(1)

Allied Irish Banks, plc (nedan kallad AIB) och EBS Building Society (nedan kallad EBS) har fått statligt stöd individuellt, vilka anmäldes till kommissionen i separata förfaranden. EBS och AIB (nedan kallat banken) slogs ihop den 1 juli 2011, och kommissionen bedömde det stöd som beviljats banken i ett separat förfarande. Det finns därför tre förfaranden avseende statligt stöd som rör AIB, EBS och den sammanslagna enheten.

(2)

Genom ett beslut av den 12 maj 2009 godkände kommissionen tillfälligt (2) ett kapitaltillskott på 3,5 miljarder euro till AIB i form av nya preferensaktier i kärnprimärkapital på grundval av flera åtaganden, bland annat att AIB skulle lämna in en omstruktureringsplan inom sex månader efter rekapitaliseringen.

(3)

Efter detta första kapitaltillskott lämnade de irländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för AIB den 13 november 2009, följt av ett antal kontakter. Den 4 maj 2010 lämnade de irländska myndigheterna in en uppdaterad omstruktureringsplan som återigen följdes av ett antal kontakter mellan kommissionen och Irland.

(4)

Genom ett beslut av den 21 december 2010 godkände kommissionen tillfälligt (3) ett kapitaltillskott på 9,8 miljarder euro i undsättningsstöd i form av ordinarie aktier, i avvaktan på kommissionens godkännande av en reviderad omstruktureringsplan där det ytterligare stöd som beviljats AIB beaktades. Kapitaltillskottet var planerat att genomföras i två steg: i) ett belopp på 3,7 miljarder euro som skulle tillföras till den 31 december 2010, och ii) ett belopp på 6,1 miljarder euro som skulle tillföras i februari 2011 (4).

(5)

Den irländska staten gjorde den första delbetalningen av den godkända rekapitaliseringen i slutet av december 2010, medan det andra tillskottet som planerades till februari 2011 aldrig betalades ut (5)

(6)

Genom ett beslut av den 2 juni 2010 (6) godkände kommissionen tillfälligt en rekapitalisering av EBS i form av undsättningsstöd i avvaktan på kommissionens godkännande av omstruktureringsplanen. De irländska myndigheterna lade fram planen den 31 maj 2010.

(7)

Den 11 oktober 2010 beslutade kommissionen att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) med avseende på den omstruktureringsplan för EBS som lagts fram av Irland (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) (7), eftersom kommissionen hyste tvivel om huruvida omstruktureringsplanen och tillhörande stödåtgärder var förenliga med den inre marknaden mot bakgrund av kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet) (8).

(8)

Kommissionen har mottagit synpunkter från EBS och två andra berörda parter.

(9)

I juli 2011 slogs EBS ihop med AIB och blev ett fullständigt integrerat dotterbolag till banken. Till följd av detta har EBS upphört att existera som en fristående bank. Beslutet om att inleda förfarandet, där EBS behandlas som en fristående enhet, blev därför ogiltigt och kommissionen beslutade att inte fortsätta det förfarandet.

(10)

Den 31 mars 2011 meddelade Irlands finansminister att det irländska banksystemet skulle omorganiseras kring två grundläggande banker, Bank of Ireland och AIB (9). I det sammanhanget meddelade finansministern också att EBS skulle slås ihop med EBS för att bilda den andra grundinstitutionen i systemet.

(11)

Genom ett beslut av den 15 juli 2011 godkände kommissionen (10) ett kombinerat räddningspaket för banken på upp till 13,1 miljarder euro i avvaktan på godkännandet av bankens omstruktureringsplan, där det ytterligare stöd som tillhandahållits skulle beaktas.

(12)

Den 28 september 2012 anmälde Irland omstruktureringsplanen för banken (11).

(13)

Mellan oktober 2012 och mars 2014 har kommissionen och de irländska myndigheterna regelbundet utbytt information. Kommissionen har vid upprepade tillfällen begärt upplysningar och Irland har lämnat in ett antal kompletterande inlagor (12).

(14)

En detaljerad beskrivning av AIB lämnas i avsnitt II.1 i kommissionens beslut om den första rekapitaliseringen av banken av den 12 maj 2009 (13). En kort sammanfattning lämnas nedan.

(15)

Under åren före finanskrisen var AIB en diversifierad finanstjänstkoncern med ett komplett utbud av tjänster för privat- och företagskunder. År 2008 hade företaget en balansomslutning på 182 miljarder euro. Den var en av Irlands två största banker och hade marknadsandelar på cirka 35 % för löpande konton för privatpersoner, 27 % för bolån, 46 % för besparingar och 41 % för små och medelstora företags löpande konton.

(16)

Före krisen expanderade AIB snabbt, med särskild inriktning på ny utlåning till den irländska fastighetsmarknaden och ett starkt beroende av kapitalmarknadsfinansiering. När den globala finanskrisen bröt ut, som drabbade den irländska ekonomin och den irländska fastighetsmarknaden särskilt hårt, blev sårbarheten hos AIB:s affärsmodell uppenbar och statligt stöd oundvikligt.

(17)

I juli 2011 slogs AIB ihop med EBS.

(18)

En detaljerad beskrivning av EBS lämnas i avsnitt 2.1.2 i kommissionens beslut om nödkapitaliseringen av EBS/AIB av den 15 juli 2011 (14). En kort sammanfattning ges i de följande skälen.

(19)

Under åren före finanskrisen var EBS Irlands största hypoteksinstitut och det åttonde största finansinstitutet i Irland med totala tillgångar på 21,5 miljarder euro 2009. Hypoteksinstitut är ömsesidiga organisationer som inte har aktieägare utan ägs av medlemmarna, som samtidigt är dess kunder. Syftet är att samla in insättningar och ge lån. Vinsten används för att anpassa räntorna till fördel för medlemmarna eller ackumuleras som reserv.

(20)

EBS erbjöd sina medlemmar traditionella banktjänster (sparande och bolån), vilket överensstämde med dess målsättning som hypotekskassa. Den hade även en finansavdelning som erbjöd tjänster till företagskunder, affärsdrivande företag och kreditföreningar. Från och med 2005 utökade EBS sin verksamhet inom lån för kommersiella fastigheter och byggde upp en betydande utlåningsverksamhet inom det segmentet. EBS drabbades av nedgången i den irländska ekonomin i allmänhet och av kollapsen i de kommersiella fastighetspriserna i synnerhet. Tillgången till finansiering försämrades gradvis och massiva nedskrivningar av utlåningsverksamheten avseende kommersiella lån och bolån ledde till en minskning av EBS kapital.

(21)

Sedan den 1 juli 2011 är EBS ett helägt dotterbolag till AIB. EBS erbjuder huvudsakligen bolån och insättningstjänster på den irländska marknaden. EBS har fortsatt att bedriva verksamhet under sitt eget märkesnamn.

(22)

Resultatet av likviditets- och soliditetsöversynen (15), som genomfördes inom ramen för det ekonomiska anpassningsprogrammet för Irland (nedan kallat programmet) (16) och anmäldes den 31 mars 2011, visade ett kapitalbehov på 13,3 miljarder euro för AIB och 1,5 miljarder euro för EBS (för båda gäller att siffran är en kombination av kärnprimärkapital (17) och villkorat kapital (18)).

(23)

Enligt programmet måste de deltagande kreditinstituten utarbeta rekapitaliseringsplaner för att uppfylla programmets ytterligare kapitalkrav och ha tillgång till kapitalet i slutet av juli 2011.

(24)

Den 31 mars 2011 meddelade den irländska finansministern att hela den irländska banksektorn skulle omstruktureras. Man beslutade att AIB och EBS skulle slås ihop. Den nyskapade banken skulle bli en grundsten i det reformerade irländska banklandskapet.

(25)

Den 26 maj 2011 undertecknade ministern, AIB och EBS ett avtal om att AIB skulle förvärva EBS (efter det att EBS omvandlats till ett privat företag och alla lagstadgade tillstånd inhämtats). Enligt villkoren i avtalet är EBS ett helägt dotterbolag med AIB:s fulla stöd, samtidigt som verksamheten fortsätter att bedrivas under det egna varunamnet. EBS ändrade bolagsform och de två enheterna slogs ihop och omvandlades till en auktoriserad bank efter det att AIB förvärvat EBS aktiekapital mot en symbolisk ersättning. Efter kontroll godkändes sammanslagningen den 27 juni 2011 och slutfördes den 1 juli 2011.

(26)

Från och med den 15 juli 2011 innehas 99,8 % av bankens aktiekapital av den irländska staten.

(27)

Banken är positionerad som en fullservicebank, som främst inriktas på Irland och erbjuder ett brett urval av bankprodukter via ett omfattande distributionsnät. Utanför Irland bedriver banken begränsad verksamhet i Förenade kungariket. Under den senare delen av 2012 började AIB omorganisera sin interna struktur till en mer kundcentrerad modell med följande nyckelsegment: Domestic Core Bank, AIB UK och Financial Solutions Group (nedan kallad FSG). Rapporteringen om detta nya segment grund inleddes 2013.

(28)

Domestic Core Bank (inhemsk kärnbankverksamhet) bedriver sin verksamhet via en rad olika leveranskanaler som består av 274 filialer (19). Nätverket av filialer är under omstrukturering och ett antal filialer håller på att läggas ned. Banken tillhandahåller också banktjänster genom de nationella postkontoren. EBS drivs inom den inhemska kärnbankstrukturen. EBS har kvar sin banklicens, fungerar som ett separat dotterbolag under eget märkesnamn och har behållit sitt eget filialnätverk. EBS inriktar sig på hypoteks- och inlåningsverksamhet.

(29)

AIB UK bedriver verksamhet i Förenade kungariket och Nordirland. I Förenade kungariket är banken verksam under märkesnamnet Allied Irish Bank (GB) och erbjuder ett fullständigt utbud av banktjänster via 20 fullservice-filialer samt banktjänster på nätet. De huvudsakliga målmarknaderna är små och medelstora företag. Under märkesnamnet Allied Irish Bank (GB) Savings Direct tillhandahåller banken även inlåningstjänster. (20) I Nordirland bedriver AIB UK verksamhet under märkesnamnet First Trust Bank (nedan kallad FTB) via 32 filialer. Fullständiga banktjänster erbjuds företag och privatpersoner.

(30)

Financial Solutions Group inrättades 2012 för att hjälpa små och medelstora företag och privata kunder i svårigheter att fullgöra sina låneåtaganden och genomföra bankens plan för skuldsanering av tillgångar.

(31)

I dag är banken en av de tre största inhemska bankerna i Irland, tillsammans med Bank of Ireland och Permanent TSB (nedan kallad PTSB). Bankens totala tillgångar uppgick till 118 miljarder euro den 31 december 2013, jämfört med Bank of Irelands totala tillgångar på 132 miljarder euro och PTSB:s på 38 miljarder euro den 31 december 2013. Banken är en diversifierad finanstjänstkoncern med ett komplett utbud av tjänster för privat- och företagskunder, med betoning på den irländska marknaden för banktjänster till privatpersoner och mindre företag. Banken har en särskilt stark närvaro inom segmentet små och medelstora företag.

Tabell 1

Banken – utvalda finansiella uppgifter 2013

Tabell 2

Bankens positionering på marknaderna för små och medelstora företag, privatkunder, bolån och hushållssparande

(32)

AIB:s behov av statligt stöd berodde på effekterna av den globala finanskrisen, kombinerat med en alltför stark och snabb tillväxt, starkt beroende av kapitalmarknadsfinansiering, exponering mot den irländska fastighetsmarknaden och bristfällig riskhantering.

(33)

Under åren före finanskrisen beslutade AIB att hålla jämna steg med den oöverträffade tillväxten i den irländska ekonomin och fastighetsbranschen. I absoluta tal ökade AIB:s fastighets- och bygglån med 336 % mellan 2002 och 2006, och bankens exponering mot denna bransch ökade från 19 % år 2002 till 36 % år 2008. Banken ville skapa volymer och eftersom det inte fanns några finansieringsbegränsningar tog den alltför stora risker i fråga om exponering (dvs. den koncentrerade sig på fastighets- och byggsektorn), men även när det gällde de typer av bolån som banken erbjöd (dvs. bolån med rörlig ränta (21)).

(34)

Försämringen av den irländska fastighetsmarknaden, det påföljande raset i fastighetspriserna och nedgången i den irländska ekonomin från 2008 ledde till en allvarlig försämring av kvaliteten på AIB:s tillgångar och betydande försämringar av bankens låneportfölj, vilket i sin tur minskade kapitalreserven.

(35)

För att finansiera sin snabba expansion ökade banken sitt beroende av kapitalmarknadsfinansiering från omkring 35 % år 2004 till 42 % år 2006, samtidigt som förhållandet mellan utlåning och inlåning ökade från 101 % år 2002 till 157 % år 2007.

(36)

Efter det att Lehman Brothers Holdings Inc. kollapsade i september 2008 och till följd av turbulensen på de globala finansmarknaderna begränsades AIB:s tillgång till finansiering (precis som andra irländska banker), vilket i sin tur störde bankens normala verksamhet. Därför ingrep staten i ett första steg genom att lämna finansieringsgarantier. I en situation med ökade finansieringskostnader (dvs. hög prissättning på inlåning och höga garantiavgifter), där Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) dessutom avsevärt sänkte sin basränta (22), ledde bankens bolån med rörlig ränta (som utgjorde cirka 45 % av AIB:s bolåneportfölj 2011) till att bankens nettoräntemarginal minskade betydligt.

(37)

Den påtagliga försämringen av AIB:s finansiella ställning ledde till att banken deltog i samtliga stödåtgärder som den irländska staten vidtog för att trygga den finansiella stabiliteten i landet. Förutom de statliga garantierna mottog AIB statliga kapitaltillskott och kunde överföra tillgångar till National Asset Management Agency (nationellt organ för kapitalförvaltning, nedan kallat NAMA) (23) för att rensa i balansräkningen.

(38)

Finanskrisen påverkade även EBS finansiella ställning, särskilt till följd av den kraftiga minskningen av fastighetsvärdena i Irland. Före krisen hade EBS byggt upp en ansenlig låneportfölj i segmentet lån för kommersiella fastigheter.

(39)

EBS blev tvunget att göra stora nedskrivningar i utlåningsverksamheten avseende kommersiella lån och bolån. EBS tillgång till finansiering försämrades gradvis och upphörde till slut helt. På grund av sin utsatta situation tvingades EBS begära att få delta i de statliga stödåtgärderna. EBS behövde finansieringsgarantier, överföringar av tillgångar till NAMA och kapitaltillskott.

(40)

På grund av de svårigheter som AIB och EBS stod inför var staten tvungen att ge betydande stöd till AIB och EBS individuellt och till banken (den sammanslagna enheten).

(41)

Individuellt beviljades både AIB och EBS garantier för skuldinstrument inom ramen för garantiordningen för kreditinstitut (CIFS, nedan kallad CIFS-ordningen) (24) respektive garantiordningen för stödberättigade skulder (Eligible Liabilities Guarantee Scheme, nedan kallad ELG-ordningen) (25) samt åtgärder för övertagande av osäkra tillgångar i form av en överföring av dåliga tillgångar till NAMA.

(42)

Dessutom har AIB och EBS vid upprepade tillfällen mottagit kapitalstöd (26).

(43)

Dessutom har staten utfärdat garantier för likviditetsstöd i nödlägen som lämnades av Irlands centralbank.

(44)

Banken fortsatte att delta i ELG-ordningen och rekapitaliserades i juli 2011 (27) genom en placering av eget kapital, ett kapitalbidrag (28) och villkorade kapitalpapper.

(45)

Bankens kombinerade totala rekapitaliseringsåtgärder (inbegripet preferensaktier och villkorade kapitalinstrument) uppgår till 20,775 miljarder euro. Till följd av de olika kapitaltillskotten äger den irländska staten, genom den nationella pensionsreservfondskommissionen (National Pension Reserve Fund Commission, nedan kallad NPRFC), 99,8 % av bankens stamaktier.

(46)

NPRFC innehar även preferensaktier till ett belopp av 3,5 miljarder euro, som ursprungligen tillfördes AIB 2009 och godkändes av kommissionen i beslut N 241/09 (29). Inlösen/återköp av dessa aktier sker enligt bankens godtycke. Från och med maj 2014 (dvs. fem år efter kapitaltillskottet) kommer en höjning på 25 % att tillämpas på dessa aktier och återlösen kommer att vara 125 % i parivärde.

(47)

I tabell 3 ges en sammanfattning av alla stödåtgärder som beviljats AIB, EBS och banken (den sammanslagna enheten).

Tabell 3

Översikt över de stödåtgärder som har beviljats AIB, EBS och banken (den sammanslagna enheten AIB/EBS)

(godkända belopp och faktiskt beviljade belopp skiljer sig i vissa fall)

(48)

I november 2009 lämnade de irländska myndigheterna in en första omstruktureringsplan för AIB, som innehöll de första förslagen om hur AIB skulle bli lönsamt igen. Irland lämnade in en uppdaterad version av planen i maj 2010, som bland annat innefattade ytterligare avyttringar (AIB:s polska, brittiska och amerikanska dotterbolag) för att uppfylla de nya lägsta lagstadgade kapitalkrav som meddelats av den finansiella tillsynsmyndigheten enligt likviditets- och soliditetsöversynen i mars 2010.

(49)

EBS omstruktureringsplan, som lades fram den 31 maj 2010, innehöll en intern omstrukturering av EBS för att säkra lönsamheten, kombinerat med en snabb försäljning till tredje man. Enligt planen skulle EBS upphöra med utlåning för kommersiella fastigheter och rikta om verksamheten mot sparande för privatpersoner och mindre företag samt bolån. EBS skulle minska sitt beroende av (kortfristig) kapitalmarknadsfinansiering och i stället inrikta sig på privatkundsinlåning.

(50)

Banken har redan vidtagit en rad omstruktureringsåtgärder innan den slutliga versionen av omstruktureringsplanen lämnades in i syfte att uppnå målen för långsiktig lönsamhet, eget bidrag och ansvarsfördelning. Dessa åtgärder omfattar avyttringar av verksamhet, minskad skuldsättning avseende tillgångar, skuldförvaltning (31) och kostnadsminskningar, enligt följande (32):

(51)

Den 28 september 2012 lade de irländska myndigheterna fram en omstruktureringsplan för banken för perioden 2012–2015. De irländska myndigheterna ändrade och kompletterade planen vid upprepade tillfällen, och omstruktureringsplanens löptid fastställdes slutligen till åren 2014–2017.

(52)

De irländska myndigheterna lämnade in ett grundscenario, ett alternativt grundscenario baserat på mer försiktiga antaganden och ett negativt scenario för att visa bankens möjligheter att uppnå långsiktig lönsamhet.

(53)

I slutet av omstruktureringsperioden räknar banken med att åter vara en stabil, lönsam och välfinansierad institution med sunda kapitalkvoter och en mer traditionell affärsmodell. Planen innehåller en affärsstrategi som innebär att banken positioneras som en mindre fullservicebank med inriktning främst på Irland, jämfört med den internationellt diversifierade finanstjänstkoncern som den var före krisen. Bankens verksamhetsstruktur är uppbyggd kring tre fokuspunkter – den inhemska kärnbanken, AIB UK (den brittiska verksamheten som omfattar Förenade kungariket och Nordirland) samt Financial Solutions Group, som inrättades 2012.

(54)

De främsta drivkrafterna till bankens återgång till lönsamhet är följande:

(55)

I grundscenariot görs antagandet att Irlands bruttonationalprodukt (BNP) kommer att öka med 2,2 % under 2014 och därefter öka snabbare under 2015, 2016 och 2017 till 2,8 %, 3,2 % respektive 3,2 %. Förenade kungarikets BNP förväntas öka med 1,9 % under 2014, 2,1 % under 2015, 2,5 % under 2016 och 2,5 % under 2017.

(56)

Sysselsättningen förväntas öka under hela omstruktureringsperioden, med en förväntad tillväxttakt på 0,8 % under 2014, 1,5 % under 2015, 2 % under 2016 och 2 % under 2017.

(57)

Bostads- och byggbranschen förväntas återhämta sig från mycket låga verksamhetsnivåer. Bostadspriserna väntas öka med 3 % 2014, 3 % 2015, 2,5 % 2016 och 2,5 % 2017.

(58)

Bankens omstruktureringsplan leder till följande ekonomiska prognoser enligt grundscenariot:

Tabell 4

Bankens ekonomiska resultat och ekonomiska prognoser enligt grundscenariot

(59)

Genom stora minskningar av skuldsättningen avseende tillgångar som inte är väsentliga för kärnverksamheten (36) siktar banken på att bli en påtagligt mindre institution jämfört med perioden före finanskrisen. Banken har redan slutfört viktiga skuldsaneringsåtgärder genom att avyttra vissa verksamheter, minska skuldsättningen avseende tillgångar och överföra högrisktillgångar till NAMA (21,3 miljarder euro), vilket har gjort att banken har kunnat minska sin balansräkning betydligt. AIB-koncernens totala tillgångar har minskat från 136,7 miljarder euro i slutet av 2011 till 117,7 miljarder euro per den 31 december 2013 (en minskning på 14 %) (37).

(60)

Det omfattande skuldminsknings-/nedskärningsprogram som genomförts av banken, kombinerat med en växande kundinlåningsbas (från och med 2011), har bidragit till att förbättra bankens finansieringsprofil. Andelen kundinsättningar av de totala medlen (dvs. totala skulder (38)) förbättrades från 49,7 % i slutet av 2011 till 61,2 % i slutet av 2013, medan förhållandet mellan utlåning och inlåning minskade från 138 % i slutet av 2011 till 100 % per den 31 december 2013.

(61)

Under omstruktureringsperioden räknar banken med att ytterligare öka andelen av kundinsättningar jämfört med totala egna medel (dvs. totala skulder), medan andelen ECB-finansiering förväntas minska avsevärt under omstruktureringsperioden, från 20 % 2012 till [< 10 %] under 2017 (dvs. en minskning med 15–25 miljarder euro) som en kombination av planerade lägre lånevolymer (39), ökad inlösning av NAMA-obligationer (40) och ökad inlåning från banker.

(62)

Banken vinner gradvis insteg på interbankmarknaden igen. I januari och september 2013 utfärdade banken två hypoteksbankobligationer på 500 miljoner euro vardera. I oktober 2013 utfärdade banken en värdepapperisering för kreditkort på 500 miljoner euro, vilken var den allra första av sitt slag som utfärdats av en irländsk bank. I november 2013 lyckades banken placera 500 miljoner euro i treåriga skulder helt utan säkerhet. Det var bankens första ogaranterade skuldtransaktion sedan 2009. I mars 2014 utfärdade banken en sjuårig obligation bestående av värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet. Detta är de obligationer bestående av värdepapper med bakomliggande tillgångar som har längst löptid enligt det offentliga riktmärket som AIB har emitterat sedan 2007.

(63)

När det gäller prognostiserade likviditetskvoter räknar banken utifrån nu tillgänglig information om sammansättningen av likviditetstäckningskvoten, som fortfarande befinner sig på samrådsstadiet på EU-nivå (41), med en likviditetstäckningskvot långt över minimikraven under omstruktureringsperioden (se tabell 5).

Tabell 5

Bankens likviditetskvoter

(64)

Banken räknar med att bli lönsam igen 2014, med en prognostiserad vinst efter skatt på [0–750] miljoner euro, som ska nå [250–1 250] euro 2017. Avkastningen på eget kapital förväntas vara [0,5–10 %] 2014 och [5–15 %] 2017. Detta ska uppnås på följande sätt:

(65)

För det första innehåller omstruktureringsplanen ett antal åtgärder för att återhämta nettoräntemarginalen exklusive ELG-kostnader från 1,22 % 2012 till [1,5–2,25 %] 2017. Till åtgärderna hör ny utlåning på [20–30] miljarder euro från 2014 till 2017 till högre ränta, ytterligare förbättringar av prissättningen på befintliga (42) lån och en ytterligare minskning av kostnaden för inlåningsprodukter fram till 2015 (se Tabell 6). Dessutom beräknas bankens andel av tillgångar med låg avkastning (dvs. bolån med rörlig ränta och NAMA-obligationer) minska jämfört med de totala tillgångarna under omstruktureringsperioden, från [20–30 %] under 2014 till [10–20 %] under 2017 till följd av inlösen av NAMA-obligationer samt avskrivning av bolån med rörlig ränta för vilka ingen ny utlåning planeras.

Tabell 6

Bankens beräknade utveckling av genomsnittlig avkastning på tillgångar och skulder

(66)

För det andra upphör ELG-ordningen den 28 mars 2013, vilket medför en förbättring av nettoräntemarginalen efter ELG-kostnader eftersom de garantiavgifter som betalas till staten kommer att minskas. De uppgick till 0,4 miljarder euro 2012 och förväntas uppgå till endast 8 miljoner euro 2017.

(67)

För att uppnå ett hållbart rörelseresultat före avskrivningar planerar banken för det tredje en ytterligare minskning av verksamhetskostnaderna, från 1,8 miljarder euro 2012 till [1,0–1,5] miljarder euro 2015 och till [1,0–1,5] miljarder euro 2017. De två viktigaste initiativen för att uppnå denna beräknade minskning är programmet för förtidspensionering och frivillig avgång och den översyn av löner och förmåner som aviserades 2012. I detta avseende planerar banken en personalminskning på [20–40] % till 2015 respektive [20–40] % till 2017 jämfört med 2012 års nivåer, vilket ger en total minskning av antalet anställda från [2 000 till 5 000].

(68)

Avslutningsvis, och när det gäller rörelseresultat efter avskrivningar och före extraordinära poster, planerar banken en kraftig minskning av avgifterna för nedskrivningar av lån, från 2,5 miljarder euro 2012 till [0–0,5] miljarder euro 2014 och [0–0,5] miljarder euro 2017, eftersom planen bygger på antagandet att det kommer att ske en ekonomisk återhämtning i Irland. AIB förväntar sig att återhämtningen leder till en minskning av antalet nya lån som inte återbetalas. Planen innehåller även åtgärder för en mer effektiv kreditförvaltningsverksamhet, bland annat inrättandet av enheten Financial Solution Group och strategin för lösning av resterande bolåneskulder (43) (nedan kallad MARS-strategin). Syftet med åtgärderna är att öka antalet lån som återbetalas till banken och effektivisera omstruktureringen, vilket i sin tur leder till en ökning av antalet räddade lån.

(69)

Banken räknar med att kunna upprätthålla en stark kapitalbuffert under omstruktureringsperioden, genom ökade balanserade vinstmedel och minskade riskvägda tillgångar. Banken planerar att dessutom att öka och behålla sin vinst genom de åtgärder som beskrivs i skälen 65–68. De riskvägda tillgångarna beräknas minska med omkring [5–10] miljarder euro från 2013 till 2016, huvudsakligen till följd av den fortsatta inskränkningen av låneportföljen (inklusive avskrivningar, omstrukturerade osäkra lån och låneamorteringar), en ny strategi för uppskjutna skattefordringar (44) och bankens planerade genomförande av a) en intern riskklassificeringsmetod för EBS låneportfölj (nedan kallad internmetoden), och b) uppdaterade internmetoder för AIB:s låneportfölj.

(70)

De irländska myndigheterna har även lämnat uppgifter om att Irlands centralbank kommer att sänka det lägsta lagstadgade kapitalkravet (45) från 10,5 % till […] % på kort sikt, vilket kommer att öka bankens kapitalbuffert med [0–5] miljarder euro 2014, medan alla andra faktorer förblir oförändrade. Det mål på 10,5 % som den irländska centralbanken satte upp i november 2010 i samband med likviditetsöversynen kommer således inte längre vara relevant.

(71)

Med beaktande av ett lägsta krav på lagstadgat kapital på 8 % kärnprimärkapital under perioden beräknas bankens kapitalbuffert uppgå till [0–5] miljarder euro 2014 och till omkring [5–10] miljarder 2017. Med en kapitalgräns på 5,5 % (46) skulle kapitalbufferten vara [5–10] miljarder euro 2014.

(72)

Banken har dessutom villkorade kapitalinstrument (47) på 1,6 miljarder euro som kan konverteras till stamaktier vid behov. Om de villkorade kapitalinstrumenten räknas med skulle kapitalbufferten under 2014 uppgå till [5–10] miljarder euro med ett lägsta lagstadgat kapitalkrav på 8 %, och [5–10] miljarder euro med en kapitalgräns på 5,5 %.

(73)

De siffror för kärnprimärkapital som anges i skälen 71 och 72 omfattar ett lämpligt infasat avdrag för uppskjutna skattefordringar (48). Bankens redovisade uppskjutna skattefordringar på grund av underskottsavdrag uppgick till 3,9 miljarder euro den 31 december 2013.

(74)

Den 11 februari 2014 lämnade banken in ett alternativt grundscenario till kommissionen (nedan kallat det alternativa grundscenariot), som grundas på mer försiktiga antaganden jämfört med grundscenariot. De försiktigare antagandena rörde utvärderingen av riskvägda tillgångar, resultaten av bedömningen av balansräkningen (49), volymen ny utlåning, en annorlunda finansieringsmix, högre finansieringskostnader och höjda avskrivningsavgifter enligt sammanfattningen i tabell 7. De makroekonomiska antagandena är desamma som för grundscenariot enligt beskrivningen i skälen 55 och 56.

Tabell 7

Alternativt grundscenario: Huvudsakliga förändringar i antagandena jämfört med grundscenariot

(75)

Enligt dessa mer försiktiga antaganden kommer banken inte att bli lönsam igen före 2016, med en beräknad vinst efter skatt på [0–750] miljoner euro som kommer att nå [250–1 250] miljoner euro 2017. Avkastningen på eget kapital förväntas uppgå till 0,5–10] % år 2016 och [5–15] % år 2017.

(76)

Bankens kapitalbuffert beräknas uppgå till cirka [2–6] miljarder euro 2014 och [2–6] miljarder euro 2017, med ett lägsta lagstadgade kapitalkrav på 8 %. Om villkorade kapitalinstrument räknas med skulle kapitalbufferten under 2014 uppgå till [3–8] miljarder euro med ett kapitalkrav på 8 % (och [3–8] miljarder euro med en kapitalgräns på 5,5 %).

Tabell 8

Bankens ekonomiska prognoser enligt det alternativa grundscenariot

(77)

I det negativa scenario som lämnats in av banken förväntas Irlands BNP öka med 1 % 2014, 1,5 % 2015, 2,2 % 2016 och 2,2 % 2017. Sysselsättningstillväxten försenas till 2015, då den förväntas öka med 0,5 %, 1 % 2016 och 1 % 2017. Bostadspriserna beräknas stiga med 1,2 % 2014 och med 1,7 % 2015, med 1,9 % 2016 och med 1,9 % 2017. Förenade kungarikets BNP förväntas öka med 0,8 % 2014, med 1 % 2015, med 1,5 % 2016 och med 1,5 % 2017.

(78)

Det negativa scenariot bygger på mer negativa makroekonomiska antaganden både jämfört med grundscenariot och det alternativa grundscenariot. Det alternativa grundscenariot leder dock till lägre lönsamhet och en lägre kapitalbuffert jämfört med det negativa scenariot, eftersom de antaganden som ligger till grund för bankens ekonomiska prognoser för utvecklingen av verksamheten är mer negativa i det alternativa grundscenariot än i det negativa scenariot.

(79)

I det negativa scenariot beräknas bankens rörelseintäkter öka från [1–3] miljarder euro 2014 till [1–3] miljarder euro 2017. Rörelseresultatet före avskrivningar beräknas öka från [0–1] miljarder euro 2014 till [0,75–1,75] miljarder euro 2017. Banken förväntas återgå till lönsamhet [2014–2016], med en vinst före skatt på [0–750] miljoner euro.

(80)

Kostnads-/inkomstkvoten (K/I-talet) beräknas öka från [60–70] % 2014 till [45–55] % 2017.

(81)

I det negativa scenariot beräknas bankens kärnprimärkapitalkvoter uppgå till [10–20] % 2014, [10–20] % 2015, [10–20] % 2016 och [10–20] % 2017. Detta skulle ge en kapitalbuffert på [3–8] miljarder euro 2014, [3–8] miljarder euro 2015, [3–8] miljarder euro 2016 och [3–8] miljarder euro 2017, med beaktande av ett lägsta kapitalkrav på 8 %.

(82)

Banken kommer att börja återbetala det statliga stödet före omstruktureringsperioden slut. Återbetalningen kommer att ske i form av vinstutdelning eller andra medel, under förutsättning att banken har ett överskottskapital på minst 1–4 % över den lägsta lagstadgade kärnprimärkapitalkvoten (enligt fullt genomförande av Basel III) som fastställts av den irländska centralbanken den 31 december 2016. Det återbetalade beloppet kommer att motsvara överskottet över den lagstadgade lägsta kärnprimärkapitalkvoten plus 1–4 %.

(83)

För att underlätta återbetalningen kommer banken inte att vidta några åtgärder som skulle medföra ett kapitalutflöde före den […] om inte […].

(84)

Banken behåller möjligheterna att helt eller delvis omvandla NPRFC:s preferensaktier till pari fram till den 13 maj 2014 och därefter till 125 % av teckningskursen före eller som en del av ett utträde (eller delvis utträde) som uppkommer för staten med deltagande av den privata sektorn.

(85)

Banken kan i princip förfoga över statens villkorade kapitalinstrument när som helst. Irland har dock gjort åtagandet att banken inte kommer att lösa in de villkorade kapitalinstrumenten förrän efter det att resultaten av översynen av tillgångars kvalitet och stresstestet (51), som ska utföras av ECB och Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA), har offentliggjorts, och med förbehåll för myndigheternas godkännande.

(86)

De irländska myndigheterna har gjort ett antal åtaganden som banken kommer att följa under omstruktureringsperioden. Åtagandena avser följande:

(87)

Irland har åtagit sig att se till att den omstruktureringsplan som lämnades in den 28 september 2012, som sedan kompletterats, genomförs fullt ut, inbegripet de åtaganden som anges närmare i bilagan.

(88)

Den 31 maj 2010 lämnade de irländska myndigheterna in en omstruktureringsplan för EBS. Kommissionen inledde en grundlig undersökning eftersom den hyste tvivel om huruvida omstruktureringsplanen är förenlig med den inre marknaden. Kommissionen tvivlade särskilt på att

(89)

Kommissionen konstaterade att de ekonomiska prognoserna i omstruktureringsplanen var inkonsekventa och att det saknades tillräcklig information om de makroekonomiska antagandena i det negativa scenariot. Kommissionen tvivlade dessutom på de antaganden som låg till grund för beräkningarna för EBS när det gällde utvecklingen av bolån i Irland på medellång sikt. Kommissionen begärde också ytterligare klargöranden av antagandena för EBS i fråga om verksamheten på inlåningsmarknaden för större företag. Kommissionen ansåg att man i omstruktureringsplanen för EBS hade underskattat nedskrivningarna av bolån för den angivna perioden och att det saknades en grundlig analys av nedskrivningar av portföljen för kommersiella lån under avveckling. Avslutningsvis uttryckte kommissionen tvivel om beräkningen av EBS K/I-tal och kostnaden för kapitalmarknadsfinansiering på medellång sikt.

(90)

När det gäller begränsningen av stödet till vad som är absolut nödvändigt har kommissionen påpekat att den inte hade tillräcklig information för att kunna avgöra om detta krav skulle uppfyllas på grund av skillnaden mellan syftet med rekapitaliseringen och prognoserna i omstruktureringsplanen, enligt vilka EBS skulle överskrida lägsta lagstadgade kapitalkrav med stor marginal.

(91)

Slutligen uttryckte kommissionen tvivel om huruvida planens åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen var tillräckliga. Kommissionen kritiserade särskilt att den föreslagna minskningen av balansräkningen var mycket mindre än vad kommissionen normalt skulle ha förväntat sig av en bank som har fått ett så högt stödbelopp, både räknat i absoluta tal och riskvägda tillgångar.

(92)

Kommissionen mottog synpunkter från EBS, som lämnade ytterligare upplysningar till stöd för sin omstruktureringsplan. Dessutom lämnade två berörda parter synpunkter som i stort sett bekräftade kommissionens tvivel om huruvida de föreslagna åtgärderna var lämpliga för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och fördela bördorna. Irland lämnade inga synpunkter.

(93)

I juli 2011 slogs EBS ihop med AIB och blev ett fullständigt integrerat dotterbolag till banken. Till följd av detta har EBS upphört att existera som en fristående bank. Beslutet om att inleda förfarandet, där EBS behandlas som en fristående enhet, blev därför ogiltigt och kommissionen beslutade att inte fortsätta det förfarandet. Eftersom synpunkterna från EBS och de två berörda parterna avser åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen och fördelning av bördorna enligt en omstruktureringsplan som lämnats in för EBS som inte längre kommer att genomföras, är dessa synpunkter inte relevanta vad avser den omstruktureringsplan som lämnats in för banken (den sammanslagna enheten AIB/EBS). Det finns därför ingen anledning för kommissionen att undersöka dem i detta beslut. I avsnitt 5.2 i detta beslut undersöker kommissionen huruvida de stödåtgärder som ursprungligen beviljats till förmån för EBS, de åtgärder som ursprungligen beviljats AIB och dem som beviljats till förmån för banken är förenliga mot bakgrund av den omstruktureringsplan som lämnats in för banken, inklusive bankens lönsamhet, begränsning av stödet till vad som är absolut nödvändigt och lämpligheten av åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(94)

Irland godtar att åtgärderna utgör statligt stöd och anser att de är förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i fördraget, eftersom de är nödvändiga för att avhjälpa en allvarlig störning i den irländska ekonomin.

(95)

Såsom beskrivs i avsnitt 2.7 i detta beslut har Irland gjort en rad åtaganden, som beskrivs närmare i bilagan.

(96)

Kommissionen måste till att börja med bedöma om åtgärderna till förmån för stödmottagarna utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Enligt denna punkt är statligt stöd sådant stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(97)

För att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd måste följande villkor vara uppfyllda: i) åtgärden finansieras med statliga medel, ii) den ger stödmottagaren en fördel, iii) denna fördel är selektiv, och iv) åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och är utformad på ett sådant sätt att den kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd.

(98)

Kommissionen har redan fastställt i tidigare beslut (52) att de villkor som anges i artikel 107.1 i fördraget är uppfyllda för alla omstruktureringsstödåtgärder som anges i tabell 3 och att dessa åtgärder således utgör statligt stöd enligt den mening som avses i den artikeln. Kommissionen vidhåller sin ståndpunkt och konstaterar att det totala stödbeloppet för rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar har beräknats till 22,475 miljarder euro. Beloppet motsvarar rekapitaliseringar av AIB och EBS och den sammanslagna enheten på 20,775 miljarder euro och övertagande av värdeminskade tillgångar för AIB och EBS till ett belopp av 1,7 miljarder euro (preliminärt belopp). Dessutom har kommissionen beaktat garantier till förmån för AIB och EBS (53).

(99)

Kommissionen anser vidare att inlösen av preferensaktierna från 2009 (före eller efter ökningen) och att det påföljande tillskottet av samma belopp i form av stamaktier inte utgör nytt stöd. Kommissionen har redan godkänt denna åtgärd i sina beslut i ärendena N 241/09 och SA.32891 (N 553/10).

(100)

Enligt artikel 107.3 b i fördraget ska statliga stöd anses som förenliga med den inre marknaden om de ges ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”.

(101)

Med tanke på de ihållande påfrestningarna på finansmarknaderna anser kommissionen att villkoren för godkännande av statligt stöd enligt artikel 107.3 b i fördraget, trots den långsamma ekonomiska återhämtning som har observerats sedan 2013, fortfarande är uppfyllda. I juli 2013 befäste kommissionen denna ståndpunkt i sitt meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (54).

(102)

Den irländska centralbanken har redan vid tidigare tillfällen konstaterat att banken är en systemrelevant bank för Irlands finansmarknad (55). Utan strukturstödåtgärder är det möjligt att tillsynsmyndigheten hade sett sig tvungen att stänga banken eller AIB och EBS före sammanslagningen, på grund av att de hade brustit i uppfyllandet av de lägsta lagstadgade kapitalkraven.

(103)

Alla åtgärder som identifierats som statligt stöd har beviljats inom ramen för omstruktureringen av banken (den sammanslagna enheten). I omstruktureringsmeddelandet finns gällande föreskrifter för beviljandet av omstruktureringsstöd riktat till finansinstitut med anledning av den rådande krisen. Enligt omstruktureringsmeddelandet är en omstrukturering av ett finansinstitut under den rådande krisen i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget förenlig med den inre marknaden om i) den leder till att bankens lönsamhet återställs, ii) den inbegriper ett tillräckligt stort eget bidrag från stödmottagaren (bördefördelning) och det säkerställs att stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt, samt iii) tillräckliga åtgärder vidtas för att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(104)

Kommissionen har grundat sin bedömning av förenligheten på det alternativa grundscenario som föreslagits av banken, som bygger på mer försiktiga antaganden än grundscenariot.

(105)

I omstruktureringsmeddelandet slår kommissionen fast att den aktuella medlemsstaten måste lämna in en omfattande omstruktureringsplan, av vilken det framgår hur det berörda institutets långsiktiga lönsamhet utan statligt stöd ska återställas inom en rimlig tidsperiod, dock högst fem år. Enligt punkt 13 i omstruktureringsmeddelandet har långsiktig lönsamhet uppnåtts när en bank är i stånd att konkurrera på kapitalmarknaden av egen kraft, med iakttagande av relevanta rättsregler. För att banken ska kunna göra detta måste den kunna täcka alla sina kostnader och uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital, med beaktande av sin riskprofil. Enligt punkt 14 i omstruktureringsmeddelandet är det en förutsättning för långsiktig lönsamhet att allt statligt stöd antingen återbetalas på sikt, eller att ersättning erläggs till normala marknadsvillkor, så att det garanteras att allt ytterligare statligt stöd upphör.

(106)

De irländska myndigheterna har lämnat in en omstruktureringsplan som innehåller bankens strategi för att återställa lönsamheten utan ytterligare statligt stöd genom i) en ny inriktning för banken till en mindre institution som fokuseras på Irland med förbättrad finansieringsprofil, ii) förbättrad lönsamhet genom stärkt nettoräntemarginal, kostnadsminskningsåtgärder och gradvis sänkta nedskrivningsavgifter, och iii) upprätthållande av en stark kapitalbuffert.

(107)

Banken har redan genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder som ledde till en avsevärt mindre balansräkning i förhållande till nivåerna före krisen, vilka var resultatet av okontrollerad tillväxt (118 miljarder euro 2013 jämfört med 136,7 miljarder euro 2011 (56)). Minskningen uppnåddes i synnerhet genom avyttring av utlandsverksamheter, överlåtelse av ”högrisktillgångar” till NAMA och andra åtgärder för att minska skuldsättningen i fråga om tillgångar (57). Till följd av detta har bankens nuvarande exponering för fastighets- och byggsektorn minskat och förväntas minska ytterligare i relativa termer fram till slutet av omstruktureringsperioden. Kommissionen anser att den nya strategin är välbetänkt och lämplig med tanke på de förhållanden som råder efter krisen. Banken har åtagit sig att begränsa utlåningen till […] för att underbygga sin mer försiktiga affärsstrategi.

(108)

Banken förstärker också återgången till en mer konservativ traditionell bankmodell. Den kommer främst att finansiera sin låneportfölj genom kundinsättningar med en beräknad utlåning/inlåning som understiger [95–120] % i slutet av omstruktureringsperioden enligt den alternativa grundscenariot. Detta mål är resultatet av den ambitiösa planen för skuldnedsättningar som genomfördes med lyckat resultat samt relativt försiktiga antaganden om inlåningsvolymens utveckling. Kommissionen anser att det är positivt att bankens projekt enligt det alternativa grundscenariot inte är alltför beroende av kapitalmarknadsfinansiering och institutionella finansieringskällor, till exempel ECB-finansiering.

(109)

När det gäller återställande av lönsamheten innehåller planen en lämplig blandning av åtgärder. Ny utlåning kommer att beviljas till högre ränta. Dessutom kommer prissättningen på befintliga lån (utlåning och inlåning) att förbättras när så är möjligt. Tack vare dessa åtgärder, tillsammans med avskaffandet av ELG-ordningens garantiavgifter, kommer banken gradvis att kunna återställa nettoräntemarginalen.

(110)

Dessutom kommer banken tack vare sina planerade åtgärder, och då särskilt programmet för personalavgångar (58) och översynen av löner och förmåner, som syftar till att minska driftskostnaderna med [200–600] miljoner euro till 2015 jämfört med 2012 års nivåer) att kunna uppnå en mer hållbar driftkostnadsbas mot bakgrund av dess utsikter/förmåga att generera intäkter. Dessa åtgärder, i kombination med den planerade inkomstökningen, kommer att göra det enklare för banken att väsentligt förbättra sitt K/I-tal (prognosen är [45–55] % 2017 jämfört med 123 % 2012). I detta sammanhang välkomnar kommissionen Irlands åtagande om att minska bankens driftskostnader med [200–600] miljoner euro 2015 jämfört med 2012 och åtagandet att K/I-talet inte ska överstiga [45–65] % (om inte BNP-tillväxten ligger under 2 %, i vilket fall K/I-talet inte ska överstiga [50–70] %).

(111)

Enligt det alternativa grundscenariot räknar banken med gradvis minskande nedskrivningsavgifter under omstruktureringsperioden. Denna nedåtgående tendens anses vara lämplig med tanke på att i) den förväntade ekonomiska återhämtningen i Irland bör leda till en minskning av antalet nya lån som inte återbetalas, ii) den beräknade höjningen av bostadspriserna bör begränsa svårighetsgraden för bolåneförluster, och iii) bankens förstärkta kreditförvaltningsverksamhet (59) bör leda till snabbare/förbättrad återbetalning av lån och omstruktureringar av lån. I detta sammanhang välkomnar kommissionen Irlands åtagande om bankens kvalitativa och kvantitativa omstruktureringsmål för låneportföljen avseende små och medelstora företag och bolån.

(112)

Enligt det alternativa grundscenariot kommer banken inte att bli lönsam igen förrän 2016. Trots effekten av nedskrivningsavgifterna är bankens lönsamhet strukturellt sett svag till följd av den stora portföljen med befintliga tillgångar med låg avkastning (bolån med rörlig ränta och NAMA-obligationer). Till följd av detta kommer avkastningen på eget kapital att förbli låg fram till omstruktureringsperioden slut och kommer endast att nå [5–15] % 2017. Trots detta anser kommissionen att banken är på rätt väg för att nå mer konkurrenskraftiga nivåer på avkastningen på eget kapital/lönsamhet i framtiden, eftersom den nya utlåningen med högre marginaler och den ändrade prissättningen på (befintliga) lån gradvis kommer att uppväga den dämpande effekt som dessa befintliga lågavkastande tillgångar har på lönsamheten. En gradvis förbättring av lönsamheten är därför att vänta.

(113)

Avslutningsvis konstaterar kommissionen med tillfredsställelse att banken är en välkapitaliserad institution som har en bekväm kapitalbuffert fram till slutet av omstruktureringsperioden. Enligt det alternativa grundscenariot kommer banken att upprätthålla en kapitalbuffert på [2–6] miljarder euro 2017 med ett lägsta lagstadgade kapitalkrav på 8 % (och [3 – 8] miljarder euro med en tröskel på 5,5 %), vilket skulle göra att den klarar ytterligare förluster om den ekonomiska återhämtningen i Irland är lägre än prognosen. Banken har dessutom tillgång till villkorade kapitalinstrument på 1,6 miljarder euro som den kan använda för att stärka sin kapitalbas vid behov. I detta avseende har Irland gjort åtagandet att banken inte kommer att lösa in de villkorade kapitalinstrumenten förrän efter resultaten av översynen av tillgångars kvalitet och stresstestet har offentliggjorts.

(114)

Kommissionen konstaterar också att banken planerar att lösa in preferensaktierna från 2009 (60) före omstruktureringsperioden slut. Till och med den 13 maj 2014 sker inlösen till parikurs, och därefter kommer en höjning på 25 % tillämpas. Enligt planerna ska beloppet för preferensaktierna inlösas till staten, som omedelbart återinvesterar samma belopp i form av eget kapital (stamaktier) i banken. Till följd av detta kommer bankens balansräkning att förbli oförändrad. Bankens kapitalstruktur kommer emellertid att förbättras till följd av de nya Basel III-reglerna (61). Denna transaktion kommer dessutom att leda till att statens andel i banken ökar marginellt från den nuvarande nivån på 99,8 %.

(115)

De initiativ som redan genomförts av AIB (dvs. skuldsanering, kostnadsminskningar och en förbättrad finansieringsprofil), kombinerat med de åtgärder för att återställa bankens lönsamhet som planeras under omstruktureringsperioden (dvs. ny utlåning till högre priser, ny prissättning för befintliga lån och insättningar, ytterligare minskningar av personalkostnaderna samt stärkt kreditförvaltning (62)) är lämpliga med tanke på den typ av ekonomiska svårigheter som banken lider av (63).

(116)

Omstruktureringsplanen utgör därför en trovärdig och korrekt strategi för att återställa bankens lönsamhet på lång sikt. Kombinationen av de ovannämnda åtgärderna förefaller vara lämplig för att garantera bankens framtida lönsamhet utan ytterligare statligt stöd.

(117)

Bankens återgång till lönsamhet kan dock fördröjas fram till slutet av omstruktureringsperioden på grund de lågavkastande befintliga tillgångarna. Enligt det alternativa grundscenariot ligger därför bankens avkastning på eget kapital kvar på en jämförelsevis låg nivå även i slutet av omstruktureringsperioden, men visar en måttlig uppåtgående tendens.

(118)

Med beaktande av ovanstående drar kommissionen den generella slutsatsen att banken i sin omstruktureringsplan på ett övertygande sätt stakar ut vägen för att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

(119)

För att begränsa ett stöd till vad som är absolut nödvändigt, motverka snedvridningar av konkurrensen samt hindra ett överdrivet risktagande är det enligt avsnitt 3 i omstruktureringsmeddelandet nödvändigt att stödmottagaren lämnar ett tillräckligt stort eget bidrag. I meddelandet föreskrivs i detta sammanhang att i) både omstruktureringskostnader och stödbelopp ska begränsas, och att ii) ett eget bidrag av betydande storlek ska tillhandahållas.

(120)

Vidare föreskrivs i omstruktureringsmeddelandet att banken i första hand ska använda egna medel för att finansiera omstruktureringen, så att stödet kan begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Kostnaderna i samband med omstruktureringen bör inte bara bäras av staten utan även av dem som investerat i banken. Det målet ska främst uppnås genom att förluster täcks med tillgängligt kapital.

(121)

AIB:s tidigare ägare har uppnått en nästan fullständig bördefördelning. Aktieägare har försvunnit och banken ägs för närvarande av staten till 99,8 %. Kommissionen anser därför att de tidigare ägarnas bördefördelning är betydande och tillräcklig.

(122)

När det gäller innehavare av efterställda lån vidtogs en serie skuldförvaltnings-/skuldåterköpsåtgärder mellan 2009 och 2011, som har bidragit med 5,4 miljarder euro i kärnprimärkapital (återköp av kärnprimärkapital- och sekundärkapitalinstrument). För närvarande har banken endast kvar en marginell mängd efterställda fordringar (cirka 34 miljoner euro per den 31 december 2012) […]. Innehavarna av efterställda fordringar har därför bidragit på ett lämpligt sätt till omstruktureringskostnaderna.

(123)

Banken har dessutom i hög grad bidragit till att bära omstruktureringskostnaderna genom att sälja dotterbolag och intressen (64). På så vis har banken bidragit med 3,3 miljarder euro (kärnprimärkapital) för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt.

(124)

Banken betalar en fast ersättning på 10 % för villkorade kapitalinstrument och 8 % för preferensaktier (i kontanter eller genom emission av nya stamaktier som ersättning för detta). Dessutom tillämpas en höjning på 25 % på preferensaktierna om banken inte köper tillbaka dem senast den 13 maj 2014. Kommissionen ansåg att denna ersättning är lämplig, om än låg, med tanke på AIB:s/bankens krissituation (65).

(125)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det egna bidrag och den bördefördelning som presenteras i bankens omstruktureringsplan är att betrakta som lämpliga.

(126)

Enligt avsnitt 4 i omstruktureringsmeddelandet ska omstruktureringsplaner innehålla åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen. Dessa åtgärder bör vara anpassade till snedvridningen av konkurrensen på de marknader där stödmottagaren kommer att vara verksam efter omstruktureringen. I förevarande fall måste det säkerställas att eventuella nya aktörer lätt kan få tillträde till den koncentrerade irländska bankmarknaden för att öka konkurrensen.

(127)

Banken åtar sig att under perioden juli 2014–juni 2017 vidta vissa konkurrensåtgärder genom att tillhandahålla ett tjänstepaket och ett kundrörlighetsprogram till relevanta konkurrenter (66).

(128)

Syftet med tjänstepaketet är att minska kostnaderna för en konkurrents marknadsinträde eller expansion. De aktörer som utnyttjar tjänstepaketet kommer att få hjälp i form av flera stödfunktioner (t.ex. clearing, behandling av papperstransaktioner) till en stegvis ökande kostnad som tas ut av banken (kostnader som har direkt samband med tillhandahållandet av tjänsten). Då kan de vänta med beslutet om de ska investera i egen infrastruktur till ett senare skede när deras kundbas är tillräckligt stor för att absorbera de fasta kostnaderna. Dessa aktörer kommer också att få tillträde till bankens bankomatnät till en ökande kostnad och kan på så vis erbjuda nationell täckning för sina kunder.

(129)

Kundrörlighetspaketet kommer att bidra till att minska kostnaderna för nya kunder för de aktörer som utnyttjar det. Aktörerna kommer att kontakta bankens kunder, via banken, och erbjuda dem alternativa produkter för löpande konton, kreditkortsprodukter för privatpersoner, löpande konton och kreditkort för företag, bolån och lån till små och medelstora företag samt större företag. Även om det är svårt att förutsäga hur många av bankens kunder som kommer att bestämma sig för att flytta över sina bankprodukter till de aktörer som utnyttjar denna åtgärd, är denna kundstrategi mer riktad och mindre kostsam än allmänna reklamåtgärder.

(130)

De ovannämnda åtgärderna utgör en ram för att stimulera inträdet för nya aktörer på den irländska bankmarknaden och därmed minska snedvridningar av konkurrensen till följd av det stöd som banken beviljats.

(131)

Kommissionen ser positivt på Irlands åtaganden om vissa affärsbegränsningar under omstruktureringsperioden, särskilt taket för utlåning till […] i […] och […]. Förbudet mot förvärv kommer också att säkerställa att det statliga stödet inte används för att köpa upp konkurrenter, utan tjänar det avsedda ändamålet, nämligen att finansiera omstruktureringen. Banken kommer dessutom att följa beteendemässiga åtaganden i form av ett förbud mot reklam och sponsring (67).

(132)

I avsnitt 5 i omstruktureringsmeddelandet föreskrivs att detaljerade regelbundna rapporter görs tillgängliga för kommissionen så att den kan kontrollera att omstruktureringsplanen genomförs på ett korrekt sätt.

(133)

En övervakningsförvaltare ska utses som kommer att lämna regelbundna rapporter till kommissionen om bankens genomförande av omstruktureringsplanen och om den respekterar åtagandena.

(134)

Med hänsyn till åtagandena, de omfattande omstruktureringsåtgärder som redan genomförts av banken och med tanke på att det egna bidraget och bördefördelningen är lämpliga enligt vad som anges ovan, anser kommissionen att det finns tillräckliga garantier för att begränsa eventuella snedvridningar av konkurrensen till följd av det omfattande stödet till AIB och EBS både före och efter sammanslagningen.

(135)

Åtgärderna a till o i tabell 3 anses utgöra omstruktureringsstöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Mot bakgrund av de åtaganden som gjorts av Irland drar kommissionen slutsatsen att bankens omstruktureringsplan är förenlig med omstruktureringsmeddelandet, att omstruktureringsstödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt och att snedvridningen av konkurrensen hanteras på ett lämpligt sätt. Omstruktureringsstödet bör följaktligen anses förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget.