European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

L-serien


2026/1203

9.6.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1203

av den 8 juni 2026

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten, utvidgad till att även omfatta import till offshoreanläggningar, import som avsänds från Konungariket Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt import som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Arabrepubliken Egypten (Egypten) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 (3) införde kommissionen slutgiltiga utjämningstullar på import av glasfibermaterial och ändrade nivån på de antidumpningstullar som införts genom genomförandeförordning (EU) 2020/492.

(3)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/806 (4) utvidgade kommissionen antidumpningstullarna och utjämningstullarna till att omfatta glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten som förs till en konstgjord ö, en fast eller flytande installation eller någon annan struktur på en medlemsstats kontinentalsockel eller i en exklusiv ekonomisk zon som deklarerats av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos).

(4)

Efter en första undersökning om kringgående av åtgärder utvidgade kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2022/302 (5) och (EU) 2022/301 (6), antidumpningstullarna och utjämningstullarna på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina till att även omfatta import av glasfibermaterial som avsänds från Konungariket Marocko (Marocko), oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte.

(5)

Efter en ny absorptionsundersökning ändrade kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1233 (7), nivån på antidumpningstullarna på import av glasfibermaterial med ursprung i Egypten.

(6)

Efter en andra undersökning om kringgående utvidgade kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2022/1477 (8) och (EU) 2022/1478 (9), antidumpningstullarna och utjämningstullarna till att omfatta import av glasfibermaterial som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, med undantag för import som exporteras av vissa särskilda turkiska företag.

(7)

Efter en partiell interimsöversyn lades genom kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2023/2169 (10) och (EU) 2023/2158 (11) ytterligare en turkisk exporterande producent till i undantagsförteckningen i genomförandeförordning (EU) 2022/1477 respektive genomförandeförordning (EU) 2022/1478.

(8)

Beträffande företag i Kina varierar de antidumpningstullar som för närvarande är i kraft mellan 34,0 % och 69,0 %.

(9)

Beträffande företag i Egypten uppgår de antidumpningstullar som för närvarande är i kraft till 33,1 % för samtliga exporterande producenter.

1.2   Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(10)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (12) mottog kommissionen en begäran om översyn (eller begäran) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(11)

Begäran om översyn ingavs den 3 januari 2025 av Tech-Fab Europe e.V. (sökanden) på unionsindustrins vägnar för glasfibermaterial, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och att skadan för unionsindustrin åter skulle uppstå.

1.3   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(12)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång. Den 3 april 2025 inleddes en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (13) (tillkännagivandet om inledande).

(13)

Den 13 juni 2025 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång (14) av de antisubventionsåtgärder som tillämpades på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten.

1.4   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(14)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattar perioden 1 januari 2024–31 december 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt och/eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.5   Berörda parter

(15)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade även sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, kända producenter i Kina och Egypten, kända importörer, distributörer och användare om att översynen vid giltighetstidens utgång skulle inledas och bjöd in dem att delta.

(16)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6   Synpunkter på inledandet

(17)

De egyptiska myndigheterna hävdade att undersökningen inte borde ha inletts och gjorde gällande att det fanns brister i den icke-konfidentiella versionen av begäran om översyn samt att det saknades tillräcklig bevisning avseende dumpning, skada och orsakssamband.

(18)

För det första hävdade de egyptiska myndigheterna att påståendet att begäran om översyn stöddes av producenter som representerade över 50 % av unionens produktion inte kunde verifieras eftersom produktions- och försäljningsvolymer i den icke-konfidentiella versionen av begäran om översyn endast hade redovisats som index.

(19)

Kommissionen höll inte med om detta påstående eftersom den hade genomfört en prövning av representativiteten före inledandet. För detta ändamål kontaktades samtliga unionsproducenter som nämndes i begäran om översyn och som i övrigt var kända för kommissionen före inledandet, och de beaktades vid beräkningen av sökandens representativitet.

(20)

I detta sammanhang inkom elva unionsproducenter med svar om representativitet. I den offentliga versionen av deras svar om representativitet angav samtliga att de stödde inledandet. Dessa offentliga versioner av svaren om representativitet innehöll också produktionsvolymer för var och en av dessa unionsproducenter, vanligtvis uttryckta som intervall, vilket gjorde det möjligt att få en rimlig uppfattning om deras relativa storlek.

(21)

I den notering om representativitet som offentliggjordes i den öppna akten den 27 mars 2025 (15) angavs den uppskattade totala unionsproduktionen av den produkt som översynen gällde på grundval av dessa svar om representativitet. De egyptiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på denna notering. På grundval av denna information kunde det med rimlighet konstateras att unionsproducenterna hade representativitet. Påståendet avvisades därför.

(22)

För det andra gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att sökanden borde ha använt antingen de inhemska priserna i Egypten eller exportpriserna till tredjeländer i stället för att konstruera normalvärdet. De egyptiska myndigheterna tillade att normalvärdet under alla omständigheter hade konstruerats i strid med artiklarna 2.2 och 2.2.1.1 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 (antidumpningsavtalet). Enligt de egyptiska myndigheterna baserade sig sökanden på unionsproducenternas förbrukningskvoter och uppgifter från offentliga källor när man uppskattade centrala kostnadselement (inklusive kostnader för råvaror, arbetskraft och elektricitet). Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler hämtades också från offentligt tillgängliga uppgifter om företag i tredjeländer. De egyptiska myndigheterna gjorde gällande att faktiska kostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst för egyptiska producenter i stället borde ha använts.

(23)

Som ytterligare en invändning anförde de egyptiska myndigheterna att sökanden hade använt bristfälliga uppgifter om exportpriser, vilket ledde till en orättvis jämförelse mellan det konstruerade normalvärdet och exportpriserna. De egyptiska myndigheterna ifrågasatte också att sökanden använde en rad olika offentligt tillgängliga uppgifter (såsom Eurostat, Global Trade Atlas (GTA) och prisuppgifter från marknadsanalys), vilka justerats på ett felaktigt sätt, för att göra flera beräkningar av dumpningsmarginalernas omfattning. De egyptiska myndigheterna gjorde gällande att sökanden därigenom överskattade dumpningsmarginalerna i sin begäran om översyn.

(24)

Som en inledande punkt framhöll kommissionen att den bevisning som krävs för en begäran om översyn enligt artikel 11 i grundförordningen (dvs. ”tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds”) tydliggör att mängden och kvaliteten på uppgifterna i begäran om översyn inte är desamma som de som kommissionen grundar sina undersökningsresultat på i slutet av en undersökning. En begäran om översyn måste innehålla tillräcklig bevisning om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada som rimligen står till sökandens förfogande.

(25)

I det föreliggande ärendet har kommissionens analys av den bevisning som sökanden lagt fram, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, visat att begäran om översyn innehöll tillräcklig bevisning rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada, liksom rörande ett orsakssamband mellan den påstått dumpade importen och den påstådda skadan, för att förfarandet skulle inledas.

(26)

När det gäller försäljningspriser, produktionskostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinstnivåer för exporterande producenter av glasfibermaterial i Kina och Egypten påpekade kommissionen att sökanden faktiskt uppfyllde de beviskrav som gäller i skedet för begäran om översyn. Denna exakta information är inte tillgänglig för sökanden. Det var därför nödvändigt att uppskatta dumpningsmarginalerna på grundval av ett konstruerat normalvärde. Vid konstruktionen av normalvärdet baserade sig sökanden på flera verifierbara och offentligt tillgängliga internationella referensvärden för att visa att dumpning förekommer enligt flera scenarier.

(27)

Detsamma gäller sökandens användning av internationell handelsstatistik för att fastställa exportpriset, eftersom sådan statistik utgör den mest tillförlitliga informationskällan för exportpriser och den enligt kommissionens bedömning hade justerats på ett rimligt sätt för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan försäljningspriser och normalvärde. Dessa påståenden avvisades därför.

(28)

För det tredje gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att det saknades tillräcklig bevisning om sannolikheten för fortsatt dumpning för att inleda översynen. Begäran om översyn visade att egyptisk export till unionen hade en låg marknadsandel, samtidigt som exportpriserna ökade under skadeundersökningsperioden. Dessutom hävdade de egyptiska myndigheterna att det inte fanns någon bevisning för underprissättning eller dumpning, eller för att den egyptiska exporten skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla. De egyptiska myndigheterna betonade vidare att tidigare dumpningspraxis inte utgör en motivering för att fortsätta åtgärderna.

(29)

Kommissionen höll inte heller med om påståendet att det saknades tillräcklig bevisning om sannolikheten för fortsatt dumpning. Det är felaktigt att hävda att tidigare dumpningspraxis var den faktor som ansågs uppfylla kravet på tillräcklig bevisning. Såsom anges i skälen 24 och 25 ovan uppfyllde sökanden det rättsliga kravet för inledande genom att, med stöd av flera offentligt tillgängliga referensvärden, visa att dumpningen fortsatte. Kommissionen ansåg att den bevisning i begäran om översyn som visade fortsatt dumpning rimligen stod till sökandens förfogande och var tillräcklig för att motivera inledandet av undersökningen. Påståendet avvisades därför.

(30)

För det fjärde gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att den bakomliggande orsaken till begäran var protektionism snarare än att undanröja den påstådda dumpningen och skadan. Utöver att denna orsak inte utgör ett relevant rättsligt kriterium lade de egyptiska myndigheterna emellertid inte fram någon bevisning till stöd för detta påstående. Kommissionen fann att begäran innehöll tillräcklig prima facie-bevisning av dumpning, skada och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada. Påståendet avvisades därför.

(31)

För det femte gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att sökanden på ett otillbörligt sätt kopplade egyptisk export till kringgående- och absorptionspraxis som påstods vara hänförliga till Kina.

(32)

Begäran hänvisade emellertid uttryckligen till de relevanta förordningarna om kringgående och absorption, där beteendet hos kinesiska respektive egyptiska exportörer analyserades var för sig. Dessutom hade, i motsats till vad de egyptiska myndigheterna hävdade, ingen absorptionspraxis hänförts till Kina. I stället konstaterades att egyptiska exporterande producenter absorberade tullar, vilket fastställts i genomförandeförordning (EU) 2022/1233 (se avsnitt 1.1). Påståendet avvisades därför.

(33)

För det sjätte gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att offentliga uttalanden från kinesiska exporterande producenter om sina strategier på ett otillbörligt sätt hade påverkat bedömningen av den egyptiska exporten. De egyptiska myndigheterna lyckades emellertid inte visa att sökanden hade sammanblandat beteendet hos exportörer från de två länderna. Påståendet avvisades därför.

(34)

För det sjunde gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att skadeanalysen i begäran var bristfällig eftersom den inte behandlade alla skadeindikatorer – särskilt räntabilitet, förmåga att anskaffa kapital och löner.

(35)

Kommissionen påpekade att artikel 5 i grundförordningen inte kräver att alla skadefaktorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen analyseras i en begäran om översyn eller visar på en försämring för att det ska finnas tillräcklig bevisning för väsentlig skada. I artikel 5.2 i grundförordningen fastställs uttryckligen att begäran om översyn ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5 i grundförordningen. Dessutom innehöll begäran en bedömning av lönsamheten, som är nära kopplad till räntabilitet och förmågan att anskaffa kapital. Påståendet avvisades därför.

(36)

För det åttonde gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att importen från Egypten var obetydlig och stabil under skadeundersökningsperioden i begäran om översyn och därför inte kunde ha orsakat väsentlig skada. De egyptiska myndigheterna hävdade också att unionsindustrins svårigheter var strukturella (t.ex. konkurrens inom vindenergisektorn, import från andra länder, marknadsmättnad och globala förändringar i utbudet) och självförvållade. Vidare gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att begäran var bristfällig eftersom den inte särskilde verkan av importen från Egypten från andra skadefaktorer.

(37)

Kommissionen påpekade att det i begäran erkändes att importen från Egypten utgjorde en liten andel av förbrukningen i unionen under översynsperioden. Detta är inte ovanligt vid översyner vid giltighetstidens utgång, där åtgärderna kan påverka importen. Den avgörande frågan i sådana fall är den potentiella effekten om åtgärderna upphävs, inte situationen under skadeundersökningsperioden. Förekomsten av andra skadefaktorer än importen från Egypten utesluter inte automatiskt att denna import kan ha en väsentlig inverkan. Även om importen från Egypten inte skulle ha haft någon skadlig verkan under skadeundersökningsperioden – ett påstående som de egyptiska myndigheterna inte styrkte – påverkar detta inte slutsatsen att skadan kan återkomma om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. De egyptiska myndigheterna lade inte heller fram någon bevisning för att den skada som unionsindustrin lidit var självförvållad. Dessa påståenden avvisades därför.

(38)

För det nionde gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att påståendet i begäran om översyn – att egyptisk export skulle omdirigeras till unionen om åtgärderna upphävdes – var spekulativt och saknade stöd.

(39)

Kommissionens analys, som grundades på prima facie-bevisning i begäran om översyn, visade emellertid att de egyptiska exporterande producenterna hade betydande kapacitet som huvudsakligen var inriktad på unionsmarknaden och att unionsmarknaden fortsatt var attraktiv för export. Mot denna bakgrund framstod en ökning av importen från Egypten som sannolik i avsaknad av åtgärder. Påståendet avvisades därför.

(40)

För det tionde gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att begäran saknade tillräcklig bevisning avseende prisunderskridande och målprisunderskridande eftersom den byggde på övergripande marknadsprisjämförelser i stället för uppgifter på transaktionsnivå.

(41)

I inledningsskedet finns det inte tillgång till detaljerade importprisuppgifter per produkttyp. Sådana uppgifter blir tillgängliga först efter det att svaren på frågeformulären från de exporterande producenter som ingår i urvalet har kontrollerats, under förutsättning att de samarbetar. Det är därför orealistiskt att förvänta sig beräkningar av prisunderskridande och målprisunderskridande på produktspecifik nivå i begäran och även senare under undersökningen om samarbete saknas. I inledningsskedet ansågs prima facie-bevisning baserad på genomsnittliga uppgifter från Eurostat vara tillräcklig. Påståendet avvisades därför.

(42)

Slutligen gjorde de egyptiska myndigheterna gällande att sökanden inte hade analyserat eller lagt fram bevisning för att en fortsatt tillämpning av åtgärderna låg i unionens intresse.

(43)

Även om det inte finns något rättsligt krav på att pröva unionsintresset i inledningsskedet av en översyn vid giltighetstidens utgång, visade den tillgängliga bevisningen inte på några överväganden rörande unionsintresset (t.ex. negativa effekter för användare eller andra ekonomiska aktörer) som skulle motivera att ärendet avslutades. Detta är en fråga som ska prövas inom ramen för själva undersökningen. Påståendet avvisades därför.

1.7   Stickprovsförfarande

(44)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(45)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen under översynsperioden. Urvalet bestod av två unionsproducenter. Unionsproducenterna som ingår i urvalet stod för mer än 25 % av den totala produktions- och försäljningsvolymen under översynsperioden. Urvalet var representativt för unionsindustrin. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga invändningar avseende stickprovsförfarandet inkom.

Stickprovsförfarande avseende importörer

(46)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(47)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina och Egypten

(48)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina och Egypten att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Folkrepubliken Kinas delegation vid Europeiska unionen och Arabrepubliken Egyptens delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra exporterande producenter som eventuellt kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(49)

Inga exporterande producenter i de berörda länderna lämnade de begärda uppgifterna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var relevant.

1.8   Svar på frågeformuläret

(50)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna besvarade inte frågeformuläret.

(51)

Kommissionen begärde att de unionsproducenter som ingick i urvalet skulle fylla i frågeformulären, som gjordes tillgängliga på dess webbplats (16) på dagen för inledandet.

(52)

Svar på frågeformulären mottogs från de två unionsproducenter som ingick i urvalet. Vitrulan Composites Oy och European Owens Corning Fiberglas sprl.

(53)

Den sökande har fyllt i ett makroekonomiskt frågeformulär med uppgifter om makroindikatorer.

1.9   Kontroll

(54)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter:

—

Vitrulan Composites Oy (Vitrulan), Mikkeli, Finland.

—

European Owens Corning Fiberglas sprl (EOCF), Bryssel, Belgien.

1.10   Efterföljande förfarande

(55)

Den 16 april 2026 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(56)

Ingen av parterna lämnade synpunkter på utlämnandet av uppgifter eller begärde att bli hörd.

2.   PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Produkt som översynen gäller

(57)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av material med öppna maskor med en maskstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00 , ex 7019 62 10 , ex 7019 62 90 , ex 7019 63 00 , ex 7019 64 00 , ex 7019 65 00 , ex 7019 66 00 , ex 7019 69 10 , ex 7019 69 90 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84) (den produkt som översynen gäller).

(58)

Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(59)

Glasfibermaterial används inom ett brett spektrum av tillämpningar. Till exempel vid framställning av vindturbinblad, båtar, lastbilar och sportutrustning samt i system för rörreparation.

2.2   Berörd produkt

(60)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Egypten.

2.3   Likadan produkt

(61)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—

Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

—

Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs på hemmamarknaden i Kina.

—

Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs av de exporterande producenterna i resten av världen.

—

Den produkt som översynen gäller som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.

(62)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   DUMPNING

3.1   Inledande anmärkningar

(63)

Under översynsperioden fortsatte importen av glasfibermaterial från både Egypten och Kina, men importnivåerna var lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 januari 2018 till den 31 december 2018, den ursprungliga undersökningsperioden). Enligt Eurostats importstatistik hade importen av glasfibermaterial från båda länderna emellertid fortfarande en betydande marknadsandel i unionen. Importen från Kina stod för omkring 8 % av unionsmarknaden under översynsperioden, medan importen från Egypten stod för omkring 2 % (jämfört med marknadsandelar på 22 % respektive 9 % under den ursprungliga undersökningen). I absoluta tal uppgick importen från Kina och Egypten till 11 345 respektive 2 514 ton under översynsperioden, jämfört med 37 558 respektive 15 334 ton under den ursprungliga undersökningsperioden.

(64)

Som nämns i skäl 49 ovan samarbetade ingen av de exporterande producenterna från Kina eller Egypten i undersökningen. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska och egyptiska myndigheterna att den hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen vad gäller undersökningsresultaten för Kina och Egypten. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet om detta.

(65)

Undersökningsresultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, fattas på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionsproducenter som ingår i urvalet), kompletterade med uppgifter från offentligt tillgängliga källor.

3.2   Kina

3.2.1   Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av glasfibermaterial med ursprung i Kina

(66)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns tillgänglig när undersökningen inleddes, vilken för Kinas del tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(67)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(68)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(69)

I samma punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.

(70)

Den 27 september 2025 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen om produktionsfaktorer) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I denna notering framhöll kommissionen att varken de kinesiska myndigheterna eller exporterande producenter i Kina hade visat samarbetsvilja, vilket hade meddelats de kinesiska myndigheterna genom en verbalnot (17). I noteringen om produktionsfaktorer framhölls därför att kommissionen skulle stödja sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(71)

I detta sammanhang underrättade kommissionen de berörda parterna om att den avsåg att använda uppgifterna i begäran om översyn för att fastställa de källor som skulle användas för att fastställa normalvärdet. Kommissionen valde Turkiet som lämpligt representativt land.

(72)

I noteringen om produktionsfaktorer tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid produktion av glasfibermaterial. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinstmarginal på grundval av tillgänglig information för företaget TÜRKİYE ŞİŞE VE CAM FABRİKALARI A.Ş, (Şişecam) som är producent i det representativa landet.

(73)

Kommissionen mottog inga synpunkter på den första noteringen.

3.2.2   Normalvärde

(74)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(75)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(76)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.3   Förekomst av betydande snedvridningar

(77)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(78)

För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar:

—

Glasfibermaterialindustrin kännetecknas av en hög grad av statligt ägande. Flera kinesiska producenter av glasfibermaterial är statsägda företag eller ingår i statsägda konglomerat. Exempelvis ägs Hengshi och Taishan båda av samma statsägda moderbolag, China National Building Material Group Co., Ltd (CNBM). En av de största producenterna, Changzhou Hongfa Zongheng Advanced Technology Co., Ltd, ägs ytterst av den statsägda Yuntianhua Group. Kinesiska statsägda företag står för en betydande del av Kinas produktionskapacitet för glasfibermaterial (18).

—

De kinesiska myndigheterna utövar en hög grad av kontroll över/inblandning i den kinesiska glasfibermaterialindustrin. De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) utformar och övervakar aktivt de enskilda statsägda företagens genomförande av den allmänna ekonomiska politiken och hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Dessutom utövar de kinesiska myndigheterna sitt inflytande genom att inrätta så kallade kommunistparticeller i varje statsägt företag. De kinesiska myndigheterna utövar också inflytande genom personliga förbindelser. Exempelvis är kopplingarna mellan de kinesiska myndigheterna och Hengshi samt dess moderbolag CNBM väl dokumenterade, liksom kopplingarna mellan de kinesiska myndigheterna och Taishan, dess moderbolag Sinoma Science & Technology och det yttersta holdingbolaget CNBM (19).

—

De kinesiska myndigheterna upprätthåller också nära förbindelser med kinesiska producenter av glasfibermaterial genom industrins intresseorganisationer. China Building Materials Federation är godkänd av det kinesiska civilministeriet och verkar under vägledning och tillsyn av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar. CNBM genomför kommunistpartiets och statsrådets politik, och dess medlemmar har partifunktioner inom kommunistpartiet (20).

—

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i glasfibermaterialindustrin och den stora andelen statsägda företag inom sektorn förhindras även privata producenter att verka under marknadsförhållanden. Följaktligen är både offentliga och privatägda företag i glasfibermaterialsektorn föremål för politisk styrning av de kinesiska myndigheterna (21).

—

Den politik och de åtgärder som är tillämpliga på glasfibersektorn i Kina utgör en diskriminering till förmån för inhemska leverantörer eller påverkar på annat sätt krafterna för en öppen marknad: Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, inbegripet sektorn för glasfibermaterial, som klassificeras som en ”högteknologisk sektor för nya material”. Företag inom denna sektor drar nytta av flera stödmekanismer, inklusive ekonomisk stödpolitik, skatte- och skatteförmånspolitik, stöd för forskning och utveckling osv. Se till exempel (22):

—

Kinas 14:e femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling.

—

Färdplanen Made in China 2025.

—

Katalogen över industrier som främjar utländska investeringar (2022 års upplaga).

—

Den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin från 2019 samt den vägledande katalogen över viktiga nya material från 2021.

—

Katalogen över högteknologiska exportprodukter från Kina.

—

Kinas lag om vetenskapliga och tekniska framsteg.

—

Den 14:e femårsplanen för glasfiberindustrin.

—

Den 14:e femårsplanen för utveckling av byggmaterialindustrin.

—

Den 14:e femårsplanen för utveckling av intelligent tillverkning.

—

Den 14:e femårsplanen för utveckling av industrin för nya material i Zhejiang.

—

Den 14:e femårsplanen för Shandongs byggmaterialindustri.

—

Den 14:e femårsplanen för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin i Chongqing.

—

Stöd till glasfibermaterialindustrin i andra provinser, däribland Guangxi, Hubei och Hebei.

—

Kostnaderna för i princip samtliga produktionsfaktorer för glasfibermaterial, däribland råvaror, el, mark och arbetskraftskostnader, är snedvridna i Kina. Den huvudsakliga råvaran för produktion av glasfibermaterial är roving av glasfibrer, som anses vara en produkttyp av glasfiberförstärkningar, och glasfibergarn. I detta avseende hänvisade sökanden till kommissionens aktuella undersökningsresultat som visar att det förekommer betydande snedvridningar i både den kinesiska sektorn för roving av glasfibrer och den kinesiska sektorn för glasfibergarn (23) samt att kostnader och priser inte är ett resultat av fria marknadskrafter (24). Vad gäller energipriserna ingriper de kinesiska myndigheterna kraftigt och systematiskt på den kinesiska energimarknaden (25). All mark i Kina ägs av den kinesiska staten och myndigheterna eftersträvar ofta särskilda politiska mål, däribland genomförande av ekonomiska planer, vid tilldelning av mark (26). Lönekostnaderna inom glasfibermaterialsektorn är också snedvridna (27).

—

Tillgång till finansiering och kapital inom glasfibersektorn beviljas av institutioner som genomför offentliga politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten. Kinas finansiella system kännetecknas av de statsägda bankernas starka ställning, som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. Obligations- eller kreditbetyg snedvrids ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Den fria tillgången till finansiering snedvrids ytterligare genom kompletterande regler som styr finansiering till sektorer som av regeringen utpekats som främjade eller på annat sätt viktiga. Lånekostnaderna, inbegripet räntorna, har hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten. De kinesiska konkurslagarna fungerar inte korrekt inom glasfibermaterialindustrin, vilket gör att insolventa företag hålls flytande (28).

—

Mot bakgrund av ovanstående drog sökanden slutsatsen att det fanns övertygande bevis för att den kinesiska glasfibermaterialindustrin är föremål för ingripanden av de kinesiska myndigheterna, vilka har lett till betydande snedvridningar inom sektorn.

(79)

För det andra hade kommissionen i tidigare undersökningar rörande glasfibersektorn i Kina (29) konstaterat att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (30).

(80)

Kommissionen drog bland annat slutsatsen att glasfibersektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (31), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (32).

(81)

Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (33).

(82)

Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (34).

(83)

Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom glasfibersektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (35), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (36).

(84)

För det tredje konstaterade kommissionen i den ursprungliga undersökning som ledde till att de ursprungliga åtgärderna (37) infördes att betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förelåg. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som skulle kunna påverka denna slutsats.

(85)

För det fjärde pekade ytterligare tillgänglig bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (rapporten) (38), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomst av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(86)

För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(87)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där.

(88)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.2.4   Representativt land

Allmänna anmärkningar

(89)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

—

En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (39).

—

Produktion av den undersökta produkten i det landet (40).

—

Tillgång till relevanta uppgifter i det representativa landet.

—

Om det fanns fler än ett möjligt representativt land skulle företräde ges, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(90)

Såsom anges i skälen 70–73 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. I punkt 88 ovan konstaterade kommissionen att det förekommer betydande snedvridningar.

En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas

(91)

I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. landet klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst och det är känt att den produkt som översynen gäller produceras i landet. Produkten som översynen gäller producerades i Turkiet.

(92)

I noteringen om produktionsfaktorer förklarade kommissionen att varken de kinesiska myndigheterna eller exporterande producenter i Kina visade samarbetsvilja vid undersökningen. I noteringen om produktionsfaktorer framhölls därför att kommissionen skulle stödja sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, dvs. använda de uppgifter som ingår i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång för att välja representativt land och fastställa de källor som skulle användas för att fastställa normalvärdet.

(93)

Kommissionen ansåg därför att Turkiet var ett lämpligt representativt land.

Tillgång till relevanta uppgifter i det representativa landet

(94)

I noteringen om produktionsfaktorer uppgav kommissionen också att relevanta finansiella uppgifter för en producent av glasfibermaterial i Turkiet var lättillgängliga.

(95)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna i noteringen om produktionsfaktorer om att den avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land och de lättillgängliga finansiella rapporterna från Şişecam för att fastställa icke snedvridna priser eller referensvärden samt finansiella uppgifter för beräkningen av normalvärdet, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(96)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och av Şişecam som producent i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(97)

Det inledande urvalet av potentiellt representativa länder och lämpliga företag med lättillgängliga uppgifter hindrar inte kommissionen från att komplettera eller förfina urvalet och sina efterforskningar i ett senare skede, inbegripet att föreslå nya potentiellt representativa länder och liknande produkter. Syftet med noteringarna om produktionsfaktorer är i själva verket att uppmana berörda parter att inkomma med synpunkter på kommissionens avdelningars preliminära efterforskningar och att, om det är motiverat, lägga fram alternativ som kommissionens avdelningar kan överväga. Noteringarna innehåller till och med en särskild bilaga med vägledning för att hjälpa parterna att lämna uppgifter om andra möjliga representativa länder och/eller företag enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

Nivå av social trygghet och miljöskydd

(98)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

Slutsats

(99)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.5   Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader

(100)

I den första noteringen redovisade kommissionen vilka produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde i produktionen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lättillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.

(101)

I noteringen om produktionsfaktorer uppger kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle komma att använda GTA för att fastställa icke snedvridna kostnader för den huvudsakliga råvaran roving av glasfibrer. Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifterna från den turkiska statistikbyrån (41) respektive Eurostat (42) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi.

(102)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran om översyn beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för glasfibermaterial

Produktionsfaktor

HS-kod

Uppgiftskälla

Måttenhet

Enhetskostnad

Råvaror

 

 

 

 

Roving av glasfibrer

7019 12

GTA (43)

kg

10,63 CNY/kg

Energi

 

 

 

 

Elektricitet

Ej tillämpligt

Eurostat (44)

kWh

0,73 CNY

Arbetskraft

 

 

 

 

Arbetskraftskostnader

Ej tillämpligt

Turkiska statistikbyrån (45)

Timme

72,55 CNY/timme

(43)  http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm. Import av roving av glasfibrer från Ryssland har undantagits.

(44)  https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205/default/table?lang=en.

(45)  TÜİK – Veri Portalı (tuik.gov.tr).

Råvaror

(103)

För att fastställa det icke snedvridna priset på roving av glasfibrer som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar.

(104)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (46). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 77–88 ovan drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(105)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha undantagit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(106)

Kommissionen konstaterade också att mer än 80 % av importen av den huvudsakliga råvaran (dvs. roving av glasfibrer) till Turkiet kom från Egypten, till priser som var lägre än från någon annan importkälla.

(107)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (47) konstaterade kommissionen att den enda producenten av glasfiberförstärkningar, och således den enda producenten av roving av glasfibrer, i Egypten är Jushi Egypt. Såsom fastställdes i den förordningen ägdes Jushi Egypt av kinesiska företag och erhöll subventioner från både Kina och Egypten. Genom genomförandeförordning (EU) 2020/870 infördes därför utjämningstullar på export av roving av glasfibrer till unionen.

(108)

Eftersom Jushi Egypt fortfarande är den enda exporterande producenten av roving av glasfibrer i Egypten fanns det ingen anledning att anta att samma subventioner inte i lika hög grad påverkar priserna på produkter som exporteras till andra marknader, och kommissionen ansåg därför att samma snedvridningar påverkade exportpriserna på roving av glasfibrer till Turkiet. Efter att importen från Egypten till det representativa landet undantagits förblev importvolymen från övriga tredjeländer som representativ och uppgick till mer än 10 000 ton.

(109)

Vad gäller importtullar noterade kommissionen att Turkiet importerade roving av glasfibrer från mer än 20 länder med olika tullsatser och betydande volymskillnader. Kommissionen beräknade importtullarna för roving av glasfibrer på grundval av nivån på de tullar som är tillämpliga på import av roving av glasfibrer från vart och ett av dessa länder.

(110)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som beräknats nedan samt arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som snarare är inriktad på att fastställa om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller skulle kunna återkomma, än på att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen dock att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transporter. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed en högre dumpningsmarginal.

Arbetskraft

(111)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet Kommissionen fastställde referensvärdet för översynsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme för tillverkningssektorn inom ramen för Nace-kod (48) C-23 för 2022, dvs. näringsgrenen ”Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter” enligt Nace rev.2-klassificeringen. Värdena justerades vidare för inflation med användning av det index för arbetskraftskostnad som offentliggörs av Turkiets statistikbyrå (49) för att återspegla kostnaderna under översynsperioden.

Elektricitet

(112)

Priset på el för företag (industrianvändare) i Turkiet offentliggörs av Eurostat. Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande förbrukningsområde i CNY/kWh för översynsperioden, såsom de offentliggjordes den 10 september 2025 (50).

Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst

(113)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(114)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden i begäran om översyn fastställde kommissionen därför kvoten mellan produktionsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnader.

(115)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst baserades på lättillgängliga uppgifter om företaget Şişecam (se skäl 118 nedan).

3.2.6   Beräkning av normalvärdet

(116)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(117)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av glasfibermaterial. Kommissionen multiplicerade det vägda genomsnittet av förbrukningskvoterna för de huvudsakliga produktkategorierna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Turkiet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.5.

(118)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts enligt ovan lade kommissionen till produktionsomkostnader samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginalen. Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinstmarginalen fastställdes på grundval av Şişecams årsredovisning för 2023, såsom de redovisats och inflationsjusterats i företagets reviderade räkenskaper för 2024 (51) (se avsnitt 3.2.5).

(119)

Närmare bestämt lade kommissionen till följande kostnader till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

—

Produktionsomkostnader, som sammanlagt utgjorde 16,8 % av de direkta tillverkningskostnaderna.

—

Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, som utgjorde 11,24 % av kostnaderna för sålda varor för Şişecam.

—

Vinst, som motsvarade 22,4 % av kostnaderna för sålda varor för den glasfiberproducerande enheten inom Şişecam.

(120)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.2.7   Exportpris

(121)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. cif-priset minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna.

3.2.8   Jämförelse

(122)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med de exportpriser som beräknats fritt fabrik enligt beskrivningen ovan.

(123)

Ingen justering gjordes för normalvärdet och/eller exportpriset med hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

3.2.9   Dumpningsmarginal

(124)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(125)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till 59,0 % för exporter från Kina. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

3.3   Egypten

(126)

Såsom redan anges i skäl 49 samarbetade ingen exporterande producent från Egypten i undersökningen. Kommissionen grundade därför sina undersökningsresultat om dumpning på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

3.3.1   Normalvärde

(127)

Eftersom det inte fanns några tillgängliga uppgifter om inhemska priser på glasfibermaterial i Egypten för Hengshi Egypt eller Jushi Egypt konstruerade kommissionen normalvärdet för Egypten på grundval av artikel 2.3 i grundförordningen med användning av de uppgifter som angavs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(128)

När det gäller råvaror använde sökanden närmare bestämt exportstatistik för roving av glasfibrer från databasen Comtrade (52). Anledningen till att detta tillvägagångssätt valdes i stället för att man baserade sig på import av roving av glasfibrer till Egypten var att nästan hela denna import kom från Kina och sannolikt utgjorde interna överföringar inom Jushi-koncernen.

(129)

För el användes elpriser för företag i Egypten från Global Petrol Prices (53). För arbetskraftskostnader användes löner för sektorn ”Factory and Manufacturing” i Egypten som offentliggjorts av Salary Explorer (54).

(130)

Lämpliga belopp för produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst lades till dessa tillverkningskostnader på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat.

(131)

Samma andel produktionsomkostnader i de direkta tillverkningskostnaderna som beräknats på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat för normalvärdet i Kina, dvs. 16,8 %, lades till (se skäl 119 ovan).

(132)

Hengshi Egypts finansiella rapporter var inte lättillgängliga och Jushi Chinas finansiella rapporter innehöll inga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för Jushi Egypt. Sökanden använde därför uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader från den turkiska producenten av glasfibermaterial Şişecam. Kommissionen följde samma tillvägagångssätt och tillämpade Şişecams försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på 11,24 % av kostnaden för sålda varor, såsom anges i skäl 119 ovan.

(133)

En vinstmarginal på 20,1 % lades också till tillverkningskostnaden, såsom angavs i begäran om översyn. Sökanden använde offentliga årsredovisningar från Jushi China för att fastställa vinsten.

3.3.2   Exportpris

(134)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Egypten var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. cif-priset minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna.

3.3.3   Jämförelse

(135)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, på grundval av tillgängliga uppgifter, med de exportpriser som beräknats fritt fabrik enligt beskrivningen ovan.

(136)

Ingen justering gjordes för normalvärdet och/eller exportpriset med hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

3.3.4   Dumpningsmarginal

(137)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(138)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till 100,26 % för exporter från Egypten. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

4.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

(139)

Eftersom förekomst av dumpning konstaterats under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Egypten och Kina, unionsmarknadens attraktionskraft samt kringgående och absorption.

4.1   Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och Egypten

(140)

På grund av den totala avsaknaden av samarbete från Egypten, Kina och exporterande producenter i båda länderna grundades undersökningsresultaten om produktionskapacitet och reservkapacitet på tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(141)

Sökanden lade fram bevis för att den totala produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Kina uppgick till omkring 1 400 000 ton under översynsperioden, med en överkapacitet på omkring 800 000 ton. Efter avdrag för inhemsk efterfrågan och total export uppskattas de kinesiska producenternas fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden till cirka 700 000 ton, vilket är fem gånger mer än den totala förbrukningen i unionen.

(142)

När det gäller kapaciteten i Egypten visar bevisningen att de enda två producenterna av glasfibermaterial i Egypten (Hengshi Egypt och Jushi Egypt) etablerades i syfte att leverera till unionsmarknaden. Hengshi Egypt och Jushi Egypt tillhör samma företagsgrupp med säte i Kina och är båda belägna i samarbetszonen för ekonomi och handel mellan Kina och Egypten i Suez. De står ytterst under kontroll av en kinesisk statlig myndighet och etablerades inom ramen för en strategi för att främja Kinas expansion utomlands.

(143)

Medan Jushi Egypt huvudsakligen etablerades för att exportera roving av glasfibrer till EU etablerades Hengshi Egypt senare för att komplettera sin produktportfölj med glasfibermaterial. Från och med 2017 uppgår Hengshis kapacitet för glasfibermaterial, enligt sökandens uppskattning, till 30 000 ton, vilket motsvarar 22 % av den totala förbrukningen i unionen.

(144)

Sökanden har dessutom visat att unionen sedan 2022 har varit en av de viktigaste destinationerna för egyptiskt glasfibermaterial, medan den egyptiska inhemska marknaden för glasfibermaterial är minimal, med en efterfrågan på högst 1 500 ton per år.

(145)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska och egyptiska producenterna har tillräcklig kapacitet som de skulle vara beredda att använda för att kraftigt öka sin export till unionsmarknaden om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

4.2   Unionsmarknadens attraktionskraft

(146)

Trots att både antidumpningstullar och utjämningstullar är i kraft, vilka tillkommer utöver de konventionella importtullarna för import från Kina (som varierar mellan 5 % och 7 % beroende på de olika tullkoder som den berörda produkten omfattas av), fortsätter kinesiska och egyptiska exporterande producenter att exportera till unionen. Importvolymerna från båda länderna ökade till och med i absoluta tal under skadeundersökningsperioden: Importvolymerna från Kina ökade med 102 % och importvolymerna från Egypten med 115 %.

(147)

Exportuppgifter i GTA visade att priserna på kinesisk export till unionen, före fraktkostnader och tullar, var omkring 15 % högre än de vägda genomsnittliga exportpriserna till de tio största exportmarknaderna. Med tanke på unionsmarknadens betydelse för kinesiska och egyptiska exporterande producenter och att kinesiska exporterande producenter kan sälja till sådana priser till unionen trots de gällande åtgärderna står det klart att unionsmarknaden fortfarande är mycket attraktiv.

(148)

Dessutom visar även förekomsten av kringgående- och absorptionsmetoder, vilka behandlades genom de ändringar av åtgärderna som beskrivs i avsnitt 1.1 ovan, att unionsmarknaden är attraktiv.

4.3   Slutsats

(149)

Såsom beskrivits ovan konstaterades fortsatt dumpning, med betydande dumpningsmarginaler för både Egypten och Kina. Mot bakgrund av den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina och kapacitetens omfattning i Egypten samt unionsmarknadens attraktionskraft och tidigare kringgående drog kommissionen slutsatsen att det sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning, med dumpad export till unionsmarknaden i betydande mängder, om åtgärderna tilläts upphöra.

5.   SKADA

5.1   Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(150)

Baserat på den information som kommissionen hade tillgång till tillverkades den likadana produkten av 18 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(151)

Unionens totala produktion uppgick till 100 653 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde denna uppgift på grundval av alla tillgängliga uppgifter rörande unionsindustrin, exempelvis följande:

—

Svaret på det makroekonomiska frågeformuläret som sökanden hade tillhandahållit.

—

De verifierade uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

Såsom anges i skäl 45 valdes två unionsproducenter ut till urvalet. De stod för [30–40] % av unionens totala produktion av den likadana produkten.

5.2   Förbrukning i unionen

(152)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av svaren på det makroekonomiska frågeformuläret och importuppgifter från Eurostat.

(153)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Förbrukning i unionen

120 045

133 260

138 175

136 112

Index

100

111

115

113

Källa:

Eurostat, svaren på det makroekonomiska frågeformuläret.

(154)

Förbrukningen i unionen ökade med 11 % mellan 2021 och 2022, till följd av återhämtningen och återuppbyggnaden av lagren inom industrier i senare led efter pandemin.

(155)

Mellan 2022 och 2024 utvecklades förbrukningen i unionen under påverkan av två motsatta trender. Å ena sidan minskade efterfrågan från tillverkare av vindturbiner och rotorblad eftersom dessa producenter utsattes för ökat konkurrenstryck från import från Kina till unionen. Å andra sidan ökade efterfrågan från andra slutanvändningsmarknader, särskilt sektorn för infodring av rörledningar som härdats på plats. Sammantaget ledde dessa motverkande utvecklingar till en stabilisering av förbrukningen i unionen, som varierade inom ett snävt intervall efter 2021.

5.3   Import från de berörda länderna

5.3.1   Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna

(156)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen och den totala förbrukningen i unionen.

(157)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Undersökningsperiod Importvolym från Kina och Egypten (ton)

6 778

9 871

9 570

13 859

Index

100

146

141

204

Marknadsandel (%)

6

7

7

10

Index

100

131

123

180

Undersökningsperiod Importvolym från Kina (ton)

5 611

5 535

4 693

11 345

Index

100

99

84

202

Marknadsandel (%)

5

4

3

8

Index

100

89

73

178

Importvolym från Egypten (ton)

1 168

4 336

4 877

2 514

Index

100

371

418

215

Marknadsandel (%)

1

3

4

2

Index

100

335

363

190

Källa:

Eurostat.

(158)

Importvolymen från Kina och Egypten ökade med 102 % respektive 115 % under skadeundersökningsperioden.

(159)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med endast 13 %. De berörda länderna ökade därför sina marknadsandelar: från 5 % till 8 % för Kina och från 1 % till 2 % för Egypten.

5.3.2   Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande

(160)

Kommissionen fastställde importpriserna från berörda länder på grundval av importuppgifter från Eurostat.

(161)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Kina och Egypten

1 640

2 022

1 982

1 687

Index

100

123

121

103

Kina

1 770

2 494

2 331

1 744

Index

100

141

132

99

Egypten

1 015

1 421

1 647

1 431

Index

100

140

162

141

Källa:

Eurostat – priser angivna på cif-basis (cif-nivå vid unionens gräns).

(162)

Det vägda genomsnittliga priset för import från de berörda länderna till unionsmarknaden ökade med 23 % från 2021 till 2022, låg kvar på en stabil nivå 2023 och sjönk under översynsperioden till ungefär samma nivå som 2021.

(163)

Vad gäller bedömningen av prisunderskridande under undersökningsperioden gjorde de exporterande producenternas bristande samarbetsvilja och den därav följande bristen på transaktionsuppgifter det omöjligt att beräkna det faktiska prisunderskridandet (jämförelser mellan olika typer). I synnerhet fångar genomsnittliga importpriser, med tanke på uppgifternas statistiska karaktär, inte skillnader i produktmixen, vilka till sin natur är betydande för den produkt som översynen gäller. Detta illustreras av den bevisning som erhållits från unionsproducenterna, vars försäljningspriser varierar avsevärt mellan olika produkttyper. De exporterande producenternas bristande samarbetsvilja gav således upphov till just den brist på bevisning som hindrade kommissionen från att beräkna prisunderskridandet.

(164)

Under dessa omständigheter behövde andra faktorer beaktas eftersom importstatistiken inte kunde användas för att dra slutsatsen att det inte förekom prisunderskridande under undersökningsperioden. Kommissionen kunde i synnerhet dra slutsatsen att importen från de berörda länderna hade betydande prisverkningar på grundval av de tillgängliga uppgifterna.

(165)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från de berörda länderna i snabbare takt än den måttliga ökningen av förbrukningen i unionen. Ökningen av importen från de berörda länderna bidrog till en minskning av unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel samt till unionsindustrins kroniska oförmåga att höja sina priser för att täcka sina kostnader. I ett sådant scenario pekar de tillgängliga uppgifterna således på förekomsten av prisunderskridande och förhindrande av prishöjningar.

5.4   Import från andra tredjeländer än Kina och Egypten

(166)

Importen av glasfibermaterial från andra tredjeländer än Kina och Egypten hade huvudsakligen sitt ursprung i Indien, Turkiet och Thailand.

(167)

Den sammanlagda volymen av importen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för importen av glasfibermaterial från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

Land

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Indien

Volym (ton)

6 402

5 866

10 783

15 384

 

Index

100

92

168

240

 

Marknadsandel (%)

5

4

8

11

 

Genomsnittligpris (euro/måttenhet)

1 479

1 850

1 786

1 753

 

Index

100

125

121

119

Turkiet

Volym (ton)

3 161

19 540

10 524

8 151

 

Index

100

618

333

258

 

Marknadsandel (%)

3

15

8

6

 

Genomsnittspris (euro/ton)

1 448

1 809

2 078

1 791

 

Index

100

125

144

124

Thailand

Volym (ton)

229

3 014

5 246

3 968

 

Index

100

1 314

2 288

1 730

 

Marknadsandel (%)

0

2

4

3

 

Genomsnittspris (euro/ton)

1 388

1 794

1 338

1 208

 

Index

100

129

96

87

Övriga tredjeländer

Volym (ton)

11 665

5 919

3 796

5 044

 

Index

100

51

33

43

 

Marknadsandel (%)

10

4

3

4

 

Genomsnittspris (euro/ton)

1 641

3 587

3 126

2 905

 

Index

100

219

191

177

Totalt för alla tredjeländer utom Kina och Egypten

Volym (ton)

21 457

34 340

30 349

32 547

 

Index

100

160

141

152

 

Marknadsandel (%)

18

26

22

24

 

Genomsnittspris (euro/ton)

1 561

2 121

1 978

1 875

 

Index

100

136

127

120

Källa:

Eurostat – priser angivna på cif-basis (cif-nivå vid unionens gräns).

(168)

Kommissionen undersökte utvecklingen av importvolymerna, cif-priserna och priserna levererat förtullat (DDP-priser) för import från tredjeländer. Priset inklusive tull erhölls genom att tillämpliga konventionella tullar och antidumpningstullar lades till cif-priset.

(169)

När det gäller Indien ökade importvolymen betydligt under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 11 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna från Indien betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 16 % respektive 24 % lägre.

(170)

När det gäller Turkiet sexdubblades importvolymen mellan 2021 och 2022 och nådde en marknadsandel på 15 % under 2022. I september 2022 utvidgade kommissionen, efter den undersökning av kringgående som avses i skäl 6 ovan (55), antidumpningsåtgärderna till att omfatta import av glasfibermaterial avsänt från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, med undantag för produkter som exporterats av vissa särskilt angivna turkiska företag. Importen från Turkiet började minska 2023 men stod fortfarande för en marknadsandel på 6 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna för import från Turkiet betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 14 % respektive 22 % lägre.

(171)

När det gäller Thailand utgick importvolymen från en mycket låg nivå på 229 ton 2021 och nådde en marknadsandel på 3 % under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga cif-priserna och DDP-priserna för import från Thailand betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad. Under översynsperioden var priserna på DDP-nivå 42 % respektive 48 % lägre.

(172)

Den totala volymen av importen från övriga tredjeländer minskade under skadeundersökningsperioden och deras marknadsandel sjönk från 10 % till 4 %. Från 2022 till översynsperioden var det genomsnittliga cif-priset för import från övriga tredjeländer betydligt högre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris och produktionskostnad.

5.5   Unionsindustrins ekonomiska situation

5.5.1   Allmänna anmärkningar

(173)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation innefattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under översynsperioden.

(174)

Som nämns i skäl 45 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(175)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(176)

Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de verifierade uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från sökanden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(177)

Med hänsyn till att de mikroindikatorer som användes i skadeanalysen endast kom från två unionsproducenter som ingår i urvalet, anges de siffror som fastställts på grundval av dessa uppgifter nedan i intervall för att skydda unionsproducenternas konfidentiella uppgifter.

(178)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(179)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

5.5.2   Makroekonomiska indikatorer

5.5.2.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(180)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Produktionsvolym (ton)

113 426

104 578

111 728

100 653

Index

100

92

99

89

Produktionskapacitet (ton)

251 530

235 308

231 444

246 427

Index

100

94

92

98

Kapacitetsutnyttjande (%)

45

44

48

41

Index

100

99

107

91

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(181)

Unionsproducenternas produktionsvolym varierade men uppvisade en total minskning på 11 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på en minskad efterfrågan från tillverkare av rotorblad, som själva är utsatta för kinesisk konkurrens. Denna minskade efterfrågan kompenserades delvis av efterfrågan inom andra sektorer som nämns i skäl 155. Produktionsserierna för att försörja dessa andra sektorer är dock kortare, vilket leder till tätare omställningar av maskinerna och längre stilleståndstider för maskinerna, något som påverkar kapacitetsutnyttjandet negativt.

(182)

Produktionskapaciteten minskade totalt sett med endast 2 % under skadeundersökningsperioden och kapacitetsutnyttjandet minskade följaktligen med 9 %. Det låga kapacitetsutnyttjandet, som berodde på oförmågan att sälja tillräckliga volymer till ekonomiskt hållbara priser, bidrog till unionsindustrins utsatta situation.

5.5.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(183)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

91 810

89 049

98 257

89 706

Index

100

97

107

98

Marknadsandel (%)

76

67

71

66

Index

100

87

93

86

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(184)

Försäljningsvolymen på unionsmarknaden låg kvar på en stabil nivå 2022 jämfört med 2021 och ökade därefter med 10 procentenheter 2023. Under översynsperioden minskade dock försäljningen med 8 551 ton eller 9 procentenheter på årsbasis. Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningen med 2 %, medan förbrukningen i unionen ökade med 13 %, vilket ledde till att unionsindustrins marknadsandel minskade från 76 % till 66 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin drog inte bara ingen nytta av den växande unionsmarknaden, utan förlorade till och med en betydande del av sin marknadsandel.

5.5.2.3   Tillväxt

(185)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde bibehålla sin marknadsandel i en situation med växande efterfrågan, till skillnad från de berörda länderna, som ökade sina marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

5.5.2.4   Sysselsättning och produktivitet

(186)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Antal anställda

1 106

1 114

1 154

1 126

Index

100

101

104

102

Produktivitet (ton/anställd)

103

94

97

89

Index

100

92

94

87

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(187)

Sysselsättningen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden.

