<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><CONCLUSION NNC="YES" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="http://formex.publications.europa.eu/schema/formex-04.cj-20080212.xd"><BIB.CONCLUSION><REF.CASE FILE="ECRCJ1998SVA.0100007301.case.xml"><NO.CASE>C-44/96</NO.CASE></REF.CASE><NO.CELEX>61996C0044</NO.CELEX><NO.SEQ>0004.0001</NO.SEQ><PAGE.FIRST>77</PAGE.FIRST><PAGE.SEQ>1</PAGE.SEQ><PAGE.LAST>101</PAGE.LAST><PAGE.TOTAL>25</PAGE.TOTAL></BIB.CONCLUSION><CURR.TITLE><LEFT>FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LÉGER — MÅL C-44/96</LEFT><RIGHT>MANNESMANN ANLAGENBAU AUSTRIA M. FL.</RIGHT></CURR.TITLE><CONTENTS.CONCLUSION><TITLE><TI><P><HT TYPE="UC">Förslag till avgörande av generaladvokat</HT></P><P><HT TYPE="UC">Philippe Léger</HT></P><P>föredraget den <DATE ISO="19970916">16 september 1997</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR"><P>Originalspråk: franska.</P></NOTE></P></TI></TITLE><NP><NO.P>1.</NO.P><TXT>Med denna begäran om förhandsavgörande ombeds domstolen tolka termen <QUOT.START ID="QS0001" REF.END="QE0001" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0001" REF.START="QS0001" CODE="201D"/>, som används av gemenskapslagstiftaren i syfte att avgränsa tillämpningsområdet för rådets direktiv 93/37/EEG av den <DATE ISO="19930614">14 juni 1993</DATE> om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten<NOTE NOTE.ID="E0002" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="199" DATE.PUB="1993" PAGE.FIRST="54">EGT L 199, s. 54</REF.DOC.OJ>. Termerna <QUOT.START ID="QS0002" REF.END="QE0002" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0002" REF.START="QS0002" CODE="201D"/> och <QUOT.START ID="QS0003" REF.END="QE0003" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0003" REF.START="QS0003" CODE="201D"/> förekommer även i rådets direktiv 92/50/EEG av den <DATE ISO="19920618">18 juni 1992</DATE> om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="209" DATE.PUB="1992" PAGE.FIRST="1">EGT L 209, s. 1</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139, artikel 1 b) och i rådets direktiv 93/36/EEG av den <DATE ISO="19930614">14 juni 1993</DATE> om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="199" DATE.PUB="1993" PAGE.FIRST="1">EGT L 199, s. 1</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 126, artikel 1 b), vilket medför att dessa begrepp skall tolkas så att de inte endast avser lagstiftningen om offentlig upphandling.</P></NOTE> (nedan kallat direktivet).</TXT></NP><NP><NO.P>2.</NO.P><TXT>Enligt direktivet utgör ett <QUOT.START ID="QS0004" REF.END="QE0004" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0004" REF.START="QS0004" CODE="201D"/> en <QUOT.START ID="QS0005" REF.END="QE0005" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0005" REF.START="QS0005" CODE="201D"/>; detta begrepp betecknar enheter vars deltagande i ingåendet av ett kontrakt om utförande av bygg- och anläggningsarbeten är avgörande för direktivets tillämplighet på sagda kontrakt.</TXT></NP><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>I</NO.P><TXT>Gemenskapslagstiftningen</TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Direktiv 93/37/EEG</P></TI></TITLE><NP><NO.P>3.</NO.P><TXT>Direktiv 93/37, som kodifierar rådets direktiv 71/305/EEG<NOTE NOTE.ID="E0003" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Direktiv av den <DATE ISO="19710726">26 juli 1971</DATE> för samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="185" DATE.PUB="1971" PAGE.FIRST="5">EGT L 185, s. 5</REF.DOC.OJ>), senast ändrad genom direktiv 90/531/EEG av den <DATE ISO="19900917">17 september 1990</DATE> om upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="297" DATE.PUB="1990" PAGE.FIRST="1">EGT L 297, s. 1</REF.DOC.OJ>).</P></NOTE>, innehåller de grundläggande gemenskapsbcstämmelserna inom området för offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten.</TXT></NP><NP><NO.P>4.</NO.P><TXT>Direktivet innehåller sådana bindande bestämmelser för medlemsstaterna som är gemensamma för teknik, för den offentlighet de upphandlande myndigheterna skall ge de kontrakt de har för avsikt att ingå och för entreprenörers deltagande i kontrakten. Direktivet fastställer de upphandlingsförfaranden de upphandlande myndigheterna bör tillgripa samt den informationsskyldighet dessa har gentemot sökandena, anbudsgivarna och kommissionen, eller som medlemsstaterna har gentemot kommissionen.</TXT></NP><?PAGE NO="I-78"?><NP><NO.P>5.</NO.P><TXT>Artikel 1 i direktivet definierar de huvudsakliga begrepp som begränsar dess tillämpningsområde.</TXT></NP><NP><NO.P>6.</NO.P><TXT>I punkt a anges således följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0006" REF.END="QE0006" CODE="201D"/><HT TYPE="ITALIC">Offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten:</HT> skrivna avtal med ekonomiska villkor mellan en entreprenör och en av de nedan under b angivna upphandlande myndigheterna, som omfattar utförandet eller såväl projekteringen som utförandet av arbeten hänförliga till någon av de i bilaga 2 angivna verksamheterna eller ett arbete som anges nedan under c, eller utförandet oavsett medel av arbete som motsvarar de av den upphandlande myndigheten angivna kraven.<QUOT.END ID="QE0006" REF.START="QS0006" CODE="201D"/><NOTE NOTE.ID="E0004" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>I bilaga 2 uppräknas de yrkesområden som omfattas av byggnadsverksamhet. I punkt c definieras entrepenad som <QUOT.START ID="QS0007" REF.END="QE0007" CODE="201D"/>resultatet av ett byggnads- eller anläggningsarbete i sin helhet, vilket i sig själv kan fullgöra en teknisk eller ekonomisk funktion<QUOT.END ID="QE0007" REF.START="QS0007" CODE="201D"/>.</P></NOTE></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>7.</NO.P><TXT>I punkt b första stycket föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0008" REF.END="QE0008" CODE="201D"/><HT TYPE="ITALIC">Upphandlande myndigheter</HT>: statliga, regionala eller lokala myndigheter, organ som lyder under offentlig rätt, sammanslutningar bildade av en eller flera sådana myndigheter eller organ som lyder under offentlig rätt.<QUOT.END ID="QE0008" REF.START="QS0008" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>8.</NO.P><TXT><QUOT.START ID="QS0009" REF.END="QE0009" CODE="201D"/>Organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0009" REF.START="QS0009" CODE="201D"/>, som följaktligen även utgör upphandlande myndigheter enligt samma grunder som traditionella offentliga myndigheter, definieras i punkt b andra stycket enligt följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0010" REF.END="QE0010" CODE="201D"/>Ett organ som lyder under offentlig rätt är varje organ</P><LIST TYPE="DASH"><ITEM><P>som har tillkommit i det särskilda syftet att tillgodose allmänna intressen [som] inte har industriell eller kommersiell karaktär, och</P></ITEM><ITEM><P>som är juridisk person, och</P></ITEM><ITEM><P>som till större delen finansieras av staten eller regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under<?PAGE NO="I-79"?> offentlig rätt; eller som står under administrativ tillsyn av sådana organ; eller som har en administrativ, verkställande eller övervakande styrelse, där fler än hälften av medlemmarna utses av staten, regional eller lokal myndighet, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt.<QUOT.END ID="QE0010" REF.START="QS0010" CODE="201D"/></P></ITEM></LIST></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>9.</NO.P><TXT>I punkt b sista stycket anges:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0011" REF.END="QE0011" CODE="201D"/>Förteckningarna över organ eller kategorier därav som lyder under offentlig rätt och som uppfyller villkoren i andra stycket återfinns i bilaga 1. Dessa förteckningar skall vara så fullständiga som möjligt och kan revideras enligt artikel 35. För detta ändamål skall medlemsstaterna regelbundet informera kommissionen om varje ändring i deras förteckningar över organ och kategorier.<QUOT.END ID="QE0011" REF.START="QS0011" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Direktiv 89/665/EEG</P></TI></TITLE><NP><NO.P>10.</NO.P><TXT>Enligt rådets direktiv 89/665/EEG av den <DATE ISO="19891221">21 december 1989</DATE> om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten<NOTE NOTE.ID="E0005" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="395" DATE.PUB="1989" PAGE.FIRST="33">EGT L 395, s. 33</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 48.</P></NOTE>, skall medlemsstaterna <QUOT.START ID="QS0012" REF.END="QE0012" CODE="201D"/>vidta nödvändiga åtgärder för att garantera, att en upphandlande myndighets beslut prövas effektivt ... I synnerhet skall prövningar göras skyndsamt ... för de fall upphandlingsbeslut innefattar överträdelse av gemenskapsrätten för offentlig upphandling eller nationella bestämmelser om införande av sådan lag<QUOT.END ID="QE0012" REF.START="QS0012" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0006" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Artikel 1.</P></NOTE> Enligt artikel 5 skulle dessa åtgärder vidtas senast den <DATE ISO="19911221">21 december 1991</DATE>.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Förordning (EEG) nr 2052/88</P></TI></TITLE><NP><NO.P>11.</NO.P><TXT>I den nya artikeln 7.1 med rubriken <QUOT.START ID="QS0013" REF.END="QE0013" CODE="201D"/>Överensstämmelse och kontroll<QUOT.END ID="QE0013" REF.START="QS0013" CODE="201D"/> i rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den <DATE ISO="19880624">24 juni 1988</DATE><NOTE NOTE.ID="E0007" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Förordning om strukturfondernas uppgifter och effektivitet samt om samordning av deras verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="185" DATE.PUB="1988" PAGE.FIRST="9">EGT L 185, s. 9</REF.DOC.OJ>). Nuvarande artikel 7.1 ändrades genom artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den <DATE ISO="19930720">20 juli 1993</DATE> om ändring av nämnda förordning (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="193" DATE.PUB="1993" PAGE.FIRST="5">EGT L 193, s. 5</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 14, volym 1, s. 17).</P></NOTE> (nedan kallad förordningen) preciseras följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0014" REF.END="QE0014" CODE="201D"/>De åtgärder som finansieras av strukturfonderna eller får stöd från Europeiska investeringsbanken eller andra befintliga finansieringsorgan skall överensstämma med bestämmelserna i fördragen, med de föreskrifter som antagits i anslutning till dessa<?PAGE NO="I-80"?> och med gemenskapens politik, inklusive gemenskapens bestämmelser om konkurrens, offentlig upphandling och miljöskydd och tillämpningen av principen om lika möjligheter för män och kvinnor.<QUOT.END ID="QE0014" REF.START="QS0014" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>II</NO.P><TXT>Den nationella lagstiftningen</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>12.</NO.P><TXT>I sitt beslut om att begära förhandsavgörande, anger Bundesvergabeamt att Österrike den <DATE ISO="19940101">1 januari 1994</DATE>, vid ikraftträdandet av avtalet om upprättandet av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, var skyldigt att i sitt interna rättssystem införa de Europeiska gemenskapens rättsakter som ingår i bilaga XVI till detta avtal. Det var vid denna tidpunkt särskilt fråga om de ovannämnda direktiven 71/305 och 89/665.<NOTE NOTE.ID="E0008" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 2 och 3, punkt 1.1 i den franska översättningen.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>13.</NO.P><TXT>Det framgår av begäran om förhandsavgörande att direktiven införlivats på förbundsnivå genom Bundesvergabegesetz (förbundslag om offentlig upphandling, nedan kallad BVergG)<NOTE NOTE.ID="E0009" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P><HT TYPE="ITALIC">BGBl.</HT> Nr 462/1993.</P></NOTE>, som trädde i kraft den <DATE ISO="19940101">1 januari 1994</DATE>, och att även förbundsstaterna antagit lagar om införlivande, på grundval av behörighetsindelningen mellan delstaterna och förbundsstaten.</TXT></NP><NP><NO.P>14.</NO.P><TXT>Under tiden har direktiv som inte ingår i bilaga XVI införts inom området för offentlig upphandling. Den hänskjutande domstolen konstaterar att dessa inte har införlivats i det österrikiska rättssystemet, men den <QUOT.START ID="QS0015" REF.END="QE0015" CODE="201D"/>utgår likväl ifrån att de bestämmelser i BVergG som är tillämpliga i förevarande fall framledes skall bedömas med beaktande av bestämmelserna i gemenskapens direktiv inom detta område<QUOT.END ID="QE0015" REF.START="QS0015" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0010" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 4 i den franska översättningen.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>15.</NO.P><TXT>I 1 § andra stycket tredje punkten i sagda lag stadgas följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START ID="QS0016" REF.END="QE0016" CODE="201D"/>Denna förbundslag är tillämplig på offentliga bygg- och anläggningsarbeten med ekonomiska villkor vars syfte är</ALINEA><ALINEA><P>...</P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>utförandet av tredje part, oavsett medel, av arbete som motsvarar de av den upphandlande myndigheten angivna kraven.<QUOT.END ID="QE0016" REF.START="QS0016" CODE="201D"/></TXT></NP></ITEM></LIST></ALINEA></QUOT.S></P></NP><?PAGE NO="I-81"?><NP><NO.P>16.</NO.P><TXT>I 3 § anges följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START ID="QS0017" REF.END="QE0017" CODE="201D"/>1)</NO.P><TXT>Denna förbundslag är tillämplig på tilldelningen av bygg- och anläggningsarbeten och koncessioner vars uppskattade belopp exklusive mervärdesskatt uppgår till eller överstiger 5 miljoner ecu.</TXT><P>...</P></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>Bygg- och anläggningsarbeten kan inte uppdelas för att undgå tillämpningen av denna förbundslag.<QUOT.END ID="QE0017" REF.START="QS0017" CODE="201D"/></TXT></NP></ITEM></LIST></ALINEA></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>17.</NO.P><TXT>I 6 § första stycket tredje punkten föreskrivs:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><P><QUOT.START ID="QS0018" REF.END="QE0018" CODE="201D"/>Denna förbundslag är tillämplig på ingåendet av kontrakt av följande upphandlande myndigheter:</P><P>...</P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>(Bestämmelse av grundlagskaraktär) företag i den mening som avses i artikel 126 b 2 i B-VG<NOTE NOTE.ID="E0011" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Österrikes förbundsförfattning.</P></NOTE>, i den mån de tillkommit för att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär, och i vilka förbundsstaten är den stora finansiären — för andra företag som är underställda revisionsrätten, i den mån de tillkommit i ovannämnda syfte, skall delstaterna fastställa bestämmelserna om ingåendet av kontrakt och övervaka deras tillämpning.<QUOT.END ID="QE0018" REF.START="QS0018" CODE="201D"/><NOTE NOTE.ID="E0012" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Den nationella domstolen anger att det i denna bestämmelse <QUOT.START ID="QS0019" REF.END="QE0019" CODE="201D"/>... är fråga om företag i den mening som avses i artikel 126 b 2 i B-VG. Det är fråga om företag i vilka forbundsstaten deltar, ensam eller tillsammans med andra juridiska personer som omfattas av revisionsrättens behörighet, med åtminstone 50 procent av aktiekapitalet, det ursprungliga kapitalet eller det egna kapitalet eller som leds av förbundsstaten ensam eller av forbundsstaten tillsammans med andra juridiska personer av detta slag. Utövandet av ett bestämmande inflytande i ett företag genom andra finansiella, ekonomiska eller strukturella medel anses utgöra ett likvärdigt ekonomiskt deltagande. Revisionsrättens behörighet sträcker sig även till efterföljande företag i produktionsleder som uppfyller villkoren som fastställts i denna punkt<QUOT.END ID="QE0019" REF.START="QS0019" CODE="201D"/> (s. 13 i den franska översättningen).</P></NOTE></TXT></NP></ITEM></LIST></ALINEA></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>18.</NO.P><TXT>Genom BVergG har det inrättats två olika typer av prövningar: ett förlikningsförfarande inför Bundes-Vergabekontrollkommission (förbundskommission för kontroll av anbudsförfaranden) och ett förfarande för överklagande inför Bundesvergabeamt (förbundsmyndighet för anbudsförfaranden). Ett överklagande till Bundesvergabeamt skall ovillkorligen föregås av ett förlikningsförfarande. Det är endast när ett förlikningsförfarande inte gjort det möjligt att avgöra tvisten mellan den upphandlande myndigheten och sökandena eller anbudsgivarna som det är möjligt att vända sig till sistnämnda instans.</TXT></NP></GR.SEQ><?PAGE NO="I-82"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>III</NO.P><TXT>Bakgrunden och det nationella förfarandet</TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Österreichische Staatsdruckerei</P></TI></TITLE><NP><NO.P>19.</NO.P><TXT>Det österrikiska statstryckeriet (Österreichische Staatsdruckerei, nedan kallat ÖS), som grundades år 1804, var ursprungligen ett statligt företag. Sedan 1981 har ÖS status ändrats med stöd av Bundesgesetz vom 1. Juli über die Österreichische Staatsdruckerei (Staatsdruckereigesetz) (förbundslag om det österrikiska statstryckeriet, nedan kallad StDrG). Artikel 1 i StDrG har följande lydelse:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><PARAG IDENTIFIER="001.001"><NO.PARAG><QUOT.START ID="QS0020" REF.END="QE0020" CODE="201D"/>1)</NO.PARAG><ALINEA>En egen ekonomisk enhet skall bildas under firma <QUOT.START ID="QS0021" REF.END="QE0021" CODE="2019"/>Österreichische Staatsdruckerei<QUOT.END ID="QE0021" REF.START="QS0021" CODE="2019"/>, i det följande kallad <QUOT.START ID="QS0120" REF.END="QE0120" CODE="2019"/>Staatsdruckerei<QUOT.END ID="QE0120" REF.START="QS0120" CODE="2019"/>. Den skall ha säte i Wien och besitta rättskapacitet såsom juridisk person.</ALINEA></PARAG><PARAG IDENTIFIER="001.002"><NO.PARAG>2)</NO.PARAG><ALINEA>Staatsdruckerei skall ha ställning som näringsidkare i den betydelse som avses i handelslagstiftningen. Firman skall vara upptagen i avdelning A i handelsregistret hos Handelsgericht Wien.</ALINEA></PARAG><PARAG IDENTIFIER="001.003"><NO.PARAG>3)</NO.PARAG><ALINEA>Staatsdruckerei skall bedriva sin verksamhet i enlighet med gällande handelsbestämmelser.<QUOT.END ID="QE0020" REF.START="QS0020" CODE="201D"/></ALINEA></PARAG></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>20.</NO.P><TXT>De uppgifter som ÖS skall utföra anges i 2 § i StDrG. Enligt 2 § första stycket handlar det i synnerhet om att för förbundsförvaltningen framställa trycksaker som kräver sekretess eller som kräver att säkerhetsföreskrifter följs, exempelvis pass, körkort, identitetskort, den officiella förbundstidningen, förbundets författningssamlingar och rättsfallssamlingar, blanketter samt Wiener Zeitung. Detta verksamhetsområde hör under vad som vanligtvis betecknas <QUOT.START ID="QS0022" REF.END="QE0022" CODE="201D"/>allmännyttan<QUOT.END ID="QE0022" REF.START="QS0022" CODE="201D"/>. Denna verksamhet är underställd ett statligt kontrollorgan.<NOTE NOTE.ID="E0013" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>13 § första stycket i StDrG.</P></NOTE> Priserna fastställs i enlighet med de regler som gäller för näringsverksamhet<NOTE NOTE.ID="E0014" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 12 §. Ekonomiska rådet anförtror fastställandet av priserna åt en kommitté bestående av tre medlemmar: ordföranden för ekonomiska rådet, en medlem som utsetts av förbundskanslern och en medlem som utsetts av finansministern.</P></NOTE>, på begäran av generaldirektören för det ekonomiska rådet<NOTE NOTE.ID="E0015" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 12 § andra stycket.</P></NOTE>, som är sammansatt av 12 medlemmar, varav åtta utnämns av förbundskanslern eller olika ministerier och fyra av företagets styrelse.</TXT></NP><NP><NO.P>21.</NO.P><TXT>Enligt 2 § andra stycket kan ÖS bedriva annan verksamhet, exempelvis framställa andra trycksaker samt utge och distribuera böcker eller tidningar.</TXT></NP><?PAGE NO="I-83"?><NP><NO.P>22.</NO.P><TXT>I 3 § stadgades följande: <QUOT.START ID="QS0023" REF.END="QE0023" CODE="201D"/>Inom ramen för företagets verksamhet har Staatsdruckerei rätt att äga andelar i företag.<QUOT.END ID="QE0023" REF.START="QS0023" CODE="201D"/></TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Strohal Gesellschaft och Strohal Rotationsdruck</P></TI></TITLE><NP><NO.P>23.</NO.P><TXT>ÖS förvärvade i februari 1995 Strohal Gesellschafts (nedan kallat SG) hela aktiekapital. Detta bolag bildade i oktober samma år Strohal Rotationsdruck (nedan kallad SRG eller svaranden), i vilket det innehar <FT TYPE="NUMBER">999000</FT> ÖS av aktiekapitalet på <FT TYPE="NUMBER">1000000</FT> ÖS.<NOTE NOTE.ID="E0016" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>ÖS: österrikisk schilling.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>24.</NO.P><TXT>Ur svarandens skriftliga yttranden framgår att ÖS' förvärv av SG kan förklaras av den praktiska erfarenhet SG har av en för ÖS' verksamhet främmande tryckteknik samt av förekomsten av en kundkrets i utlandet.<NOTE NOTE.ID="E0017" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Punkt 16.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>25.</NO.P><TXT>SRG har tillagt att bolaget den <DATE ISO="19951104">4 november 1995</DATE> registrerats i bolagsregistret i Landgericht Eisenstadt, med framställning av trycksaker enligt ovannämnda framställningsmetod som föremålet för företagets verksamhet.<NOTE NOTE.ID="E0018" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, punkt 17.</P></NOTE></TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Projektet Druckzentrum Müllendorf</P></TI></TITLE><NP><NO.P>26.</NO.P><TXT>För att förkorta övergångsperioden fram till dess att det var möjligt att påbörja verksamheten med ett tryckeri under firma Druckzentrum Müllendorf, som skulle bedrivas av SRG<NOTE NOTE.ID="E0019" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, punkt 21—23. S. 7 och 8 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.</P></NOTE>, ingick ÖS olika kontrakt under namnet SRG, som då var under bildande.</TXT></NP><NP><NO.P>27.</NO.P><TXT>Den <DATE ISO="19951018">18 oktober 1995</DATE> inledde ÖS ett anbudsförfarande, avseende teknisk utrustning som inte var avsedd för produktionen för Druckzentrum Müllendorf, vilket återkallades efter det att ett förlikningsförfarande inletts av Wirtschaftskammer Österreich (Österrikes handelskammare).</TXT></NP><NP><NO.P>28.</NO.P><TXT>Därefter inleddes ett inskränkt anbudsförfarande, beträffande vilket ÖS underrättade anbudsgivarna om att SRG var byggherre och ansvarade för anbudsinfordran och ingåendet av kontrakten.<NOTE NOTE.ID="E0020" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 9 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.</P></NOTE></TXT></NP><?PAGE NO="I-84"?><NP><NO.P>29.</NO.P><TXT>Därefter inleddes ett förlikningsförfarande den <DATE ISO="19951115">15 november 1995</DATE> på begäran av Verband der Industriellen Gebäudetechnikunternehmen Österreichs (österrikisk sammanslutning av industriella byggnadsteknikföretag), som ansåg att projektet utgjorde ett offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten i den mening som avses i BVergG och således hörde till denna lags tillämpningsområde.<NOTE NOTE.ID="E0021" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>30.</NO.P><TXT>Bundes-Vergabekontrollkommission drog slutsatsen att eftersom det inte fanns någon upphandlande myndighet i den mening som avses i BVergG, förelåg det inget offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, och således omfattades inte frågan av dess behörighet. Bundes-Vergabekontrollkommission ville dock inte utesluta att det var nödvändigt att följa direktivets bestämmelser, om den upphandlande enheten erhöll gemenskapsstöd i enlighet med ovannämnda artikel 7.1.<NOTE NOTE.ID="E0022" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 9 och 10 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>31.</NO.P><TXT>Då någon förlikning inte nåddes, väckte Mannesmann Anlagenbau Austria AG, J. L. Bacon GesmbH, Haustechnische Gesellschaft für Sanitär-, Wärme- und Luft-Technische Anlagen GesmbH och Sulzer Infra Anlagen- und Gebäudetechnik GesmbH (nedan kallade sökandena) talan den <DATE ISO="19951207">7 december 1995</DATE> vid Bundesvergabeamt i enlighet med artikel 92 i BVergG.<NOTE NOTE.ID="E0023" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, s. 10. Den hänskjutande domstolen har ansett följande: <QUOT.START ID="QS0024" REF.END="QE0024" CODE="201D"/>Sökandena har den <DATE ISO="19951221">21 december 1995</DATE> i en kompletterande inlaga angett att de den <DATE ISO="19951207">7 december 1995</DATE> underrättats av den upphandlande myndigheten om att förevarande inskränkta anbudsinfordran annulerats.<QUOT.END ID="QE0024" REF.START="QS0024" CODE="201D"/> Den nationella domstolen har tillagt följande: <QUOT.START ID="QS0025" REF.END="QE0025" CODE="201D"/>Samtidigt har man låtit sökandena förstå att ett <QUOT.END ID="QE0025" REF.START="QS0025" CODE="2019"/>påskyndat öppet förfarande<QUOT.START ID="QS0026" REF.END="QE0026" CODE="2019"/> skulle inledas.<QUOT.END ID="QE0026" REF.START="QS0026" CODE="201D"/> Sökandena har bekräftat den beskrivning av de faktiska omständigheterna som givits i begäran om förhandsavgörande. Svaranden har dock uppgivit att den <QUOT.START ID="QS0027" REF.END="QE0027" CODE="201D"/>inlett ... en anbudsinfordran i form av ett påskyndat öppet förfarande, som publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning ... av den <DATE ISO="19951207">7</DATE> till <DATE ISO="19951210">10 december 1995</DATE>...<QUOT.END ID="QE0027" REF.START="QS0027" CODE="201D"/> och att <QUOT.START ID="QS0028" REF.END="QE0028" CODE="201D"/>det är mot denna anbudsinfordran sökandena inlett ... förfarandet ... vid Bundesvergabeamt som föranlett förevarande förfarande om förhandsavgörande<QUOT.END ID="QE0028" REF.START="QS0028" CODE="201D"/> (s. 15 i den franska översättningen av dessa anmärkningar). Även om det förekommer skiljaktighctcr i beskrivningen av det nationella förfarande i vilket detta mål har sitt ursprung, torde de inte hindra domstolens uppgift eftersom de två åberopade förfarandena om anbudsinfordran, enligt uppgifter jag haft tillgång till, inte ändrar frågeställningen som den hänskjutande domstolen önskar underställa domstolen.</P></NOTE></TXT></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>IV</NO.P><TXT>Tolkningsfrågorna</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>32.</NO.P><TXT>Bundesvergabeamt konstaterade att de berörda bestämmelserna i BVergG antagits i syfte att införliva det ändrade direktivet 71/305, och att det i framtiden är lämpligt att hänvisa till direktiv 93/37 vid tolkningen av dessa bestämmelser. Bundesvergabeamt hänsköt följaktligen följande tolkningsfrågor till domstolen:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START ID="QS0029" REF.END="QE0029" CODE="201D"/>1)</NO.P><TXT>Kan en bestämmelse i nationell lag, såsom i förevarande fall 3 § Staatsdruckereigesetz, genom vilken ett företag tilldelats särskilda rättigheter och ensamrätter, innebära att företaget har ålagts skyldigheten att tillgodose sådana allmänna intressen som inte har industriell<?PAGE NO="I-85"?> eller kommersiell karaktär som avses i artikel 1 b i direktiv 93/37/EEG och att ett sådant företag utan inskränkning får anses omfattas av tillämpningsområdet för direktivet, även om denna verksamhet endast utgör en del av företagets totala verksamhet och företaget dessutom bedriver affärsverksamhet på marknaden?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2)</NO.P><TXT>Åligger det ett sådant företag — för det fall att endast den del av företagets verksamhet som är hänförlig till de särskilda rättigheter och ensamrätter som det har tilldelats kan anses falla inom tillämpningsområdet för direktiv 93/37/EEG — att vidta organisatoriska åtgärder för att förhindra att finansiella medel som härrör från intäkter som genererats av dessa särskilda rättigheter och ensamrätter tillförs andra verksamhetsområden?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>Om en upphandlande myndighet inleder ett projekt som i och med detta är att beteckna som ett sådant offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som avses i direktiv 93/37/EEG, medför då inträdet av en tredje part — som vid en första betraktelse inte synes tillhöra den personkrets på vilken direktivet är tilllämplig — någon ändring av projektets rubricering som offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, eller skall detta förfarande anses utgöra ett sådant kringgående av direktivets bestämmelser om den personkrets på vilken det är tillämpligt som inte är förenligt med direktivets ändamål och syfte?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>4)</NO.P><TXT>Medför den omständigheten att en upphandlande myndighet bildar ett företag i syfte att bedriva affärsverksamhet samt innehar en majoritetsandel i företaget — vilket gör det möjligt för den upphandlande myndigheten att utöva ett bestämmande inflytande över företaget — att även detta närstående företag skall betecknas som en upphandlande myndighet?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>5)</NO.P><TXT>Innebär det förhållandet att en upphandlande myndighet tillskjuter kontanta medel — som härrör från de särskilda rättigheter och ensamrätter som den har tilldelats — till ett rent affärsinriktat företag, i vilket den upphandlande myndigheten innehar en majoritetsandel, att det närstående företagets rättsliga ställning påverkas på så sätt att det på det stora hela måste låta sig behandlas och uppföra sig som en sådan upphandlande myndighet som avses i direktiv 93/37/EEG?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>6)</NO.P><TXT>För det fall en upphandlande myndighet — som dels innehar uppgifter avsedda att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär, dels bedriver affärsverksamhet — anskaffar en driftsanläggning som kan användas för båda ändamålen, skall då uppdraget att uppföra denna anläggning betecknas som ett sådant offentligt<?PAGE NO="I-86"?> upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som avses i direktiv 93/37/EEG, eller finns det gemenskapsrättsliga kriterier — och i så fall vilka — som kan användas för att avgöra om anläggningen skall betecknas som en anläggning som är avsedd att tjäna endera det allmännyttiga ändamålet eller affärsverksamheten?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>7)</NO.P><TXT>Innebär artikel 7.1 i rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den <DATE ISO="19930720">20 juli 1993</DATE> om ändring av förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet samt om samordning av deras verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter att en mottagare av gemenskapsstöd är underkastad det prövningsförfarande som anges i direktiv 89/665/EEG, även om mottagaren inte själv är en upphandlande myndighet i den mening som avses i artikel 1 i direktiv 93/37/EEG?<QUOT.END ID="QE0029" REF.START="QS0029" CODE="201D"/></TXT></NP></ITEM></LIST></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>33.</NO.P><TXT>Innan jag behandlar de frågor som ställts, är det nödvändigt att undersöka huruvida Bundesvergabeamt är behörig att framställa en ansökan om förhandsavgörande.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>V</NO.P><TXT>Upptagande till prövning av begäran om förhandsavgörande</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>34.</NO.P><TXT>Bundesvergabeamt har framlagt de grunder enligt vilka den bör anses utgöra en <QUOT.START ID="QS0030" REF.END="QE0030" CODE="201D"/>domstol<QUOT.END ID="QE0030" REF.START="QS0030" CODE="201D"/> i enlighet med artikel 177 i fördraget och på grundval av vilka dess begäran följaktligen skall prövas.</TXT></NP><NP><NO.P>35.</NO.P><TXT>Parterna, de medlemsstater som har yttrat sig i målet och kommissionen har inte bestridit dessa grunder.</TXT></NP><NP><NO.P>36.</NO.P><TXT>Enligt domstolens rättspraxis utgör ett organ en domstol i det fall det tillkommit med stöd av lag, det är av permanent karaktär, dess anlitande är obligatoriskt i fall av tvist, det tillämpar rättsregler, det har behörighet att avgöra en tvist med ett beslut av tvingande karaktär, dess ledamöter är självständiga och det tillämpar ett kontradiktoriskt förfarande.<NOTE NOTE.ID="E0024" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se särskilt domar av den <DATE ISO="19660630">30 juni 1966</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="61/65" YEAR="1966" PAGE.ECR="377">61/65, Vaasscn-Göbbcls (REG 1966, s. 377; svensk specialutgåva, häfte 1)</REF.DOC.ECR>, av den <DATE ISO="19940427">27 april 1994</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-393/92" YEAR="1994" PAGE.ECR="I-1477">C-393/92, Almelo m. fl. (REG 1994, s. I-1477; svensk specialutgåva, häfte 15)</REF.DOC.ECR> och av den <DATE ISO="19961212">12 december 1996</DATE>, i de förenade målen <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-74/95+C-129/95" YEAR="1996" PAGE.ECR="I-6609">C-74/95 och C-129/95, brottmål mot X (REG 1996, s. I-6609)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>37.</NO.P><TXT>Bundesvergabeamt inrättades med stöd av 78 § första stycket första meningen i BVergG. Enligt artikel 91 och följande artiklar om dess behörighet, prövar den tvister<?PAGE NO="I-87"?> avseende förfaranden vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med vad som stadgas i BVergG. Det råder således ingen tvekan om att den tillkommit med stöd av lag och har karaktär av obligatorisk domstol.</TXT></NP><NP><NO.P>38.</NO.P><TXT>BVergG innehåller ingen bestämmelse av vilken det skulle framgå att Bundesvergabcamt är ett tillfälligt organ. Dess tillkomst med stöd av lag vittnar om Republiken Österrikes avsikt att inrätta en varaktig instans, vars uppgifter består i att pröva tvister i anslutning till offentlig upphandling utan någon tidsmässig begränsning av dess behörighet.</TXT></NP><NP><NO.P>39.</NO.P><TXT>Det framgår därutöver av 78 § andra stycket, där det anges att Bundesvergabeamt utövar den befogenhet den tilldelats genom BVergG, och av artiklarna 91 och följande artiklar beträffande dess behörighet, att dess avgöranden grundas på tillämpning av rättsregler, eftersom den avgör tvister som uppkommit genom åsidosättande av BVergG.</TXT></NP><NP><NO.P>40.</NO.P><TXT>I enlighet med 91 § och 92 § andra stycket i BVergG kan ett förfarande påbörjas inför Bundesvergabeamt om förlikningsförfarandet, som skall föregå ett anhängiggörande, är resultatlöst. Men i motsats till Bundes-Vcrgabckontrollkommissions beslut är Bundesvergabeamts avgöranden av tvingande karaktär, vilket särskilt framgår av dess behörighet att med stöd av lag ogiltigförklara beslut.<NOTE NOTE.ID="E0025" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>94 § första stycket i BVergG.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>41.</NO.P><TXT>Det österrikiska organets och dess medlemmars självständighet kan inte ifrågasättas. Det finns anledning att påpeka att dess ordförande och dennes suppleant är yrkesdomare<NOTE NOTE.ID="E0026" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>78 § fjärde stycket.</P></NOTE>, att utnämningsmyndigheten skall övervaka att den upphandlande myndigheten och anbudsgivarna har lika många medlemmar<NOTE NOTE.ID="E0027" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 78 § femte stycket.</P></NOTE> och att avsättningsgrunderna är begränsade till sitt antal och objektivt fastställda eller, i fråga om grova försummelser, motsvarar i lagen föreskrivna fel för att minska risken för godtycke eller inblandning av förvaltningsmyndigheter.<NOTE NOTE.ID="E0028" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 79 §.</P></NOTE> Det kan tilläggas att Bundesvergabeamts ledamöter enligt lagen är självständiga och inte kan ta emot instruktioner<NOTE NOTE.ID="E0029" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 80 § första stycket.</P></NOTE>, och att myndigheterna inte kan ändra eller ogiltigförklara dess avgöranden.<NOTE NOTE.ID="E0030" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 78 § första stycket.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>42.</NO.P><TXT>I avsaknad av lagbestämmelser, förefaller det osäkert huruvida avsikten har varit att anordna ett kontradiktoriskt förfarande.</TXT></NP><?PAGE NO="I-88"?><NP><NO.P>43.</NO.P><TXT>Det förhållandet att ett anhängiggörande vid Bundesvergabeamt är möjligt endast om det föregås av ett förlikningsförfarande inför Bundes-Vergabekontrollkommission, som skall höra parterna<NOTE NOTE.ID="E0031" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 88 § första stycket.</P></NOTE>, garanterar endast att ett kontradiktoriskt förfarande iakttas inför denna instans, inte inför Bundesvergabeamt. Regeln enligt vilken Bundesvergabeamt kan erhålla uppgifter från uppdragsgivarna och företagen<NOTE NOTE.ID="E0032" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Ibidem, 84 § första stycket.</P></NOTE> garanterar ingalunda att vardera parten är berättigad att systematiskt informeras om den andra partens grunder och krav, eftersom Bundesvergabeamt enligt denna bestämmelse är den enda mottagaren av uppgifter som delges på dess begäran. För att den kontradiktoriska principen skall vara effektiv krävs det att parterna är i stånd att besvara motpartens argument.</TXT></NP><NP><NO.P>44.</NO.P><TXT>I förevarande fall anges dock i begäran om förhandsavgörande att förevarande förfarande ägt rum efter ett kontradiktoriskt förfarande som motsvarar ett förfarande vid domstol, eftersom parterna inlämnat skrivelser och, även om ingenting nämnts om ett utbyte av dessa handlingar mellan parterna, eftersom åtminstone ett sammanträde ägt rum inför Bundesvergabeamt.<NOTE NOTE.ID="E0033" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 19 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande</P></NOTE> Som en följd härav anser jag det vara klart att Bundesvergabeamt i alla avseenden agerat som en domstol i den mening som avses i artikel 177 i fördraget.</TXT></NP><NP><NO.P>45.</NO.P><TXT>På dessa grunder anser jag att begäran om förhandsavgörande kan tas upp till prövning.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P>VI</NO.P><TXT>Tolkningsfrågorna</TXT></NP></TI></TITLE><NP><NO.P>46.</NO.P><TXT>Offentliga myndigheter har en naturlig tendens att gynna nationella företag för att bevara arbetsplatser och för att främja det egna landets ekonomiska utveckling; detta är inte förenligt med målsättningen att genomföra den inre marknaden.</TXT></NP><NP><NO.P>47.</NO.P><TXT>Gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling har utvecklats för att på gemenskapsnivå säkerställa iakttagandet av principerna om fri konkurrens, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, som hotats av dessa traditionella och allmänna beteendemönster.<NOTE NOTE.ID="E0034" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Andra övervägandet i direktivet. Se även beträffande direktivets syfte — vid ifrågavarande tidpunkt var det fråga om direktiv 71/305 —domar av den <DATE ISO="19880920">20 september 1988</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="31/87" YEAR="1988" PAGE.ECR="4635">31/87, Beentjes (REG 1988, s. 4635, punkt 11)</REF.DOC.ECR> och av den <DATE ISO="19890622">22 juni 1989</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="103/88" YEAR="1989" PAGE.ECR="1839">103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839, punkt 18; svensk specialutgåva, häfte 10)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> Dess målsättning är att säkerställa att näringsidkare, oavsett urspung, har samma möjligheter att delta i projekt som utbjudits av offentliga myndigheter, oberoende av i vilken form detta sker.<NOTE NOTE.ID="E0035" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Beträffande skälen för att anta bestämmelser om offentlig upphandling, se Brunclli, P.: <HT TYPE="ITALIC">Marchés publics et Union européenne - Nouvelles règles communautaires</HT>, 1995, s. 9 och följande sidor. Vad angår det företräde som har givits det materiella kriteriet framför det formella kriteriet, har domstolen, i ett mål vars utgång var beroende av den betydelse som gavs begreppet stat, ansett att detta begrepp <QUOT.START ID="QS0031" REF.END="QE0031" CODE="201D"/>[borde] tolkas funktionellt<QUOT.END ID="QE0031" REF.START="QS0031" CODE="201D"/> och att <QUOT.START ID="QS0032" REF.END="QE0032" CODE="201D"/>direktivets syfte ... skulle äventyras om direktivets tillämpning skulle uteslutas endast pä den grunden att ett offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten tilldelas av ett organ som inte formellt ingår i statsförvaltningen, även om det tillkommit för att genomföra uppgifter som den tilldelats i lagstiftningen<QUOT.END ID="QE0032" REF.START="QS0032" CODE="201D"/> (domen i målet Beentjes ovan, punkt 11).</P></NOTE></TXT></NP><?PAGE NO="I-89"?><NP><NO.P>48.</NO.P><TXT>Det är med beaktande av denna målsättning som direktivet bör tolkas.</TXT></NP><NP><NO.P>49.</NO.P><TXT>För att upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten skall ha karaktären av offentlig upphandling, vilket är avgörande för direktivets tillämplighet, förutsätts det att endera parten uppfyller definitionen <QUOT.START ID="QS0033" REF.END="QE0033" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0033" REF.START="QS0033" CODE="201D"/> i den mening som avses i direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>50.</NO.P><TXT>Direktivet inskränker den personkrets på vilken det är tillämpligt, inte endast med hänsyn till enheter som traditionellt ansetts som offentliga personer, såsom staten, regionala och lokala myndigheter eller inrättningar som hör till den offentliga sektorn, utan även med hänsyn till offentliga eller privata enheter som tillgodoser allmänna intressen som inte är av industriell eller kommersiell karaktär och som anses som <QUOT.START ID="QS0034" REF.END="QE0034" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0034" REF.START="QS0034" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>51.</NO.P><TXT>De tolkningsfrågor som hänskjutits till domstolen gäller innehållet i detta begrepp. Flertalet av frågorna kan grupperas på grund av det nära sambandet mellan deras syften.</TXT></NP><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Den första, den andra och den sjätte frågan</P></TI></TITLE><NP><NO.P>52.</NO.P><TXT>Med dessa frågor vill den nationella domstolen i huvudsak veta huruvida ett företag, som bedriver både verksamhet som är avsedd att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär och affärsverksamhet, skall tillämpa direktivets bestämmelser på alla upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten den ingår eller endast på dem som gäller bygg- och anläggningsarbeten som hör till det förstnämnda verksamhetsområdet.</TXT></NP><NP><NO.P>53.</NO.P><TXT>Det gäller inte endast huruvida ett företag som ÖS är av sådant slag att det kan anses utgöra ett <QUOT.START ID="QS0035" REF.END="QE0035" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0035" REF.START="QS0035" CODE="201D"/> och således en <QUOT.START ID="QS0036" REF.END="QE0036" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0036" REF.START="QS0036" CODE="201D"/> utan även huruvida alla upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som den ingår, oavsett slag, utgör offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som i sin egenskap av sådana omfattas av direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>54.</NO.P><TXT>Uppfattningen att lagstiftningen skall tilllämpas selektivt med hänsyn till den upphandlande enhetens verksamhet förespråkas inte av någon. Sökandena, kommissionen och den franska regeringen, i sina muntliga yttranden över den sjätte frågan, anser att om ett organ som ÖS bedriver affärsverksamhet utöver det syfte det tillkommit för — som i förevarande fall är att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär — faller även affärsverksamheten<?PAGE NO="I-90"?> inom direktivets tillämpningsområde eftersom det endast är det syfte för vilket organet tillkommit som är avgörande.<NOTE NOTE.ID="E0036" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se särskilt s. 16 i den franska översättningen av kommissionens skriftliga yttrande.</P></NOTE> Svaranden, den österrikiska och den nederländska regeringen anser däremot att det inte är möjligt att på grundval av kriterierna i artikel 1 b andra stycket i direktivet betrakta ÖS som  <QUOT.START ID="QS0037" REF.END="QE0037" CODE="201D"/>ett organ som lyder under offentlig rätt <QUOT.END ID="QE0037" REF.START="QS0037" CODE="201D"/> och låta någon del av dess verksamhet omfattas av direktivets tillämpningsområde.</TXT></NP><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>Begreppet <QUOT.START ID="QS0038" REF.END="QE0038" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0038" REF.START="QS0038" CODE="201D"/>: kumulation av rättsliga förutsättningar</P></TI></TITLE><NP><NO.P>55.</NO.P><TXT>Direktivet är tillämpligt på offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som definieras som avtal där den ena parten är en <QUOT.START ID="QS0039" REF.END="QE0039" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0039" REF.START="QS0039" CODE="201D"/>. Sistnämnda begrepp inbegriper <QUOT.START ID="QS0040" REF.END="QE0040" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0040" REF.START="QS0040" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>56.</NO.P><TXT>I den första frågan använder den hänskjutande domstolen begreppet <QUOT.START ID="QS0041" REF.END="QE0041" CODE="201D"/>särskilda och exklusiva rättigheter<QUOT.END ID="QE0041" REF.START="QS0041" CODE="201D"/> för att karakterisera ÖS speciella ställning.</TXT></NP><NP><NO.P>57.</NO.P><TXT>Begreppet <QUOT.START ID="QS0042" REF.END="QE0042" CODE="201D"/>särskilda och exklusiva rättigheter<QUOT.END ID="QE0042" REF.START="QS0042" CODE="201D"/>, som förekommer i artikel 90.1 i fördraget, avser företag som åtnjuter en monopolställning eller som innehar en av staten erkänd privilegierad ställning och som i gengäld står i ett beroendeförhållande till staten. Enligt denna bestämmelse skall medlemsstaterna beträffande dylika företag avskaffa åtgärder som strider mot gemenskapens konkurrenspolitik eller underlåta att vidta sådana åtgärder.</TXT></NP><NP><NO.P>58.</NO.P><TXT>Även om den österrikiska regeringen anser att <QUOT.START ID="QS0043" REF.END="QE0043" CODE="201D"/>framställningen och utgivningen av trycksaker sker under privilegierade förhållanden<QUOT.END ID="QE0043" REF.START="QS0043" CODE="201D"/><NOTE NOTE.ID="E0037" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 6 i den franska översättningen av det skriftliga yttrandet.</P></NOTE>, vilket skulle kunna berättiga att man använder begreppet <QUOT.START ID="QS0044" REF.END="QE0044" CODE="201D"/>särskilda och exklusiva rättigheter<QUOT.END ID="QE0044" REF.START="QS0044" CODE="201D"/> för att beteckna ÖS uppgifter, är det inte detta uttryck som avgör huruvida lagstiftningen om offentlig upphandling skall tillämpas, vilket innebär att det inte är till nytta för tolkningen av direktivet.</TXT></NP><NP><NO.P>59.</NO.P><TXT>Det centrala begreppet är <QUOT.START ID="QS0045" REF.END="QE0045" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0045" REF.START="QS0045" CODE="201D"/>, som skall förstås i den meningen att det avser organ som har <QUOT.START ID="QS0046" REF.END="QE0046" CODE="201D"/>tillkommit i det särskilda syftet att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär<QUOT.END ID="QE0046" REF.START="QS0046" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0038" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Artikel 1a och b.</P></NOTE></TXT></NP><?PAGE NO="I-91"?><NP><NO.P>60.</NO.P><TXT>Två andra villkor tillkommer utöver det sistnämnda villkoret: ett <QUOT.START ID="QS0047" REF.END="QE0047" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0047" REF.START="QS0047" CODE="201D"/> skall vara en juridisk person och vara fast knutet till staten, regionala eller lokala myndigheter eller andra organ som lyder under offentlig rätt.<NOTE NOTE.ID="E0039" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Detta beroendeförhållande kan vara av annat slag: organets ekonomiska underordning, tillsynen av dess Förvaltning eller utnämnandet av medlemmarna i dess administrativa, verkställande eller övervakande organ (se artikel 1 b andra stycket tredje strecksatsen ovan).</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>61.</NO.P><TXT>Det följer av lydelsen av artikel 1 b andra stycket i direktivet att de tre villkoren som framställs är kumulativa.</TXT></NP><NP><NO.P>62.</NO.P><TXT>I förteckningarna i artikel 1 b tredje stycket uppräknas de organ som uppfyller ifrågavarande kriterier.</TXT></NP><NP><NO.P>63.</NO.P><TXT>Definitionen av berörda österrikiska organ avser <QUOT.START ID="QS0048" REF.END="QE0048" CODE="201D"/>samtliga organ som inte har industriell eller kommersiell karaktär och som är underställda revisionsrättens (<QUOT.START ID="QS0049" REF.END="QE0049" CODE="2019"/>Rechnungshof<QUOT.END ID="QE0049" REF.START="QS0049" CODE="2019"/>) budgetkontroll<QUOT.END ID="QE0048" REF.START="QS0048" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0040" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Bilaga I, XI, E.1 b i akten om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (<REF.DOC.OJ COLL="C" NO.OJ="241" DATE.PUB="1994" PAGE.FIRST="21">EGT C 241, 1994, s. 21</REF.DOC.OJ>).</P></NOTE> Enligt 15 § sjätte stycket i StDrG är ÖS underkastad revisionsrättens kontroll. Men det andra kriteriet som anges i bestämmelsen och som är jämförbart med det första kriteriet i artikel 1 b andra stycket bör, i likhet med det första kriteriet, preciseras.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>Tillgodoseendet av allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär</P></TI></TITLE><NP><NO.P>64.</NO.P><TXT>Uttrycket <QUOT.START ID="QS0050" REF.END="QE0050" CODE="201D"/>allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär<QUOT.END ID="QE0050" REF.START="QS0050" CODE="201D"/> är svårbegripligt.</TXT></NP><NP><NO.P>65.</NO.P><TXT>Begreppet <QUOT.START ID="QS0051" REF.END="QE0051" CODE="201D"/>allmänna intressen<QUOT.END ID="QE0051" REF.START="QS0051" CODE="201D"/> kan, såsom generaladvokat Van Gerven förklarat beträffande begreppet <QUOT.START ID="QS0052" REF.END="QE0052" CODE="201D"/>allmänt ekonomiskt intresse<QUOT.END ID="QE0052" REF.START="QS0052" CODE="201D"/> i artikel 90.2 i fördraget, anses stå nära <QUOT.START ID="QS0053" REF.END="QE0053" CODE="201D"/>verksamhet som är till direkt nytta för allmänheten<QUOT.END ID="QE0053" REF.START="QS0053" CODE="201D"/>, i motsats till individuella intressen eller gruppintressen.<NOTE NOTE.ID="E0041" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Punkt 27 i Van Gervens förslag till avgörande i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-179/90" YEAR="1991" PAGE.ECR="I-5889">C-179/90 av den <DATE ISO="19911210">10 december 1991</DATE>, Merci convenzionali porto di Genova (REG 1991, s. I-5889; svensk specialutgåva, häfte 11)</REF.DOC.ECR>. I sin artikel <QUOT.START ID="QS0054" REF.END="QE0054" CODE="201D"/>La notion de <QUOT.START ID="QS0055" REF.END="QE0055" CODE="2019"/>pouvoir adjudicateur<QUOT.END ID="QE0055" REF.START="QS0055" CODE="2019"/> en matière de marchés de travaux<QUOT.END ID="QE0054" REF.START="QS0054" CODE="201D"/> ger P. Valadou följande definition: <QUOT.START ID="QS0056" REF.END="QE0056" CODE="201D"/>Le besoin d'intérêt général peut donc être defini comme l'exigence manifestée par la société (locale ou nationale) dans son intérêt collectif.<QUOT.END ID="QE0056" REF.START="QS0056" CODE="201D"/> Han tillägger att <QUOT.START ID="QS0057" REF.END="QE0057" CODE="201D"/>il y a intérêt général dès l'instant que l'intérêt en cause ne se confond pas avec l'intérêt propre et exclusif d'une personne ou d'un groupement de personnes bien déterminé<QUOT.END ID="QE0057" REF.START="QS0057" CODE="201D"/>. <HT TYPE="ITALIC">Semaine juridique</HT>, Éd. E, nr 3, 1991, s. 33.</P></NOTE> Enligt denna ståndpunkt är det logiskt att anse att den del av OS verksamhet som består i att trycka administrativa handlingar, såsom pass, identitetskort eller författningssamlingar, avser att tillgodose allmänna intressen.</TXT></NP><?PAGE NO="I-92"?><NP><NO.P>66.</NO.P><TXT>I detta sammanhang är det framför allt svårt att fastställa gränsen mellan allmännyttig verksamhet som inte har industriell eller kommersiell karaktär och verksamhet som har denna karaktär.</TXT></NP><NP><NO.P>67.</NO.P><TXT>Domstolen har i ett annat men dock närstående juridiskt sammanhang — det var frågan om förhållandet mellan staten och offentliga företag — angett ett visst antal punkter som gör det möjligt att dra en gräns.</TXT></NP><NP><NO.P>68.</NO.P><TXT>Domstolen har angett att <QUOT.START ID="QS0058" REF.END="QE0058" CODE="201D"/>staten kan verka antingen genom att utöva offentlig makt eller genom att bedriva verksamhet som har industriell eller kommersiell karaktär och som består i att bjuda ut varor och tjänster<QUOT.END ID="QE0058" REF.START="QS0058" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0042" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19870616">16 juni 1987</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="118/85" YEAR="1987" PAGE.ECR="2599">118/85 (REG 1987, s. 2599, punkt 7)</REF.DOC.ECR>. Det kan noteras att distinktionen mellan den verksamhet som omfattas av den offentliga makten och den som, även om den utövas av offentliga personer, faller under privaträttens område,härrör framför allt från de domar som domstolen har meddelat om tillämpningen av fördragets konkurrensrättsliga bestämmelser på viss verksamhet. Se exempelvis, dom av den <DATE ISO="19940119">19 januari 1994</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-364/92" YEAR="1994" PAGE.ECR="I-43">C-364/92, SAT Fluggesellschaft (REG 1994, s. I-43; svensk specialutgåva, häfte 15)</REF.DOC.ECR> och av den <DATE ISO="19970318">18 mars 1997</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-343/95" YEAR="1997" PAGE.ECR="I-1547">C-343/95, Diego Calì och Figli (REG 1997, s. I-1547)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE> I en annan dom har domstolen noterat att <QUOT.START ID="QS0059" REF.END="QE0059" CODE="201D"/>... de privata företagen [lägger] emellertid upp sin produktions- och handelsstrategi med särskild hänsyn till lönsamhetskraven. De offentliga företagens beslut, däremot, kan påverkas av faktorer av annat slag, nämligen när de offentliga myndigheterna, som kan påverka besluten, strävar efter det allmänna bästa<QUOT.END ID="QE0059" REF.START="QS0059" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0043" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Dom av den <DATE ISO="19820706">6 juli 1982</DATE> i de förenade målen <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="188/80+189/80+190/80" YEAR="1982" PAGE.ECR="2545">188/80, 189/80 och 190/80, Frankrike, Italien och Förenade kungariket mot kommissionen (REG 1982, s. 2545, punkt 21; svensk specialutgåva, häfte 6)</REF.DOC.ECR>.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>69.</NO.P><TXT>Denna beskrivning av offentlig och privat verksamhet gör det möjligt att bättre avgränsa det i direktivet angivna området för <QUOT.START ID="QS0060" REF.END="QE0060" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0060" REF.START="QS0060" CODE="201D"/>. Gemenskapslagstiftaren har önskat att beskrivningen skall tillämpas på organ som tillgodoser allmänna intressen och vars verksamhet i sin helhet eller delvis undgår marknadsreglerna. Viss verksamhet kan inte på grund av sin natur, enligt vilken den utgör en del av de offentliga myndigheternas grundläggande uppgifter, underställas ett lönsamhetskriterium och omfattas således inte av något vinstsyfte.<NOTE NOTE.ID="E0044" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Beträffande denna fråga, se särskilt artikeln ovan av Valadou P., punkt 12; Flamme M.-A., Flamme P., <QUOT.START ID="QS0061" REF.END="QE0061" CODE="201D"/>Enfin l'Europe des marchés publics<QUOT.END ID="QE0061" REF.START="QS0061" CODE="201D"/>, <HT TYPE="ITALIC">Actualité juridique — Droit administratif</HT>, <DATE ISO="19891120">20 november 1989</DATE>, s. 653; Lcc P., <HT TYPE="ITALIC">Public procurement</HT>, 1992, s. 56 och 57.</P></NOTE> Det förhållandet, att lagstiftaren, genom att tillämpa kriteriet <QUOT.START ID="QS0062" REF.END="QE0062" CODE="201D"/>allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär<QUOT.END ID="QE0062" REF.START="QS0062" CODE="201D"/>, gör en skillnad mellan organ, vars verksamhet omfattas av bestämmelserna för offentlig upphandling och andra organ, kan förklaras med att de sistnämnda är utsatta för konkurrens av andra näringsidkare, vilket hindrar dem från att välja sina avtalsparter på grundval av diskriminerande kriterier. Behovet av i lag föreskrivna begränsningar är därför mindre.</TXT></NP><?PAGE NO="I-93"?><NP><NO.P>70.</NO.P><TXT>I förevarande fall består den verksamhet som StDrG anförtrott ÖS i att framställa officiella administrativa handlingar, varav vissa tjänar till att identifiera personer, medan andra är avsedda att ge spridning åt statens lagar och andra författningar, vilket innebär att handlingarna är fast knutna till den allmänna ordningen och de institutionella funktionerna i Österrike. Det särskilda slag av uppgifter ÖS fått i uppdrag att tillgodose, och som är förknippade med utövningen av den offentliga maktens befogenheter, förklarar att dess verksamhet sker under förhållanden som till stor del undgår konkurrens, eftersom å ena sidan, verksamheten har formen av ett monopol<NOTE NOTE.ID="E0045" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 6 i den franska översättningen av den österrikiska regeringens skriftliga yttrande. 45 — Se punkt 20 i detta förslag till avgörande. Det är således</P></NOTE> och å andra sidan dess priser, även om de regleras av bestämmelser som gäller för affärsverksamhet, fastställs av en myndighet som hör till den offentliga sektorn.<NOTE NOTE.ID="E0046" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>fråga om ett administrativt fastställande av priser, vilket betyder att dessa inte kan ändras utan ett formellt beslut av den offentliga myndigheten. Det förefaller dessutom som om man vid beslutet om fastställande av priser måste beakta överväganden som hänför sig till ÖS särskilda uppgifter. StDrG preciserar således att priserna skall beakta <QUOT.START ID="QS0063" REF.END="QE0063" CODE="201D"/>kapaciteten hos nödvändiga tillgångar<QUOT.END ID="QE0063" REF.START="QS0063" CODE="201D"/>, vilket tycks betyda att de skall täcka de kostnader som förorsakats av att upprätthålla en tillräckligt stor produktionskapacitet för att tillfredsställa statens behov, även om dessa produktionsfaktorer inte alltid är i fullt bruk.</P></NOTE> Staten bör samtidigt kunna åtnjuta en garanterad tillförsel och sådana framställningsvillkor som säkerställer att föreskrifter om sekretess följs och förebygger risken för olaglig reproduktion av trycksaker.</TXT></NP><NP><NO.P>71.</NO.P><TXT>Av ovanstående skäl anser jag att ÖS <QUOT.START ID="QS0064" REF.END="QE0064" CODE="201D"/>tillgodoser allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär<QUOT.END ID="QE0064" REF.START="QS0064" CODE="201D"/> i den mening som avses i direktivet.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>Det slutgiltiga kriteriet</P></TI></TITLE><NP><NO.P>72.</NO.P><TXT>Det bör därefter granskas huruvida ÖS har bildats <QUOT.START ID="QS0065" REF.END="QE0065" CODE="201D"/>för att särskilt tillgodose<QUOT.END ID="QE0065" REF.START="QS0065" CODE="201D"/> de intressen det anförtrotts.</TXT></NP><NP><NO.P>73.</NO.P><TXT>Enligt direktivet är det endast syftet för vilket inrättningen tillkommit som är avgörande för att den skall kunna betraktas som ett <QUOT.START ID="QS0066" REF.END="QE0066" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0066" REF.START="QS0066" CODE="201D"/> i den mening som avses i direktivet. Det avgörande är naturligtvis det syfte som faktiskt fullföljs. Den nationella domstolen kan inte godkänna att det angivna syftet om att tillgodose industriella eller kommersiella behov skulle dölja en verksamhet av allmänt intresse i syfte att undgå lagens tvingande regler.</TXT></NP><NP><NO.P>74.</NO.P><TXT>Detta villkor innebär att det är bedrivandet av dylik verksamhet som bör ha motiverat organets tillkomst.</TXT></NP><NP><NO.P>75.</NO.P><TXT><QUOT.START ID="QS0067" REF.END="QE0067" CODE="201D"/>Särskilt<QUOT.END ID="QE0067" REF.START="QS0067" CODE="201D"/> betyder visserligen inte <QUOT.START ID="QS0068" REF.END="QE0068" CODE="201D"/>uteslutande<QUOT.END ID="QE0068" REF.START="QS0068" CODE="201D"/> i den meningen att organet inte skulle kunna bedriva annan verksamhet och ändå betraktas som ett <QUOT.START ID="QS0069" REF.END="QE0069" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0069" REF.START="QS0069" CODE="201D"/>. Jag anser det dock vara nödvändigt att undersöka om organet faktiskt tillkommit för att fullfölja detta särskilda syfte.</TXT></NP><?PAGE NO="I-94"?><NP><NO.P>76.</NO.P><TXT>Om detta kan fastställas, har organets särskilda uppgifter bevisats, vilket berättigar att de kontrakt som det ingår omfattas av gemenskapslagstiftningen.</TXT></NP><NP><NO.P>77.</NO.P><TXT>Förutom att kriteriet beträffande den del av organets verksamhet som tillgodoser behov som inte har industriell eller kommersiell karaktär, vilket förespråkas av den österrikiska och den nederländska regeringen<NOTE NOTE.ID="E0047" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>För att försvara tanken att ÖS inte är ett <QUOT.START ID="QS0070" REF.END="QE0070" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0070" REF.START="QS0070" CODE="201D"/>, har den österrikiska regeringen särskilt angivit att <QUOT.START ID="QS0071" REF.END="QE0071" CODE="201D"/>andelen av ÖS <QUOT.START ID="QS0072" REF.END="QE0072" CODE="2019"/>privilegierade<QUOT.END ID="QE0072" REF.START="QS0072" CODE="2019"/>verksamhet inte utgör mer än 15 till 20 procent av dess totala verksamhet<QUOT.END ID="QE0071" REF.START="QS0071" CODE="201D"/> (s. 7 i den franska översättningen av den österrikiska regeringens skriftliga yttrande).</P></NOTE>, inte framgår av direktivet, underlättar det ett kringgående av lagen. En enhet kan nämligen mycket väl ha bildats för att tillgodose offentliga intressen även om den uteslutande bedriver kommersiell verksamhet. Om sistnämnda uppdrag dominerar dess verksamhet, skulle dock den föreslagna tolkningen få till följd att direktivet inte skulle tillämpas på någon del av organet. Det skulle således vara tillräckligt för en offentlig myndighet att systematiskt tillgripa detta handlande för att samtliga offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten skulle undgå gemenskapslagstiftningen.</TXT></NP><NP><NO.P>78.</NO.P><TXT>Man bör naturligtvis inte förbise argumentet att en tillämpning av denna lagstiftning som utsträcks till verksamhet som är rent industriell eller kommersiell utgör ett avsevärt tvång, som kan verka oberättigat eftersom organ som bildats för att bedriva identisk verksamhet inte är underställda denna lagstiftning.</TXT></NP><NP><NO.P>79.</NO.P><TXT>Denna olägenhet kan undvikas genom att det rättsliga instrument väljs som är bäst lämpat för att uppnå det syfte de offentliga myndigheterna eftersträvar. Eftersom det är det syfte som fastställdes för organet då det bildades som avgör vilka bestämmelser som är tillämpliga på de kontrakt det kan ingå, ankommer det på grundarna att begränsa organets affärsområde, om de önskar att dessa bestämmelser inte skall tillämpas på verksamhet som inte hör till detta område. Grundarna bör även värdera huruvida, såsom i detta fall, en tillämpning av lagstiftningen om offentlig upphandling på den del av företagets verksamhet som är rent industriell eller kommersiell är alltför tvingande.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>ÖS rättsliga ställning och tillämpliga bestämmelser</P></TI></TITLE><NP><NO.P>80.</NO.P><TXT>OS bildades för att bemöta statens beställningar av trycksaker.<NOTE NOTE.ID="E0048" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Punkten 2 och följande punkter i svarandens skriftliga yttrande.</P></NOTE> ÖS är en juridisk person.<NOTE NOTE.ID="E0049" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se punkt 19 i detta förslag till avgörande.</P></NOTE> Det är även underställt statlig kontroll<NOTE NOTE.ID="E0050" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se punkt 20 i detta förslag till avgörande.</P></NOTE> samt kontroll av revisionsrätten<NOTE NOTE.ID="E0051" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se punkt 63 i detta förslag till avgörande.</P></NOTE>, vilket, enligt vad svaranden uppgav vid sammanträdet, kan förklaras av att<?PAGE NO="I-95"?> majoriteten av dess aktier innehas av den österrikiska staten. Jag anser följaktligen att ÖS skall anses som ett <QUOT.START ID="QS0073" REF.END="QE0073" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0073" REF.START="QS0073" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>81.</NO.P><TXT>På grundval av denna kvalifikation skall direktivets bestämmelser tillämpas på samtliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som företaget tilldelar. I artikel 1 a definieras inte offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, och fastställs således inte direktivets tillämpningsområde, i enlighet med den verksamhet beträffande vilken avtalen ingåtts utan i enlighet med kännetecknen för det organ som ingått kontraktet med företagaren. Jag anser således att den första och den sjätte frågan skall besvaras i enlighet med detta.</TXT></NP><NP><NO.P>82.</NO.P><TXT>Följaktligen saknas det anledning att besvara den andra frågan, som ställts för det fall direktivet endast vore tillämpligt på den del av ÖS verksamhet som har offentlig karaktär.</TXT></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Den tredje, den fjärde och den femte frågan</P></TI></TITLE><NP><NO.P>83.</NO.P><TXT>Dessa frågor gäller huvudsakligen vilka villkor dotterbolaget till en <QUOT.START ID="QS0074" REF.END="QE0074" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0074" REF.START="QS0074" CODE="201D"/> bör uppfylla för att själv anses utgöra en <QUOT.START ID="QS0075" REF.END="QE0075" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0075" REF.START="QS0075" CODE="201D"/> samt vilken betydelse förekomsten av ett dotterbolag, som inte uppfyller dessa villkor, har på kvalificeringen av ett projekt för upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som påbörjats av en <QUOT.START ID="QS0076" REF.END="QE0076" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0076" REF.START="QS0076" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>84.</NO.P><TXT>I första hand önskar den hänskjutande domstolen närmare bestämt veta huruvida artikel 1 b i direktivet kan tolkas sålunda att det är möjligt att betrakta enheter som <QUOT.START ID="QS0077" REF.END="QE0077" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0077" REF.START="QS0077" CODE="201D"/>, om de hör till någon av följande kategorier:</TXT><P><LIST TYPE="DASH"><ITEM><P>företag som grundats av ett <QUOT.START ID="QS0078" REF.END="QE0078" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0078" REF.START="QS0078" CODE="201D"/> för att tillgodose allmänna intressen som har industriell eller kommersiell karaktär och i vilket det sistnämnda innehar en majoritetsandel;</P></ITEM><ITEM><P>företag som bedriver affärsverksamhet, i vilket ett <QUOT.START ID="QS0079" REF.END="QE0079" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0079" REF.START="QS0079" CODE="201D"/> innehar en majoritetsandel och tillskjuter företagen kontanta medel som härrör från verksamhet det bedriver i syfte att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär.</P></ITEM></LIST></P></NP><NP><NO.P>85.</NO.P><TXT>Direktivet fäster redan vid definitionen <QUOT.START ID="QS0080" REF.END="QE0080" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0080" REF.START="QS0080" CODE="201D"/> avseende<?PAGE NO="I-96"?> vid det förhållandet att en juridisk person till största delen finansieras av en offentlig myndighet eller av ett <QUOT.START ID="QS0081" REF.END="QE0081" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0081" REF.START="QS0081" CODE="201D"/>. Men såsom vi kunnat se är de tre villkor som anges i artikel 1 b andra stycket kumulativa, och således räcker det inte att ett organ har ställning av juridisk person och till största delen finansieras av ett <QUOT.START ID="QS0082" REF.END="QE0082" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0082" REF.START="QS0082" CODE="201D"/> för att det skall kunna anses som ett <QUOT.START ID="QS0083" REF.END="QE0083" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0083" REF.START="QS0083" CODE="201D"/>. Det krävs dessutom att det har bildats i syfte att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär.</TXT></NP><NP><NO.P>86.</NO.P><TXT>Begreppet <QUOT.START ID="QS0084" REF.END="QE0084" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0084" REF.START="QS0084" CODE="201D"/> utvidgades år 1989 för att gemenskapsbestämmelserna inte skulle begränsas till endast juridiska personer som lyder under offentlig rätt<NOTE NOTE.ID="E0052" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Enligt direktiv 71/305 utgör staten, regionala eller lokala myndigheter och vissa offentligrättsliga juridiska personer <QUOT.START ID="QS0085" REF.END="QE0085" CODE="201D"/>upphandlande myndigheter<QUOT.END ID="QE0085" REF.START="QS0085" CODE="201D"/>. Genom rådets direktiv 89/440/EEG av den <DATE ISO="19890718">18 juli 1989</DATE> om ändring av direktiv 71/305/EEG (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="210" DATE.PUB="1989" PAGE.FIRST="1">EGT L 210, s. 1</REF.DOC.OJ>; svensk specialutgåva, område 6, volym 5, s. 3) har begreppet <QUOT.START ID="QS0086" REF.END="QE0086" CODE="201D"/>juridiska personer som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0086" REF.START="QS0086" CODE="201D"/> uttryckligen ersatts med begreppet <QUOT.START ID="QS0087" REF.END="QE0087" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0087" REF.START="QS0087" CODE="201D"/>, vilket förekommer i direktiv 93/37.</P></NOTE>, eftersom flera juridiska enheter, som undgick detta formella kriterium, anförtrotts uppgifter som traditionellt hör till offentliga myndigheter. Gemenskapslagstiftaren har således godtagit domstolens rättspraxis om en funktionell tolkning av begreppet <QUOT.START ID="QS0088" REF.END="QE0088" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0088" REF.START="QS0088" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0053" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Domen i det ovannämnda målet Beentjes.</P></NOTE> I enlighet med denna tankegång inbegriper detta begrepp inte organ som bedriver rent privat verksamhet, även om de är beroende av en dylik myndighet.<NOTE NOTE.ID="E0054" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se punkt 64 och följande punkter i detta förslag till avgörande.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>87.</NO.P><TXT>Följaktligen leder inte det förhållandet att en <QUOT.START ID="QS0089" REF.END="QE0089" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0089" REF.START="QS0089" CODE="201D"/> tillskjuter ett företag kontanta medel, eller att ett företag ekonomiskt domineras av en <QUOT.START ID="QS0090" REF.END="QE0090" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0090" REF.START="QS0090" CODE="201D"/>, till att företaget omfattas av lagstiftningen om offentlig upphandling, så länge som dess verksamhet förblir rent kommersiell. Ett dylikt tillskjutande av medel faller, såsom den österrikiska regeringen har framhållit, snarare under gemenskapsrätten om statligt stöd.<NOTE NOTE.ID="E0055" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 11 i den franska översättningen av det skriftliga yttrandet. För att vara uttömmande kan man därutöver tillägga att enheter som inte med stöd av artikel 2 i direktivet utgör <QUOT.START ID="QS0091" REF.END="QE0091" CODE="201D"/>upphandlande myndigheter<QUOT.END ID="QE0091" REF.START="QS0091" CODE="201D"/> kan underställas direktivet då de upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten de ingått direkt subventionerats med mer än 50 procent av en <QUOT.START ID="QS0092" REF.END="QE0092" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0092" REF.START="QS0092" CODE="201D"/>. Men därutöver krävs det att ifrågavarande projekt <QUOT.START ID="QS0093" REF.END="QE0093" CODE="201D"/>ingår i klass 50 grupp 502 i den allmänna förteckningen över ekonomisk verksamhet i Europeiska gemenskapen (NACE)<QUOT.END ID="QE0093" REF.START="QS0093" CODE="201D"/> eller <QUOT.START ID="QS0094" REF.END="QE0094" CODE="201D"/>gäller byggnadsarbeten avseende sjukhus, sportanläggningar, skolbyggnader, universitet eller byggnader för administrativa ändamål<QUOT.END ID="QE0094" REF.START="QS0094" CODE="201D"/> (artikel 2.2). Det är här fråga om ett undantag från regeln enligt vilken direktivet är tillämpligt på upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som ingius av en <QUOT.START ID="QS0095" REF.END="QE0095" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0095" REF.START="QS0095" CODE="201D"/>. Om den nationella domstolen har för avsikt att uttala sig om huruvida denna bestämmelse är tillämplig på det mål som anhängiggjorts vid den, bör den undersöka huruvida det omtvistade upphandlingskontraktet för bygg- och anläggningsarbeten, som uppenbart inte gäller byggandet av den typ av byggnader som uppräknas i slutet av artikel 2.2, ingår i ovannämnda grupp 502 i NACE, som särskilt omfattar företag inom den privata sektorn. Den nationella domstolen bör även granska omfattningen av de subventioner som ÖS eventuellt utbetalar till SRG.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>88.</NO.P><TXT>Den österrikiska domstolen frågar även huruvida kvalificeringen av ett projekt för bygg- och anläggningsarbete som ett offentligt upphandlingskontrakt senare kan ändras till följd av deltagandet av en tredje part, som inte har ställningen av en <QUOT.START ID="QS0096" REF.END="QE0096" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0096" REF.START="QS0096" CODE="201D"/> i den mening som avses i direktivet, med risk för att detta tillvägagångssätt utgör ett kringgående av direktivets tillämpning.</TXT></NP><?PAGE NO="I-97"?><NP><NO.P>89.</NO.P><TXT>Svaret på denna fråga kräver att de exakta omständigheterna för den tredje partens <QUOT.START ID="QS0097" REF.END="QE0097" CODE="201D"/>förekomst<QUOT.END ID="QE0097" REF.START="QS0097" CODE="201D"/> — för att använda terminologin som använts av den nationella domstolen — i projektets utförande klart preciseras.</TXT></NP><NP><NO.P>90.</NO.P><TXT>Det framgår av begäran om förhandsavgörande att den anbudsinfordran som ligger till grund för förevarande förhandsfråga offentliggjorts av svaranden sedan ÖS återkallat den tidigare anbudsinfordran.</TXT></NP><NP><NO.P>91.</NO.P><TXT>SRG är således den upphandlande enhet som skall ingå kontraktet beträffande det omtvistade bygg- och anläggningsarbetet. Enligt den hänskjutande domstolen uppfyller SRG inte kännetecknen för en <QUOT.START ID="QS0098" REF.END="QE0098" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0098" REF.START="QS0098" CODE="201D"/>, vilket utesluter att direktivet tillämpas.</TXT></NP><NP><NO.P>92.</NO.P><TXT>Det förhållandet att ÖS tidigare ingått kontrakt inom ramen för samma projekt motiverades av en önskan att förkorta övergångsperioden före tagandet i bruk av tryckerier som tillhörde SRG, som var under bildande. Därutöver föreskrev ÖS <QUOT.START ID="QS0099" REF.END="QE0099" CODE="201D"/>en klausul i samtliga serviceavtal, enligt vilken [ÖS] när som helst är berättigad att ... till valfri tredje part överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter som härrör från serviceavtalen<QUOT.END ID="QE0099" REF.START="QS0099" CODE="201D"/>.<NOTE NOTE.ID="E0056" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>S. 8 i den franska översättningen av begäran om förhandsavgörande.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>93.</NO.P><TXT>Dessa omständigheter torde bevisa att ifrågavarande projekt från första början ingick i SRG:s verksamhetsområde, vilket gör det möjligt att bedöma ÖS handlande på ett annat sätt, eftersom detta med all sannolikhet bidrog till att förverkliga ett projekt som i sin helhet hörde till dess dotterbolags affärsområde.</TXT></NP><NP><NO.P>94.</NO.P><TXT>Upphandlingskontraktet för bygg- och anläggningsarbetet tycks således inte ha ingåtts för ÖS räkning utan tvärtemot till förmån för SRG, vilket skulle motivera att ett dylikt projekt inte faller under direktivets område.</TXT></NP><NP><NO.P>95.</NO.P><TXT>Bundesvergabeamt hänvisar till att det föreligger en risk för ett kringgående av lagen i och med att en tredje part anlitas för att undgå gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling.</TXT></NP><NP><NO.P>96.</NO.P><TXT>I den mån tillämpningsområdet för gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling bland annat begränsas i förhållande till de parter som undertecknar kontraktet, kan en dylik risk inte helt uteslutas.</TXT></NP><?PAGE NO="I-98"?><NP><NO.P>97.</NO.P><TXT>Jag har emellertid redan konstaterat att det ankommer på den nationella domstolen vid vilken tvisten är anhängig att kontrollera riktigheten av de skäl som ursprungligen anförts vid bildandet av det organ som ingått det omtvistade kontraktet. Den nationella domstolens bedömning av de faktiska omständigheterna avgör den relevanta juridiska kvalifikationen.<NOTE NOTE.ID="E0057" NUMBERING.CONTINUED="YES"><P>Se punkterna 72 och 73 i detta förslag till avgörande.</P></NOTE></TXT></NP><NP><NO.P>98.</NO.P><TXT>Den nationella domstolen bör således konkret granska huruvida ett företag har bildats av en <QUOT.START ID="QS0100" REF.END="QE0100" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0100" REF.START="QS0100" CODE="201D"/> i syfte att ingå upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten endast för att undgå att gemenskapslagstiftningen tillämpas. Det faktiska syfte för vilket företaget har bildats, som i detta fall vore att ingå offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, kan således medföra att domstolen beslutar att det omtvistade bygg- och anläggningsarbetet ingåtts för den <QUOT.START ID="QS0101" REF.END="QE0101" CODE="201D"/>upphandlande myndighetens<QUOT.END ID="QE0101" REF.START="QS0101" CODE="201D"/> räkning, vilket skulle berättiga att direktivet tillämpas.</TXT></NP><NP><NO.P>99.</NO.P><TXT>Den <QUOT.START ID="QS0102" REF.END="QE0102" CODE="201D"/>upphandlande myndigheten<QUOT.END ID="QE0102" REF.START="QS0102" CODE="201D"/> kan även välja att vända sig till ett redan existerande företag. I ett dylikt fall förefaller det svårare att särskilja ett kringgående av lagen, om företaget — vilket är sannolikt — har valts bland företag som på intet sätt bildats för att bedriva verksamhet som avser att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär, eftersom de kontrakt detta företag ingår traditionellt undgår gemenskapslagstiftningen.</TXT></NP><NP><NO.P>100.</NO.P><TXT>Domstolen skall kontrollera att det faktiskt finns ett samband mellan de planerade arbetena och föremålet för företagets verksamhet. Det är klart att ett företag som ingår ett kontrakt för utförandet av arbeten som inte främjar dess egen verksamhet, bör anses handla för annans räkning. Om det kan fastställas att arbetena utförts till förmån för en <QUOT.START ID="QS0103" REF.END="QE0103" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0103" REF.START="QS0103" CODE="201D"/>, bör gemenskapsbestämmelserna om offentlig upphandling tillämpas.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Den sjunde frågan</P></TI></TITLE><NP><NO.P>101.</NO.P><TXT>Med denna fråga vill den nationella domstolen veta huruvida gemenskapsfinansiering av ett projekt avseende bygg- och anläggningsarbeten är beroende av att det företag som mottar stödet följer gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling, även om företaget, i förevarande fall SRG, inte är ett <QUOT.START ID="QS0104" REF.END="QE0104" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0104" REF.START="QS0104" CODE="201D"/> och således inte är en <QUOT.START ID="QS0105" REF.END="QE0105" CODE="201D"/>upphandlande myndighet<QUOT.END ID="QE0105" REF.START="QS0105" CODE="201D"/>.</TXT></NP><NP><NO.P>102.</NO.P><TXT>Artikel 7.1 i förordningen kan förstås på två olika sätt. Antingen försäkrar sig gemenskapen, vid finansieringen av en verksamhet, om att mottagarna av stödet följer<?PAGE NO="I-99"?> den tillämpliga gemenskapslagstiftningen, eller så tillämpas gemenskapslagstiftningen i artikel 7.1 på näringsidkare som mottar denna finansiering, även om de under andra omständigheter inte skulle omfattas av den.</TXT></NP><NP><NO.P>103.</NO.P><TXT>Jag anser att det första alternativet är det enda möjliga.</TXT></NP><NP><NO.P>104.</NO.P><TXT>I direktivet anges inte att gemenskapsbestämmelserna om offentlig upphandling skall gälla för samtliga näringsidkare som önskar motta gemenskapsfinansiering för genomförandet av verksamhet som faller under förordningen.</TXT></NP><NP><NO.P>105.</NO.P><TXT>I direktivet anges att den verksamhet för vilken det görs anspråk på gemenskapsfinansiering skall vara <QUOT.START ID="QS0106" REF.END="QE0106" CODE="201D"/>förenlig<QUOT.END ID="QE0106" REF.START="QS0106" CODE="201D"/> och <QUOT.START ID="QS0107" REF.END="QE0107" CODE="201D"/>överensstämma<QUOT.END ID="QE0107" REF.START="QS0107" CODE="201D"/> med gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling. Verksamhetens förenlighet med gemenskapsrätten förutsätter för det första att verksamheten faller under gemenskapsbestämmelsernas tilllämpningsområde. Verksamheten i ett organ som inte uppfyller de juridiska kännetecknen för ett <QUOT.START ID="QS0108" REF.END="QE0108" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0108" REF.START="QS0108" CODE="201D"/>, i den mening som avses i direktivet, är uppenbarligen förenlig med direktivet, eftersom verksamheten inte faller under direktivets tillämpningsområde.</TXT></NP><NP><NO.P>106.</NO.P><TXT>Hänskjutandets mycket allmänna karaktär talar likaså i denna riktning. En urskiljningslös utvidgning av lagstiftningen till att omfatta samtliga näringsidkare som verkar inom ramen för verksamhet som finansieras av gemenskapen riskerar att förorsaka tolkningsvårighcter, som inte skulle vara förenliga med rättssäkerheten.</TXT></NP><NP><NO.P>107.</NO.P><TXT>En tillämpning av direktiven om offentlig upphandling på organ vars verksamhet är rent industriell eller kommersiell vore särskilt svår att försvara med hänsyn till syftet för denna lagstiftning, som består i att säkerställa att näringsidkare har lika möjligheter att ingå kontrakt som utbjuds av offentliga myndigheter eller organ som bedriver verksamhet av offentlig karaktär.</TXT></NP><NP><NO.P>108.</NO.P><TXT>Lagstiftarens vilja tycks snarare vara att övervaka att de utgifter som gemenskapen ådrar sig inom ramen för strukturpolitiken strikt begränsas till näringsidkare som följer gemenskapsrättens bestämmelser och inte stödjer verksamhet som skulle strida mot dessa bestämmelser.</TXT></NP><NP><NO.P>109.</NO.P><TXT>Det skall följaktligen anses att ett organ som mottar gemenskapsfinansiering, och som inte är ett <QUOT.START ID="QS0109" REF.END="QE0109" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0109" REF.START="QS0109" CODE="201D"/> i den mening som avses i direktivet 93/37, inte är bundet av nämnda direktivs prövningsförfarande för offentlig upphandling.</TXT></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><?PAGE NO="I-100"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><P>Förslag till avgörande</P></TI></TITLE><NP><NO.P>110.</NO.P><TXT>Mot bakgrund av dessa överväganden, föreslår jag att de ställda frågorna besvaras på följande sätt:</TXT><P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>1)</NO.P><TXT>Rådets direktiv 93/37/EEG av den <DATE ISO="19930614">14 juni 1993</DATE> om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten skall tolkas enligt följande:</TXT><P><LIST TYPE="DASH"><ITEM><P>ett tryckeri skall betraktas som ett <QUOT.START ID="QS0110" REF.END="QE0110" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0110" REF.START="QS0110" CODE="201D"/> i den mening som avses i artikel 1 b i direktivet, när det är en juridisk person som har bildats i syfte att uteslutande framställa officiella administrativa handlingar för staten, vilken övervakar denna verksamhet genom att bland annat inneha en majoritetsandel av dess aktiekaptital och fastställer priserna för dessa handlingar, även om denna del av verksamheten endast utgör en mindre del av dess totala verksamhet;</P></ITEM><ITEM><P>dess bestämmelser är tillämpliga på samtliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som tilldelas av ett <QUOT.START ID="QS0111" REF.END="QE0111" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0111" REF.START="QS0111" CODE="201D"/> i den mening som avses i artikel 1 b i direktivet.</P></ITEM></LIST></P></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2)</NO.P><TXT>Artikel 1 b i direktiv 93/37 skall tolkas så att ett företag som bildats av ett <QUOT.START ID="QS0112" REF.END="QE0112" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0112" REF.START="QS0112" CODE="201D"/> enkom i syfte att tillgodose intressen som har industriell eller kommersiell karaktär, och i vilket organet innehar en majoritetsandel av aktiekapitalet, inte anses som ett <QUOT.START ID="QS0113" REF.END="QE0113" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0113" REF.START="QS0113" CODE="201D"/>, även om detta företag av nämnda organ mottar finansiella medel som härrör från verksamhet som organet bedriver i syfte att tillgodose allmänna intressen som inte har industriell eller kommersiell karaktär. Det<?PAGE NO="I-101"?> förhållandet att ett dylikt företag ingår ett upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten inom ramen för ett projekt som ursprungligen leddes av ett <QUOT.START ID="QS0114" REF.END="QE0114" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0114" REF.START="QS0114" CODE="201D"/>, innebär inte att ifrågavarande kontrakt skall underställas bestämmelserna i direktivet 93/37, såvitt kontraktet inte ingåtts för det <QUOT.START ID="QS0115" REF.END="QE0115" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0115" REF.START="QS0115" CODE="201D"/>.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>Artikel 7.1 i rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den <DATE ISO="19880624">24 juni 1988</DATE> om strukturfondernas uppgifter och effektivitet samt om samordning av deras verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter, i dess lydelse enligt artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den <DATE ISO="19930720">20 juli 1993</DATE>, skall tolkas så att ett företag som mottar gemenskapsstöd inte är underkastad det prövningsförfarande som föreskrivs i rådets direktiv 89/665/EEG av den <DATE ISO="19891221">21 december 1989</DATE> om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig uppphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, om det inte utgör ett <QUOT.START ID="QS0116" REF.END="QE0116" CODE="201D"/>organ som lyder under offentlig rätt<QUOT.END ID="QE0116" REF.START="QS0116" CODE="201D"/>, i den mening som avses i artikel 1 b i direktiv 93/37.</TXT></NP></ITEM></LIST></P></NP></GR.SEQ></CONTENTS.CONCLUSION></CONCLUSION>