(1)

Genom beslut av den 29 januari 2007 (nedan kallat beslutet om godkännande av stödet) godkände kommissionen ett undsättningsstöd på 5 miljoner euro till företaget Sandretto Industrie Srl (nedan kallat Sandretto) (1). Stödet utgjordes av en garanti för två krediter från privata banker. Villkoren för krediterna skulle fastställas efter kommissionens godkännande av stödet. Italien hade förbundit sig att upphäva garantin inom sex månader efter tillhandahållandet av denna och att för kommissionen lägga fram en omstruktureringsplan för Sandretto inom sex månader efter godkännandet av stödet.

(2)

I brist på information om utvecklingen i ärendet skickade kommissionen den 14 december 2007 en skrivelse (registrerad som D/54995) till Italien för att få en uppdatering.

(3)

Italien svarade genom en skrivelse av den 21 januari 2008 (registrerad som A/1233) och meddelade därvid kommissionen att stödet hade ställts till förfogande i två delar, den första delen den 24 juli 2007 och den andra delen den 13 augusti 2007.

(4)

Genom en skrivelse av den 23 januari 2008 (registrerad som D/50314) uppmanade kommissionens avdelningar Italien att bekräfta att garantin skulle upphöra den 24 januari 2008 eller att lägga fram en omstruktureringsplan. I skrivelsen angavs också att kommissionens avdelningar i avsaknad av ett snabbt svar skulle föreslå inledande av det formella granskningsförfarandet.

(5)

Genom en skrivelse av den 8 februari 2008 (registrerad som A/2526) meddelade Italien kommissionen att den första delen av garantin hade upphört den 24 januari 2008 och att man, eftersom flera försök att sälja Sandretto hade misslyckats, med erforderlig skyndsamhet hade hänskjutit ärendet till den behöriga domstolen för en eventuell omvandling av undsättningsförfarandet till ett konkursförfarande.

(6)

Ett kommissionsbeslut om inledande av det formella granskningsförfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, tillsammans med en uppmaning till berörda parter att inkomma med synpunkter på stödåtgärden (2). Italien inkom med synpunkter genom en skrivelse av den 19 maj 2008 (registrerad som A/9253). Inga synpunkter inkom från andra berörda parter.

(7)

Genom en skrivelse av den 20 augusti 2008 (registrerad som D/53263) och en skrivelse av den 20 oktober 2008 (registrerad som D/54063) begärde kommissionen att de italienska myndigheterna skulle tillhandahålla kompletterande upplysningar, vilka dessa lämnade genom en skrivelse av den 18 september 2008 (registrerad som A/19134) respektive av den 4 november 2008 (registrerad som A/23219).

(8)

Företaget Sandretto var verksamt inom tillverkning och försäljning av pressar för termoplastisk injektion. Det grundades 1947 som ”Fratelli Sandretto” och bytte under åren flera gånger firmanamn och rättslig form. Sandretto hade under 2007, det år då stödet beviljades, en omsättning på 30 miljoner euro och 340 anställda. Företaget var av stor betydelse för den lokala ekonomin. Det hade anläggningar i ett par kommuner i provinsen Torino, Grugliasco och Pont Canavese, vilka båda kunde komma i fråga för stöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(9)

I mars 2006 förklarades företaget vara insolvent. Det hänfördes därefter till ett förfarande för särskild förvaltning (amministrazione straordinaria), med sikte på att dess verksamhet eventuellt skulle kunna drivas vidare (3). Man avstod emellertid senare från att försöka driva den ekonomiska verksamheten vidare, och den särskilda förvaltaren inledde därför enligt förfarandet i lagdekret nr 270/1999 (4) en likvidation av företaget (dvs. försäljning av tillgångarna), i enlighet med ett tillstånd som utfärdats av det behöriga ministeriet den 27 februari 2007.