(188)

Eftersom sysselsättningen i stort sett förblev stabil samtidigt som produktionsvolymerna minskade försämrades arbetsproduktiviteten med 13 % under skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 181 försköts efterfrågan successivt mot produkter som tillverkas i mindre serier, vilket kräver tätare omställningar av maskinerna, vilket i sin tur ökade stilleståndstiden och även påverkade produktiviteten negativt.

5.5.2.5   Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(189)

Både den kinesiska och den egyptiska dumpningsmarginalen låg betydligt över miniminivån.

(190)

Volymen av importen av den berörda produkten ökade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(191)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna försämrades de flesta skadeindikatorerna under skadeundersökningsperioden och unionsindustrin befann sig i en utsatt situation under översynsperioden.

5.5.3   Mikroekonomiska indikatorer

5.5.3.1   Priser och faktorer som påverkar priserna

(192)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen

[1 900 –2 200 ]

[2 200 –2 500 ]

[2 200 –2 500 ]

[2 100 –2 400 ]

Index

100

112

116

109

Produktionskostnad per enhet

[1 900 –2 200 ]

[2 300 –2 600 ]

[2 400 –2 700 ]

[2 300 –2 600 ]

Index

100

118

126

120

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(193)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser var lägre än den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under hela skadeundersökningsperioden. Det högsta försäljningspriset per enhet uppnåddes 2023 eftersom priset angavs i avtal som ingicks 2022 på grundval av höga energikostnader.

(194)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins försäljningspris med 9 %. Detta kompenserade endast delvis för ökningen av produktionskostnaden med 20 % under samma period, vilket ledde till en försämring av lönsamheten.

5.5.3.2   Arbetskraftskostnader

(195)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

[57 000 –62 000 ]

[61 000 –66 000 ]

[62 000 –67 000 ]

[61 000 –66 000 ]

Index

100

105

109

106

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(196)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

5.5.3.3   Lagerhållning

(197)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Utgående lager (ton)

[5 300 –5 800 ]

[4 200 –4 700 ]

[5 500 –6 000 ]

[7 500 –8 000

Index

100

79

102

139

Utgående lager som andel av produktionen (%)

[15 –20 ]

[10 –15 ]

[15 –20 ]

[20 –25 ]

Index

100

84

111

140

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(198)

Efter en minskning 2022 till följd av ombalansering relaterad till covid-19 ökade lagernivån åter och uppgick vid slutet av översynsperioden till [20–25 %] av produktionen. De ökande lagernivåerna visar att unionsindustrin producerade varor som den inte kunde sälja till ekonomiskt hållbara priser eller i tillräckliga mängder. Detta återspeglar direkt en försämring av industrins konkurrenssituation.

5.5.3.4   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(199)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i procent av omsättningen)

[0 –3 ]

[(–2 )–1 ]

[(–7 )–(–4 )]

[(–10 )–(–7 )]

Index

100

–50

– 228

– 364

Kassaflöde (euro)

[550 000 –600 000 ]

[3 000 000 – 3 500 000 ]

[(–5 400 000 )–(–4 900 000 )]

[(–6 600 000 )–(–6 100 000 )]

Index

100

545

– 881

–1 104

Investeringar (euro)

[1 600 000 – 1 900 000 ]

[1 700 000 – 2 000 000 ]

[1 900 000 – 2 200 000 ]

[2 000 000 – 2 300 000 ]

Index

100

106

120

125

Räntabilitet (%)

[5 –10 ]

[(–5 )–0 ]

[(–20 )–(–15 )]

[(–30 )–(–25 )]

Index

100

-52

– 246

– 414

Källa:

Svar på frågeformulär från unionsproducenterna som ingår i urvalet.

(200)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Såsom framgår av tabell 9 ökade produktionskostnaden per enhet snabbare än försäljningspriset per enhet och lönsamheten försämrades därför kontinuerligt och betydligt under skadeundersökningsperioden.

(201)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Med undantag för 2022, då ombalansering av lager efter covid-19 påverkade kassaflödet positivt, försämrades denna skadeindikator under skadeundersökningsperioden och var kraftigt negativ vid slutet av översynsperioden. De minskande kassaflödena försämrade också förmågan att anskaffa kapital.

(202)

Investeringarna ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden. De konstaterades huvudsakligen avse utbyte, rationalisering och efterlevnad av miljö- och sociallagstiftning.

(203)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den var positiv 2021 men minskade därefter kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och sjönk till under –25 % under översynsperioden.

(204)

Trots den nedåtgående trenden för kassaflöde och räntabilitet kunde unionsindustrin finansiera de nödvändiga investeringarna, såsom beskrivs i skäl 202.

5.6   Slutsats om skada

(205)

De flesta skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden.

(206)

Unionsindustrins produktion minskade under skadeundersökningsperioden och försäljningen på unionsmarknaden minskade med 2 % trots att förbrukningen i unionen ökade med 13 %. Detta ledde till en förlust av marknadsandelar, som sjönk från 76 % 2021 till 66 % under översynsperioden. Denna förlust av marknadsandelar på en växande marknad gynnade Kina och Egypten samt övriga tredjeländer under skadeundersökningsperioden.

(207)

Förlusten av marknadsandelar för unionsindustrin på unionsmarknaden förvärrades av att exportförsäljningen minskade med 49 % under skadeundersökningsperioden, såsom framgår av tabell 13 nedan.

(208)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden och kapacitetsutnyttjandet sjönk från 45 % till 41 % till följd av produktionsminskningen.

(209)

Sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktionen och minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(210)

Produktionskostnaden per enhet ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(211)

Unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspris ökade med endast 9 % på en marknad som präglades av pressade priser, vilket var en otillräcklig ökning för att motsvara ökningen av produktionskostnaderna.

(212)

Unionsindustrins lönsamhet försämrades kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och låg inom intervallet [–7 till –10 %] under översynsperioden.

(213)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

6.   ORSAKSSAMBAND

(214)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.

6.1   Verkningar av den dumpade importen

(215)

Såsom förklaras i avsnitt 5.3.2 ökade volymen av importen från Kina och Egypten under skadeundersökningsperioden trots antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna, och deras marknadsandel ökade från 6 % 2021 till 10 % under översynsperioden.

(216)

Den fortsatta ökningen av marknadsandelen för import till dumpade priser från Egypten och Kina under skadeundersökningsperioden utsatte unionsindustrin för ett allt större pris- och volymtryck. Den därav följande minskningen av försäljningsvolymerna och förhindrandet av prishöjningar är en direkt orsak till den skada som unionsindustrin led under översynsperioden.

6.2   Verkningar av andra faktorer

6.2.1   Import från övriga tredjeländer

(217)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades såsom framgår av tabell 5 under skadeundersökningsperioden.

(218)

Skälen 169–171 visar att de genomsnittliga DDP-priserna för import från Indien, Turkiet och Thailand var betydligt lägre än de genomsnittliga DDP-priserna för import från Kina och Egypten under 2023 och översynsperioden. Mot bakgrund av deras stora marknadsandel och låga genomsnittliga DDP-priser drog kommissionen slutsatsen att importen från Indien, Turkiet och Thailand också utövade ett pristryck och bidrog till den skada som unionsindustrin led. Eftersom importen från Kina och Egypten nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden, med en betydande ökning särskilt mellan 2023 och översynsperioden till priser som utövade ett betydande pristryck, drog kommissionen dock slutsatsen att importen från tredjeländer inte förändrade detta förhållande och inte försvagade orsakssambandet.

6.2.2   Unionsindustrins exportresultat

(219)

Den totala exportvolymen för unionsindustrin och de genomsnittliga exportförsäljningspriserna för de unionsproducenter som ingår i urvalet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

 

2021

2022

2023

Översynsperiod

Exportvolym (ton)

[19 000 –23 000 ]

[14 000 –18 000 ]

[11 000 –15 000 ]

[9 000 –13 000 ]

Index

100

76

62

51

Genomsnittspris (euro/ton)

[2 000 –2 400 ]

[2 800 –3 200 ]

[2 800 –3 200 ]

[2 600 –3 000 ]

Index

100

135

132

124

Källa:

Svar på det makroekonomiska frågeformuläret och svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingår i urvalet.

(220)

På tredjelandsmarknader var unionsproducenterna utsatta för hård konkurrens när det gällde produkter för vindkraftsindustrin och trängdes i allt högre grad undan till smalare marknader, såsom sektorn för infodring av rörledningar som härdats på plats och fritidsmarknaden (båtskrov, husbilar), som kännetecknas av högre priser men också högre produktionskostnader.

(221)

Exportresultatet försämrades kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att exportvolymen minskade med 49 %.

(222)

Eftersom unionsindustrins försäljning huvudsakligen var inriktad på unionsmarknaden och inte främst på export drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet.

6.3   Slutsats om orsakssamband

(223)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade exporten från Kina och Egypten orsakade den väsentliga skada som unionsindustrin led. Samtidigt bidrog även import från tredjeländer till den skada som unionsindustrin led under översynsperioden. Kommissionen drog dock slutsatsen att dessa faktorer, vare sig enskilt eller sammantaget, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och Egypten och den skada som unionsindustrin led under översynsperioden.

7.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT OCH ÅTERKOMMANDE SKADA

(224)

Kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden.

(225)

Kommissionen drog slutsatsen att importen från Kina och Egypten orsakade skada för unionsindustrin under översynsperioden, samtidigt som import från tredjeländer i viss utsträckning bidrog till den väsentliga skadan. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina och Egypten skulle fortsätta om åtgärderna mot dessa länder tilläts upphöra att gälla.

(226)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i de berörda länderna, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika prisnivåer för importen från de berörda länderna i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

7.1   Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och Egypten

(227)

Såsom förklaras i skäl 141 ovan uppgick den totala produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Kina till omkring 1 400 000 ton under översynsperioden. Efter avdrag för inhemsk efterfrågan och total export är de kinesiska producenternas fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden cirka 700 000 ton, vilket är fem gånger mer än den totala förbrukningen i unionen.

(228)

Såsom förklaras i skälen 142–144 ovan uppgår produktionskapaciteten för glasfibermaterial i Egypten till minst 30 000 ton, eller omkring 22 % av den totala förbrukningen i unionen, medan den egyptiska inhemska marknaden för glasfibermaterial förefaller vara minimal.

(229)

Det kan därför konstateras att det finns betydande outnyttjad kapacitet i Kina och betydande kapacitet i Egypten som kan riktas till unionsmarknaden i ännu större mängder till dumpade priser om antidumpningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla.

7.2   Unionsmarknadens attraktionskraft

(230)

Såsom redan förklarats i avsnitt 4.2 framgår unionsmarknadens attraktionskraft av att unionen förblev en av de viktigaste exportmarknaderna för kinesiska och egyptiska exporterande producenter trots den relativt höga nivån på de gällande antidumpningstullarna, vilka tillkommer utöver den konventionella importtullen på mellan 5 % och 7 % för import från Kina. Under skadeundersökningsperioden ökade de kinesiska exporterande producenterna sin exportvolym med 102 % och de egyptiska exporterande producenterna sin exportvolym med 115 %. Samtidigt kunde kinesisk export till unionen uppnå höga priser jämfört med andra marknader, trots de gällande åtgärderna.

(231)

Ytterligare bevis för unionsmarknadens attraktionskraft utgörs av förekomsten av följande kringgående- och absorptionsmetoder under skadeundersökningsperioden, vilka behandlades genom de förordningar som anges i avsnitt 1.1 ovan:

—

Antidumpningstullar som införts på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina och Egypten konstaterades kringgås genom import som avsänds från Turkiet.

—

Antidumpningstullar som införts på import av glasfibermaterial med ursprung i Kina konstaterades kringgås genom import som avsänds från Marocko.

—

Den egyptiska exporterande producenten konstaterades absorbera antidumpningstullarna genom att avsevärt sänka sitt exportpris till unionen.

7.3   Sannolika prisnivåer på import i avsaknad av antidumpningsåtgärder

(232)

Såsom framgår av tabell 4 var importpriserna på cif-nivå till unionen från Kina under översynsperioden 1 744 euro/ton, vilket är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på [2 100–2 400] euro/ton som visas i tabell 9, och även under produktionskostnaden på [2 300–2 600] euro/ton.

(233)

Om antidumpningsåtgärderna inte längre skulle gälla och endast antisubventionsåtgärderna kvarstod hade import från Kina kommit in på unionsmarknaden till ännu lägre priser. Prisunderskridandet skulle i praktiken förväntas bli ännu större, såsom förklaras i skäl 165.

(234)

Såsom framgår av tabell 4 var importpriserna på cif-nivå till unionen från Egypten under översynsperioden 1 431 euro/ton, vilket är lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på [2 100–2 400] euro/ton som visas i tabell 9, och även under produktionskostnaden på [2 300–2 600] euro/ton.

(235)

Om antidumpningsåtgärderna inte längre skulle gälla och endast antisubventionsåtgärderna kvarstod hade egyptisk import kommit in på unionsmarknaden till ännu lägre priser.

(236)

Det är därför sannolikt att importen från Kina och Egypten utan antidumpningstullar skulle få en ännu större negativ inverkan på unionspriserna.

(237)

Detta undersökningsresultat visar tydligt att det under alla omständigheter skulle finnas en sannolikhet för att skadan som vållats av importen återkommer, och att importen dessutom sannolikt skulle ske i betydligt större mängder om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

7.4   Slutsats

(238)

På grundval av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada orsakad av dumpad import med ursprung i Kina och Egypten. Kommissionen konstaterade vidare, utan påverkan på detta undersökningsresultat, att det finns en tydlig risk för att den väsentliga skada som orsakas av denna import återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Om åtgärderna inte förlängs är det högst sannolikt att dumpad import från båda ursprungen åter skulle ske i betydligt större volymer och till skadevållande priser. En förlängning av åtgärderna är därför motiverad både på grund av den fortsatta skada som vållats av import från de berörda länderna och, oberoende av detta, på grund av risken för att sådan skada återkommer.

8.   UNIONENS INTRESSE

(239)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, användarnas och leverantörernas intressen.

8.1   Unionsindustrins intresse

(240)

Undersökningen visade att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation, som redan var utsatt, skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet och potentiellt hota dess överlevnad.

(241)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla gällande antidumpningsåtgärder.

8.2   Icke-närstående importörers intresse

(242)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer och uppmanade dem att samarbeta i denna undersökning. Ingen av importörerna visade samarbetsvilja.

(243)

I den ursprungliga undersökningen visade en enda importör samarbetsvilja och konstaterades ha importerat försumbara volymer av glasfibermaterial.

(244)

Såväl i den ursprungliga undersökningen som i denna undersökning konstaterades att de flesta användare med stora volymer efterfrågar särskilda glasfibermaterial som tillverkas på beställning och att glasfibermaterial därför inte är en handelsvara som regelbundet importeras i stora volymer av oberoende importörer.

(245)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att fortsatta åtgärder inte skulle påverka dem eller endast påverka dem marginellt.

8.3   Användarnas intresse

(246)

Kommissionen kontaktade alla kända användare i denna undersökning och uppmanade dem att samarbeta. Ingen användare samarbetade, vilket bekräftar att användarna inte påverkades särskilt negativt av de gällande åtgärderna.

(247)

Under översynsperioden var unionsindustrins produktionskapacitet (246 427 ton) större än förbrukningen i unionen (136 112 ton). Unionsindustrins totala kapacitetsutnyttjande under översynsperioden var 41 %. Särskilt de två företag som ingår i urvalet och som är certifierade leverantörer av glasfibermaterial till vindkraftsindustrin har båda betydande outnyttjad kapacitet och skulle kunna tillgodose ytterligare efterfrågan. Dessutom består unionsindustrin av mer än tio koncerner eller företag, vilket gör unionsindustrin konkurrenskraftig.

(248)

Undersökningen visade också att antidumpningsåtgärderna inte hindrade import från Kina och Egypten, vilka tillsammans stod för en marknadsandel på 10 % under översynsperioden. Dessutom ökade övriga tredjeländer sin marknadsandel från 18 % till 24 % under översynsperioden.

(249)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle äventyra försörjningstryggheten.

(250)

Den ursprungliga undersökningen visade (56) att glasfibermaterial stod för mellan 4 % och 14 % av den totala tillverkningskostnaden för ett rotorblad samt att rotorblad inte säljs separat utan som en del av vindturbiner och att producenter av vindturbiner regelbundet säljer ytterligare material och tjänster till vindparksutvecklare. Kommissionen beräknade därför kostnaden för glasfibermaterial i förhållande till den totala kostnaden för en vindturbin och den totala kostnaden för att bygga en hel vindpark. Andelen glasfibermaterial i vindturbinproducenternas kostnader fastställdes följaktligen till mellan 0,1 % och 2 %. I den ursprungliga undersökningen drog kommissionen slutsatsen att varje kostnadsökning till följd av antidumpningstullarna antingen kunde övervältras på vindparksutvecklarna eller absorberas av vindturbinproducenterna.

(251)

Den nuvarande undersökningen visade att unionsindustrins pris under skadeundersökningsperioden i genomsnitt endast var [5–6 %] högre än genomsnittspriset under skadeundersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen, dvs. mellan 2015 och 2018. Det kan därför konstateras att antidumpningsåtgärden hade en begränsad, om ens någon, inverkan på priset på glasfibermaterial.

(252)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle påverka vindenergiindustrins konkurrenskraft.

(253)

Eftersom antidumpningsåtgärderna inte äventyrar försörjningstryggheten för glasfibermaterial eller konkurrenskraften, såsom konstateras i skälen 249 och 252, förväntas de inte heller främja omlokalisering av produktionen och de är förenliga med unionens mål för förnybar energi.

(254)

I den ursprungliga undersökningen hävdade flera användare från skidindustrin att förekomsten av producenter av glasfibermaterial i unionen var avgörande för deras försörjningstrygghet eftersom de behövde en lokal partner för nära samarbete vid utformningen av skräddarsydda glasfibermaterial.

(255)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att inte bibehålla åtgärderna vad gäller användarnas intressen.

8.4   Intresset för leverantörer av tillskärnings- och satssammansättningstjänster

(256)

Den ursprungliga undersökningen och den nuvarande undersökningen visade att unionsindustrin och användarna anlitar externa tjänsteleverantörer för tillskärning och satssammansättning. Tillskärning består i att ta emot glasfibermaterial i rullar och skära materialen till önskade dimensioner. Satssammansättning består i att sammanställa de tillskurna lagren av glasfibermaterial och förpacka dem i anpassade satser som underlättar tillverkningen inom industrin i senare led.

(257)

I den nuvarande undersökningen gav ingen leverantör av tillskärnings- eller satssammansättningstjänster sig till känna.

(258)

I den ursprungliga undersökningen uppskattades sysselsättningen hos leverantörer av tillskärningstjänster i unionen till omkring 2 000 personer och det konstaterades att kinesiska och egyptiska exporterande producenter i allt högre grad integrerade tjänster för tillskärning och satssammansättning i sina tjänsteerbjudanden. Det fanns inga indikationer på att situationen hade förändrats. Om åtgärderna upphävs skulle dessa tjänsteleverantörer därför förlora en betydande del av sin verksamhet.

(259)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna ligger i unionsleverantörer av tillskärnings- och satssammansättningstjänsters intresse.

8.5   Leverantörernas intresse

(260)

Unionsproducenter av roving av glasfibrer, dvs. den huvudsakliga råvaran för produktion av glasfibermaterial, visade inte samarbetsvilja under denna undersökning. Det ligger dock tydligt i deras intresse att antidumpningsåtgärder som skyddar deras kunder bibehålls.

8.6   Slutsats om unionens intresse

(261)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av glasfibermaterial med ursprung i de berörda länderna.

9.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(262)

Mot bakgrund av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, fortsatt och återkommande skada när det gäller Kina, fortsatt skada när det gäller Egypten samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna på glasfibermaterial från Kina och Egypten bibehållas.

(263)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna och befrielserna från utvidgningar av åtgärderna efter undersökningar om kringgående tillämpas. Individuella antidumpningstullar eller befrielser är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.7 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina” eller ”all övrig import med ursprung i Arabrepubliken Egypten”.

(264)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna och undantagen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.7 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats eller ett undantag är berättigat enligt tullagstiftningen.

(265)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(266)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Egypten och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina” eller ”all övrig import med ursprung i Arabrepubliken Egypten” De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(267)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (57). Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina som tillverkats av de juridiska personer som nämns. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(268)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(269)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (58) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(270)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av material med öppna maskor med en maskstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00 , ex 7019 62 10 , ex 7019 62 90 , ex 7019 63 00 , ex 7019 64 00 , ex 7019 65 00 , ex 7019 66 00 , ex 7019 69 10 , ex 7019 69 90 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84), med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Antidumpningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Folkrepubliken Kina

Jushi Group Co. Ltd

Zhejiang Hengshi Fiberglass Fabrics Co. Ltd

Taishan Fiberglass Inc.

69,0

C531

PGTEX China Co. Ltd

Chongqing Tenways Material Corp.

37,6

C532

Andra företag som samarbetade i både den ursprungliga antisubventions- och den ursprungliga antidumpningsundersökningen och som förtecknas i bilaga I

37,6

Se bilaga I

Andra företag som samarbetade i den ursprungliga antidumpningsundersökningen men inte i den ursprungliga antisubventionsundersökning och som förtecknas i bilaga II

34,0

Se bilaga II

All övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina

69,0

C999

Arabrepubliken Egypten

Jushi Egypt For Fiberglass

Industry S.A.E; Hengshi Egypt Fiberglass Fabrics S.A.E.

33,1

C533

All övrig import med ursprung i Arabrepubliken Egypten

33,1

C999

3.   Den slutgiltiga antidumpningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 62 10 81, 7019 62 90 81, 7019 63 00 81, 7019 64 00 81, 7019 65 00 81, 7019 66 00 81, 7019 69 10 81, 7019 69 90 81 och 7019 90 00 81). Den utvidgade tullen är den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

4.   Den slutgiltiga antidumpningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn,, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (Taric-nummer 7019 61 00 83, 7019 62 10 83, 7019 62 90 83, 7019 63 00 83, 7019 64 00 83, 7019 65 00 83, 7019 66 00 83, 7019 69 10 83, 7019 69 90 83 och 7019 90 00 83) med undantag av de produkter som produceras av nedanstående företag.

Land

Företag

Taric-tilläggsnummer

Turkiet

Saertex Turkey Tekstil Ltd Şti.

C115

Turkiet

Sonmez Asf Iplik Dokuma Ve Boya San Tic A. Ş.

C116

Turkiet

Telateks Tekstil Ürünleri Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi

Telateks Dış Ticaret ve Kompozit Sanayi Anonim Şirketi

C117

Turkiet

Fibroteks Dokuma Sanayi Ve Ticaret AS

899G

Den utvidgade tullen är den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

5.   Den slutgiltiga antidumpningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84), som återexporteras i den mening som avses i unionens tullkodex till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Unclos.

6.   Den slutgiltiga antidumpningstull som enligt punkt 2 är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina och Arabrepubliken Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn,, även innehållande andra ämnen, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 61 00 83, 7019 61 00 84, 7019 62 10 81, 7019 62 10 83, 7019 62 10 84, 7019 62 90 81, 7019 62 90 83, 7019 62 90 84, 7019 63 00 81, 7019 63 00 83, 7019 63 00 84, 7019 64 00 81, 7019 64 00 83, 7019 64 00 84, 7019 65 00 81, 7019 65 00 83, 7019 65 00 84, 7019 66 00 81, 7019 66 00 83, 7019 66 00 84, 7019 69 10 81, 7019 69 10 83, 7019 69 10 84, 7019 69 90 81, 7019 69 90 83, 7019 69 90 84, 7019 90 00 81, 7019 90 00 83 och 7019 90 00 84) som tas emot på en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Unclos och som inte omfattas av punkt 5.

7.   De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 och undantag från de utvidgningar av åtgärderna efter undersökningar om kringgående som nämns i punkt 4 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att (volymen) av (den produkt som översynen gäller) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i det relevanta landet tillämpas.

8.   Om en ny exporterande producent från Folkrepubliken Kina tillhandahåller kommissionen tillräcklig bevisning får bilagan ändras genom att den nya exporterande producenten förs upp i förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet, vilket innebär att den nya exporterande producenten omfattas av den tillämpliga vägda genomsnittliga antidumpningstullen. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget

a)

inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 med ursprung i Folkrepubliken Kina under perioden mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2018 (den ursprungliga undersökningsperioden),

b)

inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som har samarbetat eller skulle ha kunnat samarbeta i undersökningen som ledde till att tullen infördes, och

c)

antingen faktiskt har exporterat den produkt som översynen gäller med ursprung i Folkrepubliken Kina eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter den ursprungliga undersökningsperiodens slut.

9.   Om de slutgiltiga utjämningstullar som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2020/776, i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2022/1233, ändras eller avskaffas, kommer de tullar som anges i punkt 2 att höjas men endast i proportion till den faktiska konstaterade dumpningsmarginalen eller den konstaterade skademarginalen per företag och från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

10.   I de fall då utjämningstullen har dragits av från antidumpningstullen för vissa exporterande producenter ska en ansökan om återbetalning enligt artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (59) även utlösa en bedömning av den dumpningsmarginal som konstaterats för denna exporterande producent under undersökningsperioden avseende återbetalning. Det belopp som ska återbetalas till den som ansöker om återbetalning får inte överstiga skillnaden mellan den tull som tagits ut och den sammanlagda utjämnings- och antidumpningstull som fastställs i undersökningen avseende återbetalning.

11.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 juni 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 176, 30.6.2016, s. 21. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 av den 1 april 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 108, 6.4.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/492/oj).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 av den 12 juni 2020 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 189, 15.6.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/776/oj).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/806 av den 23 maj 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten samt av genomförandeförordning (EU) 2020/776 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibervävar med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten som förs till en konstgjord ö, en fast eller flytande installation eller någon annan struktur på en medlemsstats kontinentalsockel eller i en exklusiv ekonomisk zon som deklarerats av en medlemsstat enligt Unclos (EUT L 145, 24.5.2022, s. 20, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/806/oj).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/302 av den 24 februari 2022 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/492, i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2020/776, på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/492 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Egypten, som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte (EUT L 46, 25.2.2022, s. 49, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/302/oj).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/301 av den 24 februari 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Egypten genom import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte (EUT L 46, 25.2.2022, s. 31, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/301/oj).

(7)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1233 av den 18 juli 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 190, 19.7.2022, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1233/oj).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1477 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/492, i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2020/776, införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 233, 8.9.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1477/oj).

(9)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1478 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 233, 8.9.2022, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1478/oj).

(10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2169 av den 17 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/1477 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/492, i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2020/776, införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L, 2023/2169, 18.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2169/oj).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2158 av den 17 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/1478 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L, 2023/2158, 18.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2158/oj).

(12)   EUT C, C/2024/4357, 9.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4357/oj.

(13)  Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT C, C/2025/2022, 3.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2022/oj).

(14)  Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antisubventionsåtgärder som tillämpas på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT C, C/2025/3223, 13.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3223/oj).

(15)  Tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer: t25.010131.

(16)   https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2784.

(17)  Tillhandahålls i akten för berörda parter under referensnummer: t25.005259.

(18)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkterna 45–48.

(19)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkterna 46–49.

(20)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkt 50.

(21)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkterna 52–54.

(22)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkterna 55–72.

(23)  Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1452 av den 13 juli 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 179, 14.7.2023, s. 57, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1452/oj), skälen 42–68. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2673 av den 11 oktober 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av glasfibergarn med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/2673, 14.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2673/oj), skälen 44–70.

(24)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkt 74.

(25)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkt 75.

(26)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkt 76.

(27)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkt 77.

(28)  Begäran (den icke-konfidentiella versionen), punkterna 79–88.

(29)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skälen 53–68 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skälen 54–70.

(30)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 68, genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skäl 70.

(31)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skälen 53–55 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skälen 54–56.

(32)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skälen 56–59 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skälen 57–60.

(33)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skälen 60–61 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skälen 61–63.

(34)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 62 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skäl 63.

(35)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 63 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skäl 64.

(36)  Genomförandeförordning (EU) 2023/1452, skäl 64 och genomförandeförordning (EU) 2024/2673, skäl 65.

(37)  Genomförandeförordning (EU) 2020/492, skälen 98–162.

(38)   Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (SWD(2024) 91 final), 10.4.2024.

(39)  World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(40)  Om den produkt som översynen gäller inte produceras i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.

(41)   TÜİK - Veri Portalı (tuik.gov.tr).

(42)   https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205/default/table?lang=en.

(46)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(47)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 av den 24 juni 2020 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstull som införts på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten och om uttag av den slutgiltiga utjämningstullen på registrerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT L 201, 25.6.2020, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/870/oj).

(48)  Statistisk näringsgrensindelning, vanligen kallad Nace.

(49)  Turkiets statistikbyrå – index för arbetskraftskostnad: TÜİK – Veri Portalı (tuik.gov.tr). Senast hämtad den 30 mars 2026. De relevanta filerna fanns i ärendehandlingarna för berörda parter under referensnummer t25.010131.

(50)   https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205/default/table?lang=en, senast hämtad den 10 september 2025.

(51)   https://www.sisecam.com/en/investor-relations/annual-reports, senast hämtad den 13 oktober 2025.

(52)   https://comtradeplus.un.org/.

(53)   https://www.globalpetrolprices.com/Egypt/electricity_prices/.

(54)   https://www.salaryexplorer.com/average-salary-wage-comparison-egypt-c64.

(55)  Genomförandeförordning (EU) 2022/1477.

(56)  Se skälen 480 och 481 i genomförandeförordning (EU) 2020/492.

(57)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel och ekonomisk säkerhet, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, BELGIEN.

(58)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

(59)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1037/oj).


BILAGA I

Andra företag som samarbetade i både den ursprungliga antisubventions- och den ursprungliga antidumpningsundersökningen

Företagets namn

Taric-tilläggsnummer

Changshu Dongyu Insulated Compound Materials Co., Ltd

B995

Changzhou Pro-Tech Industry Co., Ltd

C534

Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd

C535

Neijiang Huayuan Electronic Materials Co., Ltd

C537

NMG Composites Co., Ltd

C538

Zhejiang Hongming Fiberglass Fabrics Co., Ltd

C539


BILAGA II

Andra företag som samarbetade i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, men inte i den ursprungliga antisubventionsundersökningen

Företagets namn

Taric-tilläggsnummer

Jiangsu Jiuding New Material Co., Ltd

C536


ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1203/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)