Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar /* KOM/2010/0307 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN | Bryssel den 14.6.2010 KOM(2010)307 slutlig R APPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar INLEDNING Huvudsyftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar[1] är att upprätta en gemensam ram och gemensamma statistiska kvalitetsstandarder för en systematisk framställning av Europeiska unionens statistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. I artikel 12 i förordning (EG) nr 184/2005 anges att kommissionen senast den 28 februari 2010 till Europaparlamentet och rådet ska överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning. Denna rapport ska i synnerhet innehålla 1. uppgifter om kvaliteten på den statistik som framställts, 2. en utvärdering av vilka fördelar den framställda statistiken medför för unionen, medlemsstaterna och leverantörerna och användarna av statistik i förhållande till kostnaderna, 3. en kartläggning av områden som kan förbättras och ändringar som anses nödvändiga med hänsyn till de resultat som erhållits, 4. en översyn av Betalningsbalanskommitténs verksamhet och rekommendationer om huruvida tillämpningsåtgärdernas räckvidd bör ändras. I denna rapport granskas de viktigaste aspekterna av medlemsstaternas genomförande av förordning (EG) nr 184/2005 och de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att garantera en hög kvalitet på EU:s statistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. TILLÄMPNINGSÅTGÄRDER Sedan antagandet av förordning (EG) nr 184/2005 har följande tillämpningsförordningar antagits: 5. Kommissionens förordning (EG) nr 601/2006 av den 18 april 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 när det gäller formatet och förfarandet för uppgiftsöverföringen[2]. 6. Kommissionens förordning (EG) nr 602/2006 av den 18 april 2006 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 genom uppdatering av uppgiftskraven[3]. 7. Kommissionens förordning (EG) nr 1055/2008 av den 27 oktober 2008 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 när det gäller kvalitetskriterier och kvalitetsrapportering för statistik över betalningsbalansen[4]. 8. Kommissionens förordning (EG) nr 707/2009 av den 5 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar när det gäller uppdatering av uppgiftskraven[5]. DE VIKTIGASTE BERÖRDA DATAUPPSÄTTNINGARNA Statistiken över betalningsbalansen ger heltäckande information om transaktioner mellan den rapporterande ekonomin och övriga världen. Förordning (EG) nr 184/2005 rör följande fyra uppsättningar uppgifter: - Tidiga skattningar av kvartalsstatistiken över betalningsbalansen (euroindikatorer). - Kvartalsstatistik över betalningsbalansen. - Årliga uppgifter om internationell handel med tjänster. - Årliga uppgifter om utländska direktinvesteringar. För varje uppsättning uppgifter samlar Eurostat in uppgifter från medlemsstaterna som används för att framställa EU-aggregat som offentliggörs tillsammans med enskilda uppgifter om medlemsstaterna på Eurostats online-databas[6]. Vanligen finns den första kvartalsvisa skattningen av de huvudsakliga aggregaten (betalningsbalansen och bytesbalansen för tjänster) tillgänglig tio veckor efter referensperiodens slut. Den andra skattningen offentliggörs 15 veckor efter referensperiodens slut, och innehåller en bredare uppsättning av poster för betalningsbalansen och en geografisk fördelning som består av de största ekonomiska partnerna, särskilt de viktigaste utvecklade ekonomierna och tillväxtekonomierna. Mer detaljerad statistik över handel med tjänster och direktinvesteringar offentliggörs på årsbasis. Årsuppgifterna om internationell handel med tjänster delas upp enligt en omfattande förteckning över olika typer av tjänster och omfattar 42 ekonomier. Uppgifterna lämnas av medlemsstaterna nio månader efter referensperiodens slut och de offentliggörs cirka två månader senare. Den årliga statistiken över utländska direktinvesteringar omfattar uppgifter om flöden och stockar, enligt typ av instrument, partnerland och näringsgren. Uppgifterna lämnas av medlemsstaterna nio månader efter