(10)

Efter det att flera offentliga förfaranden för försäljning av större delen av tillgångarna (5) genomförts utan tillfredsställande resultat nådde man den 24 maj 2008 en preliminär överenskommelse med ett brasilianskt företag, Industrias Romi SA. Den 12 juni 2008 undertecknades ett slutgiltigt kontrakt mellan Sandretto och köparens italienska dotterbolag Romi Italia Srl.

(11)

Denna transaktion attesterades den 29 juli 2008 av en domstol i Torino. Till följd av detta upphörde Sandretto från och med den dagen helt och hållet med verksamheten. Företaget upphör att finnas till som juridisk person så snart tillgångarna fördelats mellan borgenärerna.

(12)

Undsättningsstödet godkändes den 29 januari 2007, men krediterna (på sammanlagt 5 miljoner euro) beviljades inte förrän ungefär sex månader senare (den första delen den 24 juli 2007 och den andra delen den 13 augusti 2007). Enligt de italienska myndigheterna behövde förvaltarna den tiden för att välja ut de privata banker som skulle bevilja krediterna och komma överens med dem om finansieringsvillkoren.

(13)

Undsättningsstödet tog formen av en garanti för två krediter på 2,5 miljoner euro vardera, från Banca Popolare di Novara respektive Banca Intesa Sanpaolo.

(14)

Enligt de italienska myndigheterna togs garantin för den första delen av stödet i anspråk den 24 januari 2008. Italien lade inte fram någon omstruktureringsplan (eller likvidationsplan) för Sandretto under de sex månader som följde på godkännandet av stödet. Efter inledandet av det formella granskningsförfarandet meddelade de italienska myndigheterna kommissionen att garantin för båda krediterna hade tagits i anspråk (6).

(15)

I beslutet om inledande av det formella granskningsförfarandet angav kommissionen att det inte fanns några tecken på att Sandretto hade upphört att komma i åtnjutande av undsättningsstödet vid utgången (den 24 januari 2008) av perioden på sex månader efter tillhandahållandet av den första delen av stödet.

(16)

Kommissionen gav i beslutet även uttryck för tvivel på att det olagligt förlängda undsättningsstödet skulle kunna anses som ett med den gemensamma marknaden förenligt omstruktureringsstöd enligt punkterna 34–51 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (7) (nedan kallade riktlinjerna), särskilt på grund av att det inte hade lagts fram någon omstruktureringsplan.

(17)

De italienska myndigheterna inkom med synpunkter genom en skrivelse av den 18 maj 2008, i vilken de meddelade att garantin för den i två delar – den 24 juli 2007 och den 13 augusti 2007 – tillhandahållna finansieringen hade tagits i anspråk av de tillhandahållande bankerna den 23 mars 2008 respektive den 4 april 2008.

(18)

De italienska myndigheterna förklarade att statens fordran på Sandretto efter ianspråktagandet av garantin var en prioriterad fordran (un credito prededucibile), dvs. att staten hade företräde framför vanliga fordringsägare vid återkravet av skulden. Enligt de italienska myndigheterna var det möjligt att med tillräckligt stor säkerhet förutsäga att hela finansieringen skulle kunna återvinnas.

(19)

De italienska myndigheterna tillhandahöll i sin skrivelse även information om Sandrettos likviditetsställning och om de olika offentliga förfaranden (under perioden juni 2007–maj 2008) för försäljning av företagets tillgångar som ledde till att Romi Italia Srl förvärvade en del av dessa.

(20)

Till svar på frågor från kommissionen rörande försäljningen till Romi Italia Srl av vissa av Sandrettos tillgångar tillhandahöll de italienska myndigheterna senare följande uppgifter:

(21)

Romi Italia Srl betalade 7,9 miljoner euro för de tillgångar som företaget köpte av Sandretto. Detta pris var lägre än värdet på tillgångarna enligt den företagsvärdering som gjordes i juni 2007, men det var det högsta pris som gick att uppbringa efter det att flera offentliga förfaranden för försäljning av Sandrettos tillgångar genomförts utan tillfredsställande resultat. Priset bör därför anses motsvara marknadsvärdet för de berörda tillgångarna.

(22)

Till följd av beslutet av domstolen i Torino upphörde Sandretto från och med den 29 juli 2008 helt och hållet med verksamheten. Företaget upphör att finnas till som juridisk person så snart tillgångarna fördelats mellan borgenärerna.

(23)

De italienska myndigheterna betonade också att Romi Italia Srl inte tog över många gällande avtalsförbindelser från Sandretto. Sandretto hade sagt upp alla anställningsavtal och Romi Italia Srl ingick nya avtal som var av annat slag och bara till viss del gällde f.d. Sandrettoanställda. Romi Italia Srl inträdde inte i några förbindelser med agenter för, leverantörer till eller kunder hos Sandretto (med undantag av sådana förbindelser som var strikt nödvändiga för företagsförvaltningen, såsom avtal om el- och gasleveranser, underhållsarbeten och bevakning).

(24)

Kommissionen anser att undsättningsstödåtgärden utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Åtgärden tog formen av en garanti, som utgör en med statliga medel finansierad förmån. Åtgärden var selektiv, eftersom den enbart gällde Sandretto, och det är sannolikt att den ledde till en snedvridning av konkurrensen, eftersom den gav företaget en fördel i förhållande till konkurrenterna, som inte kom i åtnjutande av stödet. Den marknad där företaget var verksamt kännetecknades dessutom av en betydande handel mellan medlemsstaterna (8).

(25)

I enlighet med punkt 25 a i riktlinjerna ska lån återbetalas och lånegarantier upphöra inom sex månader efter den första utbetalningen till det berörda företaget.

(26)

I det föreliggande ärendet tillhandahölls den första delen av stödet den 24 juli 2007. Följaktligen borde lånet ha återbetalats och lånegarantin ha upphört senast den 24 januari 2008. De italienska myndigheterna medgav detta i en skrivelse av den 2 februari 2008 (9).

(27)

Italien förband sig när landet anmälde undsättningsstödet till kommissionen att upphäva garantin inom sex månader efter tillhandahållandet av denna och att för kommissionen lägga fram en omstruktureringsplan för Sandretto inom sex månader efter godkännandet av stödet.

(28)

Italien har dock inte lagt fram någon omstruktureringsplan (eller någon likvidationsplan). Garantin togs i anspråk efter utgången av de sex månaderna, och Sandretto fick därför en skuld på 5 miljoner euro till staten. Italien har hittills inte kunnat bevisa att denna skuld har återbetalats.

(29)

Villkoren enligt punkt 26 i riktlinjerna för en förlängning av undsättningsstödet är inte uppfyllda: om det läggs fram en omstruktureringsplan inom sex månader efter godkännandet av ett undsättningsstöd får undsättningsstödet enligt punkt 26 förlängas till dess att kommissionen har fattat beslut om omstruktureringsplanen. I det föreliggande ärendet lades det dock inte fram någon omstruktureringsplan.

(30)

En utöver sexmånadersperioden förlängd garanti kan inte anses som ett (olagligt) omstruktureringsstöd, eftersom det inte anmäldes någon omstruktureringsplan eller någon åtgärd som skulle kunna uppfylla kriterierna i punkt 34 och de följande punkterna i riktlinjerna.

(31)

Undsättningsstödet genomfördes alltså i strid med beslutet om godkännande av stödet och kan inte anses som ett med den gemensamma marknaden förenligt omstruktureringsstöd, eftersom inget av villkoren i riktlinjerna är uppfyllt.

(32)

Med tanke på att stödmottagaren inte upphörde att komma i åtnjutande av undsättningsstödet vid utgången av den i beslutet om godkännande av stödet angivna perioden på sex månader drar kommissionen slutsatsen att stödet efter den 24 januari 2008 missbrukades i den mening som avses i artikel 1 g i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (10) (nedan kallad förfarandeförordningen), eftersom stödmottagaren använde stödet i strid med ett beslut fattat i enlighet med artikel 4.3 i förfarandeförordningen.

(33)

I skäl 15 i förfarandeförordningen anges följande: ”Missbruk av stöd kan ha liknande effekter på den inre marknadens funktion som olagligt stöd och bör därför behandlas enligt liknande förfaranden”.

(34)

I artikel 14 i förfarandeförordningen anges att kommissionen vid negativa beslut i fall av olagligt stöd ska besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren. Enligt artikel 16 gäller artikel 14 i tillämpliga delar även i fall av missbruk av stöd. Med anledning av missbruket efter den 24 januari 2008 av stödet till Sandretto är Italien därför skyldigt att vidta alla erforderliga åtgärder för att återkräva stödet, med ränta från och med den dag då stödet ställdes till stödmottagarens förfogande till och med den dag det har återbetalats.

(35)

Till fullo i överensstämmelse med likvidationsförfarandet enligt italiensk rätt (11) såldes en del av Sandrettos tillgångar efter beviljandet av undsättningsstödet, och kommissionen måste därför pröva huruvida den förmån som stödet utgjorde överfördes till köparen av tillgångarna. Den måste i detta syfte undersöka huruvida tillgångarna såldes till marknadspris. Om tillgångarna visar sig ha sålts till ett lägre pris än marknadsvärdet, måste föreläggandet om att återkräva stödet utvidgas till att även gälla köparen av tillgångarna (12).

(36)

På en begäran från kommissionen om kompletterande upplysningar (13) meddelade de italienska myndigheterna att Romi Italia Srl hade köpt större delen av Sandrettos tillgångar för 7,9 miljoner euro, varav 2,48 miljoner för andelar i utländska företag och 5,42 miljoner för andra tillgångar (materiella och immateriella sådana: fastigheter, maskiner och varumärken). Priset 5,42 miljoner euro för de materiella och immateriella tillgångarna enligt ovan var lägre än värdet på tillgångarna enligt den företagsvärdering som gjordes i juni 2007 (7,5 miljoner euro), men det var högre än något annat anbud som lades i samband med likvidationsförfarandet. Enligt de italienska myndigheterna bör priset därför anses motsvara marknadsvärdet för de berörda tillgångarna.

(37)

En genomgång av avtalen mellan Sandretto och Romi Italia Srl och av skrivelserna från de italienska myndigheterna visar dessutom att Romi Italia Srl inte tog över många gällande avtalsförbindelser från Sandretto. Sandretto hade sagt upp alla anställningsavtal och Romi Italia Srl ingick nya avtal som bara till viss del gällde f.d. Sandrettoanställda. Romi Italia Srl inträdde inte i några förbindelser med agenter för, leverantörer till eller kunder hos Sandretto (med undantag av de erforderliga avtalen om el- och gasleveranser, underhållsarbeten och bevakning).

(38)

Mot bakgrund av det som anges ovan drar kommissionen slutsatsen att Romi Italia Srl inte driver Sandrettos företagsverksamhet vidare. Den anser att transaktionen mellan Sandretto och Romi Italia Srl utgjorde en försäljning av enskilda tillgångar, inte en försäljning av ett företag i verksamhet. På grundval av de uppgifter som är tillgängliga vid antagandet av det här beslutet har kommissionen inte något skäl att anta att det pris som betalades av Romi Italia Srl inte var marknadspriset.

(39)

Under dessa omständigheter anser kommissionen att endast Sandretto gynnades av undsättningsstödet. Den förmån som stödet utgjorde överfördes alltså inte till Romi Italia Srl. Återkravet av stödet bör därför riktas direkt till Sandretto.

(40)

Kommissionen drar slutsatsen att det utöver den 24 januari 2008 förlängda undsättningsstöd på 5 miljoner euro som Sandretto kom i åtnjutande av till dess att företaget den 29 juni 2009 helt och hållet upphörde med verksamheten missbrukades, att stödet inte kan anses förenligt med den gemensamma marknaden och att Italien måste återkräva det från stödmottagaren.