Bryssel den 20.12.2024

COM(2024) 594 final

2024/0329(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om partiellt upphävande av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (förenklingsavtalet) 1 , trädde i kraft den 1 mars 2011. Syftet med förenklingsavtalet är att ömsesidigt förenkla utfärdandet av viseringar för planerade vistelser på högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod för unionsmedborgare och georgiska medborgare. Önskan att underlätta de mellanfolkliga kontakterna som en viktig förutsättning för en stabil utveckling av ekonomiska, humanitära, kulturella, vetenskapliga och andra band mellan Europiska unionen och Georgien betonas i ingressen till förenklingsavtalet.

I artikel 14.5 i förenklingsavtalet anges att ”var och en av parterna får helt eller delvis upphäva detta avtal av skäl som rör den allmänna ordningen, skyddet av nationell säkerhet eller skyddet av folkhälsan. Beslutet om detta ska anmälas till den andra parten senast 48 timmar innan det träder i kraft. Den part som har avbrutit tillämpningen av avtalet ska omedelbart underrätta den andra parten när skälen för avbrytandet inte längre föreligger.”

I ingressen till förenklingsavtalet bekräftades avsikten att på längre sikt inrätta ett viseringsfritt system för medborgare i Georgien och unionen, förutsatt att alla villkor för en välhanterad och säker rörlighet är uppfyllda. Mot denna bakgrund inleddes dialogen mellan EU och Georgien om viseringsliberalisering i juni 2012. I februari 2013 lade Europeiska kommissionen fram en handlingsplan för viseringsliberalisering (handlingsplanen) för den georgiska regeringen. Handlingsplanen var strukturerad kring fyra ”huvudområden”, nämligen dokumentsäkerhet och biometri (område I), migration och en integrerad gränsförvaltning, inklusive asyl (område II), allmän ordning och säkerhet (område III) samt yttre förbindelser och grundläggande rättigheter (område IV). I handlingsplanen fastställs ett antal preciserade riktmärken för vart och ett av dessa fyra områden med tekniskt relevanta ärenden. Syftet är att anta en rättslig, politisk och institutionell ram (fas 1) samt att säkerställa att den genomförs på ett effektivt och hållbart sätt (fas 2).

Sedan dialogen mellan EU och Georgien om viseringsliberalisering inleddes har Europeiska kommissionen antagit fyra rapporter 2 till Europaparlamentet och rådet om Georgiens framsteg med att uppfylla de riktmärken som identifierats för de fyra områdena i de första och andra faserna i handlingsplanen. I den fjärde och sista lägesrapporten som antogs den 18 december 2015 ansåg kommissionen att Georgien hade gjort nödvändiga framsteg och vidtagit alla nödvändiga reformer för att säkerställa att de återstående riktmärkena skulle uppnås på ett effektivt och hållbart sätt. På grundval av denna bedömning lade kommissionen den 9 mars 2016 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 för att bevilja undantag från viseringskravet för georgiska medborgare. Förslaget antogs och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/372 av den 1 mars 2017 3 flyttades Georgien från bilaga I till förordning (EG) nr 539/2001 4 till bilaga II till den förordningen. Undantag beviljades från kravet på visering vid passage av medlemsstaternas yttre gränser för vistelser på högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod för alla georgiska medborgare som innehar biometriska pass som utfärdats i enlighet med Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) standarder.

I enlighet med artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 5 , som ersatte förordning (EG) nr 539/2001, har kommissionen övervakat Georgiens fortsatta efterlevnad av kraven för viseringsliberalisering och lagt fram relevanta bedömningar och rekommendationer i sin årsrapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar.

Såsom anges i kommissionens 7:e rapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar 6 antog Georgien 2024 lagstiftning vars genomförande undergräver de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det rör sig om en lag om insyn i utländskt inflytande, som antogs i maj 2024, och ett lagstiftningspaket om familjevärden och skydd av minderåriga, som antogs i september 2024.  Lagen om insyn i utländskt inflytande antogs trots ett kritiskt yttrande från Venedigkommissionen 7 och trots EU:s upprepade uppmaningar att upphäva lagen. Lagen undergräver föreningsfriheten och yttrandefriheten, rätten till privatliv, rätten att delta i offentliga angelägenheter samt förbudet mot diskriminering. Svårhanterliga rapporteringskrav och omfattande befogenheter som justitieministeriet får för att kontrollera civilsamhälle och mediaorganisationer ökar risken för selektiv och godtycklig tillämpning.

Europeiska rådet betonade i sina slutsatser av den 27 juni 2024 att den antagna lagen utgör en tillbakagång för minst tre av de nio stegen i kommissionens rekommendation för status som kandidatland (angående desinformation, polarisering, grundläggande rättigheter och deltagande av civilsamhällets organisationer). Europeiska rådet drog slutsatsen att de georgiska myndigheternas agerande äventyrar Georgiens väg mot EU och i praktiken gör att anslutningsprocessen avbryts.

”Lagen om familjevärderingar och skydd av minderåriga” och 18 ändringar av befintliga lagar antogs utan föregående offentliga samråd eller någon noggrann analys av förenligheten med europeiska och internationella standarder. Lagstiftningspaketet, som undertecknades som lag den 3 oktober, undergräver det georgiska folkets grundläggande rättigheter och ökar stigmatiseringen och diskrimineringen. Till följd av lagstiftningsarbetet och den fortsatta förekomsten av homofobisk hatpropaganda möter homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (hbtqi) i Georgien en växande fientlighet och stigmatisering.

2024–2026 års georgiska åtgärdsplan för att genomföra strategin för mänskliga rättigheter antogs efter en begränsad samrådsprocess, och innehåller inte några bestämmelser angående hbtqi-personer och skydd för privatlivet. Åtgärdsplanen handlar delvis om religions- eller trosfrihet. Fortfarande är det betydande luckor kvar att åtgärda i den strategiska ramen vad gäller skydd för minoriteters rättigheter, inklusive representation av minoriteter. Åtgärdsplanen har ännu inte börjat genomföras, och det har inte definierats tydligt hur dess genomförande ska övervakas.  

Europeiska rådet bekräftade på nytt i sina slutsatser från den 17 oktober 2024 att Georgiens anslutningsprocess har stoppats, och uppmanade de georgiska myndigheterna att anta demokratiska, omfattande och hållbara reformer, i enlighet med grundprinciperna för integrering i EU.

I slutsatserna till 2024 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik 8 av den 30 oktober 2024 bedömde Europeiska kommissionen att Georgiens framsteg vad gäller genomförandet av de nio steg som fastställdes i 2023 års meddelande om utvidgningen varit obetydliga, med tillbakagång inom rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrandefriheten.

Efter att de georgiska myndigheterna den 28 november tillkännagav sin avsikt att inte gå vidare med arbetet för att inleda förhandlingar med EU förrän 2028 (nästa parlamentsval) och att man fram till dess inte skulle avsätta några budgetmedel för ändamålet, bröt massprotester ut i många georgiska städer. Många rapporter, bland annat från Georgiens offentliga försvarare, hänvisar till myndigheternas avsiktliga användning av oproportionerligt våld och våldsamma metoder samt godtyckliga gripanden, som skulle kunna utgöra tortyr och andra former av misshandel. Enligt uppgift tillgrep myndigheterna grovt våld, godtyckliga gripanden och misshandel av demonstranter, politiker och journalister för att hejda protesterna. Hittills har inga poliser eller medlemmar i informella våldsamma grupper ställts till svars för sina handlingar.

Kväsningen av fredliga protester fördömdes i ett uttalande av den höga representanten/vice ordföranden och kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning den 1 december 2024. Även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och Europarådet uppmanade de georgiska myndigheterna att respektera internationella människorättsnormer. I sina uttalanden erinrade de om staters skyldigheter att främja en gynnsam miljö för utövandet av rätten till fredliga sammankomster utan diskriminering och om att all användning av våld av säkerhetspersonal måste förbli ett undantag och följa principerna om laglighet, nödvändighet, proportionalitet, försiktighet och icke-diskriminering.

De åtgärder som vidtagits av de georgiska myndigheterna strider därför mot EU:s värden och undergräver de goda förbindelserna mellan EU och Georgien.

Kommissionens 7:e rapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar belyste de åtgärder som Georgien snarast måste vidta för att bemöta kommissionens farhågor och noterade att det pågår diskussioner om en eventuell aktivering av upphävandemekanismen för viseringar för vissa kategorier av personer.

För att skydda den allmänna ordningen i medlemsstaterna och i unionen är det lämpligt och proportionerligt att medlemsstaterna kräver visering av georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass och reser till Europeiska unionen, eftersom dessa personer företräder intressen som strider mot dem som ledde till att unionen ingick avtalet om förenklade förfaranden.

I detta sammanhang anser kommissionen att det lämpligaste och mest proportionella steget är att tillfälligt upphäva vissa artiklar i avtalet om förenklade viseringsförfaranden som föreskriver förenklingar för vissa specifika kategorier av sökande, utan att i detta skede aktivera den upphävandemekanism som fastställs i artikel 8 i förordning (EU) 2018/1806.

De kategorier av sökande för vilka de relevanta bestämmelserna i avtalet om förenklade viseringsförfaranden bör upphävas är följande:

–Medlemmar i officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan riktad till Georgien, ska delta i officiella möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom en av medlemsstaternas territorium,

–ledamöter av Georgiens nationella och regionala regeringar och parlament, Georgiens författningsdomstol och högsta domstol.

–georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass utfärdade av Georgien.

Tillämpningen av följande artiklar i avtalet om förenklat utfärdande av viseringar bör därför tillfälligt upphävas för dessa grupper av sökande: artikel 4.1 b om ”Dokument som styrker syftet med resan”, artikel 5.1 b och c, 5.2 a och 5.3 om ”Utfärdande av viseringar för flera inresor”, artikel 6.1 och 6.3 c och f om ”Avgifter för handläggning av viseringsansökningar”, artikel 7 om ”Ansökningsfrister för viseringar” samt artikel 10.1 om ”Diplomatpass”.

När rådets beslut träder i kraft kommer de särskilda regler som föreskrivs i dessa bestämmelser att upphöra att gälla. Övriga artiklar i avtalet upphävs inte.

Eftersom Georgien förtecknas i bilaga II till förordning (EU) 2018/1806 och alla georgiska medborgare därför omfattas av det undantag från viseringskravet som följer av EU:s sekundärlagstiftning, bör det partiella upphävandet av avtalet om förenklade viseringsförfaranden åtföljas av åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6.1 a i den förordningen.

I artikel 6.1 a i förordning (EU) 2018/1806 fastställs att medlemsstaterna får föreskriva undantag från undantagandet från viseringskravet för innehavare av diplomatpass, tjänstepass eller särskilda pass. När rådets beslut väl har trätt i kraft bör medlemsstaterna därför, i enlighet med principen om lojalt samarbete, vidta nödvändiga åtgärder i sina interna ordningar för att tillämpa viseringskrav för innehavare av diplomatpass, tjänstepass och särskilda pass som utfärdats av Georgien och underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om dessa åtgärder i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EU) 2018/1806. Kommissionen kommer att utfärda riktlinjer där medlemsstaterna uppmanas att vidta dessa åtgärder.

Till följd av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i enlighet med artikel 6.1 a i förordning (EU) 2018/1806 kommer de allmänna reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) 9 att gälla för de berörda personerna.

Detta beslut skulle inte ha någon negativ inverkan på direkta personkontakter, eftersom georgiska medborgare som innehar vanliga pass kommer att fortsätta att omfattas av undantaget från viseringskravet när de reser till EU för kortare vistelser.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är förenligt med och kompletterar förordning (EU) 2018/1806, som förtecknar Georgien bland de länder vars medborgare är undantagna från viseringskravet, men ger medlemsstaterna möjlighet att föreskriva undantag från detta undantag när det gäller innehavare av diplomatpass, tjänstepass eller särskilda pass.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta initiativ är förenligt med EU:s yttre förbindelser (inbegripet hänsyn till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter) och med EU:s utvidgningspolicy, när det gäller viseringsfria tredjeländer med utsikter till EU-medlemskap.

Detta initiativ är förenligt med EU:s migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetspolitik, eftersom det syftar till att hantera säkerhetsrisker och risker för irreguljär migration i Schengenområdet.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för detta förslag är artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den materiella rättsliga grunden är artikel 77.2 a i EUF-fördraget.

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör det partiella upphävandet av tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet om förenklade förfaranden och omfattas därför av den gemensamma viseringspolitiken.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 77.2 a i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Ej tillämpligt

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, nämligen att upphäva EU:s och dess medlemsstaters skyldighet att bevilja vissa förenklade förfaranden för georgiska tjänstemän och innehavare av diplomatpass som utfärdats av Georgien, och göra det möjligt för medlemsstaterna att utnyttja möjligheten att återinföra viseringskrav för innehavare av diplomatpass som utfärdats av Georgien.

•Val av instrument

Målen med detta förslag kan endast uppnås genom en rättsakt som tillfälligt upphäver tillämpningen av avtalet om förenklade viseringsförfaranden. Därför behövs ett rådsbeslut om att tillfälligt upphäva avtalet om förenklade viseringsförfaranden.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter

Georgiens demokratiska tillbakagång, inbegripet antagandet av lagen om insyn i utländskt inflytande i maj 2024 och antagandet av lagstiftningspaketet om familjevärden och skydd av minderåriga i september 2024, liksom genomförandet av parlamentsvalet i oktober 2024 och det våldsamma kväsandet av protesterna i december 2024, har diskuterats flera gånger i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i rådet (utrikes frågor). Den 16 december 2024 diskuterade rådet (utrikes frågor) EU:s svar på den senaste utvecklingen i Georgien, bland annat regeringens tillkännagivande om sin avsikt att inte inleda anslutningsförhandlingar förrän 2028, de efterföljande massprotesterna och det ökande våldet mot demonstranter, medier och den politiska oppositionen. Den höga representanten betonade att EU har nedgraderat de politiska kontakterna och minskat sådant bistånd som direkt gynnar de georgiska myndigheterna, och meddelade att man kommit överens om att uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag om att återinföra viseringskrav för innehavare av georgiska diplomatpass.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Förslaget har inga negativa konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I enlighet med fördragen ankommer det på kommissionen att säkerställa att den anmälan som föreskrivs i artikel 14.5 i förenklingsavtalet lämnas på unionens vägnar, i syfte att uttrycka dess samtycke till att partiellt upphäva förenklingsavtalet.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 i förslaget föreskrivs att tillämpningen av vissa av avtalets bestämmelser som rör förenklade förfaranden för vissa kategorier av georgiska medborgare som inom ramen för sin tjänsteutövning ansöker om visering för kortare vistelse, nämligen medlemmar av georgiska officiella delegationer och ledamöter av Georgiens nationella och regionala regeringar och parlament, Georgiens författningsdomstol och högsta domstol samt georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass, bör upphävas tillfälligt. Dessa bestämmelser rör artikel 4.1 b om ”Dokument som styrker syftet med resan”, artikel 5.1 b och c, 5.2 a och 5.3 om ”Utfärdande av viseringar för flera inresor”, artikel 6.1 och 6.3 c och f om ”Avgifter för handläggning av viseringsansökningar”, artikel 7 om ”Längd på handläggningen av viseringsansökningar” samt artikel 10.1 om ”Diplomatpass”.

När riktlinjerna har antagits kommer kommissionen att anta riktlinjer för genomförandet av detta beslut och för de kompletterande åtgärder som medlemsstaterna bör vidta i enlighet med artikel 6.1 a i förordning (EU) 2018/1806.

2024/0329 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om partiellt upphävande av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 a och 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (förenklingsavtalet), trädde i kraft den 1 mars 2011.

(2)Syftet med förenklingsavtalet är att ömsesidigt förenkla utfärdandet av viseringar för planerade vistelser på högst 90 dagar under en 180‑dagarsperiod för unionsmedborgare och georgiska medborgare. Förenklingsavtalet bidrar till att stärka de mellanfolkliga kontakterna och främja gemensamma värderingar, inbegripet respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

(3)Enligt artikel 14.5 i förenklingsavtalet har var och en av parterna rätt att helt eller delvis upphäva förenklingsavtalet av skäl som rör allmän ordning, skydd av nationell säkerhet eller skydd av folkhälsan. Beslutet om upphävande ska anmälas till den andra parten senast 48 timmar innan det träder i kraft. Den part som upphäver tillämpningen av förenklingsavtalet ska så snart skälen för upphävandet inte längre är tillämpliga omedelbart informera den andra parten om detta.

(4)Georgien antog 2024 en lag om insyn i utländskt inflytande och ett lagstiftningspaket om familjevärden och skydd av minderåriga. Denna lagstiftning undergräver det georgiska folkets grundläggande rättigheter, däribland förenings- och yttrandefriheten, rätten till privatliv och rätten att delta i offentliga angelägenheter, och ökar stigmatisering och diskriminering.

(5)Europeiska rådet underströk i sina slutsatser av den 27 juni 2024 att lagen om insyn i utländskt inflytande innebär en tillbakagång i förhållande till de steg som anges i kommissionens rekommendation om status som kandidatland och uppmanade Georgiens myndigheter att klargöra sina avsikter genom att upphöra med det nuvarande handlande som äventyrar Georgiens väg mot Europeiska unionen och de facto får anslutningsprocessen att gå i stå. I sina slutsatser av den 17 oktober 2024 bekräftade Europeiska rådet att ett sådant tillvägagångssätt äventyrar Georgiens väg mot Europa och de facto stoppar anslutningsprocessen, och uppmanade Georgien att anta demokratiska, övergripande och hållbara reformer i linje med de grundläggande principerna för den europeiska integrationen.

(6)Den 28 november 2024 meddelade de georgiska myndigheterna att de inte hade för avsikt att inleda anslutningsförhandlingar med Europeiska unionen förrän 2028. Detta tillkännagivande ledde till massprotester i många georgiska städer, på vilka de georgiska myndigheterna reagerade med oproportionerligt våld och våldsamma metoder samt godtyckliga gripanden och misshandel av demonstranter, politiker och journalister.

(7)Åtgärderna från Georgiens sida strider både mot de grundläggande principer som förenklingsavtalet bygger på och mot unionens och dess medlemsstaters intressen. Dessa åtgärder respekterar i synnerhet inte mänskliga rättigheter och demokratiska principer och strider därmed mot unionens värden och hindrar en stadig utveckling av ekonomiska, humanitära, kulturella, vetenskapliga och andra band mellan unionen och Georgien.

(8)Mot denna bakgrund belyste kommissionens 7:e rapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar 10 de åtgärder som Georgien snarast måste vidta för att bemöta kommissionens farhågor och noterade att det pågår diskussioner om en eventuell aktivering av upphävandemekanismen för viseringar för vissa kategorier av personer.

(9)För att skydda den allmänna ordningen i medlemsstaterna och i unionen är det lämpligt och proportionerligt att medlemsstaterna kräver visering av georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass och reser till Europeiska unionen, eftersom dessa personer företräder intressen som strider mot dem som ledde till att unionen ingick avtalet om förenklade förfaranden. Tillämpningen av vissa bestämmelser i förenklingsavtalet vilka ger möjlighet att införa undantag för georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass och förenklade förfaranden för vissa kategorier av georgiska medborgare som inom ramen för sin tjänsteutövning ansöker om visering för kortare vistelse, nämligen medlemmar av georgiska officiella delegationer och ledamöter av Georgiens nationella och regionala regeringar och parlament, Georgiens författningsdomstol och högsta domstol, bör därför tillfälligt upphävas.

(10)Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG 11 ; Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(11)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(12)Med hänsyn till den allvarliga situationen i Georgien bör detta beslut träda i kraft så snart som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningen av följande bestämmelser i avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar upphävs:

(a)Artikel 4.1 b, vad gäller medlemmar i Georgiens officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan riktad till Georgien, ska delta i officiella möten, konsultationer, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom en av medlemsstaternas territorium.

(b)Artikel 5.1 b, vad gäller medlemmar av Georgiens nationella och regionala regeringar, Georgiens författningsdomstol och Georgiens högsta domstol.

(c)Artikel 5.1 c, vad gäller permanenta medlemmar av Georgiens officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan riktad till Georgien, ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom medlemsstaternas territorium.

(d)Artikel 5.2 a, vad gäller medlemmar i Georgiens officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan, ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom medlemsstaternas territorium.

(e)Artikel 5.3, vad gäller de kategorier som avses i artikel 5.2 a.

(f)Artikel 6.3 c och f, vad gäller medlemmar av Georgiens nationella och regionala regeringar, Georgiens författningsdomstol och Georgiens högsta domstol som, efter en officiell inbjudan riktad till Georgien, ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom medlemsstaternas territorium.

(g)Artikel 10.1, vad gäller georgiska medborgare som innehar giltiga diplomatpass utfärdade av Georgien.

(h)Artikel 6.1, vad gäller avgifter för handläggning av viseringsansökningar för de kategorier av medborgare och personer som avses i artikel 6.3 c och f samt artikel 10.1.

(i)Artikel 7, vad gäller de kategorier av medborgare och personer som avses i artikel 6.3 c och f samt artikel 10.1.

Artikel 2 

Detta beslut träder i kraft den andra dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    EUT L 52, 25.2.2011, s. 34.
(2)    COM(2013) 808 final, COM(2014) 681 final, COM(2015) 199 final, COM(2015) 684 final.
(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/372 av den 1 mars 2017 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Georgien) (EUT L 61, 8.3.2017, s. 7).
(4)    Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 81, 21.3.2001, s. 1).
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (kodifiering) (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).
(6)    COM(2024) 571 final.
(7)    Brådskande yttrande om lagen om insyn i utländskt inflytande, utfärdat av Venedigkommissionen den 21 maj 2024.
(8)    COM(2024) 690 final.
(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).
(10)    COM(2024) 571 final.
(11)    Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dec/2002/192/oj ).