referensperiodens slut och offentliggörs cirka tre månader senare. KVALITETEN PÅ STATISTIKEN Enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 184/2005 ska medlemsstaterna överlämna en rapport till kommissionen om kvaliteten på de uppgifter som lämnats. I enlighet med artikel 4.3 ska kommissionen dessutom med bistånd av Betalningsbalanskommittén (nedan kallad kommittén ) utvärdera kvaliteten på de uppgifter som lämnats till Eurostat med utgångspunkt från kvalitetsrapporterna. Följande analys avser resultaten från de senaste tillgängliga kvalitetsrapporterna och avser de uppgifter som medlemsstaterna lämnade under 2008. Den senaste utvecklingen, bland annat de kvalitetsförbättringar som flera medlemsstater anmält under 2009, ingår följaktligen inte i den här analysen. Aktualitet Kriteriet för aktualitet avser efterlevnaden av tidsfristerna för uppgiftsinlämningen. Tidsfristerna fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 184/2005 och anges närmare i Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen (Balance of Payments Vademecum)[7], som fungerar som referensdokument för de tekniska detaljerna kring uppgiftsöverföringen. I tabell 1 visas en analys[8] av hur tidsfristerna för statistiken över betalningsbalansen har efterlevts. Resultaten visar att medlemsstaterna i de flesta fall uppfyller tidsfristerna för samtliga uppsättningar uppgifter. De mycket få undantag som finns är framför allt samlade inom de två områden som rör utländska direktinvesteringar. Täckningen för de uppgifter som översänds till Eurostat Kriteriet för datatäckning avser tillgängligheten till de uppgifter som krävs enligt förordning (EG) nr 184/2005 enligt referensperioderna och uppdelat per geografiskt område, post och näringsgren. Datatäckningen mäts som andelen av det antal värden som lämnas i förhållande till det sammanlagda antalet värden som krävs. Tabell 1: Punktlighet vid inlämning av uppgifter Euro-indikatorer | Kvartalsstatistik över betalnings-balansen | Internationell handel med tjänster | Utländska direkt-investeringar – flöden | Utländska direkt-investeringar – stockar | Tidsfrist: | Referensperiod + 2 månader | Referensperiod + 3 månader | Referensperiod + 9 månader | Referensperiod + 9 (eller 21 månader)[9] | Referensperiod + 9 (eller 21 månader) | Österrike | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Belgien | Bra | Bra | Bra | Bra | Dålig | Bulgarien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Cypern | Bra | Bra | Bra | Bra | Dålig | Tjeckien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Danmark | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Estland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Finland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Frankrike | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Tyskland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Grekland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Ungern | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Irland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Italien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Lettland | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Litauen | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Luxemburg | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Malta | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Nederländerna | Bra | Bra | Godtagbar | Bra | Bra | Polen | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Portugal | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Rumänien | Bra | Bra | Bra | Dålig | Dålig | Slovakien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Slovenien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Spanien | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Sverige | Bra | Bra | Bra | Bra | Bra | Storbritannien | Godtagbar | Bra | Bra | Dålig | Dålig | Tabell 2: Täckning Euro-indikatorer | Kvartalsstatistik över betalnings-balansen | Internationell handel med tjänster | Utländska direkt-investeringar – flöden | Utländska direkt-investeringar – stockar | Österrike | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Belgien | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Bulgarien | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Cypern | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Tjeckien | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Danmark | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Estland | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Finland | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Frankrike | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Tyskland | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Grekland | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Ungern | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Irland | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Italien | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Lettland | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Litauen | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Luxemburg | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Malta | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Nederländerna | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Ofullständig | Ofullständig | Polen | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Ofullständig | Portugal | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Rumänien | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Slovakien | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Slovenien | Fullständig | Fullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Spanien | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Fullständig | Sverige | Ofullständig | Ofullständig | Ofullständig | Fullständig | Fullständig | Storbritannien | Fullständig | Ofullständig | Ofullständig | Fullständig | Ofullständig | De datakrav som har använts för att beräkna denna indikator anges i bilaga I i förordning (EG) nr 184/2005. I tabell 2 sammanfattas[10] denna indikator per medlemsstat och per uppsättning uppgifter. Samtliga medlemsstater besvarade begäran om uppgifter, åtminstone delvis, och inga uppsättningar uppgifter saknas. De allra flesta medlemsstaterna lämnade fyra fullständiga uppsättningar uppgifter, eller tre av fyra. Endast tre medlemsstater (Nederländerna, Storbritannien och Sverige) inlämnade ofullständiga datauppsättningar i de flesta fall. Medlemsstaterna hade störst problem med att lämna uppgifter om internationell handel med tjänster, där endast 16 medlemsstater lämnade fullständiga uppgifter. Sunda statistiska metoder Kriteriet sunda statistiska metoder avser efterlevnaden av internationellt etablerade standarder, riktlinjer och god praxis. Alla medlemsstater ligger i stort sett i linje med de internationella standarder som fastställs i femte utgåvan av Internationella valutafondens (IMF) betalningsbalanshandbok (BPM5), tredje utgåvan av benchmarkdefinitionen av utländska direktinvesteringar (BD3) från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och den handbok för statistik över internationell handel med tjänster som FN, Europeiska kommissionen, IMF, OECD, FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) och Världshandelsorganisationen (WTO) gemensamt ger ut. Eventuella avvikelser från denna metod övervakas regelbundet genom kvalitetsrapporterna. Dessa avvikelser diskuteras i Betalningsbalanskommittén och Eurostats arbetsgrupp om betalningsbalans, med målsättningen att främja harmonisering på detta område. De internationella standarderna har nyligen setts över. Den sjätte utgåvan av betalningsbalanshandboken (BPM6) utfärdades i november 2008, den fjärde utgåvan av benchmarkdefinitionen av utländska direktinvesteringar (BD4) slutfördes i april 2008 och den uppdaterade versionen av handboken för statistik över internationell handel med tjänster (MSITS 2010) godkändes av FN:s statistiska kommission i februari 2010. Medlemsstaterna har redan enats om att samordna genomförandet av de nya standarderna, vilket bör bidra till ökad efterlevnad och därmed ökad jämförbarhet i den underliggande statistiken. Stabilitet Stabilitetskriteriet används för att ange hur nära de skattade initialvärdena ligger i förhållande till slutvärdena. Stabiliteten kan mätas genom genomsnittliga absoluta procentuella avvikelser ( mean absolute percentage error , MAPE)[11], en indikator som kommittén enats om. I tabell 3 visas de senaste tillgängliga siffrorna för denna indikator med avseende på de viktigaste posterna i EU:s betalningsbalans. En indikator med ett lågt värde innebär att stabiliteten är hög. Så är fallet med de flesta posterna, även om betydande revideringar påvisades i posten ”avkastning” och dess underrubriker, särskilt när det gäller ersättning till anställda och intäkter från direkta investeringar. Dessa poster hör till dem de som är svårast att mäta och innehåller de största revideringarna på grund av den datakälla som vanligen används. Faktum är att slutvärdena för dessa poster vanligen grundas på resultatet av årliga undersökningar, medan initialvärdena endast grundas på skattningar, som inte är särskilt exakta. Tabell 3: Genomsnittlig absolut procentuell avvikelse för EU:s aggregat Kredit | Debet | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | Betalningsbalans | 2,3 % | 2,9 % | 1,3 % | 1,5 % | -Varor | 0,1 % | 0,9 % | 0,4 % | 0,5 % | -Tjänster | 0,7 % | 1,9 % | 1,4 % | 1,8 % | Transport | 1,4 % | 2,3 % | 1,6 % | 4,5 % | Resor | 4,8 % | 3,2 % | 3,2 % | 2,8 % | Övriga tjänster | 1,9 % | 1,5 % | 1,6 % | 0,9 % | -Avkastning | 9,3 % | 8,2 % | 6,9 % | 6,0 % | Ersättning till anställda | 11,4 % | 9,4 % | 6,7 % | 1,7 % | Avkastning på direktinvesteringar | 22,3 % | 19,8 % | 20,4 % | 20,9 % | Avkastning på portföljinvesteringar | 3,8 % | 2,4 % | 4,1 % | 4,7 % | Avkastning på övriga investeringar | 1,1 % | 2,8 % | 2,0 % | 1,7 % | -Löpande transfereringar | 10,5 % | 0,8 % | 5,8 % | 2,0 % | Intern konsekvens Intern konsekvens mäter konsekvensen i de inlämnade uppsättningarna uppgifter på grundval av den differens i betalningsbalansen som kallas restpost, även om betalningsbalanskontona i princip är balanserade. Summan av alla poster ska följaktligen vara noll. I praktiken förekommer dock obalanser till följd av felaktigheter i datakällorna och i sammanställningen. I restposten samlas differenserna och det är denna post som balanserar kontona. Ibland utjämnar felen i sammanställningarna varandra, vilket innebär att restpostens storlek inte nödvändigtvis är representativ för den allmänna exaktheten i förklaringen. Restposten anses emellertid vara en bra indikator för att mäta den interna konsekvensen i betalningsbalansen. Tabell 4: Genomsnittliga relativa fel 2005–2007 Österrike | 3 % | Tyskland | 6 % | Nederländerna | 5 % | Belgien | 2 % | Grekland | 2 % | Polen | 4 % | Bulgarien | 9 % | Ungern | 2 % | Portugal | 7 % | Cypern | 3 % | Irland | 5 % | Rumänien | 3 % | Tjeckien | 2 % | Italien | 2 % | Slovakien | 2 % | Danmark | 5 % | Lettland | 1 % | Slovenien | 3 % | Estland | 2 % | Litauen | 3 % | Spanien | 2 % | Finland | 6 % | Luxemburg | 1 % | Sverige | 7 % | Frankrike | 13 % | Malta | 4 % | Storbritannien | 4 % | I tabell 4 visas de genomsnittliga relativa fel som registrerats av medlemsstaterna under perioden 2005–2007. Denna indikator bygger på restposten, och analyseras även i kvalitetsrapporterna. Den motsvarar genomsnittet för det absoluta värdet på restposten under perioden i fråga (mätt som en andel av genomsnittet av betalningsbalansens kredit och debet), enligt uppgifterna i medlemsstaternas kvartalsstatistik över betalningsbalansen. Denna indikator bör i princip ha ett lågt värde eftersom restposten ska vara lika med noll. Så är också fallet för de flesta medlemsstaterna. Endast en medlemsstat (Frankrike) registrerar ett värde för indikatorn på över 10 procent, och för sex medlemsstater är värdet högre än 5 procent. FÖRDELAR FÖR ANVÄNDARNA OCH BETALNINGSBALANSENSSTATISTIKENS RELEVANS Förordning (EG) nr 184/2005 utarbetades för att tillgodose dataanvändarnas behov. I detta avsnitt analyseras hur dessa uppgifter används och de fördelar som statistiken över betalningsbalansen ger. De berörda nationella och internationella institutionerna använder i stor utsträckning statistik över betalningsbalansen i den politiska beslutsprocessen. Europeiska kommissionen och rådet, Europeiska centralbanken (ECB) och Eurosystemet, IMF, Bank for International Settlements (BIS), OECD, G3 och G7 använder alla denna statistik. Statistiken över betalningsbalansen är tillsammans med utlandsställningen ett verktyg för att övervaka penningpolitiken. I kombination med andra indikatorer används statistik över utbytet av varor och tjänster för att bedöma inflationstrycket och eventuella effekter av den internationella efterfrågan på exporten, och följaktligen på bruttonationalprodukten. Betalningsbalansen och utlandsställningen i stort används för att bedöma växelkursens hållbarhet. Statistik över betalningsbalansen finns även med i de konvergensrapporter som kommissionen och ECB offentliggör om enskilda medlemsstater som ännu inte deltar i Ekonomiska och monetära unionen (EMU). I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget ) finns uttryckliga hänvisningar till betalningsbalansen (t.ex. i artiklarna 143 och 144). Enligt fördraget ska kommissionen regelbundet underrätta rådet om situationen för betalningsbalansen och dess utveckling i de medlemsstater som inte deltar i EMU. Bytesbalansens utveckling i de enskilda länderna analyseras i förhållande till deras konkurrenskraft, medan statistik över direkta investeringar används för att analysera hur attraktivt varje land är för investerare. Statistiken över betalningsbalansen är en viktig källa för annan central statistik som samlas in inom relaterade statistiska områden som berör EU, t.ex. - bruttonationalprodukten (som omfattar gränsöverskridande transaktioner av varor och tjänster), inklusive preliminära uppskattningar för vilka månatliga indikatorer över betalningsbalansen krävs, - bruttonationalinkomsten (som omfattar gränsöverskridande transaktioner av varor och tjänster samt avkastning), - utlandsbalansen inom EU och kvartalsvisa sektorskonton i Euroområdet, inklusive finansiella konton. Bortsett från de viktigaste aggregaten är specifika poster i betalningsbalansen särskilt relevanta för vissa användare, t.ex. följande: - Detaljerad information om internationell handel med tjänster som offentliggörs årligen av Eurostat är viktigt för handelsförhandlingar och i utformningen av tullpolitik. - Europeiska kommissionen och G8 har vidtagit åtgärder för att främja penningöverföringar och förbättra informationen på detta område. - Den geografiska fördelningen av statistiken över betalningsbalansen kan bidra till att övervaka samspelet mellan EU och tredjeländer. - Information om de finansiella flödenas sammansättning (när det gäller direkta investeringar, portföljinvesteringar och andra investeringar) är värdefullt för bedömningar av den finansiella stabiliteten. Betalningsbalanskommitténs medlemmar instämmer i att antagandet av förordning (EG) nr 184/2005 har gett upphov till en rad förändringar som ur flera olika aspekter har förbättrat kvaliteten på statistiken över betalningsbalansen. - Harmoniseringen av de uppgifter om betalningsbalansen som sammanställs av medlemsstaterna har förbättrats. - Dataanvändarna förfogar nu över mer detaljerad statistik över betalningsbalansen. - En sund rättslig grund för utarbetandet av medlemsstaternas nationella statistiska program har skapats. - Uppgifterna lämnas oftare in i tid och är mer exakta. STATISTIK ÖVER BETALNINGSBALANSEN – KOSTNADER OCH BÖRDA Det är svårt att uppskatta kostnaderna för insamlingen och spridningen av statistiken över betalningsbalansen. Det finns en rad olika datakällor som även används för att framställa annan statistik eller som är kopplade till finansinstitutionernas och företagens rapportering till tillsynsmyndigheterna. Det är därför svårt att skilja på den särskilda kostnaden för att samla in och framställa uppgifter om betalningsbalansen och den totala kostnaden för att samla in uppgifter som ofta används för andra ändamål. I vissa medlemsstaterna kan de berörda uppgifterna dessutom samlas in av två olika institutioner, den nationella centralbanken och den nationella statistikbyrån, vilket innebär att det är ännu svårare att göra tillförlitliga uppskattningar. Efter samråd med medlemmarna i kommittén har man kunnat uppskatta den arbetsinsats som krävs för att framställa och sprida statistik över betalningsbalansen inom EU. Arbetsinsatsen motsvarar omkring 900 heltidstjänster. Dessa resurser kan vara mer eller mindre spridda över betalningsbalansens olika områden. Den uppsättning uppgifter som kräver den största arbetsinsatsen är kvartalsstatistiken över betalningsbalansen, som upptar 57 procent av resurserna, och därefter kommer internationell handel med tjänster (23 procent) och utländska direktinvesteringar (20 procent). Att det krävs så stor arbetsinsats för att framställa kvartalsstatistiken över betalningsbalansen beror främst på att det krävs betydande resurser för att framställa de omfattande uppsättningarna uppgifter för statistiken över den finansiella balansen. Enligt uppskattningarna utgör det merarbete som krävs i samband med genomförandet av förordning (EG) nr 184/2005 endast en blygsam andel av arbetsinsatsen (cirka 13 procent). Uppgifter om betalningsbalansen behövs även för nationella ändamål och medlemsstaterna samlade in dessa uppgifter redan innan förordningen antogs. Därför krävs endast begränsade extraresurser för att uppfylla förordningens krav. Det är också viktigt att tänka på att det finns en betydande överlappning mellan kraven i förordningen och andra nationella och internationella organisationers datakrav, särskilt ECB:s och IMF:s krav. De uppgifter som medlemsstaterna framställer speciellt för förordning (EG) nr 184/2005 är omöjliga att särskilja från andra uppgifter som framställs för att uppfylla andra datakrav. När det gäller den börda på de rapporterande myndigheterna som skapas genom insamlingen av data om bytesbalansen har medlemsstaterna endast tillgång till mycket begränsad information, som inte är tillräcklig för att möjliggöra skattningar av något slag. Det är även viktigt att tänka på att införandet av ett gränsvärde för rapporteringen om gränsöverskridande transaktioner på EU-nivå, som ursprungligen fastställdes till 12 500 euro och sedan ökades till 50 000 euro, har lett till att de flesta medlemsstater har gjort ändringar i sina system för insamling av data om betalningsbalansen. Innan gränsvärdet infördes grundades de flesta av insamlingssystemen på avräkningsdata som insamlades från banker och leverantörer av betalningstjänster. Nu grundas nästan alla insamlingssystem på direkt rapportering och/eller undersökningar. Förändringen har medfört en omfördelning av bördan, från banker och finansiella mellanhänder, som var de största dataleverantörerna i avräkningssystemet och vars statistikskyldigheter nu har minskats betydligt, till företag och hushåll. Om denna omfördelning även har lett till att bördan på det övergripande systemet har minskats, och i så fall i vilken utsträckning, är en fråga som måste undersökas närmare. Det finns inte tillräckligt med tillgänglig information för att dra slutsatser om detta. OMRÅDEN FÖR MÖJLIGA FÖRBÄTTRINGAR OCH ÄNDRINGAR Flera nyheter (som kort sammanfattas i avsnitt 2) har införts i lagstiftningen och förordning (EG) nr 184/2005 kan därför betraktas som fullt modern. Datakraven har ändrats för att förbättra den metod som används för att beräkna EU-aggregaten. Syftet var också att anpassa den geografiska fördelningen till den nya geopolitiska situationen och den nya näringsgrensindelningen Nace rev. 2. Förbättringar skulle kunna göras på följande områden, vilket skulle medföra ändringar av förordning (EG) nr 184/2005: - En ytterligare uppdatering av datakraven kan bli nödvändig i samband med antagandet av de nya internationella standarderna BPM6, BD4 och MSITS 2010. De ansvariga för sammanställningen av data om betalningsbalansen enades om att genomföra de nya standarderna 2014, när de nya standarderna för de nationella boksluten införs. Datakraven bör ändras före 2014 så att samtliga medlemsstater kan genomföra de nya standarderna på ett harmoniserat sätt. - Kvalitetskriterierna för de kvalitetsrapporter som krävs enligt förordning (EG) nr 184/2005 fastställs i förordning (EG) nr 1055/2008. Eftersom de i viss mån skiljer sig från de kvalitetskriterier som fastställs i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik[12], skulle det vara lämpligt att uppdatera dem i enlighet med detta. Det kan bli nödvändigt att ändra detta så att dataframställningscykeln kan synkroniseras bättre med kvalitetsrapporteringen. - Kommissionen kommer att anta tillämpningsåtgärderna i förordning (EG) nr 184/2005, inklusive dess bilagor, i enlighet med de nya rättsliga möjligheter som införs genom EUF-fördraget. - Det är nödvändigt att uppdatera datakraven för införandet av insamling av statistik över internationell handel med tjänster fördelat på leveranssätt enligt MSITS 2010, med särskild tonvikt på leveranssätt 4 (närvaro av fysiska personer). Medlemmarna i kommittén föreslog även följande ändringar, som inte kräver några ändringar av förordning (EG) nr 184/2005: - För närvarande sänds de uppsättningar uppgifter som överlämnas till Eurostat även till andra EU-institutioner och internationella organisationer såsom ECB, IMF och OECD. Det finns smärre skillnader i dessa uppsättningar uppgifter, till exempel är den detaljnivå som varje organisation kräver kanske inte exakt samma. Om alla internationella organisationers datakrav harmoniseras kan medlemsstaternas börda minskas betydligt. Om detta mål kan uppnås kan dataöverföringen förenklas ytterligare genom att Eurostat kan fungera som en central som vidarebefordrar de uppgifter som överlämnas av medlemsstaterna till andra organisationer som begär uppgifter. Detta förfarande används redan för att tillhandahålla kvartalsuppgifter om internationell handel med tjänster till ECB, och kan enkelt utökas till att omfatta andra uppsättningar uppgifter och organisationer. - Det skulle vara lämpligt att främja utbytet av bästa praxis när det gäller metoder och utbyte av mikro- och makrodata mellan statistiska institutioner på nationell och internationell nivå. - Man bör utnyttja bestämmelserna i rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster[13] för statistiska ändamål. På så vis skulle det bli möjligt att inrätta ett system för registrering av internationell handel med tjänster inom EU, liknande det system som redan finns för att mäta handel med varor. BETALNINGSBALANSKOMMITTÉNS BALANS Betalningsbalanskommittén inrättades efter ikraftträdandet av förordning (EG) nr 184/2005. Det första sammanträdet hölls den 8 juli 2005, då kommitténs arbetsordning antogs och arbetsuppgifterna fastställdes. Betalningsbalanskommittén har följande uppgifter: - Fastställa kvalitetsstandarder och ange kvalitetsrapporternas innehåll och aktualitet. - Bistå kommissionen i utvärderingen av kvaliteten på de uppgifter som lämnas. - Fastställa i vilket format och hur medlemsstaterna ska överlämna de begärda uppgifterna till kommissionen. - Vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa förordning (EG) nr 184/2005 till de ekonomiska och tekniska ändringarna. - Vid behov, uppdatera definitionerna och datakraven (tidsfrister för inlämnande, revidering, utvidgande och eliminering av dataflöden etc.). Kommitténs medlemmar rådfrågades om kommitténs funktionssätt och resultaten är mycket positiva. Såsom visas i diagram 1, är cirka tre fjärdedelar av medlemmarna ”mycket nöjda” med kommitténs arbetsuppgifter. Enligt resultaten av samrådet anser vissa medlemmar att kommittén bör vara mer delaktig i diskussionen om strategiska, begreppsmässiga och metodiska frågor. Andra medlemmar ansåg däremot att kommitténs uppgifter främst är av reglerande karaktär, och att det bör förbli på det sättet. Kommittén har hållit sex sammanträden sedan 2005. Kommittén har bland annat uppnått följande viktiga resultat: - Den har yttrat sig om alla tillämpningsåtgärder som anges i avsnitt 2 i denna rapport. - Den har enats om standarder och innehåll i kvalitetsrapporterna. - Den har fört årliga diskussioner om situationen för efterlevnaden av förordning (EG) nr 184/2005 och kvalitetsrapporteringen. - Den har diskuterat och antagit en samordnad strategi för alla viktiga metodändringar som kommer att genomföras, bland annat genomförandet av de nya handböckerna (BPM6 och BD4) och näringsgrensindelningen Nace rev. 2. - Den har diskuterat utvecklingen i samband med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19 december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro[14]. Genom förordningen infördes ändringar av gränsvärdena för bankernas statistiska rapportering, vilket ledde till en djupgående förändring av många medlemsstaters system för insamling av data om betalningsbalansen. Diagram 1 : Undersökning av hur tillfredsställda Betalningsbalanskommitténs medlemmar är med definitionen av kommitténs arbetsuppgifter (på en skala 1–5, där 1 betyder ”inte alls nöjd”, och 5 betyder ”mycket nöjd”) [pic] SLUTSATSER Ikraftträdandet av förordning (EG) nr 184/2005 har bidragit till att harmonisera statistiken över betalningsbalansen inom EU och har lett till att användarnas tillgång till uppgifter har ökat. Förordning (EG) nr 184/2005 utgör även den rättsliga grunden för utformningen av de nationella statistiskprogrammen. Kvaliteten på de olika typer av uppgifter som framställs övervakas noggrant av Betalningsbalanskommittén. Rapportens slutsatser visar att det under de kommande åren kan bli nödvändigt att överväga en ändring av förordning (EG) nr 184/2005 med avseende på följande punkter som framkommit vid översynen: - Datakraven bör uppdateras i linje med de nya internationella standarderna. - Kvalitetsrapporteringen bör bringas i överensstämmelse med Eurostats kvalitetssyn och med förordning (EG) nr 223/2009, genom att kvalitetskriterierna ändras. - Kommissionen bör anta tillämpningsåtgärderna i förordning (EG) nr 184/2005 i enlighet med de nya rättsliga möjligheter som införs genom EUF-fördraget. Dessutom kan samarbetet med ECB (generaldirektoratet för statistik) och med andra internationella organisationer som IMF och OECD förstärkas ytterligare för att rationalisera och harmonisera datakraven genom att använda Eurostat som en central för uppgiftsöverföringen. Innan relevanta förslag läggs fram kommer diskussionerna med Betalningsbalanskommittén och kommitténs åsikter beaktas i vederbörlig ordning. [1] EUT L 35, 8.2.2005, s. 23. [2] EUT L 106, 19.4.2006, s. 7. [3] EUT L 106, 19.4.2006, s. 10. Syftet med förordning (EG) nr 602/2006 är särskilt att uppdatera uppgiftskraven och justera den angivna fördelningsnivån, inklusive vissa geografiska fördelningar, för att förbättra kvaliteten på statistiken över betalningsbalansen. [4] EUT L 283, 28.10.2008, s. 3. [5] EUT L 204, 6.8.2009, s. 3. Syftet med kommissionens förordning (EG) nr 707/2009 är att anpassa uppgiftskraven för kvartalsstatistiken över betalningsbalansen och euroindikatorerna, uppdatera nivåerna för den geografiska fördelningen mot bakgrund av den nya geopolitiska situationen och införa nivåer för fördelning efter näringsgren enligt den nya statistiska näringsgrensindelningen (Nace rev. 2). [6] Eurostats databas. Finns på: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database (18.3.2010). [7] Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen (Balance of Payments Vademecum). http://circa.europa.eu/Public/irc/dsis/bop/library?l=/sdds_bop_metadata/vademecum_2008pdf/_EN_1.1_&a=d (18.3.2010). [8] Aktualiteten bedöms som ”bra” om uppgifterna alltid lämnades på dagen för eller före tidsfristen, ”godtagbar” om förseningen i genomsnitt inte överskred fem dagar, och ”dålig” i övriga fall. [9] För utländska direktinvesteringar (både flöden och stockar) finns två separata datakrav med olika tidsfrister, det ena har en tidsfrist på nio månader efter referensperiodens slut, det andra har en tidsfrist på 21 månader efter referensperiodens slut. [10] Täckningen anses som ”fullständig” om mer än 98 procent av de begärda värdena lämnades och som ”ofullständig” om begäran endast uppfylldes delvis och mindre än 98 procent av värdena lämnades. Om begäran inte besvarades alls anges täckningen som ”saknas”. [11] MAPE-värdet ( mean absolute percentage error ) definieras enligt följande: [pic] där X f (t) är den inledande skattningen för betalningsbalansposten X för referenskvartalet t , X i (t) är den sista tillgängliga skattningen för samma betalningsbalanspost för referenskvartalet t , och N står för antalet observationer inom den relevanta tidsramen (dvs. ett år, eftersom MAPE beräknas på kvartalssiffror, och N motsvarar 4). [12] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164). [13] EUT L 44, 20.2.2008, s. 11. [14] EGT L 344, 28.12.2001, s. 13.