsförbund och idrottsorganisationer att upprätthålla mänskliga rättigheter och demokratiska principer i alla sina åtgärder, särskilt när de tilldelar värdskapet för större idrottsevenemang och vid val av sponsorer. Parlamentet vidhåller att värdskapet för större idrottsevenemang inte längre bör tilldelas länder där dessa grundläggande rättigheter och värden upprepade gånger kränks.

20.

Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att respektera den fastställda frekvensen för internationella idrottsturneringar, särskilt Europamästerskap och världsmästerskap, samtidigt som man tar hänsyn till inhemska tävlingar och idrottarnas och spelarnas hälsa.

Förnya god förvaltning och integritet

21.

Europaparlamentet anser att ett förnyat åtagande om god förvaltning behövs för att återställa balansen mellan de sociala och ekonomiska aspekterna inom idrotten och för att säkerställa att intressenternas representation i beslutsfattande organ respekteras.

22.

Europaparlamentet konstaterar att den professionella idrottens fokus på kommersiella intressen bör vägas mot välbehövliga sociala funktioner. Parlamentet uppmuntrar relevanta organisationer att ta itu med denna fråga som ett sätt att bibehålla sin ställning som förebilder när det gäller att försvara de ideal som ligger till grund för den europeiska idrotten.

23.

Europaparlamentet uppmanar de internationella, europeiska och nationella idrotts- och intresseorganisationerna att tillämpa de högsta förvaltningsstandarderna.

24.

Europaparlamentet är medvetet om de insatser som idrottsorganisationer och idrottsförbund har gjort för att säkerställa genomförandet av principerna för goda styrelseformer inom idrotten och betonar att kommissionen måste utarbeta rekommendationer om riktlinjer för hur idrotten och dess styrande organ i EU ska organiseras.

25.

Europaparlamentet uppmanar med kraft idrottens internationella, europeiska och nationella styrande organ, samt intressenter, att genomföra åtgärder för mångfald och inkludering, särskilt för att ta itu med det låga antalet kvinnor och etniska minoriteter i ledande befattningar och styrelser.

26.

Europaparlamentet uppmanar alla organisationer för idrottsintressenter att säkerställa en lämplig nivå av representativitet och professionalisering som en förutsättning för deltagande i kollektivt beslutsfattande.

27.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att främja och skydda idrottares grundläggande rättigheter, inbegripet idrottarnas representation i samband med beslutsfattande samt föreningsfrihet, kollektivförhandlingar och icke-diskriminering.

28.

Europaparlamentet betonar att idrottsmyndigheterna måste värna idrottarnas psykiska hälsa på samma sätt som deras fysiska hälsa.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att alla professionella idrottare har lika tillgång till mekanismer för socialt skydd och arbetstagarskydd.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, idrottens styrande organ och klubbarna att erkänna statusen för supportrar inom idrotten genom att involvera dem i styrande och beslutsfattande organ.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på sitt befintliga arbete med social dialog och att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta all professionell idrott.

32.

Europaparlamentet välkomnar reformer och åtgärder för att förbättra insynen i och ansvarsskyldigheten på transfermarknaden inom olika idrottsgrenar, och uppmanar med kraft till ytterligare ansträngningar. Parlamentet konstaterar att det behövs europeiska ramar för att förbättra systemen för spelarövergångar så att de uppfyller europeiska standarder och mål, särskilt när det gäller arbetsmarknadsmässiga och finansiella bestämmelser.

33.

Europaparlamentet påminner om behovet av att reglera agenters verksamhet och konstaterar att de senaste reformerna på övergångsmarknaden inom fotbollen, vilka bland annat inkluderar en clearingcentral, licenssystem för agenter och ett tak för agenters arvode, är ett steg i rätt riktning. Parlamentet uppmanar med kraft de berörda idrottsorganen att snarast genomföra dessa reformer, och uppmanar kommissionen att övervaka framstegen.

34.

Europaparlamentet vidhåller att kampen mot korruption inom idrotten, vilken ofta har koppling till penningtvätt och brottslighet, kräver transnationellt samarbete mellan alla intressenter och myndigheter.

35.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de berörda myndigheterna att kraftfullt bekämpa missförhållanden inom spelsektorn, inbegripet spridningen av bedrägliga webbplatser och rovgirighet, för att skydda minderåriga och utsatta personer från faror.

36.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och kommissionen att bryta dödläget när det gäller undertecknandet och ratificeringen av Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott.

37.

Europaparlamentet framhåller behovet av kapacitetsuppbyggnad för att stärka förebyggande och bekämpande åtgärder mot dopning inom idrotten genom en gemensam europeisk strategi som inbegriper nära samarbete och informationsutbyte mellan brottsbekämpande organ i alla EU-länder.

38.

Europaparlamentet framhåller behovet av informations- och utbildningskampanjer för att förhindra dopning, uppgjorda matcher, korruption, våld, fysiska och psykiska övergrepp och andra integritetsrelaterade frågor med fokus på amatöridrott.

Säkerställa trygg, inkluderande och jämlik idrott

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra alla relevanta intressenter delaktiga i att se till att idrottspolitiken och idrottslagstiftningen stöder jämställdhet, med särskild uppmärksamhet åt att ta itu med våld och trakasserier, könsstereotyper, bristande synlighet och mediebevakning, samt skillnader i löner, premier och belöningar.

40.

Europaparlamentet uppmanar de nationella idrottsförbunden att röra sig i riktning mot att införa lika stora premier för kvinnliga som för manliga idrottare, och därmed följa det irländska fotbollförbundets (FAI) exempel.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna vikten av, och stödja, den sociala integrationen av personer med färre möjligheter, flyktingar, etniska minoriteter och hbtqi+-personer inom idrotten, så att ingen lämnas utanför.

42.

Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja elitidrottens betydande sociala tyngd för att öka medvetenheten om de problem som hbtqi+-personer ställs inför inom idrotten.

43.

Parlamentet uppmanar med kraft idrottsorgan och offentliga myndigheter att effektivt ta itu med diskriminering, våld och hatpropaganda och att garantera säker och inkluderande idrott för alla idrottare, åskådare och personalmedlemmar på idrottsanläggningar och på nätet.

44.

Europaparlamentet kräver en hållning med nolltolerans vad gäller rasism och våld inom idrotten, och uppmanar eftertryckligen kommissionen, medlemsstaterna och idrottsförbunden att ta fram åtgärder för att förhindra sådana incidenter samt att införa effektiva påföljder och åtgärder för att stödja de utsatta.

45.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att inkludera personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning i idrottsverksamhet och idrottsprogram, samt att öka synligheten i medierna för tävlingar där idrottare med funktionsnedsättning deltar.

46.

Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen och avlägsna alla hinder för personer med funktionsnedsättning genom utbildnings- och informationskampanjer, specialiserad utbildning för relevanta aktörer och tillgänglig idrottsinfrastruktur som gör det möjligt att närvara vid idrottsevenemang och delta i idrott.

47.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge samma ekonomiska belöningar till sina olympiska och paralympiska mästare samt att stödja olympier och paralympier med låga inkomster.

48.

Europaparlamentet påminner om att EU står inför demografiska utmaningar, såsom en åldrande befolkning, och att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att uppmuntra ett aktivt åldrande genom fysisk aktivitet.

49.

Europaparlamentet uppmanar medierna i medlemsstaterna att ge mer uppmärksamhet åt ett bredare spektrum av idrott, särskilt damidrott och ungdomsidrott.

50.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa särskilda åtgärder för att göra det möjligt för barn från socialt missgynnade miljöer att få tillgång till idrott som medför höga kostnader och avgifter för utrustning, inklusive vintersport.

51.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och idrottsorganisationerna att prioritera politik som skyddar barn mot diskriminering, trakasserier och alla former av övergrepp, höjer medvetenheten och ger tillgång till rättsmedel, inklusive juridisk rådgivning och skydd i rätt tid.

52.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie ”Safeguarding children in sport” från 2019 och uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet på detta område, bland annat genom att regelbundet samla in och uppdatera uppgifter.

53.

Europaparlamentet kräver att unga idrottare från utvecklingsländer måste skyddas från bedrägeri och trafficking och bör gynnas av en rättslig ställning i Europa samt få stöd med att utvärdera och kontrollera sina kontrakt.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och idrottsförbunden att ge första hjälpen-kurser för ungdomar och idrottare.

Främja en hälsosam och aktiv livsstil med möjligheter till utbildning och utveckling

55.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och de offentliga myndigheterna att utveckla idrottsinfrastrukturen, särskilt i avlägsna regioner och missgynnade områden, och att öka idrottsundervisningen, inbegripet daglig fysisk aktivitet, aktiva raster och fysisk fritidsaktivitet i skolorna, samtidigt som man verkar för ett mentalitetsskifte för att öka erkännandet av idrottens betydelse som skolämne.

56.

Europaparlamentet betonar behovet av en integrerad strategi för aktiva städer som främjar fysisk aktivitet i EU-medborgarnas vardag, även på arbetsplatsen, och som ökar och utvecklar aktiv och hållbar rörlighet och transportmedel.

57.

Europaparlamentet välkomnar initiativ och kampanjer för att uppmuntra fysisk aktivitet, såsom den europeiska idrottsveckan, #BeActive och HealthyLifestyle4All, och uppmanar kommissionen att öka kommunikationen kring dessa evenemang i medlemsstaterna, särskilt med inriktning på skolor. Parlamentet understryker vikten av att regelbundet bedöma deras räckvidd och konsekvenser.

58.

Europaparlamentet begär att EU:s riktlinjer om idrottsutövares dubbla karriärer ska genomföras och marknadsföras i alla medlemsstater samt utvidgas till att omfatta all idrottspersonal som är involverad i strukturerad idrott, och efterlyser särskilda omskolningsinitiativ.

59.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, medlemsstaterna, idrottsförbunden och idrottsklubbarna att främja dubbla karriärmöjligheter för idrottare och uppmanar kommissionen att överväga att inkludera gränsöverskridande rörlighet för idrottare i nästa Erasmus+-program.

60.

Europaparlamentet framhåller på nytt behovet av en strategi för att hjälpa före detta idrottare att se till att de har adekvat tillgång till arbetstillfällen, kompetenshöjning eller omskolning.

61.

Europaparlamentet framhåller den roll som tränare, idrottspersonal, lärare och ungdomsarbetare spelar när det gäller att utveckla färdigheter hos barn och ungdomar och utbilda dem, samt betonar att behörighetsgivande utbildning spelar en avgörande roll för att uppmuntra deltagande i idrott och för att säkerställa en säker miljö för alla.

62.

Europaparlamentet välkomnar att rörlighet för personal inom idrott har inkluderats i programmet Erasmus+ 2021–2027 och uppmanar kommissionen samt nationella programkontor och idrottsförbund att öka medvetenheten om denna nya möjlighet.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla gemensamma standarder på EU-nivå för att se till att alla tränare har lämplig kompetens och utbildning att träna barn och ungdomar.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett nätverk av ambassadörer för idrott i syfte att utnyttja inflytandet från respekterade idrottsförebilder för att uppmuntra fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil.

65.

Europaparlamentet erkänner de värdefulla bidrag som idrottsfrivilliga ger samhället och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa ett system som stämmer överens med EU:s kompetensagenda och som bygger på det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet), för erkännande av kvalifikationer som förvärvats av frivilligarbetare, inbegripet tränare som arbetar som volontärer.

Hjälpa idrotten att säkerställa en framgångsrik återhämtning

66.

Europaparlamentet insisterar på behovet av stöd och särskilda finansieringsmekanismer för att få tillbaka idrottssektorn på rätt spår i kölvattnet av covid-19, bland annat via nationella stödfonder, faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s strukturfonder.

67.

Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater har låtit idrotten ingå i deras nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppgifter om idrottsrelaterade investeringar och reformer i sin översynsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, som ska läggas fram för parlamentet och rådet under 2022.

69.

Europaparlamentet välkomnar den ökade budgeten för idrott inom ramen för det befintliga Erasmus+ -programmet och stöder ytterligare synergieffekter mellan medlen och program såsom EU för hälsa och programmet för miljö och klimatpolitik. Parlamentet understryker att undanröjandet av alla hinder i ansökningsprocessen på nationell nivå är avgörande för att bättre utnyttja dessa verktyg för att stödja återhämtningen inom idrotten.

70.

Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en uttrycklig hänvisning till idrott i förordningen om programmet EU för hälsa.

71.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att avsevärt öka budgeten för gräsrotsidrotten inom ramen för Erasmus+-programmet i den nya budgetplaneringsperioden.

72.

Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare öka finansieringen av idrott, även utanför Erasmus+-programmet, på ett målinriktat sätt med fokus på idrottens sociala dimension, särskilt inom idrott på gräsrotsnivå.

73.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av förberedande åtgärder och pilotprojekt på idrottsområdet som innebär extra finansiering till breddidrotten och ger lovande resultat.

74.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet godkända pilotprojekt och förberedande åtgärder på idrottsområdet.

75.

Europaparlamentet framhåller behovet av att stödja idrottsturism som ett av sätten att främja idrottssektorns återhämtning och resiliens efter covid-19.

76.

Europaparlamentet påminner om vikten av att skydda traditionella idrotter och främja dem med tillräcklig finansiering som en del av det europeiska kulturarvet och den regionala identiteten.

77.

Europaparlamentet uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att erkänna idrottens och den fysiska aktivitetens nyckelroll på områden såsom stadsförnyelse, turism och territoriell sammanhållning och att uppmuntra investeringar inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik, särskilt när det gäller Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och faciliteten för återhämtning och resiliens.

78.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra användningen av React-EU-finansiering för projekt med anknytning till idrottsinfrastruktur, förutsatt att den är hållbar, bidrar till långsiktig ekonomisk återhämtning och stöder turismen.

79.

Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen och förvaltningsmyndigheterna på den viktiga roll som små idrottsklubbar och idrottsföreningar spelar och framhåller att de saknar de mänskliga och materiella resurser som krävs för att de ska få tillgång till EU-finansiering och riktat stöd.

80.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att tillämpa lägsta möjliga mervärdesskattesats på idrottssektorn som ett av verktygen för att underlätta tillgången till dess tjänster efter covid-19.

81.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en metod för att definiera kriterierna för att mäta och övervaka de sociala konsekvenserna av idrottsrelaterade projekt tillsammans med alla berörda parter, däribland det civila samhället, arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter, och att regelbundet uppdatera och presentera uppgifter om idrottens sociala konsekvenser.

82.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet uppdatera och lägga fram uppgifter om idrottens inverkan på ekonomin.

Stödja övergången till en hållbar och innovativ framtid

83.

Europaparlamentet noterar de insatser som klubbar och förbund har gjort för att säkerställa miljömässig hållbarhet. Parlamentet uppmanar dock EU-institutionerna, medlemsstaterna och idrottsförbunden att ytterligare stödja och främja idrottens utveckling och anordnandet av miljömässigt ambitiösa idrottsevenemang.

84.

Europaparlamentet insisterar på att idrotten ska anpassas till principerna i den europeiska gröna given och dess bidrag till miljöutbildning och förändrat beteende.

85.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja den gröna omställningen inom idrottssektorn, särskilt när det gäller att bygga, utvidga och renovera idrottsinfrastruktur, inbegripet vinteridrottsanläggningar.

86.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av idrott och fysisk aktivitet i det nya europeiska Bauhaus och inser potentialen för utveckling av aktiva utrymmen och främjande av hållbar idrottsinfrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att idrottsrelaterade projekt, särskilt dem inom det offentliga rummet, prioriteras i initiativet.

87.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa harmoniserade minimikriterier för tillgänglighet, hållbarhetsriktmärken och säkerhetsnormer för idrottsinfrastruktur, inbegripet åtgärder för att förebygga alla former av trakasserier, och att stödja inkludering och mobilitet för idrottsutövare och idrottsrelaterade arbetstagare.

88.

Europaparlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt arbetsvillkoren för byggnadsarbetare som arbetar med att bygga idrottsinfrastruktur.

89.

Europaparlamentet betonar vikten av innovation och sektorsövergripande samarbete inom idrotten. Det är särskilt viktigt att ta fram digitala verktyg för att öka deltagandet i fysisk aktivitet, med särskilt fokus på unga människor.

90.

Europaparlamentet understryker att man i samband med covid-19-pandemin bör överväga nya sätt att anordna idrottsevenemang med hjälp av tillgänglig digital teknik.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska institutet för innovation och teknik att skapa en kunskaps- och innovationsgrupp (KI-grupp) på idrottsområdet för att främja innovation, resiliens och gränsöverskridande samarbete.

92.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att inleda en debatt om e-sportens framtid och möjligheter och att samla in uppgifter för att utvärdera denna sektor och lägga fram en studie om dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

93.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål effektivt bekämpa det växande problemet med olaglig strömning av direktsända idrottsevenemang.

o o

94.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till europeiska, internationella och nationella idrottsförbund och idrottsorganisationer.

(1) Resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, A/RES/70/1.

(2) EUT L 189, 28.5.2021, s. 1.

(3) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 46.

(4) EUT C 36, 29.1.2016, s. 137.

(5) EUT C 407, 4.11.2016, s. 81.

(6) EUT C 252, 18.7.2018, s. 2.

(7) EUT C 385, 22.9.2021, s. 2.

(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0045.

(9) Antagna texter, P9_TA(2021)0236.

(10) EUT C 419, 4.12.2020, s. 1.

(11) EUT C 416, 11.12.2019, s. 3.

(12) EUT C 192, 7.6.2019, s. 18.

(13) EUT C 214 I, 29.6.2020, s. 1.

(14) EUT C 196, 11.6.2020, s. 1.

(15) EUT C 212, 4.6.2021, s. 2.

(16) Mittag, J. & Naul, R. (2021), EU sports policy: assessment and possible ways forward, Europaparlamentet, Forskning för utskottet för kultur och utbildning – Utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel.