Bryssel den 23.6.2020

COM(2020) 255 final

2020/0123(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser avseende antagandet av gemensamma driftsförfaranden

(Text av betydelse för EES)


MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i den gemensamma kommittén som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet (nedan även kallat Schweiz), om en sammankoppling av de båda parternas utsläppshandelssystem för växthusgaser i samband med det planerade antagandet av ett beslut om antagande av gemensamma driftsförfaranden.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (nedan kallat avtalet) syftar till att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med motsvarande system i Schweiz så att utsläppsrätter som har ställts ut i det ena systemet kan handlas och användas i det andra systemet, vilket ger utvidgade möjligheter att minska klimatfarliga utsläpp. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.

2.2.Den gemensamma kommittén

Den gemensamma kommitté som har inrättats genom artikel 12 i avtalet ansvarar för att handlägga avtalet och för att det genomförs på ett korrekt sätt. Kommittén får besluta att anta nya bilagor till avtalet eller ändra befintliga bilagor. Den kan också diskutera ändringar av artiklarna i avtalet, ordna utbyte av synpunkter om parternas lagstiftning, samt se över avtalet.

Den gemensamma kommittén är ett bilateralt organ som består av företrädare för parterna (EU och Schweiz). Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

Enligt artikel 3.6 i avtalet ska den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare fastställa gemensamma driftsförfaranden för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen av EU:s transaktionsförteckning (EUTL) i unionsregistret och den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) i det schweiziska registret, och beakta prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfarandena kommer att träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

2.3.Akt som planeras av den gemensamma kommittén

Vid sitt tredje sammanträde, som kommer att hållas under 2020, ska den gemensamma kommittén, i enlighet med artikel 3.6 i avtalet, anta ett beslut om antagande av gemensamma driftsförfaranden (nedan kallad den planerade akten).

Syftet med den planerade akten är att fastställa driftsförfaranden som ska tillämpas av båda parterna och som avser tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen av EUTL och SSTL, med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. I den planerade akten beskrivs därför krav på driftsförfaranden. För att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren och för att skydda kopplingens integritet bör uppgifterna om de nödvändiga förfarandena och de överväganden och överenskommelser som ligger till grund för dem behandlas konfidentiellt. Den planerade akten behandlar därför de nödvändiga aspekterna på en förhållandevis hög nivå utan att beskriva förfaranden och information som rör kopplingens säkerhet och skydd. Dessa bör fastställas i ytterligare tekniska riktlinjer som utarbetas av en arbetsgrupp i enlighet med artikel 12.5 i avtalet. Arbetsgruppen bör minst omfatta förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare, som båda bör säkerställa en kontinuerlig, ändamålsenlig och effektiv drift av kopplingen samt att den anpassas till den tekniska utvecklingen och nya krav på sammankopplingens säkerhet och skydd. Med tanke både på riktlinjernas tekniska och känsliga karaktär och på behovet att anpassa dem för att upprätthålla en lämplig nivå på kopplingens säkerhet och skydd bör unionens företrädare i den gemensamma kommittén informeras och, vid behov, kunna godkänna sådana riktlinjer utan ytterligare beslut av rådet.

Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artikel 3.6 i avtalet, enligt vilken de gemensamma driftsförfarandena ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén. Enligt artikel 12.3 i avtalet ska beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i avtalet vara bindande för parterna när besluten träder i kraft.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

I det rådsbeslut som grundar sig på detta förslag från kommissionen fastställs Europeiska unionens ståndpunkt i fråga om det beslut som den gemensamma kommittén ska fatta om antagande av gemensamma förfaranden för driften av kopplingen mellan EUTL och SSTL.

Enligt artikel 3.6 i avtalet ska gemensamma driftsförfaranden utarbetas och träda i kraft när de antagits av den gemensamma kommittén. I de gemensamma driftsförfarandena fastställs de driftsförfaranden som båda parterna måste följa för att kopplingen mellan EUTL och SSTL ska kunna tas i drift. De är därför nödvändiga för att kopplingen ska fungera.

I enlighet med den gemensamma kommitténs beslut nr 2/2019 1 av den 5 december 2019 2 avser de gemensamma driftsförfarandena en provisorisk lösning för det praktiska genomförandet av sammankopplingen mellan EU:s och Schweiz utsläppshandelssystem. Den provisoriska lösningen ska vara införd senast i maj 2020 eller så snart som möjligt därefter.

Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av utsläppshandelssystem är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, framför allt för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Mot bakgrund av detta fastställs det i artikel 25 i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter att EU:s system kan kopplas till andra system för handel med utsläppsrätter förutsatt att dessa är obligatoriska, har ett absolut utsläppstak och är förenliga, vilket är fallet med det schweiziska systemet. De gemensamma driftsförfarandenas ikraftträdande efter att avtalet har trätt i kraft den 1 januari 2020 utgör ett viktigt steg i genomförandet av avtalet.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Den gemensamma kommittén är ett organ som har inrättats i kraft av artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den akt som ska antas av den gemensamma kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 12.3 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för de föreslagna besluten är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

2020/0123 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser avseende antagandet av gemensamma driftsförfaranden

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser 4 (nedan kallat avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2018/219 5 och trädde i kraft den 1 januari 2020.

(2)I enlighet med artikel 3.6 i avtalet får den gemensamma kommittén anta ett beslut om gemensamma driftsförfaranden som utarbetas av den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen, med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfarandena ska sedan träda i kraft efter att de har antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

(3)Den gemensamma kommittén ska vid sitt tredje sammanträde, som ska hållas under 2020, anta de gemensamma driftsförfaranden som har utarbetats.

(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma kommittén, eftersom de gemensamma driftsförfarandena kommer att vara bindande för unionen.

(5)Antagandet av de gemensamma driftsförfarandena är en viktig del i genomförandet av avtalet, eftersom dessa fastställer de driftsförfaranden som krävs för att sammankopplingen ska fungera och måste följas av båda parter.

(6)I enlighet med artikel 13.1 i avtalet får den gemensamma kommittén enas om tekniska riktlinjer för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt, inbegripet sådana som avser tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen och med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. De tekniska riktlinjerna bör utarbetas av en arbetsgrupp som är inrättas i enlighet med artikel 12.5 i avtalet. Arbetsgruppen bör minst inbegripa förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare och bör även bistå den gemensamma kommittén i dess uppgifter enligt artikel 13 i avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det tredje mötet i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser avseende antagandet av gemensamma driftsförfaranden, ska grunda sig på utkastet till beslut av den gemensamma kommittén i bilagan till detta beslut.

Unionens företrädare i den gemensamma kommittén får godkänna mindre ändringar av utkastet till beslut utan något nytt beslut av rådet.

Artikel 2

Unionens företrädare i den gemensamma kommittén får godkänna tekniska riktlinjer för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt, inbegripet sådana som avser tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av sammankopplingen och med beaktande av prioriterade områden i nationell lagstiftning. I detta syfte ska en arbetsgrupp inrättas i enlighet med artikel 12.5 i avtalet vilken ska bistå den gemensamma kommittén i dess uppgifter enligt artikel 13, särskilt artikel 13.1 i avtalet.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Den ståndpunkt som ska intas på EU:s vägnar har fastställts i rådets beslut (EU) 2019/2106 av den 21 november 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser vad gäller ändring av bilagorna I och II till avtalet (EUT L 318, 10.12.2019, s. 96).
(2)    Tillgängligt på https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/markets/docs/decision_201902_swiss_ets_linking.pdf .
(3)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland mot rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.
(4)    EUT L 322, 7.12.2017, s. 3.
(5)    Rådets beslut (EU) 2018/219 av den 23 januari 2018 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 43, 16.2.2018, s. 1).