(1)

Genom en skrivelse av den 27 november 2001, registrerad av generalsekretariatet den 3 december 2001, underrättade de italienska myndigheterna, i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget, kommissionen om de särskilda åtgärder inom transportsektorn som antagits genom provinsen Trentos lag nr 6 av den 13 december 1999 (nedan kallad provinslag nr 6/99). Denna anmälan registrerades av Europeiska kommissionens generalsekretariat som stöd nr N 833/01.

(2)

Eftersom denna anmälan var ofullständig begärde kommissionen kompletterande upplysningar genom skrivelse D(02) 1665 av den 1 februari 2002, på vilken ett svar mottogs genom en skrivelse som registrerades den 5 april 2002. Ett möte mellan företrädare för kommissionen och för provinsen Trento ägde rum den 11 mars 2002. Den 12 april 2002 skickade kommissionen en skrivelse till de italienska myndigheterna med en begäran om ytterligare information. Svaret på denna begäran inkom genom en skrivelse av den 17 maj 2002, registrerad den 28 maj 2002 (SG A/5459). Den 30 maj 2002 ägde ytterligare ett möte rum mellan företrädare för kommissionen och för provinsen Trento.

(3)

Den 24 juli 2002 fattade kommissionen ett positivt beslut (2) i fråga om de flesta inslagen i provinslagen nr 6/99 (särskilda bestämmelser inom transportsektorn (3) vars syfte är att styra över godstrafik från vägtransporter till alternativa transportsätt. Emellertid inleddes ett granskningsförfarande, registrerat under nummer C 52/02, beträffande ett av inslagen i planen, nämligen investeringsstödet för järnvägsvagnar och för ny eller moderniserad rullande materiel.

(4)

Kommissionens beslut av den 24 juli 2002 om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (4). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(5)

I en skrivelse av den 4 september 2002 inkom Italien med sina synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från andra berörda parter.

(6)

Den 7 februari anmälde de italienska myndigheterna en ny stödordning (Regime di aiuti a sostegno del trasporto combinato) för att stimulera kombinerade transporter i provinsen Trento. Den registrerades som nr N 64/03 och godkändes av kommissionen den 1 oktober 2003 (5).

(7)

Ytterligare klargöranden skickades in av provinsen Trento den 8 april 2005 och av Italiens ständiga representation genom en skrivelse som registrerades den 13 juni 2005.

(8)

Den stödordning för vilken granskningsförfarandet inleddes avsåg investeringsstöd för järnvägsvagnar och för ny eller moderniserad rullande materiel. Däremot framfördes det inga invändningar övriga inslag i planen, för vilka syftet var att främja en överföring av godstransporter från vägarna till alternativa transportsätt.

(9)

Syftet med den övergripande stödordningen är att minska vägtransporternas miljöpåverkan, vilket skall ske genom att stödja transporter i vilka man använder en teknik som minskar föroreningarna och som går längre än de sedvanliga ekologiska normerna. Genom åtgärden ges stöd till små och medelstora företag och konsortier som utför vägtransporter på tredje parters vägnar och som bedriver kombinerade transporter eller som bedriver järnvägs- och landtransporter med anknytning till kombinerade järnvägstransporter, eller till gods- eller passagerartransporter.

(10)

Den åtgärd som granskades innebar att små eller medelstora företag i den autonoma provinsen Trento skulle få ett stöd på högst 25 % av kostnaderna för inköp av godsvagnar och ny eller moderniserad rullande materiel (artikel 3.2 e i provinslagen nr 6/99).

(11)

En första granskning av det anmälda projektet ledde till att kommissionen fattade beslut om att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget och att begära förtydliganden från de italienska myndigheterna.

(12)

I första hand fanns det tvivel beträffande huruvida stödet var förenligt med artikel 4.2 och 4.5 i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (6), enligt vilken investeringsstödet för järnvägsvagnar kan uppgå till 15 % för små företag och till 7,5 % för medelstora företag.

(13)

Kommissionen hyste tvivel angående huruvida den anmälda stödnivån på 25 % verkligen kunde vara förenlig med den högsta stödnivå som anges i artikel 4.2 förordning (EG) nr 70/2001. Den enda anledningen till att granskningsförfarandet inleddes var tvivlen på att kraven i förordning 70/2001 verkligen var uppfyllda.

(14)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från andra berörda parter.

(15)

I en skrivelse av den 4 september 2004 meddelade de italienska myndigheterna via den ständiga representationen att de hade för avsikt att införa ett stöd för inköp av järnvägsvagnar och ny eller moderniserad rullande järnvägsmateriel. För små företag skulle stödet uppgå till 15 % av inköpspriset, och för medelstora företag till 7,5 %.

(16)

Italiens avsikt var att detta stöd under högst tre år skulle kumuleras med ett stöd på 25 % av kostnaderna för leasing, amorteringar eller hyra av en speciell typ av järnvägsvagnar med extra lågt golv för kombinerade transporter.

(17)

De stödmottagande företagen skulle själva stå för den del av kostnaderna som inte täcktes av offentliga stöd. Provinsen Trento skulle se till att företagens prissättning blev offentlig och icke-diskriminerande, dvs. att samma priser skulle gälla för alla kategorier användare och på alla sträckor.

(18)

Myndigheterna hävdade att provinsen Trento, med tanke på bristerna i fråga om intermodal infrastruktur, hade för avsikt att finansiera alla initiativ i syfte att få fram järnvägsvagnar med extra lågt golv, vilket skulle ske enligt principen först till kvarn så länge anslagen räckte. Om anslagen skulle visa sig otillräckliga hade myndigheten för avsikt att gå ut med en offentlig inbjudan om möjligheten att lämna in stödansökningar. I så fall skulle man prioritera sådana verksamheter som gav högst daglig frekvens i fråga om omlastningar från väg till järnväg, och till vagnar som avgår från omlastningsplatser i provinsen.

(19)

Denna sista åtgärd ingick dock inte i den ursprungliga anmälan. Den 8 april 2005 bekräftade dessutom provinsen Trento att åtgärden aldrig genomförts och att det inte längre finns några planer i den riktningen.

(20)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna, om inget annat sägs i fördraget.

(21)

I det här fallet skulle stödmottagarna (små och medelstora företag i provinsen Trento) få statliga bidrag för investeringar i järnvägsvagnar och rullande järnvägsmateriel, samtidigt som andra konkurrerande företag, från Italien eller andra EU-länder, inte skulle få några bidrag. Därigenom skulle konkurrenssituationen för stödmottagarna stärkas i förhållande till andra aktörer som bedriver verksamhet inom handeln mellan olika länder.

(22)

Kommissionen anser därför att den anmälda stödordningen innehåller inslag av stöd i den mening som avses i artikel 87.1, och att den således i princip är förbjuden.

(23)

Efter det att granskningsförfarandet inletts gick de italienska myndigheterna med på att sänka den planerade stödnivån på 25 % till 15 % för små företag och till 7,5 % för medelstora företag. Det är bara dessa typer av företag som kan få stöden i fråga.

(24)

Stödet kan därför anses förenligt med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 70/2001.

(25)

Sammanfattningsvis anser kommissionen således att stödet i fråga är förenligt med fördraget.